Årsredovisning 2008
TEXT, FOTO & GRAFISK FORM:
Unionens Kommunikationssektion, ML, ER, PD
FOTO: Urban Orzolek (s 5, 59), Sune Fridell (s 7, 10,
18, 24, 25, 27, 61), Lena Granefeldt (s 12)
ISBN 978-91-7391-087-3
TRYCKSAKSRNR: 1140:1
UPPLAGA: 3 000 ex
TRYCK: NRS maj 2009
Innehåll
En rivstart för det nya förbundet, Cecilia Fahlberg..................................................................................................5
På god väg mot ETT Unionen, Nils-Åke Carlsson......................................................................................................7
Unionens verksamhet under 2008 i korthet - stort som smått.......................................................................8
När två blev en – om Unionens lansering...................................................................................................................10
Unionen i balans – för bästa medlemsnytta............................................................................................................. 12
Unionens första kongress......................................................................................................................................................14
Cecilia tar över rodret...............................................................................................................................................................16
Trygghetskampanjen – lyckad avslutning på svängigt år.................................................................................18
Det första året med Unionen..............................................................................................................................................20
Det första året med Unionen på två klubbar............................................................................................................22
Personalenheten........................................................................................................................................................................24
Förtroendevaldsenheten......................................................................................................................................................25
Samhällspolitisk enhet...........................................................................................................................................................26
Avtalsenheten.............................................................................................................................................................................. 27
Ledningssekretariatet.............................................................................................................................................................28
Tria.......................................................................................................................................................................................................29
Förvaltningsberättelse...........................................................................................................................................................30
Unionen i siffror...........................................................................................................................................................................33
Koncernens resultaträkning................................................................................................................................................34
Koncernens balansräkning..................................................................................................................................................35
Kassaflödesanalys – koncern............................................................................................................................................37
Förbundets resultaträkning.................................................................................................................................................38
Förbundets balansräkning...................................................................................................................................................39
kassaflödesanalys – förbund..............................................................................................................................................41
Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer........................................................................42
Noter..................................................................................................................................................................................................43
Specifikation av kapitalplaceringar..................................................................................................................................51
Stiftelser..........................................................................................................................................................................................55
Revisorernas arbete.................................................................................................................................................................55
Ett framgångsrikt första år i Unionen.............................................................................................................................56
Revisionsberättelse.................................................................................................................................................................. 57
Representation............................................................................................................................................................................58
Löner och arvoden....................................................................................................................................................................59
Förbundsstyrelsen....................................................................................................................................................................60
Unionens ledningsgrupp.......................................................................................................................................................62
Några vanliga förkortningar.................................................................................................................................................64
3
4
En rivstart för det
nya förbundet
På årets första dag 2008 fick Sverige ett
nytt fackförbund.
HTF och Sif gick samman och bildade
Unionen, Sveriges största fackförbund i
det privata näringslivet, med närmare en
halv miljon medlemmar i både industrioch tjänstesektor.
Unionen föddes i övertygelsen om att
vi gemensamt kan åstadkomma mer än
var och en för sig. Tillsammans kan vi öka
medlemsnyttan, erbjuda ett prisvärt medlemskap, med större inflytande, närhet
och bättre service.
Vårt nya förbund fick också en rivstart
på nyåret. En lanseringskampanj som
bokstavligen målade landet grönt från
norr till söder förvandlade Unionen från
Sveriges minst kända fackförbund till det
mest kända.
Unionens första år präglades av arbetet
att bygga upp det nya förbundet.
En regional organisation som var på
plats från start säkrade närheten till medlemmarna.
Förbundets första kongress under hösten lade grunden med nya stadgar, handlingsprogram och en nyvald förbundsstyrelse.
Samtidigt slog den globala finansiella
krisen till med full kraft mot svensk arbetsmarknad. Många av Unionens med-
lemmar drabbades av neddragningar och
uppsägningar. Bästa möjliga stöd till medlemmar och klubbar i en svår situation är
Unionens viktigaste uppgift.
Ett kraftfullt fackförbund med möjlighet att ge största möjliga nytta för medlemmarna var målet när Unionen föddes.
Tusentals nya medlemmar som strömmade till under hösten var ett bevis för att
Unionen behövs.
Unionens medlemmar och förtroendevalda ska kunna vara stolta över vad vi
tillsammans kan åstadkomma.
Nu är uppdraget att svara upp mot
medlemmarnas förtroende och fortsätta
utvecklingen av ett fackförbund för framtidens arbetsmarknad.
Cecilia Fahlberg
Förbundsordförande
5
6
På god väg mot ETT Unionen
Det är tre år sedan som förbundsordförande
Cecilia Fahlberg och jag påbörjade en resa med
övriga inom dåvarande HTF och Sif, för att bilda
ett nytt fackförbund tillsammans.
Unionen är svaret på att arbetslivet förändras och att nya tider kräver nya fack.
Ledstjärnan i processen var och är att
vi ska göra det för största möjliga medlemsnytta.
Framgångsfaktorn med sammanslagningen är att den rakt igenom bygger på
kontinuerlig dialog inom alla led i organisationen. Det är med förundran och stolthet som jag ser att vi är på mycket god väg
mot ETT Unionen.
Kännetecknande för lanseringen är att
det finns nybyggaranda och gemensam
entusiasm, där anställda och förtroendevalda tillsammans lägger ner mycket tid,
för att få det att hända och fungera. Vår
styrka är närheten lokalt på arbetsplatser
och regionalt med regionkontoren, men
även digitalt genom unionen.se och genom vår telefonrådgivning. Förbundet har
lyckats med att bibehålla och öka servicen
till Unionens medlemmar. Under året fick
Unionen genomslag med förbundets kärnfråga: Kompetens och karriär med stöd för
individen.
Förbundsstyrelsen gav anställdaorga­
nisationen ett uppdrag att till senast 2011
säkerställa ekonomisk balans. Unionen
ska till år 2012 finansiera max 15 procent
av rörelsekostnaderna med kapitalavkastning. Under våren påbörjades därför
ett ekonomiskt åtgärdsprogram för att få
Unionen i balans. Det innebar personalomställning med pensionslösningar och
frivillighetspaket i två omgångar, kostnadsbesparingar och ökad kostnadsmedvetenhet samt att skapa en så effektiv organisation som möjligt. Det var ett tufft men
nödvändigt arbete för framtiden.
Parallellt med de interna förändringarna är några exempel på vad Unionen
åstadkom i den externa verksamheten:
yy 35 504 nya yrkesverksamma och egetmedlemmar värvades brutto. Den negativa medlemsutvecklingen i början
av året vändes under sista kvartalet. Då
hade unionen en medlemsökning netto
på 6 165 medlemmar, mycket tack vare
den lyckade inkomstförsäkringskampanjen.
yy Unionen hanterade 63 834 ärenden i
hela landet, 15 049 var förhandlings­
ärenden.
yy Unionen direkt besvarade 75 000 samtal och Medlemsregistret 156 000 samtal och 74 000 e-postärenden.
yy 1 123 nya kollektivavtal tecknades.
yy 2,3 miljoner besök på unionen.se med i
snitt 50 000 inloggningar per månad.
yy 1 813 arbetsplatsbesök för regionala
arbetsmiljöombud (RAMO), systema­
tiskt arbetsmiljöarbete och 14 000
medlemmar har deltagit i försäkringsaktiviteter.
yy Varje månad var rapporter och undersökningar klara, som underlag för seminarier, medieutspel och aktiviteter
på unionen.se.
yy Unionen hade 3 340 artiklar/inslag i
media under förra året. En räckvidd
på 50 miljoner mediekonsumenter per
månad, som hade möjlighet att ta del av
publicitet kring Unionen. Publiciteten
har i genomsnitt till 96% varit antingen
neutral eller positiv.
yy Unionen har 3 293 klubbar och 37 195
antal förtroendevalda.
En ny gemensam kultur växer fram. Vårt
arbete ska kännetecknas av omtanke, professionalism och vara utvecklande. Genom
att göra mindre, gör vi mer och vi ska våga
tänka och göra nytt. Unionen finns på kartan och jobbet fortsätter för att vi ska bli
fler medlemmar och förtroendevalda och
därigenom starkare.
Nils-Åke Carlsson
Kanslichef Unionen
7
Unionens verksamhet under 2008 i korthet
– stort som smått
Unionen var på plats i Almedalen med flera egna arrangemang.
Den nya webbplatsen som lanserades på årets första vardag.
Lanseringskampanj
Branschbarometer
Ekonomiskt åtgärdsprogram
Det gick knappt att missa de lanseringsaktiviteter det nybildade förbundet inledde
året med. Unionens lanseringskampanj
syntes på stortavlor, på bussar, på spårvagnar, i tunnelbanan, på bio och i dagspress.
Det nya förbundets ordförande och våra
företrädare runt om i landet intervjuades i
mängder av nyhetsprogram i radio, tv och
i riks- och lokalpress. Många av de nya regionkontoren höll öppet hus i sina lokaler.
Redan innan årsskiftet hade det nya förbundet synts i flera olika sammanhang.
Unionen presenterar i januari sin första
branschbarometer som är en konjunkturbedömning baserad på svaren från fackklubbar i ca 250 företag inom 15 olika
branscher inom det privata näringslivet.
I april presenteras de första planerna på
Unionens arbete med ett ekonomiskt åtgärdsprogram för största möjliga medlemsnytta.
Nya Kollega
Den nya medlemstidningen Kollega skickar i slutet av januari ut sitt första nummer
till alla i det nya förbundet.
Position heter den nya chefstidning som
på vårkanten kom med sitt premiärnummer. Tidningen går till Unionens chefsmedlemmar och ges ut varannan månad.
Unionens första remissvar
Krantz lämnar
I sitt allra första remissvar har Unionen
ställt sig positiv till förslaget om jämställdhetsbonus. Tanken med förslaget är att
med hjälp av en skattereduktion stimulera
män att ta ut en större del av föräldraledigheten.
I april meddelar Unionens förbundsordförande och Sifs tidigare förbundsordförande, Mari-Ann Krantz, att hon kommer
att lämna sitt uppdrag vid Unionens första
kongress i Örebro.
Min profil
Genom Unionens centralorganisation
– TCO – deltar förbundet i arbetet med
projektet facketförändras.nu som bjuder in allmänheten för att prata om vad
facket ska arbeta för nu och i framtiden.
Sveriges största förslagslåda placeras bland
annat på Odenplan och Norrmalmstorg i
Stockholm.
Webbplats sjösätts
Den första vardagen på det nya året sjösätts Unionens nya webbplats efter intensiva förberedelser. Ungefär en vecka senare
kan medlemmarna även logga in och ta del
av information och skräddarsydda tjänster
som ingår i det nya medlemskapet.
Första kollektivavtalet
I januari tecknade Unionen sitt första kollektivavtal i egen regi. Det historiska avtalet fick våra medlemmar som är anställda
på dentallaboratorier och det tecknades
med föreningen Vårdföretagarna.
8
Under våren öppnas möjligheten för medlemmarna att på Unionens webbplats forma innehållet i sitt medlemskap genom att
välja en egen profil. Därmed ges förutsättningar att kunna dela en gemenskap med
andra medlemmar och ha fördel av särskilda erbjudanden genom sin yrkesroll,
bransch, utbildning och intressen.
Position
Sveriges största förslagslåda
Första numret av Kollega.
Ulrika Libander, arbetsmiljöombud på SCA Hygiene
Products AB, fick Unionens arbetsmiljöpris 2008
Mari-Ann Krantz avtackas på kongressen i Örebro
Facket i framtiden? Förslag efterlystes
Avtalsrörelse 2010
Första kongressen
Värvningskampanj
I slutet av maj vid Unionens förbundsråd
togs de första stegen mot nästa avtalsrörelse 2010. Där diskuterades vilka huvudområden Unionen bör sikta in sig på när
2007 års avtal löper ut.
I Örebro genomför Unionen i oktober
sin första kongress där inriktningen för
förbundets arbete de kommande åren pekades ut. Cecilia Fahlberg väljs till ny förbundsordförande. Två ombud på kongressen bloggar direkt på Unionens webbplats
om sitt arbete och sina intryck under arbetet på plats i Örebro. Kongressen hinner
inte med alla punkter på dagordningen
utan beslutar att genomföra en extra kongress i januari 2009 i Stockholm. Läs mer
om kongressarbetet på unionen.se.
Unionen lanserar under senare delen av
november en stor värvningskampanj runt
om i landet. Kampanjen tar avstamp i en
alltmer omfattande lågkonjunktur och visar upp problemet i egenskap av svettiga
tidningsrubriker och annat, men presenterar även en lösning i några olika former.
Nämligen förbundets inkomstförsäkring
och ett medlemskap i Unionen.
Almedalen
Unionen deltar i 2008 års Almedalsvecka
med frågor som är angelägna för medlemmarna som t ex kompetens- och karriärutveckling, bra ledarskap och hur man
ska funka i ett alltmer gränslöst arbetsliv.
Förbundet håller egna seminarier och
deltar även med representanter i andra arrangemang.
Tredje avtalsåret
I september beslutar förbundsstyrelsen att
inte säga upp det tredje avtalsåret med arbetsgivarna. Merparten av Unionens avtal
löper från 2007 till 2010.
Synlig i media
Oktober blev Unionens mest synliga månad i media hittills. Flera framgångsrika
egna utspel bidrog tillsammans med lanseringen av en ny förbundsordförande och
varselvågen till den rekordhöga publiciteten om förbundet.
Arbetsmiljökonferens
I november anordnas Unionens arbetsmiljökonferens och lockar närmare 300 förtroendevalda som arbetar med arbetsmiljöfrågor till evenemanget. Riskbedömning
på arbetsplatsen stod i fokus denna gång.
Unionens arbetsmiljöpris 2008 delas
under konferensen ut till avdelningen
Research på SCA Hygiene Products AB
i Göteborg och dess arbetsmiljöombud,
Ulrika Libander. Unionens arbetsmiljöbarometer presenteras även under dagen.
Siffror:
Unionen hade 491 196 medlemmar per
den 31 december 2008.
Under 2008 tecknade förbundet 1 123
nya kollektivavtal och har registrerat
15 049 förhandlingsärenden. Unionens
webbplats hade 2,3 miljoner besökare under året och Unionen Direkt tog emot ungefär 75 000 samtal. Närmare 1 000 medlemmar fick personlig karriärcoachning
och cirka 800 medlemmar fick sina cv:n
granskade under 2008.
9
När två blev en
– om Unionens lansering
Nu har två blivit en. Idén för annonserna byggde på
att illustrera att två förbund går ihop.
Den 1 januari 2008 upphörde HTF och Sif att
existera och Unionen startade sin verksamhet.
Sveriges största fackförbund för tjänstemän
hade bildats men startade samtidigt som det
minst kända förbundet i landet. En rejäl utmaning
väntade för att sätta det nybildade förbundet på
kartan. Men Unionen hade trumf på hand – en
rikstäckande organisation och engagerade och
intresserade förtroendevalda och medarbetare
gav bra förutsättningar för att lyckas.
Arbetet med hur det nya förbundet skulle
lanseras startade förstås i god tid innan
den officiella premiärdagen 1 januari
2008. Och det var nödvändigt med tanke
på de förberedelser som krävdes inför den
uppgift som väntade, att kunna planera
och genomföra lanseringen av ett – till den
tidpunkten – okänt förbund.
Lanseringens olika faser
Arbetssättet i lanseringen har till stor
del byggt på att visa
det nya förbundet
genom konkreta
aktiviteter nära
medlemmarna
och arbetsplatserna. I så stor
utsträckning
som möjligt
Kjell Johnson, Lanseringsledare,
Utredare, Ledningssekretariatet
10
användes de tillfällen och möjligheter som
den ordinarie verksamheten gav, t ex arbetsplatsbesök och årsmöten i klubbar och
regioner. För att få goda ambassadörer för
lanseringsaktiviteterna engagerades och
utbildades två ”kärntrupper” inom organisationen, 500 regionalt och nationellt
förtroendevalda samt förbundets anställda. De skulle fungera som draglok innan
och under själva lanseringsfasen.
De lokala och regionala aktiviteterna
förstärktes med framför allt en bred annonskampanj i media, utomhus och på
webben under den första månaden. Det
kryddades bland annat med väldigt bra redaktionellt genomslag i media, välkomstbrev till alla medlemmar, informationsmaterial till klubbar, öppet hus på alla
regionkontor med mera. Listan kan göras
lång på alla ingredienser i lanseringsarbetet kring årsskiftet.
Den första fasen i lanseringen koncentrerades enbart till att göra det känt att
Unionen nu bildats av HTF och Sif – ”Nu
har två blivit en”, utan att ha anspråk på att
då kommunicera vad det nya förbundet
står för och har för uppfattningar i olika
fackliga frågor.
Själva kampanjidén för annonserna
byggde på att två förbund går ihop (se bild
på exempel) och bildar ett nytt och slagkraftigt förbund.
Lyckad första fas
Hur gick det då med den första fasen i lanseringen, att göra det nya förbundet känt?
De effektmätningar som har gjorts bland
de olika målgrupperna för lanseringen visar överlag på bra resultat. I vissa fall överträffade genomslaget förväntningarna, inte
minst på redaktionell plats i media. Före­
taget Cision, som sköter Unionens omvärldsbevakning, konstaterar i sin månads­
rapport för januari 2008:
”Under januari sammanfaller pressaktiviteterna med en intensiv annonskampanj.
Enligt Cisions erfarenhet är just samverkan
mellan pressaktiviteter och köpt utrymme
en mycket framkomlig väg när det gäller
att etablera budskap och varumärken.”
Fokus flyttas i lanseringen
I takt med att de mest intensiva insatserna
kring lanseringen klingat av flyttas fokus
successivt över från ”Vi finns” till om vad
Unionen står för och tycker. Varumärket
är lanserat och nu ska det fyllas med innehåll. Att Unionen jobbar för medlemmarnas kompetensutveckling blev temat för
den andra fasen i lanseringskampanjen.
Från april och fram till början av hösten
gav unionen.se en ännu tydligare bild av
hur medlemmarna kan få konkret stöd i
sin kompetens- och karriärutveckling. Vi
lyfte särskilt fram möjligheten till personlig karriärcoachning som då hade byggts
ut genom många nya coacher på alla regionkontor. Banners på webben, annonser i
tidningar, artiklar i dagspress samt aktiviteter ”på stan” i Malmö, Lund och Örebro
gjorde att Unionen förknippas med kompetensutveckling.
Region Bergslagen hade öppet hus och knöt ihop två band för att symbolisera det nya förbundet.
Många bussar hade gröna bakdelar under lanseringen.
Att lista alla frågor som Unionen synts i
under 2008 skulle kräva alltför stort utrymme men några utspel är: småbarnsföräldrars villkor i arbetslivet, osakliga löneskillnader, recept för ekonomisk tillväxt,
Unionens betyg på regeringens arbetsmarknadspolitik, sämre kreativt arbetsklimat kan leda till färre jobb, industriföretagens ansvar för mänskliga rättigheter
utomlands, HBT-frågor, pensionsfrågor,
arbetstidsfrågor, lönestöld, IT-system och
arbetsmiljöproblem, chefers villkor på
arbetsplatsen, anställdas lojalitet vid sjukdom, jobbflytt utomlands med mera.
Och ungefär där befinner sig Unionen
i lanseringsresan. Det nya förbundet är
presenterat och nu är det upp till organisationen att leverera en service och ett
innehåll i medlemskapet som uppfyller
medlemmarnas förväntningar. Unionen
kommer ständigt utvecklas och förändras
eftersom omvärlden och våra medlemmar
gör det. Lanseringen av det nya förbundet
är första steget på en resa som egentligen
saknar slut.
Vill du veta mer? Besök unionen.se och
läs mer om Sveriges nyaste fackförbund.
Det nya förbundet fick stort
genomslag i massmedia.
11
Unionen i balans
– för bästa medlemsnytta
Under våren 2008 sattes ett arbete igång
för att få Unionen i balans ekonomiskt.
Uppdraget kommer från kongressen
2007 och kongressens beslut innebär att
Unionens verksamhet bekostas genom
minst 85% av medlemsintäkterna och
högst 15% av löpande kapitalavkastning.
Detta ska uppnås senast under 2011.
En alltför stor del av verksamheten har
bekostats av den löpande kapitalavkastningen och att vänta med genomförande av
besparingar är resursslöseri och ineffektivt.
Därför tog ledningsgruppen ansvar för att
det ska bli verklighet genom att ta itu med
kostnaderna omgående. En ekonomisk
utredning genomfördes och låg till grund
för beslut om ett ekonomiskt åtgärdsprogram som en del av att få Unionen i balans.
Åtgärdsprogrammet är inte något resultat
av samgåendet mellan förbunden utan en
insats som hade krävts även om HTF och
Sif levt vidare som enskilda organisationer.
Det ekonomiska åtgärdsprogrammet baserades på förslag från anställda och omfattar både små och stora åtgärder.
För att få Unionen i balans genomfördes
utöver ekonomiska och organisatoriska
12
åtgärder även personella omställningar i olika faser. Under våren 2008 genomfördes omställning fas 1, fas 2 påbörjades i
juni och under hösten verkställdes fas 3.
Unionen tar ett stort ansvar för sin
personal och hela det personella omställningsarbetet har skett i nära samverkan
med de anställdas fackliga företrädare. Det
har satts in en rad åtgärder för att erbjuda
så bra villkor och möjligheter till lösningar som möjligt för de anställda i omställningen. Målsättningen var att ingen skulle
gå arbetslös från Unionen och att de som
lämnade ska kunna rekommendera förbundet som arbetsplats. Även om det inte
lyckades fullt ut kan vi glädjande konstatera att många av medarbetarna som lämnade förbundet har hittat ny sysselsättning.
Att tydliggöra vad förbundet ska göra
och hur vi genomför våra uppdrag ger
tydlighet och skapar effektivitet. Det är
ledningens inriktning att Unionen med
675 anställda – varav 400 på regionerna
och 275 på förbundskontoret – ger en bra
medlemsnytta.
Unionens medlemmar har en självklar
rätt att kräva att förbundet anpassar utgif-
terna efter inkomsterna, så att de får valuta
för sitt medlemskap. Med dessa åtgärder i
kombination med att vi finns nära våra
medlemmar fortsätter Unionen i enlighet
med vår vision att skapa en organisation
som tar tillvara resurserna och medlemmarnas intresse på bästa sätt.
Nils-Åke Carlsson
Kanslichef Unionen
13
Unionens första kongress
Ombuden diskuterade kring 38 bord.
Talarstolen var välbesökt under kongressen.
Örebro blev platsen för det nybildade förbundets första kongress som hölls mellan den 6 – 9
oktober 2008. Kongressen är förbundets högsta
beslutande organ och har till uppgift att samla
representanter för medlemmarna och peka ut
riktningen och prioriteringar för Unionens arbete
de kommande åren. Det fanns många punkter på
dagordningen under den fyra dagar långa sammankomsten i Örebro. Engagemanget och viljan
att diskutera på kongressen var det inget fel
på – ett antal punkter fick på grund av tidsbrist
skjutas upp till en extra kongress.
I samma ögonblick som besluten om samgående klubbades igenom på dåvarande
HTFs och Sifs gemensamma extra kongress hösten 2007 började arbetet med
Unionens första ordinarie kongress. Valet
föll denna gång på Örebro som i höstkostym i oktober tog emot Sveriges nyaste
fackförbund och 260 ombud från samtliga
19 regioner. Deras uppdrag: Peka ut riktningen för det nya förbundets övergripande arbete de närmaste åren.
Ombuden skulle bland annat behandla
Unionens vision, lönepolitisk och arbetsmiljöpolitisk plattform, handlingsprogram, motioner, stadgar, ekonomin och
val till förbundsstyrelsen.
14
Bloggande ombud
Ett nytt grepp på denna kongress var att
två ombud skrev blogginlägg direkt på
unionen.se om sitt arbete, sina åsikter,
besvikelser och glädjeämnen. Det gav en
inblick i det demokratiska arbetet under
en kongress ur ombudens synvinkel. Liza
Eriksson, Unionen Göteborg, och Thomas
Isaksson, Unionen Bergslagen var ombuden som delade med sig av sina personliga
upplevelser. På Unionens webbsida kan du
läsa deras kongressdagböcker i sin helhet.
Nytt handlingsprogram
I Unionens handlingsprogram beskrivs
förbundets hjärtefrågor och det som ska
stå på agendan under kongressperioden.
Det bästa medlemserbjudandet, facklig
kraft tillsammans, aktivt deltagande i samhällsdebatten, fler och bättre jobb samt ett
arbetsliv för alla är inriktningsmålen i det
nya handlingsprogram som kongressen
behandlade. Handlingsprogrammet ska
vara en vägvisare för förtroendevalda och
anställda och ge Unionens medlemmar
kunskaper om förbundets grundläggande
ställningstaganden och prioriteringar.
Tidsbrist
Diskussionerna kring Unionens vision,
Radio var på plats för att rapportera från kongressen.
den arbetsmiljöpolitiska och lönepolitiska
plattformen samt avtalsmotioner hann
påbörjas men inte riktigt avslutas. Därför
beslutade kongressen om en extrakongress
för att behandla de frågor som kvarstod.
Extra kongressen genomfördes sedan på
Folkets Hus i Stockholm den 19-20 januari
2009 och där avverkades de punkter som
inte hunnits med i Örebro.
Ny förbundsordförande och förbundsstyrelse
På kongressens sista dag blev det klart
med en ny förbundsordförande och en ny
förbundsstyrelse. Cecilia Fahlberg tar över
som ordförande efter Mari-Ann Krantz
Vissa dokument hanns inte med utan fick istället behandlas på en extra kongress i januari 2009.
invändningar om Unionens synlighet
i detta arbete och att det bör drivas i
egen regi. Kongressen beslutade dock
att fortsätta samarbetet och ge det mer
tid innan det kan utvärderas.
yy Direktlinje – Ombuden biföll förslaget
om att inrätta en direktlinje till förbundet för förtroendevalda, som komplement till regionernas jourer och
Unionen Direkt.
yy Ny förhandlingsorganisation – Tanken
med den nya förhandlingsorganisationen som klubbades igenom är att i
avtalsrörelsen på ett ännu bättre sätt utnyttja Unionens storlek men också säkra inflytandet på varje avtalsområde.
Samtidigt som kongressen pågick i Conventum arrangerades aktiviteter ute på stan.
som tidigare under året aviserat att hon
inte ställer upp för omval. Cecilia Fahlberg
kommer senast från uppdraget som 2:e
vice ordförande i Unionen.
Hela förbundsstyrelsen finns presenterad i slutet av denna årsberättelse.
Nästa kongress
Unionen håller nästa kongress i oktober
2011. Ort är ännu inte bestämt.
Ett axplock ur kongressbesluten – läs
mer om kongressen i Örebro på unionen.se.
yy Medlemsavgifterna oförändrade – Av
ekonomiska respektive konkurrensskäl
beslutade kongressen att det inte ska
ske några förändringar av medlemsavgifterna.
yy Fackligt fondspar – Kongressen beslutade utreda idén om att kunna spara
till barnens kommande fackavgifter
på samma sätt som det i dag går att
fondspara.
yy Unionen i Tria – Studerande­verk­
samheten i Tria tillsammans med ST
och SKTF diskuterades och det fanns
15
Cecilia tar över rodret
Ur Unionens tidning Hetluft nr 7 2008.
Ordförandeklubban lämnas över av Mari-Ann Krantz till nyvalda
förbundsordföranden Cecilia Fahlberg.
Cecilia Fahlberg valdes till Unionens
nya förbundsordförande på kongressen i
Örebro.
”Ända från tårna upp i hjärnan”. Så beskrev Unionens nya förbundsordförande
Cecilia Fahlberg sina känslor efter att ha
tagit steget upp i talarstolen och tackat
för förtroendet, och erkände samtidigt
att hon aldrig varit så nervös i hela sitt
liv. Ändå valde kongressen Cecilia med
en övertygande majoritet, 179 mentometerknapptryckningar mot 89 för den tidigare HTF-ordförandekompisen Bengt
Olsson, som i stället tog plats i presidiet
som andre vice ordförande. Däremellan
gav kongressen Peter Hellberg, Sifs tidigare förste vice ordförande, motsvarande
uppdrag i Unionen i en ny förbundsstyrelse som blev helt jämställd och åtta år
yngre i genomsnitt.
Tretton år har gått sedan Cecilia
Fahlberg fick sitt första fackliga uppdrag,
när hon jobbade som kabinanställd på
Transwede. Företaget gick dåligt och
plötsligt dök ett omreglerat anställningsavtal upp i brevlådan. Cecilia förstod att
klubben slet för medlemmarnas skull men
nöjde sig inte med detta utan ringde upp
och frågade: hur kan jag engagera mig?
Det blev omedelbart ett uppdrag som vice
ordförande, sedan klubbordförande efter redan ett halvår, och totalt tre år som
lokalt fackligt förtroendevald, i stort sett
som heltid. En tid som Cecilia minns väl.
16
–Jag kommer fortfarande ihåg hur det
var. Svårigheterna att verka mitt bland
alla problem, men också det tacksamma
att kunna få återkoppling direkt från
medlemmarna på ett annat sätt än när
man sitter i förbundsstyrelsen.
Möjligheten att kunna ha ett fackligt
uppdrag utan att det ska drabba karriäroch löneutvecklingen var något som togs
upp i flera motioner till kongressen. En
central fråga, enligt Cecilia Fahlberg.
–Ska vi fungera som demokratisk organisation i framtiden, måste vi ha förtroendevalda som får det stöd som de behöver. Det handlar både om tid att utföra
uppdraget och om uppbackning av olika
slag.
–I ett större perspektiv är förtroendevalda på arbetsplatserna en del av den
svenska modellen och vi behöver jobba
med att visa värdet för arbetsgivarna. Jag
tror på att lyfta fram det som är positivt,
goda exempel från verkligheten.
Tillit och förtroende. Det var de två ord
som Cecilia valde att särskilt lyfta fram i
sitt första tal, på kongressen i Örebro.
Ord som sammanfattar tron på att människor växer och utnyttjar sin fulla kompetens om man vågar fördela uppgifter
och ansvar.
–Att lita på varandra är viktigt för att
vinna största möjliga energi ur organisa-
Många ville gratulera när valet var genomfört.
Cecilia på väg upp för att ta över ordförandeskapet.
tionen. Vi måste undvika onödiga uppdelningar, mellan land och stad, stor och
liten region, förbundskontor och regionkontor, anställda och förtroendevalda.
En av de första saker Cecilia vill göra
som ny förbundsordförande är att sätta
sig ner ordentligt med sin företrädare,
något som varit svårt att hinna med i förväg.
–Jag har förstås mitt sätt att jobba och
mina idéer, men det är viktigt att få ta del
av hennes kunskap och tillgodogöra sig
erfarenheter från 12 års ordförandeskap.
Den största skillnaden efter förändringarna i förbundsstyrelsen tror Cecilia
Fahlberg annars inte blir mellan henne
och Mari-Ann Krantz som ordförande
utan det faktum att förbundet nu får tre
personer med heltidsuppdrag i presidiet.
En förstärkning på förtroendemannasidan.
–Jag vill jobba med att fler ska synas,
jag tror vi har allt att vinna på det.
I fjol var Cecilia Fahlberg en av frontfigurerna när HTF strejkade för bättre
villkor för kabinanställda på SAS, och
beställningen från de förtroendevalda
är att Unionen ska vara ett ”kaxigt” fack.
Samtidigt som förbundet förstås ska vara
en resonabel part som vill nå uppgörelser.
–Det blir en spännande balansgång.
Självklart ska vi sträva efter att komma
överens men vi måste också våga ta strid
när vi kommit till vägs ände. Vi hade aldrig tagit konflikt på SAS om inte alla andra
vägar var prövade. I slutändan handlade
det om att företräda medlemmarna.
En överlevnadsfråga för Unionen och
alla andra fackförbund är att värva nya
medlemmar och att se till att de medlemmar man har är så nöjda att de vill stanna
kvar.
–Vi ser tecken på en vändning. A-kassan
får fler medlemmar och flera regioner ökar.
Det är också viktigt att ha det bästa medlemserbjudandet, med både möjligheterna
att vara med och påverka och förhandlingsstöd, service och försäkringar. Och en
fortsatt attraktiv medlemsavgift.
På frågan om Unionen ska värva på arbetsplatserna eller genom kampanjer är
Cecilia Fahlbergs svar: Både och.
–Man ska inte underskatta kampanjer, jag tror vi behöver fler sådana. Det är
också jätteviktigt att förtroendevalda på
arbetsplatser är med och värvar fler medlemmar, men jag tror att förbundet behöver ge dem mer stöd. Och vi får inte heller
glömma alla de arbetsplatser som inte har
någon förtroendevald.
17
Trygghetskampanjen
– lyckad avslutning på svängigt år
Ett hårt arbete i förbundet och med draghjälp från en dyster ekonomi i
omvärlden gjorde att Unionen började visa en ökning av antalet medlemmar, enligt Hanna Brandt Gonzalez, chef på Marknadsenheten.
I mörkaste november lystes både dagstidningar
och utomhustavlor upp av ett varmt grönt sken
med ett lugnande besked från oss i Unionen.
Höstens stora värvningskampanj hade rullat
igång. Det blev en framgångsrik kampanj som
avslutade ett år som startade med fortsatt minskande medlemssiffror men som även innehöll ett
positivt trendbrott där medlemmarna strömmade
till under senare delen av året.
När vi gick in i 2008 som Unionen drogs
det nya förbundet fortfarande med ett vikande antal medlemmar. Att värva nya
medlemmar och öka organisationsgraden
är en överlevnadsfråga för förbundet och
medlemsrekrytering har haft högsta prioritet för Unionen under året. Och vi har
blivit bättre på att ställa frågan ”Visst ska
du vara med i Unionen?”. Ambitionen är
att alla inom vårt organisationsområde ska
informeras och tillfrågas om medlemskap.
Vi fortsätter kontinuerligt arbetet med att
bygga och vidareutveckla ett attraktivt,
prisvärt och unikt medlemserbjudande.
Efter sommaren kom de första tecknen
på ett positivt trendbrott vad gäller medlemsutvecklingen. Ett hårt arbete i förbundet och med draghjälp från en allt dystrare
ekonomisk situation i omvärlden gjorde att
Unionen började visa en ökning av antalet
medlemmar. Den positiva medlemstrenden höll i sig under hösten och förstärktes
ytterligare när förbundet i slutet av november lanserade en stor värvningskampanj.
18
Den så kallade trygghetskampanjen lyfte
i första hand fram Unionens inkomstförsäkring och hur den garanterar 80 procent av lönen om man blir av med jobbet.
Inkomstförsäkringen är en attraktiv och
uppskattad produkt och fungerar utmärkt
som budbärare av Unionens erbjudande. I
kampanjen visar vi hur omvärldens dramatik påverkar hur folk faktiskt mår – och
presenterar sedan en konkret lösning på
problemet. De huvudsakliga kanalerna för
budskapet var utomhusreklam, dagspress
och på nätet. Med SMS-tjänsten presenterade vi även en ny kontaktväg för den som
ville veta mer om inkomstförsäkringen eller medlemskapet i stort.
Resultatet av kampanjen var överlag positivt och vi kunde genom mätningar se en
ökad medlemstillströmning bl a via vår reklam på olika webbplatser. Det var även ett
stort intresse för SMS-tjänsten och många
ville bli kontaktade och få mer information om medlemskapet.
Det är fantastiskt trevligt att konstatera
att medlemmarna kommer tillbaka till
Unionen. Ju större vi är – desto starkare.
Det ger bra förutsättningar för att leverera
medlemsnytta.
Vi kommer att intensifiera vårt arbete
med värvning och organisering så att detta
positiva trendbrott fortsätter.
Hanna Brandt González
Chef på Marknadsenheten
Min profil – mervärde till medlemskapet
I slutet av maj månad lanserade Unionen
”Min Profil” som ger medlemmar möjlighet att på Unionens webbplats göra profilval utifrån intresseområden, yrke, utbildning och branscher.
Valen görs efter att besökaren har loggat in och sedan ges tillgång till fördjupad
information och skräddarsydda erbjudanden utifrån de val som har gjorts. Minst en
gång varje vecka erbjuds något nytt i form
av artiklar, nyheter, en diskussionsfråga eller goda råd från en expert.
Till innehållet i tjänsten används den
kompetens som finns bland Unionens
anställda. När denna tjänst lanserades
fanns möjlighet att välja bland sju yrken,
fyra intresseområden och en möjlighet till
branschnyheter. Sju månader senare har
drygt 11 000 medlemmar gjort sina val
och antalet växer stadigt.
Cecilia Holmberg är drivningsansvarig
och arbetar nära alla profilansvariga i deras arbete.
–Under det första året med Min profil har jag insett vilken enorm kraft vi är
tillsammans i Unionen. Under de första
åtta månaderna med Min profil gjorde
drygt 11 000 medlemmar ett eller flera val
bland de 15 profilval vi nu erbjuder. Allt
fler medlemmar ser det som naturligt att
hjälpa varandra genom det virtuella mötet.
En vanlig kommentar från medlemmar i
Mötesplatsen är att det är ”Så skönt att
snacka med andra i samma situation”.
I slutet av november 2008
startade Unionen en stor värvningskampanj som gav
mycket positiv effekt.
Min profil på unionen.se ger mervärde till medlemskapet
I framtiden vill Cecilia att förbundet
verkligen ser det virtuella mötet som ett
självklart komplement till det personliga
mötet.
–Det viktiga är att vi driver frågor gemensamt i förbundet och att vi som är
medlemmar verkligen får den hjälp och det
stöd vi behöver. Och här är Mötesplatsen
en naturlig del.
Test i väst – nya vägar för finslipad värvning
Test i väst är ett värvningsprojekt som
startade under hösten i samarbete mellan värvningssektionen på Unionens förbundskontor och regionerna Sjuhall och
Göteborg.
Syftet med projektet är att prova olika
vägar för att värva nya medlemmar. De
båda regionerna deltar med egna resurser
och stöttas i arbetet av värvningssektionen.
Metoder som fungerar bra övergår till
fullskalig verksamhet medan mindre lyckade försök utvärderas och avslutas. Några
av de konkreta uppgifter som har provats
eller ska provas är bland annat: telemarketingkampanj, nyttja pensionärsmedlemmar i värvande sammanhang, värva och
stödja förtroendevalda.
Kenneth Hedman arbetar på värvningssektionen på Unionens förbundskontor
och ingår i projektgruppen.
–Projektet pågår till halvårsskiftet 2009
och ska därefter utvärderas. På åtta företag
som Sjuhall hunnit startat upp har medlemsantalet ökat med 5 procent sedan oktober månad.
Värvningsarbetet kommer tack vare projektet bli ännu vassare menar Kenneth.
–Vi har genom projektet kunnat testa
olika metoder och idéer i mindre skala.
Exempelvis har regionkontoret Sjuhall
inrättat ett helt nytt arbetssätt bl a baserat
på test i väst konceptet. De har anammat
idéerna om att välja ut företag med hög
potential och ta fram en projektplan för
dessa. Projektplanen sträcker sig över två
kvartal och innehåller såväl mål för rekryteringsarbetet som upplägg för aktiviteter.
Den slutsats man kan dra hittills bygger
på personalens egna uppfattningar om arbetssättet och dessa är mycket positiva.
–Vi har också planer på att arbeta fokuserat på ett företag där vi dels arbetar
med synlighet i form av annonspelare, epost utskick, annons i personaltidning och
dels rent värvande. Det senare sker såväl
genom ”unionentåg” som genom telemarketing och SMS-tjänst, berättar Kenneth.
besök och totalt under året ca 2,3 miljoner
besök. Medelbesökaren stannar i knappt
åtta minuter och besöker sju olika sidor. I
snitt är det 50 000 inloggningar per månad.
Besökarna kommer till unionen.se för att
få svar på konkreta frågor som regler kring
uppsägning, lönefrågor, kontaktinformation, se vad som ingår i medlemskapet och
att få stöd i sin roll som förtroendevald.
Karin Bobert som är innehållsansvarig
på unionen.se berättar om de viktigaste
händelserna under året.
–Unionen.se har haft en tydlig roll i
kampanjarbetet under året. Både i lanseringen av Unionen under våren och i
höstens värvningskampanj med trygghetstema. Under året har det blivit ännu
tydligare att nätet kan bidra i vårt värvningsarbete. Ett annat viktigt område har
varit att erbjuda konkret stöd till medlemmar och förtroendevalda kring varsel och
uppsägningar. På unionen.se har vi även
samlat förbundets utspel och rapporter
kring lågkonjunkturen.
Unionen.se
Den 2 januari 2008 lanserades unionen.se.
Syftet med webbplatsen är främst att ge
medlemsservice, värva nya medlemmar
och att bidra till förbundets opinionsbildning. Nyfikenheten på det nya förbundet
var stort vid lanseringen. De första veckorna hade webbplatsen omkring 300 000
19
Mel
Det första året med Unionen
Annika Johansson
Regionchef Unionen Bergslagen
Dalar
Hur har det första året med Unionen upplevts? Två regionchefer berättar utifrån sina perspektiv om
arbetet innan och under bildandet av det nya förbundet. Annika Johansson är regionchef i Unionen
Bergslagen och innan den 1 januari 2008 var hon motsvarande inom dåvarande Sifs region Örebro.
Ywonne Malmros är regionchef i Unionen Sydväst och innan den 1 januari 2008 var hon avdelningschef inom dåvarande HTFs avdelning i Malmö.
Annika Johansson från tidigare Sif kände
till HTF ganska väl. Det var ett förbund
med många och för dem okända arbetsplatser och arbetsgivare med en delvis annan syn på sin verksamhet jämfört med
t ex industrin. Personerna som arbetade
på HTFs regionkontor upplevdes som
trevliga och kompetenta.
Förbunden har samarbetat med gemensamma seminarier genom TCO-rådet och
blivit inbjudna av HTF att delta i några publika aktiviteter.
–Vi har serverat glögg och pepparkakor
på Stortorget till Lucia 2006. Det blev ett
sätt för oss att visa för allmänheten att vi
var på väg att gå ihop, berättar Annika.
En farhåga inför sammanslagningen har
enligt Annika varit att vårt interna arbete
skulle medföra att medlemsservicen skulle
bli lidande. Förhoppningen är att fler medarbetare och förtroendevalda tillsammans
ska utveckla regionens arbete. Ett starkt
förbund med ännu bättre möjligheter att
påverka.
Beskedet om samgåendet togs emot positivt.
20
–I lanseringsarbetet under året hörde vi
t ex en medlem som sa ”Jag har varit med
i Unionen i 20 år!”. Det väljer vi att tolka
som att vi på kort tid faktiskt lyckades
skapa ett enhetligt förbund, konstaterar
Annika.
Många positiva reaktioner har också
kommit från andra fackförbund.
–Enskilda personer från andra förbund
har också uttryckt att familjen på sikt
borde utökas, och det får vi väl tolka som
positiva reaktioner.
Mycket har åstadkommits under
Unionens första år.
–Vi har åstadkommit väldigt mycket
mer än förväntat. Vi har haft många förhandlingar – antalet fyrdubblades i slutet
på året – samtidigt som det gavs stöd till
många klubbar i deras internfackliga arbete. Även om förhandlingar om omorganisationer och uppsägningar har varit tungt
så har det också varit givande när vi har
fått bekräftat att vi gör bästa möjliga nytta
för våra medlemmar. Vi har också genomfört fler utbildningar än vad vi trodde var
möjligt både för förtroendevalda och öv-
Värmland
Berg
slag
Väst Skaraborg Ö
riga medlemmar.
Information till Göte
borg
studenter har
kommit igång mycket
positivt. Dessutom har vi för SjuHall
Smålan
oss själva fått ihop två arbetslag till ett, under en mycket
kort tid, mycket tack vare den positiva inställningen från mina
medarbetare. Alla, både förtroendevalda och anställda i
organisationen har verkligen helhjärtat satsat på vårt
nya förbund.
–Det som har varit lite tungrott är
att vi lever med två organisationers verksamhetssystem vilket inte har gjort oss så
effektiva som vi önskat i alla lägen. Men
det får vi ta eftersom startsträckan från det
faktiska beslutet av kongressen 2007 fram
till årsskiftet var så kort menar Annika.
Samgåendet har in­neburit ännu bättre
förutsättningar att bli det bästa fackförbundet för medlemmarna i regionen.
–Genom vår storlek har vi större möjlighet att påverka till det bättre för våra
medlemmar och ge bättre service utifrån
varje medlems enskilda behov. Och medlemmarna har inte behövt byta fackförbund när de byter arbetsplats.
I framtiden hoppas Annika att organisationsförändringen ska landa och att vi gemensamt blir en tydligare, effektivare och
Sydväst
Sydost
Västerbotten
llannorrland
Gävleborg
rna
Mälar-Uppland
g- dalen Stockholm
gen
Öst
nd
Östra
smidigare or/GotlanSdörmland gansiation.
–Vi hoppas också att
antalet avtal kommer att
minska. Det är många avtal i
dagsläget för oss att hålla reda på
(i nuläget ca 104 st).
–Utmaningen är att fortsätta leva
upp till medlemmarnas förväntningar.
Att få fler medlemmar engagerade i meningen med föreningen och därmed få fler
förtroendevalda. Vi måste också bli bättre
på att få våra medlemmar att inse värdet av
att vara medlem oavsett vilken konjunktur
som råder, avslutar Annika.
Ywonne Malmros från tidigare HTF hade
ganska god kännedom om Sif innan diskussionerna inleddes om samgåendet.
–Det fanns dock en känsla av konkurrens emellanåt som inte kändes speciellt
bra. Och det var jobbigt med alla gränsdragningsdiskussioner. Annars var mitt
intryck av Sif att de var stora och utstrålade lite av attityden ”vi klarar oss själva
och behöver inte stöd från andra”. Även en
aning självgoda men med mycket trevlig
personal, konstaterar Ywonne.
De två förbunden hade inte så mycket
samarbete innan samgående men när det
gäller aktiviteter för chefer fungerade det
riktigt bra (även tillsammans med SKTF,
ST, Lärarförbundet och Vårdförbundet).
Ywonne Malmros
Regionchef Unionen Sydväst
Ywonne hade inga direkta farhågor inför
sammanslagning förutom att det nya förbundet skulle ”bli lite väl stort”. Däremot
var förväntningarna höga och det kändes
spännande att vara med om att bygga ett
helt nytt fackförbund.
Beskedet om samgåendet väckte inga
speciella reaktioner från medlemmarna.
En och annan gav uttryck som ”äntligen”
och ”det var på tiden.”
–Personligen minns jag mest beslutet på
kongressen i Västerås, det rungande ja-et
och applåderna som dånade i lokalen. Då
rann glädjetårar nedför kinderna, berättar
Ywonne.
Det första året har gått förvånansvärt
bra enligt ywonne.
–Förutsättningarna var inte alltid så
goda. I Sydväst startade vi med en regionstyrelse på 45 personer och att ha ett
styrelsemöte med så många är en konst.
Medlemmarnas reaktioner har inte varit
så märkbara och det tyder väl ändå på att
det fungerat smidigt. Vi hade en del motgångar när vi anställda i regionen skulle
hitta nya lokaler och det drog ut på tiden
innan vi kunde flytta ihop vilket självklart
har påverkat oss.
Få andra fackförbund har reagerat i regionen och då har det handlat om nyfikenhet, kanske lite avundsjuka.
–Däremot har det kommit fler reaktioner från arbetsgivarorganisationer. Lite
avvaktande, Unionen är ett stort och starkt
förbund. Men, samarbetet har gått bra.
Ywonne tycker absolut att samgåendet
inneburit bättre förutsättningar att bli det
bästa tänkbara fackförbundet för medlemmarna i regionen. Och känslan upplevs
även bland förtroendevalda, regionstyrelse, medlemmar och personal. Det gäller
bara att ta vara på den!
Från förbundskontoret skulle Ywonne
vilja ha mer stöd när handlar det om att bli
informerad om trender på arbetsmarknaden, omvärldsanalys för att vara i framkanten när det gäller att erbjuda medlemmarna bästa tänkbara service.
Den största utmaningen är att klara av
kommande avtalsrörelse. Att kunna enas
om kraven och stå starka. Självklart är
också Unionen i balans en viktig utmaning som vi alla måste bidra till, fortsätter
Ywonne.
Framöver finns en forhoppning om att
synas mer i regionen.
–jag vill gärna vara med om att sätta region Sydväst på kartan och bidra till bilden
av ett kompetent, intressant och engagerat
fackförbund, avslutar Ywonne.
21
Det första året med
Unionen på två klubbar
Det första året med Unionen har gått bra på Tibnor
berättar Eva Lindström.
Kurt Andersson, klubbordförande på Conagri AB
Eva Lindström, ordförande på Unionens klubb
på Tibnor AB i Eskilstuna.
På Tibnor AB har sammanslagningen av
Sif och HTF fungerat smidigt. De olika
fackförbunden har alltid samarbetat i en
central facklig grupp. Där finns samtliga
orter och fackliga tillhörigheter representerade så det har egentligen aldrig varit
några bekymmer.
–Cheferna på orten har även de tidigare
varit anslutna till Sif så där har inte heller
funnits några problem, berättar Eva.
Beskedet om sammanslagningen togs
emot positivt av medlemmarna. Till stor
del tack vare att regionkontoret informerade samtliga medlemmar i god tid.
Några farhågor har heller aldrig funnits.
I ett större perspektiv har väl farhågorna
varit att Unionen skulle få så många medlemmar inom många olika intressegrupper att vissa grupper tappas bort i det stora
hela.
Att ingen behöver ställas inför faktum
att vara tvungen att byta facklig tillhörighet ser Eva också som en fördel. Och ett
fackförbund med många medlemmar är
bara positivt.
–Som förhandlingspart blir det en styrka, menar Eva.
Det första året med Unionen har gått
bra.
–Vi har klarat av årets årsmöte och kunde konstatera att Unionen inte egentligen
inneburit några större förändringar för oss
lokalt.
22
Den största utmaningen för Unionen tror
Eva är att tackla alla varsel och uppsägningar.
Vad skulle då Eva önska att klubben
kunde ägna mer tid åt och bli ännu bättre
på framöver?
–Vi är en ganska liten klubb men har fått
fler medlemmar pga omflyttning av personal inom Tibnor så det är mest dagliga
frågor av enklare karaktär som behandlas.
Vi hoppas inte behöva ägna tid åt uppsägningsförhandlingar och neddragningar.
Men på grund av den kraftiga nedgången
kan det tyvärr inte uteslutas.
Kurt Andersson, ordförande på Unionens klubb
på Conagri AB i Skara.
Ursprungligen fanns en Sifklubb på
Conagri AB i Skara men i samband med
en bolagssammanslagning bildades en
HTF-klubb eftersom det nya bolaget hade
avtal med HTF.
–Detta var innan HTF hade en inkomstförsäkring, så hälften valde att stå kvar i
Sif, men klubben blev mer eller mindre
vilande. Från HTF-klubbens ledning valde vi att bevaka allas rättigheter oavsett
klubbtillhörighet och har inte haft några
problem att enas i en gemensam klubb i
Unionen, berättar Kurt.
Det fanns därför inga farhågor inför sammanslagningen och Kurt ser ljust på framtiden med fler medlemmar och ett aktivare klubbarbete.
Medlemmarna på Conagri AB tog
också samgående med ro och som en helt
naturlig åtgärd.
Det första året med Unionen har fungerat helt OK.
–Regionalt upplever jag tyvärr att det
har varit lite för mycket ”Så här har vi
alltid gjort i Sif ”. Regionen skulle behöva
fungera mer som en Unionenregion och
städa ut allt gammalt.
Kurt vill satsa på att rekrytera fler medlemmar på arbetsplatsen för att få till fler
och livligare möten och träffar. Dessutom
behövs utbildning för medlemmarna i
fackliga och arbetsrättsliga frågor.
–En idé är att förbundet gör en webbaserad ”lightutbildning” på hemsidan. Ta
t ex ett tiotal frågeställningar från någon
facklig grundkurs och ge att antal svarsalternativ att ta ställning till. Ge sedan rätt
svar med lämplig förklaring till varför det
är just så. Kan ge en kick för att lära mer,
avslutar Kurt Andersson.
Gunilla Thorin
Enhetschef
Personalenheten
Arbetsområde i korthet
yy Personalpolitik
yy Kompetensförsörjning/
personalutveckling
yy Arbetsmiljö och friskvård
yy Chefsstöd/chefsutveckling
yy Facklig partssamverkan
yy Personaladministration
Hur har det fungerat för din enhet det
första året med Unionen 2008?
–Vi är väldigt nöjda med våra insatser
under höstens dramatiska organisationsförändring då enheten var mitt i stormens
öga. Vi lyckades hålla huvudet ovanför
vattenytan och orkade också vara en fungerande stödenhet för chefer och medarbetare, både för dem som blev kvar och
dem som fick lämna organisationen. Vi är
också mycket nöjda med att ha kunnat ta
fram chefsutvecklingsprogrammet som är
starkt förknippat med såväl medarbetarsamtalsmodell som arbetslagsutveckling
och som även har stor bäring in på kulturarbetet.
–Vi har också påbörjat vår resa från administrativ personalavdelning till strategisk HR-enhet, en resa som innebär att vi
har siktet ställt längre fram i tiden.
–Vi har haft en del problem med våra
system som inte alltid uppfyllt de krav
vi haft på innehållet. Detta har vi jobbat
mycket med och vi har också en intern
kommunikationsprocess om vikten av att
information når personalenheten för att
systemen ska vara korrekta. 24
Uppdraget för enheten
Enheten ansvarar för att hålla samman en utvecklad personalpolitik i förbundet samt dess praktiska genomförande. Personalenheten ansvarar för hela Unionens långsiktiga och strategiska
kompetensförsörjningsarbete. I personalenhetens uppdrag finns även chefsstöd och arbetsmiljöfrågor, till exempel riskbedömning. Enheten har Unionens arbetsgivaransvar i förhållande till den
centrala fackliga parten, Facklig samverkan i Unionen – Gemensam.
Vad har ni prioriterat under året?
–Organisationsarbetet med hela den förhandlingsprocess som har varit. Att få
fram ett chefsutvecklingsprogram som
harmoniserar med medarbetarsamtalsmodellen och arbetslagsutvecklingen. Vi har
också tagit en stor roll i kulturarbetet som
kommer att ta form under 2009. Arbetet
med att ta fram ett Samverkansavtal har
tagit mycket tid och sannolikt blir det
klart under våren 2009. Vi har också jobbat mycket med ett kontinuerligt riskbedömningsarbete.
Vad är du mest nöjd med på din enhet
under 2008? –Att vi har blivit en fungerande personalenhet där alla har tagit en aktiv del i
processen att skapa något nytt. Vi är också
nöjda med det strategiska dokument som
visar vägen framåt. Vad skulle du vilja att din enhet kan ägna
mer tid åt framöver? –Kompetensförsörjningsfrågor har hög
prioritet under de kommande åren. Hur
vi gör generationsväxlingarna på ett bra
sätt och hur vi bygger upp vår kompetens
utifrån förbundets mål och handlingsprogram.
–Friskarbetet med siktet inställt på
medarbetarnas balans i livet, hälsoekonomi utifrån att våra satsningar framåt inom
området faktiskt är lönsamma för såväl
förbund som medarbetare. Stort fokus på
frisknärvaro och hur vi ökar den.
–Hur kan personalenhetens arbete
stödja förbundets handlingsprogram och
marknadsplaner, det är en otroligt viktig
fråga för oss.
Katarina Björk
Enhetschef
Förtroendevaldenheten
Arbetsområde i korthet
yy Facklig utveckling
yy Facklig utbildning
yy Internationellt arbete
yy Utveckling av förtroendevaldas roll
Uppdraget för enheten
Enhetens uppdrag är att utveckla och driva verksamheten med att skapa stöd och utveckling
för förbundets förtroendevalda. Enheten ansvarar för att tillsammans med regionerna och andra
enheter utveckla utbildningen till medlemmar och förtroendevalda samt att initiera, planera och
förbereda utbildningar. Enheten ansvarar för att driva utveckling och samordning av Unionens internationella arbete. Dessutom har enheten ansvar för utveckling av demokratin, främst med fokus
på yngre medlemmar/förtroendevalda.
Hur har det fungerat för din enhet det
första året med Unionen 2008?
Vilket slags stöd är mest efterfrågat av
de förtroendevalda?
Vad skulle du vilja att din enhet kan ägna
mer tid åt framöver?
–Målet om hur många förtroendevalda
som skulle gå utbildning i Unionen överträffades och grunden lades för utbildningsutbudet genom bl a Unionens fackliga grundkurs. På den internationella sidan
syntes Unionen i frågorna kring uppförandekoder både nationellt och internationellt och Unionen som förbund har
lanserats på den internationella arenan.
Förtroendevaldenhetens bildande i oktober ökade förutsättningarna att satsa på
inflytande i våra multinationella företag,
verktyg, forum och utbildning är under
produktion.
–Stöd i omställningsarbetet, varseltider –
allt ifrån medbestämmandelagen (MBL) /
lagen om anställningsskydd (Las) till stöd
i den egna rollen och att ta svåra samtal.
Trycket på utbildning är generellt sett
stort, det är i princip fullt på alla centrala
kurser.
–Förbundets representanter i de europeiska företagsråden (EFR) efterfrågar
mer och förbättrat stöd. Många förtroendevalda i utlandsägda företag upplever att
deras inflytande har minskat och önskar
stöd att hantera denna situation.
–Förtroendevaldas roll och uppgift i ”det
moderna facket”. Strategiska allianser med
förbund i Europa och globalt, en förutsättning för lokalt fackligt inflytande i svenskt
näringsliv och för att skapa ”fler och bättre
jobb”. Att utveckla mer webbaserade fackliga utbildningar samt att kunna arbeta
ännu mer med demokratiutveckling.
Vad ni har prioriterat under året?
–Grundutbud till förtroendevalda avseende utbildning. Viktiga kurser i fackligt
ledarskap. Projekt i fackliga former – utvecklingsarbete med fokus på att tänka
nytt och ”få det att hända” på arbetsplatserna. Vi har arbetat mycket med att utbilda förtroendevalda i projektledning för
att stärka dem i sina professionella roller.
Förbundets internationella lansering har
krävt en hel del insatser. På väg in i det
nya året läggs prioriteringarna kring vilka
internationella frågor och arenor som ska
prioriteras. Hur påverkar lågkonjunkturen ert sätt
att arbeta?
–En prioritering av MBL/LAS-utbild­
nin­gen och översyn av stödet via unionen.se
samt
framtagande av bredare
stödmaterial till
våra förtroendevalda.
25
åsa holmgren
Enhetschef
Samhällspolitiska enheten
Arbetsområde i korthet
yy Samhällsekonomi – Utreder frågor som rör
arbetsmarknad, lönebildning, näringspolitik, socialförsäkring, utbildning och forskning, tillväxt och innovationspolitik.
yy Statistik – Hanterar arbetet kring Unionens
lönestatistik och medlemsstatistik, samt
samordnar Unionens undersökningar.
yy Arbetsplatsnära frågor – Utreder frågor
som rör organisering, ledarskap, kreativitet, förändring och omstrukturering, IT,
kompetensutveckling, lokalt inflytande,
arbetsmiljö, globalisering.
yy Företag och bransch – utreder frågor som
rör Unionens olika branscher genom analys och branschrapporter med fokus på
vissa aktuella branscher. Sköter generella
företagsfrågor såsom ägandeförhållanden, outsourcing, jobbflytt, investeringar,
personalpolitik, klimatfrågor, globalt inflytande, framgångsfaktorer.
Hur har det fungerat för din enhet det
första året med Unionen 2008?
–Arbetet på samhällspolitiska enheten har
gått över förväntan bra. Vi har levererat
aktuella och viktiga rapporter och analyser. Vi kunde snabbt ställa om till ”krisarbete” och leverera Unionens krisprogram.
–Samhällspolitiska enheten har under 2008 ökat Unionens synlighet inom
samhällspolitiska frågor såsom jobbflytt,
utbildningspolitik, kompetensutveckling,
lönebildning, arbetsmarknad och ekonomisk politik samt stärkt Unionens position hos samhällspolitiska aktörer. Detta
har gjorts genom rapporter, seminarier,
underlag till presidiet, debattartiklar.
–Samhällspolitiska enheten har levererat Unionens krispaket: Så här möter
vi krisen – Unionens förslag för att övervinna lågkonjunkturen samt Krafttag för
bilindustrin – åtgärdsprogram för en bilindustri i kris.
26
Uppdraget för enheten
Enheten är ansvarig för Unionens utredningar om medlemmarnas vardag och att verka för förändringar i medlemmarnas verklighet, med utgångspunkt från Unionens handlingsprogram 2009-2011.
Att utveckla Unionens politik och bidra till Unionens synlighet är viktiga uppgifter för enheten och
tillsammans med andra enheter arbeta med förbundets opinionsbildning. Enheten har som uppdrag
att vara delaktig i Unionens påverkans- och opinionsbildningsarbete. Att hålla seminarier, debattera,
ta fram politiska underlag och medverka i Unionens utbildningsverksamhet är områden som stödjer
förbundets medlemmar och förtroendevalda.
Vad ni har prioriterat under året?
–Det vi har prioriterat i vårt arbete under
året har varit leverans och synlighet. När
Unionen skapades fanns ett stort behov av
att vi skulle synas utåt och inte ägna oss
åt internt arbete. Därför har fokus hos oss
under 2008 varit att leverera de underlag
vi har lovat samt synlighet.
Har ni arbetat med det som var planerat
eller har omvärldsfaktorer påverkat ert
arbete?
–Lågkonjunkturen och krisen har självklart lett till att vi har fått göra en del
omprioriteringar. Men tack vare att vi bedriver ett långsiktigt arbete där rapporter
är en stor del kan vi snabbt ställa om och
lyckades snabbt leverera ett program för
hur vi möter krisen.
På vilket sätt bidrar ert arbete till medlemsnyttan anser du?
Genom arbetet på
samhällspolitiska enheten ska:
-våra
medlemmar
känna igen sig i de
frågor vi beskriver
-våra medlemmar uppleva att Unionen bidrar
till förbättring och utveckling
-vi leverera kunskap och argument till
förtroendevalda i utvecklingsfrågor
-våra resultat användas på arbetsplatsen
och stärka förtroendevalda i arbetet med
att förändra och utveckla
-vi arbeta fram fackliga strategier för att
påverka företag
Vad skulle du vilja att din enhet kan ägna
mer tid åt framöver?
–Vi ska gå från synlighet till påverkan och
fortsätta stärka Unionens position hos
samhällspolitiska aktörer. Vi ska fortsätta
att arbeta långsiktigt med rapporter och
analyser. Det är det långsiktiga arbetet som
gör att vi kan vara snabba när det händer.
lars-bonny ramstedt
Enhetschef
Avtalsenheten
Arbetsområde i korthet
yy Avtalsrörelse
yy Förhandling
yy Juridik
yy Försäkringsskydd
yy Avtalsutveckling
yy Facklig rådgivning genom Unionen Direkt
yy Sakområdesansvar
yy Administration kring avtal och försäkringar
Uppdraget för enheten
Hur tycker du att det har fungerat för din
enhet det första året med Unionen 2008?
Ge några exempel på vad ni har prioriterat i ert arbete under året?
Vad skulle du vilja att din enhet kan
ägna mer tid åt framöver?
–Det som har gått bra är att vi i en helt ny
organisation har lyckats leverera en bra
grundverksamhet inom förbundet och till
våra medlemmar. Två förbund med olika
rutiner, arbetssätt och kultur har gått ihop
och det har verkligen fungerat bra från
början. En stor nyfikenhet och ett stort intresse bland medarbetarna har i hög grad
bidragit till detta. Vår hantering av den
löpande verksamheten har flutit på bättre
än förväntat och vi har i princip från första
dagen kunnat genomföra centrala förhandlingar samt leverera stöd till regioner,
klubbar och koncerner.
Vi kan fortfarande utveckla en del av
våra rutiner och stödsystem till det bättre
men det är barnsjukdomar som det så
småningom blir ordning på.
–Först och främst att hitta ett gemensamt
arbetssätt i det nya förbundet. Som en naturlig följd av det har vi sedan fokuserat på
att sköta den löpande verksamheten med
bland annat förhandlingar, rådgivningen
inom Unionen Direkt, juridiska ärenden
och givetvis förberedelser inför nästa avtalsrörelse.
–Att kunna lägga mer tid på att i detalj
titta på våra avtal och utveckla dem ytterligare. Vi ska även fortsätta arbetet med att
få god kvalitetssäkring i vår verksamhet
och förhoppningsvis kunna borra en del i
de kulturskillnader som finns kvar som ett
arv från de bägge tidigare förbunden.
Ansvarar för den centrala verksamheten och den strategiska samordningen för Unionens förhandlingsverksamhet, det juridiska arbetet samt arbetet med försäkringsskydd. Genom dessa frågor
spelar enheten en viktig roll i Unionens arbete med att försvara och utveckla den svenska arbetsmarknadsmodellen. Enheten ansvarar för den fackliga rådgivningen genom Unionen Direkt.
På enheten finns Unionens sakområden samlade med uppdraget att driva och utveckla områdena.
Ett viktigt uppdrag för enheten är att vara delaktig tillsammans med andra enheter i Unionens
påverkans- och opinionsbildningsarbete.
27
sixten frixon
Enhetschef
Ledningssekretariatet
Arbetsområde i korthet
yy Organisationspolitik och stadgefrågor –
ansvarar för att utveckla Unionens organisationspolitik samt arbetet med Unionens
stadgar.
yy Ledningsstöd – arbetar med att administrera, utveckla och stödja Unionens ledningar (förbundsstyrelsen, ledningsgruppen och regioncheferna). Ansvarar för att
säkerställa kvaliteten på material samt bra
beslutsunderlag för att fatta beslut.
yy Förändringsarbete och verksamhetsutveckling – arbetar med att utveckla organisationen och förändra förhållningssätt och
arbetssätt. Följer upp verksamheten och
ger förslag på förändringar som behövs.
yy Kommunikation – ansvar för långsiktig
strategisk kommunikation och arbetar med
Unionens påverkan och opinionsbildning,
press samt kommunikation från ledningen.
Hur har det fungerat för din enhet det
första året med Unionen 2008?
–Initialt har det varit ett kraftigt fokus på
att skapa en bra arbetsorganisation som
kan ge ett bra stöd till Unionens ledning
efter kongressen i Örebro, t ex sammanställa kongressbeslut, lansera ett nytt presidium internt och externt, stöd till en ny
förbundsstyrelse. Trots den korta startsträckan har Ledningssekretariatet lyckats väl med ”efterbörden” från kongressen
2008 och samtidigt förbereda för extra
kongressen i januari 2009 parallellt med
att ge ett bra stöd till presidiet som direkt
hamnade i hetluften i och med den accelererande lågkonjunkturen.
Vad ni har prioriterat under
året?
–2008 var det år som Unionen
tog sina första steg som fackförbund och bara det var en stor utmaning med att få alla delar på plats
och skapa ett väl fungerande samarbete. Det innebar att skapa en struktur
för förbundsstyrelsen, den verkställande
ledningen med olika chefskonstellationer
och samarbetet mellan förbundskontor
28
Uppdraget för enheten
Ansvarar ytterst för att anställdaorganisationen levererar önskat resultat till förbundsstyrelsen i
enlighet med sitt uppdrag. Enheten har i uppdrag att tillsammans med övriga i Unionen utveckla
Unionens organisationspolitik. Enheten ansvarar för att stödja, administrera och utveckla det interna demokratiska arbetet i Unionen. Enheten ska säkerställa att de underlag som ska till förbundsstyrelsen, ledningsgruppen och regionchefsmötena är kvalitetssäkrade och håller god kvalitet så
att beslutsfattarna har bra underlag för att fatta bra beslut. Enheten har det interna och externa
ansvaret för Unionens långsiktiga och strategiska kommunikation tillsammans med övriga enheter
och regionkontor. Enheten har ansvaret för samordningen av Unionens opinionsbildning, pressoch mediefrågor samt ledningskommunikation.
och regioner samtidigt som Unionen behövde se över sin interna organisation av
kostnadsskäl. Numera jobbar hela presidiet heltid på
förbundskontoret. På vilket sätt påverkar
det ert arbete inom ledningssekretariatet?
–Det är mycket positivt att hela presidiet arbetar heltid men de finns inte på
förbundskontoret på heltid. Presidiets
arbete innebär i stor utsträckning att vara
Unionens främsta företrädare genom att
möta medlemmar och förtroendevalda i
olika interna och externa sammanhang,
företräda Unionen genom t ex möten med
andra med- och motparter samt givetvis
kontakter med media. Till detta kommer
det internationella engagemanget som
Unionen har i ett stort antal internationella fackliga organisationer som också
kräver sin tid. Ett presidium på heltid ger
en större möjlighet till dialog i olika frågor
som i sin tur leder Unionen framåt och det
skapar en positiv flexibilitet för agerande
i olika sammanhang. Det blir helt enkelt
större möjligheter för Unionen att synas i
flera sammanhang samtidigt.
Vad skulle du vilja att din enhet kan ägna
mer tid åt framöver?
Inriktningen för våren 2009 är att skapa en
stabil struktur på ett stort antal områden
och det lägger i sin tur grunden för det mer
strategiska arbetet gällande positionering,
opinionsbildning och medlemsvärvning.
Jag vill att ledningssekretariatet framöver
ska lägga mer tid på att stödja och driva
organisationens utveckling så att Unionen
ligger i framkant när det gäller utvecklingen
av ett fackförbund för 2000-talet – ett förbund som våra barn och barnbarn vill vara
medlem i.
Lisa nyberg
Verksamhetschef
Tria
Tria är ST:s, SKTF:s och Unionens gemensamma studerandeverksamhet. För arbetet
har de tre förbunden avsatt både personella och ekonomiska resurser.
Under 2008 har Tria genomgått en stor organisationsförändring med anledning av
sammanslagningen mellan HTF och Sif 1 jan 2008. Nya Tria har en tydligare koppling till
förbunden och förbunden ska också vara mer synliga än tidigare. Den nya organisationen består av 15 studerandeombudsmän som är anställda av och regionalt placerade
på de tre förbunden samt ca 67 studentinformatörer som också är anställda av förbunden. Ett gemensamt finansierat kansli på fyra personer ansvarar för samordning och
utveckling av verksamheten. Unionen är Trias kansliförbund. Verksamhetens leds av en
ledningsgrupp med representanter från alla förbunden och Trias verksamhetschef. Tria
ansvarar för att rekrytera studenter till ett studerandemedlemskap. Förbunden ansvarar för att rekrytera Trias medlemmar till ett yrkesaktivt medlemskap efter examen.
Hur tycker du att det har fungerat för
Tria det första året med Unionen 2008?
Vad har gått bra, över förväntan eller
sämre än förväntat?
–Överlag tycker jag att det har gått väldigt
bra. Eftersom beslutet om att Unionen
skulle vara med i Tria kom först i oktober 2007 så arbetade gamla Tria och Sifs
tidigare studerandeverksamhet parallellt i
sina gamla organisationer under hela våren. Båda rekryterade dock medlemmar
till Tria och vi samordnade verksamheten
på högskolor och universitet. Sedan 15 aug
har vi haft en gemensam organisation i Tria
och det blev en stor positiv förändring. Vi
kunde arbeta efter gemensamma mål och
strategier och dessutom så växte Tria personellt i och med det nya samarbetsavtalet
mellan förbunden. Rekryteringen av nya
medlemmar har gått väldigt bra hela året,
men ännu bättre under hösten. Totalt fick
Tria 8 038 nya medlemmar 2008.
Hur har bildandet av Unionen påverkat
Tria och studerandemedlemskapet?
–På ett mycket positivt sätt. En tydlig sak
är ju att antalet Triamedlemmar i princip
fördubblades när de fd Sifmedlemmarna
slogs ihop med Trias tidigare medlemmar. Det gjorde Tria till en av de största
aktörerna på studentmarknaden och
har gett oss en större tyngd och legitimitet. Vi har plockat det bästa från båda
organisationerna till nya Tria och fortsätter att utveckla det även framöver.
Mimmi Aronsson, studentinformatör (ST) och Robert Bergdahl, studerandeombudsman och anställd i Unionen på Chalmers arbetsmarknadsdag CHARM. Tria träffade
ca 450 blivande ingenjörer varav 90 blev Triamedlemmar på plats.
Vad har ni prioriterat under 2008?
–Tria hade två övergripande mål för hösten 2008 sedan vi blev en gemensam organisation. Dessa var att rekrytera 5 000 nya
medlemmar samt att få ihop Trias nya organisation. Dessa två mål har genomsyrat
allt i hela organisationen.
Vad eller vilken tjänst är mest uppskattat bland studerandemedlemmarna?
–Det beror på var studenten befinner sig i
sina studier. Den första tiden är det många
som uppskattar branschtidningen, för att
få lite koll på vilka typer av jobb som finns
och de frågor som diskuteras i branschen.
När studenten sedan söker jobb så är Trias
CV-granskning väldigt populär. När medlemmen sen väl har fått ett jobb så är hjälpen från Tria Direkt oerhört uppskattad,
främst för att få hjälp med lönerådgivning
och anställningsavtal.
Vad eller vilken tjänst är mest saknad
och efterlyst bland studerandemedlemmarna?
–Det är vi inte helt säkra på. Just därför
håller vi på med en medlemsundersökning
för att få svar på vad våra medlemmar saknar. Men något som vi ofta får höra är att
studenterna skulle vilja ha hjälp med att
hitta praktikplatser och examensarbeten
genom Tria.
Vad tror du att Tria kan bli ännu bättre
på framöver?
–Det finns mycket som vi kan bli bättre på
och vi jobbar nu för att kunna lansera ett
nytt och bättre Tria till höstterminen 2009.
Då kommer vi bättre kunna möta studenternas bransch- och yrkesfrågor genom att
rikta både medlemskap och verksamhet
mot olika utbildningsgrupper. Då kommer även förbunden att synas mer och
tydligare i Tria. Tria måste också förankras
bättre i förbunden, särskilt i Unionen. Det
är många bland både anställda och förtroendevalda som inte riktigt vet vad Tria är
och hur medlemskapet fungerar.
–Trias och förbundens absolut största
utmaning är dock att få Trias medlemmar att bli yrkesverksamma medlemmar i
något av förbunden efter sin examen. Det
är ett arbete som dels kräver att Tria bearbetar studenterna på bästa tänkbara sätt
under studietiden och dels att förbunden
tar sitt ansvar och ser till att ta kontakt
med de nyutexaminerade studenterna,
både genom uppringning och genom att
de förtroendevalda tar kontakt med dem
på arbetsplatserna.
29
Förvaltningsberättelse
Förbundets uppbyggnad
Förbundets verksamhet utövas
yy i klubbar – genom klubbmöte, klubbstyrelse, representantskap och förhandlingsdelegationer
yy i regioner – genom de regionala organen representantskap, regionstyrelser
och regionkontor
yy för hela förbundet – genom de nationella organen kongress, förbundsråd,
förbundsstyrelse och förbundskontor.
I den ideella föreningen Unionen, org nr
802001-5759, ingår regionerna, de nationella organen och förbundskontoret, dock
inte klubbverksamheten. Redovisningen
återfinns under rubrikerna förbundets resultaträkning, förbundets balansräkning
och kassaflödesanalys för förbundet.
Koncernredovisningen
I koncernen ingår utöver den ideella
föreningen Unionen, Unionen Egen­
företagare Service AB, Klara Norra
Fastigheter AB och Tjänstemännens
Utbild­ningshus AB. I koncernen ingår
även Unionen Medlemsförsäkring AB.
Dess resultat ingår inte i redovisningen då
ett överskott enligt bolagsordningen ska
tillfalla försäkringstagarna.
Det här är Unionen
Unionen organiserar alla tjänstemän på
den privata arbetsmarknaden oavsett utbildning eller befattning. Unionen är det
ledande tjänstemannaförbundet och det
viktigaste fackförbundet inom den privata sektorn. Visionen för Unionen är
30
”Tillsammans är vi i Unionen den ledande
kraften som skapar framgång, trygghet
och glädje i arbetslivet”. Förbundets kännetecken är att vi tillsammans är närvarande, starka, drivande och utvecklande.
Unionen bygger på folkrörelsetanken –
Unionen är medlemmarna och medlemmarna är Unionen. Den bärande idén är
att människor i samverkan påverkar sin
situation. Det personliga engagemanget
och utbytet av erfarenheter är den främsta drivkraften. Unionen prioriterar medlemsservice, synlighet och rekrytering.
De prioriterade frågorna förutsätter att
Unionen även satsar på lokal facklig organisering och att teckna kollektivavtal.
Unionen är oberoende av partipolitiska
och ekonomiska särintressen.
Unionen bildades den 1 januari 2008
genom en sammanslagning mellan Sif
och HTF. Året har präglats av att skapa en
gemensam kultur, uppbyggnad av den demokratiska processen och administrativa
rutiner anpassade till det nya förbundet.
Antalet yrkesverksamma medlemmar
har minskat under 2008. Detta har lett till
att de högst prioriterade områdena i verksamheten är att rekrytera medlemmar och
organisera dessa i klubbar på arbetsplatserna.
Unionen i andra organisationer
Unionen är det största fackförbundet
i Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), en partipolitiskt obunden sammanslutning av fackföreningar som verkar
för medlemmarnas trygghet och välfärd.
Det sker bland annat genom opinionsbildning och genom att påverka politiska
beslut.
Unionen ingår även i Förhandlingsoch samverkansrådet PTK (PTK) som
organiserar tjänstemän inom den privata
sektorn. PTK förhandlar, förvaltar och
informerar kring pensioner, försäkringar,
omställningsavtal och arbetsmiljöfrågor.
Den ökade globaliseringen och allt fler
internationella företag innebär att medlemmarnas arbetsgivare allt oftare finns
utanför Sverige. Många beslut som rör
arbetsmarknaden fattas i dag inom till exempel EU. Därför arbetar Unionen genom
flera olika internationella fackliga federationer.
Årets resultat
Medlemsintäkterna för koncernen uppgår
till 842 Mkr vilket innebär en minskning
om 84 Mkr (-9%) jämfört med Sif/HTF år
2007. Intäktsminskningen beror på ändrad avgiftstrappa samt minskat antal medlemmar under året.
Koncernens kostnader uppgår till 1 628
Mkr. Jämfört med föregående år har kostnaderna ökat med 250 Mkr eller 18 procent. Rörelseresultatet uppvisar ett underskott med 701 Mkr, men med tillägg av
bokförd kapitalavkastning, 555 Mkr, redovisar Unionen koncernen en förlust på 299
Mkr efter skatt.
Förbundets kostnader
Förbundets kostnader uppgår till 1 589
Mkr. I kostnaden ingår utöver löpande
ÖVERSIKT
2008
414 842
Antal yrkesverksamma medlemmar
inkl egenföretagare
2007
406 032
Medlemsavgifter(mkr)
835
916
Övriga intäkter (mkr)
42
50
1 589
1 346
rörelsekostnader omställning
359
85
Rörelseresultat (mkr)
-712
-378
- varav rörelseresultat omställning
-359
-85
Andel av verksamhetskostnaderna som finansieras
med kapitalavkastning exlusive omställning
29%
23%
Rörelsekostnader (mkr)
Genomsnittlig avgift/medlem/månad
171
184
244 243
Genomsnittlig kostnad/medlem/månad (exklusive övriga intäkter och omställningskostnader)
Förvaltade tillgångars marknadsvärde (mkr)
verksamhet kostnaden för projekt och
satsningar enligt förbundsstyrelsens beslut
med 34 Mkr. Jämfört med föregående år
har förbundets kostnader ökat med 243
Mkr eller 18 procent.
Av förbundets totala kostnader uppgår kostnaderna för förbundskontoret till
800 Mkr, kostnader för regionerna till 430
Mkr. Förändrade anställningsvillkor har
medfört merkostnader för förbundet under 2008 om uppskattningsvis 30 Mkr. Till
detta tillkommer en bokföringsmässig effekt avseende reservation av semesterlöneskuld om ytterligare 16 Mkr under 2008.
Av totala kostnader avseende förändrade
anställningsvillkor utgör 17 Mkr kostnader av engångskaraktär.
Kostnader för samgåendet mellan Sif
och HTF har under 2008 uppgått till 359
Mkr, totalt 444 Mkr under 2007-2008.
Kongressen 2007 beslutade att totalkostnaden relaterad till samgåendet under perioden 2007-2011 maximalt får uppgå till
1 300 Mkr. Medel för planerade aktiviteter
relaterade till samgåendet äskas löpande
under året från Förbundsstyrelsen. Per
den 31 december 2008 har äskningar om
726 Mkr beviljats.
Mkr varav övervärden uppgår till 952 Mkr
för fastigheter och 152 Mkr för värdepapper. Konfliktfonden uppgår till 5 660 Mkr
(bokfört värde).
Finansiella intäkter och skatter
Med kreditrisk avses risken att utfärdaren
av ett skuldebrev eller banken inte kan
fullgöra sina förpliktelser. I huvudsak ska
placeringar göras i skuldebrev utfärdade
av svensk bank. Unionen kan placera del
av den räntebärande portföljen i skuldebrev utfärdade av företag, kommuner och
landsting. Unionens kreditrisk bedöms
vara låg.
Det finansiella resultatet uppgick till
555 Mkr. Den faktiska avkastningen på
förvaltat kapital var 206 Mkr lägre än
om kapitalet hade förvaltats som index.
Tillgångarnas totala avkastning blev -30,2
procent. Marknadsvärdet av Unionens
placeringstillgångar beräknas till 10 026
Finansiella risker
Exponeringen och riskerna i placeringsverksamheten begränsas genom regler
fastställda i placeringsinstruktionen för
Unionens kapitalförvaltning. Nedan belyses några risker av betydelse för Unionens
verksamhet.
Aktierisk
Med aktierisk avses hur avkastningen påverkas av förändringar i kursen på de aktier som ingår i portföljen, jämfört med
kurserna på aktiemarknaden i sin helhet.
Det kan förekomma stora kursfall, men det
är ovanligt att företag noterade på börsens
A-lista ställer in betalningarna eller blir rekonstruerade till en mycket låg aktiekurs.
Den totala aktierisken minskas genom
en väl avvägd sammansättning av olika
innehav i aktieportföljen. Aktierisken är
den mest betydande i Unionens kapitalförvaltning.
Kreditrisk
10 026
15 450
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk utgörs av risken att svårigheter uppkommer att disponera likvida
medel för att möta Unionens finansiella
åtaganden. Särskilt besvärande skulle detta vara i händelse av konflikt på Unionens
område. Kapitalförvaltningen ska därför
beakta likviditetsaspekten. I huvudsak ska
alla tillgångar vara möjliga att belåna enligt
Bankföreningens normer och avtal om belåning ska finnas med bank. En betydande
del av Unionens värdepappersportfölj ska
vara placerad i svenska räntebärande värdepapper.
Unionens aktieportfölj innehåller till
övervägande del börsnoterade aktier med
god likviditet samt en stor andel räntebärande papper, varför likviditetsrisken är
mycket begränsad.
Framtida utveckling
Unionen är ett starkt förbund med många
spännande utmaningar framför oss.
Arbetet med Unionen i balans och utvecklingen av det nya förbundet fortsätter under 2009 för att uppnå maximal
medlemsnytta. Det fortsatta utvecklings-/
omställningsarbetet beräknas medföra
merkostnader utöver den ordinarie verksamheten, i dagsläget uppgår dessa framtida kostnader till ca 280 Mkr.
31
Unionen i siffror
Koncernens resultaträkning
Belopp i tkr
Rörelsens intäkter
Medlemsavgifter
Nettoomsättning
Bidrag
Övriga intäkter
Summa intäkter
Rörelsens kostnader
Verksamhetskostnader
Personalkostnader
Baskostnader
Summa rörelsekostnader
Unionen
2008-01-01
– 2008-12-31
Proforma Unionen
2007-01-01
– 2007-12-31
Sif
2007-01-01
– 2007-12-31
Not 2
Not 3
841 813
68 909
14 013
2 612
927 348
926 102
76 450
22 181
6 003
1 030 736
665 473
68 534
20 954
6 003
760 964
Not 4
-470 517
-896 092
-261 823
-1 628 432
-1 378 702
-333 620
-471 998
-170 684
-976 303
-701 083
-347 966
-215 339
555 273
555 273
1 971 427
1 971 427
1 876 304
1 876 304
-145 811
1 623 461
1 660 965
-153 544
-299 355
-566 109
1 057 352
-519 528
1 141 437
Not 5
Rörelseresultat
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader
Summa finansiella intäkter och kostnader
Not 6
Resultat före skatt
Skatt på årets resultat
Årets resultat
34
Not 8
Koncernens balansräkning
Belopp i tkr
TILLGÅNGAR
Unionen
2008-12-31
Proforma Unionen
2007-12-31
Sif
2007-12-31
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
Inventarier, verktyg och installationer
Summa materiella anläggningstillgångar
Not 9
Not 10
669 080
37 025
706 105
630 296
46 992
677 288
523 037
35 018
558 055
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Andra långfristiga fordringar
Summa finansiella anläggningstillgångar
Not 11
Not 13
Not 14
126 600
7 902 463
6 270
8 035 334
126 600
7 783 647
9 403
7 919 650
126 600
7 552 316
873
7 679 789
8 741 438
8 596 938
8 237 844
5 681
2 928
14 389
95 878
19 860
138 735
12 371
3 994
45 325
95 401
26 167
183 258
6 029
3 977
1 266
87 464
24 709
123 445
146 579
192 747
123 955
693 022
123 955
196 210
478 061
1 000 236
443 611
9 219 500
9 597 174
8 681 455
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Skattefordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Fordran medlemsavgifter
Summa kortfristiga fordringar
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
Not 15
Not 16
35
Belopp i tkr
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Unionen
2008-12-31
Proforma Unionen
2007-12-31
Sif
2007-12-31
5 660 498
0
232 281
1 046 520
4 045 109
69 208
82 949
993 144
3 214 489
69 208
82 969
992 138
1 133 044
- 230 147
7 842 196
1 824 396
1 085 333
8 100 140
1 770 055
1 169 418
7 298 277
258 732
250 000
436 073
944 805
102 790
250 000
417 243
770 034
94 696
250 000
416 852
761 548
104 724
89 049
386
31 359
206 981
432 499
80 289
85 708
251 816
106 556
202 631
727 000
58 789
85 708
227 423
102 129
147 580
621 630
9 219 500
9 597 174
8 681 455
2008-12-31
2007-12-31
2007-12-31
inga
inga
inga
248 817
266 332
188 835
Eget kapital
Konfliktfond
Framtidsfond
Bundet kapital i dotterföretag
Eget kapital del i obeskattade reserver i Unionen
Balanserat resultat
Årets resultat
Summa eget kapital
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Övriga avsättningar
Uppskjuten skatteskuld
Summa avsättningar
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skulder till koncernföretag
Skatteskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
Not 17
Not 18
Not 20
Not 21
Not 22
Not 23
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser – koncernen
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
Övriga ansvarsförbindelser
36
Not 24
Kassaflödesanalys – koncern
Unionen
2008
Sif
2007
Betald skatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital
-145 811
196 890
51 079
-373 150
1 660 965
10 007
1 670 972
-314 735
-322 071
1 356 238
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Minskning av fordringar
Ökning av skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-14 559
48 967
-287 663
-31 631
88 192
1 412 799
Investeringsverksamheten
Avyttring av materiella tillgångar
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Förändring av finansiella anläggningstillgångar
Övertagen verksamhet
Kassaflöde från investeringsverksamheten
196
-30 292
-355 545
195 654
-189 987
119
-19 645
-1 678 672
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Övertagen kassa HTF
-477 650
320 165
496 812
285 399
605 564
Likvida medel vid årets slut
339 326
320 165
2008
2007
32 807
164 036
47
196 890
27 282
0
-17 275
10 007
Belopp i tkr
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
-1 698 198
Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys – Koncernen
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet
Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar
Förändring avsättningar
Övrigt
37
Förbundets resultaträkning
Belopp i tkr
Rörelsens intäkter
Medlemsavgifter
Nettoomsättning
Bidrag
Övriga intäkter
Summa intäkter
Rörelsens kostnader
Verksamhetskostnader
Personalkostnader
Baskostnader
Summa rörelsekostnader
Unionen
2008-01-01
– 2008-12-31
Proforma Unionen
2007-01-01
– 2007-12-31
Sif
2007-01-01
– 2007-12-31
Not 2
Not 3
835 311
25 302
14 013
2 621
877 248
918 081
24 849
22 181
2 742
967 854
657 452
22 139
20 954
2 742
703 288
Not 4
-465 693
-892 560
-230 659
-1 588 911
-1 345 760
-330 910
-467 521
-158 038
-956 469
-711 663
-377 906
-253 181
573 113
573 113
1 985 759
1 985 759
1 890 636
1 890 636
-138 550
1 607 853
1 637 454
-75 900
-258 139
-314 311
-214 450
1 349 714
1 323 143
-134 976
-349 425
-487 048
862 666
-424 764
898 379
Not 5
Rörelseresultat
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader
Summa finansiella intäkter och kostnader
Not 6
Summa resultat före bokslutsdispostioner och skatt
Bokslutsdispositioner
Förändring periodiseringsfond
Not 7
Resultat före skatt
Skatt på årets resultat
Årets resultat
38
Not 8
Förbundets balansräkning
Belopp i tkr
TILLGÅNGAR
Unionen
2008-12-31
Proforma Unionen
2007-12-31
Sif
2007-12-31
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer
Summa materiella anläggningstillgångar
Not 10
35 068
35 068
44 169
44 169
34 725
34 725
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
Långfristiga fordringar koncernföretag
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Andra långfristiga fordringar
Summa finansiella anläggningstillgångar
Not 11
Not 12
Not 13
Not 14
127 058
338 400
7 892 738
5 712
8 363 908
127 058
338 400
7 773 922
8 771
8 248 152
127 058
338 400
7 542 591
241
8 008 291
8 398 976
8 292 322
8 043 016
5 636
3 131
14 379
94 710
18 158
136 014
11 442
3 994
44 687
94 514
24 456
179 092
5 100
3 977
628
86 577
22 998
119 279
146 579
174 278
123 955
663 388
123 955
166 576
456 870
966 435
409 810
8 855 846
9 258 756
8 452 826
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Skattefordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Fordran medlemsavgifter
Summa kortfristiga fordringar
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
Not 15
Not 16
39
Unionen
2008-12-31
Proforma Unionen
2007-12-31
Sif
2007-12-31
Not 17
5 660 498
0
4 045 089
69 208
3 214 489
69 208
Not 18
1 082 255
-280 217
6 462 536
1 824 723
874 790
6 813 811
1 911 288
926 360
6 121 345
Belopp i tkr
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Konfliktfond
Framtidsfond
Balanserat resultat
Årets resultat
Summa eget kapital
Obeskattade reserver
Periodiseringsfonder
Summa obeskattade reserver
Not 19
1 453 500
1 453 500
1 377 600
1 377 600
1 377 600
1 377 600
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
Not 20
Not 21
258 732
250 000
508 732
102 790
250 000
352 790
94 696
250 000
344 696
93 542
111 617
0
31 605
194 314
431 078
75 471
103 597
250 808
105 247
179 432
714 556
53 971
103 597
226 415
100 820
124 382
609 185
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
8 855 846
9 258 756
8 452 826
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
2008-12-31
2007-12-31
2007-12-31
inga
inga
inga
248 817
266 332
188 835
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skulder till koncernföretag
Skatteskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
Not 23
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
Övriga ansvarsförbindelser
40
Not 24
Kassaflödesanalys – förbund
Unionen
2008
Sif
2007
Betald skatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital
-138 550
184 518
45 968
-373 240
1 637 454
2 086
1 639 540
-308 969
-327 272
1 330 571
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning av fordringar
Ökning av skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-15 802
59 226
-283 848
-34 519
96 259
1 392 312
Investeringsverksamheten
Avyttring av materiella tillgångar
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Förändring av finansiella anläggningstillgångar
Övertagen verksamhet
Kassaflöde från investeringsverksamheten
196
-22 871
-355 617
195 654
-182 638
119
-19 605
-1 663 734
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Övertagen kassa HTF
-466 486
290 531
496 812
-290 908
581 439
320 857
290 531
2008
2007
22 332
-1 850
164 036
184 518
19 361
Belopp i tkr
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Likvida medel vid årets slut
Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys – Förbundet
-1 683 220
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet
Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar
Koncernbidrag
Förändring avsättningar
-17 275
2 086
41
Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer
Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokförings­
nämndens allmänna råd. Sif hade tidigare en kostnadsslagsindelad resultaträkning och HTF en funktionsindelad resultaträkning. I HTFs redovisning för 2007
ingick verksamheten för fastigheter och medlemsförsäkring som i Sif har legat i
separata dotterbolag. I Unionens redovisning för 2008 ligger samtlig verksamhet
för fastigheter och medlemsförsäkring i separata dotterbolag. Jämförelsevärden
för Unionen 2007 består av omräknade värden för att motsvara Unionens redovisning.
Redovisning av kostnader
Verksamhetskostnader avser kostnader som är direkt hänförbara till en specifik
aktivitet, medan bas kostnader avser kostnader som är oberoende av aktivietet,
till exempel hyror, avskrivningar, telefoni- och datakommunikation.
Värderingsprinciper m m
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om
inget annat anges nedan.
Redovisning av löner och andra ersättningar
Organisationen tillämpar BFN R4 för redovisningen av löner och ersättningar till
anställda.
Skatt
Unionen och koncernen tillämpar BFNAR 2001:1 Inkomstskatter. Total skatt utgörs
av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom
då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande
skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller
erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till
tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med
utgångspunkt i temporäraskillnader mellan redovisade och skattemässiga värden
på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära
skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och
skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. I juridisk person
redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredo­
visningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld
och eget kapital. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära
skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt
att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningari framtiden.
Leasing
Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing. Operationell leasing
innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från
utnyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som vad som de facto erlagts som
leasingavgift under året.
Fordringar
Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas
inflyta.
Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och
beräknad ekonomisk livslängd. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång.
42
Följande avskrivningstider tillämpas:
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader
Uppskrivning av byggnad
Inventarier, verktyg och installationer
Datorer
50 år
50 år
5 år
3 år
Värdepapper
Aktier och andelar
Investeringar i värdepapper bedöms som en långfristig placering och värderas
till anskaffningsvärde. Nedskrivning sker när portföljens marknadsvärde understiger det bokförda värdet avseende noterade värdepapper. För onoterade värde­
papper sker nedskrivning av enskilda innehav vid bestående värdenedgång.
Obligationer
Obligationer värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Kortfristiga placeringar
Statsskuldväxlar har värderats till upplupet anskaffningsvärde.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen har upprättas i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation (RR 1:00).
Dotterföretag
Dotterföretag är företag i vilka moderföretaget direkt eller indirekt innehar mer än
50 % av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över den
drift­mässiga och finansiella styrningen. Dotterföretag redovisas i normalfallet
enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att ett förvärv av dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom moderföretaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. Från och med förvärvstidpunkten inkluderas i koncernredovisningen det förvärvade företagets intäkter
Koncernuppgifter
Unionen äger samtliga aktier i Unionens Egenföretagare Sevice AB org nr
556550-0302, Klara Norra Fastigheter AB, org nr 556237-5146 och Unionen
Medlemsförsäkring AB, org nr 516401-6791. Klara Norra Fastigheter AB äger
samtliga aktier i Tjänstemännens Utbildningshus AB, org nr 556458-0990.
Dotterbolaget Unionen Medlemsförsäkring AB konsolideras inte i koncernredovisningen för Unionen eftersom bolagets resultat enligt bestämmelser i
bolags­ordningen i sin helhet tillfaller försäkringstagarna.
Inköp och försäljning inom koncernen
Inköp från dotterbolagen har under året skett med 67 277 tkr varav 66 197 tkr
avser hyreskostnader från Klara Norra. Försäljning till dotterbolagen har skett
med 1 097 tkr.
Noter
Not 1 Anställda och personalkostnader
Unionen
2008*
834
336
9
3
843
339
Medelantalet anställda
Förbund
varav män
Bolag
varav män
Summa
varav män
* Baserat på antalet anställda per 31/12 2008
Könsfördelning i förbundsledningen
Styrelsen
andel
kvinnor
55%
Löner/arvoden, andra ersättningar och sociala kostnader
Styrelse och kanslichefer
VD dotterbolag
Övriga anställda
Summa
Sociala kostnader
(varav pensionskostnader)
2008
8 751
997
419 172
428 920
293 412
[150 751]
Av pensionskostnaderna inkl löneskatt avser 2 067 tkr pensionspremier ITP samt
24 686 tkr avtalspension för styrelse och kanslichefer. Av de 24 686 tkr belastar
11 851 tkr årets resultat, resterande del har tagits mot reserverade medel.
Under hösten 2008 valde kongressen en ny förbundsstyrelse. I början av 2008
tillträdde unionens nya kanslichef.
Specifikation löner/arvoden, andra ersättningar och sociala kostnader
Styrelse och kanslichefer:
Förbundsordförande
nuvarande
Löner/arvoden och andra ersättningar
182
Pensionspremier ITP avtal
27
Avtalspension
Sociala kostnader
66
Totalt
275
avgående
1 172
531
6 486
2082
10 271
1:e och 2:e vice ordförande
Löner/arvoden och andra ersättningar 1 462
Pensionspremier ITP avtal 451
Sociala kostnader
583
Totalt
2 497
1 120
203
412
1 735
Övriga ledamöter
Löner/arvoden och andra ersättningar
Pensionspremier ITP avtal
Sociala kostnader
Totalt
842
14
276
1 132
854
277
1 131
Kanslichef
nuvarande avgående Sif avgående HTF
Löner/arvoden och andra ersättningar 1 093
1 185
842
Pensionspremier ITP avtal
355
38
44
Avtalspension
3 844
9 537
Sociala kostnader
441
1 326
2 597
Totalt
1 889
6 393
13 020
Löner och arvoden till ordföranden och övriga ledamöter beslutas av kongressen, ersättning till kanslichef beslutas av presidiegruppen.
Proforma
2007
919
369
6
3
925
372
Sif
2007
634
255
6
3
640
258
andel
kvinnor
50%
Proforma
2007
12 307
1 247
374 066
387 620
263 533
[130 067]
2007
3 910
1 247
276 508
281 665
189 324
[94 055]
Villkor styrelse och kanslichef
Uppdraget som förbundsstyrelseledamot upphör normalt då ledamoten inte blir
omvald. I vissa fall kan planering av avveckling ske under en längre period.
I övriga fall måste mer omedelbara insatser genomföras.
När uppdraget upphör kan följande alternativa utvecklingsmöjligheter bli aktuella:
– Ledamoten återgår till sin tidigare yrkeskarriär
– Ledamoten får annat arbete inom det egna företaget
– Ledamoten byter arbete inom annat område och är inte medlem i Unionen längre
– Ledamoten får hjälp med outplacement till annat arbete
Till ledamotens ställs tjänster motsvarande Trygghetsrådets till förfogande.
Möjligheter till individuell uppgörelse finns för förtroendevalda som är anställda i
förbundet.
För kanslichefen finns avtal om ett avgångsvederlag motsvarande 2 årslöner om
han frånträder befattningen.
Redovisning av sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid
Andel av den totala sjukfrånvaron som avser
sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer
40,59 %
Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid
Könsfördelat
Män
Kvinnor
1,72 %
3,03 %
Åldersfördelat
1,09 %
2,43 %
2,86 %
–29 år
30–49 år
50 år–
Förbund
2,50 %
43
Not 2 Medlemsintäkter
Yrkesverksamma medlemmar
Egenföretagare – Unionen
– Serviceavg
Studerande (inkl TRIA)
Pensionär
Totala medlemsavgifter förbundet
Unionen
2008
Antal
403 623
2 409
2 409
30 641
54 523
Totalt koncernen
Unionen
2008
Avgift
50–200/mån
100/mån
250/mån
100/utbildning
100/år
835 311
Proforma
2007
Antal
412 354
2 488
2 488
26 585
54 617
841 813
Proforma
2007
Avgift
0–240/mån
95/mån
290/mån
100/år
918 081
Sif
2007
Antal
273 484
2 488
2 488
14 067
45 574
926 102
Sif
2007
Avgift
8–240/mån
95/mån
290/mån
100/år
100/år
657 452
665 473
Medlemsavgiften för HTF år 2007 har minskats med en nettokostnad på 6 719 tkr avseende HTFs medlemsförsäkring.
Not 3 Nettoomsättning
Hyresintäkter
Försäljning av tjänster
Annonsintäkter
Unionen
Koncern
2008
49 176
15 186
4 548
68 909
Proforma
Koncern
2007
55 371
17 592
3 487
76 450
Sif
Koncern
2007
50 165
15 734
2 635
68 534
Unionen
Förbund
2008
2 839
17 814
4 649
25 302
Proforma
Förbund
2007
2 622
18 600
3 627
24 849
Sif
Förbund
2007
2 622
16 882
2 635
22 139
Not 4 Verksamhetskostnader
Medlemsservice
Synlighet
Rekrytering
Lokal facklig organisering
Teckna kollektivavtal
Etablera förbundet Verksamhetskostnader
Ledning/Personal
Demokrati
Ledning
Stöd och service
Unionen
Koncern
2008
-34 803
-134 825
-24 651
-26 684
-6 552
-5 024
-33 726
-113 175
-26 821
-64 255
-470 517
Sif
Koncern
2007
-333 620
Unionen
Förbund
2008
-34 803
-134 781
-19 757
-26 684
-6 552
-5 024
-33 726
-113 175
-26 936
-64 255
-465 693
Sif
Förbund
2007
-330 910
Not 5 Samgående kostnaders andel av rörelsekostnader
Verksamhetskostnader
Personalkostnader
Baskostnader
44
Unionen
Förbund
2008
-73 410
-254 168
-31 485
-359 063
Proforma
Förbund
2007
-54 768
-22 262
-8 414
-85 444
Sif
Förbund
2007
-27 735
-17 262
-147
-45 144
Not 6 Resultat från kapitalförvaltning
Bank
Konvertibler
Värdepapper
Summa ränteintäkter
Unionen
Koncern
2008
3 976
93
95 480
99 549
Proforma
Koncern
2007
3 768
142
99 765
103 675
Sif
Koncern
2007
3 187
142
80 982
84 311
Unionen
Förbund
2008
3 059
93
114 384
117 536
Proforma
Förbund
2007
3 261
142
114 572
117 975
Sif
Förbund
2007
2 680
142
95 789
98 611
Utdelning (aktier, fondandelar)
Reavinster (aktier, konvertibler, optioner)
Övriga finansiella intäker och kostnader
Summa
397 119
77 005
-18 401
555 273
262 076
1 620 987
-15 311
1 971 427
250 307
1 543 724
-2 038
1 876 304
397 119
77 005
-18 547
573 113
262 076
1 620 987
-15 280
1 985 759
250 307
1 543 724
-2 007
1 890 636
Unionen
Förbund
2008
159 000
-83 100
75 900
Proforma
Förbund
2007
506 000
-247 861
258 139
Sif
Förbund
2007
506 000
-191 689
314 311
Unionen
Förbund
2008
-134 976
Proforma
Förbund
2007
-487 048
Sif
Förbund
2007
-424 764
-134 976
-487 048
-424 764
41 262
27 101
27 101
Not 7 Förändring av periodiseringsfond
Periodiseringsfond, årets avsättning
Periodiseringsfond, årets återföring
Not 8 Skatt på årets resultat
Aktuell skatt
Uppskjuten skatt hänförlig till obeskattade reserver
Räntebeläggning av periodiseringsfond
Unionen
Koncern
2008
-134 323
-19 221
-153 544
Proforma
Koncern
2007
-493 936
-72 173
-566 109
Sif
Koncern
2007
-431 417
-88 111
-519 528
45
Not 9 Byggnader och mark
Unionen
Koncern
2008
Proforma
Koncern
2007
Sif
Koncern
2007
562 560
6 457
–
569 017
678 731
10 306
-245
638 792
542 855
10 105
–
552 960
-59 463
–
-6 474
-65 937
-67 611
–
-9 226
-76 837
-41 754
–
-6 509
-48 263
70 400
150 674
-4 613
216 461
70 400
70 400
-1 600
68 800
-1 600
68 800
Planenligt restvärde vid årets slut
719 540
680 755
573 497
Koncernjustering
Justering
Summa koncernjustering
-50 460
-50 460
-50 460
-50 460
-50 460
-50 460
669 080
523 037
523 037
669 080
523 037
523 037
755 916
356 773
778 847
308 394
535 196
308 394
Unionen
Koncern
2008
Proforma
Koncern
2007
Sif
Koncern
2007
Unionen
Förbund
2008
Proforma
Förbund
2007
Sif
Förbund
2007
166 482
15 523
-1 077
180 928
201 655
26 842
-55 033
173 464
125 730
19 666
-17 252
128 144
160 509
13 427
-1 077
172 858
190 443
25 099
-55 033
160 509
119 818
19 605
-17 252
122 171
-122 020
881
-22 764
-143 903
-143 920
44 265
-26 817
-126 472
-90 045
17 133
-20 214
-93 126
-116 340
881
-22 331
-137 790
-136 037
44 265
-24 568
-116 340
-85 218
17 133
-19 361
-87 446
37 025
46 992
35 018
35 068
44 169
34 725
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
Om klassificeringar
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivning
Ackumulerade uppskrivningar
Vid årets början
Årets uppskrivningar
Årets avskrivning på uppskrivet belopp
Restvärde efter koncernjustering
Pågående ombyggnad
Taxeringsvärden, byggnader
Taxeringsvärden, mark
Not 10 Inventarier, verktyg och installationer
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
Avyttringar och utrangeringar
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivning
Planenligt restvärde vid årets slut
46
Not 11 Andelar i koncernföretag
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Anskaffning
Avyttring
Unionen
Koncern
2008
Proforma
Koncern
2007
Sif
Koncern
2007
Unionen
Förbund
2008
Proforma
Förbund
2007
Sif
Förbund
2007
126 600
126 600
126 600
127 058
127 058
127 058
126 600
126 600
126 600
127 058
127 058
127 058
Specifikation av innehav av aktier och andelar i koncernföretag
Dotterföretag/Org nr
Klara Norra Fastigheter AB, Org nr 556237-5146
Unionen Egenföretagare Service AB, Org nr 556550-0302
Unionen Medlemsförsäkring AB, Org nr 516401-6791
Andel i %
Bokfört värde
2008
358
100
126 600
127 058
100
100
100
Bokfört värde
2007
358
100
126 600
127 058
Samtliga bolag har säte i Stockholm. Dotterbolaget Unionen Medlemsförsäkring AB konsolideras inte i koncernredovisningen
för Unionen eftersom bolagets resultat enligt bestämmelser i bolagsordningen i sin helhet tillfaller försäkringstagarna.
Not 12 Långfristiga fordringar koncernbolag
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Tillkommande fordringar
Reglerade fordringar
Unionen
Förbund
2008
Proforma
Förbund
2007
Sif
Förbund
2007
338 400
353 400
353 400
338 400
-15 000
338 400
-15 000
338 400
Not 13 Andelar och andra långfristiga värdepappersinnehav
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Årets förändring
Unionen
Koncern
2008
Proforma
Koncern
2007
Sif
Koncern
2007
Unionen
Förbund
2008
Proforma
Förbund
2007
Sif
Förbund
2007
7 783 647
118 816
7 902 463
6 271 960
1 511 687
7 783 647
5 873 436
1 678 880
7 552 316
7 773 922
118 816
7 892 738
6 262 235
1 511 687
7 773 922
5 863 711
1 678 880
7 542 591
Specifikation av andelar och andra långfristiga värdepappersinnehav
Koncern 2008 Unionen
Bokfört värde
5 138 428
Börsnoterade svenska aktier
765 474
Börsnoterade utländska aktier
247 729
Fondandelar
67 845
Aktier ej börsnoterade
Obligationer
1 682 988
7 902 463
Marknadsvärde
5 466 867
415 413
327 700
67 845
1 776 880
8 054 705
Förbund 2008 Unionen
Bokfört värde
5 138 428
765 474
247 729
58 120
1 682 988
7 892 738
Marknadsvärde
5 466 867
415 413
327 700
58 120
1 776 880
8 044 980
47
forts not 13
Börsnoterade svenska aktier
Börsnoterade utländska aktier
Konverteringslån
Fondandelar
Aktier ej börsnoterade
Obligationer
Börsnoterade svenska aktier
Börsnoterade utländska aktier
Konverteringslån
Fondandelar
Aktier ej börsnoterade
Obligationer
Koncern 2007 Proforma
Bokfört värde
4 471 005
806 796
8 650
241 059
81 262
2 174 875
7 783 647
Marknadsvärde
8 654 620
1 131 288
8 913
700 333
75 974
2 156 533
12 727 661
Förbund 2007 Proforma
Bokfört värde
4 471 005
806 796
8 650
241 059
71 536
2 174 875
7 773 922
Marknadsvärde
8 654 620
1 131 288
8 913
700 333
66 248
2 156 533
12 717 936
Koncern 2007 Sif
Bokfört värde
4 244 962
806 796
8 650
241 059
75 974
2 174 875
7 552 316
Marknadsvärde
8 412 387
1 131 288
8 913
700 333
75 974
2 156 533
12 485 428
Förbund 2007 Sif
Bokfört värde
4 244 962
806 796
8 650
241 059
66 248
2 174 875
7 542 591
Marknadsvärde
8 412 387
1 131 288
8 913
700 333
66 248
2 156 533
12 475 703
Not 14 Andra långfristiga fordringar
Vid årets början
Tillkommande fordringar
Nedskrivning
Reglerade fordringar
Unionen
Koncern
2008
9 403
Proforma
Koncern
2007
9 247
2 701
Sif
Koncern
2007
1 080
Unionen
Förbund
2008
8 771
-2 545
9 403
-207
873
-32
-3 027
5 712
Unionen
Koncern
2008
50 328
2 686
21 792
21 072
95 878
Proforma
Koncern
2007
58 824
5 184
12 749
18 644
95 401
Sif
Koncern
2007
58 824
5 184
12 749
10 707
87 464
Unionen
Koncern
2008
146 579
Proforma
Koncern
2007
123 955
Sif
Koncern
2007
123 955
-32
-3 101
6 270
Proforma
Förbund
2007
8 555
2 701
Sif
Förbund
2007
388
-2 485
8 771
-147
241
Unionen
Förbund
2008
50 328
2 686
21 792
19 904
94 710
Proforma
Förbund
2007
58 824
5 184
12 661
17 845
94 514
Sif
Förbund
2007
58 824
5 184
12 661
9 908
86 577
Unionen
Förbund
2008
146 579
Proforma
Förbund
2007
123 955
Sif
Förbund
2007
123 955
Not 15 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Upplupna ränteintäkter
Upplupna bidrag
Förutbetald hyra
Övriga poster
Not 16 Kortfristiga placeringar
Statsskuldväxlar
Not 17 Framtidsfonden
Avsatt
IT satsningen
Lönekartläggning
Totalt
48
245 000
15 800
260 800
Förbrukat
2000 – 2007
-180 547
-11 045
-191 592
Förbrukat /upplöst
2008
-64 453
-4 755
-69 208
Totalt
utnyttjat
-245 000
-15 800
-260 800
Återstår
31/12 2008
0
0
0
Not 18 Eget kapital
Koncern
Vid årets början Sif koncern
Nettoeffekt av samgående *
Disposition av föregående års resultat
Årets uppskrivning *
Avskrivning av uppskrivning
Förskjutning pga ändringar i obesk res
Koncernjusteringar
Summa
Principförändring konfliktberedskap
enligt kongressbeslut
Årets resultat
Utnyttjande av framtidsfonden
Vid årets slut
Konfliktfond
Framtidsfond
Bundna
reserver i
dotterföretag
3 214 489
69 208
82 969
992 138
150 674
-1 082
-280
54 382
232 281
1 046 520
123 758
3 338 247
2 322 251
69 208
EK del i
obesk res
i förbundet
Balanserat
Resultat
2 939 472
693 598
-123 758
Summa
7 298 277
1 082
-54 102
-998
3 455 295
-2 322 251
-299 355
5 660 498
-69 208
0
232 281
1 046 520
69 208
902 897
7 842 196
* HTFs eget kapital per 2007-12-31 uppgick till 800 857 tkr. I balansräkningen var HTFs fastigheter inkl inventarier upptagna till bokfört värde om 108 391 tkr. Fastigheterna
inkl inventarier överfördes till Klara Norra Fastigheter AB per 1 januari 2008. Fastigheterna ingår i posten “Årets uppskrivning” 150 674 tkr varav 43 415 tkr motsvarar uppskrivning till skattemässigt värde.
Förbund
Vid årets början Sif
Nettoeffekt av samgående
Disposition av föregående års resultat
Koncernbidrag
Skatteeffekt koncernbidrag
Summa
Principförändring konfliktberedskap
enligt kongressbeslut
Årets resultat
Utnyttjande av framtidsfonden
Vid årets slut
Konfliktfond
Framtidsfond
Resultat
Summa
3 214 489
69 208
2 837 647
692 466
-123 758
-2 569
719
3 404 506
-2 322 251
6 121 345
123 758
3 338 247
2 322 251
69 208
-349 425
5 660 498
-69 208
0
69 208
802 038
6 462 536
Not 19 Obeskattade reserver
Unionen
Förbund
2008
Periodiseringsfonder
Avsatt vid taxering 2002
Avsatt vid taxering 2003
Avsatt vid taxering 2004
Avsatt vid taxering 2005
Avsatt vid taxering 2006
Avsatt vid taxering 2007
Avsatt vid taxering 2008
Proforma
Förbund
2007
Sif
Förbund
2007
109 000
148 000
187 500
344 000
506 000
159 000
1 453 500
83 100
109 000
148 000
187 500
344 000
506 000
83 100
109 000
148 000
187 500
344 000
506 000
1 377 600
1 377 600
Unionen
Förbund
2008
102 790
-34 722
190 663
258 732
Proforma
Förbund
2007
111 971
-24 552
15 371
102 790
Sif
Förbund
2007
111 971
-24 552
7 277
94 696
Av obeskattade reserver utgör 406 980 (385 728) uppskjuten skatt.
Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Ingående avsättning
Ianspråktaget under året
Avsatt under året
Utgående avsättning
Unionen
Koncern
2008
102 790
-34 722
190 663
258 732
Proforma
Koncern
2007
111 971
-24 552
15 371
102 790
Sif
Koncern
2007
111 971
-24 552
7 277
94 696
49
Not 21 Övriga avsättningar
Unionens Stiftelse för Studiestipendier
Unionen
Koncern
2008
250 000
Proforma
Koncern
2007
250 000
Sif
Koncern
2007
250 000
Unionen
Förbund
2008
250 000
Proforma
Förbund
2007
250 000
Sif
Förbund
2007
250 000
Not 22 Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatteskuld på skillnaden mellan det bokförda värdet
på fastigheterna och det skattemässiga värdet
Uppskjuten skatteskuld avseende obeskattade reserver
Unionen
Koncern
2008
16 461
Proforma
Koncern
2007
18 018
Sif
Koncern
2007
18 018
419 612
436 073
399 255
417 243
398 834
416 852
Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Förutbetalda hyror
Upplupna semesterlöner och sociala avgifter
Avräkning LO/TCO:s rättsskydd
Retroaktivt pensionstillägg
Övriga poster
Unionen
Koncern
2008
6 719
150 585
4 003
14 363
31 311
206 981
Proforma
Koncern
2007
17 619
137 925
2 282
9 090
35 715
202 631
Sif
Koncern
2007
17 619
83 123
2 282
9 090
35 466
147 580
Unionen
Förbund
2008
Proforma
Förbund
2007
Sif
Förbund
2007
150 069
4 003
14 363
25 879
194 314
109 685
2 282
9 090
58 375
179 432
82 284
2 282
9 090
30 726
124 382
Unionen
Koncern
2008
207 321
15 449
200
25 847
248 817
Proforma
Koncern
2007
252 254
13 878
200
Sif
Koncern
2007
174 757
13 878
200
Proforma
Förbund
2007
252 254
13 878
200
Sif
Förbund
2007
174 757
13 878
200
266 332
188 835
Unionen
Förbund
2008
207 321
15 449
200
25 847
248 817
266 332
188 835
Not 24 Ansvarsförbindelser
TCO borgensring
SEB lågräntelån
Övrig personal
Åtagande att investera i vissa bolag
År 2007 tecknades ett avtal med SPP rörande pensionsuppräkning för fd anställda med tjänstepension kvar i SPP.
Avtalet säkerställer att pensionärerna ska hållas skadeslösa om inte SPP kan följa Alectas årliga uppräkning av ITP.
50
Specifikation av kapitalplaceringar
Specifikation av kapitalplaceringar
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Svenska räntebärande värdepapper
Antal/Nominellt
Belopp
65 000 000
82 000 000
Upplupet
anskaffningsvärde tkr
64 896
81 683
146 579
Antal/nominellt Belopp
Anskaffningsvärde tkr
Marknadsvärde tkr
670 282
78 983
46 920
SKOG
Svenska Cellulosa AB B
1 270 500
73 377
84 806
INDUSTRI
BYGG OCH ANLÄGGNINGSRELATERAT
NCC AB B
1 472 028
103 935
73 454
INDUSTRIELLA KONGLOMERAT
Alfa Laval AB
Elos AB B
Forshem Holding AB B
Hexagon AB B
Hexpol AB B
223 004
219 500
219 500
663 912
66 391
20 633
4 220
7 503
9 632
615
15 053
5 861
1 372
25 163
1 142
769 900
1 599 600
158 800
1 646 600
1 186 400
4 502 050
90 048
150 901
16 407
183 959
63 992
286 754
20 556
78 380
12 347
79 366
51 846
193 138
GROSSISTER
Addtech AB B
G&L Beijer AB B
OEM International AB B
329 700
240 000
270 600
13 134
16 732
8 710
26 294
26 160
9 471
TRANSPORT
SAS AB
3 518 200
339 243
133 340
ÖVRIG INDUSTRI
Consilium AB B
HL Display AB B
Precomp Solutions AB B
PSI Group ASA
177 804
468 400
444 510
177 306
7 838
10 828
1 005
5 502
6 561
10 773
124
2 128
KONSUMENTVAROR
SÄLLANKÖPSVAROR
Autoliv Inc SDB
Borås Wäfveri AB B
Carl Lamm Holding AB
Electrolux AB B
Hemtex AB
Hennes & Mauritz AB B
Husqvarna AB A
Husqvarna AB B
Nilörngruppen AB B
215 600
86 400
298 328
3 145 400
586 000
2 242 400
88 800
296 000
81 100
42 014
6 219
4 859
174 080
35 876
395 523
0
11 448
6 283
34 065
441
10 352
209 955
8 526
685 053
3 366
12 225
2 190
Värdepapper
Statsskuldväxel 20090121
Statsskuldväxel 20090218
Summa räntebärande värdepapper
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Svenska aktier
Värdepapper
RÅVAROR
GRUV OCH METALLER
Höganäs AB B
FORDON OCH MASKINER
Haldex AB
Sandvik AB
Scania AB B
Trelleborg AB B
Volvo AB A
Volvo AB B
51
Värdepapper
HÄLSOVÅRD
LÄKEMEDEL
Astra Zeneca PLC
Antal/nominellt Belopp
Anskaffningsvärde tkr
Marknadsvärde tkr
1 951 292
344 128
599 047
750 000
563 360
11 679
26 400
6 075
26 422
MEDICINSK TEKNIK
Cellavision AB
Getinge AB B
Getinge Bta
1 090 000
43 525
4 836
16 047
1 312
404
5 505
4 070
441
FINANS
BANK & FÖRSÄKRING
Bure Equity AB
Bure Equity AB inlösenrätter
Nordea Bank AB
SEB AB A
Swedbank AB A
Svenska Handelsbanken AB A
Svenska Handelsbanken AB B
714 753
714 753
1 423 200
4 090 200
4 560 500
2 103 758
210 000
19 527
0
82 828
656 567
289 270
144 350
6 250
17 654
1 394
77 849
248 480
202 486
265 074
25 830
INVESTMENT- OCH FÖRVALTNINGSBOLAG
Investor AB A
Investor AB B
Kinnevik Investment AB B
360 000
1 818 012
5 179 890
12 418
69 273
92 774
40 500
212 707
326 333
IT
IT OCH INTERNETKONSULTER
Proact IT Group AB
369 544
18 506
11 086
PROGRAMVARA
Industrial and financial systems AB B
Readsoft AB B
927 146
1 215 170
34 983
23 860
30 503
6 623
HÅRDVARA OCH ÅTERFÖRSÄLJARE
Micronic Laser Systems AB
Scribona AB B
106 000
3 200 560
7 646
18 448
615
14 883
TELEKOMMUNIKATION
TELE OCH DATAKOMMUNIKATION
Axis AB
Ericsson AB B
Note AB
1 504 000
11 278 000
63 100
24 407
364 385
4 937
86 480
663 146
1 420
TELEOPERATÖRER
Millicom International Cellullar SDB
Tele2 AB B
TeliaSonera AB
744 714
2 010 300
2 620 196
73 683
197 898
66 675
267 725
138 711
101 926
MEDIA & UNDERHÅLLNING
MEDIA & UNDERHÅLLNING
Cision AB
2 543 000
34 193
5 747
71 475
336 880
3 169 400
92 800
2 557 100
1 684 400
1 092 270
1 297 380
6 861
13 181
66 531
2 906
39 975
118 632
36 188
41 054
5 138 428
5 271
16 507
21 077
1 930
20 457
108 223
14 527
19 720
5 466 867
BIOTEKNIK
Karo Bio AB
Medivir AB B
TJÄNSTER
TJÄNSTER
Academedia AB B
Loomis AB B
Niscaya Group AB B
Poolia AB B
Proffice AB B
Securitas AB B
Transcom Worldwide A SDB
Transcom Worldwide B SDB
Summa Svenska aktier
52
Utländska aktier
Värdepapper
RÅVAROR
OLJA OCH GAS
Surgutneftegaz JSC pref
Yukos Oil CO
Antal/nominellt Belopp
Anskaffningsvärde tkr
Marknadsvärde tkr
9 000 000
240 000
3 665
7 036
13 201
0
918 830
31 003
6 923
145 235 082
6 600 000
6 600 000
6 600 000
4 520 000
3 000 000
11 756 379 650
4 318
8 242
0
0
24 009
0
0
3 136
19 362
44
1 019
279
1 853
9 076
INDUSTRI
BYGG OCH ANLÄGGNINGSRELATERAT
Ramirent OYJ
1 872 136
76 352
66 436
INDUSTRIELLA KONGLOMERAT
Gea Group AG
265 666
30 295
35 245
FORDON OCH MASKINER
Metso OYJ
137 400
12 643
12 782
ÖVRIG INDUSTRI
Huhtamäki OYJ
259 500
16 784
12 467
KONSUMENTVAROR
SÄLLANKÖPSVAROR
Royal Philips Electronics
160 000
45 897
24 301
FINANS
BANK & FÖRSÄKRING
Danske Bank A/S
680 000
179 718
51 806
17 212
6 555
1 173
5 858 500
200 000
43 083
20 215
44 314
16 968
PROGRAMVARA
Comptel OYJ
Tecnomen OYJ
1 035 775
442 945
20 784
15 600
7 804
4 063
TELEKOMMUNIKATION
TELE OCH DATAKOMMUNIKATION
Nokia OYJ
Teleste OYJ
507 000
425 000
64 625
34 583
61 449
10 395
830 000
228 788
119 630
437
765 474
10 966
352
415 413
SKOG
M-Real OYJ B
KRAFT
Interreg. Distr. Grid Co of the Ural
Lenenergo pref
North Western Energy Man CO pref
Petersburg Energy Retail CO pref
Second Gen CO of Wholesale El Market
Sverdlovsk Energy Retail CO pref
Territory Generating CO No 1
INVESTMENT- OCH FÖRVALTNINGSBOLAG
Gamma Holding NV
IT
IT & INTERNETKONSULTER
Logica CMG PLC
TietoEnator
UNDERLEVERANTÖRER TELEKOMMUNIKATION
Elcoteq SE A
Eltek ASA
Summa Utländska aktier
53
Fondandelar
Värdepapper
SEB Asienfond Ex Japan Lux
SEB Europafond
SEB Japanfond Lux
SEB Latinamerikafond
SEB Obligationsfond Flexibel Sek Lux
SEB Obligationsfond Sek Lux
Balkanfonden
Russian Prosperity Fund
Övriga fondandelar
Summa Fondandelar
Antal/nominellt Belopp
894 121
5 744 485
14 225 946
570 387
1 611 610
842 226
418 021
281 707
Anskaffningsvärde tkr
29 221
46 974
73 688
9 162
29 661
31 789
6 835
20 389
10
247 729
Marknadsvärde tkr
32 277
36 438
55 737
9 040
33 626
34 999
4 753
120 831
Antal/nominellt Belopp
56 000 000
105 000 000
106 000 000
295 000 000
346 000 000
327 000 000
312 000 000
119 000 000
Upplupet Anskaffningsvärde tkr
57 429
109 836
106 259
288 947
335 340
339 266
328 377
117 535
1 682 988
Marknadsvärde tkr
60 575
119 218
108 599
303 378
356 709
355 887
359 293
113 221
1 776 880
Antal/nominellt Belopp
500
500 000
187 295
328 381
296 547
100 796
319 800
7 837
42 186
6 573
25 000
30
200
2 000
30
900
600
95
200
22
268
3 200
71
Anskaffningsvärde tkr
575
3 817
9 250
13 273
15 567
5 470
3 888
0
0
404
5 000
0
0
0
100
300
400
15
0
0
0
0
0
60
8 576
66 696
327 700
Räntebärande värdepapper
Värdepapper
Statsobl 1045 00/110315
Statsobl 1046 01/121008
Statsobl 1048 04/091201
NB Kredit 5524 120620
SEB Bolån 565 120620
Stadshypotek 1572 120321
Swedbank obl 166
Fortum Corp
Summa Räntebärande värdepapper
Övriga värdepapper
Värdepapper
East Capital Amber Fund AB
Företagskapital Kompanjonfond KB
Swedestart Life Science KB
Swedestart Tech KB
Verdane Capital V KB
Verdane Capital VI KB
Alligator Bioscience AB
Gyros AB A
Prostalund AB
Global Meditec Investment AB
Investa Företagskapital AB
Jämtland Application AB
Kista Applications AB
Kreditgarantiförening Dalarna ek för
Kreditgarantiförening Jönköping ek för
Kreditgarantiförening Värmland ek för
Kreditgarantiförening Övre Norrland ek för
Peak of Tech Adventure
Collectum AB
Micro Bike
Radians Innova
Riva del Sole
TCO Bergendal kurs/ konferens ek för
Övriga onoterade aktier
Bostadsrätter
Summa Övriga värdepapper
Förlagslån, reverslån
Värdepapper
Övriga långfristiga fordringar
Energilån
Summa Förlagslån, reverslån
54
Anskaffningsvärde tkr
201
558
760
Stiftelser
Unionen har under år 2008 haft två stiftelser, Stiftelsen för Unionens Studiestipendier
och Stiftelsen Brukstjänstemannafonden.
Stiftelsen för Unionens Studiestipendier
(fd Sif) bildades 1999 och har till uppgift
att främja vidareutbildning och kompetensutveckling hos våra yrkesverksamma
medlemmar genom att ge bidrag till kurslitteratur och annat studiematerial med
upp till 2 875 kr per termin, dock max
11 500 kr.
Under år 2008 har 6,4 Mkr beviljats i
stipendier fördelade på 4 493 ansökningar.
Kvinnornas andel av ansökningarna är
3 054 (68 %) och männens 1 439 (32 %).
De flesta ansökningarna 3 686, kommer
från medlemmar som läser på högskolan. Studier på Komvux har samlat 285
ansökningar, KY utbildningarna samlade
310 ansökningar, därtill kommer de som
läser kurser på konstfack, TBV, NTI mm.
Marknadsvärdet av stiftelsens förmögenhet uppgår vid räkenskapsårets utgång till
28 797 622 kr.
Stiftelsen Brukstjänstemannafonden är
en stiftelse med Unionen (fd Sif) och
Jernkontoret som huvudmän. Fonden har
till ändamål att bereda understöd åt tjänstemän vid bruksindustrier. Understöd kan
även lämnas till tjänstemäns familjer.
Understöd kan ges vid behov som uppstått
på grund av ålder, sjukdom eller liknande.
Stiftelsen har under år 2008 utbetalat understöd vid sjukdom med 1 800 kr till 1
person. Marknadsvärdet av stiftelsens förmögenhet uppgår vid räkenskapsårets utgång till 228 065 kr.
Revisorernas arbete
Unionens verksamhet har granskats av
förbundets revisorer.
Förbundsrevisorer fram till kongressen 2008 var Jan-Åke Carlsson, Håkan
Thurfjell och Johnny Bernhardsson från
gamla Sif och Eric Bolander, Sven Cahier
och Harriet Tofer från gamla HTF, och
efter kongressen Sven Cahier, Johnny
Bernhardsson och Håkan Thurfjell samt
förste suppleanten Eric Bolander som
även deltagit i granskningen.
Auktoriserad revisor under verksam-
hetsåret var Benny Wieweg med suppleanten auktoriserade revisorn Gunilla
Wernelind, bägge från KPMG.
Revisorernas granskning omfattar inte
bara ekonomiska förhållanden utan även
att förbundets beslut fattas i rätt ordning
och i överensstämmelse med stadgarna.
Under året har förbundets revisorer haft
åtta sammanträden avseende revision av
Unionen och upphandling av auktoriserade revisorer.
Respektive gammalt förbunds revisorer
har dessutom haft några sammanträden
som gällt revision av HTF respektive Sif.
Förbundsrevisorerna har även deltagit i Kongressen, Förbundsråd, FAU
(Unionens arbetsgivarorganisation) och
Dialogmöten.
Förbundets revisorer har under året inte
hunnit besöka någon av regionerna vilket
skett tidigare år. Detta kommer dock att
återupptas under 2009.
55
Ett framgångsrikt första år i Unionen
bästa fackliga medlemskap. Styrelsen vill
rikta ett varmt tack till alla förtroendevalda och anställda som med sina fantastiska insatser har gjort Unionens första år
framgångsrikt.
Denna årsredovisning är Unionens första och markerar att den fackliga kartan
ritades om 2008. Styrelsens fokus har varit
att ge vårt nybildade förbund goda förutsättningar att från dag ett kunna ge bra
medlemsservice och att erbjuda Sveriges
Förbundsstyrelsen föreslår följande vinstdisposition:
Årets förlust
-349 425 261 kr
Upplösning av framtids- 69 208 215 kr
fonden
Balanserade vinstmedel 1 082 255 242 kr
Totalt 802 038 194 kr
Disponeras enligt följande:
Avsättning till konfliktfond 119 503 179 kr
Balanseras i ny räkning
682 535 015 kr
Totalt
802 038 194 kr
Stockholm den 6 maj 2009
Cecilia Fahlberg
Peter Hellberg
Bengt Olsson
Sonja Hallsten
Peter Bording
Martin Johansson
Catharina Johansson
Krista Loiske
Andreas Grünewald
Stefan Carlsson
Anette Hellgren
Mikael Hansson
Gun Karlsson
Britt-Marie Karlsson Sander
Personalrepresentant
Jan Sjölander
Personalrepresentant
Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 maj 2009
Benny Wieweg
Auktoriserad revisor
56
Sven Cahier
Håkan Thurfjell
Johnny Bernhardsson
Revisionsberättelse
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt
styrelsens förvaltning i Unionen för år
2008. Det är styrelsen som har ansvaret för
räkenskapshandlingarna och förvaltningen
och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen
och koncernredovisningen. Vårt ansvar är
att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på
grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med
god revisionssed i Sverige. Det innebär
att vi planerat och genomfört revisionen
för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen
inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan
information i räkenskapshandlingarna. I
en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort
när de upprättat årsredovisningen samt
att utvärdera den samlade informationen
i årsredovisningen. Som underlag för vårt
uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat
väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om
någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot förbundet. Vi har även granskat
om någon styrelseledamot på annat sätt
har handlat i strid med årsredovisningsla-
gen eller stadgarna. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av
förbundets och koncernens resultat och
ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är
förenlig med årsredovisningens övriga
delar.
Vi tillstyrker att kongressen fastställer
resultaträkningen och balansräkningen,
disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 11 maj 2009
Benny Wieweg
Auktoriserad revisor
Håkan Thurfjell
Sven Cahier
Johnny Bernhardsson
57
Representation
PTK-representation
Styrelsen
Mari-Ann Krantz, ordf,
Peter Hellberg, 1e suppl,
Sixten Frixon, 2e suppl
Bengt Olsson, 1e vice ordf
Tomas Oskarsson, 1e suppl
Leif Nicklagård, 2e suppl
Lars-Bonny Ramstedt, ledamot, (PTKmandat)
Överstyrelsen
Mari-Ann Krantz, ledamot
Bengt Olsson, ledamot
Cecilia Fahlberg, ledamot
Peter Hellberg, ledamot
Lars-Bonny Ramstedt, ledamot
Martin Johansson, suppl
Sonja Hallsten, suppl
Stefan Carlsson, suppl
Leif Nicklagård, suppl
Tomas Oskarsson, suppl
Hanna Brandt González, suppl
Sixten Frixon, suppl
Trygghetsrådets styrelse
Lars-Bonny Ramstedt, vice ordf
TCO-representation
Styrelsen
Mari-Ann Krantz, 1e v ordf
Sixten Frixon, 1e suppl
Margareta Zandén, 2e suppl
Bengt Olsson, ledamot
Cecilia Fahlberg, 1e suppl
Leif Nicklagård, 2e suppl
Samarbetsorgan för arbetsmarknadens parter
(se även PTK)
Handelns utvecklingsråd
– styrelse
Cecilia Fahlberg, ledamot
Stefan Carlsson, ledamot
Industrikommittén
Mari-Ann Krantz, vice ordf
Stefan Carlsson, ledamot
Lars-Bonny Ramstedt, ledamot
Tjänstesektorn i samverkan
– Ordförandegrupp
Peter Hellberg
Övrigt
ALECTA
– beredningsnämnd
Mari-Ann Krantz, v ordf
Peter Hellberg, suppl
Lena Sippel, ledamot
– överstyrelsen
Mari-Ann Krantz, v ordf,
Åge Hansen, ledamot
Sonja Hallsten, ledamot
Barbro Henning, ledamot
Peter Hellberg, ledamot
Stefan Carlsson, ledamot
Lars Carlsson, ledamot
Lasse Månsson, ledamot
Christina Dahlström, ledamot
Conny Andersson, ledamot
Anita Grahn, ledamot
Lena Sippel, ledamot
Martin Johann, ledamot
58
– styrelsen
Mats Ekeroth, 1e v ordf
Gunilla Dahmm, ledamot
Cecilia Fahlberg, ledamot
Kurt Tryen, suppl
AMS Rådgivande nämnd
– styrelsenGösta Karlsson
Arbetsdomstolen
Margareta Zandén, ledamot
Bo Almgren, ersättare
Arkitekternas Pensionskassa
– styrelsenGunilla Dahmm, ledamot
Maria Arrefelt, suppl
BrukstjänstemannafondenBirgitta Aldemark, ordf
– styrelsen
Catharina Ströyer, suppl
Ekonomi och Teknik Förlag AB
– styrelsen
Lasse Månsson, ledamot
Gunnar Fond, suppl
FPG-försäkringsbolaget Pensionsgaranti
– styrelsen
Malin Wulkan, ledamot,
Gunilla Dahmm, suppl
Ingenjörssamfundet, ISF
– överstyrelsen
Thomas Ivonen, ledamot
Kristina J:son Karlsson, ledamot
Jane Larsson, ledamot
Catharina Johansson, ledamot
– styrelsen
Lasse Månsson, ordf
Christer Forslund ledamot
Mari-Louise Persson ledamot
Ester Binker- Dahlén, ledamot
Stefan Carlsson, ledamot
Malin Engström, suppl
Maria Elo, suppl
Konsumentkooperationens pensionskassa,
försäkringsförening och pensionsstiftelse
– styrelsenGunilla Dahmm (PTK)
Ann Thelander
– överstyrelseBirgitta Forsmark,
Iréne Friberg-Johansson,
Gunnar Sandström
Göran Svärd
Optimalia
– styrelse
Jonas Olsson, ledamot
Kent Ackholt, suppl
PP Pension
– styrelse
Leif Nicklagård, ledamot
Sam Dandemar, ledamot
PRI – Pensionstjänst AB
– styrelsenGunilla Dahmm, ledamot
Ulrika Dahlen ledamot
Urban Fastrup, suppl
– revisor, suppleant
Lena Danielsson, suppl
Trafikskadenämnden
– styrelsenGunilla Dahmm,
Niklas Hjert
TAM (Tjänstemannarörelsens Arkiv
och Museum)
– styrelsen
Kerstin Christopherson
Utrikesdepartementet
OECD:s Svenska KontaktpunktBert Zetterberg
Löner och arvoden
Internationella organisationer
(Se förkortningar på sista sidan)
EFS –styrelsen
Mari-Ann Krantz, ledamot (TCO-mandat)
IUL – styrelsenBarbro Henning, suppl
EFFAT – styrelsen Barbro Henning, ledamot
NU – styrelsenBert Zetterberg, ledamot
Torbjörn Olsson, suppl
Bo Drewsäter, ledamot
IMF
– tjänstemannaavdelningen
Mari-Ann Krantz, ordf
– styrelsen
Mari-Ann Kranz, ledamot
– kvinnokommittén
Mari-Ann Krantz, ledamot
EMF - styrelsen
Mari-Ann Krantz, ledamot
Margareta Zandén, suppl
Industrianställda i Norden
– styrelsen
Mari-Ann Krantz, v ordf
Lars Carlsson, suppl
EUROCADRES
Christer Forslund, v ordf
(UNI-Europa mandat)
UNI
– styrelsen
Peter Hellberg, ledamot
Stefan Carlsson, 1e suppl
Gun Karlsson, 2e suppl
UNI P&MS – styrelsen
Christer Forslund, ordförande
UNI Europa
– styrelsen
Peter Hellberg, ledamot
Stefan Carlsson, 1e suppl
Gun Karlsson, 2e supp
– kvinnokommittén Berith Westman, ledamot
UNI-Europa P&MS – styrgruppen Christer Forslund, ajungerad
UNI-EURO-MEI –styrelsenGun Karlsson, ledamot
UNI-MEI – styrelsen Leif Nicklagård, ledamot
UNI IBITS – Norden
– styrelsen
Peter Hellberg, ordf
Bengt Olsson, revisor
Urban Fastrup, revisor
UNI IBITS – styrkommitté
Peter Hellberg, ledamot
BTI
– styrelsen
Christina Dahlström, suppl
– Internationell kvinnokommitté
Christina Dahlström
– European kvinnokommitté
Christina Dahlström
NBTF – styrelsen
Christina Dahlström, ledamot
ICEM – styrelsen
Lars Carlsson, suppl
EMCEF – generalförsamlingen
– styrelsen
Lars Carlsson, ledamot
ETF – styrelse
Michel Collins, ledamot
Nordiska transportarbetarfedBengt Olsson, ledamot
Förbundsstyrelsen
Förbundsordföranden
1:e vice ordförande
2:e vice ordförande
Ordinarie ledamot
Suppleant
nuvarande
91 200 kr/mån
76 800 kr/mån
72 000 kr/mån
48 000 kr/år (1,0xIbb)
38 400 kr/år (0,8xIbb)
Revisorer
Ordinarie Revisor
33 600 kr/år (0,7xIbb)
Revisorssuppleant
2 400 per bevistat proto-
kollfört sammanträde
avgående
85.500 kr/mån
76.000 kr/mån
36.000 kr/mån (jobbar 50%)
43.300 kr/år
36.000 kr/år
30.000 kr/år
2.000 per bevistat protokollfört sammanträde (0,05xIbb)
Förbundsråd-/Kongressombud
Ombud inklusive ledamöter 600 kr per bevistad protokollförd sammanträdesdag
som kallas med närvarooch yttranderätt
Förhandlingsdelegation
Ledamot
600 kr per bevistad protokollförd sammanträdesdag
Kansliledning
Kanslichef
86 900 kr/månad (2008)
59
Förbundsstyrelsen
18
15
14
16
19
17
10
7
20
21
11
8
13
12
6
9
2
1
60
3
4
5
6
1. SONJA HALLSTEN
Servera, Norrköping
2. Peter Hellberg
Förste vice ordförande
3. Cecilia fahlberg
Förbundsordförande
4. anette hellgren
Saab Automobile, Trollhättan
5. Catharina Johansson
Jokkmokk
6. Britt-marie karlsson sander
Personalrepresentant
7. Stefan carlsson
TeliaSonera Sverige AB, Norrköping
8. mikael hansson
Astra Zeneca R&D AB, Göteborg
9. CAROLINE DANIELSSON
Suppleant
E.ON Kundsupport, Sollefteå
10. gun karlsson
Sveriges Television, Stockholm
11. barbro henning
Suppleant
EKA Chemichals AB, Göteborg
12. Anna-karin Moberg
Personalrepresentant
13. Peter bording
Manpower, Uddevalla
14. Nils-åke carlsson
Kanslichef
15. andreas grünewald
Pfizer AB, Åkersberga
16. martin Jefflén
Personalrepresentant
17. Jan Sjölander
Personalrepresentant
18. Bengt olsson
2:e vice ordförande
19. krista loiske
ABB, Västerås
20. Hans lindau
Suppleant
Ellos AB
Saknas på bild
MARTIN JOHANSSON
SAS, Stockholm
21. LOUISE GERDEMO HOLMGREN
Presschef
61
Unionens ledningsgrupp
62
Nils-Åke Carlsson
Kanslichef
KATARINA BJÖRK
Hanna Brandt González
åsa holmgren
Lennart israelsson
leif Nicklagård
Sixten Frixon
anette fagerholm
gunilla thorin
Cecilia BESKOW
Lars bonny ramstedt
Carina Lindström
63
Några vanliga förkortningar
BTIBygg och träinternationalen
EFFATEuropeiska Livsmedelsarbetareinternationalen
EFSEuropeiska Fackliga Samorganisationen
EMCEFEuropeiska Gruv-, Kemi- och Energiarbetarefederationen
EMFEuropeiska Metallarbetarefederationen
ETFEUROCADRESOrganisation för högre tjänstemän och chefer inom EFS
IBTUInternationella Byggnads- och Träindustriarbetareunionen
ICEMInternationella Kemi-, Energi-, Gruv-, och Fabriksarbetarefederationen
ILOInternationella arbetstagarorganisationen
IMFInternationella Metallarbetarefederationen
IUL
Livsmedelsarbetareinternationalen
64
UNI IBITSIndustri-, tjänste- och databranschernas organ
UNI-MEI
UNIs sektor för media och underhållning
NBTFNordiska Byggnads- och Träarbetarefederationen
NIFNordiska Industriarbetarfederationen
NUNordiska Unionen inom Närings- och Njutningsmedelsindustrin
OECDOrganisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
UNI-P&MS Professional and Managerial Staf (Högre tjänstemän)
UNI Union Network International
PTK
Privattjänstemannakartellen
TCO
Tjänstemännens Centralorganisation
65
66