Vidareutveckling och utvärdering av en in

2010:146 CIV
EXAMENSARBETE
Vidareutveckling och utvärdering av
en in-ear audiolur
Jonas Löfhede
CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET
Arena media, musik och teknik
Luleå tekniska universitet
Institutionen för Arbetsvetenskap
Avdelningen för Ljud & Vibrationer
Universitetstryckeriet, Luleå
2010:146 CIV • ISSN: 1402 - 1617 • ISRN: LTU - EX - - 10/146 - - SE
Förord
Detta examensarbete är genomfört vid institutionen för arbetsvetenskap vid Luleå tekniska
universitet. Arbetet utfördes i samarbete med företaget Jays i Västerås.
Under arbetet har jag fått hjälp av en mängd människor och företag med allt från små
kuriosa frågor till stora fundamentala frågeställningar.
Jag vill naturligtvis tacka min mentor och handledare under projektet Roger Johnsson,
som inspirerat till nya vinklingar och även hållit mig tillbaka lagom mycket för att arbetet till
slut kunde få en tydlig ram.
Stort tack till Martin på Jays som fanns till hands under uppstarten och som aldrig var sen
till att ge tips, råd och framför allt material för att arbetet skulle kunna utföras.
Anders Håkansson på avdelningen för Industriell design, tack för all hjälp med rapid
prototyping.
Och även ni nära och kära som stöttat under tiden som förflöt medan arbetet fick mogna.
Nu är det klart.
Jonas Lundqvist Luleå tekniska universitet 2009 - 09 - 09
Sammanfattning
Överallt ser man resultatet av den bärbara tekniken, i många öron ser man någon form av
audiolur. Det kan vara ett bluetooth handsfree till en telefon eller allt som oftast hörlurar till
en musikmaskin. Många telefontillverkare utvecklar nu egna speciella och ofta bra hörlurar
som medföljande tillbehör till telefonen. Detta gör att tillverkare som inte är knutna till
telefonbranschen har ett behov av att utmärka sig. Företaget Jays har fokuserat på att
med en unik högtalarkonstruktion, design och ljuddämpande förmåga, utmana större
tillverkare av portabel audio. Det här arbetet avser att undersöka hur bra de lyckas med
ljuddämpningsförmågan samt att ge förslag på en förbättring av Jays in-ear hörlurar.
Inledande tester avsåg undersöka hur en in-ear hörlur låter och vad som eftersträvas vad
gäller ljudåtergivning hos en sådan. En enkel testmodell skapades för ändamålet och
fokus låg på att utröna om hörluren d-Jays står sig bra i förhållande till andra lurar och till
den uppskattat ideala modellen.
För att undersöka den passiva dämpningen, utsattes luren för ett standardiserat test som
är avsett för öronproppar. I samband med detta genomfördes ett subjektivt test av
ljudkvaliteten och känslan som användare upplever vid ett första test av luren. Tester
genomfördes också på av en prototyp som skulle efterlikna en tänkt förbättring av d-Jays i
avseendet förmåga att dämpa bort ljud.
Resultaten visar på svårigheter att säga vad som gör att en in-earlur låter bra. d-Jays
frekvensgång är svår att placera i ett fack. Testen som genomförts antyder att den inte
stålar ljud som en referenshögtalare utan har en del karaktär. Det kan vara så att dess
drag är oönskade och beror på hörlurens fysiska utformning. Vad som låter bra är alltid, till
slut upp till användaren.
d-Jays har ljuddämpande förmåga, de fungerar väl för miljöer med buller i mellanregistret.
Vilket kan vara passande för att användas i lokaler eller tillfällen där människoröster står
för bullret. Däremot verkar den dämpa sämre vid höga frekvenser vilket gör den olämplig
för användning i till exempel industrilokaler där buller i högfrekvensområdet förekommer.
Testmodellen har visat sig vara bättre för den typen av buller. Ingen av dem ger så hög
dämpning som en rätt använd skumpropp av industrimodell ger. Med viss försiktighet och
beroende på bullrets styrka skulle de ändå vara ett alternativ som öronpropp.
Abstract
All around you can see the result of the portable evolution, in or on many ears you see a
headphone. It can be a bluetooth headset för a phone or more common a headphone for
some kind of music device. Many phone manufacturing companies develop their own and
often good earpices to sell with their phones. This gives manufacturers who are not tied to
the phone manufacturing busines a need to excel. Jays has a focus on an unique speaker
construction, design and sound atenuating ability to chalange the bigger phone and audio
companies. This project goal is to evaluate how they succede with the sound attenutaing
aswell as make suggestions on how to make d-Jays even better.
Initial tests intended to evaluate how an in-ear headphone sounds and how a good one
sound. A simple model för testing was made to evaluate this. The focus lay on whether dJays manages in test with other headphones and an estimated ideal.
The tests made to evaluate the sound attenuation follow standards made for earpluggs.
During the test, questions with intention to evaluate the subjective sound quality and also
the experience a first time user have of the earpice were asked. Tests were also perfomed
on a prototype wich was supposed to work as an enhancement in d-Jays performance as
an noise reducing device.
The results show that it is hard to tell what makes a good in-earheadphone sound good. dJays frequency responce is hard to place in a special category. The tests that were
performed gives way that d-Jays does not have a frequency response as a reference
speaker, but rather some caracter. It could how ever depend on a mistake in the physical
construction. What sounds good is, as always, what the user think sound good.
d-Jays have noise reduction properties. They work well in places where there is noise in
midrange frequencys. Wich is usefull in spaces where human speach is the main source of
noise. It does not how ever seem to work good in high frequencies. Wich makes it no good
for use in for example industies where that kind of noise is present. The prototype showed
a better performance for high frequency noise. None of them gives as high attenuation as
an correctly inserted earplug of industry standard does. Still with some caution and
depending on the amount of noise it could be used as an alternative to an earplug.
Innehållsförteckning
1 - Inledning.......................................................................................1
1.1 Bakgrund ....................................................................................................................1
1.2 Ord från Jays..............................................................................................................1
1.3 Problembeskrivning....................................................................................................2
1.4 Syfte och mål..............................................................................................................2
1.5 Avgränsningar.............................................................................................................2
2 - Teori.............................................................................................3
2.1 Hörselgångens storlek.................................................................................................3
2.2 Överföringsfunktioner till örat.......................................................................................4
2.3 Sammansatta väggars reduktionstal...........................................................................6
2.4 Passiv dämpning/ hörselskyddegenskaper ................................................................7
3 - Metod..........................................................................................11
3.1 Funktionsanalys.........................................................................................................11
3.2 Utvärdering av audioegenskaper...............................................................................13
3.2.1 Uppställning........................................................................................................13
3.2.2 Test 1 - Lurens egenskaper...............................................................................14
3.2.3 Test 2 - Jämförelse med andra audiolur............................................................14
3.2.4 Test 3 - Jämförelse med högtalarens ideala frekvensrespons..........................14
3.3 Test av passiv dämpning...........................................................................................15
3.3.1 Utförande av testet.............................................................................................15
3.3.2 Uppställning vid test av passiv dämpning..........................................................16
4 - Resultat .....................................................................................17
4.1 Audioegenskaper.......................................................................................................17
Test 1 – Lurens egenskaper........................................................................................17
Test 2 – Jämförelse med andra lurar..........................................................................18
Test 3 - Jämförelse med högtalarens ideala frekvensrespons...................................20
4.2 Hörselskyddsfunktion.................................................................................................22
5 – Diskussion och slutsattser.........................................................26
Allmänt.........................................................................................................................26
Metod...........................................................................................................................26
Resultat........................................................................................................................26
Slutsatser om ljudåtergivningen..................................................................................28
Slutsatser om ljuddämpningen....................................................................................29
Testsleevens funktion..................................................................................................29
Förslag på ytterligare arbete.......................................................................................29
Litteraturlista....................................................................................30
Bilagor.................................................................................................I
1. Leverantörers data på lurar använda i arbetet...............................................................I
2. Passivdämpnings test...................................................................................................III
ISO krav för mätningar av hörselskydds funktion.........................................................III
Förhållanden i vald lokal för tester...............................................................................III
Tabeller för uträkning av APV, H-M-L och SNR värden..............................................IV
Tabeller för redovisning av ljuddämpnings tester.........................................................V
Testformulär................................................................................................................VII
1 - Inledning
1.1 Bakgrund
Denna rapport är det skrivna resultatet av det examensarbete som avslutar en
högskoleingenjörsutbildning i ljuddesign inom Arena media musik och teknik.
Uppgiften har varit att utvärdera en audiolur av typen in-ear samt att förbättra den i
avseende att öka dess förmåga att eliminera bakgrundsljud samt sitta bekvämt och fast i
örat. Audioluren är en produkt från företaget Jays AB. Idén tillkom av att författaren till det
här arbetet sökte efter nya hörlurar och kände ett allmänt intresse av hörseln och hur man
skyddar den. Jays var vid projektets start, ett nytt företag med huvudkontor i Västerås. De
skapar och säljer audioprodukter med inriktning mot portabel lyssning. Deras första
egenproducerade produkt är auidoluren d-Jays som är uppbyggda runt en
högtalarkonstruktion som framställts med hjälp av ett patent från 1914. Skalet är designat
med tanke på bekvämlighet och utseende. Tanken är att produkten skall ersätta de enkla
lurarna som följer med många av dagens bärbara audiospelare. Författaren tyckte att detta
lät intressant och tog kontakt med Jays som nappade på idén att utvärdera deras lur i ett
examensarbete.
Utgångspunkten för arbetet är d-Jays i grundutförande. Jays har en önskan att förbättra
produkten för användarens behov när det gäller passiv ljuddämpning och bekvämlighet. I
ett vidare perspektiv har författaren tänkt undersöka hur en audiolur av in-ear typ kan
utvärderas i jämförelse med andra på ett bra sätt.
1.2 Ord från Jays
Egenskaperna hos medföljande hörlurar motsvarar mycket sällan den ljudkvalité som
portabla mediaspelare kan erbjuda. Inte heller har hörlurarna de eftertraktade egenskaper
och den goda kvalité och hållbarhet som kunderna efterfrågar. Detta beror på att man
koncentrerar sig på sin huvudprodukt, samt att kostnaden för de medföljande hörlurarna i
regel ska hållas mycket låg.
Jays, ett svenskt privatägt aktiebolag och internationellt registrerat varumärke,
specialiserar sig på att designa, utveckla och marknadsföra högkvalitativa hörlurar med
egenutvecklad teknologi för en ökad lysningsupplevelse Jays första produkt, d-Jays,
reducerar ljudet från omgivningen upp till 90% och erbjuder en överlägsen ljudkvalitet
tillsammans med en ergonomisk utformning för bästa tänkbara komfort. d-Jays använder
en teknologi med armaturer som ursprungligen baseras på ett patent från 1914 av Henry
Egerton och som idag används i produkter för artister världen över.
JAYS målgrupp är människor som gillar att lyssna på musik och som spenderar mycket tid
med portabla enheter. JAYS ska leva upp till de förväntningar som ställs på ett svenskt
företag med skandinavisk design, som är känd som konstnärlig och utmanande.
Tillsammans med talangfulla industridesigners och ingenjörer är JAYS mål att skapa
extraordinära produkter.
1
1.3 Problembeskrivning
d-Jays är tältslutande lurar som dämpar ljud från
omgivningen, men de har potential att bli ännu bättre i
det avseendet. En tät lur kan göras tätare om den
sitter bättre fast i örat. Även bekvämligheten kan
förbättras. Då Jays vill tillverka produkter som blir
billiga och bra för konsumenten finns även krav på att
designen skall vara lättförståelig och lätt att tillverka på
annan ort.
Figur 1: d-Jays orginalsleeve[Jays]
1.4 Syfte och mål
Syftet med arbetet är att undersöka och förbättra hörluren d-Jays. Arbetet skall ge
underlag för hur man kan utvärdera in-ear lurar i avseendet bullerreducering och
ljudkvalitet.
Målet är att ta fram ett förslag på hur man kan förbättra en detalj hos produkten i avseende
bullerdämpning och bekvämlighet.
1.5 Avgränsningar
Projektet har fått en del avgränsningar på grund av den korta tiden som avsatts för det.
Den teoretiska och analytiska delen av arbetet kommer att prioriteras. Den del som avser
design och framtagning av en fysisk förbättring av hörluren kommer att begränsas så
mycket som möjligt.
Intervjuer har begränsats till muntliga utsagor och snabba anteckningar. Beräkningar och
undersökningar görs med hjälp av testobjekt som författaren har ansett vara jämförbara
med verkligheten, i tester avsedda för det här arbetet. De kommer förmodligen inte vara
lämpliga för användning i andra sammanhang.
2
2 - Teori
För att genomföra undersökningarna på ett så bra sätt som möjligt krävs en del teoretisk
bakgrund. Först behövs en undersökning av örat och dess fysiologi. Här har valts att
undersöka hur hörselgångar skiljer sig från varandra. Samt om det är möjligt att undersöka
om örats fysiska utformning påverkar det ljud som uppfattas av olika personer. Några
saker som kan förväntas påverka den ljuddämpande förmågan hos luren tas också upp.
2.1 Hörselgångens storlek
Hörselgången precis som allt annat i människokroppen, skiljer sig från person till person. I
boken Audioteknik och akustik står det att hörselgången är ca 25mm lång och med en
genomsnitts diameter av ca 7mm [Kleiner].
Hörselgångens bredd skiljer sig dock mycket, varför ett antal kort på avgjutna
hörselgångar togs för att få en idé om hur stor skillnaden kan vara. Bilderna nedan visar
hörselgångar som avgjutits på Sunderbyns sjukhus utanför Luleå. Utifrån dessa gör man
sedan den del på hörapparaten som sitter fast i hörselgången.
Figur 2:Avgjutning av
hörselgång ca 12 mm
Figur 3: Avgjutning av
hörselgång ca 9mm
Figur 4: Avgjutning av
hörselgång ca 14mm
Bredden som angivits i bilderna är ungefärliga. Det som skall visas är att det kan skilja
flera millimeter från person till person. Vad som inte syns på bilderna är att hörselgången
inte heller är absolut rund utan i de flesta fall oval. Hörselgången är inte heller helt rak utan
lätt S-formad. Hörselgångsmynningen kan dessutom ha en liten klack innan själva
hörselgången börjar.
3
2.2 Överföringsfunktioner till örat
Örats utformning ger en speciell överföringsfunktion för varje öra. Överföringsfunktionen är
en matematisk representation av sambandet mellan signal och utsignal av ett linjärt
tidsvariant system. [WIKI] Den beror bland annat på hur individens axlar, ytteröra och
hörselgång ser ut. Kort sagt hur vi hör beror på hur vi är skapta.
Vid ljudvåglängder λ, där hörselgångens längd l svarar mot
ca (1+2n)λ/4 (där n = 0,1, 2, 3...)kommer hörselgången att fungera som en så kallad
kvartsvågsresonator. Detta innebär att örat är känsligt för frekvenser med denna våglängd,
vilket är runt 3,5kHz baserat på att hörselgången är ca 25mm lång. Figur 5 visar
beräknade överföringsfunktioner för ljudtryck vid hörselgångens mynning till trumhinnans
yttersida.
Figur 5: Exempel på mätta överföringsfunktioner [Kleiner]
I det här arbetet ses hörselgången som en sluten volym när hörluren placeras i örat. Då
kommer hörselgången istället att fungera som en halvvågsresonator. Dessutom kommer
axlarnas och ytterörats inverkan på frekvensresponsen inte heller med.
Figur 6 nedan visar frekvensresponsen hos olika typer av hörlurar. Den tunnaste linjen
beskriver en hörlur som placerats i hörselgången. Tyvärr har det inte angivits i källan hur
dessa är uppmätta.
Figur 6: Exempel på frekvensrespons från olika hörlurstyper
[Kleiner]
4
Liksom springor påverkar reduktionstalet hos en väggkonstruktion så påverkar de också
hur en hörlur låter. Figur 7 visar överföringsfunktionen hos en dynamisk halvöppen
hörlurskonstruktion som flyttats 1cm ur position.
Figur 7: Frekvensrespons från hörlur tätt mot örat respektive en
centimeter bort [Kleiner]
5
2.3 Sammansatta väggars reduktionstal
Om en konstruktion som skiljer två medier inte är homogen, beräknas reduktionstalet som
en summa av de olika delelementen. Även mycket små öppningar kan medföra att
reduktionstalet sjunker markant. Det är inte helt klar om energimetoden kan användas för
just den här beräkningen, som avser en gräns mellan flermodsområdet till
nollmodsområdet. Eller rättare; den inneslutna luften i hörselgången och luften utanför.
Men då detta är den bästa förklaringen på fenomenet, så används den som referens.
Reduktionstalet för den sammansatta konstruktionen blir. [Wallin]
R=10 log
S
∑ S n∗10−R /10
n
Reduktionstal med avseende
på procentdel öppning
[1]
n
45
S=∑ S n
n
[2]
I figur 8 kan man avläsa att om en springa
eller ett hål i en väggkonstruktion
överstiger 10% så fungerar de flesta
väggar lika dåligt. Reduktionstalet för
springan sätts till 0.
40
Reduktionstal
S = Den sammansatta ytan
R = Reduktionstalet för konstruktionen,
n = De olika delelementen,
35
30
Reduktion 40
Reduktion 30
Reduktion 20
Reduktion 10
25
20
15
10
5
0
0
10
5
20
15
30
25
40
35
50
45
60
55
70
65
80
75
90
85
100
95
Procetdel öppnig
Figur 8: En springas inverkan på det totala
reduktionstalet hos en avskärmande konstruktion
Detta är intressant för arbetet då en
öronpropp, oavsett om den är av
silikongummi, skumplast eller annat material erbjuder ett skydd, enbart så länge det
fungerar som tillverkaren har tänkt. När ett hörselskydd sitter i örat och man rör på käken
eller på öronen så kan det hända att proppen flyttar på sig. En skummöronpropp som
använts flera gånger tar längre tid på sig att expandera och en silikonpropp som inte sitter
exakt som den skall, kan lämna en glipa mellan materialet och hörselgångsväggen.
6
2.4 Passiv dämpning/ hörselskyddsegenskaper
Den undersökning som skall göras av d-Jays passiva dämpnings förmåga kommer att
göras i enlighet med ISO standarder för hörselskydd. Vissa förenklingar och avsteg
kommer att ske på grund av bland annat de tillgängliga lokalernas beskaffenhet.
Det som redovisas här är en förkortad del av standarden och det som inte används direkt i
detta arbetet, har inte tagits upp.
ISO 8253-2 Akustik – Audiometriska mätmetoder – Del 2:Ljudfältsaudiometri med
rena toner och smalbandiga testsignaler [ISO1]
Den här standarden beskriver behörighetskrav och procedurer för genomförande av
grundläggande tester av lägsta hörnivå i ett ljudfält. Båda öronen testas samtidigt.
Tester skall utföras av kvalificerad personal. Vilket är en person som gått erforderliga
kurser och godkänts av myndigheter eller lämplig organisation.
Hörseln testas genom att ett smalbandigt brus spelas upp med en förutbestämd
ordningsföljd. Testpersonen signalerar när ett ljud uppfattas och testledaren antecknar
resultatet i därför avsett diagram.
Testledaren skall ta ställning till följande aspekter av testet som inte är specificerade i
standarden.
●
●
●
●
Vilket öra skall testas först? oftast det som anses mest känsligt.
Behövs maskering?
Finns störande omgivningsljud eller andra saker som kan göra testet ogiltigt?
Skall testet pausas, göras om eller helt avbrytas?
Testet får inte fortgå i mer än 20 minuter utan avbrott då resultaten kan påverkas av att
testpersonens uppmärksamhet och koncentration minskar.
Övriga krav på lokal och testutrustning som tas hänsyn till finns i bilaga 2 - ISO krav för
mätningar av hörselskydds funktion.
ISO 4869-1:1990 Akustik – hörselskydd del 1 Subjective method for measurement of
sound attenuation [ISO2]
Den här metoden är avsedd att finna hörselskyddets maximala skyddsfaktor. Vilket
normalt är svårt att uppnå utanför testplatsens optimala förhållanden. Anledningen till
standardens utformning är att det bästa sättet för att kunna upprepa testet med likvärdigt
resultat på annan plats. De värden man får fram gäller endast då hörselskyddet används
på det sätt som gjordes under testet. Testen utförs vid väldigt låga ljudtryck, nära gränsen
för vår hörtröskel. Men de värden som erhålls är representativa, även för högre
ljudtrycksnivåer.
Mätningen går ut på att man spelar upp signaler bestående av rosa brus i oktavbanden 63,
125, 250, 500, 1k, 2k, 4k, 8k Hz.
Testpersonen placeras i ett diffust ljudfält där bruset spelas upp med olika ljudtrycksnivåer
i intervall om 1-2 sekunder och i en bestämd följd. Innan testet utförs har man, genom ett
antal lätta övningar, kontrollerat att propparna inte läcker och sitter som de skall när de
används rätt.
7
När bruset spelas upp skall testpersonen ange när ljudet hörs genom öronproppen.
Testledaren markerar i ett diagram vid vilken nivå på ljudet som testpersonen uppfattat
det. I övrigt följer testet de krav som ställs i ISO 8253-2 [ISO 1]
Metoden ger ett medelvärde och en standardavvikelse för ljuddämpningen som skyddet
ger.
ISO 4869-2:1990 Akustik - Hörselskydd del 2: Uppskattning av effektiv A-vägd
ljudtrycksnivå vid användning av hörselskydd [ISO 3]
När man fått den uppskattade dämpningen i oktavband, skall det bestämmas ett värde
som svarar mot dämpningen i en viss bullermiljö. Ofta har man inte tillgång till några
oktavbandsmätvärden på bullret och därför är det bra med de förenklade metoder som
beskrivs i den här standarden. De värden som man sedan får fram används för att beräkna
den effektiva A-vägda ljudtrycksnivån L'Ax innanför hörselskyddet.
Beräkning av hörselskyddets förväntade skyddseffekt APV fx (Assumed protection value)
för en vald skyddsgrad. APV beräknas för varje oktavband i området 63 till 8kHz genom
följande ekvation.
APVfx = mf – αsf
[3]
Index f representerar oktavbandets mittfrekvens;
Tabell 1: Värden för α för olika
Index x representerar den valda skyddsgraden; Vilket
skyddsgrad x
betyder att hörselskyddet fungerar som det är avsett 84% Skyddsgrad x, % Värde på α
av den tid det används.
75
0,67
mf är medelvärdet för ljuddämpningen enligt ISO 4869-1;
80
0,84
84
1
sf är standardavvikelsen för ljuddämpningen enligt ISO
85
1,04
4869-1; α är en konstant enligt Tabell 1 oftast används
90
1,28
en antagen skyddsgrad på 84%. Skyddsgraden är den
procentuella andelen situationer för vilken den effektiva
A-vägda ljudtrycksnivån när hörselskyddet bärs är lika med eller mindre än det beräknade
värdet. I det här arbetet kommer bara beräkningar göras med skyddsgrad 84%.
APVfx värdet kan sedan användas för att beräkna vad ljudnivån L' Ax, blir innanför
hörselskyddet i en bestämd bullersituation. Detta värdet används även för att beräkna HM- L- och SNR värden för skyddseffekten.
H- M- L (hög- mellan- låg- frekvens) – metoden
Vid utnyttjande av H-M- L- värden krävs både en A- och en C-vägd mätning av
bullersituationen där hörselskyddet skall användas.
Beräkning av ett hörselskydds H-, M- och L-värden är baserade på ett referensspektra för
åtta olika buller med A-vägd ljudnivå 100dB, med en skillnad mellan C och A-vägd ljudnivå
LC – LA (tabell 2) och den förväntade skyddseffekten APVfx för hörselskyddet.
8
Tabell 2: A-vägda ljudtrycksnivåer i oktavnad, Laf(k)i, för åtta referensbuller, normaliserade
till en A-vägdljutrycksnivå av 100dB, (Lc-La)-värden och konstanter di
i 63Hz 125Hz 250Hz 500Hz 1000Hz 2000Hz 4000Hz 8000Hz Lc-La
1 51,40
62,60
70,80
81,00
90,40
96,20
94,70
92,30
-1,20
2 59,50
68,90
78,30
84,30
92,80
96,30
94,00
90,00
-0,50
3 59,80
71,10
80,80
88,00
95,00
94,40
94,10
89,00
0,10
4 65,40
77,20
84,50
89,80
95,50
94,30
92,50
88,80
1,60
5 56,30
77,40
86,50
92,50
96,40
93,00
90,40
83,70
2,30
6 70,70
82,00
89,30
93,30
95,60
93,00
90,10
83,00
4,30
7 75,60
84,20
90,10
93,60
96,20
91,30
87,90
81,90
6,10
Första steget är att ta fram PNR värdet (Predicted noise reduction eller beräknad
bullerreduktion) vilket är skillnaden mellan den A-vägda ljudtrycksnivån för bullret L A, och
den effektiva A-vägda ljudtrycksnivån L'Ax, när ett givet hörselskydd används. Detta värdet
beräknas som:
8
PNR xi=100dB−10 lg ∑ 10 [0,1  L
af
k i− APV f k  x]
dB
[4]
k=1
för ett givet värde på APVfx.
Värden för LAf(k)i och di utläses ur tabell 2.
Index i representerar referensspektrumets nummer.
Därefter beräknas H-, M-, L-värdena enligt följande.
4
4
i=1
i=1
[5]
H x =0,25 ∑ PNR xi −0,0 ,48 ∑ d i PNR xi
8
8
M x=0,25 ∑ PNR xi −0,16 ∑ d i PNR xi
i= 5
[6]
i=5
6
3
i= 6
i=6
L x =0,25 ∑ PNR xi −0,42 ∑ d i PNR xi
[7]
De resulterande Hx -, Mx- och Lx värdena skall avrundas till närmaste heltal.
9
SNR (enkelvärde för dämpning) - metoden
Beräkningen av SNRx värden baseras på ett bestämt skärt bullerspektrum och den
förväntade skyddseffekten APVfx för hörselskyddet. SNRx är oberoende av det
bullerspektrum, för vilket det tillämpas, och beräknas enligt följande ekvation.
8
SNR x =100dB−10 lg ∑ 10[0,1 L
−APV  f k  x ]
 Af  k 
dB
[8]
k=1
Bullerspektrumet Laf(k) fås ut tabell 3 nedan.
Det resulterande SNRx – värdet skall avrundas till närmaste heltal.
Tabell 3: Ljudtrycksnivåer för skärt brus i oktavbandsmittrekvenser
Oktavbandsmittfrekvens, f, Hz
LAf(k)dB
63
125
250
500
1000
2000
4000
8000
65,3
75,4
82,9
88,3
91,5
92,7
92,5
90,4
10
3 - Metod
3.1 Funktionsanalys
Som antytts tidigare är det en förbättring av sleeven som kommer undersökas i det här
arbetet. Sleeven är den fysiska kopplingen mellan hörlurskroppen och örat.
Den här delen av arbetet ersätter och förkortar utvecklingsfasen av en prototyp av en ny
sleeve. De saker som författaren och uppdragsgivaren vill att en den skall uppfylla är
följande.
Jays önskemål
●
Sleeven skall ge bättre ljuddämpning än originalet
●
Bekvämligheten prioriteras
●
Design och utseende är viktigt
●
Nytänkande, viktigt att patent inte kommer i vägen
Författarens egna tankar
●
Sleeven skall gå att använda på övriga Jays hörlurar
●
Sleeven skall vara hållbar
●
Sleeven skall gå att göra om till öronpropp
●
Sleeven skall gå att tillverka med medel som står författaren till buds
Andra uttalanden om hörluren har tillkommit under arbetet genom frågeformulär och
muntliga diskussioner. Frågeformuläret finns redovisat i bilaga 2 sidan 7. Svaren är tolkade
och därför inte redovisade i sin helhet. Fokus låg på att undersöka förbättringsmöjligheter.
●
”Propparna har en tendens att krypa ut”
●
”De är för stora”
●
”Det känns konstigt när man pratar och har dem i öronen”
●
”Det gör ont att ha öronproppar eller nått annat i örat, det är obehagligt.
●
”Det är fult med saker som sticker ut ut örat”
●
”De böjer sig när man trycker in dem i örat”
Problemet med en sleeve som passar dåligt i örat är inte bara bekvämligheten utan även
ljuddämpningen. En för liten propp ger inget tryck mot hörselgångsväggarna och med det
följer en sämre tätning och en sämre dämpning.
När proppen är för stor kan även detta medföra att dämpningen blir sämre.
Enligt beräkningar för sammansatta väggar i kapitel 2.1 tappar en vägg en stor del av sin
ljuddämpande förmåga om det finns en liten del av den som är öppen. Om sleeven är för
stor och materialet sådant att det veckar sig. Då kan det komma att se ut som på Figur 9
nedan.
Figur 9: För stor
sleeve
Figur 10: Lagom
sleeve
11
Ett sätt att undvika detta är att använda olik stora lager för att forma en granliknande
propp. Alternativt en skumpropp som ligger an mot en större del av hörselgången. I de test
som skall utföras kommer därför en modifierad öronpropp användas som sleeve. Den har
valts med avseende på likhet till det som författaren tror kan vara en lösning på de problem
som ställts upp ovan.
Öronproppen har fått sin hårda kärna samt den minsta av ”kjolarna” (se figur 11) borttagna
för att den skall gå att använda som sleeve. Den nya sleeven förväntas sitta fast bättre i
örat med sina ”kjolar” som fungerar som hullingar mot hörselgången. Den är något
smalare än orginalsleeven och av ett mjukare material vilket är bra för bekvämligheten.
”kjol”
När det gäller ljuddämpningen är
förväntningen att den skall fungera minst
lika bra som orginalsleeven. Då den inte är
en fulländad produkt och bara finns i en
storlek är det inte säkert att alla
testpersoner kan använda den. Den är
heller inte helt anpassad till luren när det
gäller hur den sitter fast på hörlurskroppen.
Figur 11: Testsleeve på d-Jays
12
3.2 Utvärdering av audioegenskaper
För att ta reda på hur audiolurarna låter behövs ett verktyg som i rätt miljö för audioluren,
kan visa dess frekvensgång. Därför kommer ett antal försök göras med vad som här
kommer kallas artificiell hörselgång. Resultatet av den här delen av arbetet skall dels ge
en utvärdering av d-Jays som audiolur. Det skall även ge en idé om huruvida man kan
utvärdera andra hörlurar med samma metod.
3.2.1 Uppställning
Två artificiella hörselgångar har tillverkats i ABS plast, de är gjorda i en
rapid prototyping maskin som heter Dimension. Den bygger upp en fysisk
modell i lager av smält plast som stelnar under processen.
Måtten på de artificiella hörselgångarna är följande
1. längd 30mm, diameter 8mm
2. längd 30mm, diameter 10mm
Som nämns i avsnitt 2.1 har människor i regel inte samma storlek och
form på hörselgången, vilket gör det svårt att anta en norm. I det här
arbetet anses 8mm i diameter och 25 mm vara så nära ett medelvärde
som möjligt för att fungera med de sleeves som finns tillgängliga. I
Audioteknik och akustik [Kleiner] står det att 7mm är nära medelbredden.
Men här tas alltså ett medvetet avsteg från det för att passa mätningarna
bättre. De extra 5mm på längden är den del som fortfarande är ytteröra
där in-ear lurar oftast placeras. Den hörselgång som är 10mm är till för
att möjliggöra tester med fler antal lurar då d-Jays har ett ganska smalt
ljudrör medan de billigare lurarna har ganska grova ljudrör.
Figur 12: Rapid
prototyping
maskinen
Dimension
3.
1.
4.
2.
Figur 13: In-ear lur i artificiell hörselgång 1. In-ear lurens kropp innehållande
högtalarelement 2. Gummi sleeve 3. Artificiell hörselgång 4. mikrofon
Mätsystemet som används är Clio Win 7.3 med en elektretmikrofon MIC-01 (serienummer
96AUO115) känslighet 16.6mV/Pa, polarisations spänning 8.2V impedans 5.6Kohm.
Mikrofonen fästs i hålet på ena sidan. Hålet är anpassat till mikrofonen och sluter tätt.
Hörluren sätts in i hålet på andra sidan, så långt in så att den yttersta kanten på sleeven
hamnar ”kant i kant” med hålets yttre kant.
13
3.2.2 Test 1 - Lurens egenskaper
Tanken med testerna är att se hur luren spelar under olika förutsättningar och vad som
händer när man till exempel använt luren några dagar och det har kommit lite vax på
dammfiltret. Dessa tester är avsedda att visa hur d-Jays låter i olika sammanhang, samt få
reda på hur och om frekvensresponsen påverkas, av den testsleeve som skall fungera
som tänkt förbättring av lurens ljuddämpande egenskaper.
Följande tester kommer genomföras.
1. d-Jays, sinussvep, kort 0,8cm, höger mot vänster, nya rena dammfilter
2. d-Jays, sinussvep, kort 0.8cm, höger mot vänster, använda rengjorda dammfilter
3. d-Jays, sinussvep, kort 0,8cm, höger mot vänster inga dammfilter
3.2.3 Test 2 - Jämförelse med andra audiolur
När man vill förbättra ljudet i en högtalare eller i det här fallet ljudet från en hörlur så vill
man gärna jämföra med en produkt som redan låter bra för att hitta sitt ideal. Därför skall
d-Jays jämföras med en dyrare lur. I resultatet kommer även frekvensrespons kurvor från
andra hörlurar jämföras med d-Jays. Vidare skall det undersökas vad som egentligen
avgör frekvensresponsen hos en in-ear lur. Följande undersökningar skall göras.
1. Jämförelse mellan d-Jays och Shure e3C
2. Jämförelse mellan d-Jays och Koss Sparkplugg
3. Jämförelse mellan övriga uppmätta lurar och d-Jays
3.2.4 Test 3 - Jämförelse med högtalarens ideala frekvensrespons
När man lyssnar på musik så är det i stort sett alltid bara ljudteknikern som hört precis hur
han tänkt att den skall låta. Om han haft högtalare och en lokal för lyssning som inte
påverkat ljudet på annat sätt än han avsett. Då kan man rent teoretiskt skapa samma
ljudbild på ett annat ställe med samma egenskaper. Detta är dock knappt möjligt i
praktiken.
Det här testet avser undersöka huruvida in-ear hörlurar kan jämföras på samma sätt som
en högtalare. Eller om det finns andra vägar att gå, för att beskriva teoretiskt hur bra en
hörlur låter. Jämförelse skall göras med beräknade och uppmätta överföringsfunktioner.
14
3.3 Test av passiv dämpning
3.3.1 Utförande av testet
Standarder för hörselskydd och undersökning av hörtröskel har tolkats och kommer i
arbetet användas enligt de test som redovisas nedan.
Ytterligare uppgifter har lagts till för att få mer nytta av undersökningen, i frågor som
design och ljudkvalitet. Genomförandet av testen bygger på en mängd olika standarder
och vissa avkall på de samma fått göras, då lokalen som fanns tillgänglig inte helt uppfyller
alla krav. Hörseltesten kommer endast vara vägledande för det här arbetet då testledaren
inte är behörig att utföra test för annat bruk.
Testproceduren steg för steg
1. Testpersonen, en person som genomgår test eller som provar utrustning under
ledning och översyn av testledare, placeras i ett rum som är avsett för testet. Alla
genomföranden kommer ske i samma rum. Personen måste sitta bekvämt och på
avsedd plats.
2. Testpersonen får själv välja mellan de 4 olika storlekarna på sleeves och meddelar
vilken. Personen får lyssna på musik på låg ljudnivå för att underlätta tillpassning.
Musiken får testpersonen själv välja ur ett tillgängligt arkiv.
3. När testpersonen hittat den sleeve som passar bäst får han/hon ta ur lurarna och
vänta en stund för att öronen skall vara avslappnade innan testet börjar.
4. Första testet görs utan några öronproppar för att utröna lägsta möjliga hörnivå.
Detta utförs med standard ISO 8253-2 [ISO 1] som referens.
5. Testpersonen får några enkla frågor att svara på. Till exempel. ”vad tyckte du om
ljudet, designen och bekvämligheten hos luren.” Detta utifrån ett färdigt
frågeformulär. Se bilaga 2 Testformulär
6. Testet av de olika propparna görs sedan utifrån standard ISO 4869-1:1990 [ISO 2]
och resultatet fylls en tabell framtagen för ändamålet. Se bilaga 2- Tabeller för
redovisning av ljuddämpande förmåga.
7. Steg 6 upprepas med d-Jays original, den modifierade öronproppen som sleeve och
med en industripropp.
Då det endast finns en storlek på den modifierade öronproppen och på industriproppen
förväntas dessa tester bli något osäkrare än de för d-Jays orginalsleeve som finns i flera
olika storlekar. Alla testpersoner ombeds att i alla fall prova om de kan använda den.
15
3.3.2 Uppställning vid test av passiv dämpning
Utförlig beskrivning av miljön kring testet redovisas i bilaga 2 - Förhållanden vid test av
passiv dämpning. Testet utfördes med testpersonen och testledaren i separata rum. Ljudet
spelades genom en högtalare placerad i ena änden av rummet avsett för testen.
Figur 14: högtalare använd vid
alla brustester
Figur 15: mikrofon i
lyssningsposition
För att kunna avgöra hur stor förstärkning varje steg på förstärkaren ger, gjordes en
referensmätning av ljudtrycksnivån i lyssnings-positionen. Resultatet av mätningen
presenteras i bilaga 2 – Tabeller för uträkning av APV i tabell 12. Den används sedan för
att avgöra lägsta hörbara nivå i dBSPL (decibell Sound presure level) vid dämpningstestet.
Skillnaden mellan den lägsta hörnivån utan propp och lägsta hörnivån med proppen
applicerad ger medelvärdet m i ekvation [3]. Ett medelvärde för alla tester samt
standardavvikelsen mellan mätningarna ger ett antaget dämpningsvärde APV.
Det översätts sedan enligt ISO 4869-2 till siffror som används för beskrivning av
öronproppars dämpande förmåga det vill säga. H-M-L och SNR värde.
16
4 - Resultat
4.1 Audioegenskaper
Följande test avses klargöra hur d-Jays låter och vad som påverkar dem negativt och
positivt i det avseendet. Hur de låter i förhållande till andra populära hörlurar och om man
kan ge en generell bild av hur lurar på ett bra sätt kan jämföras med varandra.
Test 1 – Lurens egenskaper
Första undersökningen visar hur d-Jays frekvensgång ser ut, i den artificiella hörselgången
som är 10mm i diameter. Olika tänkbara situationer som luren används under har
undersökts.
Det är en liten men tydlig skillnad på frekvensgången på höger och vänster hörlur. De kan
bero på små skillnader i hur luren satts i den artificiella hörselgången.
Mätningen visar att d-Jays har många tydliga
toppar som ligger på nästan 10dB. Dessa
måste inverka kraftigt på ljudupplevelsen. Mer
om det förväntas genom test 3.
Den andra mätningen som gjordes var med
använda dammfilter. Eftersom användaren kan
ha gott om vax i örat och man pressar in
”tappen” en bit i hörselgången för att få luren
på plats. Resultatet av svepet ser man i figur
17.
Figur 16: d-Jays med nya dammfilter. Grön
höger, röd vänster
Här märks skillnaderna markant, trotts att
dammskydden inte ser så använda ut så
påverkar de ljudet mycket. Lurens
högtalarelement är känsligt för damm och
föroreningar vilket gör dammskyddet viktigt.
Dammskyddet påverkar ljudet en hel del om
det inte hålls rent.
Figur 17: Använda dammfilter svart höger mot
röd vänster
17
När luren inte har några dammfilter så ser
frekvensresponsen ut enligt figur 18.
Skillnaderna är mycket små jämfört med figur
16. Enda skillnaden tycks vara den topp som
framträtt vid 10kHz och en liten förstärkning på
toppen vid ca 5khz. Detta tyder på att
dammfiltret ger ett visst strömningsmotstånd
för våglängden 3,4 och 6,8 cm. Dessa
våglängder hör inte ihop med med
hörselgången vilket visas tydligare i test 3.
Figur 18: d-Jays utan dammfilter grön höger,
röd vänster
Test 2 – Jämförelse med andra lurar
För att ge en bra bild av d-Jays i förhållande till andra lurar måste alla lurar testas på
samma sätt. Här har bara den artificiella hörselgången med öppning på 0,8cm använts.
Uppställningen är den som anges i kapitel 3.2.1. När MLS pulser har använts är det
angivet i metoddelen med samma namn som testet, övriga har gjorts med sinussvep.
I figur 19 är den gröna (översta) grafen d-Jays
och den undre Shure E3C båda är
vänsterlurar.
Båda verkar ha en likartad tanke med
responsen upp till 1kHz. Därefter skiljer de sig
utom toppen vid ca 7,5kHz och upp mot
15kHz. Dessa är multiplar av varandra.
Figur 19: d-Jays grön, E3C röd
Här är det intressant att undersöka grafen från
audioteknik och akustik. Det märks att vi för
varje enskild lur får en unik frekvensgång och
det är svårt att avgöra bara genom att titta på
grafen vilken som låter bra. En öppen lur
verkar dock ge mer basåtergivning än de som
är placerade i hörselgången.
Figur 20: Frekvensgång hos olika hörlurar
[Kleiner]
Koss Sparkplug som är en populär hörlur har också mätts upp i den artificiella
hörselgången. Den är en öppen lur, men den placeras också i hörselgången och får
därmed en mer direkt koppling till trumhinnan. Den öppna konstruktionen gör att
impedansen blir mindre och därmed får en kraftigare bas.
18
Även en lur som ligger lite mitt emellan
vad gäller pris har mätts upp. Det är
Creatives EP630. Det är en sluten
hörlurskonstruktion, men den har likt
Sparkplug ett membran av samma typ
som används i hörlurar av den typ som
endast sätts vid hörselgångens
mynning.
Figur 21 visar frekvensgången hos alla
de testade hörlurarnas frekvensgång i
det artificiella örat.
Kurvorna är utjämnade till en halv
Figur 21: Jämförelse mellan Koss Sparkplug (röd),
oktavs upplösning för ökad tydlighet.
Creative EP630 (orange), Jays d-Jays (grön) och
Det som kan konstateras av den här
Shure E3c (gul)
undersökningen är att det behövs ett
verktyg för jämförelser av hörlurars
frekvensgång. Det finns de som vill ha
en kraftfull bas när de lyssnar på
portabel audio. Då skulle de kanske inte
välja d-Jays eller E3c.
19
Test 3 - Jämförelse med högtalarens ideala frekvensrespons
En högtalare vars frekvensrespons som
ser ut som i figur 22 är den perfekta
referenshögtalaren. Den påverkar inte
ljudet utan återger bara det som
ljudteknikern avsett. Det innebär också
att det ljud som når trumhinnan kommer
vara påverkat av axlar, ytterörat och
hörselgången. Exempel på hur den
resulterande frekvensresponsen då
borde se ut finner vi i figur 23 som visat
tidigare i kapitel 2.2.
Här kan man ana sig till vissa likheter
med i alla fall E3C och d-Jays. Toppen
vid 5 och 10kHz är med. I d-Jays fall
endast utan dammfiltren. Det som är lite
svårare att förklara är toppen på 2kHz.
Figur 22: Ideal högtalarrespons för referenslyssning
[ecoustics]
Detta beror troligtvis på att den artificiella
hörselgången helt saknar delar som
påminner om resten av örat. Därför
Figur 23: beräknade och uppmätta
måste hörselgången i sig mätas upp
överföringsfunktioner vid hörselgångens mynning till
även som kvartsvågsresonator.
ljudtryck vid trumhinnans yttersida [Kleiner]
Figur 24 visar en mätning i ett ekofritt
rum. Högtalarens frekvensrespons är
uppmätt på ca 30cm avstånd från mitten.
Därefter sattes den 30mm långa och
8mm breda artificiella hörselgången på
mikrofonen vilket gav den gula kurvan.
Den gröna kurvan är motsvarande
mätning fast med den 10mm breda
artificiella hörselgången. Här har
kurvorna jämnats ut till ½ oktav för
tydlighetens skull.
Våglängden för 2,5kHz är 13,6cm vilket
Figur 24: Uppmätta frekvensresponer för högtalaren
innebär att hörselgången fungerar som
(röd) artificiella hörselgången 8mm (gul) och 10mm
en kvartsvågsresonator med en längd på (grön) utjämnad till ½ oktav
ca 3,4 cm. Den första multipeln
motsvaras av ¾ våglängd och syns
tydligt som toppen på 7,5kHz
20
Detta borde då leda till att om d-Jays eller någon av de andra lurarna har en jämn
frekvensgång så borde de följa topparna i motsvarande mätning. Gjord i det artificiella
hörselgången. Figur 25 visar den jämförelsen. d-Jays representeras av den gröna kurvan.
Mätningarna är inte normaliserade till samma nivå vilket kan leda till viss otydlighet.
Det är ganska tydligt att d-Jays inte har en
helt rak frekvensgång. vid 2khz börjar
skillnaderna bli stora. Detta kan bero på att
hörselgången skiftar från
kvartsvågsresonator till vad som kan likna
en halvvågsresonator.
Den första toppen för d-Jays ligger på
ganska exakt 2,1kHz som man kan utläsa
tydligt ur figur 16 i test 1. Det innebär en
våglängd på 16cm vilket i fallet med en
halvvågsresonator blir 8cm. Något så stort
Figur 25 : Uppmätta frekvensresponer för
avstånd finns inte i hörselgången. Det
högtalaren (vit) artificiella hörselgången 10mm
skulle kunna betyda att d-Jays kropp blir en (röd) och d-Jays (grön)
förlängning av den inneslutna volymen.
Vilket skulle göra att energifördelningen blir
något förskjuten.
21
4.2 Hörselskyddsfunktion
Efter de tester som gjorts med ISO standard som referens har följande resultat för d-Jays
funktion som öronpropp konstaterats. Testproppen har även den undersökts i samma
avseende. Som jämförelse testades även en propp av industristandard på samma sätt.
Man bör tolka resultatet i förhållande till de förutsättningar under vilka testet utfördes. MIN
värdet är minsta uppmätta skillnaden mellan den nivå som testpersonen hörde utan några
proppar och med. De redovisas för att ge en bild av hur dåligt de testade propparna kan
fungera om de inte används på det sätt som avsetts.
Standarden är framtagen för att ta fram ett värde på lägsta möjliga säkra dämpningen ett
hörselskydd ger. I det här fallet innebär det att då standardavvikelsen blivit hög, blir
resulterande APV låg efter beräkning med ekvation 3 i avsnitt 2.3.3. Som nämnts tidigare
används här den förväntade skyddsgraden på 84% vilket är normalfallet.
Två test har antagits som missvisande då skillnaden mellan hörnivån utan propp vid några
frekvenser under dessa test antagit ett negativt värde. Dessa har strukits ur resultatet.
Sammanlagt blev det till slut 6st lyckade test som antas vara användbara.
Det här testet ger att d-Jays genom ekvationer presenterad i kapitel 2.4 beräknas till
värden angivna i tabell 4. Totalmedel innebär medelvärdet av skillnaden mellan lägsta
hörnivå och applicerad öronpropp för alla utförda tester.
Tabell 4: d-Jays APV Assumed protection value
d-Jays
63Hz
125Hz
250Hz
500Hz
1kHz
2kHz
4kHz
8kHz
Totalt medel MIN Standardavvikelse APV PNR
23,5
14
5,79 17,71
10
17
4
7,48 9,52
12
15,5
3
8,48 7,02
12
16,67
8
7,21 9,46
13
19,33
12
4,55 14,79
13
27,17
23
3,76 23,4
13
17,5
10
6,19 11,31
13
17,33
6
8,66 8,67
13
En användare använde den XS sleeven, tre använde S och en använde M. Detta kan ha
gett en förstorad avvikelse, men resultatet talar ändå ett ganska tydligt språk. d-Jays
fungerar bra för dämpning i vårt känsliga frekvensområde, vilket även är det område som
talet ligger. Det innebär att d-Jays är ett bra val när det gäller att dämpa bort störande
samtal på en buss, ett tåg eller på en annan plats där den typen av störning är vanlig.
22
d-Jays med testproppen får följande resultat.
Tabell 5: d-Jays APV med testsleeven
Testpropp Totalt medel MIN Standardavvikelse APV PNR
63Hz
22,83 14
5,95 16,89
9
125Hz
16,5
7
8,04 8,46
9
250Hz
14,33
3
7,53 6,81
10
500Hz
14,83
5
6,82 8,01
10
1kHz
15,17
5
5,85 9,32
11
2kHz
22,17 17
3,43 18,74
12
4kHz
20,5 14
4,89 15,61
14
8kHz
24,5 12
9,44 15,06
15
Det är tydligt att testproppen ger en större dämpning på de högre frekvenserna.
Standardavvikelsen för testproppen på 8kHz är väldigt hög men med det lilla antalet
mätningar är det väntat.
För industriproppen har följande resultat erhållits. Här blev till slut antalet test endast 4
stycken.
Tabell 6: APV för industriproppen
Industripropp
63Hz
125Hz
250Hz
500Hz
1kHz
2kHz
4kHz
8kHz
Totalt medel MIN Standardavvikelse APV PNR
22
14
5,42 16,58
13
13,25
7
5,45
7,8
15
13,75
7
4,57 9,18
16
19,75
11
6,18 13,57
17
24,5
20
4,65 19,85
19
28,25
25
2,36 25,89
20
30,5
17
8,35 22,15
22
38,25
31
7,54 29,9
23
Ingen av testpersonerna kunde använda dessa proppar enligt den modell som tillverkaren
tänkt. De fick in proppen lite mer än halvvägs. Vilket är det vad upphovsmannen till det här
arbetet erfar, det sätt på vilket dessa proppar ofta används. Standardavvikelsen är ändå
något lägre än för de andra testade propparna.
När den här proppen använd som tillverkaren så har de fått följande värden.
Tabell 7: Värden på APV från tillverkare av industriproppen
Oktavbands mittfrekven (Hz)
Medel dämpning (dB)
Standardavvikelse (dB)
Antagen dämpning (dB)
63 125 250 500 1000 2000 4000 8000
22,3 23,3 24,6 26,9 27,4 34,1 41,6 40,4
5,4 5,3 3,6 5,4
4,8
3,1
3,5
6,4
16,9 18,1 20,9 21,5 22,6 30,9 38,1
34
Det verkar som att proppen trots dålig passform fungerar bra vid de högre frekvenserna
men lite sämre vid de lägre. Att skillnaden är så hög som 10dB mellan 125 och 500Hz kan
tyda på att dämpningen vid de frekvenserna, beror mer av mängden material och
dämpningen vid de högre frekvenserna beror mer av hur många lager ljudet behöver
tränga igenom.
23
Sammanställningen av de resulterande värdena från undersökningen blir följande.
Tabell 8: APV värden för alla testade proppar
Oktavbans mittfrekvens (Hz)
d-Jays original
d-Jays med testsleeve
Industripropp
63 125 250 500 1000 2000 4000 8000
18 10
7
9
15
23
11
9
17
8
7
8
9
19
16
15
17
8
9 14
20
26
22
30
APV jämförelse
40
35
APV värde
30
25
d-Jay s original
d-Jay s med
testsleev e
20
15
Industripropp
Industripropp
enl.tillv erkaren
10
5
0
63Hz
125Hz
250Hz
500Hz
1000Hz 2000Hz 4000Hz 8000Hz
Frekvens
Figur 26: APV värden för alla testade proppar
Tabell 9: PNR värden för alla testade proppar
Oktavbans mittfrekvens (Hz)
d-Jays original
d-Jays med testsleeve
Industripropp
Industripropp enl.tillverkaren
63 125 250 500 1000 2000 4000 8000
10 12 13 13
13
13
13
13
15 14 12 11
10
10
9
9
23 22 20 19
17
16
15
13
22 23 23 24
25
26
28
29
PNR jämförelse
35
PNR värde
30
25
d-Jay s original
20
d-Jay s med
testsleev e
15
Industripropp
Industripropp
enl.tillv erkaren
10
5
0
63Hz
125Hz
250H z
500Hz
1000Hz
2000Hz
4000H z
8000Hz
Frekvens
Figur 27: PNR värden för alla testade proppar.
24
Tabell 10: HML och SNR värden för alla testade
proppar
d-Jays original
d-Jays med testsleeve
Industripropp
Industripropp enl tillverkare
H- M- L- SNR
22 12 13
13
23 10 11
14
37 17 18
21
46 25 26
28
Dessa värden kan alltså användas för att beräkna den effektiva ljudnivå L' Ax som blir
innanför respektive propp i en specifik bullersituation. Som visats tidigare är de väldigt lågt
satta värden som är menad att ge en säker referens när val av öronpropp görs Genom
dessa värden kan man välja propp med avseende på vilket buller som råder vid
användning. Samt vilken typ av dämpning man kan använda för att ha så god möjlighet till
kommunikation som möjligt.
25
5 – Diskussion och slutsatser
Allmänt
Arbetet har fått mogna väldigt mycket sedan starten och det har fått en helt annan karaktär
än den som avsågs från början. Det som tänkts från starten var bland annat att en ny del
till hörluren skulle skapas av författaren. Detta ledde till åtskilliga slingriga stigar fram till de
resultat som till slut visats.
Metod
När det gäller hörlurens frekvensgång så märktes det tydligt att en mätning bara gäller just
för det tillfället. En pytteliten ändring kan innebära skillnader på upp till ett par decibel.
Vilket skulle kunna betyda att metoden som har använts här har en del fel, vilket är troligt.
Metoden har dock fungerat bra för jämförelser i det här arbetet. Ett test gick inte att
genomföra pga att de lurar som använts för arbetet till slut hade gett upp. Nya lurar skulle
ta för lång tid att fixa fram. Testet var tänkt att påvisa att frekvensgången hos luren
påverkas av hur den sitter i örat. Det var också tänkt att svara på frågan; ”kan man tänka
sig att luren dämpar bäst när den låter bäst?” vilket hålls för troligt.
Den ljuddämpande förmågan som d-Jays och andra hörlurar och öronproppar har kräver
lokaler och utrustning som vida överstiger de som fanns tillgängliga för det här arbetet. Alla
de avsteg från standard som varit tvungna har försenat och försvårat arbetet.
Resultat
Vad som låter bäst är och kommer alltid vara subjektivt. Det som går att göra är att jämföra
hur hörluren låter i jämförelse med det man är ute efter. Har man tänkt använda luren i en
bullrig miljö, så kan man tänka sig att en som dämpar bra har bättre förutsättningar att låta
bra. När förutsättningarna för det här arbetet grundlades så fanns inte alls så många lurar
på marknaden som nu. Nya mätmetoder har kommit fram och används på en del ställen.
Därför kan dessa resultaten av frekvensresponsen vara något förlegat.
Analysen av d-Jays frekvensgång jämfört med den artificiella hörselgången gav inget
tydligt resultat. Det är oklart om de toppar som är tydliga i mätningarna beror på medvetna
val eller på grund av en miss i konstruktionen. Hörlurskroppen skulle kunna utgöra en
förlängning av den inneslutna volymen som ljudet får propagera i.
Hörlurskroppens längd från högtalarelementets front till baksidan är ca 12mm lång. Om
man utgår från att var och en av topparna berodde av stående vågor i hela den inneslutna
volymen och därefter förkortar dessa med hörlurskroppens längd, får man följande.
Tabell 11: D-Jays hörlurskropps eventuella inverkan på frekvensgången
Frekvens Våglängd Halvvågsresonator Förkortad 1,2cm Ny våglängd Ny frekvens
2100
16
8
6,8
13,4
2537
4750
7,2
3,6
2,4
4,8
7083
Det skulle innebära att den första resonansen hamnar närmare den första toppen för
hörselgången vilken är för den här mätningen exakt 2562Hz. Den andra toppen hamnar på
7687Hz jämfört med den andra toppen hos d-Jays som efter en tänkt fysisk ändring blir
7083Hz. Något verkar det ligga i detta men det går inte att dra några slutsatser.
26
Förskjutning ca 400Hz
Medveten öppning?
Figur 28: d-Jays frekvensgång höger (grön) och
vänster (röd)
Figur 29: d-Jays insida
Tester av öronproppar är oerhört svåra om man skall följa den standard som är angiven.
Lokalerna måste vara så dämpade och fria från ljud att det är svårt att uppnå överhuvudet
taget. Det ekofria rummet som finns på LTU är inte tillräckligt tyst. Att dessutom skapa ett
diffust ljudfält i ett sådant rum är ännu svårare. I arbetet har kraftiga förenklingar varit
nödvändiga för att alls kunna genomföra mätningar. Men det är troligtvis så att testerna
som gjorts här ändå är ganska rättvisande, då alla jämförelser gjordes enbart med varje
testpersons eget resultat.
Några icke tidigare redovisade undersökningar gjordes med det artificiella örat placerat i
lyssningspositionen avsedd för test av ljuddämpningsförmågan. Dessa var menade att
vara referens till mätningarna med testpersoner och de som Jays presenterat. Men dessa
förkastades snart på grund av en sen upptäckt nämligen följande.
Jays fick ljuddämpningsförmågan hos sina hörlurar testad av icke angiven testare.
Resultatet angavs enligt tabell 12.
Tabell 12: Test av d-Jays ljuddämpande förmåga gjord med B&K konsthuvud
Oktavbands mittfrekvens (Hz)
Original SPL
Storlek 36 (medium sleeve)
Skillnad
Minskning Procent
125 250 500
86,83 89,9 93,9
55,11 66,29 62,2
31,72 23,61 31,7
36,53 25,71 33,78
1000
93,96
69,96
24
25,54
2000
97,95
57,73
40,22
41,07
4000 8000
98,21 101,67
60,43 81,76
37,78 19,91
38,47 19,58
Testet är gjort med ett B&K konsthuvud modell 4128C. Det är inte angivet om de
testvärden som fåtts fram på något sätt är korrigerat för att bättre stämma in på verklig
ljuddämpning.
PNR värdet är det närmaste den subjektiva dämpningen i oktavband som fås genom de
tester som gjorts i det här arbetet. Men skillnaden mellan de olika mätningarna är väldigt
stor. Enligt min mening är inte den här skillnaden något man kan förklara bort med de olika
testernas egenheter. De skall egentligen beskriva samma sak. Tabell 13 visar jämförelsen.
27
Tabell 13: d-Jays jämförelse mellan uppmätt PNR och värden från test gjort med konsthuvud
Oktavbands mittfrekvens (Hz)
PNR uppmätt
Konsthuvud från tabell 12
63
125
250 500 1000 2000 4000 8000
17,7
9,5
7 9,5 14,8 23,4 11,3
8,7
? 31,72 23,61 31,7
24 40,22 37,78 19,91
Om någon felaktigt skulle likställa de olika värdena för att sedan ta fram en lämplig
öronpropp för en given bullersituation så skulle dämpningen bli alldeles för hög i det ena
fallet och alldeles för låg i det andra. Det som kan konstateras är att de olika metoderna
inte alls är jämförbara och vidare är det väldigt osäkert vilken som egentligen speglar
verkligheten bäst.
I ett paper av Elliott H. Berger från Inter noise konferensen i Brasilien 2005, Preferred
Methods for Measuring Hearing Protector Attenuation [Berger] skriver han om att det finns
många testmetoder men att ingen är felfri. Han nämner att det inte är meningsfullt att
redovisa resulterande värden för ljuddämpningen med större marginal än ∓2dB då det är
mycket svårt att uppnå bättre värden i annat än under väldigt kontrollerade sammanhang.
Det som Berger beskriver som REAT ”Real-ear attenuation at threshold” är det som
beskrivs i ISO 4869-1:1990 och är den som enligt honom fortfarande är den säkraste
mätmetoden men att den även kan underskatta dämpning som proppen ger.
I rapporten skriver han också att ingen mätning med ”akustiska test fixturer”, så som
HEAD acoustics eller den artificiella hörselgången som tillverkats för arbetet, inte ger
direkta svar utan kräver bearbetning. Men även de bearbetade svaren skiljer sig väldigt
mycket från de gjorda med REAT.
Därför valdes att inte nämna resultat av mätningar gjorda med andra metoder än de som
redovisats.
Slutsatser om ljudåtergivningen
En in-earlur som inte färgar ljudet skall ge samma frekvensrespons vid trumhinnans utsida
som en högtalare som inte färgar ljudet. Vilket är det som eftersträvas vid professionell
ljudbearbetning. Det är däremot svårt att utifrån testerna säga att d-Jays eller E3c ger ett
upplevt bättre ljud än till exempel Sparkplug. Vad som kan sägas är dock att många som
dagligen lyssnar på audio i MP3 spelare eller annat gärna använder just den som ger
mycket bas.
Mätningarna i det artificiella örat visar inga tydliga tecken på om d-Jays eller E3c är tänkta
att ha en absolut rak frekvensgång. Ofta vill högtalartillverkare och troligtvis då också
hörlurstillverkare ha en speciell karaktär på ljudåtergivningen hos sin produkt. Däremot
visar undersökningen på att det finns en antydan till att d-Jays kan ha haft en tanke att
skapa en rak frekvensgång, men i så fall missat hörlurskroppens inverkan på de stående
vågorna. Det är också möjligt att uppställningen, då den saknar en del fysiska detaljer som
en vanligt öra har, inte är tillräckligt rättvisande för att dra några tydliga slutsatser.
Slutsatser om ljuddämpningen
d-Jays fungerar utmärkt för att dämpa normalstarkt omgivningsljud. Det man bör se upp
med är om proppen verkligen sitter så bra som den kan. Man bör testa olika sleeves så att
man är säker på att den man använder sitter bra.
Jays påstående om att d-Jays skall dämpa upp till 90% är inte helt osant då det skulle
innebära en ljuddämpningen på 20dB. Kolumnen total medel i tabell 4 ger att det är möjligt
att dämpningen kan gå upp till sådana värden.
28
Det är dock något som inte stämmer med uppmätningen av ljuddämpande förmåga gjord
med konsthuvud. Det är inte troligt att två likvärdiga test skulle ge så skilda resultat. En
försiktig slutsats är att man bör vara väldigt kritisk, om man tänkt använda en in-ear lur i en
verklig bullersituation.
Enligt författaren till det här arbetets mening är det REAT som borde användas för alla
typer av hörselskydd då man alltid är ute efter att skydda användaren från hörselskador.
Det är inte menat att användas som ett knep från en hörlurstillverkare för att sälja mer.
Man bör dock alltid försöka i möjligaste mån anpassa skyddet till bullersituationen.
Testsleevens funktion
Testsleeven har stått sig bra mot orginalsleeven och dessutom visat sig vara ett mycket
bättre alternativ för högfrekvent buller. Då den inte anpassats helt till d-Jays form så har
den inte riktigt samma dämpning i de lägre frekvenserna. Den har också bara funnits i en
storlek vilket inte har varit helt optimalt för bekvämligheten.
Jays bör utveckla alternativa sleeves för att nå fler användare med olika smak och
användningsområden. Den granliknande proppen har tydliga fördelar. Den fungerade väl
under testerna och de flesta kunde använda den trots att endast en storlek fanns
tillgänglig. Ingen hade problem med att den gled ur örat. Det enda som några kände var
att det blev undertryck i örat när den skulle tas ut, vilket kunde avhjälpas genom att vrida
lite på luren när den avlägsnades.
Förslag på ytterligare arbete
Ett stort steg vore om det gick att utforma ett allmänt test för hörlurar och dess funktion.
Idag får man med produkten information om dess frekvensrespons angivet som 20-20kHz
vilket inte säger någonting. Det anges ibland i procent hur mycket en lur dämpar. Det är
inte heller ok. Att likställa kravet av test på in-earlurars ljuddämpning med öronproppar
vore bra både för producenter och köpare.
29
Litteraturlista
Litteratur
[Kleiner] Audioteknik och akustik, Mendel Kleiner, institutionen för teknisk akustik,
chalmers tekniska högskola GBG 2000, sjunde upplagan
[Wallin] Ljud och Vibrationer, H Bodén U Carlsson R Glav H P Wallin och M Åblom,
Nordstedts tryckeri AB, Stockholm 2001
[Berger] Preferred Methods for Measuring Hearing Protector Elliott H. Berger, E•A•R /
Aearo Company, 7911 Zionsville Rd., Indianapolis, IN, 46268-1657
Standarder
[ISO 1] SS-EN ISO 8253-2 Akustik - Audiometriska mätmetoder Del 1: Ljudfältsaudiometri med rena toner och smalbandiga testsignaler
[ISO 2] SS- EN ISO 4869-1:1990 Acoustics – Hearing protectors Part 1 Subjective method for measurement of sound attenuation
[ISO 3] SS- EN ISO 4869-2:1994 Akustik – Hörselskydd – Del 2: Uppskattning av effektiv
A-vägd ljudtrycksnivå vid användning av hörselskydd
[ecoustics] http://forum.ecoustics.com/bbs/messages/34579/131062.html
[Jays] http://www.jays.se/products/earphones/d-jays-image-gallery.html
Webbplatser
[WIKI] Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Transfer_function 2008-07-
30
Bilagor
1. Leverantörers data på lurar använda i arbetet
All information här är det som anges på leverantörens hemsida. Inga ändringar har gjorts
d-Jays
http://www.jays.se/products/earphones/d-jays-details.html
DriverType
Micro Armature
Sensitivity
115 dB SPL @ 1 kHz
Impedance
40 Ohm @ 1 kHz
Frequency Response
20 Hz - 20 000 Hz
EarphonesIsolation JAYS Sound Isolating Sleeves
Weight
14 grams (0.49 oz)
CordType
TPE coated with Kevlar filling
Length
60 cm (23.5 in)
Diameter
2/1.5 mm (0,079/0,059 in)
Plug
Straight, Gold-Plated Stereo Plug 3.5 mm (1/8 in)
Extension Cord
90 cm (35.5 in)
Shure E3c
http://shure.com/personalaudio/products/earphones/eseries/us_pa_e3c_content
Speaker Type
Wideband MicroDriver
Sensitivity (at 1kHz)115dB SPL/mW
Impedance (at 1kHz)
26
Cable Length
E3c 1.57m (62 inches) E3c (in black): 1.45m (56 inches)
Net Weight
28g (0.9 oz)
Input Connector
3.5 mm (1/8") gold-plated stereo plug
Sparkplugg
http://www.koss.com/koss/kossweb.nsf/p?openform&pc^eb^SPARK_PLUG#spec
Frequency Response
Impedance
Sensitivity
Distortion
Cord
10-20,000 Hz
16 ohms
112dB SPL/1mW
<0.3%
Straight, Dual Entry, 4ft
I
Creative EP-630
http://se.europe.creative.com/products/product.asp?
category=437&subcategory=441&product=11397&nav=0&listby=
Drivenheter
Frekvensomfång
Impedans
Känslighet (1kHz)
Sladdlängd
Kontakt
Nettovikt
9 mm neodymiummagnet
16Hz - 23kHz
16 ohm
106dB/mW
1,2m syrefri kopparkabel
3,5 mm stereo guldpläterad
9g (utan paketering)
II
2. Passivdämpnings test
ISO krav för mätningar av hörselskydds funktion
Tabell 14: maximal uppfattningsbar bakgrundsbrus nivå
Center frequency
One-third octave band sound pressure
level (referens = 20mPa)
31,5
40
50
63
80
100
125
280
200
250
315
400
500
630
800
1000
1250
1600
2000
2500
3150
4000
5000
6300
8000
10000
57
43
31
25
21
18
14
11
9
6
4
3
2
1
1
1
1
2
2
1
-1
-4
-2
3
10
20
Med testperson och stol frånvarande skall skillnaden i
ljudtrycksnivå inte vara mer än ∓2,5dB mellan referenspunkten
och 15 centimeter upp-ner, höger-vänster och fram-bak.
Dessutom får inte skillnaden vara mer än 3dB mellan höger och
vänster positionerna.
Efterklangstiden får inte överstiga 1,6 sekunder för något
tersband.
Förhållanden i vald lokal för tester
Figur 30: Krav på diffust
För mätningar av ljuddämpande förmåga hos testobjekten
ljudfält
användes en tom lagerlokal i Universitetets källare. Det hade
tillräckligt reflekterande väggar för att skapa ett diffust ljudfält men hade en efterklangstid
som något översteg den som angavs i standarden. Bakgrundsnivåerna som krävts i
standarden var oerhört svåra att komma ner i ens vid försök i ett ekofritt rum. Detta kan
bero på att mikrofonen som använts inte är känslig nog.
III
Tabeller för uträkning av APV, H-M-L och SNR värden
De lägsta värdena på ljudnivån går inte att mäta upp därför approximeras de lägre
nivåerna. 10 steg mäts upp och värden på varje steg beräknas utifrån det. Värdet inom
parentes gäller för 63Hz. Förstärkaren förväntas bete sig linjärt. Alla värden mäts i dB SPL
i CLIO 500 medelvärden med oktavbandsanalys och1/3 Oktav upplösning. Alla värden är
avrundade till närmaste heltal.
Tabell 15: Uppmätta och uppskattade dB värden med avseende på
steg på förstärkaren.
Steg (Hz) 63 (dBSPL) 125 250 500 1000 2000 4000 8000
Medel steg
2
2
2
2
2
2
2
2
2(12)
-7
4
-1
1
-6
-7 -10
4(14)
-4
6
3
2
4
-3
-4
-7
6(16)
-2
9
5
4
6
-1
-2
-5
8(18)
0 11
7
7
8
2
1
-2
10(20)
2 13 10
9
11
4
3
12(22)
4 15 12 11
13
6
5
2
14(24)
6 17 14 14
15
9
8
5
16(26)
9 20 16 16
17
11
10
7
18(28)
11 22 19 19
20
14
13
10
20(30)
13 24 21 21
22
16
15
12
22(32)
15 26 23 23
24
18
17
14
24(34)
17 28 26 26
27
21
20
17
26(36)
20 31 28 28
29
23
22
19
28(38)
22 33 30 31
31
26
25
22
30(40)
24 35 33 33
34
28
27
24
32(42)
26 37 35 35
36
30
29
26
34(44)
28 39 37 38
38
33
32
29
36(46)
31 42 39 40
40
35
34
31
38(48)
33 44 42 43
43
38
37
34
40(50)
35 46 44 45
45
40
39
36
42(52)
37 49 45 47
48
42
41
38
44(54)
40 51 48 49
50
45
43
41
46(56)
44 53 50 52
53
47
46
43
48(58)
46 56 52 54
55
49
48
46
50(60)
48 59 55 56
57
52
51
48
52(62)
49 61 57 59
59
54
53
50
Hela signalkedjan:
Signal: Tersbandsfiltrerat rosa brus med oktavbandens mittfrekvenser
Ljudmedium: CD
Media spelare: TEAC CD-5
Förstärkare: Proson RV2040
Högtalare: Paradigm Titan v0.2
IV
Tabeller för redovisning av ljuddämpnings tester
Tabell 16: Test formulär
Testperson 1
63Hz 125Hz 250Hz 500Hz 1000Hz 2000Hz 4000Hz 8000Hz
dBHL
Tonaudiometri Höger
dBHL
Tonaudiometri Vänster
Steg enl Ref Rosa brus lägsta nivå
Steg enl Ref d-Jays
Steg enl Ref Testpropp
Steg enl Ref Industripropp
Tabell 17: Resultat översatt till dBSPL via tabell 3 Uppmätta och uppskattade dB värden med
avseende på steg på förstärkaren.
dBSPL
Lägsta hörbara nivå
dBSPL
Industripropp
dBSPL
d-Jays
dBSPL
Testpropp
V
Table 18: A-vägda ljudtrycksnivåer i oktavband för åtta referensbuller, normaliserade till en A-vägd
ljudtrycksnivå av 100dB, (Lc -La) värden och konstanter di. Samt exempel på beräkning av AVP,
H-M-L- och SNR värden.
APV
Laf(k)
i
1
2
3
4
5
6
7
8
63
51,40
59,50
59,80
65,40
56,30
70,70
75,60
77,60
125
62,60
68,90
71,10
77,20
77,40
82,00
84,20
88,00
1
2
3
4
5
6
7
8
16,90
34,50
42,60
42,90
48,50
39,40
53,80
58,70
60,70
18,10
44,50
50,80
53,00
59,10
59,30
63,90
66,10
69,90
Oktavbandsmittfrekvens,
250
500
1000
70,80
81,00
90,40
78,30
84,30
92,80
80,80
88,00
95,00
84,50
89,80
95,50
86,50
92,50
96,40
89,30
93,30
95,60
90,10
93,60
96,20
93,40
93,80
94,20
20,90
49,90
57,40
59,90
63,60
65,60
68,40
69,20
72,50
21,50
59,50
62,80
66,50
68,30
71,00
71,80
72,10
72,30
Hz
2000
96,20
96,30
94,40
94,30
93,00
93,00
91,30
91,40
4000
94,70
94,00
94,10
92,50
90,40
90,10
87,90
87,90
8000 LC -LA di
92,30
-1,20 -1,20
90,00
-0,50 -0,49
89,00
0,10 0,14
88,80
1,60 1,56
83,70
2,30 -2,98
83,00
4,30 -1,01
81,90
6,10 0,85
79,90
8,40 3,14
30,90
65,30
65,40
63,50
63,40
62,10
62,10
60,40
60,50
38,10
56,60
55,90
56,00
54,40
52,30
52,00
49,80
49,80
34,00
58,30
56,00
55,00
54,80
49,70
49,00
47,90
45,90
4000
38,10
92,5
8000
34,00
90,4
54,4
56,4
22,60
67,80
70,20
72,40
72,90
73,80
73,00
73,60
71,60
PNR
1
2
3
4
5
6
7
8
-
29,37
27,61
25,85
24,92
23,67
23,32
22,72
22,12
Mittfrekvens
APV
Laf(k) dB
Laf (k) – APVx
Avrundat
48,00
24,00
22,00
H(84)
M(84)
L(84)
47,86
24,25
21,73
SNR
27,70
28,00
500 1000 2000
21,50 22,60 30,90
88,3 91,5 92,7
63
16,90
65,3
125
18,10
75,4
250
20,90
82,9
48,4
57,3
62
66,8
VI
68,9
61,8
Bild eller signum
Testformulär
Testformulär för d-Jays
Testperson nr_____
Val av låt att lyssna på_______________________
Val av storlek på sleeve
XS
S
M
L
Tag din tid med att svara på följande frågor, du kommer få vila öronen ett tag innan
dämpningstestet. Du behöver inte oroa dig för formuleringar bara skriv vad du spontant
tycker.
Använder du portabel audio så som mp3spelare, eller telefon med radio eller musikspelare
ofta?__________________________________________
Vad tyckte du om ljudet i d-Jays
Kommentarer om utseende på d-Jays
Kommentarer om hur det känns att använda d-Jays
Övriga tankar och idéer
VII