Ryssland, Kina och deras nationella klassifi- kationssystem: Rubén López Ortega

Ryssland, Kina och deras nationella klassifi- kationssystem: Rubén López Ortega
Ryssland, Kina och deras nationella klassifikationssystem:
En komparativ analys av BBK och CLC med DDC
Rubén López Ortega
Institutionen för ABM
Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267
Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2013, nr 599
Författare/Author
Rubén López Ortega
Svensk titel
Ryssland, Kina och deras nationella klassifikationssystem: En komparativ analys av BBK och CLC med DDC
English Title
Russia, China and their National Classification Schemes: A Comparative Analysis of the LBC (BBK) and the
CLC with the DDC.
Handledare/Supervisor
Sanna Talja
Abstract
In this two years’ master’s thesis in Library and Information Studies, the Russian Library-Bibliographical Classification (LBC/BBK) and the Chinese Library Classification (CLC) are analyzed with regard to their historical
and ideological backgrounds and their respective evolutions. The structure of these classifications is compared
with the Dewey Decimal Classification (DDC), as well as three chosen subjects (History, Politics and Religion).
A qualitative comparative textual method is used.
The study shows that these classification schemes, created at different times, different parts of the world,
and different political systems, have different biases but give priority to the European before other foreign views.
Otherwise, they often use a proximity principle. The CLC and the LBC were originally based on Marxist materialist principles but built in totally different ways. The CLC is closer to the DDC in the “idealistic” outline of the
main groups of classes. The Chinese scheme, influenced by Maoism, shows the clearest ideological purpose,
while the current LBC shows less bias than the others in the studied subjects. The dramatic political changes that
Russia experienced after the fall of the Soviet Union necessitated the renewal of the scheme, which was not the
case with the other two schemes. Despite this, the original structure of the LBC and also the Chinese Library
Classification has been, with a few exceptions, retained, but the subdivisions have changed much more substantially. The LBC has lost its original Marxist content and the CLC has followed the regime’s official guidelines
which do not really acknowledge the major changes in Chinese society over the last few decades properly. History can explain many aspects of library classification schemes.
Ämnesord
Klassifikation (bibliotek) -- Ryssland, Klassifikation (bibliotek) -- Kina, Dewey decimalklassifikation, Ryssland
-- Sovjetunionen, Kina, Politik - Historia
Key words
Classification, BBK; Classification, CLC; Classification, Dewey decimal; Russia -- Soviet Union; China; History & politics
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ........................................................................... 1
Tabell- och figurförteckning ............................................................... 3
Förkortningar ...................................................................................... 4
1 Introduktion ...................................................................................... 5
1.1 Inledning ........................................................................................................ 5
1.2 Anmärkningar ................................................................................................ 6
2 Teoretiskt ramverk ........................................................................... 7
3 Tidigare forskning .......................................................................... 14
3.1 Om BBK ...................................................................................................... 14
3.2 Om CLC ....................................................................................................... 16
3.3 Om svenska studier kring andra klassifikationssystem................................ 18
4 Frågeställningar och avgränsningar ............................................ 20
4.1 Syfte och frågeställningar ............................................................................ 20
4.2 Avgränsningar .............................................................................................. 20
5 Källmaterial och metodologiska utgångspunkter ....................... 21
5.1 Källmaterial .................................................................................................. 21
5.2 Metodologiska utgångspunkter .................................................................... 22
6 BBK och dess bakgrund ................................................................ 27
6.1 Rysslands och Sovjetunionens historia ........................................................ 27
6.2 Historik över klassifikationssystem i Ryssland och BBK ........................... 30
6.3 BBK:s egenskaper ........................................................................................ 32
7 CLC och dess bakgrund ................................................................ 35
7.1 Kinas historia ............................................................................................... 35
7.2 Historik över klassifikationssystem i Kina och CLC ................................... 38
7.3 CLC:s egenskaper ........................................................................................ 41
8 DDC: en kort introduktion ............................................................ 42
9 En historisk intern jämförelse....................................................... 44
9.1 Det sovjetiska och det postsovjetiska BBK ................................................. 44
9.2 Det första och det nutida CLC ..................................................................... 47
10 En jämförelse mellan BBK, CLC och DDC ............................... 51
10.1 Huvudstruktur ............................................................................................ 51
10.2 Klassen Historia ......................................................................................... 59
10.3 Klasserna om politik .................................................................................. 66
10.4 Klassen Religion ........................................................................................ 73
11 Slutdiskussion ............................................................................... 80
1
12 Sammanfattning ........................................................................... 87
Käll- och litteraturförteckning ........................................................ 88
Otryckt material ................................................................................................. 88
I uppsatsförfattarens ägo ........................................................................................... 88
Tryckt material ................................................................................................... 88
Bilagor ................................................................................................ 96
Bilaga 1: Kronologisk tabell om Ryssland ........................................................ 97
Bilaga 2: Kronologisk tabell om Kina ............................................................. 100
Bilaga 3: Översikt till BBK .............................................................................. 103
Bilaga 4: Översikt till CLC .............................................................................. 107
Bilaga 5: Översikt till DDC ............................................................................. 111
2
Tabell- och figurförteckning
Figur 1. Sovjetiska BBK:s grunder och struktur
Tabell 1. Ändringar i BBK:s huvudavdelningar
Tabell 2. CLC:s grunder och struktur
Tabell 3. Ändringar i CLC:s huvudavdelningar
Tabell 4. Grundläggande struktur i CLC, BBK och DDC
Tabell 5. Detaljerad struktur i BBK, CLC och DDC
Tabell 6a. Klassen Historia: Avdelningar
Tabell 6b. Klassen Historia: Tidsindelning av världshistorien
Tabell 6c. Klassen Historia: Geografisk indelning av historien
Tabell 6d. Klassen Historia: Kinas historia
Tabell 6e. Klassen Historia: Rysslands historia
Tabell 7a. Klassen om politisk ideologi: Marxism
Tabell 7b. Klassen Statsvetenskap: Avdelningar
Tabell 7c. Klassen Statsvetenskap: Politiska ideologier
Tabell 7d. Klassen Statsvetenskap: Politiska system
Tabell 7e. Klassen Statsvetenskap: Politiska rättigheter
Tabell 8a. Klassen Religion: Avdelningar
Tabell 8b. Klassen Religion: Underindelningar
3
45
45
48
48
51
53
60
61
62
62
64
66
68
69
71
72
74
75
Förkortningar
BAN
BBK
BRICS
CLC
DDC
EPC
FIAF
GPNTB
GRNTI
ICC
ISKO
LCC
LCSH
NDC
OCLC
RGB
RNB
SAB
UDK
Biblioteka Akademii nauk (Ryska vetenskapliga biblioteket)
Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija (Bibliografisk biblioteksklassifikation)
Brazil-Russia-China-South Africa
Chinese Library Classification/Zhong Guo Tu Shu Guan Fen Lei Fa
(Kinesisk biblioteksklassifikation)
Dewey Decimal Classification
Decimal Classification Editorial Policy Committee
Classification de la Fédération Internationale des Archives du Film
(FIAF-klassifikation för film- och televisionsmaterial)
Gosudarstvennaja publitjnaja nautjno-technitjeskaja biblioteka
(Ryska statsbiblioteket för vetenskap och teknik)
Gosudarstvennyj rubrikator nautjno-technitjeskoj informatsii (Statsklassifikation för teknisk och vetenskaplig information)
Information Coding Classification
International Society for Knowledge Organisation
Library of Congress Classification
Library of Congress Subject Headings
Nippon Decimal Classification/Nihon Jisshin Bunruihō
Online Computer Library Center
Rossijskaja gosudarstvennaja biblioteka (Ryska statsbiblioteket)
Rossijskaja natsionalnaja biblioteka (Ryska nationalbiblioteket)
Sveriges Allmänna Biblioteksförenings klassifikationssystem
Universella decimalklassifikationen
4
1 Introduktion
1.1 Inledning
Att välja ämne för en masteruppsats är i första hand ett individuellt beslut som
döljer ett flertal personliga anledningar. Biblioteks- och informationsvetenskap är
ett mångfacetterat fält som har många gränsområden till andra discipliner. De som
utbildar sig till bibliotekarier har i botten andra universitetsstudier. I mitt fall är
det geografi och historia och detta återspeglas i mitt uppsatsval.
Denna studie handlar delvis om Ryssland och detta är ingen slump. Jag har
alltid haft ett speciellt förhållande till detta land, där jag bott en liten del av mitt
liv. Det andra landet i studien är ett land som jag alltid varit särskilt intresserad av:
Kina, en före detta supermakt förra århundradet och en uppstigande stormakt det
nya århundradet. Dessa grannländer har många gemensamma element i sin historia. Båda var någon gång i det avlägsna förflutna styrda av mongolerna. Under det
förra århundradet hade de samma politiska och ekonomiska system, men hade
trots det ett fientligt förhållande i flera decennier. Båda länderna var länge isolerade från den kapitalistiska världen och har övergått till marknadsekonomi under
de senaste åren. De har nyligen bildat BRICS-gruppen tillsammans med Indien
och Brasilien, länder som sägs kunna ”hota” USA:s ekonomiska och politiska
dominans.
Denna uppsats handlar i första hand om biblioteksklassifikationssystem. De är
inte isolerade företeelser, de är en del av samhället och överlappar andra system. Ett
klassifikationssystem, som Göran Berntsson anmärker, kan i tryckt form ”förefalla statiskt och oföränderligt. Men i själva verket behandlar systemet en värld,
som är under oavbruten förändring”.1 Samma klassifikationssystem kan obemärkt,
mycket sakta men säkert, ändras under historiens gång. Ingenting är permanent
och historien, med sina politiska och ideologiska följder, kan sätta prägel på alla
mänskliga aktiviteter.
Mitt syfte med denna studie är att få en djupare kunskap om två relativt
okända klassifikationssystem i Sverige: Rysslands Bibliografisk biblioteksklassifikation BBK (Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija på ryska) och Kinas
biblioteksklassifikation CLC (Chinese Library Classification, eller Zhong Guo Tu
1
Berntsson, G. (2007), Klassifikation enligt SAB-systemet, s. 9.
5
Shu Guan Fen Lei Fa på kinesiska). Jag vill jämföra dem med ett välkänt system
som Dewey Decimal Classification (DDC), det mest spridda i världen och använt
i Sverige, och se hur skillnader och likheter kan förklaras av den historiska och
den ideologiska kontexten.
1.2 Anmärkningar
I denna uppsats transkriberas kinesiska namn efter hanyu pinyin, som är det officiella romaniseringssystemet i Folkrepubliken Kina. För de ryska namnen används en svensk transkription. Namn på monarker skrivs på originalspråk, med
den svenska översättningen inom parentes första gången de nämns vid oklara fall.
Samma system har jag valt för europeiserade asiatiska namn som t.ex. Kong Fuzi
(Konfucius). Jag har valt att översätta kinesiska namn på klassifikationssystem,
organisationer eller myndigheter till svenska och ibland har jag skrivit namnet på
kinesiska inom parentes. Men som förkortning för det kinesiska klassifikationssystemet för bibliotek har jag valt den engelska varianten CLC eftersom det är den
vedertagna, och CLC används t.o.m. på deras webbsida på kinesiska.
För årtal före vår tideräkning används förkortningen f.v.t, och om det blir
nödvändigt även förkortningen v.t., dvs. ”efter vår tideräkning”. Jag har gett uppgifter om födelse- och dödsårtalen för de flesta personer som inte är levande. Men
för monarker, presidenter, statsledare eller dylikt i egenskap av deras politiska
makt står istället årtalen för deras regerings- eller befattningstid med förkortningen b.t. (befattningstid). I vissa fall står årtalen för en händelse relaterad till en person istället för personens biografiska årtal, som t.ex. i Marco Polos resa. I andra
fall har jag inte skrivit något årtal alls när jag inte tyckt att det har varit relevant
eller om jag har angett någon annan kronologisk referens bredvid. Epoken före
skrivandets tillkomst som på engelska kallas prehistory och på ryska pervobytnoje
obsjtjestvo betecknas i denna uppsats som förhistoria, och den engelska termen
ancient history och den ryska drjevnij mir översätts som forntid. Men begreppen
förhistoria och forntid används oftast på svenska som ekvivalenta. Antiken används endast för Greklands och Roms forntid före medeltiden.
I uppsatsens undersökning och analys nämns olika beståndsdelar av klassifikationssystem. För första nivån i strukturen används utan åtskillnad begreppen
huvudklass och huvudavdelning. Ibland kan dessa vara indelade i huvudgrupper.
För andra nivån, under huvudklass, blir det avdelning, och för den tredje nivån
sektion.2 Lägre i hierarkin används fritt begreppen underindelning, underavdelning eller undersektion. Alla, från huvudklasser till underindelningar, är klasser
eller kategorier i allmänhet.
2
Kungliga biblioteket (2012), ”Introduktion till Dewey decimalklassifikation”, s. 2.
6
2 Teoretiskt ramverk
Den här studien handlar, som nämnts, om biblioteksklassifikationssystem. Men
vad är egentligen klassifikation och hur kan den definieras? Enligt Nationalencyklopedin är:
Klassifikation (nylatin classifica´tio, av klass och en bildning till latin fa´cio 'göra'), resultatet
av att objekt eller individer grupperas, indelas eller inordnas i olika klasser; även själva verksamheten att inordna i klasser. Klassifikation spelar stor roll såväl i vardagslivet som i vetenskapliga sammanhang, både för att vi alls skall kunna överblicka en mängd företeelser och för
att vi skall uppnå en förståelse av dem. 3
Utan att klassificera vår värld skulle vi inte kunna fungera på ett effektivt sätt.4 Att
klassificera är någonting inneboende hos alla människor, klassifikationer utformar
den världssyn som varje individ har. Mai Chan påstår till och med att klassifikation kan räknas som den mest grundläggande aktiviteten av det mänskliga sinnet.5
Den ryske biblioteksvetaren Jevgenij Sjamurin identifierade i sitt monumentala verk om biblioteksklassifikationernas historia Bibliotetjno-bibliografitjeskije
klassifikatsija za granitsej i v dorevoljutsionnoj Rossii (1943) flera huvudmål i
skapandet av universella klassifikationssystem inom alla kunskapsområden. Klassifikationssystem som kunskapsrepresentation (filosofiska och utbildningsorienterade klassifikationer), som kunskapsutnyttjande (encyklopediska klassifikationssystem och språkliga tesaurusar), som kunskapsförmedling (här inkluderades bibliografiska klassifikationssystem för bibliotek), och som kunskapsorganisation.6
Inom biblioteks- och informationsvetenskap heter området som studerar klassifikationer just kunskapsorganisation. Kunskapsorganisation är ”konsten att organisera kunskapen så att den kan återfinnas”.7 I Derek Langridges verk Classification
and Indexing in the Humanities kan man urskilja fyra stora principer som använts
vid klassifikationer: ideologiska (som den sovjetiska BBK eller kinesiska CLC),
de som har socialt syfte, naturvetenskapliga, och de baserade på discipliner.8 Det
3
Prawitz, D., ”Klassifikation” [2013-01-09].
Batley, S. (2005), Classification in Theory and Practice, s. 161.
5
Chan, L. M. (1981), Cataloging and Classification, s. 209.
6
Dahlberg, I. (1992), ”The Basis of a New Universal Classification System Seen from a Philosophy of Science Point of View”, s. 187.
7
Benito, M. (2001), Kunskapsorganisation, s. 109.
8
Langridge, D. W. (1976), Classification and Indexing in the Humanities, s. 4ff.
4
7
som är problematiskt är, enligt Langridge, att bygga upp en klassifikation bara
utifrån en enda princip.
Klassifikationssystem har en praktisk funktion: att hjälpa användaren att hitta
ett objekt i en stor informationsmängd. De kopplar en bok eller något annat objekt
i hyllan till katalogen, och lotsar en att direkt lokalisera objektet, om man vet var
ämnet klassificerades, utan att behöva söka igenom hela bibliotekssamlingen.9 I
takt med att bokmängden växte började man ha ett större behov av klassifikationssystem med notation i koder som skulle underlätta att snabbt hitta böckerna. 10 I
dagens informationsdjungel är det viktigt att ha ett effektivt system för att återfinna information. Bibliotekssystem är nödvändiga, men vilket system som är bäst
att använda är inte alls något som alla är ense om. Biblioteken använder två olika
system för att beskriva sina bestånd efter ämne: klassifikationssystem och ämnesordssystem. Klassifikationssystem tillämpar alltid en kodad notation med siffror
eller bokstäver, medan ämnesordssystem, som ofta brukar kallas tesaurer, använder ord i klartext. En boks innehåll klassificeras med en kod hämtad från ett klassifikationssystem och indexeras, dvs. ämnesspecificeras, med ämnesord hämtade
från tesaurer. Båda systemen kan kopplas till varandra och på så sätt kan ämnesorden relateras till associerade klassifikationskoder eller tvärtom. I denna uppsats
kommer bara klassifikationssystem att behandlas.
Klassifikationssystem har i första hand varit avsedda att användas vid hylluppställning. De kan delas upp i universella och speciella. Universalklassifikationssystemen gör anspråk på att klassificera hela kunskapsuniversum, dvs. alla
existerande ämnen, och specialklassifikationssystemen är avsedda för ett konkret
kunskapsområde. Exempel på ett specialklassifikationssystem är FIAF:s klassifikation för film- och televisionsmaterial. Man brukar också indela klassifikationssystem i enumerativa och facetterade klassifikationer. Enumerativa system är
starkt hierarkiskt uppbyggda, ämnen är uppräknade i förväg med förutbestämda
platser i schemat. I facetterade – även kallade syntetiska – system indelas ämnen i
aspekter eller facetter, där varje element i systemet kan bestå av flera facetter.
Enumerativa system är mycket vanligare men de flesta har numera inslag av båda
typer. Alla de tre system som jämförs i denna studie är huvudsakligen enumerativa universalsystem. Exempel på och förebild för de facetterade systemen är
Colon Classification som var skapat i början av 1930-talet av den indiske klassifikationsteoretikern Ranganathan, den förste som använde begreppet facett. Båda
systemen har sina fördelar och nackdelar. Enumerativa system har mycket mindre
flexibilitet för att infoga nya klasser men de ger däremot bättre och lättare överblick av ämnen än de facetterade.
9
Rowley, J. E. & Hartley, R. J. (2008), Organizing Knowledge, s. 178.
Ranganathan, S. R. (1989), Philosophy of Library Classification, s. 80f.
10
8
Man talar också ibland om idealistiska och materialistiska klassifikationssystem. I de ”idealistiska”, härstammade från Aristoteles och Platons kunskapssyn,
kommer först discipliner som har någonting att göra med idéer eller ”själen”, dvs.
humaniora. De ”materialistiska” sätter företeelser som är relaterade till materia
eller ”kroppen”, dvs. det som motsvarar naturvetenskap och teknik, först i hierarkin.
Att ha klassifikationer för att strukturera kunskapen är en mycket gammal företeelse. I antiken var Aristoteles (384–322 f.v.t.) den store teoretikern inom kunskapsorganisation. Han ansåg att världen består av arter och klasser, och indelade
kunskap i tre grupper: teoretiska, praktiska, och produktiva (eller kreativa) kunskaper.11 Han utarbetade ett systematiskt hierarkiskt sätt att klassificera djurarter
baserat framförallt på djurens komplexitet där de enklaste organismerna placerades lägst i skalan och människan i toppen (scala naturae). Aristoteles var en pionjär inom taxonomi och hans teoretiska utgångspunkter påverkade starkt naturvetenskapen under många århundraden, bland andra Carl von Linné (1707–1778)
som lade grunden för en modern taxonomi inom biologi med sin Systema naturae.
När det gäller bibliotek har man i alla tider haft en viss ordning för boksamlingar. Den vanligaste principen att ordna materialet har varit att indela det efter
ämne. I Persien och Kina har man haft en lång tradition av att ämnesklassificera
biblioteksbestånd, till och med längre än i Grekland. Alexandrias bibliotek använde fem olika huvudklasser: Juridik, Filosofi, Historia, Retorik, och Varia.12 I
Rom indelades kunskapen i sju ”konster”, som grupperades i två fält: Trivium
eller ”realvetenskaper”, bestående av Aritmetik, Geometri, Musik och Astronomi;
samt Quadrivium, eller ”filosofiska konster”, bestående av Grammatik, Retorik,
Logik/Dialektik. Denna uppdelning i Trivium och Quadrivium blev anammad under Europas medeltid, särskilt i encyklopediska verk och i universitetssammanhang.13 I biblioteken var det vid denna tid vanligast att ordna böckerna efter deras
inbördes relation till Bibeln (eller Koranen i de muslimska länderna) som var
högst i hierarkin.14
Under 1500-talet föreslår den spanske psykologen och filosofen Juan Huarte
de San Juan (1529–1591) en ny modell för kunskapsorganisation, där teologin inte
placerades högst i systemet och som avvisar Trivium och Quatrivium. Han indelade vetenskapen utifrån mänskliga förmågor som enligt honom var minne, fantasi
och förnuft, och varje förmåga motsvarade en viss vetenskapsgrupp: Historia,
Konst respektive Naturvetenskap.15 Hans tredelade indelning grundade sig i sin tur
på Aristoteles klassifikation av vetenskaper och uppdelningen av intellektets för-
11
Grauballe, H. m. fl. (1998), Klassifikationsteori, s. 15.
Benito, M. (2001), Kunskapsorganisation, s. 109.
13
Benito, M. (2001), Kunskapsorganisation, s. 109.
14
Lerner, F. A. (2009), The Story of Libraries, s. 132.
15
San Segundo, R. (1993), Teoría e historia de la clasificación bibliotecaria en España, s. 66f.
12
9
mågor föreslagen av Ibn–Sina (Avicenna, 980–1037).16 Några år senare återupptog den engelske filosofen Francis Bacon (1561–1626), empirismens fader, Huartes modell i On Human Learning. De tre vetenskaperna kallades nu Historia, Poesi och Filosofi. Historia inrymde också geografi, Poesi är alla konstarter och
litteratur. Filosofi är lika med naturvetenskap.17
Bacons kunskapsuppdelning påverkade senare klassifikationsteoretiker som
amerikanerna William Torrey Harris (1835–1909) och Melvil Dewey (1851–
1931). Den senare är skaparen av Dewey Decimal Classification (DDC) som först
utkom 1876 – det mest spridda klassifikationssystemet i världen. Deweys huvudklasser baserade sig på en annan klassifikation som den hegelske filosofen Harris
hade utformat några år tidigare för Saint Louis Public School Library. 18 Dewey
utvecklade ett decimalklassifikationssystem med bara siffror för att organisera
biblioteken och klassificera all kunskap. DDC hade ett stort genomslag, först i
Nordamerika och senare i hela världen. Efter Deweys framgång blev andra inspirerade av modellen, som belgarna Paul Otlet (1868–1944) och Henri La Fontaine
(1854–1943). De fick tillstånd av Dewey att översätta DDC till franska, som till
sist blev till ett nytt system som kallades Universella decimalklassifikationen
(UDK). Första upplagan av UDK publicerades mellan 1905 och 1907.19 Systemet
fick, liksom DDC, stor popularitet i världen. Ett av de största namnen inom biblioteksklassifikationsteori är den ovan nämnde Shiyali Ramamrita Ranganathan
(1892–1972). Utöver den facetterade Colon-klassifikationen är han bland annat
känd för sina fem bibliotekslagar, som är följande:20 1) Books are for use 2) Every
reader his book 3) Every book its reader 4) Save the time of the reader 5) The library is a growing organism. Man kan också, i denna korta historiska genomgång,
nämna dansken Birger Hjørland, vars kunskapsteorier fått stort genomslag i Skandinavien de senaste två decennierna, framförallt med domänanalysen som är analysen av kunskapsskapande och dess kategorier inom akademiska discipliner och
andra diskursgemenskaper.21
Det har också funnits försök att bygga upp universalistiska ”objektiva” klassifikationssystem grundade på icke-traditionella principer. Tyskan Ingetraut Dahlberg ansåg att klassifikationer skulle kunna vara baserade på objekt istället för
subjekt eller ämne och föreslog ett system, Information Coding Classification
(ICC), bestående av nio objektområden:
16
Dahlberg, I. (1992), ”The Basis of a New Universal Classification System Seen from a Philosophy of
Science Point of View”, s. 188; San Segundo, R. (1993), Teoría e historia de la clasificación bibliotecaria en
España, s. 67.
17
Benito, M. (2001), Kunskapsorganisation, s. 110.
18
Graziano, E. E. (2005), ”Hegel’s Philosophy as Basis for the Dewey Classification Schedule”.
19
Benito, M. (2001), Kunskapsorganisation, s. 130f.
20
Benito, M. (2001), Kunskapsorganisation, s. 126.
21
Social konstruktivism "hävdar att verkligheten eller aspekter av verkligheten är socialt konstruerade, dvs.
att de är produkter av mellanmänsklig interaktion och kollektivt handlande". Johnson, B. , ”Konstruktionism”
[2013-04-17].
10
We found the following nine ones [subjects areas], starting with the Area of Man as our own
reality and finding that man by its nature is related to the Animated World of Beings which in
turn are related to the Cosmos and this Earth as it its carrier and therefore dependent on everything which the earth possesses, especially air, water, and minerals. A further level beyond
earth can be seen in that Matter and ultimately Energy are the components of air, water and
minerals and when we have look into the usually invisible realm we will find that Structure
and Form are inherent in matter and are therefore so-to-speak presuppositions.
[---] The sequence of the 9 object areas follows here once more: 1) Form and Structure
Area 2) Matter and Energy Area 3) Cosmos and Earth Area 4) Bio Area 5) Human Area 6)
Socio Area 7) Material Products Area 8) Intellectual Products Area 9) Spiritual Products Area.22
Dock är många andra av åsikten att det inte finns något objektivt och neutralt
klassifikationssystem. Klassifikationer kan ha baksidor och medföra en manipulativ ideologi. Men vad är ideologi? Ideologi är ett mångtydigt, omdiskuterat och
centralt begrepp som idag ofta används ”allmänt i betydelsen åskådning, i synnerhet samhällsåskådning”.23 Begreppet lanserades första gången 1798 av den franske
filosofen Destutt de Tracy (1754–1836), som ”avsåg därmed ett enhetligt system
av säkra kunskaper”.24 Det finns många olika definitioner av begreppet ideologi,
men, som den engelske socialfilosofen Terry Eagleton påvisar, kan ingen av dem
räknas som nöjaktig i alla avseenden.25 En del av definitionerna kan vara negativa,
andra är mer positiva eller neutrala och ibland t.o.m. stå i motsättning till
varandra. Eagleton föreslår i sin essä Ideology: An Introduction 16 olika definitioner av ideologi.26 Den som, enligt honom, är mest accepterad är den ursprungliga marxistiska definitionen av ideologi som idéer som hjälper till att legitimera
en politiskt dominerande makt.27 Men enligt Joacim Hansson kan ӊven grupper
som företräder idéer som ligger långt ifrån makten motivera sin existens och legitimera sina handlingar med ideologi som grunden för sina argument”.28
Inom den marxistiska traditionen har den italienske filosofen Antonio
Gramsci (1891–1937) starkt bidragit till teorin kring ideologi. Han betonade ideologi och kultur som avgörande självständiga krafter och ville radera den ekonomiska determinismen från marxismen som ansåg ideologi som ett ”falskt medvetande”.29 Nyckelbegreppet för Gramsci är dock hegemoni, som inkluderar ideologi men med en bredare betydelse. Den ekonomiska och politiska dominerande
klassen upprätthåller sin hegemoni över de andra klasserna inte bara genom tvång
och våld utan genom att övertyga dem att acceptera, assimilera och naturalisera
22
Dahlberg, I. (1992), ”The Basis of a New Universal Classification System Seen from a Philosophy of Science Point of View”, s. 194f [I originalet visas de 9 objektområdena som radbruten lista och fetstilen saknas].
23
Liedman, S.-E., ”Ideologi” [2013-01-09].
24
Liedman, S.-E., ”Ideologi” [2013-01-09].
25
Eagleton, T. (2007), Ideology, s. 1.
26
Eagleton, T. (2007), Ideology, s. 1f.
27
Eagleton, T. (2007), Ideology, s. 8.
28
Hansson, J. (1999), Klassifikation, bibliotek och samhälle, s. 55f.
29
Stillo, M. (1999), ”Antonio Gramsci”; García Sierra, P. (2000), Diccionario filosófico: Manual de
materialismo filosófico. Una introducción analítica, sökord: Falsa conciencia / Ideologías / Conciencia:
definiciones tautológicas, metafísicas y místicas.
11
den dominerande klassens moraliska, politiska och kulturella värderingar.30 En
ideologi, ofta inbäddad i symboler och kulturella sedvänjor, uppnår en kulturell
hegemoni ”när den blivit så etablerad att den tas för given – blivit ’sunt förnuft’”.31
Klassifikationssystemen kan även ses som ett element till i denna hegemoniska ideologi. Deras ideologiska innebörd har uppmärksammats allt mer i den så
kallade kritiska klassifikationsteorin. Man talar ofta om klassifikationernas biaser.
Ordet bias kommer från engelska och betyder snedvridning, partiskhet, ensidighet
och fördom. Geoffrey Bowker och Susan Leigh Star menar att klassifikationssystem samtidigt representerar världen ”där ute”, den organisatoriska kontexten för
sin tillämpning och kontextens politiska och sociala rötter. Klassifikationer kan
ses som harmlösa mänskliga uttryck för att strukturera vetenskapen men de ligger
till grund för infrastrukturer som styr våra vardagsliv i samhället.32 Bowker och
Star påvisar i Sorting Things Out (1999) vilka konsekvenser det kan bli när klassifikationskategorier, som vanligtvis är obemärkta, blir synliga, nämligen när det är
svårt att passa in dem i verkligheten och rör människor. När individer inte riktigt
passar in i de existerande kategorierna tvingar infrastrukturen in dem i systemets
kategorier. De är de största offren för klassifikationer, som t.ex. mestiser eller
homosexuella.
Det är precis denna aspekt som Hope Olson har undersökt i flera verk, som i
The Power to Name och i ”Mapping beyond Dewey’s Boundaries”. Maktrelationer kan finnas implicita i ämnesrepresentationssystem, som DDC och LCSH, de
system hon granskar. Olson ser klassifikationer som räls, som till skillnad från
bilvägar, markerar den exakta linjen som tåget måste följa.33 De prioriterar ekonomi och effektivitet framför flexibilitet. Som järnvägen kan de ge välstånd till de
som är inkluderade men inte till dem som är exkluderade.34 Att benämna ett objekt
färgar det sätt som vi ser dem på, med andra ord: det ger makt. Hon menar att
dessa exkluderade grupper i bibliotekens ämnesrepresentationssystem kan vara de
som avviker från en manlig vit kristen heterosexuell norm. Dessa osynliggörs i
systemet genom att placeras långt ner i den hierarkiska strukturen eller genom att
ignoreras. Olson poängterar att alla klassifikationssystem på något sätt kommer att
utesluta och marginalisera, men tycker att det är möjligt att minska bias i bibliotekssystemen, kombinera traditionella och nya metoder genom att definiera systemets gränser på ett annat sätt, nämligen att göra dessa mer flexibla och genomträngliga för att kunna ge dem som varit exkluderade en röst i systemet.35
30
Stillo, M. (1999), ”Antonio Gramsci”.
Larsson, J. (2006), Ideologi, diskurs och miljöetik, s. 16; Lye, J. (1997),”Ideology: A Brief Guide”.
32
Bowker, G. C. & Star, S. L. (1999), Sorting things out, s. 61.
33
Olson, H. A. (2002), Power to Name, s.120.
34
Olson, H. A. (2002), Power to Name, s. 120.
35
Olson, H. A. (1998),”Mapping beyond Dewey’s Boundaries”, s. 251f.
31
12
Man kan konstatera att olika tendenser inom kunskapsorganisation går åt motsatta håll i samband med en globaliserad värld. Å ena sida finns en process styrd
uppifrån som förespråkar allt mer standardisering som skulle kunna leda till ett
enat system för hela världen. DDC och LCSH är de mest använda systemen i en
värld karakteriserad av en politisk, ekonomisk och kulturell amerikansk dominans. I Sverige har Kungliga biblioteket och de flesta forskningsbibliotek också
nyligen övergått till DDC. Samtidigt har dessa etablerade system allt mer ifrågasatts av den kritiska klassifikationsteorin, och fler och fler röster nedifrån höjts för
att ersätta de etablerade professionella bibliotekssystemen till nya system, som
t.ex. taggning, där användarna själva har möjlighet att indexera och inte bara professionella katalogisatörer. Båda metoderna kan ha sina fördelar och nackdelar
och därför har man ibland föreslagit en kombination av båda som en möjlig lösning. Bowker och Star konkluderar att ”The only good classification is a living
classification”.36
36
Bowker, G. C. & Star, S. L. (1999), Sorting Things Out, s. 326.
13
3 Tidigare forskning
3.1 Om BBK
Beträffande tidigare forskning finns det en uppsats på svenska kring barnbiblioteken i Ryssland från 2002 men ingen studie om BBK.37 På engelska finns publicerat ett antal artiklar kring ämnet skrivna av utländska och ryska författare. Det
finns tre artiklar som jämför det sovjetiska BBK med DDC och LCC. En av dem
är en överblick av klassifikationssystemen och de två andra är fokuserade på en
konkret aspekt. I den förstnämnda, ”The Hierarchy of Belief”, analyserade Allan
Wilson vid en internationell konferens i Toronto (1991) betydelsen av ideologi
inom klassifikationssystem. Han menade att alla universalklassifikationssystem är
belastade av ideologier. Wilson jämförde strukturen av de tre systemen och kom
fram till att de, trots deras stora ideologiska skillnader, har en gemensam nämnare:
de är starkt eurocentriska. Han påstod också att:
Universal systems of classification cannot survive unless they have powerful sponsors. [---]
The sponsors of the world’s two largest classifications, LCC and the BBK, are the American
and Soviet governments. [---] The most popular classification, DDC and its offspring UDC
are sponsored by consortiums of interested parties and users who contribute to its maintenance and popularity.38
Klassifikationssystem sponsrade av regeringar, som det sovjetiska BBK och LCC,
visar den högsta graden av bias, och klassifikationer skapade av individer, som
DDC, visar olika grader av etnocentrism som inte bara speglar författarens biaser
utan även historiska och kulturella omständigheter. Världssynen hos DDC och
LCC är från en kristen protestantisk och engelskspråkig man, medan den hos
BBK är från en rysk ateistisk partimedlem. Wilson tycker att en klassifikation är
en dold form av nationellt eller socialt ideologisk förklaring genom sin organisation av discipliner som uppräknas.39
Artikeln av dansken Anders Ørom ”Knowledge Organization in the Domain
of Art Studies” (2003) analyserar de tre nämnda systemen plus UDK inom konst.
Han menar att de amerikanska systemen och UDK är ett slags collageverk, där
37
Danielsson, T. (2002), Det ryska barnbibliotekets roll och överlevnad i dagens Ryssland.
Wilson, A. (1992), ”The Hierarchy of Belief”, s. 393.
39
Wilson, A. (1992), ”The Hierarchy of Belief”, s. 395.
38
14
man betraktar konstverk på ett ”idealistiskt” sätt som autonoma verk åtskilda från
sin sociala kontext, medan det sovjetiska BBK är mer konsekvent och rationellt i
sin marxistiska struktur men kan ignorera konstkoncept som ligger utanför marxismens gränser. Konst ses alltid i den sovjetiska klassifikationen på ett materialistiskt sätt som ett socialt uttryck och aldrig som ett autonomt verk. Ørom anser att
UDK är det system som är lämpligast för konst inom de traditionella ramarna och
LCC det som passar sämst i dessa ramar, men ingen av de fyra klassifikationerna
kan lämpa sig för de nya alternativa angreppssätt inom konsthistoria som uppstått
sedan 1970-talet. För dessa nya paradigm är den bästa lösningen en polyhierarkisk
tesaurus som t.ex. the Art & Architecture Thesaurus.
I ”Russian/Soviet History in Library Classifications” (1990) granskar Konstantin Gurevitj DCC, LCC och BBK för att se vilken syn på den ryska och sovjetiska historien som kan utläsas hos dem. Han går igenom de olika upplagorna av
dessa och konkluderar att DCC och LCC, trots olika förändringar, i stort sett utgår
från föråldrade ryska periodiseringar av historia som fanns före 1917, när båda
systemen skapades. De framhåller Ryssland före de icke-ryska folken. Det sovjetiska BBK däremot har ett rent marxistiskt angreppssätt i sin tidsindelning av
rysk-sovjetisk historia och en stalinistisk syn när det behandlar landets olika nationaliteter. Denna syn understryker det ryska elementet på bekostnad av de olika
historiska traditionerna hos de andra nationaliteterna. Gurevitj konkluderar att
inget klassifikationssystem kan vara helt objektivt, särskilt i ett så kontroversiellt
ämne som historia, och att systemen avspeglar de historiografiska idéerna från den
tid som de utformades i.
Det finns ett par mycket äldre artiklar som kan rekommenderas om man vill
skaffa sig en kunskap om klassifikationssystem i Ryssland och Sovjet före BBK:s
uppkomst. Det är ”Soviet Classifications and Cataloging” (1958) av Baumanis
och Rogers, och ”The Introduction and Use of Forms of Decimal Classification in
Russia, 1895–1921” (1977). Boken Libraries and Information Centres in the Soviet Union av danskarna Andersen, Friis-Hansen och Kajberg (1985) ger också en
komplett bild av biblioteksväsen i den forna Sovjetunionen och innehåller ett kort
kapitel om sovjetiska klassifikationssystem och BBK. För den som har god kunskap i tyska – tyvärr inte jag – finns en hel del litteratur kring BBK, framförallt
därför att BBK användes i Östtyskland. Det finns också någon enstaka titel i litteraturen om BBK på andra språk, som spanska eller franska. Men det mesta som är
publicerat kring BBK är såklart på ryska, och den som har skrivit mest om det är
Eduard Sukiasian, huvudredaktören för BBK sedan 1997. Han har ett flertal artiklar och texter, några översatta till engelska, som ger mycket viktig information om
systemet, både om tekniska aspekter och om andra aspekter som historiska. I ett
par artiklar med huvudtiteln BBK redovisar Sukiasian flera sidor av systemet:
dess historia, senare utveckling, utbredning utomlands i det sovjetiska blocket,
15
egenskaper, funktioner, möjligheter och framtida utmaningar.40 Sukiasian hävdar
att BBK har mött mycket fördomar utanför Ryssland på grund av det tidigare ideologiska sovjetiska arvet men han har för avsikt att ta bort alla myter associerade
med det och lyfta fram dess många meriter.41 Han beklagar att man i internationella biblioteksstudier har förbisett BBK, precis som andra klassifikationssystem
som inte är på engelska, som CLC eller det svenska SAB. 42 Därför föreslår han att
BBK skulle kunna översättas till engelska för att utvidga kunskapen om systemet.
Alla innehållsrika artiklar av Sukiasian ger en utmärkt bakgrundskunskap om det
ryska nationella klassifikationssystemet.
BBK har också använts i andra länder utanför Ryssland. Detta har varit ett
ämne för ett antal artiklar, som t.ex. i Goltvinskaja och Denisenkos ”Sovjetskaja
bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija v bibliotekach sotsialistitjeskich
stran” (”Det sovjetiska BBK i de socialistiska ländernas bibliotek”, 1987). Det
finns många andra artiklar och böcker om BBK på ryska, men de flesta av dem
som jag haft tillgång till via Internet eller svenska bibliotek är antingen sovjetiska/ryska handböcker och artiklar av en teknisk karaktär, eller handlar om landets bibliotekshistoria. Man saknar komparativa studier. Det är mycket möjligt att
sådana studier finns i Ryssland eller i de forna sovjetrepublikerna.
3.2 Om CLC
Den enda uppsats eller bok publicerad i Sverige om kinesiska klassifikationssystem är en uppsats av Linda Jerrewing (2005) Kinesisk klassifikation: Daoistiska,
konfucianska och maoistiska influenser i fem kinesiska klassifikationssystem. Som
titeln avslöjar är författaren fokuserad på att undersöka influenserna av dessa tre
filosofiska och ideologiska kinesiska tankesystem hos fem av de biblioteksklassifikationer som använts i Folkrepubliken Kina, däribland CLC. Hon betraktar maoismen som den ideologi som tydligast syns i alla dessa klassifikationer. Maoismens åsikter om kunskapsorganisation var så kategoriska och auktoritativa att ”all
mänsklig aktivitet skulle bedrivas enligt dess teser” utan något ifrågasättande. 43
Bibliotekssystemen i Kina var gjorda av och för maoister. Men man kan även utläsa några influenser av daoismen och konfucianismen, framförallt genom deras
indirekta påverkan på maoismen. Jerrewings uppsats har, förutom att ge mig en
komplett överblicklig bild av kinesiskt biblioteksväsendes historia och landets
40
Sukiasian, E. R. (2001), Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija: Istorija razrabotki i razvitija,
sovremennoje sostojanije i perspektivy; Sukiasian, E. R. (2008), ”The (BBK) Library-Bibliographical Classification”.
41
Sukiasian, E. R. (2008), ”The (BBK) Library-Bibliographical Classification”, s. 25.
42
Sukiasian, E. R. (2001), Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija: Istorija razrabotki i razvitija, sovremennoje sostojanije i perspektivy.
43
Jerrewing, L. (2005), Kinesisk klassifikation, s. 57.
16
klassifikationssystem, varit en ovärderlig hjälp för att hitta tillgänglig relevant
litteratur om CLC.
Förutom Jerrewings uppsats finns det två korta artiklar av svenska författare
där kinesiska klassifikationssystem behandlas. Den första är en äldre artikel från
1977 av bergsingenjören Einar Öhman med titeln ”Kinesiska klassifikationssystem förr och nu”. Det är en koncis överblick över biblioteksklassifikationssystem
i Kina från äldre tider till CLC, som två år innan artikelns publicering hade kommit ut. Den andra artikeln, ”Knowledge Organisation as a Mirror of Society”, är
skriven av Maj Klasson 1995. Där jämförs tre marxistiskt inspirerade klassifikationssystem med tre icke-socialistiska system. Bland de marxistiska systemen var
det ett som visar sig vara CLC (även om det inte nämns) som användes av Östkinas pedagogiska universitet i Shanghai. I de icke-socialistiska klassifikationssystemen var det bland annat det svenska SAB-systemet och DDC. Klasson menar
att bibliotekens kunskapsorganisation speglar vad samhällets mentalitet anser vara
värdefull kunskap. I de först nämnda systemen syns en marxistisk ”materialistisk”
mentalitet och i de senare en ”idealistisk” världssyn. Hon förespråkar nya datorbaserade system där användaren själv kan klassificera.
Det finns en hel del andra artiklar på engelska om kinesiska klassifikationssystem och kinesisk bibliotekshistoria och bland dem kan jag särskilt nämna ”Classification for Chinese Libraries (CCL)” (2003) av Zhang Wenxian, som är den
som ger mest information om CLC. Författaren går igenom de gamla tusenåriga
system som tidigare användes i det kinesiska kejsardömet, och de moderna systemen som utvecklades på 1900-talet innan CLC uppkomst 1975. Zhang fokuserar
sedan på CLC:s betydelse, dess upplagor, dess stora landvinningar och nackdelar.
Bland dessa sista nämns dess djupa ideologiska angreppssätt, som trots allt gradvis har blivit korrigerade efter Mao Zedongs död. Zhang jämför det kinesiska
klassifikationssystemet för små och medelstora bibliotek från 1957 med ett sovjetiskt utkast till klassifikationssystem från 1955, föregångare till BBK, och det visar sig uppenbara likheter. Men då, 18 år innan den första officiella upplagan av
CLC publicerades, var den period som Kina fick stort sovjetiskt inflytande. I slutet av artikeln jämförs CLC med LCC, med vilket det finns många gemensamma
drag.
Artikeln “Ideological Influences on Book Classification Schemes in the People's Republic of China” (1994) av Wu Hong, Wang Rui och William Studwell
tar, efter en kort inledning om konfucianska influenser i de äldre kinesiska bokklassifikationerna, upp de fyra viktigaste klassifikationssystemen i Folkrepubliken. Alla har samma gemensamma nämnare och är präglade av maoismen. Författarna menar att ett bra klassifikationssystem inte kan vara baserat på någonting så
föränderligt som ideologi. De ger några rekommendationer för att förbättra kinesiska system: att välja en unifierad nationell klassifikation, att ta till vara de nyare
17
internationella trenderna inom biblioteksklassifikation, och att tillämpa allt mer
automatiserade kataloger.
Som i BBK:s fall finns det inte tillgängligt riktiga komparativa analyser som
behandlar systemet i relation till andra klassifikationer förutom ett par korta artiklar som nämnts. Det måste säkert finnas mycket mer litteratur men den är förmodligen på kinesiska eller är mig otillgänglig.
3.3 Om svenska studier kring andra klassifikationssystem
De klassifikationssystem som har varit föremål för uppsats- eller avhandlingsstudier i Sverige har hittills nästan alltid varit SAB-klassifikationssystemet, oftast i
jämförelse med andra system: framförallt med DDC, men även med UDK och
några specialsystem. Undantaget är den nämnda magisteruppsatsen av Linda
Jerrewing om fem kinesiska klassifikationssystem. Den mest omfattande studien
om SAB-klassifikationssystem är gjord av Joacim Hansson i avhandlingen Klassifikation, bibliotek och samhälle (1999). Denna avhandling har varit en referenspunkt för många andra undersökningar om SAB-klassifikationssystemet. Det är en
omfattande studie om den första upplagan av SAB-klassifikationssystemet med ett
hermeneutiskt perspektiv.44 Han analyserar den politiska kontexten då systemet
skapades, strukturen i SAB-klassifikationen, och i slutet finner han samband mellan samhällets- och klassifikationssystemets struktur. Enligt honom är klassifikationssystemen inte bara ett verktyg för att hitta rätt i biblioteken, utan även en intellektuell produkt direkt kopplad till den dominerande maktstrukturen där det
skapades. Det återspeglar och legitimerar denna, men förvandlar även ideologin
och uttrycker bibliotekets institutionella position i samhället. Hansson anser att
ämnena är placerade i ett klassifikationssystem inte bara på grund av ett logiskt
rationellt arbete, utan även på grund av en ideologi som speglas i relationerna
mellan ämnen. Bakom SAB-klassifikationssystem, enligt Hansson, ser man tydligt en protestantisk världsbild som var på väg att försvinna. Genom att analysera
ett klassifikationssystem kan man få en bättre förståelse av den mentalitet som
rådde under den tid som systemet utformades i.
Uppsatsen Ideologisk inverkan på SAB:s klassifikation av arkeologiavdelningen J av Ewa Giniewska och Sophie Albrechtson från 2009 kan också vara
intressant att nämna. Klassen Arkeologi i de åtta upplagorna av SAB-systemet
analyserades. De kommer fram till att de första upplagorna var mycket mer påverkade av de dåtida dominerande politiska ideologierna, som tydligt präglades av
nationalism, imperialism och stark eurocentrism. Senare, särskilt de senaste de44
Hermeneutik är läran om texttolkning. Det är "en vetenskaplig metod som framhäver betydelsen av förståelse för intentioner bakom text och tal samt för forskningsobjektet". Kieffer, R. , ”Hermeneutik” [2013-0417].
18
cennierna, kom en tilltagande avideologisering och det blev framförallt akademikernas klassifikationssystem som syntes i SAB. Några av de ursprungliga politiska dragen kan finnas kvar i systemet. Författarnas slutsats är att även om arkeologin alltid utnyttjats i politiska syften har ideologierna inom den arkeologiska
världen sällan haft en stor påverkan på SAB-systemets indelning och utveckling.
Klass Religion i SAB har också undersökts i minst ett par uppsatser plus i någon jämförande studie med andra system. I dessa komparativa undersökningar
mellan olika system har man, med något enstaka undantag, valt någon klass eller
några klasser. Olika andra ämnen som musik, arkeologi, film, skönlitteratur, psykologi eller homosexualitet har undersökts i sådana studier men historia är det
ämne som man oftast studerat i jämförande studier. Per Nyströms avhandling om
SAB-systemet och DDC Att göra historia: En kritisk studie av historieämnet som
kunskapsorganiserande system (2011) är den mest omfattande studien i Sverige
om ämnet historia inom klassifikationssystem, men för min uppsats är det främst
relevant en annan studie som delar en hel del gemensamma drag med min. Det är
Moa Ryrlinds och Cathrin Sernhams uppsats Historia och klassifikation: En jämförande studie av historiedelarna i Dewey Decimal Classification och Nippon
Decimal Classification (2011). De belyser hur historia kan påverka ett klassifikationssystem genom att jämföra ett i Sverige outforskat system, det japanska NDC,
med det mest etablerade, DDC. De ger en historisk bakgrund till de två länderna,
USA och Japan, och analyserar klassen Historia i båda klassifikationsschemana.
De kommer även fram till slutsatsen att klassifikationssystemen är direkt kopplade
till de samhällen där de ska fungera.
19
4 Frågeställningar och avgränsningar
4.1 Syfte och frågeställningar
Uppsatsen försöker bidra till ökad kunskap om klassifikationssystem som knappt
varit studerade i Sverige. Mitt syfte är att undersöka BBK och CCL, att jämföra
dem med ett välkänt internationellt system som DDC och att se hur skillnader och
likheter kan förklaras av den historiska kontexten. För att uppnå mitt syfte ställer
jag följande frågor:

Kan man se en tydlig ideologi bakom dessa tre klassifikationssystem? Vad
är det som ur ett ideologiskt perspektiv skiljer och förenar dem? Vilka
klassifikationssystem visar mest bias och på vilket sätt?
Dessutom vill jag fördjupa mig mer i Ryssland och Kina med ett par frågor:

Hur syns de två ländernas historia och samtid i klassifikationssystemen?
Här fokuserar jag på BBK och CLC men även i DDC kan det finnas intressant information om Ryssland och Kina ur ett utifrånperspektiv.

Hur mycket har BBK och CLC ändrats under åren? De stora ekonomiska
och politiska förändringarna som Ryssland och Kina har upplevt de senaste decennierna borde avspeglas i båda systemen, men på vilket sätt?
4.2 Avgränsningar
Fokus i denna studie ligger på BBK och CLC och inte på DDC, som redan varit
föremål för många olika omfattande studier. Jag har för avsikt att ha DDC som
referenssystem som ska jämföras med de två andra systemen. Trots detta kan man
genom jämförelse med andra klassifikationssystem kanske belysa någon ny intressant aspekt hos DDC. Jag ska inte heller analysera vilket system som är bäst
konstruerat även om vissa tekniska sidor ibland kan nämnas. Mitt huvudmål har
varit att se vad skillnader och likheter i klassifikationssystemen kan säga om ländernas historiska bakgrund. Jag har inte heller gjort någon detaljerad analys av
alla klasser och istället har nöjt mig med huvudstrukturen och tre utvalda klasser.
20
5 Källmaterial och metodologiska utgångspunkter
5.1 Källmaterial
Objektet för min undersökning är tre klassifikationssystem som jämförs. Det mest
lättillgängliga av dem är DDC. För DDC har jag använt mig av den senaste upplagan (den 23:e) på Svenska WebDewey som är kostnadsfritt för biblioteken.45 Jag
har haft tillgång till den sidan genom Uppsala universitetsbibliotek.
De två andra klassifikationssystemen var det mer komplicerat att få tag i. För
det sovjetiska BBK skaffade jag i början flera böcker från 1970- och 1980 talet
som innehöll klassifikationsschemat. Jag valde preliminärt en upplaga för folkbiblioteken från 1978 som var mer detaljerad.46 Senare fick jag veta att det fanns
en onlineversion i gränssnitt för katalogisatörer på Ryska statsbibliotekets hemsida.47 Denna resurs är mest avsedd för samtidsbruk men man har även inlagt som
komplement en komplett sovjetisk version av BBK för forskningsbiblioteken. Jag
fick ett konto för att ha tillgång till alla olika tabeller efter att ha kontaktat webbsidans ansvarige Vladimir Kalatjichin. Denna webbsida är tyvärr inte helt uppdaterad. Jag hade tidigare skaffat upplagan för folkbibliotek i tryck form från 1997.48
Det var därför svårt i början att avgöra vilket av dessa två alternativ som skulle
vara bäst att använda för det postsovjetiska BBK. Senare kunde jag få bekräftat att
denna onlineversion för folkbiblioteken är nyare än den tryckta boken och i de
flesta fall överensstämmer med den senaste upplagan. Dessutom upptäckte jag lite
senare hemsidan för det Ryska statsbiblioteket för vetenskap och teknik i Novosibirsk (GPNTB) där det finns en navigatör för BBK som visade sig vara mycket
mer användarvänlig och i stort sett uppdaterad.49 Men problemet med den här navigatören är att den inte är så detaljerad i underavdelningarna. Därför har jag använt mig av en kombination av alla dessa källor även om jag i första hand har anlitat gränssnittet för katalogisatörer från det Ryska Statsbiblioteket. Den trycka
45
Svenska WebDewey.
Dorofjejeva, N. A. & Serebrjannikova, V. M. (1978), Perevod fondov i katalogov massovych bibliotek na
tablitsy BBK.
47
Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija (1997), red. G. P. Vanskaja; RGB-BBK: maket PIK VIKS.
48
Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija (1997), red. G. P. Vanskaja.
49
GPNTB-Web Irbis: BBK-navigator [2013-02-13].
46
21
versionen från 1997 har jag använt när det fanns informationsluckor i de elektroniska varianterna eller när dessa var helt ouppdaterade. Jag måste också tacka
Nina Golodnova, från Utvecklingscentrum för BBK, och den nämnde Kalatjichin
för all hjälp och information som jag fick från dem via e-postkontakt.
För det kinesiska CLC finns på engelska i Wikipedia den senaste upplagan
från 2010.50 Den innehåller alla huvudklasser och minst alla avdelningar närmast
under. För vissa avdelningar, som t.ex. Filosofi eller Religion, visas en eller två
nivåer till. För detaljerade nivåer har min källa varit den officiella webbversionen
av CLC i dess senaste upplaga. Jag fick hjälp från Kinas nationalbibliotek, som
ordnade ett kostnadsfritt konto åt mig för tre månader och svarade på mina frågor.
Problemet var att webbversionen bara är på kinesiska och tyvärr kan jag inte detta
språk. Tack vare online maskinöversättning som Google eller Bing Translator
kunde jag förstå vad de underindelningarna handlade om.51 Dessa maskinöversättningar kan inte ge bra resultat för långa texter, men för klassernas namn har de
varit till stor hjälp. Jag jämförde mina resultat i dessa översättningar med samma
klasser i den befintliga engelska versionen i Wikipedia och det brukade stämma
väl överens. Att slå upp vissa klassbenämningar i det kinesiska Wikipedia och
jämföra det med Wikipedia på andra språk hjälpte mig också. Om någon översättning fortfarande var oklar frågade jag Kinas nationalbibliotek. När det gäller den
första upplagan från 1975 har jag bara funnit huvudklasserna i olika artiklar, men
inte avdelningarna under dem.
För att skaffa mig en bra bakgrundsinformation om BBK och CLC har jag använt alla verk som jag nämnde i forskningsöversikten plus några till. Detta kompletterades också med litteratur om rysk och kinesisk historia, bland andra: Paul
Bushkovitch (2012), A Concise History of Russia; Gudrun Persson (2011), Det
sovjetiska arvet; Solomon Volkov (2008), The Magical Chorus; David Brandenberger (2002), National Bolshevism; Ryssland: Politik, samhälle och ekonomi
(2009), red. A. Jonsson Cornell & C. Vendil Pallin; Russian Cultural Studies
(1998), red. C. Kelly & D.G. Shepherd; Patricia Ebrey (2010), The Cambridge
Illustrated History of China (2010); Björn Kjellgren (2009), Kina – modern historia, och – kultur (2009), och tillsammans med Oscar Almén och andra författare
Kina – idag (2008); samt Maurice Meisner (1999), Mao's China and after.
5.2 Metodologiska utgångspunkter
Det var uppenbart för mig från början att utifrån mina frågeställningar skulle det
passa att använda en komparativ metod. Begreppen likhet och skillnad är direkt
50
51
Wikipedia, den engelska versionen, gå till: Chinese Library Classification.
Googles översättningsverktyg; Bing Translator.
22
kopplade till själva begreppet klassifikation. Som Miguel Benito påpekar är likhet
”den vanligaste indelningsgrunden för all klassifikation”.52 Jag försökte hämta
inspiration ur de enda verken på svenska om komparativa metoder, skrivna av
Thomas Denk, i synnerhet det senaste: Komparativa analysmetoder (2012).53 Enligt Denk, är det som förenar komparativa analysmetoder att de möjliggör analyser av likheter eller skillnader i egenskaper mellan fall, av relationer mellan faktorer, och att de formulerar slutsatser utifrån empiriskt underlag. Komparationsmatriser består av faktorer, faktorsvärden – som i mitt fall bara är rangordning
eller avsaknad/närvaro av en klass – och fall, som avser de enheter som jämförs.
”Komparativa analysmetoder kan användas för att studera fall på olika typer av
analysnivåer, inte bara samhällssystem” men Denk är fokuserad på analysmetoder
utvecklade för att kunna undersöka eller upptäcka samband mellan faktorer applicerade i statsvetenskap.54 Dessa kan t.ex. vara samband mellan ekonomisk utveckling och statsskick eller varför det finns skillnader i länders ekonomiska tillväxt. I min studie är faktorerna av en annan natur: de är talrika (klasser eller ämnen i ett system) och ”statiska” (klasser ändras bara i undantagsfall) istället för att
bara vara ett begränsat antal faktorer som ofta ändras hela tiden, som t.ex. ekonomisk tillväxt, arbetslöshet eller läskunnighet. Även om Denk hjälpte mig att bättre
förstå komparativa analysmetoders beskaffenhet insåg jag att de konkreta metoder
som han erbjuder inte riktigt passade mitt undersökningsmaterial. Därför avstod
jag från att använda mig av dem och tänkte vidare på egna lösningar.
Min metod skulle bygga på jämförelser av skillnader och likheter. Men vad är
objektet till mina jämförelser? Det är klassifikationssystem, som i en bredare bemärkelse kan räknas som text. Och vad betyder egentligen text? Enligt Nationalencyklopedin är text ”språkligt yttrande, vanligen skrivet eller tryckt, ibland
även muntligt”.55 Klassifikationssystem skulle kunna räknas som text efter denna
definition. Clare Beghtol tycker att man måste betrakta klassifikationssystemen
som texter i sig själva för att ha en bättre förståelse av dem.56 Enligt Joacim Hansson:
Ett klassifikationssystem är en mycket speciell typ av text. Det är bestämt av vissa logiska
fundament. [---] Det har heller ingen medvetet konstruerad narrativitet, ingen berättelse som
styr de olika huvud- och underavdelningarnas placering i något som kan liknas vid en intrig.
[---] Ett klassifikationssystem är också en explicit nyttoinriktad text, som har att fungera i
olika processer inom ett bibliotek, som beståndsorganisering och dokumentåtervinning. 57
52
Benito, M. (2001), Kunskapsorganisation, s. 103.
Denk, T. (2012), Komparativa analysmetoder.
54
Denk, T. (2012), Komparativa analysmetoder, s. 14.
55
Nationalencyklopedin, webbversionen, sökord: text [2013-01-09]
56
Beghtol, C. (1986),”Bibliographic Classification Theory and Text Linguistics”.
57
Hansson, J. (1999), Klassifikation, bibliotek och samhälle, s. 53f.
53
23
Komparativa jämförelser av klassifikationssystem kan alltså ses som en sorts textanalys, även om objektet för analys inte kan ses som en vanlig text. Min metod
skulle således kunna beskrivas som en kvalitativ jämförande textanalys av tre
klassifikationssystem. För denna typ av egenartad text finns det inte en särskild
textanalystradition. Av detta skäl kom jag fram till att jag inte behövde några
”färdiga mallar” som jag skulle tillämpa. Men att jämföra strukturen och klasserna
i två eller fler klassifikationssystem är en vanlig praxis inom kunskapsorganisationsstudier. Genom att studera skillnader och likheter i klassifikationssystem kan
man få antydningar om varför t.ex. klassifikationssystem är uppbyggda på ett särskilt sätt. Det krävs en djup läsning av jämförelser i systemen för att kunna dra
slutsatser om dem. Man kan utläsa ideologiska modeller i klassifikationssystemen,
men man ska alltid ta dessa förklaringar med ett visst förbehåll. Jag vill inte ge
definitiva svar på alla mina frågeställningar, är medveten om att sådana svar inte
finns, åtminstone inte inom detta kunskapsfält. Jag vill istället ha öppna svar som
kan ge upphov till en djupare förståelse av de valda klassifikationssystemen.
I varje textanalys, oavsett analystradition, är det forskningsfrågorna som styr.
För att designa min metod följde jag de steg föreslagna av den standardmodell
som Kristina Boréus föreslår – med någon liten variation – i Handbok i kvalitativa
metoder:58

Utgångspunkten är, som ovan nämnts, de forskningsfrågor som är beskrivna i förra kapitlet.

Att välja källmaterial, som också är redovisat i förra kapitlet.

Att välja analysfrågor att ställa till materialet för att kunna besvara forskningsfrågorna.

Att välja ett systematiskt och praktiskt sätt att besvara mina analysfrågor.
Det går ut på att jämföra klasser och underindelningar i systemet och göra
en ingående analys av skillnader och likheter.

Sista steget är att dra slutsatser efter jag fått svar på de ställda frågorna.
De konkreta analysfrågorna blir följande:

58
Vilken struktur finns i huvudklasserna i varje system? Vilka skillnader och
likheter finns i strukturen mellan de tre olika systemen?
Boréus, K. (2011), ”Texter i vardag och samhälle”, s. 149.
24

Vilka skillnader finns mellan två versioner av samma system under två
olika politiska moment? Jag ska jämföra det sovjetiska och det postsovjetiska BBK, och den första och senaste upplagan av kinesiska CLC.

Vilken struktur finns i de tre utvalda klasserna? Vilka skillnader och likheter finns i strukturen i dessa klasser mellan de tre olika systemen? Jag
ska välja ut tre klasser som tydligt kan visa de olika ideologiska budskapen. Dessa klasser handlar om historia, politik och religion.

Hur är samma företeelser i dessa utvalda klasser representerade i de tre systemen? Jag ska se djupare i underindelningarna i varje av dessa klasser
och se närmare på vissa kategorier som kan vara belysande för de ideologier som är bakom.

Hur kan klasserna och strukturen förklaras av den historiska bakgrunden?
För att lättare se alla skillnader och likheter ska jag ställa systemen bredvid
varandra, och för att konkret kunna besvara analysfrågorna på ett praktiskt och
effektivt sätt ska jag se på olika aspekter. Flera av dem har hämtat inspiration ur
Hope Olsons artikel ”Mapping beyond Dewey’s Boundaries” som är följande:59

Vilka andra ämnen delar en klass?

Hur är klassen beskriven? I mitt fall blir frågan: vilken benämning har
klassen?

Vilket är det hierarkiska sammanhanget?

Vilka ämnen sitter på vardera sidan av en klass? Detta ska jag ta upp på ett
mer generellt sätt i samband med föregående fråga om det hierarkiska
sammanhanget.
Dessutom kompletterar jag det med tre aspekter till:

Hur mycket utrymme tar varje kunskapsområde i systemet?

Var kan man hitta motsvarande klasser i de två andra systemen?

Vilka klasser har ändrat benämning, ordningsföljd i strukturen, raderats eller tillagts? Denna fråga är avsedd för den historiska jämförelsen av de två
versionerna inom samma system.
För att avluta detta kapitel om metod kan man nämna två begrepp: reliabilitet och
validitet. Reliabilitet är ett mått på tillförlitligheten i en undersökning, det är ”konsistens eller upprepbarhet i mätningar”, medan validitet handlar om ”relevansen
59
Olson, H. A. (1998), ”Mapping beyond Dewey’s Boundaries”, s. 246.
25
av insamlad data för den givna problemställningen och/eller mätinstrumentets
förmåga att mäta det man avser att mäta” i undersökningen.60 Dessa två begrepp är
ursprungligen hämtade från kvantitativa analyser. Reliabilitet i den meningen att
kunna överföra egna resultat till andra fall kan vara särskilt problematiskt för kvalitativa studier, som den här. Dessutom är reliabilitet och validitet inte någonting
objektivt mätbart i kvalitativa studier. Därför tänker jag inte bedöma reliabiliteten
och validiteten av mitt arbete. Det är läsaren själv som får avgöra detta. För kvalitativa analyser finns andra sätt att uppnå trovärdighet, eller om man vill, reliabilitet och validitet. Man kan se till att datainsamlingen och analysen har skett på ett
systematiskt, begripligt och transparent sätt; man kan redovisa hur man gått till
väga under hela arbetsprocessen med en noggrann beskrivning av de olika steg
och överväganden man har gjort; man måste ha haft en bra överensstämmelse
mellan teori och empiri; man kan relatera sina resultat till tidigare forskning och
tillgängliga data, och om det går kan man även visa att analysen relaterar företeelser utanför materialet i handen.61 Jag har försökt att följa dessa rekommendationer
och hoppas att läsaren kan tycka att jag, på något sätt, har lyckats ge trovärdighet
till denna studie. Och om den kunde skapa intressanta diskussioner skulle det
kunna vara ett annat tecken på den önskade trovärdigheten. Resultaten kan i alla
fall prövas genom vidare forskning.
60
Thunman, C. G. & Wiedersheim-Paul, F. (2003), Metoden.
Alasuutari, P. (1995), Researching Culture; Thunman, C. G. & Wiedersheim-Paul, F. (2003), Metoden;
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011), ”Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt”.
61
26
6 BBK och dess bakgrund
6.1 Rysslands och Sovjetunionens historia
Ryssland under det första årtusendet var befolkat av flera folkgrupper, bl.a., slaver, finsk-ugriska stammar i norr och turkiska folkslag mest i söder. I söder dök
det upp flera stäppimperier men kärnan i Ryssland som stat kan finnas i Kievrus
som uppstod i slutet av 800-talet. Kristendom i ortodox-bysantinsk form blev den
officiella religionen 988 när storfursten Vladimir konverterade. I samband med
kristendomen kom även det kyrilliska alfabetet och de första kyrko- och klosterbiblioteken började byggas som, med undantag av biblioteket i Petjerskaklostret i
Kiev, var mycket blygsamma.62 Kievriket splittrades med tiden i många furstendömen, som senare inte kunde göra något motstånd mot mongolerna. Dessa kallades tatarer – tillsammans med andra assimilerade turk-mongoliska folk – och
erövrade södra och centrala delen av landet (1237–40), men från mitten av 1400–
talet började de förlora områden till fördel för Moskvafurstendöme. 1547 utropade
sig Moskvas storfurste Ivan IV ”den förskräcklige” (b.t.1533–84) till den förste
ryska tsaren (dvs. kejsare). Den sista tatarstaten, överlevde dock i Krim till 1783.
Under Ivan ”den förskräcklige” blev Ryssland en supermakt i Östeuropa och
började sin expansion till Sibirien. Under Pjotr (Peter) I ”den store” (b.t.1682–
1725) blev Ryssland en europeisk stormakt och på ny erövrad mark från Sverige
blev det nybyggda Sankt Petersburg ny huvudstad (1712). Pjotr I, som beundrare
av västeuropeiska modeller, grundade det första forskningsbiblioteket (1714) och
det första universitet (1724).63 De första biblioteken för allmänheten dök upp under andra hälften av 1700-talet under den ”upplysta despoten” Jekaterina (Katarina) II (b.t.1762–96).64 Ryssland, som hade tagit Finland från Sverige, blev en av
de stora vinnarna i Wienkongressen 1815 efter Napoleonkrigen. Imperiet sträckte
sig till Alaska och Kaukasien och under andra hälften av 1800-talet till Centralasien. Men Krimkriget (1853–56) satte stopp för ryska ambitioner att nå Medelhavet.
Rysk kultur var länge starkt påverkad av den ortodoxa kyrkan och denna faktor begränsade i hög grad en kulturell utveckling. Men på 1800-talet kom en plöts62
Abramov, K. I. (1980), Istorija bibliotetjnogo dela v SSSR, s. 16ff.
Abramov, K. I. (1980), Istorija bibliotetjnogo dela v SSSR, s. 34f, Akademik, sökord: Akademitjeskij universitet [2013-02-08].
64
Abramov, K. I. (1980), Istorija bibliotetjnogo dela v SSSR, s. 39ff.
63
27
lig överraskande blomstring i såväl alla konstformer som i vetenskaper. Det bästa
exemplet är kanske litteraturen, som hade sitt gyllene sekel. Men landet hade, trots
sin politiska makt och lysande kulturella uppgång, en större del av befolkningen
som levde i misär under gamla halvfeodala förhållanden. Livegendom avskaffades
så sent som 1861 och den industriella revolutionen kom under sista delen av
1800-talet. Då växte i de största städerna en ny industriell arbetarklass fram som
anslöt sig till socialistiska och anarkistiska idéer och krävde bättre arbetsvillkor
och ett annat samhälle. Förlusten i kriget mot Japan (1904–5) utmynnade i ett
första försök av socialistisk revolution, som misslyckades. Men missnöjet växte
allt mer under första världskriget och tsaren tvingades avgå efter februarirevolutionen (1917). Några månader efter kom oktoberrevolutionen, ledd av Vladimir
Lenin, som grundade den första kommunistiska staten i världen. Bolsjevikerna
förhandlade den önskade freden med Tyskland men strax därefter började inbördeskriget mellan dem, ”de röda”, och ”de vita”. De röda vann och Sovjetunionen
bildades 1922.
Inom det kulturella området blev de ryska avantgardisterna – som konstruktivister – världskända. Under de första åren såg den sovjetiska staten med blida
ögon på avantgarderörelser, eftersom dessa ville förnya konsten med nya revolutionära former och budskap. Bolsjevikerna lovade långtgående förändringar i det
ryska samhället. Höga prioriteter för den nya regimen var bl.a. massutbildning,
100 procent läskunnighet, en bildad allmänhet och för att nå dessa mål en framträdande roll till biblioteken, som före revolutionen hade varit få och mycket bristfälliga.65 Lenin själv skrev innan revolutionen en rad artiklar om bibliotekets roll i
samhället som påverkade senare sovjetiska dekret inom detta område.66 Hans fru,
Nadezjda Krupskaja (1869–1939), utnämndes till ansvarig för kommittén för politisk utbildning, där biblioteksfrågor ingick.67 Hon ledde sovjetisk bibliotekspolitik
t.o.m. 1930-talet. Baksidan av denna politik var en politisk indoktrinering och
censur. Intelligentsian (dvs. den intellektuella eliten) var i början delad inför bolsjevikerna: en stor del av den emigrerade, medan en annan del stödde dem med
entusiasm. Men förväntningarna på ett mer rättvist och öppet samhälle avtog så
småningom, särskilt när Stalin mot slutet av 1920-talet profilerade sig som vinnaren i maktkampen efter Lenins död (1924). På 1930-talet förbjöds alla konstnärliga riktningar som inte var i enlighet med den nya officiella linjen, den socialistiska realismen, som var en återvändning till klassicism men med propagandistiskt
innehåll. För bibliotekens del innebar den nya kulturpolitiken en storskalig rens-
65
Reynolds, D. J. (1977), ”The Introduction and Use of Forms of Decimal Classification in Russia, 1895–
1921”, s. 446f.
66
Reynolds, D. J. (1977), ”The Introduction and Use of Forms of Decimal Classification in Russia, 1895–
1921”, s. 447; Serov, V.V. (1969), ”Library Science and Some Problems of Library Education in the USSR”,
s. 177ff; Kravtjenko, A. , Lenin, V. I. & Krupskaja, N. K. (1960), Lenin o bibliotetjnom dele, passim.
67
Persson, G. (2011), Det sovjetiska arvet, s. 25.
28
ning av ”borgerliga och kontrarevolutionära” böcker.68 Personkulten kring Lenin
och Stalin upprätthölls under de första åren av stalinismen och denna avspeglades
också i konsten. Den sovjetiska kulturpolitiken utvecklades lite senare till en doktrin: zjdanovsjtjina – efter partiets ansvarige i ideologi Andrej Zjdanov (b.t.1946–
48) – som kategoriskt fördömde ”onyttiga” abstrakta och formalistiska konstyttringar.69 Denna kulturpolitik rådde till slutet av 1950-talet, då det började dyka
upp ett underjordiskt sätt att sprida från hand till hand litterära verk som nekades
publicering: samizdat (”självpublicering”). Ett annat och mycket ovanligare sätt
var att smuggla ut texter och publicera dem utomlands: tamizdat (”tryckta där”).
Inrikespolitiskt startade Stalin sina femårsplaner och tvångskollektiviseringar
på landsbygden, utvisade sin store rival i partiet Lev Trotskij (1929), och efter ett
attentat mot Sergej Kirov (1934) – en av de mest framträdande politikerna – anklagades trotskister som blev början på en brutal utrensning i partiet. Mellan
1936–38 likviderades nästan alla bolsjeviker som hade haft en viktig roll under
revolutionen och många vanliga medborgare blev också godtyckligt arresterade,
mördade eller skickade till de ökända stalinistiska gulagerna (straffarbetsläger).
Som resultat av ett decennium av tvångskollektiviseringar, svält och den stora
terrorn förlorade landet miljontals människor. Trots allt lyckades Stalin i sitt projekt att öka produktionen och industrialisera landet. Sedan kom andra världskriget
(1939) och två år senare anföll Nazityskland Sovjetunionen. Tyskland besegrades,
Sovjet fick faktisk kontroll över nästan hela Östeuropa, men över 20 miljoner sovjetiska människor omkom i kriget, mer än i något annat land.70 Det ”kalla kriget”,
med en svindlande kapprustning mellan USA och Sovjetunionen, startade bara
några år senare.
Stalin dog (1953) och hans efterträdare, Nikita Chrusjtjov, började avstaliniseringen sedan han fördömde Stalins brott i sitt ”hemliga” tal till den 20:e partikongressen 1956. Vardagslivet normaliserades, politiska fångar frigavs och det blev
ett nytt klimat i landet, ”Chrusjtjovs töväder”. Flera konstnäriga tendenser accepterades så länge de inte ifrågasatte regimen, och censuren luckrades upp. Konstformer som film och litteratur återhämtade sig. Chrusjtjov avsattes från partiledningen och efterträddes av Leonid Brezjnev (b.t.1964–82). Under Brezjnev, som i
flera avseenden hade en hårdare linje, skärptes den politiska förföljelsen av dissidenter, fast långt ifrån den grad av förtryck som på Stalins tid.71 Sovjet ingrep militärt i Tjeckoslovakien, som man tidigare gjort i Ungern 1956, när det styrande
kommunistpartiet där hade gjort demokratiska reformer. Afghanistan invaderades
också (1979–89) för att Sovjet skulle hjälpa den allierade regimen i inbördeskrig,
68
Baumanis, A. & Rogers, A. R. (1958), ”Soviet Classification and Cataloging”.
Brandenberger, D. (2002), National Bolshevism, kap.11; Volkov, S.M. (2008), The Magical Chorus, s. 164.
70
Bushkovitch, P. (2012), A Concise History of Russia, s. 393; White, M. (2011), “World War Two Casualty
Statistics”.
71
Persson, G. (2011), Det sovjetiska arvet, s. 163; Bushkovitch, P. (2012), A Concise History of Russia, s.
407.
69
29
och detta blev ett totalt misslyckande för Sovjet. Den sovjetiska ekonomin var helt
belastad av den enorma budgeten som gick till försvaret och flera inom partiet
kände att det var nödvändigt att göra en reform för att rädda situationen. Denna
kom tre år efter Brezjnevs död med den nye ledaren Michail Gorbatjov (b.t.1985–
91). Han lanserade två begrepp: glasnost (politisk transparens) och perestrojka
(ekonomisk ombyggnad). Glasnost skulle ge medborgarna frihet att uttrycka sina
åsikter och perestrojka skulle aktivera ekonomin med ett begynnande privat
ägande. I det internationella sammanhanget bidrog han till slutet av kalla kriget
och gav möjlighet till de östeuropeiska länderna att bestämma sin politik, med
följden att alla sovjetsatellitländer föll, det ena efter det andra. Men Gorbatjovs
ekonomiska reformer misslyckades, ekonomin förvärrades och en rad etniska och
politiska konflikter underminerade hans ställning. I december 1991 slutade Sovjetunionen officiellt att existera och istället splittrades imperiet i 15 självständiga
republiker.
Det nya Ryssland under sin förste president, Boris Jeltsin (b.t.1991–99) var
präglat av politiska oroligheter, en djup ekonomisk kris och en kraftig utarmning
av större delen av samhället, som följd av den abrupta övergången till marknadsekonomi. Samtidigt angrep Ryssland den kaukasiska utbrytarrepubliken Tjetjenien
i två krig: 1994–96 och 1999–2009. Det senare var redan med Vladimir Putin vid
makten, Jeltsins efterträdare. Putin har bedrivit en nationalistisk politik med en
hård linje mot oppositionen på hemmaplan och ett försök att återuppta Rysslands
förlorade roll som stormakt i internationella sammanhang. Det ryska samhället har
djupt förändrats med nya kapitalistiska värderingar och kulturella influenser, mest
amerikanska, och detta har skapat en stor förvirring i samhället. I kulturlivet finns
å ena sidan mer frihet än under sovjetisk tid före glasnost,72 men å andra sidan har
den ekonomiska krisen och kommersialismen påverkat kulturen negativt. Dessutom har en viktig del av intelligentsian emigrerat till Västeuropa eller Nordamerika. Folkbiblioteken har också lidit av bristande ekonomiska resurser.73
6.2 Historik över klassifikationssystem i Ryssland och BBK
Före 1900-talet hade ryska bibliotek använt egna klassifikationer, som t.ex. Aleksej Olenins klassifikation (1808), den kanske mest populära under en del av 1800talet. I början av 1900-talet introducerades både DDC och UDK. Det pågick
många diskussioner kring vilket av dessa två klassifikationssystem man borde
använda. Förespråkare för UDK blev fler än för DDC. Efter första världskriget
och revolutionen blev situationen omvänd och DDC fick under ett par år mer ge72
Shmelev, A. (2011), ”A Russian View of Western Concepts”, s. 47; Uhlin, A. (2009), ”Rysslands civilsamhälle”, s. 182.
73
Danielsson, T. (2002), Det ryska barnbibliotekets roll och överlevnad i dagens Ryssland, s. 48.
30
nomslag.74 Det blev olika versioner av dem för att anpassa DDC till den sovjetiska
ideologin. Men UDK vann slutligen “striden” 1921 med ett dekret av Nadezjda
Krupskaja, genom vilket UDK blev det officiella sovjetiska klassifikationssystemet. Med detta beslut blev det sovjetiska Ryssland egentligen den första regeringen i världen som gav UDK helt officiell status.75 De universalistiska idéerna
bakom UDK skulle kunna passa bra med det bolsjevistiska anspråket på en socialistisk internationalism. På Krupskajas begäran blev UDK djupt förändrat, nästan
förvrängt, för att kunna bli ackommoderat till den bolsjevistiska dogmen.76
Men snart uppstod trots allt en kontrovers kring UDK:s förmåga att uttrycka
”den socialistiska verkligheten”.77 Många röster ansåg att UDK, liksom sin föregångare det amerikanska DDC, i grunden var en kapitalistisk produkt. Lev
Tropovskij (1885–1944), vars arbete hade en djup påverkan på det kommande
BBK, insisterade på att det bibliografiska arbetet måste vara ideologiskt, och att
den grundläggande principen för den sovjetiska bibliografin skulle förkasta all
”neutralism”.78 Zachari Ambartsumjan (1903–70), Tropovskijs ”lärjunge”, uttryckte sig år 1951 ännu mer kategoriskt och påstod att man skulle undvika att
kopiera utländska modeller eftersom amerikanska och brittiska ”kataloger är fulla
med böcker som främjar en rovgirig kapitalistisk ideologi som idealiserar mord,
sadism och propagerar lögner och våldtäkt”.79 Redan på 1930-talet startade Sovjet
projektet att skapa ett eget klassifikationssystem som skulle vara fritt från borgerliga ”onda” influenser. Men detta projekt fick flera avbrott och tog flera decennier
innan det blev fullbordat. Dröjsmålet berodde främst på en ”hemlig och osynlig
kamp” mellan personer med olika ideologiska linjer som till slut blev offer för
Stalins terror.80 Jevgenij Sjamurin (1889–1962), ett av de största namnen i rysk
biblioteksteori, hade gjort ett utkast och utifrån det kunde en arbetsgrupp, bestående av de tre mest framstående forskningsbiblioteken och det nationella bibliografiska organet, avsluta arbetet.81
Den första volymen av klassifikationen, som kallades Bibliografisk biblioteksklassifikation/Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija (BBK), publicerades 1960 och den sista och trettionde volymen kom 1968. UDK fortsatte dock
att ha officiellt stöd efter ett dekret från 1962 varigenom det blev obligatoriskt för
74
Reynolds, D. J. (1977), ”The Introduction and Use of Forms of Decimal Classification in Russia, 18951921”, s. 447.
75
Sukiasian, E. R. (1993), ”Knowledge Organization in Russia”, s. 190.
76
Sukiasian, E. R. (1993), ”Knowledge Organization in Russia”, s. 190.
77
Reynolds, D. J. (1977), ”The Introduction and Use of Forms of Decimal Classification in Russia, 18951921”, s. 448.
78
Gulchinskij, V. I., Sukiasian, E. R. & Tropovskij, L. N. (1985), ”L. N. Tropovskij”; Ryskin, J. (1955), ”L.
N.Tropovskij”.
79
Ambartsumjan, Z. N. (1951), ”Osnovnye voprosy teorii katalogov sovjetskich bibliotek”, s. 27 [egen översättning].
80
Sukiasian, E. R. (1993), ”Knowledge Organization in Russia”, s. 191.
81
Sukiasian, E. R. (2001), Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija: Istorija razrabotki i razvitija, sovremennoje sostojanije i perspektivy.
31
alla tekniska och naturvetenskapliga bibliotek. BBK blev efter 1978, då det blev
det obligatoriska systemet i folkbibliotek, alltmer etablerat.82 Idag har BBK status
av nationellt klassifikationssystem och används i mer än 90 procent av alla ryska
bibliotek.83 UDK tillämpas fortfarande, framförallt i tekniska, medicinska och naturvetenskapliga bibliotek, jämsides med olika varianter av ett annat ryskt klassifikationssystem, Statsklassifikationen för teknisk och vetenskaplig information
(GRNTI).84
BBK började också användas, med nationella anpassningar, i ett flertal länder
i den sovjetiska sfären, som Östtyskland, Tjeckoslovakien, Bulgarien, Vietnam,
Mongoliet, Polen och Kuba.85 Kort efter Sovjetunionens fall bytte de flesta av länderna, med undantag av Mongoliet och Vietnam, till andra klassifikationssystem.86
Forna sovjetiska republiker, som Georgien, Moldavien och de baltiska länderna,
slutade använda BBK och bytte till UDK.87 Men andra, som Ukraina, Vitryssland
och Kazachstan, har fortfarande BBK som främsta system. Upphovsrätten för
BBK delas mellan de tre grundarbiblioteken: Ryska statsbiblioteket i Moskva
(RGB) – det tidigare Lenins statsbibliotek – och Ryska nationalbiblioteket (RNB)
och Ryska vetenskapliga biblioteket (BAN) i Sankt Petersburg. Utvecklingscentrum för BBK som ansvarar för alla uppdateringar finns i en avdelning av Ryska
statsbiblioteket. RGB:s förlag, Pasjkov dom, har nyligen blivit det officiella förlaget som ger ut de tryckta upplagorna av BBK.88 RNB har på egen hand skapad den
ryska officiella tesaurusen: Ryska nationalbibliotekets auktoritetslista för ämnesrubriker (Avtoritetnyj fail predmjetnych rubrik rossijskoj natsionalnoj biblioteki).89
Denna tesaurus har BBK:s koder kopplade till ämnesorden.
6.3 BBK:s egenskaper
Det sovjetiska BBK har varit ett av få klassifikationssystem som öppet uttalat ett
ideologiskt syfte.90 Det var filosofiskt och metodologiskt grundat på den marxistiska dialektiska och historiska materialismens syn på klassifikation av vetenskaper
82
Andersen, A., Kajberg, L. & Friis-Hansen, J. B. (1985), Libraries and information centres in the Soviet
Union, s. 69.
83
Sukiasian, E. R. (2001), Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija: Istorija razrabotki i razvitija, sovremennoje sostojanije i perspektivy.
84
Dubna: Bibliotetjnij kompleks > recomends > recomends bibliotetjnyje klassifikatsii [2013-02-13].
85
Goltvinskaja, T. S. & Denisenko, J. S. (1987), ”Sovjetskaja bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija v
bibliotekach sotsialistitjeskich stran”; Pospichalova, E. (1978), ”Sovetska knihovnicko-bibliograficka klasifikace a moznosti jejiho pouziti”.
86
Sukiasian, E. R. (2001), ”Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija”, s. 33.
87
Sukiasian, E. R. (2008), ”Library-Bibliographical Classification (LBC)”, s. 56.
88
Information från V. J. Kalatjichin, RGB:s Rabotjee Mjesto Kalagizatora [2013-02-09]
89
Sukiasian, E. R. (2006), Kljutjevoj doklad glavnogo redaktora BBK E.R.Sukiasiana dlja utjastnikov Sovesjtjanija, s. 41; RNB > Avtoritetnyj fail predmjetnych rubrik Rossijskoj natsionalnoj biblioteki [2013-02-11]
90
Wilson, A. (1992), ”The Hierarchy of Belief”, s. 390.
32
och principer för företeelserna från den ”objektiva” världen.91 Enligt Eduard
Sukiasian var många av de nackdelar som påträffades i BBK kopplade till de förutsättningar som BBK hade när det skapades, nämligen det officiella trycket från
det sovjetiska kommunistpartiet.92 Under de två senaste decennierna efter Sovjetunionens sammanbrott har man försökt ändra den marxistiska prägeln.
På 1980-talet kunde BBK räknas som ett av de mest använda klassifikationssystemen i världen. 1989 fick BBK erkännande av The International Society for
Knowledge Organisation (ISKO) som ett av världens sex huvudklassifikationssystem, tillsammans med DDC, UDK, LCC, Colon Classification och Bliss Bibliographic Classification, på grund av ”its semantic power, reflection of new scientific directions and new phenomena in social practice, its combinatorial potential,
and its internationalism”.93 Det sovjetiska klassifikationssystemet fick faktiskt,
särskilt vid sin tillblivelse på 1960-talet, både positiva och mycket kritiska åsikter
från biblioteksvärlden i kapitalistiska länder.94 Systemet är hursomhelst ett av de
största i världen om man utgår från dess antal indelningar (100 000) och sidor
(12 000).95 Enligt Eduard Sukiasian, som är BBK:s huvudredaktör, är BBK det
fjärde mest utbredda klassifikationssystemet för bibliotek i världen efter DDC,
UDK och LCC, och det andra i antalet översättningar till olika språk.96
BBK är ett enumerativt universalsystem med blandad notation som även anpassats som specialsystem till vissa områden. Det var från början ämnat för Lenins statsbibliotek – ett av de största biblioteken i världen – och för de viktigaste
sovjetiska forskningsbiblioteken, men senare blev det infört hos en stor del av
andra forskningsbibliotek och alla folkbibliotek. Det är intressant att notera att
BBK har både en alfabetisk och en decimalnumerisk notation. Huvudklasserna för
de största forskningsbiblioteken består av 28 bokstäver från kyrilliska alfabetet,
medan huvudklasserna för andra bibliotek är numeriska från 1 till 9. De indelas
också i sju huvudgrupper. Det finns en överensstämmelse mellan huvudavdelningar i bokstäver och siffrorna. BBK förenar formmässigt, som Éric de Grolier
anmärkte i ”Le système des sciences et l’évolution du savoir” (1974), UDK och
LCC.97 Men systemet hade ursprungligen bara bokstäver i huvudavdelningarna.
Det var senare på 1970-talet som man bestämde sig för att översätta bokstäverna
till siffror för att främja dess utbredning i världen och även i Baltikum och andra
republiker, där kyrilliska inte användes som alfabet.
91
Serov, V. V. (1969), ”Library Science and Some Problems of Library Education in the USSR”, s. 184;
Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija (2009).
92
Sukiasian, E. R. (1993), ”Knowledge Organization in Russia”, s. 191.
93
Sukiasian, E. R. (2008), ”Library-Bibliographical Classification (LBC)”, s. 56f.
94
Biederstaedt, F. & Zetzsche, S., Doklad Bibliotetschno-Bibliografitscheskaja Klassifikacija.
95
Sukiasian, E. R. (2008), ”Library-Bibliographical Classification (LBC)”, s. 57.
96
Sukiasian, E. R. (2001), Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija: Istorija razrabotki i razvitija, sovremennoje sostojanije i perspektivy.
97
San Segundo, R. (1993), Teoría e historia de la clasificación bibliotecaria en España, s. 184.
33
BBK kom successivt ut i olika varianter anpassade till olika typer av bibliotek: den fullständiga upplagan för de största forskningsbiblioteken, utgiven mellan 1960–68 i 30 volymer, senare kompletterad och förändrad i flera omgångar
men utan någon ny hel upplaga; den förkortade upplagan för forskningsbibliotek,
eller den mellanstora versionen som den nu kallas, först utkommen 1970–72 i sex
volymer (förutom ett ämnesindex som kom 1975); upplagan för folkbibliotek, som
kom första gången 1977 i en volym, och som uppdaterats senare i två andra upplagor; upplagan för barn- och skolbibliotek, sedan 1978; upplagan för regionalbibliotek (i fyra volymer) sedan 1980–83, som har försvunnit och ersatts av den
mellanstora versionen; samt olika versioner för specialbibliotek sedan 1989. BBK
befinner sig nu i en fas av revidering sedan man på 1990-talet började göra grundliga ändringar i systemet efter Sovjetunionens upplösning. Den nya mellanstora
versionen började ges ut 2001 och hittills har fem av de nio volymer som ska finnas utkommit.98 Versionen för folkbiblioteken, som ändrades 1997, den första
efter sovjeteran, kommer att publiceras nästa år utifrån den mellanstora versionen
under det nya namnet förkortad version, och den nya fullständiga versionen
kommer bara att finnas elektroniskt, men till dess får man vänta några år.99 Alla
dessa varianter av BBK, kanske med undantag av specialbiblioteksversioner, är i
princip identiska, förutom deras detaljgrad och att den fullständiga versionen har
bokstäver i huvudklasser och de andra har siffror.100
Dubbelklassning görs inte i BBK,101 men som de flesta moderna enumerativa
klassifikationssystem möjliggör systemet tilläggande av facetter i notation genom
olika tilläggstabeller: 1) Tabeller för standardindelningar 2) Tematiska och formindelningar 3) Geografisk-territoriella indelningar 4) Allmänna samhällssystemsindelningar 5) Särskilda indelningar 6) Detaljerade tabeller 7) Alfabetiskt ordnat
index för ämnesord.102
98
Information från N. N. Golodnova, Utvecklingscentrum för BBK [2013-02-28].
Information från N. N. Golodnova, Utvecklingscentrum för BBK [2013-02-11].
100
Sukiasian, E. R. (2001), Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija: Istorija razrabotki i razvitija,
sovremennoje sostojanije i perspektivy.
101
Sukiasian, E. R. (2008), ”Library-Bibliographical Classification (LBC)”, s. 58.
102
Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija (1997), red. G. P. Vanskaja, s. 11ff.
99
34
7 CLC och dess bakgrund
7.1 Kinas historia
Kina, Mittens rike, är en av de äldsta civilisationerna i världen och under många
århundraden det mest avancerade landet vad gäller naturvetenskap och teknik.103
Skrivkonsten dök upp för minst 3200 år sedan. Den första kinesiska statsformen
kan dateras till 1600 år f.v.t. med Shangdynastin men den uppstod kanske några
århundraden tidigare (Xiadynastin). Landet var splittrat i flera kungadömen som
enades under Qin Shi Huang (b.t.221–210 f.v.t.), den förste kejsaren. Det var han
som ordnade med att i rekordtid bygga upp den första kinesiska muren, som tjänade som försvar mot nomadfolken från norr. Han befordrade också att större delen av skrifter och historiska handlingar skrivna före hans tid skulle brännas.104 De
flesta av de brända skrifterna var konfucianska texter. Konfucianismen,105 uppkallad efter Kong Fuzi (Konfucius, 551–459 f.v.t.), befäste sig så småningom, efter
kejsare Qin, som statsideologi under drygt två årtusenden.
Under det första årtusendet gjorde Kina många tidiga uppfinningar som senare blev kända i resten av världen, som t.ex. papper, boktryckarkonst, kompass,
sedlar och krut. För kinesisk kultur och vetenskap var Tang- (618–908) och Songdynastierna (960–1279) två av de mest produktiva perioderna. Vid den tiden gestaltades de fyra traditionella kinesiska konsterna som bestod av spelning på
stränginstrumentet qin och brädspelet weiqi, kalligrafi samt målning.106 Inom den
senare blev det klassiska kinesiska landskapsmåleriet (shan shui) framstående,
mycket influerat av daoistiska filosofiska idéer,107 om bland annat människans
obetydlighet i naturen.108 Biblioteken fanns långt före vår tideräkning. Kinesiska
lärda tyckte att varje rättrådig regering borde lära från klassikerna. 109 Det är därför
nästan alla dynastier lade vikt vid att samla in böcker och skrifter till bibliotek.
Kejserliga och privata bibliotek var mest avsedda som bokförvaringar istället för
till användarna och enbart tillgängliga för hovets tjänstemän och senare för stu103
Lodén, T. (2012), Kinas vägval, s. 27.
Liu, L. & Hong, Y. (1987), ”The Development and Use of the Chinese Classification System”, s. 48.
105
Mer om konfucianism i avsnittet ”Klass Religion”.
106
Kjellgren, B. (2009), Kina – kultur och tradition, s. 41.
107
Om daoismen se avsnittet ”Klass Religion”.
108
Ebrey, P. B. (2010), The Cambridge Illustrated History of China, s. 162f.
109
Suqing Liu & Zhenghua Shen (2002), ”The Development of Cataloging in China”, s. 138.
104
35
denter och forskare.110 Det var först på 1900-talet bibliotek som började bli tillgängliga för alla.
Sidenvägen var under många århundraden, redan från Romarrikets tid, en
handelsrutt genom Centralasien som förband Kina med Medelhavet. Handelsvaror
som siden och kryddor, och även idéer utbyttes mellan Väster och Öster. Men det
fanns annars ingen direkt kontakt mellan Europa och Kina. Tack vare boken Il
milione, som beskrev venetianen Marco Polos resor i Asien och Kina (1271–95),
fick européerna bekanta sig för första gången med det stora landet i Fjärran Östern. Då var Kina en del av det mongoliska herravälde som hade satt hela Kina
under utländsk kontroll för första gången, efter Djingis Khans erövring av norr
(1216) och Khubilai Khans erövring av söder (1279). De mongoliska storkhanerna blev också kinesiska kejsare, och regerade Kina till 1368 då den inhemska
Mingdynastin tog makten. Den nya dynastin hade i början ambitioner att skapa ett
handelsimperium runt Indiska Oceanen men kort därefter ändrade den drastiskt
riktning till en isoleringspolitik mot omvärlden. Som resultat av denna isolering
förlorade landet definitivt sin främsta position i den tekniska och vetenskapliga
utvecklingen till fördel för européerna. I andra avseenden blomstrade den kinesiska kulturen i t.ex. målning, litteratur och musik.
Mot mitten av 1600-talet inträffade en mycket turbulent tid i Kinas historia
som resulterade i att ett stort bondeuppror tillsammans med manchurerna, ett nomadfolk från Nordöstra Kina, satte punkt för Mingdynastin. Manchurerna inrättade sin egen dynasti (1644). Två århundraden senare befann sig den manchuriska
Qingdynastin pressad i en rad interna och externa konflikter, som Taipingupproret
(1851–64) – ett av de krig som enligt flera källor hittills skördat flest liv i världshistorien –,111 och de två opiumkrigen (1840–42 och 1856–60) mot Storbritannien
och Frankrike, som gav världsmakterna handelsprivilegier i Kina och satte landet i
ett nästan kolonialt förhållande. Efter alla dessa prövningar kunde det kinesiska
kejsardömet bara överleva några år in på nästa århundrade, det föll efter en revolution och ersattes av en republik (1912).
Det blev en instabil situation under den kinesiska republiken och 1931 ockuperade Japan först Manchuriet och några år senare hela Kina. Det blev krig mellan
Japan och Kina (1937–45). Japan besegrades i världskriget men bara två år efter
kom inbördeskriget (1947–49) mellan nationalisterna under Jiang Jieshi (Chiang
kai-shek) – och kommunisterna under Mao Zedong. Kommunisterna vann och
upprättade Folkrepubliken Kina. Taiwan blev Jiang Jieshis tillflykt, där han grundade sin egen stat. Kina stod på samma sida som Sovjet mot USA i början av
kalla kriget, som uttrycktes på våldsammaste sätt i Koreakriget (1950–53). Men
senare, i början av 1960-talet, bröt Mao med Chrusjtjov och Sovjet blev stämplat
110
Lin, S. C. (1998), Libraries & Librarianship in China, s. 1ff.
White, M. (2011), "Nineteenth Century Death Tolls"; Britannica Online Encyclopedia, sökord: Taiping
Rebellion [2013-02-01].
111
36
som den värsta fienden. Rädslan för en sovjetisk attack gjorde att Kina började
normalisera sina relationer med USA på 1970-talet. Med Indien, som hade gett
fristad åt Dalai lama 1959, hade Kina ett kortvarigt gränskrig (1962).
Den interna politiken under Mao karakteriserades av landreformer, kollektiviseringar och masskampanjer som ibland blev tragiska för en stor del av befolkningen. Det stora språnget (1958–62) var den mest ambitiösa av dessa kampanjer.
Syftet var att snabbt öka industri- och jordbruksproduktionen och lyfta Kinas ekonomi till den nivå som ledande i-länder hade men den orsakade istället en mycket
allvarlig hungersnöd. Några år efter det stora språnget kom kulturrevolutionen
(1966–76), som var en intern utrensning inom kommunistpartiet genomförd av
Maos fanatiska unga rödgardister. Dessa förstörde också alla böcker eller konstnärliga uttryck från ”den gamla civilisationen”, dvs. allt som var äldre än Folkrepubliken eller från kapitalistiska länder. Alla gamla idéer, gammal kultur, gamla
seder och vanor från de ”exploaterande klasserna” skulle raderas.112 Kulturlivet var
redan före kulturrevolutionen helt kvävt inom de stränga ramarna av den officiella
ideologin som inte tålde andra synsätt. Konst var propagandistisk och hämtade
inspiration från den sovjetiska socialistiska realismen som kombinerades med
egna nationella drag. Biblioteken, som under kejsartiden var stängda för den breda
allmänheten till 1905 då det första folkbiblioteket startades, ökade kraftigt i antal,
även om man bara tillät en typ av litteratur.113 Typiskt för Maos tid var de många
mobila bibliotek som dök upp på landsbygden och i fabrikerna. Men biblioteken
stängdes eller lämnades i totalt förfall under kulturrevolutionen.114
Mao dog 1976 och två år efter började Kina ändra riktning med en ny ledare
som varit politiskt straffad under kulturrevolutionen: Deng Xiaoping. Landet öppnades utåt och inrikespolitik prioriterades landets modernisering på flera nivåer.
Marknadsekonomin infördes, först i pilotzoner och så småningom i hela
Kina. Detta är den så kallade ”socialismen med kinesiska särdrag” enligt den officiella retoriken. Dengs efterträdare Jiang Zemin (b.t.1992–2004) och Hu Jintao
(b.t.2004–12) har följt och utvecklat denna modell. Den storartade ekonomiska
tillväxten har gjort Kina till den andra ekonomin i världen, men samtidigt har
detta skapat en mycket allvarlig miljöförstörelse och allt större sociala klyftor. Det
sociala missnöjet uttrycks t.ex. i ökande protester på landsbygden. I storstäderna
har en ”amerikanisering” av livsstilen tagit över. Regimen har avideologiserats,
biblioteken har återhämtat sig och moderniserats,115 och konster som film och litteratur har fått ett uppsving efter Maos död, även om censuren har fortsatt att vara
närvarande. Det tydligaste exemplet på att partiet inte kunde tolerera någon öppen
kritik visade sig 1989, när en studentrörelse som begärde mer frihet slogs ned av
112
Meisner, M. (1999), Mao’s China and after, s. 319.
Lin, S. C. (1998), Libraries & Librarianship in China; Jerrewing, L. (2005), Kinesisk klassifikation, s. 26f.
114
Ting, L.-H. H. (1981), ”Chinese Libraries during and after the Cultural Revolution”.
115
Lin, S. C. (1998), Libraries & Librarianship in China, s. 24ff.
113
37
armén med extremt våld på Himmelska fridens torg. Kina har fortfarande spända
relationer till USA och särskilt till Japan, men annars har pragmatismen rått. Med
gamla grannfienderna Ryssland och Indien har relationerna betydligt förbättrats
och nu har de startat ett samarbete tillsammans med Brasilien och Sydafrika
(BRICS).
7.2 Historik över klassifikationssystem i Kina och CLC
Kina är kanske det land i världen med längst tradition av klassifikationssystem.
Sedan äldre tider före vår tideräkning hade Kina en invecklad byråkrati inom det
kejserliga hovet, där det förvaltades ett enormt territorium med många miljoner
människor. Denna stora byråkratiska apparat krävde en väl planerad organisation
med klassifikationssystem. Från historiska källor vet man att det redan fanns bibliografier på 600-talet f.v.t. och antagligen också systematiska bokklassifikationer
i de krigande staternas period (481–221 f.v.t.), men den första kända kinesiska
klassifikationen för biblioteken finner man under den Västra Handynasti i bokkatalogen Qi Lüe (De sju klasserna) (26 f.v.t.–6 v.t.) skriven av Liu Xiang och hans
son Liu Xin.116 Den var ämnad till att organisera det kejserliga biblioteket och
hade sju huvudklasser och 38 underklasser. Huvudklasserna inleddes av Allmänna
verk, och sedan var de inordnade efter ideologisk vikt: 1) De kinesiska klassikerna
eller Sex konster (konfucianska verk men även andra verk i filologi) 2) Verk av
mästare i filosofi, politik och juridik 3) Poesi och rapsodier (skönlitteratur) 4)
Militärvetenskap 5) Spådom och siffror (matematik, naturvetenskap, astrologi och
ockultism) 6) Formler och tekniker (medicin, kurer eller alkemi).117
Drygt ett par århundraden senare, år 235, skapade Zheng Mo ett annat system
med fyra huvudklasser som, reviderat några år senare av Xun Xu (270), blev förebilden, med små varianter och tillägg, för de flesta kinesiska bokklassifikationer
ända fram till början av 1900-talet. I detta system var de Kinesiska klassikerna i
klass 1; Filosofi, politik och juridik i klass 2; Historia och blandat i klass 3; och
Poesi (skönlitteratur) i klass 4.118 Detta system användes allmänt inte bara i de
kejserliga biblioteken utan även i privata bibliotek sedan Tangdynastin (618–
907).119 Ordningsföljden i huvudklasserna ändrades något i slutet av 1700-talet:
Historia, tillsammans med biografier, geografi, politik och ekonomi blev klass 2;
Filosofi och skrifter i naturvetenskap blev klass 3; och Skönlitteratur klass 4.120
116
Lee, H.-L. (2010), ”Organizing Knowledge the Chinese Way”, s. 2; Liu, L. & Hong, Y. (1987), ”The
Development and Use of the Chinese Classification System”, s. 48f; Liu, S. & Shen, Z. (2002), ”The Development of Cataloging in China”, s. 138.
117
Lee, H.-L. (2010), ”Organizing Knowledge the Chinese Way”, s. 2.
118
Liu, L. & Hong, Y. (1987), ”The Development and Use of the Chinese Classification System”, s. 50.
119
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s. 3.
120
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s.3.
38
Under dessa huvudklasser hade man 44 indelningar och 65 underindelningar. De
var framförallt bibliografiskt baserade klassifikationssystem särskilt designade för
vissa boksamlingar.121
Redan i slutet av 1800-talet nådde Dewey decimalklassifikation Kina via
kristna missionärer och några universitet började använda det för den utländska
litteraturen. Den kinesiska litteraturen klassificerades dock med det traditionella
fyradelade kinesiska systemet. Med kejsardömets fall blev Kina ännu mer påverkat av utländska influenser och DDC blev allt mer använt i de kinesiska biblioteken med olika kinesiska varianter, den första gjorda av Shen Zurong och Hu
Qinsheng (1917).122 Andra amerikanska klassifikationer som LCC och Cutter’s
Expansive Classification blev också använda men med mindre framgång eftersom
de hade latinska bokstäver i notation istället för arabiska siffror som DDC. 123 Efter
kommunisternas seger över nationalisterna 1949 kom en djup förändring i klassifikationsschemana. Biblioteksklassifikationer ansågs vara ett verktyg för att sprida
kommunismen och rekommendera till ideologiska läsningar.124 De skulle anpassas
till ordförande Maos ideologi. Mao själv skrev om kunskapsorganisation. Enligt
hans ord:
Vad är kunskap? Sedan begynnelsen av mänskliga samhällen, där olika klasser existerat, har
det bara funnits två typer av kunskap. Den ena är kunskapen om människans kamp för produktion, den andra är kunskapen om klasskamp. Naturvetenskap och samhällsvetenskap är
kristalliseringen av dessa två typer av kunskap, och filosofi är generalisering och sammanfattning av natur- och samhällskunskaper. Finns det någon annan kunskap? Svaret är nej.125
Nästan alla klassifikationssystem som man utarbetade indelades i minst tre huvudgrupper som stämde överens med Maos kunskapsteori: Naturvetenskap längst
ner, dvs. ”kunskapen om kamp för produktion”, Samhällsvetenskap, dvs. ”kunskapen om klasskamp”, och Filosofi, högst, som ”generalisering och sammanfattning” av de två andra kunskaperna. Därtill adderades i ännu högre placering än
Filosofi Marxism – ”grund för alla vetenskapliga teorier” – och längst ner Allmänna verk. I något av dessa maoistiska system är Filosofi under Marxism inom
samma huvudgrupp, men i de flesta utgör Filosofi och Marxism åtskilda grupper.
Man ser i 1950-talets kinesiska klassifikationer ett påtagligt sovjetiskt inflytande,
men i botten kan man även skönja influenser från de traditionella kinesiska systemen, särskilt i deras ämnesdisposition, och från LCC och DDC.126
121
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL), s. 3.
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s. 4.
123
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s.4.
124
Studwell, W. E., Wu, H. & Wang, R. (1994), ”Ideological Influences on Book Classification Schemes in
the People’s Republic of China”, s. 64.
125
Citerat i Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s. 7 [egen översättning].
126
Zeng, L. (1986), ”An Introduction to Thesauri and Classification in China”, s. 410.
122
39
Nordöstra bibliotekets bokklassifikation (1951) var den första som dök upp.127
Senare kom, bland andra, Biblioteksklassifikation för Kinas folkuniversitet
(1953), Biblioteksklassifikation för kinesiska naturvetenskapsakademin (1958)
och Wuhan universitets biblioteksklassifikation (1959).128 Det blev också en preliminär biblioteksklassifikation för små och medelstora bibliotek för hela landet
(1957), som direkt hämtade inspiration från sovjetiska modeller utarbetade på
1950-talet.129 Denna klassifikation var det första koordinerade försöket att utveckla
ett klassifikationssystem för en stor del av landets bibliotek och inte bara för ett
konkret bibliotek.130 Denna kan räknas som föregångaren till CLC, som började
utformas några år in på 1960-talet. Men med kulturrevolutionen blev situationen
så ogynnsam att klassifikationssystemet inte blev färdigt förrän 1974, i provversion, och 1975 som den färdiga första upplagan, precis ett år före Maos död. Projektet var ett samarbete mellan Kinas nationalbibliotek och 36 andra bibliotek och
myndigheten som styrde projektet var Kinas administrativa byrå för kulturfrågor.131
I Kina har det skapats mellan 70 och kanske mer än 120 biblioteksklassifikationer under 1900-talet,132 men idag räknas CLC som det enda kinesiska nationalsystemet för bibliotek och används i nästan alla bibliotek i Folkrepubliken Kina.
Hongkong, Macao och Taiwan använder ett annat system inspirerat av DDC, det
Nya klassifikationssystemet för kinesiska bibliotek, utarbetat av Yong Xiang på
1950-talet.133
CLC användes först av forskningsbiblioteken och senare, tack vare rekommendationer från regeringen, av alla andra bibliotek. Två av de få undantagen är
Kinas folkuniversitet och Kinesiska naturvetenskapsakademins bibliotek som
fortsätter organiseras med sina egna ovan nämnda system.134 CLC har hittills
kommit ut i fem upplagor: 1975, 1980, 1990, 1999 och 2010. Redaktionsrådet
består av medlemmar från 30 bibliotek, däribland Kinas nationalbibliotek och det
Kinesiska institutet för Vetenskaplig och Teknisk Information. CLC publiceras av
Kinas nationalbiblioteks förlag.135
127
Liu, L. & Hong, Y. (1987), ”The Development and Use of the Chinese Classification System”, s. 51.
Zhang, Q., Liu, X. & Wang, D. (1996), Contemporary Classification Systems and Thesauri in China.
129
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s. 10f.
130
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s. 5.
131
Liu, L. & Hong, Y. (1987), ”The Development and Use of the Chinese Classification System”, s. 52;
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s. 5.
132
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s. 19; Lin, S. C. (1998), Libraries &
Librarianship in China, s. 150.
133
Wikipedia, den engelska versionen, gå till: New Classification Scheme for Chinese Libraries [2013-0117].
134
Zhang, Q., Liu, X. & Wang, D. (1996), Contemporary Classification Systems and Thesauri in China.
135
Kinas nationalbibliotek, ”CLC (5:e upplagan): Webbversion” [2013-01-28].
128
40
7.3 CLC:s egenskaper
CLC är ett av de nyaste klassifikationssystemen i världen. Det är liksom det sovjetiska BBK, ett marxistisk-inspirerat klassifikationssystem, vars första huvudavdelning är marxism-leninism. Zhang Wenxian poängterar att särprägeln hos CLC
är dess ideologiska, vetenskapliga och praktiska perspektiv.136 Dessa principer kan
ibland vara svåra att förena, och enligt denne gjorde man ofta kompromisser på
vetenskapens bekostad. Zhang menar att det ideologiska angreppssättet, särskilt
inom områden av filosofi och samhällsvetenskap, precis är huvudproblemet för
CLC.137 Trots detta innebar CLC ett steg framåt i rationaliseringen och ”avideologiseringen” i jämförelse med tidigare kinesiska maoistiska klassifikationssystem.138
Det finns olika varianter av CLC anpassade till olika typer av bibliotek: en
grundläggande upplaga (med ca. 30 000 kategorier), en utvidgad upplaga (över
50 000 kategorier), en förkortad (4 000), en för skol- och barnbibliotek, en för
tidskrifter, en för lantbruksvetenskap, en för utbildning och några till för andra
områden. Olika versioner av CLC har översatts till uigur, mongoliska eller japanska.139 Den elektroniska versionen dök först upp 2001 och uppdateras kontinuerligt. CLC är även kopplad till den Kinesiska klassificerade tesaurus (Zhongguo
Fen Lei Zhu Ti Ci Biao), som först publicerades 1994.140
CLC är ett universellt klassifikationssystem som också anpassats som specialsystem till specifika områden. Systemet består av 22 huvudavdelningar, som motsvarar latinska bokstäver, indelade i de redan nämnda fem huvudgrupperna (s.
39). Systemet har blandad alfanumerisk notation: en bokstav för huvudavdelning
och efter det arabiska siffror från 0 till 9. Antalet nivåer i indelningarna skiljer sig
i de olika avdelningarna. Klass T, Industriell teknik kan ha t.o.m. 16 undernivåer.
Denna klass är lite speciell eftersom det är den enda som inleds med två bokstäver
i underklasser istället för en bokstav och en siffra. CLC är ett hierarkiskt enumerativt klassifikationssystem som också har inslag av facetter och detta kan ge systemet andra aspekter i notation än de som anges i en kategoris huvudkod. Möjlighet till att dubbelklassa finns. Man har åtta tilläggstabeller med numeriska koder: 1) Standardindelningar 2) Världens geografiska områden 3) Kinas geografiska områden 4) Tidsindelning för alla världsdelar 5) Tidsindelning för Kina 6)
Etniska folkgrupper i världen 7) Kinesiska nationaliteter 8) Tids-, väderleks-,
miljö- och personindelningar.141
136
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL), s. 6f.
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s. 19.
138
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s. 12.
139
Zhang, Q., Liu, X. & Wang, D. (1996), Contemporary Classification Systems and Thesauri in China.
140
Zhang, Q., Liu, X. & Wang, D. (1996), Contemporary Classification Systems and Thesauri in China.
141
Kinas nationalbibliotek, ”CLC (5:e upplagan): Webbversion”.
137
41
8 DDC: en kort introduktion
Den amerikanske bibliotekarien och lingvisten Melvil Dewey (1851–1931) var
skaparen av det mest utbredda och äldsta av de moderna klassifikationssystemen:
Dewey Decimal Classification (DDC). Huvudavdelningarna i DDC är nästan
samma som i ett tidigare system som Deweys landsman William Torrey Harris
gjorde några år tidigare. William Phipps Blakes organisationssystem för the Centennial Commission Exhibition 1872 skulle kunna vara en annan inspirationskälla
för Dewey. Det sistnämnda systemet bestod, som Deweys, av tio avdelningar som
i sin tur indelades i tio grupper som vidare indelades i tio klasser.142 En italiensk
klassifikation till katalogen Natale Battezzati Nuovo Sistema di Catalogo Bibliografico Generale var en annan decimalklassifikation före Dewey.143
En fördel med ett decimalt system är att det är möjligt att skapa oändliga underavdelningar. De aspekter som var helt nya med DDC var att böckerna började
uppställas i hyllorna i relation till varandra (relativa lokaliseringar) istället för
fasta lokaliseringar, och att ett relativt ämnesindex lades till tabellerna, vilket
gjorde att ämnen spridda i schemat på olika vetenskaper kunde sökas under
samma term.144 Dewey började bygga upp sitt decimalsystem 1873, då han studerade vid Amherst College i Massachusetts, och tre år senare kom det ut första
upplagan. Han hade för syfte att samla all kunskap i ett decimalt system för
bibliotek. Deweys decimalklassifikation spridde sig snabbt, först i Nordamerika
och därefter över hela världen. Till denna spridning bidrog bl.a. belgarna Paul
Otlet och Henri La Fontaine, som med en universalistisk avsikt översatte DDC till
franska i början av 1900-talet. På det sättet föddes det internationella universalsystemet UDK, som lite senare blev ett självständigt klassifikationssystem som under en tid konkurrerade med DDC som det mest använda klassifikationssystemet,
åtminstone i Europa. Dewey decimalklassifikation har påverkat en stor del av
andra senare klassifikationssystem skapade enligt samma principer.
DDC är ett enumerativt system med ren numerisk notation. Det går inte heller
att dubbelklassa i DDC. Dess starkt hierarkiska enumerativa uppbyggnad har blivit korrigerad något och numera tillåter också systemet att flera aspekter eller fa142
Wiegand, W. A. (1998),”The 'Amherst Method", s. 177.
San Segundo, R. (1993), Teoría e historia de la clasificación bibliotecaria en España, s. 118.
144
Benito, M. (2001), Kunskapsorganisation, s. 189; Rowley, J. E. & Hartley, R. J. (2008), Organizing
Knowledge, s. 207.
143
42
cetter uttrycks genom att man kombinerar olika delar av strukturen. DDC:s tilläggstabeller hjälper för detta ändamål och ger mer specificitet. Det finns sex tilläggstabeller, alla bestående av numeriska koder: 1) Standardindelningar 2) Indelningar för geografiska områden, historiska perioder samt biografier 3) Indelningar
för konstarterna, särskilda litteraturer samt särskilda litteraturformer 4) Indelningar för särskilda språk och språkgrupper 5) Indelningar för etniska och nationella
grupper 6) Indelningar för språk.
DDC har nu också ämnesord från LCSH kopplade till systemet. DDC:s indelning av vetenskaper återspeglar den som fanns i den anglosaxiska världen på
1800-talet och detta har skapat vissa problem för den moderna indelning som nu
finns. I samband med detta har många författare, som t.ex. Hope Olson,145 uppmärksammat DDC:s biaser. Trots detta har klassifikationssystemet genomgått
flera förändringar och revisioner sedan det skapades. Flera starka sidor av DDC är
att det är enkelt att använda, att man kan lägga till alla möjliga ämnen i den redan
existerande strukturen, och att dess rena notation med arabiska siffror ger systemet universalitet.
Det har hittills funnits 23 upplagor av DDC, varav den senaste är från 2011,
plus 15 förkortade upplagor, och webbversionen, som uppdateras kontinuerligt.146
Idag är det den amerikanska bibliotekscentralen Online Computer Library Center
(OCLC) som har upphovsrätten för DDC sedan 1988. De förvaltar och publicerar
systemet. För uppdateringar ansvarar USA:s Library of Congress, och för granskning av arbetet ett internationellt rådgivande organ, the Decimal Classification
Editorial Policy Committee (EPC). DDC används idag av 62 länders bibliografier
plus i 76 länder till.147 DDC har vunnit mark i världen de senaste åren på bekostnad av UDK och nationella klassifikationssystem. I Deweys hemland, USA, används DDC i de flesta folk- och skolbibliotek och i en fjärdedel av specialbiblioteken och de akademiska biblioteken.148 De senare organiseras mest med LCC. I
Sverige används DDC i en stor del av forskningsbiblioteken sedan Kungliga
biblioteket 2011 bytte det svenska SAB-klassifikationssystemet mot DDC. I de
svenska folkbiblioteken är det fortfarande det förra som gäller.
145
Olson, H. A. (2002), Power to Name; Olson, H. A. (1998), ”Mapping beyond Dewey’s Boundaries”.
OCLC > Dewey > Versions [2013-01-22].
147
OCLC > Staff > Dewey > Dewey (FAQ) [2013-01-22].
148
Wiegand, W. A. (1998), ”The 'Amherst Method”, s. 175.
146
43
9 En historisk intern jämförelse
9.1 Det sovjetiska och det postsovjetiska BBK
Uppdraget att skapa ett sovjetiskt klassifikationssystem kom i första hand uppifrån
från Sovjetunionens kommunistparti.149 Huvudavdelningarna återspeglar de allmänna principerna för den marxist-leninistiska klassifikationen av vetenskaperna i
en konventionell form.150 Man preciserar att dessa principer är ”objektivitet” och
”utveckling”. Den första platsen i BBK var ägnad åt marxism-leninism som ”en
vetenskap om de allmänna naturlagarna, samhället och mänskliga tänkandet, och
som en metod för både vetenskaplig kunskap om världen och för den revolutionära förändringen av samhället”.151 Vetenskap i Sovjet var baserad på den marxistiska materialismen, som kallades vetenskaplig socialism. Denna uttolkades av
partiet ”som vetenskapliga, universella sanningar om samhällets utveckling, vilka
var att jämställa med exempelvis fysikens lagar”.152 Det postsovjetiska BBK har
däremot inga uttalade ideologiska syften. Att systemet grundas på principerna
objektivitet och utveckling kvarstår t.ex. i inledningen av BBK:s tredje upplaga
för folkbibliotek från 1997 men marxismen nämns inte längre.153
Med objektivitetsprincipen organiserar man ämnen efter deras förhållande till
den ”objektiva” verklighet som finns utanför oss, och på så sätt går ämnen relaterade till naturen, materia och företeelsernas värld före dem som är relaterade till
den subjektiva verkligheten hos människor.154 Med utvecklingsprincipen, föreslagen av Engels, organiserar man världen utifrån de olika utvecklingsfaserna efter
rörelse och materia, från det enklaste till det komplexa.155 Således, i enlighet med
denna metod, kommer efter första huvudklassen om marxism-leninism – som
täcker helheten av all vetenskap – den ekonomiska basen: vetenskap i allmänhet,
som består av naturvetenskap, tillämpade vetenskaper och samhällsvetenskap i
allmänhet. Sist kommer den ideologiska överbyggnaden, dvs. kultur och huma149
Sukiasian, E. R. (2001), Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija: Istorija razrabotki i razvitija,
sovremennoje sostojanije i perspektivy.
150
Zjurzjalina, N. P. (1980), ”The Soviet Bibliothecal-Bibliographical Classification (BBK)”, s. 21.
151
Zjurzjalina, N. P. (1980), ”The Soviet Bibliothecal-Bibliographical Classification (BBK)”, s. 21 – Min
övesättning.
152
Persson, G. (2011), Det sovjetiska arvet, s. 70.
153
Vanskaja, G. P. (red.) (1997), Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija, s. 7.
154
”Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija” (2009).
155
”Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija” (2009).
44
niora, plus allmänna verk.156 Nina Zjurzjalina, som var huvudredaktör för BBK,
förklarar att indelningen av naturvetenskaperna följer utvecklingsmetoden, från
den enklaste formen av materia till det mest komplexa, dvs. från fysik, kemi och
geologi till biologi. I huvudgruppen för de tillämpade vetenskaperna är huvudkriteriet teknikens relation till ekonomi. Indelningen av tekniken stämmer överens
med olika aspekter av produktion. Inom samhällsvetenskaper kommer samhällets
bas, ekonomi, och de vetenskaper som beskriver produktionsförhållanden först.
Sist kommer de vetenskaper som gäller samhällets överbyggnad: de som avser kultur
i allmänhet och samhällets spirituella aspekter (humaniora).157 BBK avslutar med
huvudklassen för allmänna verk. Se figuren nedan (med BBK:s koder inom parentes):
Figur 1. Sovjetiska BBK:s grunder och struktur.
MARXISM-LENINISM = All vetenskap (1–15)
BASEN. Naturvetenskaper i allmänhet (20–28)
BASEN. Tillämpade vetenskaper i allmänhet
(30–58)
BASEN. Samhällsvetenskaper i
allmänhet (60–68)
ÖVERBYGGNAD. Kultur i
allmänhet (70–79)
ÖVERBYGGNAD.
Samhällets "spirituella"
värld (80–88)
ÖVERBYGGNAD.
Allmänna verk
(90–95)
Källor: Egenskapad figur baserad på Bibliothekarisch-bibliographische Klassifikation:
Einführung (1978), i Ørom, A. (2003), ”Knowledge Organization in the Domain of Art Studies”,
s.138; och på texten av Zjurzjalina, N. P. (1980), ” The Soviet Bibliothecal-Bibliographical Classification (BBK)”, s. 21.
Denna struktur har behållits efter Sovjet med följande förändringar:
Tabell 1. Ändringar i BBK:s huvudavdelningar.
SOVJETISK BBK
A/1(0) MARXISM-LENINISM
Э/86 Religion och ateism
156
157
POSTSOVJETISK BBK
A/1(0) ALLMÄN OCH TVÄRDISCIPLINÄR
KUNSKAP
Э/86 Religion, mystik och fritanke
Ørom, A. (2003), ”Knowledge Organization in the Domain of Art Studies”, s. 138.
Zjurzjalina, N. P. (1980), ”The Soviet Bibliothecal-Bibliographical Classification (BBK)”, s. 21f.
45
Källor: RGB-BBK: maket PIK VIKS; Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija (1997), red. G.
P. Vanskaja, s. 9f.
Förutom den totala förändringen i första klassen och den lilla ändringen i benämningen i klassen för religion finns inga fler ändringar i huvudavdelningar eller i
deras ordningsföljd i strukturen. För att ändra ett klassifikationssystems huvudstruktur krävs en mycket stor och kostsam insats och brukar inte vara mödan värt.
Detta är en av de anledningar som förklarar att klassifikationssystem är ”konservativa” och uppdateras lite i efterhand, när det är strikt nödvändigt. Som Gurevitj
påpekar brukar biblioteksklassifikationer gå efter vetenskapers utveckling.158 Klass
A/1 har inte ännu utvecklats förutom namnet, som blir Allmän och tvärdisciplinär
kunskap. I Utvecklingscentrum för BBK håller de på att utarbeta denna klass och
även den sista klassen i systemet, Allmänna verk (Я/9). Det är slående att konstatera hur lika dessa klasser är. Enligt den förklaring som man anger i BBK:s manual för folkbibliotek kommer denna nya första klass att handla om tvärdisciplinär
kunskap med fokus på problem om allmän systemteori, informationsteknik, cybernetik, generella studier, sociala aspekter m.m.159 Sista klassen gäller referensmaterial, tidskrifter och dylikt. I Ukrainas nationalbibliotek har de redan utarbetat
klassen på egen hand även om detta är gjort för behoven av detta bibliotek och
inte är någon officiell upplaga av BBK.160
För att verkligen förstå hur klassifikationerna har ändrats måste man gå djupare under varje klass. Det skulle vara mycket intressant att göra en detaljerad
analys men detta skulle vara för omfattande för denna uppsats. De klasser som har
förändrats mest ur ett ideologiskt perspektiv är de som kommer att analyseras i
nästa kapitel, samt klassen Ekonomi. Det är ingen tillfällighet att delen för samhällsvetenskaper (C–Ц/60–68) var den som uppdaterades först i den nyaste och
inte helt färdiga upplagan av den mellanstora versionen. Den senaste upplagan för
Historia är från 2001, för Statsvetenskap och Ekonomi från 2005 och för Religion
från 2012.161 Jag ska bara kortfattat nämna några betydande ändringar i dessa klasser:
I det sovjetiska BBK var gemensamt för de flesta klasser inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska disciplinerna att de inleddes med marxistisk teori,
även om marxism-leninism redan fanns i den första huvudklassen. Detta ser man
t.ex. i den andra huvudklassen som ändrade namn, Э/86, som hette Religion och
ateism och nu heter Religion, mystik och fritanke. Klassen började med den föreskrivna avdelningen Marxism-leninism om religion och ateism (Э/86.0). Därefter
kom avdelningen för Fritanke och ateism (Э/86.1), som har flyttats nedåt till
158
Gurevitj, K. (1990), ”Russian/Soviet History in Library Classifications”, s. 82.
Vanskaja, G. P. (red.) (1997), Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija, s. 8.
160
Natsionalna biblioteka Ukrainy im. V. I. Vernadskij > Rubrikator natsionalnoj biblioteky Ukrainy im. V. I.
Vernadskij [2013-02-11].
161
Information från N. N. Golodnova, Utvecklingscentrum för BBK [2013-02-28].
159
46
Э/86.4. I det samtida schemat är avdelningen för bara Religion (Э2–3/86.2–3) före
Mystik och Fritanke och benämningen ateism har raderats.
En viktig ändring har hänt i den kronologiska indelningen. Utifrån marxistisk
teori sträckte sig medeltiden i allmän världshistoria t.o.m. 1640, och tidigmodern
historia – ”kapitalismens tid” – slutade 1917 med den bolsjevistiska revolutionen.
De ändringar som man gjorde 2001 är att medeltiden slutar på 1400-talet och
gränsen mellan tidigmoderna tiden och samtidshistoria är 1918 (första världskrigets slut) istället för 1917 (oktoberrevolutionen). Denna historiska periodisering
återfinns i flera andra discipliner än Historia, som t.ex. i Ekonomi. I Teori och
metod för klass Historia (T/63.0) delade man in i Marxistisk teori och Ickemarxistisk teori på ett ojämnt sätt (sju respektive en sektion). Denna indelning har
tagits bort.
Klass Ekonomi (У/65) har blivit mycket förändrad. Ekonomi började med avdelningen för Politisk ekonomi med den klassiska inledningen av marxistisk teori,
på exakt samma sätt som historisk teori. Nu är Politisk ekonomi ersatt av den inledande Allmän ekonomisk teori (У/65.01) som mest är inriktad på marknadsekonomi. I avdelningarna för världsekonomi har ordningsföljden ändrats: Ekonomi i
det socialistiska systemet (У/65.6) har flyttats från första till sista plats (У/65.8),
och Ekonomi i det kapitalistiska systemet har flyttats från den sista till den första
platsen under namnet Ekonomi i i-länder.
Samma företeelse har t.ex. hänt i klassen Statsvetenskap (Ф/66). I avdelningen kring Politiska partier (Ф/66.6) har den inledande sektionen för Kommunistiska partier (Ф/66.61) nedgraderats och förlorat status som egen sektion. Nu är
Kommunistiska partier under sektionen Socialistiska partier (Ф/66.63), där Socialdemokratiska partier också är med och föregår den. Medan de Borgerliga och
storgodsägarpartier har ändrat namn – Konservativa (Ф/66.61) och Liberala
(Ф/66.62) – och flyttats uppåt till de första platserna.
Fler detaljer angående klasserna om historia, politik och religion finns i nästa
kapitel.
9.2 Det första och det nutida CLC
Den kinesiska biblioteksklassifikationen är, liksom den sovjetiska BBK, baserad
på marxism-leninismen. När CLC publicerades första gången hade de svåraste
åren av kulturrevolutionen varit, men den var inte helt avslutad och ordföranden
Mao Zedong var fortfarande vid liv. Redaktionsrådet i första upplagan hävdade att
den dialektiska och historiska materialismen i form av marxism-leninismen och
maoismen var vägledande för klassifikationssystemet. Strukturen i schemat och
dispositionen av klasserna baserades inte bara på vetenskapliga koncept utan på
47
politiskt innehåll.162 Som nämnts i avsnitt 7.2 är uppdelningen i fem huvudgrupper
främst baserad på Maos kunskapsteori. Mao menade att det fanns två typer av
kunskap: kunskap om kamp för produktion, dvs. naturvetenskap, och kunskap om
klasskamp, dvs. samhällsvetenskap. Sammanfattningen av dessa kunskaper var
filosofi. Därför har filosofi (nu tillsammans med religion) högst status i CLC om
man inte räknar med den allra högsta vetenskapen som, enligt den officiella ideologin, är kommunism. Alla komponenter av marxismen påstods vara med i systemet: filosofi, politisk ekonomi (samhällvetenskap) och ”vetenskaplig socialism”
(all vetenskap).163 Man lade dessutom till allmänna verk som sista huvudgrupp,
och detta kanske kan ses som en kvarleva av de traditionella äldre kinesiska bokklassifikationer som hade en liknande kategori. Nedan kan allt detta ses sammanfattat:
Tabell 2. CLC:s grunder och struktur.
GRUND FÖR ALL VETENSKAP = Marxism (Vetenskaplig socialism)
SAMMANFATTNING AV ALLA KUNSKAPER = Filosofi
KUNSKAP OM KLASSKAMP =
Samhällsvetenskap = Vetenskaplig socialism + Politisk ekonomi
KUNSKAP OM KAMP FÖR PRODUKTION =
Naturvetenskap = Vetenskaplig socialism
MARXISMENS
KOMPONENTER = Filosofi + Politisk ekonomi +
Vetenskaplig socialism
Allmänna verk
Källa: Egenskapad tabell baserad på Liu, L. & Hong, Y. (1987);”The Development and Use of the
Chinese Classification System", s.53f, 60.
I den fjärde och näst sista upplagan av CLC från 1999 var de vägledande principerna för CLC:s utveckling andra: att hänga med i kunskapsutvecklingen, att upprätthålla samma struktur som finns i tidigare versioner, att se till att alla klasser
innehåller verkliga dokument, och att se till att systemet är användarvänligt. 164
Nedan visas de huvudavdelningar som har ändrats:
Tabell 3. Ändringar i CLC:s huvudavdelningar.
CLC:s 1:a UPPLAGA (1975)
CLC:s 5:e UPPLAGA (2010)
A Marxism-leninism-maoism
A Marxism-leninism-maoism-Deng Xiaopings
teori
B Filosofi och religion
D Statsvetenskap och juridik
B Filosofi
D Statsvetenskap
Källor: Zhang, W. (2003);”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s.7ff; Wikipedia > Chinese Library Classification [2013-02-12]
162
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s. 6.
Liu, L. & Hong, Y. (1987), ”The Development and Use of the Chinese Classification System”, s. 53f.
164
Gong, Y. & Gorman, G. E. (2000), Libraries and information services in China, s. 116.
163
48
Det har inte skett någon stor förändring i någon av klasserna, bara tre namntillägg.
Klass A om marxism-leninism-maoism har fått Deng Xiaopings namn lagt till de
tre andra. Deng Xiaopings efterträdare, Jiang Zemin, lyfte upp Dengs idéer och
praktiker under namnet Deng Xiaopings teori till en status av statsideologi.165 Man
kan påstå att det samtida Kina letts av Dengs principer snarare än Maos. Det är
därför naturligt att man lade till hans namn till den första klassen. Klass B som
hette Filosofi utökades 1999 till Filosofi och religion.166 Detta förklaras inte bara
på grund av att religion har fått mer acceptans från regimen utan även av utländska influenser västerifrån som gjort att gränsen mellan filosofi och religion i
Kina är mycket tydligare än förut.167 Klass D, som hette Statsvetenskap eller Politik (beroende på hur man översätter det) fick också ett tillägg, och heter nu Statsvetenskap och juridik. Enligt Zhang Wenxian kan detta avspegla förändrade
ståndpunkter i det kinesiska samhället.168 Under Mao var rättsväsendet i alla sammanhang helt beroende av politiken.
Att placera de samhällsvetenskapliga klasserna före de naturvetenskapliga var
inte så självklart för de kinesiska specialister som skapade CLC. Det fanns en del
av dem som hävdade att naturvetenskaper ur marxistiskt perspektiv skulle komma
före samhällvetenskaper eftersom utan produktiv aktivitet skulle kunskapen inte
kunna uppnås och att materialkunskap behövs för bättre produktivitet. Men majoriteten ansåg att samhällsvetenskaper ligger närmare marxism-leninism och att
alla naturvetenskapliga studier eller produktionsformer är kopplade till samhällspolitik och ekonomi.169 Denna ordningsföljd var dessutom densamma som andra
kinesiska maoistiska klassifikationssystem tidigare hade. Klassen om marxism har
också blivit kontroversiell i det nya Kina. Flera biblioteksvetare har poängterat att
klassen om marxism borde inkluderas under huvudklassen Filosofi.170 Enligt
Zhang Wenxian är det artificiellt att skapa en separat huvudavdelning för marxismen.171
Som påpekats i förra avsnittet kan de verkligt stora ändringarna i systemet
bara ses under huvudklasserna. Men jag kunde inte hitta undernivåerna i den
första upplagan från 1975 och inte heller i de andra första upplagorna. Därför kan
jag bara redogöra för de modifikationer som Zhang Wenxian nämner i sin artikel
kring CLC, 172 utöver dem gjorda i den senaste upplagan:
Enligt den första upplagan skulle enskilda verk klassificeras efter sina politiska linjer, nämligen, ”marxistiska”, ”kritiska till kapitalismen”, ”revisionistiska
165
Meisner, M. (1999), Mao’s China and after, s. 536.
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL), s. 15.
167
Kjellgren, B. (2009), Kina – kultur och tradition, s. 12f.
168
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL), s. 13.
169
Liu, L. & Hong, Y. (1987), ”The Development and Use of the Chinese Classification System”, s. 53f.
170
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s. 11f.
171
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s. 10.
172
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s. 13ff.
166
49
eller kapitalistiska”.173 För katalogisatörerna var allt detta mycket tidskrävande och
skapade förvirring. I andra upplagan 1980 togs dessa kategorier bort. Man slutade
också med att klassa äldre kinesiska filosofer som antingen ”idealistiska” eller
”materialistiska”. Typiska klasser associerade till kulturrevolutionen som Revolutionära modeller av pjäser i Litteratur (I) eller Administration av arbetare, bönder
och soldater under Utbildningsadministration (G46) blev borttagna. Sociologi,
som hade varit en underindelning av sektionen Samhällsvetenskapliga teorier av
kapitalister och revisionister (C08), blev en egen sektion (C91) inom Samhällvetenskap. I den tredje upplagan 1989 raderades inom Filosofi sektionen Etik av
feodalister, kapitalister och revisionister (B82), och inom Ekonomi bytte Folkkommunernas ekonomi (F325) namn till Organisation och hantering av lantbygdens ekonomi. I den fjärde upplagan togs inom Statsvetenskap klassen Avskaffande av klassexploatering (D011) bort.
I webbversionen med den uppdaterade senaste upplagan har jag själv kunnat
se de klasser som senast ändrats, raderats eller tillagts. Ett antal nya klasser har
dykt upp bl.a. inom Ekonomi (F), Elektronik och telekommunikationer (TN) och
Datavetenskap (TP). Inom Filosofi och religion har man raderat Spridning och
utveckling av marxistisk filosofi i olika länder (B17), och inom Samhällsvetenskap
har man tagit bort den nämnda sektionen C08, som i den fjärde upplagan hette
Borgerliga samhällsvetenskapliga teorier och studier. I Historia har man tagit
bort benämningen på kategorin K251 Äldre demokratiska revolutionen (1840–
1919) – som avsåg den ”borgerliga kampen” mot den gamla regimen. Tidsindelningen för Folkrepublikens historia (K271 till K275) har också ändrats. Man kan
läsa mer om klasser om historia, politik och religion i nästa kapitel.
173
Det pejorativa begreppet revisionist syftade på dem som ansågs ha för avsikt att revidera eller ifrågasätta
marxismens principer. Nikita Chrusjtjov var t.ex. stämplad som ”revisionist”.
50
10 En jämförelse mellan BBK, CLC och DDC
174
10.1 Huvudstruktur
Att jämföra huvudklasser i tre olika klassifikationer som har varierande antal huvudklasser och som består antingen av siffror eller av bokstäver eller både och är
inte så enkelt. CLC har 22 huvudavdelningar med bokstäver, DDC har 10 numeriska och BBK har 28 såväl med bokstäver som med siffror. Det märkliga är att
det enda av dessa tre system som exklusivt använder bokstäver i notation för huvudklasser är precis ett land som Kina som inte har bokstäver. Orsaken kan
kanske hämtas i den sannolika påverkan som Library of Congress Classification
hade på CLC, något som Zhang Wenxian framhäver.175 Huvudavdelningarna indelas i sin tur i huvudgrupper, både i CLC och i BBK: fem respektive sju. DDC har
bara 10 huvudklasser och ingen hierarki över dem. Först ska de tre systemen visas
ställda bredvid varandra i sin mest grundläggande form. Det ser ut så här:
Tabell 4. Grundläggande struktur i CLC, BBK och DDC.
CLC
A Ideologi (Marxism, leninismmaoism-Dengs teori)
B Filosofi
C-K Samhällsvetenskaper
N-X Naturvetenskaper
Z Allmänna verk
BBK
DDC
1 (A) Allmän och tvärdisciplinär kunskap
2 (Б–E) Naturvetenskaper
3(Ж–O) Ingenjörsvetenskap &
Teknik
4 (П) Jordbruk & skogsbruk
5 (P) Medicin & hälsa
6–8 (C–Ю)
Samhällvetenskaper &
Humaniora
9 (Я) Allmänna verk
000 Datavetenskap, information och allmänna verk
100 Filosofi & psykologi
200 Religion
300 Samhällsvetenskaper
400 Språkvetenskap
500 Naturvetenskaper
600 Teknik
700 Konstarterna & fritid
800 Litteratur
900 Historia & geografi
Källor: Zhang, W. (2003),”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s.7f; Liu, L. & Hong, Y.
(1987),”The Development and Use of the Chinese Classification System", s.59; Bibliotetjnobibliografitjeskaja klassifikatsija (1997), red. G. P. Vanskaja, s. 9f, 37; Svenska WebDewey.
174
För BBK har jag utgått, om möjligt, från den mellanstora versionen, som nyligen kommit ut, men för vissa
klasser som inte ännu getts ut i denna version, har jag också använt mig av den förkortade versionen för
folkbibliotek från 1997.
175
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s. 16.
51
Det framstår tydligt att såväl CLC som DDC har en mer humanistisk profil och
BBK en mer ”materialistisk”, åtminstone när det gäller dispositionen av de högsta
kategorierna. Att CLC har ett ”idealistiskt” eller humanistiskt utseende trots att
det är uppbyggt efter marxistiska principer som BBK är noterbart. I Kina stod
traditionellt filosofi och andra humanistiska ämnen högst i rangordningen, även
om astronomi, matematik och andra naturvetenskaper också uppskattades högt. I
de äldre biblioteksschemana från kejsartiden stod alltid naturvetenskaper under de
humanistiska ämnena. För Mao var också filosofi sammanfattningen av alla andra
kunskaper och han kunde mycket möjligt ha varit påverkats av den traditionella
kinesiska mentaliteten,176 liksom de specialister som skapade CLC. CLC kom
dessutom ut första gången under kulturevolutionen, då politik genomsyrade allt
liv och alla kunskaper. Därför är det inte så konstigt att samhällsvetenskaper är
placerade före naturvetenskaper. I Sovjetunionen var däremot naturvetenskaper
mer uppskattade än humanistiska och samhällvetenskapliga ämnen. Det berodde
mycket på att regimen uppmuntrade naturvetenskap för att bygga ett nytt samhälle.177 För partiledningen var vetenskap inte bara till grund för en ”vetenskaplig”
världsbild, men även nyckeln till ekonomisk tillväxt, vägen till segern i rivalitet
med den kapitalistiska världen.178 Ämnen som matematik och fysik fick mycket
hög utveckling. Dessutom var de humanistiska ämnena så präglade av ideologi
och censur att många intellektuella såg naturvetenskaper som en sorts fristad där
man kunde forska med mer frihet. Följaktligen såg man ibland med viss misstro
eller skepsis på allt som hade någonting att göra med humanistiska ämnen.
CLC har i toppen av hierarkin marxism med några av dess varianter, och med
detta vill man markera att kommunismen är den överlägsna vetenskapen över de
andra. BBK har nu efter att man tog bort marxism-leninism en oväntad huvudklass högst i hierarkin: Allmän och tvärdisciplinär kunskap. Som nämnts tidigare
är första huvudklassen i BBK inte utarbetad ännu, men enligt den ukrainska varianten av BBK är den mycket lik klass 0 i DDC.179 Denna klass står också högst i
DDC. Men att det har värde ”0” på något sätt förringar dess högsta plats i hierarkin. Alla system har annars minst en huvudkategori som handlar om allmänna
eller tvärdisciplinära verk, ibland allra först (CLC och BBK) eller sist (CLC och
BBK). I DDC finns inte en hel kontinuitet som går från samhällsvetenskap till
naturvetenskap och teknik, utan den senare är i mitten av schemat infogad bland
de samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnena. Huvudklasserna i DDC motsvarar Bacons kunskapsindelning men omkastad: DDC:s 000–600 är Bacons Filosofi (dvs. förnuftsförmågan), 700–800 är Poesi (fantasiförmågan) och 900 är
176
Jerrewing, L. (2005), Kinesisk klassifikation, s. 53.
Bushkovitch, P. (2012), A Concise History of Russia, s. 334.
178
Bushkovitch, P. (2012), A Concise History of Russia, s. 425.
179
Natsionalna biblioteka Ukrainy imjeny V. I. Vernadskij, ”Rubrikator natsionalnoj biblioteky Ukrainy im.
V. I. Vernadskij” [2013-02-11].
177
52
Historia (minnesförmågan).180 I DDC såväl som i CLC står Filosofi (tillsammans
med Psykologi) och Religion mycket högt i rangordningen. Det faktum att CLC
har just fem huvudgrupper väcker spekulationer om påverkan från de traditionella
kinesiska fyradelade biblioteksschemana som kompletterades med en femte grupp
(kommunism), eller om betydelsen av femtalet i daoism och konfucianism, som
Linda Jerrewing antydde.181 Hursomhelst, för att bättre kunna analysera systemens
struktur måste man se alla huvudklasser. Nedan visas alla huvudklasser i de tre
systemen plus alla avdelningar som är huvudklasser i något av de två andra.
Tabell 5. Detaljerad struktur i BBK, CLC och DDC.
Färgerna anger nivån i den hierarkiska strukturen: O Högsta nivån (huvudklasser) O Andra nivån (avdelningar)
O Tredje nivån (sektioner) O Undersektionerna, som är i normal stil för den första nivån, kursiv för den andra
och i kursiv inom parentes för de allra lägsta nivåerna. I versaler står alla huvudklasser som inte har någon
annan kategori över dem (huvudgrupper för CLC och BBK och bara huvudklasser för DDC)
CLC
BBK
DDC
000 DATAVETENSKAP,
INFORMATION & ALLMÄNNA
VERK
A MARXISM-LENINISMMAOISM-DENG
XIAOPINGS TEORI
B FILOSOFI &
RELIGION
A/1(0) ALLMÄN OCH
TVÄRDISCIPLINÄR
KUNSKAP
Б/20 NATURVETENSKAP
(ALLMÄNT)
B84 Psykologi
20.1 Människan & miljön –
Människoekologi & ekologi
(allmänt)
001 Kunskap
100 FILOSOFI & PSYKOLOGI
200 RELIGION
B/22 Fysik & matematik
22.6 Astronomi
C
SAMHÄLLSVETENSKAP
(ALLMÄNT)
D Statsvetenskap & juridik
E Militärvetenskap
F Ekonomi
Г/24 Kemi
Д/26 Geovetenskaper
26.8 Geografi
G Kultur, vetenskap,
utbildning & idrott
Е/28 Biologi
Ж/30 TEKNIK &
INGENJÖRSVETENSKAP
(ALLMÄNT)
З/31–32 Energetik & radioelektronik
G89 Fritidsaktiviteter
32.97 Datavetenskap
H Språkvetenskap
180
181
Benito, M. (2001), Kunskapsorganisation, s. 110.
Jerrewing, L. (2005), Kinesisk klassifikation, s. 45.
53
300 SAMHÄLLSVETENSKAP
306 Kultur & sociala institutioner
320 Statsvetenskap
(320.5322 Marxismleninism;320.53230951 Kinesisk
kommunism)
I Litteratur
J Konst
J938 Fotofilmteknik
K Historia & geografi
N NATURVETENSKAP
(ALLMÄNT)
O Matematik, fysik &
kemi
P Astronomi & geovetenskaper
Q Biologi
R Medicin & hälsa
И/33 Gruvhantering
К/34 Metallteknik, maskinteknik & instrumentutrustning
Л/35–36 Kemiteknik, kemisk- & livsmedelsindustri
M/37 Träindustri, lätt industri, fotofilmteknik, grafisk
industri
Н/38 Byggnadsindustri
330 Ekonomi
333.7 Mark, friluftsområden och
vildmarksområden, energi
338.1 Jordbruksindustrier
338.4 Tillverkningsindustri och
tjänstesektor
(338.4766 Kemisk industri)
340 Juridik
355 Militärvetenskap
370 Utbildning
383 Kommunikationer & transport
O/39 Transport
39.5 Flygtransport
39.6 Interplanetära kommunikationer
П/4(0) JORDBRUK &
SKOGSBRUK
400 SPRÅKVETENSKAP
Р/5(0) MEDICIN & HÄLSA
500 NATURVETENSKAP
510 Matematik
520 Astronomi
530 Fysik
532 Värme
537 Elektricitet & elektronik
621.38 Elektronik, kommunikationsteknik
540 Kemi
550 Geovetenskaper
570 Biologi
S Jordbruk
T Industriell teknik
С/60
SAMHÄLLSVETENSKAP
(ALLMÄNT)
Т/63 Historia
TD Gruvhantering
TF Metallutvinning & smältverk
TG Metallurgi & metallbearbetning
TH Maskinteknik & instrumentutrustning
TP Datavetenskap
TQ Kemiteknik
TS Lätt industri
TS6 Träindustri
TS8 Tryckindustri
TS97 Livsmedel- & tjänsteindustri
TU Byggnadsindustri
54
600 TEKNIK
610 Medicin & hälsa
620 Ingenjörsvetenskaper
622 Gruvhantering
624 Anläggningsteknik
629.1 Flygteknik & astronautik
630 Jordbruk
638 Kommunikationer & transport
U Transport
V Flygteknik &
astronautik
У/65 Ekonomi
Ф/66 Statsvetenskap
66.1(0…) Marxism (under
Allmän politisk idéhistoria);
66.1(2)53/61-194 Rysksovjetisk marxism;
66.1(5Кит)6 Politisk idéhistoria i Kina 1911–…
X Miljö- och säkerhetsve- Х/67 Juridik
tenskap
Ц/68 Militärvetenskap
Ч/7(0) Kultur, vetenskap &
utbildning
75 Idrott
660 Kemiteknik
669 Metallurgi
671 Metallbearbetningsprocesser
och metallhalvfabrikat
674 Träindustri, träprodukter, kork
690 Byggnadsteknik
700 KONSTARTERNA &
FRITID
760 Tryckframställning & grafiska
tryck
771 Tekniker, procedurer, apparatur, utrustning, material
790 Idrott, spel & underhållning
77 Fritid
Ш/80–84 Filologi & litteratur
Щ/85 Konst
Э/86 Religion, mystik &
fritanke
Ю/87–88 Filosofi
&Psykologi
800 LITTERATUR
87.3(2)6 Lenins filosofi (under
modern rysk-sovjetisk filosofi;
87.3(4Гем)6Маркс MarxEngels filosofi
Z UPPSLAGSVERK,
ÖVRIGT & ALLMÄNNA
VERK
Я/9(0) ALLMÄNNA VERK
900 HISTORIA & GEOGRAFI
Källor: Kinas nationalbibliotek, CLC (5:e upplagan): webbversion; Wikipedia > Chinese Library
Classification [2013-02-12]; RGB-BBK: maket PIK VIKS; Svenska WebDewey.
Kunskapsrangordningen som visade sig i huvudgrupperna återspeglas också i antalet huvudklasser. BBK har tio huvudklasser ägnade åt tillämpade vetenskaper,
36 procent av alla i schemat, och fem (18 procent) åt naturvetenskaper. Samhällsvetenskaper och humaniora har 11 huvudklasser (39 procent) och allmänna och
blandade verk har 2 (7 procent). I CLC och DDC har däremot samhällsvetenskaper och humaniora ett tydligare övertag. Överlägsenhet av samhällvetenskapliga
ämnen visar sig högst i DDC, där 70 procent av huvudklasserna är ägnade åt dessa
ämnen, medan bara tio procent ägnas åt varje av de andra tre huvudgrupperna.
CLC har 11 huvudklasser för samhällsvetenskaper och humaniora (50 procent),
fem huvudklasser för tillämpade vetenskaper (27 procent), fyra för naturvetenskaper (18 procent) och en klass (5 procent) för allmänna eller blandade verk.
BBK använder antingen siffror eller bokstäver i huvudavdelningarna. Det
finns en överensstämmelse mellan dem och detta gör det möjligt att räkna ut antalet nummer (från 10 till 99) som varje av de 28 bokstäverna har till sitt förfo-
55
gande. De huvudklasser som har flest nummer är den första och den sista, reserverade för interdisciplinära eller allmänna verk, tillsammans med den som heter Kultur, vetenskap och utbildning (Ч/7). Den första huvudklassen står i nuläget tom i
väntan på att man utarbetar den, och den sista har egentligen bara en del av sitt
möjliga utrymme upptaget. Därför kan man nästan påstå att det är huvudklassen
Kultur, vetenskap och utbildning som tar flest nummer från systemet (10 utav 89
möjliga). Denna huvudklass räknas i princip till samhällsvetenskap även om den
kan ha en blandad karaktär eftersom den delvis handlar om vetenskap i allmänhet.
I de andra två klassifikationssystemen kan man inte göra sådana uträkningar men i
CLC är det uppenbart att den som har flest underindelningar är Industriell teknik
(T), som därjämte är den enda i systemet som har bokstäver under första nivån
istället för siffror.
Hos BBK är det stora antalet huvudklasser om teknik och ingenjörsvetenskap
påtagligt. Trots detta används BBK mycket mer på folkbibliotek och universitetsbibliotek med samhällsvetenskaplig inriktning än på de bibliotek som har en teknisk och naturvetenskaplig profil, som oftast använder UDK och det ryska klassifikationssystemet GRNTI.182 En stor del av de tekniska huvudklasserna i BBK är
bara underindelningar i de andra två klassifikationerna. Vikten av de tillämpade
vetenskaperna i BBK kan förklaras av Sovjets satsning på industrialiseringen i
allmänhet och i synnerhet på vissa grenar som den tunga industrin. Att industrialisera landet och att ge ett riktigt lyft för industriell produktion var huvuddelen av
de första stalinistiska femårsplanerna som hade till huvudmål att hinna i kapp de
mest utvecklade kapitalistiska länderna. Denna satsning fortsatte senare. Det var
viktigt för sovjetpropagandan att visa att landet hade överträffat de kapitalistiska
länderna i industriell produktion. Under det kalla kriget blev vapenindustri särskilt
viktig och för propagandistiska syften även astronautik, där Sovjet blev den ledande nationen när Jurij Gagarin blev den första rymdfararen 1961. Detta kan
nästan räknas som den största segern för Sovjet i kalla krigets propaganda. Men
det är intressant att notera att astronautik inte är en huvudklass i BBK och detta
kan bero på att systemet utarbetades något före rymdresorna. Astronautik finns i
alla fall som en avdelning kallad Interplanetära kommunikationer (O/39.6) under
Transport. Däremot i CLC, som kom ut 15 år senare, finns Astronautik (med
Flygteknik) som huvudklass V. Detta kan tala för Kinas ambitioner i rymden.
Kina blev faktiskt det tredje landet att skicka en kosmonaut i rymden 2003. I det
tidigare konstruerade DDC är Astronautik (med Flygteknik) bara en underavdelning (629.1) inom Teknik. CLC är den enda som har Astronomi som huvudavdelning (P) – delad med Geovetenskaper – och detta är ett tecken på den stora utveckling och det anseende som astronomi hade i Kina sedan flera årtusenden år
tillbaka. I BBK och DDC är Astronomi en avdelning (B/22.6 respektive 520).
182
Dubna: Bibliotetjnij kompleks > recomends > recomends bibliotetjnyje klassifikatsii [2013-02-13].
56
Den tyngd som försvaret hade i Sovjet och i mindre grad i Kina återspeglas i
att båda systemen har sin egen huvudklass om Militärvetenskap. I CLC är den
t.o.m. placerad på femte plats i hierarkin. I DDC är däremot Militärvetenskap bara
en sektion (355) under Samhällsvetenskaper. Att CLC har Industriell teknik (T)
som största klass talar också för vikten som de kinesiska ledarna lagt vid jätteingenjörsverk. Tre raviners damm, det största vattenkraftverket i världen, är ett exempel.
Om man jämför ordningsföljden i BBK och CLC är det slående att den är
omvänd. Även om BBK och CLC är uppbyggda enligt marxistiska idéer kom de
till två helt olika lösningar för systemets struktur. CLC utgick egentligen i första
hand från Maos kunskapsteori snarare än från någon annan marxistisk tolkning.
Ekonomi, som är basen enligt marxismen, ligger den inte i toppen och inte heller
så särskilt väl placerad som man kanske skulle ha trott. I CLC är den sjätte huvudklassen av 22, och i BBK ligger i andra hälften av schemat som den nittonde
huvudklassen av 28.
Man kan notera att CLC saknar två bokstäver i mitten, L och M. Maj Klasson
antydde att detta skulle kunna vara ett tecken på att någonting hände som ändrade
inriktningen i definitionen av världssynen.183 Det var en mycket rimlig hypotes
men den förklaring som jag fick från Kinas nationalbibliotek var att dessa två
bokstäver tjänar som reserv om man vill lägga till flera klasser inom samhällsvetenskaper. Bokstäverna Y och W skulle också kunna användas för eventuella tilllägg för natur- och tillämpade vetenskaper.
Mellan dessa två bokstäver finns dock en upptagen bokstav, X, som är för
Miljö- och säkerhetsvetenskap. Den är placerad där, på näst sista plats före allmänna verk (Z) därför att innehållet är både samhälls- och naturvetenskapligt,
även om det är lite närmare naturvetenskap. Huvudklassen handlar om miljö och
också om säkerhetshantering för de olika industrierna. CLC är det enda av de tre
systemen där miljövetenskap är så synlig såsom huvudklass. Detta kan bero på de
enorma miljöproblemen som Kina har. Attityden mot miljön i Kina har förändrats
under åren. I slutet av 1950-talet ”när ordförande Mao satte i gång det stora
språnget deklarerade han: ‘Vi har nu ett nytt krig. Vi ska öppna eld mot naturen”.184 Han deklarerade bland annat krig mot sparvar och andra ”farsoter”.185
Detta resulterade i att insekter skadliga för jordbruket ökade dramatiskt och ledde
till hungersnöd. Mao insåg i efterhand sitt stora misstag men det var för sent: det
uppskattas att mellan 15 och 30 miljoner kineser dog som följd av svält och nästan
alla sparvar utrotades.186 Som Judith Shapiro poängterar: “The contrast between
the militarized Maoist approach toward the conquest of nature and traditional
183
Klasson, M. (1995), ”Knowledge Organisation as a Mirror of Society”, s. 23.
Dikötter, F. (2012), Mao och den stora svälten, s. 194.
185
Shapiro, J. (2001), Mao’s War against Nature, s. 86ff.
186
Meisner, M. (1999), Mao’s China and after, s. 237; Shapiro, J. (2001), Mao’s War against Nature, s. 87f.
184
57
Chinese values of harmony and sustainability is sharp”.187 Kinas ekonomi har ökat
rejält sedan Maos tid men även miljöföroreningen och -förstörelsen. De mest förorenade städerna i världen finns i Kina på grund av att man huvudsakligen använder kol som energikälla, trots att landet på senaste tiden har även börjat investera
mycket i förnybar energi.188 Den snabba ekonomiska tillväxten har lett till att Kina
har försökt hitta nya billigare alternativ för sitt energibehov i olika världsdelar
som i Afrika. Miljövetenskap, som tvärvetenskaplig disciplin, är på flera ställen i
de andra två systemen, men finns framförallt som underavdelning inom Ekonomi
(337.7 i DDC) eller inom Biologi (B/20.1 BBK). Ryssland nu och tidigare Sovjet
har också haft en mängd väldiga miljökatastrofer, som kärnolyckan i Tjernobyl, i
Ukraina (1986), och andra mindre kända som t.ex. explosionen i Majakkärnavfallstanker i Ural (1957) eller Aralsjöns torrläggning i Centralasien på grund av
jordbrukskonstbevattning. Men de sovjetiska och ryska myndigheterna har aldrig
prioriterat miljöfrågor.
Marxism-leninism som var högst i hierarkin i BBK finns nu nästan obemärkt
i systemet, såväl inom Statsvetenskap (Ф/66) som inom Filosofi (Ю/87). I DDC
har den även en mycket blygsam placering som en underindelning inom Statsvetenskap. Samma sak kan man säga om klassen för den kinesiska kommunismen
som, inom Statsvetenskap (320), hamnar ännu på lägre nivåer av hierarkin i DDC,
och på samma nivå som marxism-leninism i BBK. Angående Religion befinner
sig klassen i BBK på en mycket lägre plats i det hierarkiska trädet – den tredje
huvudklassen från botten – än i DDC och CLC, där den nästan är i toppen. I DDC
står Religion strax efter Filosofi (100), som annars delar plats med Psykologi,
någonting som är gemensamt för de tre systemen. Detta kan bero på att psykologi
har befäst sin status som etablerad vetenskap senare än andra traditionella discipliner. I BBK finns dessa två sistnämnda vetenskaper på näst sista plats och i
CLC, där de finns under Filosofi och religion (B), är de nästan i toppen.
Två andra discipliner som grupperas tillsammans är Historia och geografi
(CLC och DDC), men i BBK finns Geografi under Geovetenskaper. Medicin och
hälsa ligger ungefär i samma rangordning i alla system, är huvudklass i CLC (R)
och BBK (Р/5) och en avdelning i DDC (610) under Teknik. Under Teknik befinner sig också avdelningen Jordbruk (630), som i CLC och BBK är huvudklasser
(S respektive П/4). Det är en ekonomisk sektor som haft en stor betydelse för
Ryssland och särskilt för Kina, där mer än hälften av befolkningen bodde på
landsbygden till 2011.189 I BBK står också namnet skogsvetenskap tillsammans
med Jordbruk i huvudavdelningens namn, något som talar för att Ryssland är ett
187
Shapiro, J. (2001), Mao’s War against Nature, s. 6.
Ebrey, P. B. (2010), The Cambridge Illustrated History of China, s. 348ff; Almén, O. m.fl. (2008), Kina –
idag, s. 73f; Shapiro, J. (2001), Mao’s War against Nature, s. 208.
189
The World Bank > Data > Indicator > Rural population (% of total population) [2013-02-27].
188
58
skogsland. En anledning till att varken Medicin eller Jordbruk är huvudklasser i
DDC kan ligga i att Dewey decimalklassifikation har mycket färre huvudklasser.
Nästan alla ämnen som är huvudklasser i DDC finns även som huvudklasser i
de andra systemen. Ett undantag är Datavetenskap, som inkluderades i efterhand i
den blandade klassen 0. Datavetenskap är i CLC en avdelning till Industriell teknik (T) och i BBK en underavdelning till huvudklassen för Energetik och radioelektronik (З/31–32). Ett annat ämne som är huvudklass i DDC är Fritid, som placerats tillsammans med Konstarterna. I CLC och BBK är inte Fritid med i huvudavdelningens namn men den finns i alla fall under den gemensamma huvudklassen Kultur, vetenskap och utbildning (plus idrott i CLC), som är klass G respektive Ч/7. Idrott finns bara med i huvudklassens benämning i CLC och är här väl
placerat i hierarkin. I BBK och DDC finns Idrott i sista tredjedel av schemat under den nämnda huvudklassen för kultur (BBK) och för konst och fritid (DDC).
Idrott och Fritid finns bara tillsammans med Konst i DDC. Idrott, som vid
Deweys tid inte blivit ännu en av samhällets massföreteelser, fick passas in i någon av de 10 huvudklasserna. Det är förmodligen därför den hamnade med spel
och underhållning som ”restavdelning” i ett ”hörn” av ett inte så besläktat ämne
som konst. I CLC är Konst (J) och Litteratur (I) högre placerade än i BBK (Щ/85
respektive Ш/80–84) och DDC (700 respektive 800). I BBK delar Litteratur klass
med Filologi. Språkvetenskap, utan Litteratur, är för övrigt placerad i första hälften av schemat i CLC (H) och DDC (400).
10.2 Klassen Historia
Historia är huvudklass i de tre systemen och i både CLC och DDC delas huvudklassen med Geografi. Det har varit en lång tradition i många länder att dessa två
discipliner är tillsammans. Men i BBK är Geografi under Geovetenskaper. Huvudavdelningen Historia tillhör huvudgruppen Samhällsvetenskap i CLC och
BBK. I DDC är Historia och geografi sista huvudklass. I CLC står det som tionde
huvudklass (av 22) och i BBK står Historia som den artonde (av 28). De ligger
ungefär i mitten av schemat, i första hälften för CLC och i andra hälften för BBK.
Men man kan se det på ett annat sätt eftersom Historia i BBK är det första ämnet
inom samhällsvetenskap, t.o.m. före Ekonomi, medan i CLC är det den sista i
detta kunskapsområde. Den historiska analysen av samhällen var fundamental för
marxismen, som myntade begreppet historisk materialism, definierad som ”vetenskap om de allmängiltiga lagarna för mänsklighetens utveckling, således dialektisk materialism, tillämpad på kunskapen om samhällets liv och dess historia”.190
Det är därför inte konstigt att historia hos BBK är högst i hierarkin av samhällsve190
Persson, G. (2011), Det sovjetiska arvet, s. 71.
59
tenskaper. I DDC, trots att Historia är sista huvudklassen, tar ämnet betydligt
större plats i systemet än i de två andra om man räknar procentsatsen av avdelningarna använda för historia. Dessa är ungefär lika många hos CLC och BBK.
Tabell 6a. Klassen Historia: Avdelningar.
O Högsta nivån (huvudklasser) O Andra nivån (avdelningar) O Tredje nivån (sektioner) O Underindelningar.
I fetstil är kategorier som visar någon av sina undernivåer.
CLC
BBK
DDC
III Samhällsvetenskaper
6 Samhällvetenskaper
9 HISTORIA & GEOGRAFI
K HISTORIA & GEOGRAFI
K0 Historiografi
K1 Världshistoria
K2–7 Historia gällande särskilda världsdelar
K8 Biografi & arkeologi
K9 Geografi
T/63 HISTORIA-HISTORISKA
VETENSKAPER
63.0 Teori och metod i historiska vetenskaper
63.1 Historiografi
63.2 Historiska källor – Historiska hjälpvetenskaper
63.3 Historia
63.4 Arkeologi
63.5 Etnologi
900 Historia (allmänt)
910 Geografi & resor
920 Biografi & genealogi
930–990 Historia gällande
särskilda världsdelar, länder,
orter; utomjordiska världar
Källor: Kinas nationalbibliotek, CLC (5:e upplagan): webbversion; Wikipedia > Chinese Library
Classification [2013-02-12]; RGB-BBK: maket PIK VIKS; Svenska WebDewey.
Det finns inga stora skillnader mellan de tre systemen i de historiska avdelningarna i första nivån, förutom det nämnda om Geografi. Intressant att notera att Arkeologi inte är avdelning i DDC och att Etnologi bara finns med i BBK.
Att klassificera historia visar några dilemman. Konstantin Gurevitj anmärker
att en historiker vanligtvis beskriver ett geografiskt område eller en period, medan
ett klassifikationssystem för bibliotek måste vara uttömmande och täcka alla regioner, nationer och historiska perioder. Detta kan skapa problem när man t.ex.
försöker klassificera historia av närliggande regioner bredvid varandra. Måste
t.ex. Armenien, vars historia under årtusenden har varit förknippad med Mellanösterns och som på länge inte hade så direkta kontakter med Ryssland, delas
mellan asiatiska och europeiska länder (som Ryssland)? Måste Rysslands historia
börja med det urgamla armeniska kungariket som kom mycket tidigare än Kievrus?191 Nu tillhör Armenien inte längre Ryssland eller Sovjet som när Gurevitj
skrev artikeln, men hans exempel är belysande.
Nedan kan vi se tidsindelningen av världshistorien i de tre klassifikationerna.
191
Gurevitj, K. (1990), ”Russian/Soviet history in library classifications”, s. 65.
60
Tabell 6b. Klassen Historia: Tidsindelning av världshistorien.
CLC
K1 Världshistoria
K11 Förhistoria före 2000 f.v.t.
K12 Forntiden (2000 f.v.t.-476)
K13 Medeltiden (476–1640)
K14 Tidigmoderna tiden
(1640–1917)
K15 Samtidshistoria (1917...)
K151 Tidig 1900-talet (1917–
39)
K152 Andra världskriget
(1939–1945)
K153 Perioden efter Andra
världskriget (1945–1999)
K16 2000-talet
BBK
T/63.3(0) Världshistoria
63.3(0)2 Ursamhället
63.3(0)3 Forntiden & Antiken
63.3(0)4 Medeltiden (400-talet
–1400-talet)
63.3(0)5 Tidigmoderna tiden
(1500-talet–1918)
63.3(0)6 Samtidshistoria
(1918–...)
63.3(0)61 1918–1939
63.3(0)62 Andra världskriget
(1939–45)
63.3(0)63 1945-slutet av
1980–talet
63.3(0)64 Från slutet av 1980–
talet framåt
DDC
909.07–909.08 Allmänna
historiska perioder
909.07 Ca. 500–1450/1500
909.08 Modern historia
(1450/1500) …
930 Forntida världens historia (före ca 499)
Tidsindelningen av världshistorien skiljer sig starkt i den kinesiska klassifikationen. I Folkrepubliken Kina, som tidigare i Sovjet, utgår man från den marxistiska
historiska materialismen baserad på produktionssätt som indelar samhällen i olika
utvecklingsstadier. Förhistoria var ursamhällenas epok, ibland också kallad ”primitiv kommunism”, slavägarsamhällenas epok var antiken och forntiden, feodalismens epok var medeltiden, som sträckte sig t.o.m. 1640, när den engelske
kungen Charles I kallade in parlamentet, det första steget i den engelska ”borgerliga” revolutionen. Därefter kom kapitalismens tid, den tidigmoderna historien,
som slutade 1917 med oktoberrevolutionen. Då började kommunismens epok med
socialismen och ”uppbyggnaden av den kommande kommunismen”, dvs. samtidshistoria. De första två epokerna sammanfaller med den klassiska europeiska
tidsindelningen, och likaså medeltidens början efter Romarrikets fall, men i slutet
av den senare finns en skillnad på 150-200 år. För den tidigmoderna tidens slut
finns det bara ett års skillnad mellan den marxistiska periodiseringen i CLC och
den som finns i BBK, men datum markerar vad som räknas som viktigast: i det nya
BBK är brytpunkten första världskrigets slut (1918) istället för oktoberrevolutionen.
I DDC anger man bara tre epoker: forntiden, medeltiden – som saknar benämning och definieras genom årtal – och modern historia – från 1400–1500 till idag.
Med tanke på att denna periodisering är allmän för alla områden verkar det rimligt
att ha en mer kortfattad indelning. De tre systemen, när det gäller världshistoria, är
i samtliga fall eurocentriska, även om ett av dem är gjort av asiater. Man kan likaså
notera att förhistoria i BBK fortfarande kallas Ursamhället enligt den sovjetiska periodiseringen. För samtidshistoriens del finns det inte så stora skillnader mellan CLC
och BBK: Andra världskriget finns i båda och är den punkt som tudelar 1900-talet.
61
För BBK är slutet av kalla kriget i slutet av 1980-talet det som initierar den senaste
perioden, och för CLC är det år 2000. DDC delar inte upp det förra århundradet.
Tabell 6c. Klassen Historia: Geografisk indelning av historien.
CLC
K HISTORIA & GEOGRAFI
K2 Kinas historia
K3 Asiens historia
K4 Afrikas historia
K5 Europas historia
K6 Oceaniens historia
K7 Amerikas historia
BBK
63.3 Historia
63.3(2) Rysslands och Sovjets
historia
63.3(4) Europas historia
63.3(5) Asiens historia
63.3(6) Afrikas historia
63.3(7) Amerikas historia
63.3(8) Australias och Oceaniens historia
DDC
900 HISTORIA & GEOGRAFI
940 Europas historia
950 Asiens historia
960 Afrikas historia
970 Nordamerikas historia
980 Sydamerikas historia
990 Övriga områdens historia
I den geografiska indelningen utgår CLC och BBK från en geografisk närhetsprincip: Kina och Ryssland går först i respektive system, sedan kommer de närmaste världsdelarna till den mest avlägsna världsdelen sist. Men i CLC:s fall är det
intressant att Afrika kommer före Europa. För DDC är det samma ordning för
världsdelar som i BBK. DDC, skapad i Amerika, följer en kulturell och inte geografisk närhetsprincip där en europeisk världssyn avslöjas. Det enda företräde som
DDC ger Amerikas kontinent är att den får två avdelningar: Nord- och Sydamerika.
Tabell 6d. Klassen Historia: Kinas historia.
CLC
K2 Kinas historia
K21 Förhistoria (ca.1.7 miljoner år sedan–2070 f.v.t.)
K22 Tidig forntid, (ca.2070 –
475 f.v.t.)
K23 Mellanforntid (475 f.v.t.–
581 v.t.)
K24 Sen forntid (581–1840)
K25 Tidigmoderna tiden
(1840–1919)
K26 Senmoderna tiden (1919–
49)
K27 Folkrepubliken Kinas
tid (1949–…)
K271 1949–65
K273 1966–78
K275 1978–...
BBK
T/63.3(5Кит) Kinas historia
63.3(5Кит)3 Kinas forntida
historia (3000 f.v.t.–200-talet
v.t.)
63.3(5Кит)4 200-talet och
1600–talet
63.3(5Кит)5 Mitten av 1600talet och 1911
63.3(5Кит)6 1911–…
63.3(5Кит)63 1945–början av
1980-talet
63.3(5Кит)64 Början av 1980talet–…
62
DDC
931 Kina före 420
931.01 Tidig historia före 1523
f.v.t.
931.02 Period of Shang (Yin)
dynasty, ca.1523–1028 f.v.t.
931.03 Zhoudynasti och de
krigande staterna, ca.1028–
221 f.v.t.
931.04 Från Qin- till Jindynastin, 221 fv.t.–420 v.t.
931.249 Taiwans forntid
951.01–951.06 Historiska
perioder för Kina
951.01 Tidig historia före 960
951.02 960–1644
951.03 Perioden under
Qingdynastin, 1644–1912
951.04 Republik, 1912–49
951.05 Perioden under Folkrepubliken, 1949–…
951.06 2000–…
951.2 Sydöstra Kina och angränsande områden
För Kinas historia kombinerar CLC den marxistiska och den traditionella kinesiska indelningen efter dynastierna. För de senaste 170 åren använder man marxistiska kriterier som nästan sammanfaller med ändringar i det politiska statsskicket. Ursamhället, Förhistoria, slutar med den första och arkeologiskt obekräftade
Xiadynastin (till 2070 f.v.t), sedan kommer slavägarsamhället, Tidig forntid, som
avlöstes av perioden de krigande staterna (475 f.v.t.), därefter feodalismen – som
är uppdelad i Mellanforntid och Sen forntid med Suidynastin (581) som gräns.
Feodalismen slutar med första opiumkriget (1840). Tidigmoderna tiden, är den
halvfeodala och -koloniala tiden, som sträcker sig till Fjärde maj-rörelsen (1919),
en proteströrelse mot den dåvarande regeringen. Perioden mellan 1919 till 1949 –
då kommunisterna vann inbördeskriget – är Senmoderna tiden, under den konsoliderade kapitalismen. Denna period, som inte kan visas i detalj i tabellen, har så
många som nio indelningar om revolutioner, uppror och revolutionskrig mot
bland annat nationalisterna och Japan. Folkrepublikens tid, eller ”kommunismens
epok”, är den sista historiska huvudindelningen. Det är värt att notera att Folkrepublikens tid, som är dubbelt så lång än den tidigare perioden, bara består av tre
indelningar. Därutöver saknar dessa klasser namn utöver årtal. Mao Zedongs tid
är uppdelad i två: före och efter kulturrevolutionen, som känns som en mörk och
obekväm tid för det nya Kina. Mao, som fortfarande är en nästan helig figur, beskylls inte för detta,192 utan de som officiellt bär skulden är ”De fyras gäng” –
varav en var Maos änka Jiang Qing (1914–91) som dömdes till dödstraff, senare
omvandlat till livstids fängelse. Den senaste perioden i Kinas historia i CLC börjar två år efter kulturrevolutionens slut, när Deng Xiaoping blev nationens ledare.
BBK och DDC delar in Kinas historia utifrån start och slut av en dynasti.
Qindynastins början (221 f.v.t.), då Kina förenades under en kejsare, är en gemensam referens i båda, liksom slutet av Mingdynastin (1644) och slutet av kejsardömet (1911–12). Den senaste tidpunkten är i BBK början av Kinas samtida historia.
Denna epok uppdelas av andra världskriget (BBK) och Folkrepublikens bildande
(DDC). Den sista indelningen i BBK startar i början av 1980-talet, när Deng Xiaoping stärkte sin position vid makten, och i DDC är startpunkten år 2000. I DDC
uppdelas Kinas historia allmänt i två olika grupper: sektion 931 för Kinas historia
före 420 (Jindynastins slut) och sektion 951.05/06 för åren efter 420. Därjämte
finns en egen indelning (951.2) för Sydöstra Kina och angränsande områden, dvs.
Hongkong, Macao och Taiwan.
192
Meisner, M. (1999), Mao’s China and after, s. 443ff.
63
Tabell 6e. Klassen Historia: Rysslands historia.
CLC
K512 Rysslands historia
K512.1 Förhistoria
On K512.2 Forntiden före 882
The K512.3 Medeltiden (882–
1861)
K512.4 Modern historia
(1861–1917)
K512.5 Sovjethistoria (1917–
91)
K512.51 Oktoberrevolutionen
(1917)
K512.52 Utländsk intervention
och inbördeskriget (1918–20)
K512.53 Ekonomins återhämtning och socialismens
uppbyggnad (1921–39)
K512.54 Andra världskriget &
Stora patriotiska kriget (1939–
45)
K512.55 Perioden fram till
kommunistiska partiets 20:e
kongress (1945–56)
K512.56 Perioden efter partiets 20:e kongress (1956–91)
K512.6 Rysslands historia
efter 1991
BBK
T/63.3(2) Rysslands historia
63.3(2)2 Äldre stammar &
stater 1000 f.v.t–800-talet v.t.
63.3(2)4 Ryssland 800–1600talet.
63.3(2)5 Ryssland, slutet av
1600-talet –1917.
63.3(2)6 Ryssland, oktoberrevolutionen 1917–... Sovjetunionen (1917–91)
63.3(2)61 Ryssland och Sovjet
(oktober 1917–1939)
63.3(2)62 Andra världskriget &
Stora patriotiska kriget (1939–
45)
63.3(2)63 Sovjet (1945–91)
63.3(2)64 Ryska Federationen (1992–…)
63.3(2...) Historia om enskilda
platser i Ryssland
DDC
947.01–947.08 Historiska
perioder för Ryssland
947.01 Tidig historia före 862
947.02 Kievrus, 862–1240
947.03 Mongolväldet, 1240–
1462
947.04 1462–1689
947.05 Pjotr I:s regeringstid,
1689–1725
947.06 1725–96
947.07 1796–1855
947.08 1855–…
947.081 Aleksandr II:s regeringstid, 1855–81
947.082 Aleksandr III:s regeringstid, 1881–94
947.083 Nikolaj II:s regeringstid, 1894–1917
947.084 1917–53
947.085 1953–91
947.086 1991–…
63.3(29=...) Historia om enskilda folk i Rysslands territorium
BBK delar in Rysslands historia i Äldre stammar och stater före grundandet av de
första ryska furstendömena på 800-talet, perioden mellan Kievrus till 1600-talet,
med början av ätten Romanov (1613), därifrån till revolutionen (1917), och till
sist perioden från revolutionen framåt. I denna grundläggande indelning av rysk
historia är tatarväldets tid inte synlig, det så kallade ”tataroket”, som av den traditionella rysknationalistiska historiografin betraktas som roten till all ont för den
senare ryska historien. Den sovjetiska tiden tudelas av Andra världskriget och
”Stora patriotiska kriget”– som man alltid i Ryssland kallar den nazistiska ockupationen av landet (1941–45): perioden före kriget, och perioden efter kriget ända
fram till Sovjetunionens fall. Den sista klassen är Ryska Federationen.
I CLC följer man åter den marxistiska tidsindelningen med Förhistoria, Forntiden före 882, när fursten Oleg tog över Kiev och grundade Kievriket, och Medeltiden, eller ”feodalismen”, till så sent som 1861, när livegenskap avskaffades.
Sedan kommer Modern historia, eller kapitalismens tid, fram till Oktoberrevolutionen, som, liksom i BBK, är momentet då samtidsepoken börjar.
Det är värt att notera hur CLC har indelat den sovjetiska tiden. Efter oktoberrevolutionen kommer Utländska interventionen och inbördeskriget (1918–20),
64
sedan följer Ekonomins återhämtning och socialismens uppbyggnad (1921–39) –
ett mycket positivt namn för de mörkaste åren av Stalins terror, därpå Andra
världskriget och Stora patriotiska kriget – samma namn som används i Ryssland.
Därefter kommer Perioden efter andra världskriget fram till kommunistpartiets
20:e kongress (1956), då Chrusjtjov fördömde Stalins brott, och till sist Perioden
efter partiets 20:e kongress som sträcker sig till Sovjetunionens fall. Denna indelning och de benämningar som man satt på varje klass återspeglar mycket tydligt
hur relationerna mellan Sovjet och Kina var före och efter Chrusjtjov, då dessa
fördärvades. Motsättningar mellan båda länderna kulminerade i en gränskonflikt
1969 och i ett kort krig 1979 mellan Kina och det sovjetiskt stödda Vietnam, som
några månader tidigare hade ingripit i Kambodja för att avsätta den brutala maoistiska regimen ledd av Pol Pot (b.t.1976–79). De kinesisk-sovjetiska relationerna
normaliserades några år senare under Michail Gorbatjov.
DDC har en mer neutral indelning för Sovjets historia: den delas in bara i Lenins och Stalins tid (1917–53) och i 1953–91. De tidigare perioderna delas in i
Tidig historia före 862, när varjagen (viking) Rjurik grundade Rusriket nära Novgorod och den ätt som styrde de ryska medeltida staterna, Kievrus, och efter det
Mongolväldet, till 1462, med Ivan III:s regeringstid, tsaren som började ta över
mark från mongolerna. Nästa period sträcker sig till 1689, när Pjotr I kröntes tsar.
Efter den senares regeringstid följer perioden till Jekaterina II:s död (1796), avlöst
av perioden fram till Aleksandr II:s kröning, som inleder samtidshistorien, till
skillnad mot i CLC och BBK där hade oktoberrevolutionen utgör gräns. Tre indelningar utifrån olika tsarers regeringstider föregår den sovjetiska tiden. Som
Konstantin Gurevitj påvisar har DDC en föråldrad syn på rysk och sovjetisk tid,
en historia grundad främst på den ”monarkiska” förrevolutionära historieskrivningen som delade in perioder enbart efter de politiska härskarna istället för andra
kriterier.193 Det sovjetiska BBK, som marxistiskt system, undvek i sina första utkast alla individuella namn i historieindelningarna, det var produktionssättet som
bestämde.194 Men eftersom BBK började utarbetas under stalinismen, präglades
det också av Stalins nya imperialistiska och militaristiska historiesyn efter att
Tyskland invaderade landet 1941. Gurevitj skriver så här:
The strictly Marxist scheme was later modified under Stalin for very practical purposes. As
soon as Nazi Germany invaded the Soviet Union in 1941, he came to realize that communist
propaganda and the proletarian internationalism were hardly sufficient to inspire the people to
fight foreign invaders or hold the country together. Just four months after the invasion began,
Stalin made a nationally broadcast speech in which he invoked the names of the great Russian
generals of the past starting with Prince Alexander Nevsky (13th century). The speech gave a
signal to a major revision of the country’s history. Wars, battle, and military expeditions,
193
194
Gurevitj, K. (1990), ”Russian/Soviet History in Library Classifications”, s. 83.
Gurevitj, K. (1990), ”Russian/Soviet History in Library Classifications”, s. 67.
65
generals and militaristic rulers were brought back from oblivion and added to the uprisings
and riots in order to illustrate the heroic history of Russia and its struggle with other countries.195
Hur mycket som är kvar av denna historiesyn i den postsovjetiska BBK är svårt
att säga i denna övergripande analys. Klassen Historia har blivit mycket förändrad
och därutöver består landet inte längre av de 14 andra sovjetiska republikerna.
Därför är det inte så konstigt att det ryska elementet prioriteras framför andra nationaliteter, som Gurevitj påvisade i sin artikel från 1990, innan Sovjetunionens
sammanbrott.
10.3 Klasserna om politik
Statsvetenskap, eller Politologi, är egen huvudklass i BBK och CLC. Statsvetenskap är i DDC en avdelning under Samhällsvetenskaper (300). Därtill har den
kinesiska biblioteksklassifikationen sin första och viktigaste huvudklass enbart om
en politisk ideologi: Marxism-leninism, maoism och Deng Xiaopings teori. I CLC
är klassen Statsvetenskap och juridik placerad inom huvudgruppen för samhällsvetenskaper, den fjärde huvudklassen i strukturen, och delar plats och namn med
Juridik. I DDC är Samhällsvetenskaper den fjärde i systemet med Statsvetenskap
som andra avdelning. I BBK ligger Statsvetenskap i sista tredjedelen av schemat
som tjugonde huvudklass inom huvudgruppen för samhällsvetenskaper. Totalt
räknat upptar de politiska klasserna mycket mer utrymme i hela klassifikationssystemet i CLC, där nio procent är exklusivt använda för politik, medan i de andra
två system upptar politik ungefär en procent. Därutöver har CLC i nästan alla andra
huvudklasser inom samhällsvetenskaper något politiskt kommunistiskt innehåll.
Tabell 7a. Klassen om politisk ideologi: Marxism.
I avsnittets tabeller används färgerna på samma sätt som i tabell 5 i avsnitt 10.1. I fetstil är kategorier som
visar någon av sina undernivåer.
CLC
BBK
DDC
I Ideologi
A MARXISM-LENINISMMAOISM-DENG XIAOPINGS
TEORI
A1 Marx och Engels verk
A2 Lenins verk
A3 Stalins verk
A4 Mao Zedongs verk
A49 Deng Xiaopings verk
A5 Artikelsamling av de ovan
nämnda författarna
195
Gurevitj, K. (1990), ”Russian/Soviet History in Library Classifications”, s. 68.
66
A7 Biografi av de ovan
nämnda författarna
A8 Studie och forskning av
marxism-leninism-maoism &
Deng Xiaopings teori
Källor: Kinas nationalbibliotek, CLC (5:e upplagan): webbversion; Wikipedia > Chinese Library
Classification [2013-02-12]; RGB-BBK: maket PIK VIKS; Svenska WebDewey.
Idag är det bara CLC som har denna huvudklass. I BBK togs den bort efter Sovjets sammanbrott. Den ryska regeringen har försökt ersätta tomrummet lämnat av
leninismen med någonting annat, framförallt med nationalism, som också var det
andra huvudelementet i den sovjetiska statsideologin.196 Under Jeltsin tillsatte man
ett utskott lett av en nationalistisk matematiker för att skapa en ny statsideologi,
men efter ett år upplöstes det utan att man kommit fram till något vettigt förslag.197
Vad Kina beträffar är det mycket möjligt att det sovjetiska inflytandet på
1950-talet gjorde att de kinesiska klassifikationssystemen direkt lånade denna klass
till sina nya klassifikationer. Zhang Wenxian visar i sin artikel kring CLC hur det
första utkastet till CLC:s föregångare hämtade inspiration från sovjetiska modeller.198
Kina är idag ett helt annat land än det var under Mao Zedong, men regimen
håller i teorin fortfarande fast vid ”de fyra kardinalprinciperna” som fastslogs av
Deng Xiaoping: den socialistiska vägen, ”folkets demokratiska” diktatur, kommunistpartiets ledarskap och marxism-leninism-maoism.199 I officiella sammanhang
kallar man det ”socialism med kinesiska drag”. Nu är Dengs Xiaoping teori den
verkliga statsideologin mer än Maos. Den här teorin är i praktiken en kombination
av kapitalism och enpartidiktatur. Maurice Meisner påpekar att Dengs teori har ett
mycket tydligt nationalistiskt innehåll men litet rum för socialism.200 Man kan säga
att Kina de facto är ett kapitalistiskt system med kommunistisk retorik, eller en
”kapitalistisk enpartistat”.201 De kinesiska ledarna sedan Deng Xiaoping har valt
en pragmatisk väg för att utveckla marknadsekonomin i landet samtidigt som
makteliten behållit den politiska kontrollen under samma maktstruktur. Denna
pragmatiska karaktär framstår i Deng Xiaopings mest berömda citat: ”det spelar
ingen roll om det är en svart eller en vit katt, om den kan fånga möss är det en bra
katt”.202 Eller hans uttalande om att ”det är ärofullt att bli rik”.203 Följaktligen har
de sociala klyftorna blivit större än i vissa kapitalistiska länder som Sverige. Enligt Gini-koefficienten, som anger inkomstfördelning, har Kina en koefficient
196
Brandenberger, D. (2002), National Bolshevism, passim.
Bushkovitch, P. (2012), A Concise History of Russia, s. 458.
198
Zhang, W. (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL)”, s. 10f.
199
Kjellgren, B. (2009), Kina – modern historia, s. 76.
200
Meisner, M. (1999), Mao’s China and after, s. 536.
201
Lodén, T. (2012), Kinas vägval, s. 183.
202
Kjellgren, B. (2009), Kina – modern historia, s. 54.
203
Booz Morejohn, I. (2008), Kinesiska symboler, s. 77.
197
67
högre än den genomsnittliga i världen, dvs. höga inkomstskillnader.204 Men trots
detta har CLC den första huvudavdelningen om marxismen, en ideologi som syftar till att avskaffa de sociala ojämlikheterna.
I denna klass kan man konstatera att Stalin är den ende sovjetiska ledaren förutom Lenin. Inga andra bolsjevistiska tänkare med mycket mer utvecklad marxistisk teori än Stalin är med, som t.ex. Trotskij (1879–1940) eller Bucharin (1888–
1938), som blev bannlysta av den förre. Stalin är mest känd för sina brott mot
mänskligheten och inte som en politisk teoretiker. Man ser också i den här klassen
konsekvenser av de frusna kinesisk-sovjetiska relationerna sedan 1960-talet, lite
efter Chrusjtjov hade initierat avstaliniseringen. Denne blev av Mao Zedong
stämplad som en ”revisionist” och under Brezjnev och kulturrevolutionen blev
relationerna ännu värre. Den ”kanoniska” listan i CLC består av Marx (1818–83),
Engels (1820–95), Lenin (1870–1924), Stalin (1878–1953), Mao Zedong (1893–
1976) och Deng Xiaoping (1904–97). Denne har i efterhand passats in i systemet
och därför är hans verk (A49) placerade under Mao Zedongs verk (A4), vilket är
underligt. Trots att Dengs verk står på en lägre nivå än Stalins verk (A3) nämns
den förre i huvudklassens namn och inte den senare. Stalin är faktiskt, förutom
Engels – vars verk är helt integrerade i Marx (A1) – den ende på listan som inte
finns med i klassens namn. Man kan förstå att man inte vill göra Stalin för synlig i
systemet. Detta skulle vara obekvämt och väcka mer kritik mot klassifikationsschemat.
Tabell 7b. Klassen Statsvetenskap: Avdelningar.
CLC
BBK
DDC
III Samhällsvetenskaper
6 Samhällvetenskaper
300 Samhällsvetenskaper
D STATSVETENSKAP &
JURIDIK
D0 Politisk teori
D1 Kommunismens internationalrörelse
D2 Kinas Kommunistparti
D3 Kommunistiska partier i
andra länder
D4 Fackföreningar, bondeungdoms- och kvinnoorganisationer/rörelser
D5 Världspolitik
D6 Politik i Kina
D7 Politik efter land
D8 Diplomatik och internationella relationer
D9 Juridik
Ф/66 STATSVETENSKAP
66.0 Politisk teori
66.1 Politisk idéhistoria
66.2 Samtidspolitik (allmänt)
66.3 Inrikespolitik
66.4 Internationella relationer
& diplomati
66.5 Politik om nationaliteter,
etniska relationer
66.6 Politiska partier
66.7 Sociala och politiska
organisationer, rörelser &
fackföreningar
320 STATSVETENSKAP
321 Styrelseskick & statsskick
322 Statens relation till organiserade grupper och deras
medlemmar
323 Medborgerliga och politiska rättigheter
324 Den politiska processen
325 Internationell migration &
kolonisering
326 Slaveri & frigörelse
327 Internationella relationer
328 Den lagstiftande processen
204
Almén, O. m.fl. (2008), Kina – idag, s. 69.
68
I avdelningarna för Statsvetenskap lägger man först märke till att CLC skiljer sig
betydligt från de två andra. Man kan man återigen se dess marxistiska avtryck.
Tre av de tio avdelningarna nämner ordet ”kommunism” eller ”kommunist”. Vi
går vidare till detaljerna om politiska ideologier:
Tabell 7c. Klassen Statsvetenskap: Politiska ideologier.
CLC
D0 Politisk teori
D0-0 Vetenskaplig socialism
D01 Klassteori
D02 Teori om revolution
D05 Teori om partier
D052 Borgerliga partier
D053 Proletära partier
D06 Teori om nationellt oberoende & kolonialism
D068 Teori om krig och fred
D069 Internationalism & patriotism
D09 Politisk idéhistoria
D1 Kommunismens internationalrörelse
D2 Kinas Kommunistparti
D3 Kommunistiska partier i
andra länder
D4 Fackföreningar, bondeungdoms- och kvinnoorganisationer/rörelser
D5 Världspolitik
D50 Världspolitik (allmänt)
D501 U-länder
D502 I-länder
D503 Ryssland & USA
D507 Socialistiska länder
D509 Kapitalistiska länder
D51 Internationella konflikter
D513 Kamp mot fascismen
D56 Socialstruktur i världen
D564 Politiska partier och
rörelser
D6 Politik i Kina
D7 Politik efter land
BBK
66.1 Politisk idéhistoria
66.1(0)3 I forntiden & antiken
66.1(0)4 I medeltiden
66.1(0)5 Tidigmoderna politisk
historia
66.1(0)6 Samtidens politiska
historia (1918–...)
66.6 Politiska partier
66.61 Konservativa
66,62 Liberala
66.63 Socialistiska
66.631 Socialdemokratiska
66.632 Kommunistiska
66.633 Anarkistiska rörelser
66.64 Nationalistiska
66.65 Religiösa
66.66 Agrarpartier
66.67 Miljörörelser & partier
66.68 Övriga politiska rörelser och partier
66.686 Extremistiska och
terroristiska organisationer
66.7 Sociala och politiska
organisationer, rörelser &
fackföreningar
66.71 Civilrättigheters organisationer
66.72 Fackföreningar
66.74 Kvinnorörelse och organisationer
66.74 Ungdomsorganisationer
66.75 Organisationer för utveckling av freden, solidariteten och samarbetet mellan folk
66.76 Pacifistiska organisationer
DDC
320.5 Politiska ideologier
320.51 Liberalism
320.52 Konservatism
320.53 Kollektivism & fascism
(320.531 Socialism)
(320.532 Kommunism)
(320.533 Fascism)
320.54 Nationalism, regionalism,
internationalism
320.55 Religiösa ideologier
320.56 Ideologier som baseras
på grupper
(320.562 Ideologier utifrån kön)
(320.5622 Feminism)
320.57 Anarkism
320.58 Miljöinriktade politiska
ideologier
322 Statens relation till organiserade grupper och
deras medlemmar
322.2 Arbetarrörelser & arbetargrupper
324 Den politiska processen
324.1 Politiska partier
324.21Typer av partier
(324.212 Historiska politiska
partier)
(324.213 Monarkista)
(324.214 Konservativa)
(324.215 Centrista)
(324.216 Liberala)
(324.217Arbetarpartier)
(324.218 Agrarpartier)
DDC:s klass i Politiska ideologier (320.5) avslöjar ett vinklat perspektiv. Man
inleder med de ideologier som har mest acceptans i USA: Liberalism och Kon-
69
servatism. Och efter det kommer det som man kallar Kollektivism och fascism.
Där kan man hitta ”illegitima” ideologier som Socialism, Kommunism och Fascism.205 Anarkism fick vara åtskild från dessa politiska inriktningar, och strax efter
den, som sista kategori, kommer Miljöinriktade politiska ideologier. Feminism
finns gömd under Ideologier som baseras på grupper (320.56). I Typer av partier
(324.21) finns därutöver en dominans av högerinriktning, med endast den näst
sista partitypen som alltid kan räknas som vänster (Arbetarpartier). Ideologier
inordnas enligt den kronologiska principen från de äldst uppkomna till de nyaste.
I BBK har man först avdelningen Politisk idéhistoria (Ф/66.1). För den hade
jag inte tillgång till detaljerade nivåer där jag skulle ha kunnat se varje politisk
ideologi, men detta kan man istället se under avdelningen Politiska partier och
rörelser (Ф/66.7). Där liknar ordningsföljden DDC: Konservativa och Liberala
partier först och sedan Socialistiska, som delas in i Socialdemokratiska, Kommunistiska samt Anarkistiska rörelser. Sedan kommer Nationalistiska, Religiösa,
Agrarpartier, Miljörörelser och partier och till sist, Övriga, där bl.a. Extremistiska och terroristiska organisationer återfinns. Stämplingen av grupper som ”terroristiska” eller särskilt ”extremistiska” har inga tydliga gränser och i vissa fall
kan bedömningen vara ytterst kontroversiell.
CLC ger, återigen, det absoluta företrädet till kommunismen. Man kan tycka
att dispositionen är något rörig eller splittrad. Kategorier om politisk ideologi
finns i princip överallt, fast det handlar framförallt om samma ideologi. I Politisk
teori (D0) har man t.ex. Vetenskaplig socialism – den allra första sektionen –,
Klassteori eller Teori om revolution. Andra ideologiska nyanser kan påträffas men
oftast benämnda med en typisk kommunistisk eller nationalistisk terminologi, som
t.ex. Internationalism och patriotism, Teori om krig och fred, eller Teori om nationellt oberoende och kolonialism. Man har tillika Borgerliga partier och Proletära partier. Men det förekommer flera avdelningar till som handlar om partier.
Avdelning D2 är bara för Kinas kommunistparti, det enda tillåtna i landet. Nästa
avdelning är för Kommunistiska partier i andra länder (D3) och inom Världspolitik (D5) återfinns underavdelningen D564 som heter Politiska partier och rörelser
där dessa betraktas utifrån ett socialt perspektiv. Men ingen ytterligare specifikation om andra ideologier är synlig i systemet om man inte går till kategorier om
världspolitik efter område (D50). Dessa är uppdelade i U-länder, I-länder, Ryssland och USA, Socialistiska, och Icke-socialistiska länder. Gränsen mellan i-land
och u-land kan också vara suddig och mycket subjektiv. I avdelningen Politik
efter land (D7) skulle man även kunna återfinna andra politiska ideologier.
Angående fackföreningar har DDC en underavdelning för det som heter Arbetarrörelser och arbetargrupper (322.2). CLC har dessutom en avdelning för
Fackföreningar, bonde- ungdoms- och kvinnoorganisationer eller rörelser (D4). I
205
Wilson, A. (1992), ”The Hierarchy of Belief”, s. 395.
70
BBK finns även en avdelning som är mycket lik (Ф/66.7) där Fackföreningar,
Kvinnorörelse och -organisationer, Ungdomsorganisationer, Pacifistiska organisationer, och Organisationer för utveckling av freden, solidariteten och samarbetet mellan folk återfinns. Den senare har en mycket typisk sovjetisk klang. På tal
om kvinnorörelser kan man nämna att kvinnans ställning i Kina länge varit präglad av konfucianismen: ”traditionen bjöd att en kvinna skulle lyda sin far som
ogift, sin man som gift och sin egen son som änka”.206 Bruket att binda flickors
fötter var utbrett. Med Folkrepubliken fick kvinnan, som enligt den propagandistiska sloganen skulle ”bära upp halva himlen”, en förbättrad ställning.207 I Ryssland, där kvinnan som i resten av Europa var underkastad mannen,208 blev under
Sovjets första år kvinnans frigörelse och jämställdhet viktiga frågor för bolsjevikerna men 1930 ansåg regimen att jämställdhet uppnåtts under det socialistiska
samhället och frågan har sedan dess försvunnit från den politiska agendan.209
Tabell 7d. Klassen Statsvetenskap: Politiska system.
CLC
D0 Politisk teori
D04 Teori om proletär revolution och proletariatets diktatur
D08 Andra politiska teoretiska frågor
D082 Demokrati, mänskliga
och civila rättigheter
D5 Världspolitik
D05 Teori om partier
D59 Historia om politiska system i världen
BBK
66.0 Politisk teori
66.03 Politiska system
66.031 Styrelseskick
66.031.1 Demokrati
DDC
321 Styrelseskick & statsskick
321.3 Feodalism
321.5 Elitistiska styrelseskick
321.6 Absolut monarki
321.8 Demokratiska styrelseskick
321.9 Auktoritärt styre
321.92 Kommunistiskt styre
321.94 Fascistiskt styre
Angående politiska system finns i CLC inom världspolitiksavdelningen sektionen
Historia om politiska system i världen (D59) och inom Politisk teori sektionen
Teori om proletariatets diktatur (D04) och underindelningen Demokrati, mänskliga och civila rättigheter (D082). Kina är officiellt en ”proletariatets demokratiska” diktatur, en ”socialistisk demokrati” eller en ”folkdemokrati”.210 Begreppet
folkdemokrati, använt med propagandistiska syften av de kommunistiska regimer
som dök upp efter andra världskriget, skulle inte vara motsatt till proletariatets
diktatur utan en variant eller nästan en synonym till den.211 Däremot finns Kom206
Kjellgren, B. (2009), Kina – modern historia, s. 14.
Kjellgren, B. (2009), Kina – kultur och tradition, s. 34f; Ebrey, P. B. (2010), The Cambridge Illustrated
History of China, s. 351f.
208
Figes, O. (2003), Natasha’s dance, ss. 43, 251.
209
Persson, G. (2011), Det sovjetiska arvet, s. 52ff.
210
Meisner, M. (1999), Mao’s China and after, s. 536.
211
Wikipedia, den franska versionen, gå till: démocratie populaire [2013-04-02].
207
71
munistiskt styre i DDC tillsammans med Fascistiskt styre i undersektionen Auktoritärt styrelseskick. I varje klassifikation representeras alltid en enda synvinkel
och ibland kan dessa vara helt motsatta. Den sistnämnda kategorin befinner sig i
DDC i sektionen Styrelseskick och statskick (321) där man bl.a. har Demokratiska
styrelseskick. I BBK finns bara Demokrati i underindelningen Styrelseskick
(Ф/66.031), åtminstone i den tillgängliga uppdaterade upplagan som jag haft.
Ryska Federationen är en förbundsrepublik som tillkom efter Sovjets sönderfall. I början låg i teorin parlamentets makt ännu högre än presidentens. Men hösten 1993 ändrades modellen efter en maktkamp mellan parlamentet och president
Jeltsin som slutade med över hundra döda när presidenten besköt parlamentshuset,
där anhängare till upproriska parlamentariker befann sig.212 Därefter ändrades konstitutionen genom en folkomröstning som gav Ryssland en semipresidentialistisk
regeringsform där makten i första hand ligger hos presidenten. Rysk politik var
under 1990-talet präglad av stora motsättningar mellan kommunister och ”reformister” som stödde den nyinförda kapitalismen. Mycket rika affärsmän, de så
kallade ”oligarkerna”, spelade en stor roll i politiken och var Jeltsins nyckelpelare.
Deras politiska inflytande har minskat under Putin, som såg ett hot i vissa oligarker som motsatte sig honom. Han har även stärkt presidentens ställning gentemot
regionernas guvernörer och styrt landet med järnhand mot oppositionen.
Tabell 7e. Klassen Statsvetenskap: Politiska rättigheter.
CLC
D0 Politisk teori
D08 Andra politiska teoretiska frågor
D081 Frihet, jämlikhet & brödraskap
D082 Demokrati, mänskliga
och civila rättigheter
BBK
66.7 Sociala och politiska
organisationer, rörelser &
fackföreningar
66.71 Organisationer för medborgerliga rättigheter
DDC
32 STATSVETENSKAP
323 Medborgerliga och politiska rättigheter
Den sista aspekten som här behandlas är politiska rättigheter. De förekommer på
ett eller annat sätt i de tre klassifikationerna. I DDC ägnas en hel avdelning åt dem
vid namn Medborgliga och politiska rättigheter (323). I CLC ser man inom Politisk teori den ovan nämnda underavdelningen Demokrati, mänskliga och civila
rättigheter (D082) samt en ytterligare, Frihet, jämlikhet och brödraskap (D081). I
BBK fann jag bara kategorin Organisationer för medborgerliga rättigheter
(Ф/66.71). Både Kina och Ryssland har i detta avseende blivit särskilt kritiserade
av människorättsgrupper även om medborgerliga rättigheter ingår i deras grundla-
212
Karol, K. S. (2003), ”Russie: Le vide politique après les affaires”.
72
gar.213 Enligt Human Rights Watch begränsar regeringen i Kina yttrande- och föreningsfrihet genom att kontrollera alla rättsliga institutioner, tillämpar censur i
pressen och upprätthåller en repressiv politik i regioner med etniska minoriteter,
som Tibet, Inre Mongoliet och Xinjiang (Östturkestan). Samtidigt är medborgare
alltmer beredda att utmana myndigheterna i frågor som markkonfiskering, tvångsvräkningar, maktmissbruk hos korrumperade tjänstemän, diskriminering och ekonomiska ojämlikheter.214 Ryssland har, enligt samma organisation, upphävt de få
blygsamma framsteg i politiska rättigheter som genomfördes av president Dmitrij
Medvedev (b.t.2008–12), istället har man tagit ett intensivt krafttag mot medborgerlig aktivism genom nya lagar som begränsar ideella organisationers verksamhet och urholkar mötes- och yttrandefrihet. Dessutom har man på lokal nivå klubbat igenom lagar som diskriminerar homosexuella och övergrepp mot rebellmotståndet i ryska Kaukasien har fortsatt.215
10.4 Klassen Religion
Religion är huvudklass i de tre systemen. I CLC är det bara en avdelning inom
Filosofi, men namnet religion är i alla fall i huvudavdelningens rubrik sedan 1999.
I BBK tillhör Religion, mystik och fritanke huvudgruppen för samhällvetenskaper
och humaniora. Eftersom BBK var ett marxistiskt konstruerat system är huvudklassen om religion den tredje lägsta från bottnen, medan i DDC är det precis
tvärtom, och i CLC är den ännu högre, den andra efter marxismen. Som man har
förklarat är detta på grund av filosofins prestige i både Maos kunskapsteori och i
det traditionella kinesiska samhället. Om man räknar ut hur mycket utrymme klass
Religion tar i systemet kan man påstå att religion är viktigast i DDC eftersom den
upptar en tiondedel av alla avdelningar i hela systemet, medan den i CLC, som
avdelning inom Filosofi, bara upptar den en tvåhundradel, och i BBK en nittiodel.
Att religion har så viktig plats i DDC är inte så konstigt med tanke på att Melvil
Dewey (1851–1931) var en människa av sin tid, då kristendom fortfarande hade
en framstående roll i samhället. I CLC, tack vare att Religion fick vara med i huvudklassens namn med Filosofi, fick den näst högsta rangordningen i hierarkin,
vilket är paradoxalt i ett officiellt kommunistiskt land.
213
Chinese Government's Official Web Portal > Constitution of the People's Republic of China [2013-04-22];
Offitsialnij sajt prezidenta Rossii > Konstitutsija Rossijskoj Federatsii [2013-03-02].
214
Human Rights Watch > Asia > China [2013-03-02].
215
Human Rights Watch > Europecentral-Asia > Russia [2013-03-02].
73
Tabell 8a. Klassen Religion: Avdelningar.
I avsnittets tabeller används färgerna på samma sätt som i tabeller 7 i föregående avsnitt 10.3
CLC
BBK
II Filosofi
6–8 Samhällsvetenskaper
& Humaniora
B FILOSOFI & RELIGION
B0-B7 Filosofi
B8 Kognitionsvetenskap
D86 Psykologi
B9 Religion
B91 Religionsanalys & -studier
B92 Religionsteori
B93 Mytologi & animism
B94 Buddhism
B95 Daoism
B96 Islam
B97 Kristendom
B98 Andra religioner
B99 Vidskepelse
Э/86 RELIGION, MYSTIK
OCH FRITANKE
86.2 Religionskunskap
86.3 Enskilda religioner
86.4 Mystik
86.5 Fritanke
DDC
2 RELIGION
200 Religion (allmänt)
210 Religionsfilosofi &
religionsteori
220 Bibeln
230 Kristendom
240 Kristendomsutövning &
kristet bruk
250 Utövande av kristet
prästämbete & religiösa ordnar
260 Kristen organisation, socialt arbete & tillbedjan
270 Kristendomshistoria
280 Kristna samfund
290 Övriga religioner
Källor: Kinas nationalbibliotek, CLC (5:e upplagan): webbversion; Wikipedia: Chinese Library
Classification; RGB-BBK: maket PIK VIKS; GPNTB-Web Irbis: BBK-navigator; Svenska WebDewey.
Det finns stora skillnader i avdelningarna i de tre systemen. I BBK ser klassen inte
helt fullständig ut, åtminstone i den tillgängliga versionen. 1997 gjorde man övergripande ändringar i klassen som skulle utvecklas i efterhand. Dessa har kommit
2012 men tyvärr finns inte de ännu på webben. DDC har sju avdelningar bara för
kristendom och endast en för Övriga religioner. Här visar DDC en partiskhet som
flera bl.a. Wilson och Olson kritiskt kommenterat.216 I CLC är de första åtta avdelningarna av Filosofi och religion ägnade åt filosofi, den nionde åt den tvärvetenskapliga Kognitionsvetenskap – där Psykologi (B86) återfinns – och den sista åt
religion. Att psykologi placerats tillsammans med filosofi är någonting som är
gemensamt i de tre systemen, även om Psykologi är åtskild från huvudklassen
Religion i de två andra klassifikationerna. Man skulle kunna tro att religion är
underordnad filosofi på grund av att den kinesiska regimen har missgynnat religion som en ideologisk konsekvens av att landet officiellt har en kommunistisk
ideologi. Detta kan ha påverkat, men man behöver först förstå vilken betydelse
begreppet religion har haft i Kina. Som Kjellgren påvisar är begreppet ganska nytt
i Kina:
Traditionellt talade man istället om tre stora ”läror”: den konfucianska, den daoistiska och
den buddhistiska. Det fanns ingen fast begreppsgräns som skiljde dessa lärors religiösa delar
från de filosofiska på det sätt vi med våra begrepp skulle ha delat upp det. [---]
216
Wilson, A. (1992), ”The Hierarchy of Belief”, s. 394; Olson, H. A. (1998), ”Mapping beyond Dewey’s
Boundaries”, s. 234.
74
[---] Folk i Kina identifierade sig förr i tiden mycket sällan som anhängare av en viss lära.
När man talade om konfucianer, daoister och buddhister avsåg man för det mesta bara ”professionella utövare” av lärorna: de statliga ämbetsmännen och daoistiska eller buddhistiska
munkar och nunnor. Vanligt folk ägnade sig åt en blandning av tro på olika sorters övernaturliga krafter som i brist på eget namn brukar kallas folkreligion. 217
Tabell 8b. Klassen Religion: Underindelningar.
CLC
B2 Filosofi i Kina
B22 Filosofi före Qindnastin
(före 220 f.v.t.)
B222 Konfucianska läran
B223 Daoistiska läran
B9 Religion
B92 Religionsteori
B93 Mytologi & animism
B94 Buddhism
B95 Daoism
B96 Islam
B97 Kristendom
B976 Kristendomens grenar
B976.1 Katolicism
B976.2 Ortodoxa kyrkan
B976.3 Protestantism
BBK
86.3 Enskilda religioner
86.31Tidiga former av religion.
Forntiden och Antiken
86.33 Religioner i Östern
86.35 Buddhism
86.37 Kristendom
86.372 Ortodoxa kyrkan
86.373 Monofysitism
86.374 Nestorianism
86.375 Katolicism
86.376 Protestantism
86.38 Islam
86.39 Icke-traditionella former
av religiositet
86.4 Mystik
86.5 Fritanke
B98 Övriga religioner
B982 Brahmanism, hinduism,
jainism, sikhism
B985 Judaism
DDC
211 Gudsbegreppet
211.7 Agnosticism/Skepticism
211.8 Ateism
280 Kristna samfund
281 Fornkyrkan & östkyrkor
281.6 Österländskt ortodoxa
kyrkor
282 Romersk-katolska kyrkan
283–289 Protestantiska &
övriga samfund
290 Övriga religioner
292 Antik religion (grekisk och
romersk religion)
293 Germansk religion
294 Religioner av indiskt
ursprung
294.3 Buddhism
294.5 Hinduism
295 Zoroastrism (mazdaism,
parsism)
296 Judendom
297 Islam, babism, bahai
299 Religioner som saknar
annan placering
(299.512 Konfucianism)
(299.514 Daoism)
Den särskilda karaktären av religion i Kina återspeglas i klassifikationssystemet.
Till skillnad från andra världsdelar som har de abrahamitiska monoteistiska religionerna (judaism, kristendom och Islam) finns det inte någon tydlig gräns mellan
religion och filosofi. Både konfucianism och daoism hör till Filosofi i Kina (B2)
under kategorin Filosofi före Qindynastin (220 f.v.t.), tillsammans med andra betydande filosofiskolor. Daoism återfinns dessutom i avdelningen för Religion
(B9). Buddhism, som ursprungligen är en icke-kinesisk lära, är inte placerad under Filosofi i Kina utan i stället i avdelningen för Religion. Konfucianism är en
217
Kjellgren, B. (2009), Kina – kultur och tradition, s. 12f.
75
tankelära som betonar vikten av att bete sig som det anstår ens sociala ställning
för att ha ett harmoniskt samhälle. Familjen står i centrum i Kong Fuzis lära och
att lyda sin far och de äldre är väsentlig. På samma sätt framstod kejsaren som en
landsfader vilken man måste lyda.218 Konfucianismen var hatad av Mao men man
kan dock upptäcka konfucianska inslag i hans ideologi.219 Den kinesiska ledningen
har numera börjat lyfta fram konfucianism som ett verktyg för staten.220 Daoism,
grundad vid samma period av hovbibliotekarien Lao Zi, är däremot en världsfrånvänd filosofi som förespråkar enkelhet och ett icke-handlande som ideal. ”Istället
för att kontrollera sig själv och andra med regler och föreskrifter borde man förlita
sig på den dao eller väg som finns i naturen.221 Välkända begrepp som de komplementära motsatserna yin och yang eller praktiska färdigheter som fengshui
kommer från daoismen. Den buddhism som spreds i Kina från Indien under de
första 250 åren av vår tideräkning var av grenen Mahayana, med den meditativa
zenbuddhismen som en av de största inriktningarna.
DDC visar återigen bias inom själva kristendomen, där protestantism får sex
sektioner, katolicism en och den ortodoxa kyrkan endast en underavdelning. I
Övriga religioner finns tre sektioner om utdöda eller halvutdöda religioner (292,
293 och 295) och fyra sektioner om Religioner av indiskt ursprung; Judendom;
Islam, babism, bahai; samt Religioner som saknar annan placering. Islam delar
plats med två andra religioner som bröt sig ut från den på 1800-talet (bahism och
bahai). Ordningsföljden för religioner är för övrigt logisk: de är ordnade utifrån en
kronologisk princip från de äldsta till de nyaste, förutom kristendomen som kommer först.
CLC har följande ordning: Animism (som är placerad tillsammans med Mytologi), Buddhism, Daoism, Islam, Kristendom och till sist Övriga religioner. De är
inordnade på ett oklart sätt som kanhända kombinerar, med vissa undantag, kronologiska- och närhetsprinciper. I BBK har man i avdelningen Enskilda religioner
(Э/86.3): Tidiga former av religion i forntiden och antiken, Religioner i Östern,
Kristendom, Islam, samt Icke-traditionella former av religiositet. Man ser samma
ordningsprincip från de äldsta till de nyaste religionerna. Inom de kristna kyrkorna
(Э/86.37) är de tillika jämnt fördelade efter samma kriterium och utan någon partiskhet. Två gamla östra kyrkor som monofysitiska (kopter, armeniska kyrkan
m.m.) och nestorianska får lika mycket plats som de största kyrkorna. Denna neutralitet kan bero på att indelningarna är exakt samma som i sovjetisk tid, då man
behandlade alla religioner ungefär på samma sätt. Denna neutralitet visar sig
218
Kjellgren, B. (2009), Kina – kultur och tradition, s. 21.
Granqvist, H. (2000), Filosofi i Kina, s. 219f; Zhang, T. & Schwartz, B. (1997), ”Confucius and the Cultural Revolution”.
220
Kjellgren, B. (2009), Kina – modern historia, s. 84.
221
Kjellgren, B. (2009), Kina – kultur och tradition, s. 14.
219
76
också i CLC kanske på grund av samma skäl. Där får var och en av de tre största
kristna kyrkorna (B976) lika mycket utrymme i systemet.
Det är märkvärdigt att den tredje största religionen i världen i antal troende,
hinduism,222 är inte så synlig i alla tre system, ett tecken på den rådande eurocentrismen eller på den kulturella närhetsprincipen. I CLC är hinduism placerad i sektionen för Övriga religioner (B98) och delar klass med andra indiska trosläror
(B982). I BBK lokaliseras den under sektionen för Religioner i Östern (Э/86.33),
och i DDC finns den i en underavdelning av indiska religioner (294), där buddhism ingår. Buddhism är annars synligare i de två andra systemen än i DDC. I BBK
är buddhism den enda asiatiska religion som inte hamnar i den blandade klassen
Religioner i Östern. Där återfinns bl.a. judendom, daoism och konfucianism.
Dessa är likaså ”gömda” i DDC i underavdelningen Religioner som saknar annan
placering (299). Däremot är judendom placerad på en mycket högre hierarkisk
nivå i DDC än i BBK och CLC. Den senare har judendom som underindelning i Övriga religioner.
Bland de största minoritetsreligionerna i Ryssland är just judendom den enda
som inte har egen sektion i BBK. Det finns allt färre judar i landet efter att många
emigrerat framförallt till Israel, och en större del av dem som är kvar är ickereligiösa.223 Antisemitism har länge varit stark i Ryssland. Judarnas ställning höjdes de första decennierna efter revolutionen eftersom en betydlig del av bolsjevikerna var judar, men senare, med kalla kriget och bildandet av Israel, blev den
sovjetiska regimen alltmer misstänksam mot judarna, som ofta blev utsatta för en
inofficiell diskriminering.224 På senare år har denna diskriminering upphört även
om antisemitism lever kvar i det ryska samhället. Buddhism är en annan viktig
religion i några ryska republiker med stor turkmongolisk befolkning (Tuva, Kalmuckien och Burjatien), och Islam, den största minoritetsreligionen – ca. fem procent i hela landet – är majoritetsreligion i en del av de kaukasiska republikerna
och i östra delen av Volgaområdet (Tatarstan och Basjkirien).225 Ryssland har under de postsovjetiska åren fått allvarliga problem i Kaukasien med jihadism, den
mest fundamentalistiska Islam, särskilt i samband med Tjetjenienkrigen som radikaliserat en del muslimer i regionen.
Kina har också visat oro för spridning av islamismen i Xinjiang, där urbefolkningen, de muslimska uigurerna, har haft svåra upplopp med hankineser.226 Det
finns därutöver andra muslimer i Kina (hui) som är etniskt kinesiska. Sammanlagt
uppskattas muslimer vara två procent av befolkningen, medan de kristna är ca.
fyra procent.227 Religioner har växt de senaste åren, och de kinesiska myndigheter222
Wikipedia, den engelska versionen, gå till: Major Religious Groups [2013-02-22].
Sreda: Arena [2013-04-17].
224
Wikipedia, den engelska versionen, gå till: History of the Jews in Russia [2013-02-27].
225
Sreda: Arena [2013-04-17].
226
Han är benämningen på den dominerande etniska gruppen i Kina, över 90 procent av landets befolkning.
227
Wikipedia, den engelska versionen, gå till: Religion in China [2013-02-22].
223
77
na är nu mer toleranta mot religioner än förr,228 men de är oroliga för religiösa rörelser som kan tända en eld till massprotest mot regimen. De kanske bland annat
har i åtanke Taipingupproret (1851–64) – lett av mystikern Hong Xiuquan, påstådd vara Jesus yngre bror – som kostade många miljontals kineser livet.
Hursomhelst har den kinesiska staten visat en järnhand mot misstänkta sekter och
andliga rörelser som kan uppfattas som ett hot till regimen. Ett exempel på detta
är då den populära meditationsmetoden Falun Gong blev förbjuden 1999.229
Buddhism, som är en allmänt accepterad religion i Kina, när den är blandad med
politiska krav, som i Tibet, kan fått förföljelse för dess aktiva utövare.230 Men
konfucianismen, som ovan nämnts, och lokala och folkliga religioner på landsbygden, som inte betraktas som ett hot mot partiets maktställning, har t.o.m. fått
en pånyttfödelse de senaste åren.231
BBK har som sista sektion i enskilda religioner Icke-traditionella former av
religiositet (Э/86.39). Dessa, särskilt i form av sekter, har fått en stor popularitet i
det postsovjetiska samhället. Efter Enskilda religioner finns två andra avdelningar
i BBK: Mystik och Fritanke. I Mystik ingår även astrologi, alkemi, magi, orakel
och ockultism. I Fritanke ingår ateism, som är placerad tillsammans med, enligt
beskrivningen, alla ”antireligiösa” inriktningar som sekulär humanism eller sekularism. ”Enligt en del undersökningar finns det få länder där så stor del av befolkningen definierar sig själv som ateister som i Kina”,232 men i CLC finns, till min
stora förvåning, ingen kategori som heter ateism, agnosticism eller dylikt. Ämnet
kan ingå främst i avdelningen Religionsteori och tänkande (B2). I DDC finns Ateism, och också Agnosticism och skepticism, men bara som undersektioner av
Gudsbegreppet (211). Trots att antalet ateister enligt statistiker tillika är stort i
Ryssland,233 har ordet ateism fått en viss negativ klang i det nya Ryssland och
följaktligen undviks ordet i de första nivåerna av klassifikationen. Att osynliggöra
begreppet ateism och dölja det under andra likartade termer kan likaledes betraktas som tendentiöst även om ersättningsorden som fritanke kan låta positiva. Nuförtiden har den ortodoxa kyrkan, stödd av staten, fått en framstående roll i det
ryska samhället. Kyrkan har börjat få alltmer kritik för sin nära relation till den
postsovjetiska regimen. Den ortodoxa kyrkan hade under många århundraden en
privilegierad position i maktstrukturen och en konstant närvaro i det ryska samhället. Denna situation omvandlandes med den sovjetiska regimen, som genomförde några antireligiösa kampanjer, den hårdaste under Stalin på 1930-talet, och
228
Kjellgren, B. (2009), Kina – modern historia, s. 84; Ebrey, P. B. (2010), The Cambridge Illustrated History of China, s. 354.
229
Ebrey, P. B. (2010), The Cambridge Illustrated History of China, s. 343.
230
Almén, O. m.fl. (2008), Kina – idag, s. 22.
231
Granqvist, H. (2000), Filosofi i Kina, s. 225f.
232
Kjellgren, B. (2009), Kina – kultur och tradition, s. 13; Wikipedia, den engelska versionen, gå till: Irreligion by Country [2013-03-01].
233
Sreda: Arena [2013-04-17].
78
också på ett mildare sätt under Chrusjtjov.234 Men för det mesta tillät de sovjetiska
myndigheterna religiösa verksamheter även om detta var illa ansett och kyrkan
var strikt övervakad.235 Trots att sovjetregimen propagerade mot religion och för
ateism upphörde inte kulten för heliga figurer även om det var under andra former: Stalin införde personkulten till sin egen person och gjorde i praktiken en gud
av Lenin. Ikoner blev också ersatta av propagandistiska bolsjevistiska plakat. Ungefär samma fenomen skedde i Kina med Maos figur redan vid hans liv.
234
Ellis, J. (1998), ”Religion and Orthodoxy”, s. 282f; Bodin, P.-A. (2009), ”Ryska ortodoxa kyrkan efter
Sovjetunionens upplösning”, s. 206f.
235
Bodin, P.-A. (2009), ”Ryska ortodoxa kyrkan efter Sovjetunionens upplösning”, s. 206f.
79
11 Slutdiskussion
Denna uppsats har undersökt två nationella biblioteksklassifikationer i sitt historiska sammanhang och jämfört dem med en tredje allmänt använd internationellt.
Den har försökt ge svar på de ställda frågorna huruvida man kan se en tydlig ideologi bakom dessa tre system, om vad som ur ett ideologiskt perspektiv skiljer och
förenar dem och vilka som visar mest bias och på vilket sätt.
Vi har tre klassifikationer skapade i tre olika länder och i tre olika tider: DDC,
skapad under andra hälften av 1800-talet i ett land som alltid varit kapitalistiskt;
BBK, utarbetat från 1930- till 1960-talet i ett land som var kommunistiskt men
som nu är kapitalistiskt; och CLC, utformat mellan slutet av 1950-talet och 1975 i
ett land som var och är officiellt kommunistiskt. Dessa faktorer syns i systemen
även om dessa har förändrats genom åren. De är universella klassifikationssystem
i den meningen att de klassificerar hela kunskapsuniversum, men inte alla har haft
en universalistisk avsikt att tillämpas i hela världen. CLC (Kinesisk biblioteksklassifikation) – det enda som innehåller landets namn – har som kinesiskt nationalsystem bara använts i Folkrepubliken Kina. BBK (Bibliografisk biblioteksklassifikation), också ansett som Rysslands nationalsystem, var ursprungligen designat för Sovjetunionen, men det spreds till länder i östblocket. Dewey Decimal
Classification, som nu är det mest utbredda systemet i världen, blev först använt
bara vid Amherst College i Massachusetts men Dewey ansåg att det skulle kunna
användas i princip överallt som ett universellt sätt att organisera all kunskap i
positivismens anda enligt vilken kunskap ansågs vara någonting helt objektivt.
Denna tanke finns även i marxistisk kunskapsorganisation, som betraktar sig som
grundad på vetenskapliga universella lagar från den ”vetenskapliga socialismen”.
De flesta universella klassifikationssystem som kom efter har på ett eller annat sätt varit påverkade av DDC, även BBK och CLC. Dessa är också baserade på
ett decimalt system, åtminstone under den översta nivån. BBK, med sitt marxistiska perspektiv, påverkade i sin tur CLC något, om inte annat i dess första klass.
Det är mycket möjligt att om Kina inte hade brutit med Sovjet skulle CLC ha varit
likt BBK eftersom CLC:s föregångare på 1950-talet var baserad på sovjetiska
utkast till BBK. Det var först senare, när de sovjetiska och kinesiska relationerna
frös, som CLC gick sin egen väg.
Man använder flera olika principer för att inordna klasser. Nästan alla klassifikationer går t.ex. från det generella till det specifika. De flesta använder ofta en
80
närhetsprincip, dvs. att det som ligger geografiskt eller kulturellt närmare kommer
först. I de studerade klasserna brukar också förekomma en kronologisk princip.
Andra kriterier kan ibland vara godtyckliga eller ideologiskt vinklade. DDC och
BBK, som Wilson anmärkte, visar en tydlig europeisk världssyn,236 men även ett
asiatiskt system som CLC har inslag av den världsdominerande vedertagna eurocentrism som ofta ger företräde till det europeiska framför andra områden. Annars
ser man naturligtvis att Kina är prioriterat i CLC. Men ur ett ideologiskt perspektiv är CLC mycket mer marxistiskt eller maoistiskt än kinesiskt. Själva marxismen
är i grund och botten en europeisk ideologi, även om den har anpassats till olika
verkligheter i hela världen, som i Kina genom Maos uttolkning. Nationalism var
en viktig komponent i maoismen. Den fungerade som en förenande kraft som utnyttjade det externa ”hotet” från Sovjet och den kapitalistiska världen (främst
USA och Japan). Detta nationalistiska drag syns tydligt i systemet om man går till
underavdelningarna i Statsvetenskap eller Historia. Konfucianismen, även om den
var stämplad av Mao som en ideologi från den ”feodalistiska” epoken, lånade
vissa element till maoismen. Mer än 2000 år som statsideologi kan inte helt raderas från individernas undermedvetna. Därför kan man också se spår av bibliotekssystemen från kejserliga tiden. Den amerikanska Library of Congress Classification har likaså kunnat influera CLC i den alfabetiska notationen av huvudklasser.
I dispositionen av huvudgrupper av ämnen visar sig en paradoxal analogi:
CLC, liksom BBK, grundat på den materialistiska marxismen, är mycket närmare
DDC, som har en ”idealistisk” kunskapssyn där ämnena relaterade till människans
idévärld står högst i rangordningen. I CLC har vi precis dessa ämnen i inledningen: marxism, filosofi, religion och samhällsvetenskap som går före naturvetenskap. Det är tvärtom hos BBK. Materialismen hos CLC kan visa sig i innehållet
men inte riktigt i strukturen. BBK:s huvudgrupper skulle vara lika CLC:s om man
bara kastade om dem. Detta visar hur man inom samma ideologi kan komma fram
till helt olika lösningar. Det som var exakt likadant hos dessa två system var den
första klassen om marxism-leninism, men denna har försvunnit i det nya BBK.
Det förefaller mig som att BBK är konstruerat på ett mer koherent sätt enligt
marxistiska principer än CLC. Dessutom tycks det mig, som Anders Ørom påpekar,237 att dess struktur följer mer tydliga och logiska principer än DDC, där man
omvänt ser Bacons kunskapsindelning efter mänskliga förmågor (förnuft, fantasi
och minne). BBK:s struktur liknar mycket det universalistiska klassifikationssystemet Information Coding Classification (ICC) som utgick från objektområdena
form-struktur, materia-energi, kosmos-Jorden ända till människans själsliga produkter.238
236
Wilson, A. (1992), ”The Hierarchy of Belief”, s. 393.
Ørom, A. (2003), ”Knowledge Organization in the Domain of Art Studies”, s. 142.
238
Dahlberg, I. (1992), ”The Basis of a New Universal Classification System Seen from a Philosophy of
Science Point of View”, s. 194f.
237
81
Angående bias i klassifikationssystemen måste man vara försiktig vad gäller
absoluta bedömningar. För dem som är uppvuxna i kapitalistiska länder är det
svårare att skönja biaser i DDC än i CLC och det sovjetiska BBK, eftersom
världssynen hos den förra är integrerad i våra intellektuell-konceptuella horisonter
och förefaller oss ”naturlig”.239 Det är precis den ”hegemoni” som Gramsci skrev
om. Det som för oss är ”sunt förnuft” skulle egentligen kunna ses som en tydlig
bias för någon som kommer från en annan kultur. Hursomhelst var regimens avsikt för CLC och det sovjetiska BBK att hävda ett marxistiskt perspektiv inom
kunskapen. DDC var däremot inte ett statligt projekt av ett styrande parti utan
produkten av en konkret individ. Men detta betyder inte att systemet är fritt från
bias. Systemet speglar världssynen och värderingarna hos författaren och hans
kulturella omgivning. Dessutom är DDC, som den äldsta av de moderna klassifikationerna för bibliotek, belastad i sin disposition av klasser av en gammal kunskapsorganisation som ger prioritet till vissa ämnen (t.ex. religion) som ansågs
viktigast i Nordamerika i slutet av 1800-talet. Moderna företeelser som utvecklades senare är ofta mindre synliga i de första nivåerna av systemet. CLC är, trots
att det är det nyaste av dem, det som styrs mest av en ideologi, vilket genomsyrar
hela systemet. BBK har avideologiserats efter Sovjetunionens fall men man kan
även i innehållet hitta vissa spår från det sovjetiska förflutna samtidigt som man i
flera fall, som i Statsvetenskap, har en viss ombytt hierarki som prioriterar de nya
kapitalistiska värderingarna. BBK visar i de studerade klasserna mindre bias än de
andra. Skälet till detta kan ligga i att Ryssland upplevde en drastisk förändring i
sitt politiska system som tvingade fram förnyelsen av BBK. Någon sådan drastisk
politisk förändring har inte skett vare sig i Kina eller i USA sedan deras klassifikationsscheman skapades, och CLC och DDC har behållits utan radikala förändringar.
I Historia är det CLC som visar tydligare ideologiska biaser för 1900-talets
kinesiska eller sovjetiska historia. Den marxistiska tidsindelningen kan vara diskutabel men detsamma kan man säga om den klassiska historiska periodiseringen
för världshistoria som utgår från händelser från Europas historia. I detta avseende
tycker jag att DDC har gjort rätt med att ha färre och mer generella periodiseringar för världshistorien. Det är i princip omöjligt att ha en gemensam tidsindelning
för avlägsna områden som knappt haft kontakt med varandra.
Även i Statsvetenskap är det kinesiska CLC mest inpräntat av en entydig ideologi. En del benämningarna på klasser låter nästan som politiska slagord. Andra
politiska tendenser än kommunism är dolda. Det är också anmärkningsvärt att
Stalin fortfarande är med i den ”kanoniska” listan av marxistiska teoretiker i den
inledande huvudklassen. I DDC syns en hierarki där liberalism och konservatism
239
Ørom, A. (2003), ”Knowledge Organization in the Domain of Art Studies”, s. 139.
82
är i toppen och alla former av socialism, inklusive socialdemokrati, står lägre och
är placerade inom samma klass som fascismen.
Inom klassen Religion är det DDC som visar mest partiskhet. Kristendom
upptar sju av de åtta avdelningarna för enskilda religioner och inom kristendomen
dominerar dessutom protestantismen stort över de andra kyrkorna. Inom Religion
visar sig BBK och CLC mycket mer neutrala. De har ingen religion som tydligt
sticker ut från de andra. Jag tolkar det som ett tecken på att man i de kommunistiska länderna principiellt inte ville gynna någon religion mer än någon annan.
BBK:s version som jag använde för klassen Religion utkom bara några år efter
Sovjetunionens fall men man hann ta bort termen ateism, som var associerad till
den sovjetiska ideologin. I CLC är också ateism märkligt obefintlig. I alla tre systemen är den tredje största religionen i världen, hinduism, mindre synlig än de
två stora (kristendom och Islam).
Undersökningen syftade även till att besvara frågor om hur Kinas och Rysslands historia och samtid syns i klassifikationerna, och hur mycket BBK och CLC
har ändrats under åren. Den första frågan har besvarats med flera exempel i kapitel 10. Genomgången av de olika klasserna visade oss att historia i sina politiska,
filosofiska och kulturella dimensioner i många fall kan förklara det hierarkiska
sammanhanget, varför klasserna är ordnade på ett visst sätt eller heter som de heter.
Sista frågan om hur BBK och CLC har ändrats genom åren har besvarats i kapitel 9. Det gäller två länder som har gått igenom djupa strukturella förändringar i
sin ekonomiska eller politiska organisation sedan respektive biblioteksklassifikation skapades och dessa förändringar återspeglas i dem. När det gäller BBK kan
man nästan påstå, med Klassons ord, att de nya kategorierna i klassifikationssystemen har ”erövrat” men inte helt täckt de gamla. Den nya hegemonin bygger
delvis på den hegemoniska ordning som tog över makten och byggde om den inifrån.240 BBK är nu ett marxistiskt konstruerat klassifikationssystem med nästan
samma huvudavdelningar som förr men utan marxistiskt innehåll. Det befinner sig
i slutet av en övergångsperiod där inte alla förändringar efter Sovjetunionen har
slutförts. Liksom i Kina var den sovjetiska officiella ideologin mycket tydligt nationalistisk, med kalla kriget mot USA i bakgrunden. Dessa element syntes i BBK
men i mindre grad än i den första upplagan av CLC som var extremt ideologiserad. CLC gör sig försiktigt men utan återvändo av med det maoistiska arvet.
Namnändringar och raderande av klasser med mycket typiskt maoistiskt innehåll
har oftare skett i underindelningar – som lättare justeras – än i första nivåerna. I
huvudavdelningar ser man bara tre små modifieringar i huvudklassernas namn.
Den kinesiska biblioteksklassifikationen skulle antagligen ha blivit mindre ideologiserad om den inte hade skapats i skuggan av Maos kulturrevolution. Det är
mycket anmärkningsvärt med den stora konflikten som finns i dagens Kina mellan
240
Klasson, M. (1995), ”Knowledge Organisation as a Mirror of Society”, s. 28.
83
den kapitalistiska verkligheten som inpräntar ett allt mer avideologiserat samhälle
och den officiella marxistiska retoriken. CLC följer enbart partiets riktlinjer och,
som de flesta klassifikationssystem, följer det med viss eftersläpning samhällets
utveckling. Kapitalism, som de facto är det ekonomiska systemet i landet, ses inte
i CLC på ett särskilt positivt sätt. Det är noterbart att de enda huvudklasser som
ändrats i BBK och CLC är de som handlar om samhällsvetenskaper. Detta är ingen tillfällighet, det är precis i sådana ämnen som den ideologiska ”kampen” tydligast uttrycks.
Klassifikationssystem kan inte omformas i samma takt som samhället och vetenskaperna utvecklas. Det är för kostsamt och tidskrävande att genomföra omfattande ändringar. Därför brukar strukturen vara i stort sett den som fanns när klassifikationen utformades första gången. Huvudavdelningarna är således organiserade i enlighet med de ideologier som då var dominerande. Ordningsföljden i
strukturen säger oss mycket om vilka ämnen som räknades som viktigare eller
mindre viktiga, men man måste ta det med förbehåll. Man kan inte vara fixerad
vid detta. Hierarkin visar sig tydligast i sina allra första klasser men för de följande klasserna behöver man även betrakta andra faktorer för att komma fram till
en välgrundad slutsats. Som det visades i undersökningen kan vikten av en klass,
som Historia, tolkas på olika sätt: alla tre system kan ha befogade anledningar till
att räkna klassen som tyngre än i de andra även om Historia i det hierarkiska trädet i CLC ligger högst och i DDC lägst.
De tre jämförda klassifikationerna är olika uttryck för den dominerande och
konventionella världssyn som rådde i de länder och de tider som de skapades i
eller när de ändrades. Men de har inte den genomslagskraft som de verk som de
klassificerar, de har snarare en passiv roll. Man bör inte överskatta biblioteksklassifikationernas påverkan i samhället. Man ska inte glömma varför de finns till,
nämligen för att kunna återfinna ett verk eller ämne på det mest effektiva sättet.
Klassifikationer kan t.o.m. ha dramatiska effekter för människoliv, som Bowker
och Star visar oss,241 men biblioteksklassifikationer har inte sådant genomslag eftersom objektet för dem är biblioteksbestånd och inte människor. Man kan leva
helt bortvänd från biblioteksklassifikationer om man inte använder bibliotekets
objekt och det finns många som aldrig har klivit in på ett bibliotek och letat efter
dess material. För dem är bibliotekssystem alldeles betydelselösa. För biblioteksbesökare är den negativa effekten som sådana klassifikationer kan orsaka t.ex.
irritation eller frustration om de inte kan hitta verk om ett ämne på grund av att
systemet osynliggör det. För att undvika detta och sätta användarna i fokus är det
viktigt att försöka bygga upp klassifikationssystem som inte grundar sig bara på
en ideologi som kan utnyttjas för att partiskt favorisera, exkludera eller marginalisera vissa ämnen. Men ett klassifikationssystem innebär alltid att göra val och det
241
Bowker, G. C. & Star, S. L. (1999), Sorting things out, passim.
84
blir nästan omöjligt att hitta det perfekta systemet där alla ämnen är presenterade
på ett tillfredsställande sätt för alla användare. I Sovjet och i Maos Kina innebar
inte BBK och CLC någonting nytt för medborgarna: alla områden av det sovjetiska respektive kinesiska samhället var redan genomsyrade av samma ideologi
och biblioteken var inget undantag. Biblioteksklassifikationer hävdade den officiella ideologin och kunde t.ex. tjäna som ett medel för att ideologiskt vägleda läsning. Användares perspektiv kunde beaktas men var underordnat det politiska syftet.
Biblioteksklassifikationer har en praktisk funktion och är till för att anpassas
till ett visst material. En klassifikation kan prioritera vissa ämnen framför andra
lika viktiga och detta kanske inte handlar om bias utan att om det kan finnas
mycket material skrivet om ett visst ämne och lite om ett annat. Men det kan vara
en annan sak om klassifikationen har som anspråk att användas internationellt,
som DDC och delvis BBK. Då skulle man kunna sätta större krav på att begränsa
sådana obalanser. Detta väcker följande fråga: finns det behov av att ha ett gemensamt klassifikationssystem i den här globaliserade världen? Och i så fall vilket? Enligt Ranganathan ska ett klassifikationssystem vara universellt i den meningen att det kan användas av människor av olika kulturer och språk. 242 Jag tänker på DDC, som möjligen är på väg att bli ett sådant system. Med tanke på dess
eurocentrism skulle jag inte se det som en positiv utveckling. Istället skulle en
bättre lösning kunna vara ett nytt modernt system uppbyggt av människor från
olika kulturer från hela världen. Det är kanske en utopi och någon typ av bias skulle
säkert i alla fall förekomma. Men man kan också undra om man överhuvudtaget behöver universalklassifikationssystem för bibliotek. Många idag anser att det är meningslöst att sträva efter en enda objektivitet när man har andra tekniska möjligheter.
Denna uppsats har syftat till att uppmärksamma två klassifikationssystem som
förbisetts i tidigare svenska studier. Jag är medveten om dess begränsningar.
Dessa har framförallt ålagts av den disponerade tiden och omfånget som är bestämt för en masteruppsats. Jag har inte heller haft tillgång till den fullständiga
uppdaterade versionen av det ryska klassifikationssystemet och för den kinesiska
biblioteksklassifikationen har jag varit tvungen att använda mig av översättningar
och har därtill saknat de första upplagorna. Undersökningens resultat skulle också
ha kunnat avvika något om jag hade valt tre andra klasser. Att på ett praktiskt sätt
jämföra strukturerna av tre klassifikationssystem som har så varierande antal huvudklasser (från 10 till 28) uppbyggda med antingen siffror eller bokstäver eller
både och är dessutom en komplicerad uppgift som kräver långa förberedande
övervägningar. Trots alla begränsningar och svårigheter tycker jag att min valda
metod har hjälpt mig att uppnå syftena, att det insamlade materialet var tillräckligt
stort för att dra grundade slutsatser och att mina kunskaper om historia och Ryssland har underlättat bearbetningen av materialet. Men det är läsarna som bäst kan
242
Ranganathan, S. R. (1989), Philosophy of Library Classification, s. 79.
85
bedöma uppsatsens trovärdighet. Arbetet skulle i alla fall kunna utvecklas mycket
mer i mer omfattande studier. Att undersöka andra klasser, att fokusera mer på
enskilda kategorier, att studera BBK:s anpassningar i andra länder än Ryssland,
eller att fördjupa sig mer i de skillnader som finns mellan de första och de senaste
upplagorna av BBK och CLC är några förslag till fortsatta studier. Hursomhelst
hoppas jag att denna studie kan bidra till en ökad kunskap om BBK och CLC och
till att belysa den historiska dimensionen av klassifikationssystemen.
86
12 Sammanfattning
Syftet med denna uppsats har varit att ur ett historiskt perspektiv få en djupare
kunskap om det ryska (BBK) och det kinesiska nationalklassifikationssystemet
(CLC) för bibliotek genom en jämförelse med Dewey decimalklassifikation
(DDC). Uppsatsen inleddes av en introduktion till det teoretiska ramverket kring
klassifikationssystemen och deras ideologiska implikationer följd av en översikt
över tidigare studier om BBK, CLC och besläktade uppsatser och avhandlingar på
svenska. I min undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod som skulle
kunna betraktas som en jämförande textanalys av klassifikationssystem. Före analysen har den historiska bakgrunden behandlats och de tre klassifikationernas
grundläggande drag analyserats. För jämförelsen ställdes följande frågor:

Kan man se en tydlig ideologi bakom dessa tre klassifikationssystem? Vad
är det som ur ett ideologiskt perspektiv skiljer och förenar dem? Vilka
klassifikationssystem visar mest bias och på vilket sätt?

Hur syns Rysslands och Kinas historia och samtid i systemen?

Hur mycket har BBK och CLC ändrats under åren?
För att besvara dessa frågor har jag analyserat systemens struktur och tre utvalda
ämnen: historia, politik och religion. Resultaten har visat att alla dessa klassifikationer, uppkomma i olika tider, världsdelar och politiska system, brukar prioritera
det europeiska före andra främmande synsätt på världen. Närhetsprincipen tillämpas annars ofta. CLC och BBK, som utgick från marxistisk materialism, är helt
olika i strukturen. I den grundläggande dispositionen av huvudämnen liknar CLC
mer DDC, som är mer ”idealistisk”. Den förra, präglad av maoismen, är den som
visar tydligast ideologiskt syfte, medan det samtida BBK i de studerade klasserna
visar mindre bias än de andra. Den drastiska politiska förändringen i Ryssland
efter Sovjet tvingade fram en förnyelse av klassifikationen, något som inte skett i
de två andra systemen. Men den ursprungliga strukturen har med något undantag
behållits, även i den kinesiska biblioteksklassifikationen. Underavdelningarna har
däremot ändrats mycket mer. BBK har förlorat sitt ursprungliga marxistiska innehåll och CLC har följt regimens officiella direktiv och återspeglar inte riktigt de
stora förändringarna som det kinesiska samhället genomgått de senaste decennierna. Historien har kunnat förklara en hel del aspekter i klassifikationssystemen.
87
Käll- och litteraturförteckning
Otryckt material
I uppsatsförfattarens ägo
E-postkommunikation med Nina Nikolajevna Golodnova, NITS BBK (Utvecklingscentrum för BBK) vid RGB, Ryska Statsbiblioteket, mellan 2013-02-11
och 2013-04-09.
E-postkommunikation med Vladimir Jurevitj Kalatjichin, webbsidans ansvarige
för Maket PIK VIKS/Rabotjee mjesto katalogizatora, RGB (Ryska Statsbiblioteket), mellan 2013-01-04 och 2013-03-20.
Tryckt material
Abramov, Konstantin Ivanovitj (1980), Istorija bibliotetjnogo dela v SSSR. Moskva: Kniga.
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011), "Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt", i G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder, s.
19–33. Malmö: Liber.
Akademik. URL: http://dic.academic.ru/ [2013-02-08].
Alasuutari, Pertti (1995), Researching Culture: Qualitative Method and Cultural
Studies. London: Sage.
Almén, Oscar, Svensson, Marina, Lundahl, Bertil & Kjellgren, Björn (2008), Kina
– idag. Malmö: Gleerups.
Ambartsumjan, Zachari Nikolajevitj (1951), ”Osnovnye voprosy teorii katalogov
sovjetskich bibliotek”, i Bibliotekar, nr April.
Andersen, Axel, Kajberg, Leif & Friis-Hansen, Jens B. (1985), Libraries and Information Centres in the Soviet Union. Ballerup: Bibliotekscentralen.
Batley, Sue (2005), Classification in Theory and Practice. Chandos Information
Professional Series. Oxford: Chandos.
Baumanis, Arturs & Rogers, A. Robert (1958), ”Soviet Classification and Cataloging”, The Library Quarterly 28, nr 3, s. 172–186. Finns som e-tidskrift.
Beghtol, Clare (1986), ”Bibliographic Classification Theory and Text Linguistics:
Aboutness Analysis, Intertextuality and the Cognitive Act of Classifying
88
Documents”, i Journal of Documentation 42, nr 2, s. 84–113. Finns som etidskrift.
Benito, Miguel (2001), Kunskapsorganisation: En introduktion till katalogisering,
klassifikation och indexering. Borås: Taranco.
Berntsson, Göran (2007), Klassifikation enligt SAB-systemet: Ett läromedel. Ny
utg. Borås: Bibliotekshögskolan (BHS).
Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija (2009). URL:
http://www.bestreferat.ru/referat-105706.html [2013-01-06].
Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija: Rabotjie tablitsy dlja massovych
bibliotek (1997), red. G. P. Vanskaja. Moskva: Libereja.
Biederstaedt, Frank & Zetzsche, Simon, Doklad BibliotetschnoBibliografitscheskaja Klassifikacija. URL: http://forge.fhpotsdam.de/~hobohm/bbk.ppt [2013-01-25].
Bing Translator. URL: http://www.bing.com/translator/
Bodin, Per-Arne (2009), ”Ryska ortodoxa kyrkan efter Sovjetunionens upplösning”, i A. Jonsson Cornell & C. Vendil Pallin (red.), Ryssland: Politik, samhälle och ekonomi, s. 205–226. Stockholm: SNS förlag.
Booz Morejohn, Ingrid (2008), Kinesiska symboler. Västerås: Ica.
Boréus, Kristina (2011), ”Texter i vardag och samhälle”, i G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder, s. 131–149. Malmö: Liber.
Bowker, Geoffrey C. & Star, Susan Leigh (1999), Sorting Things Out: Classification and its Consequences. Cambridge, Mass.: MIT Press.
Brandenberger, David (2002), National Bolshevism: Stalinist Mass Culture and
the Formation of Modern Russian National Identity, 1931–1956. Cambridge,
Mass.: Harvard University Press.
Britannica Online Encyclopedia. URL: http://www.britannica.com/ [2013-02-01].
Bushkovitch, Paul (2012), A Concise History of Russia. Cambridge: Cambridge
University Press.
Chan, Lois Mai (1981), Cataloging and Classification: An Introduction. New
York: McGraw-Hill.
Chinese Government's Official Web Portal. URL: http://english.gov.cn/ [2013-0422].
Dahlberg, Ingetraut (1992), ”The Basis of a New Universal Classification System
Seen from a Philosophy of Science Point of View”, i Classification Research
for Knowledge Representation and Organization: Proceedings of the 5th International Study Conference on Classification Research, Toronto, Canada,
June 24–28, 1991, s. 187–197. Amsterdam: Elsevier.
Danielsson, Tobias (2002), Det ryska barnbibliotekets roll och överlevnad i dagens Ryssland: En fältundersökning på barnbiblioteket i Pskov. Magisteruppsats i biblioteks- & informationsvetenskap, Lunds universitet: Avdelningen
89
för ABM och bokhistoria, 2002:7. Finns i fulltext via Lunds universitets
webbsida, URL: http://www.lunduniversity.lu.se/
Denk, Thomas (2012), Komparativa analysmetoder. Lund: Studentlitteratur.
Dikötter, Frank (2012), Mao och den stora svälten. Lund: Historiska media.
Dorofjejeva, N. A. & Serebrjannikova, V. M. (1978), Perevod fondov i katalogov
massovych bibliotek na tablitsy BBK: Metoditjeskie rekomendatsii. Moskva:
Gosudarstvennaja biblioteka SSSR imjeny V. I. Lenina.
Dubna (Mezjdunarodnaja universitet prirody, obsjtjestva i tjeloveka): Bibliotetjnij
kompleks. URL: http://lib.uni-dubna.ru/biblweb/index.asp [2013-02-13].
Eagleton, Terry (2007), Ideology: An Introduction. London: Verso.
Ebrey, Patricia Buckley (2010), The Cambridge Illustrated History of China.
Cambridge: Cambridge University Press.
Ellis, Jane (1998), ”Religion and Orthodoxy”, i C. Kelly & D.G. Shepherd (red.),
Russian Cultural Studies: An Introduction, 274296. Oxford: Oxford University Press.
Figes, Orlando (2003), Natasha’s Dance: A Cultural History of Russia. London:
Penguin.
García Sierra, Pelayo. (2000), Diccionario filosófico: Manual de materialismo
filosófico. Una introducción. Oviedo: Pentalfa Ediciones. Finns som e-bok,
URL: http://www.filosofia.org/filomat/index.htm
Giniewska, Ewa & Albrechtson, Sophie (2009), Ideologisk inverkan på SAB:s
klassifikation av arkeologiavdelningen J. Masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås: Inst. för biblioteks- och informationsvetenskap (BHS), 2009:59. Finns i fulltext via Borås Högskolans webbsida, URL: http://www.hb.se/
Goltvinskaja, Tamara S. & Denisenko, J. S. (1987), ”Sovjetskaja bibliotetjnobibliografitjeskaja klassifikatsija v bibliotekach sotsialistitjeskich stran”, i
Bibliotekovedenie i bibliografia za rubezjom, nr 113, s.23–29.
Gong, Yitai & Gorman, G. E. (2000), Libraries and Information Services in China. Lanham, Md. [u.a.]: Scarecrow Press.
Googles översättningsverktyg. URL: http://translate.google.com/
Gosudarstvennaja publitjnaja nautjno-technitjeskaja biblioteka (GPNTB)-Web
Irbis: BBK-navigator. URL:
http://library.gpntb.ru/cgi/irbis64r/62/cgiirbis_64.exe?C21COM=F&I21DBN
=BBK&S21FMT=bbk&S21All=%3C.%3EU=..%3C.%3E&P21DBN=IBIS&
Z21ID= [2013-04-20].
Granqvist, Hans (2000), Filosofi i Kina: De stora filosoferna, folktron och spådomsböckerna. Stockholm: Svenska förlaget.
Grauballe, Henning m.fl. (1998), Klassifikationsteori. 2. utg. København: Danmarks Biblioteksskole. Finns elektroniskt i fulltext via Portal it-lab, URL:
http://itlab.dbit.dk/projekt/
90
Graziano, Eugene E. (2005), ”Hegel’s Philosophy as Basis for the Dewey Classification Schedule”, i Ralph Dumain: The Autodidact Project. URL:
http://www.autodidactproject.org/other/hegelddc.html [2013-01-04].
Gulchinskij, V. I., Sukiasian, Eduard Rubenovitj & Tropovskij, Lev Naumovitj
(1985), ”L. N. Tropovskij”, i Sovjetskoje Bibliotekovedenie, nr 4.
Gurevitj, Konstantin (1990), ”Russian/Soviet History in Library Classifications”, i
Cataloging and Classification Quarterly 12, nr 1, s. 63–85.
Hansson, Joacim (1999), Klassifikation, bibliotek och samhälle: En kritisk hermeneutisk studie av ”Klassifikationssystem för svenska bibliotek”. Doktorsavhandling Göteborg: Universitet. Borås: Valfrid.
Human Rights Watch. URL: http://www.hrw.org/ [2013-03-02].
Jerrewing, Linda (2005), Kinesisk klassifikation: Daoistiska, konfucianska och
maoistiska influenser i fem kinesiska klassifikationssystem. Masteruppsats i
biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås: Inst. för biblioteks- och informationsvetenskap (BHS), 2005:46. Finns i fulltext via Borås
Högskolans webbsida, URL: http://www.hb.se/
Johnson, Björn, ”Konstruktionism”, i Nationalencyklopedin. URL:
http://www.ne.se/konstruktionism [2013-04-17].
Karol, K.S. (2003), ”Russie: Le vide politique après les affaires”, i Le courrier,
27/10/03. Finns som e-tidning, URL: http://www.lecourrier.ch/
Kieffer, René, ”Hermeneutik”, i Nationalencyklopedin. URL:
http://www.ne.se/lang/hermeneutik [2013-04-17].
Kinas nationalbibliotek, CLC (5:e upplagan): webbversion. URL:
http://clc5.nlc.gov.cn/login.aspx [2013-04-20].
Kjellgren, Björn (2009), Kina – kultur och tradition. Malmö: Gleerups utbildning.
Kjellgren, Björn (2009), Kina – modern historia. Malmö: Gleerup.
Klasson, Maj (1995),”Knowledge Organisation as a Mirror of Society”, i Social
Change and Adult Education Research: Adult Education Research in Nordic
Countries. 1994, s. 19–32. Linköping: Adult Education Research Group
[Vuxenpedagogiska forskningsgruppen].
Kravtjenko, Anna, Lenin, Vladimir Ilitj & Krupskaja, Nadezjda Konstantinovna
(1960), Lenin o bibliotetjnom dele. Moskva: Gosudarstvennoje izdatelstvo polititjeskoj literatury.
Kungliga biblioteket (2012), ”Introduktion till Dewey decimalklassifikation”.
URL: http://www.kb.se/Dokument/Verktygsladan/DDK_Introduktion.pdf
Langridge, Derek W. (1976), Classification and Indexing in the Humanities. London: Butterworths.
Larsson, Joakim (2006), Ideologi, diskurs och miljöetik: Om ideologiska konstruktioner, pedagogiska publikationer och ekologiska komplikationer. Magisterixamen i pedagogik, Karlstads Universitet: Inst. för utbildningsvetenskap. Finns i fulltext via DiVA, URL: http://diva-portal.org/
91
Lee, Hur-Li (2010), ”Organizing Knowledge the Chinese Way”, i Proceedings of
the American Society for Information Science and Technology 47, nr 1, s. 1–7.
Finns som e-tidskrift.
Lerner, Frederick Andrew (2009), The Story of Libraries: From the Invention of
Writing to the Computer Age. London: Continuum.
Liedman, Sven-Eric, ”Ideologi”, i Nationalencyklopedin. URL:
http://www.ne.se/lang/ideologi [2013-01-09].
Lin, Sharon Chien (1998), Libraries & Librarianship in China. Westport, CT,
USA: Greenwood Press. Finns som e-bok.
Liu, Lengyel & Hong, Ying (1987), ”The Development and Use of the Chinese
Classification System”, i International Library Review 19, nr 1 (Januari), s.
47-60. Finns som e-tidskrift.
Liu, Suqing & Shen, Zhenghua (2002), ”The Development of Cataloging in China”, i Cataloging & Classification Quarterly 35, nr 1–2, s. 137–154. Finns
som e-tidskrift.
Lodén, Torbjörn (2012), Kinas vägval: Från himmelskt imperium till global stormakt. Stockholm: SNS förlag.
Lye, John (1997), ”Ideology: A Brief Guide”. URL:
http://academic.uprm.edu/~laviles/id218.htm [2013-01-09].
Meisner, Maurice (1999), Mao’s China and after: A History of the People’s Republic. New York: Free Press.
Nationalencyklopedin, webbversionen. URL: http://www.ne.se/ [2013-04-17].
Natsionalna biblioteka Ukrainy imjeny V. I. Vernadskij. URL:
http://www.nbuv.gov.ua/ [2013-02-11].
Nyström, Per (2011), Att göra historia: En kritisk studie av historieämnet som
kunskapsorganiserande system. Doktorsavhandling Uppsala: Uppsala universitet. Uppsala.
OCLC. URL: https://www.oclc.org/ [2013-01-22].
Offitsialnij sajt prezidenta Rossii. URL: http://kremlin.ru/ [2013-03-02].
Olson, Hope A. (1998),”Mapping beyond Dewey’s Boundaries: Constructing
Classificatory Space for Marginalized Knowledge Domains”, i Library
Trends 47, nr 2. How Classifications Work: Problems and Challenges in an
Electronic Age, s. 233–254. Finns som e-tidskrift.
Olson, Hope A. (2002), Power to Name: Locating the Subject Representation in
Libraries. Dordrecht; Boston, Mass.: Kluwer.
Persson, Gudrun (2011), Det sovjetiska arvet. Stockholm: SNS förlag.
Pospichalova, Eliska (1978), ”Sovetska knihovnicko-bibliograficka klasifikace a
moznosti jejiho pouziti” = [”The Soviet Library Bibliographical Classification
and its Possible Applications”], i Technicka Knihovna 22, nr 5. Finns som etidskrift.
92
Prawitz, Dag, ”Klassifikation”, i Nationalencyklopedin. URL:
http://www.ne.se/lang/klassifikation [2013-01-09].
Ranganathan, Shiyali Ramamrita (1989), Philosophy of Library Classification.
Bangalore: Sarada Ranganathan Endowment for Library Science. Finns som
e-bok.
Reynolds, Dennis J. (1977), ”The Introduction and Use of Forms of Decimal
Classification in Russia, 1895–1921: UDC, DDC, and the Normal Plan”, i
The Library Quarterly 47, nr 4 (1 Oktober), s. 431–450. Finns som e-tidskrift.
Rossijskaja gosudarstvennaja biblioteka (RGB)-BBK: maket PIK VIKS/Rabotjee
mjesto katalogizatora. URL: http://lbc.rsl.ru/[2013-04-20].
Rossijskaja natsionalnaja biblioteka (RNB). URL: http://www.nlr.ru/ [2013-0211].
Rowley, Jennifer E. & Hartley, Richard J. (2008), Organizing Knowledge: An
Introduction to Managing Access to Information. Aldershot: Ashgate.
Ryrlind, Moa & Sernham, Cathrin (2011), Historia och klassifikation: En jämförande studie av historiedelarna i Dewey Decimal Classification och Nippon
Decimal Classification. Masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, Lunds Universitet: Avdelningen för ABM och bokhistoria. Finns i fulltext via Lunds universitets webbsida, URL: http://www.lunduniversity.lu.se/
Ryskin, J. (1955), ”L. N. Tropovskij”, i Bibliotekar, nr Februari, s. 27–33.
San Segundo, Rosa (1993), Teoría e historia de la clasificación bibliotecaria en
España: siglos XIX y XX. Tesis doctoral (doktorsavhandling) Madrid: Universidad Complutense. Finns som e-bok, URL:
http://eprints.ucm.es/1784/1/S3019501.pdf
Serov, V. V. (1969), ”Library Science and Some Problems of Library Education
in the USSR”, i Libri 19, nr 1–4, s. 175–190. Finns som e-tidskrift.
Shapiro, Judith (2001), Mao’s War against Nature: Politics and the Environment
in Revolutionary China. Cambridge: Cambridge University Press. [Finns även
som e-bok].
Shmelev, Alexei (2011), ”A Russian View of Western Concepts”, i R. Alapuro,
A. Mustajoki & P. Pesonen (red.), Understanding Russianness, s. 53–65.
London: Routledge. [Finns även som e-bok].
Sreda: Arena (Atlas religii i natsionalnostej Rossii). URL: http://sreda.org/arena/
[2013-04-17].
Stillo, Monica (1999), ”Antonio Gramsci”. URL: http://www.theory.org.uk/ctrgram.htm#hege [2013-01-08].
Studwell, William E., Wu, Hong & Wang, Rui (1994), ”Ideological Influences on
Book Classification Schemes in the People’s Republic of China”, i Cataloging & Classification Quarterly 19, nr 1, s. 61–74.
93
Sukiasian, Eduard Rubenovitj (2001), ”Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija: sovremennoje sostojanje, perspektivy razvitije”, i Bibliotekovedenije, nr 3, s. 33–38.
Sukiasian, Eduard Rubenovitj (2006), Kljutjevoj doklad glavnogo redaktora BBK
E. R.Sukiasiana dlja utjastnikov sovesjtjanija. Rossiskaja gosudarstvennaja
biblioteka (RGB)-NITS BBK. Finns elektroniskt på RGB:s webbsida, URL:
http://www.rsl.ru/ru/news/n180/
Sukiasian, Eduard Rubenovitj (2001), Bibliotetjno-bibliografitjeskaja klassifikatsija: Istorija razrabotki i razvitija, sovremennoje sostojanije i perspektivy.
URL: http://referat.tver.ru/cat39/referat9283/
Sukiasian, Eduard Rubenovitj (1993), ”Knowledge Organization in Russia: Problem-related and Historical Aspects”, i Knowledge Organization 20, nr 4, s.
189–191.
Sukiasian, Eduard Rubenovitj (2008), ”Library-Bibliographical Classification
(LBC): General Characteristics and Basic Functions and Prospects for Development”, i Scientific and Technical Information Processing 35, nr 1 (1 Februari), s. 55–61. Finns som e-tidskrift.
Sukiasian, Eduard Rubenovitj (2008), ”The (BBK) Library-Bibliographical Classification. The Social Characteristics. Basic Functions and Long-term Development”, i Nautjno-technitjeskaja informatsija,, nr 2, s. 25–30.
Suqing Liu & Zhenghua Shen (2002), ”The Development of Cataloging in China”, i Cataloging & Classification Quarterly 35, nr 1/2 (December), s. 137.
Finns som e-tidskrift.
Svenska WebDewey. URL: http://deweysv.pansoft.de [2013-04-20].
The World Bank. URL: http://www.worldbank.org/ [2013-02-27].
Thunman, Carl G & Wiedersheim-Paul, Finn (2003), Metoden. URL:
http://www.eki.mdh.se/Kurshemsidor/foretagsekonomi/robhan/ [2013-01-07].
Ting, Lee-Hsia Hsu (1981), ”Chinese Libraries during and after the Cultural Revolution”, i The Journal of Library History (1974–1987) 16, nr 2 (1 April), s.
417–434. Finns som e-tidskrift.
Uhlin, Anders (2009), ”Rysslands civilsamhälle”, i A. Jonsson Cornell & C.
Vendil Pallin (red.), Ryssland: Politik, samhälle och ekonomi, s. 182–204.
Stockholm: SNS förlag.
White, Matthew (2011), “Nineteenth Century Death Tolls”, i M. White, Historical
Atlas of the Twentieth Century. URL: http://necrometrics.com/wars19c.htm
[2013-02-25].
White, Matthew (2011), “World War Two Casualty Statistics”, i M. White, Historical Atlas of the Twentieth Century. URL:
http://necrometrics.com/ww2stats.htm [2013-03-09].
94
Wiegand, Wayne A. (1998), ”The ‘Amherst Method’: The Origins of the Dewey
Decimal Classification Scheme”, i Libraries & Culture 33, nr 2 (1 April), s.
175–194. Finns som e-tidskrift.
Wikipedia, den engelska versionen. URL:
https://en.wikipedia.org/wiki/Main_Page [2013-04-22].
Wikipédia, den franska versionen. URL:
https://fr.wikipedia.org/wiki/Wikipédia:Accueil_principal [2013-04-02].
Wilson, Allan (1992), ”The Hierarchy of Belief: Ideological Tendentiousness in
Universal Classification”, i Classification Research for Knowledge Representation and Organization: Proceedings of the 5th International Study Conference on Classification Research, Toronto, Canada, June 24–28, 1991, s. 389–
397. Amsterdam: Elsevier.
Volkov, Solomon Mojsejevitj (2008), The Magical Chorus: A History of Russian
Culture from Tolstoy to Solzhenitsyn. New York: Alfred A. Knopf.
Zeng, Lei (1986), ”An Introduction to Thesauri and Classification in China”, i
International Classification 13, nr 1, s. 24–28.
Zhang, Qiyu, Liu, Xiangsheng & Wang, Dongbo (1996), Contemporary Classification Systems and Thesauri in China – 62nd IFLA General Conference.
URL: http://archive.ifla.org/IV/ifla62/62-qiyz.htm [2013-01-23].
Zhang, Tong & Schwartz, Barry (1997), ”Confucius and the Cultural Revolution:
A Study in Collective Memory”, i International Journal of Politics, Culture,
and Society 11, nr 2 (1 December), s. 189–212. Finns som e-tidskrift.
Zhang, Wenxian (2003), ”Classification for Chinese Libraries (CCL): Histories,
Accomplishments, Problems and its Comparisons”, i Journal of Educational
Media & Library Sciences 41, nr 1, s. 1–22. Finns som e-tidskrift.
Zjurzjalina, Nina Platonovna (1980), ”The Soviet Bibliothecal-Bibliographical
Classification (BBK)”, i International Cataloguing 9, nr 2, s. 21–23.
Öhman, Einar (1977), ”Kinesiska klassifikationssystem förr och nu”, i Tidskrift
för dokumentation 33, nr 5, s. 67–72, 80.
Ørom, Anders (2003), ”Knowledge Organization in the Domain of Art Studies –
History, Transition and Conceptual Changes”, i Knowledge Organization 30,
nr 3/4, s. 128–143.
95
Bilagor
96
Bilaga 1: Kronologisk tabell om Ryssland
År
Historiska händelser
862
882
Varjagen Rjurik furste i Holmgård (senare
Novgorod) – Rjurikdynastin (till 1598)
Fursten Oleg tar över Kiev
911
988
Rus angriper Konstantinopel
Vladimir konverterar till kristendomen
1136
Republiken i Novgorod (t.1477)
1237
1240
1242
1326
1547
År
Kultur/Bibliotek
890
Kyrilliska alfabetet skapas
1017
Nestorskrönikan
1037
1051
Sofiakatedralen i Kiev: 1:a kända biblioteket
Bibliotek vid Petjerskaklostret i Kiev
1367
1427
Moskvas Kreml byggs av sten
Ikonmålaren Andrej Rubljovs Den gammaltestamentliga Treenigheten
1561
1564
Vasilijkatedralen i Moskva
1:a ryska tryckboken
1614
Moskvas tryckeri
1700
1710
Julianska kalendern införs
Nytt civilalfabet
1714
1:a forskningsbiblioteket i Sankt Petersburg
1724
1754
1755
1757
Vetenskapliga Akademin. 1:a universitetet
Rastrellis Vinterpalats i Sankt Petersburg
Moskvas Universitet
Lomonosovs Ryska Grammatik
1783
1795
Ryska Akademin (språkakademi)
Kejserligt Offentligt Bibliotek (senare Ryska
Nationalbiblioteket)
1808
Olenins biblioteksklassifikation
Mongoler erövrar Rusriket (1237–40) –
Gyllene Horden (t.1438/1502)
Aleksandr Nevskij besegrar svenskarna
Aleksandr Nevskij besegrar Tyska Orden
Moskva nytt säte för kyrkans metropolit
Ivan IV den ”förskräcklige” av Moskva
(t.1584): Rysslands 1:a tsar
1565
1582
1598
1609
1613
Opritjnina (t.1572)
Jermak erövrar khanat av Sibirien
”Stora oredan” (1598–1613)
Krig mot Polen (t.1618)
Michail I Romanov – Romanovdynastin
(t.1917)
1639
1656
1670
1682
Ryska expansionen når Stillahavet
Krig mot Sverige (t.1667)
Kosacken Razins uppror (t.1671)
Pjotr I den ”store” (t.1725)
1712
Sverige besegras i Poltava. Sankt Petersburg ny huvudstad
1721
Stora nordiska krigets slut: Nystad
1762
1773
1783
Jekaterina II (t.1796)
Kosacken Pugatjovs uppror (t.1774)
Tatarernas Krimkhanat erövras
1799
Ryska Amerika (Alaska) bildas
1809
1812
1817
Annektering av Finland
Napoleon besegras i Ryssland
Kaukasiska kriget (t.1864) slutför införlivandet av Kaukasien
97
1825
Dekabristuppupproret
1842
1853
1855
1861
1:a järnvägen
Krimkriget (1853–56)
Aleksandr II (t.1881)
Livegenskap avskaffas
1867
Rysk Turkestan. Alaska säljs till USA
1881
Aleksandr II mördad
1903
1904
1905
Transsibiriska järnvägen är färdig
Krig mot Japan (t.1905)
1:a ryska revolutionen
1914
1916
1917
Första världskriget (t.1918)
Rasputins död
Februarirevolution – Tsar Nikolaj II avgår.
Oktoberrevolution – Lenin vid makten
(t.1924)
1918
Brest-Litovsk-freden. Inbördeskrig(t.1921).
Tsarfamiljen avrättas. Moskva huvudstad
1818
1822
Karamzins Ryska statens historia
Reiss klassifikation för Moskvas Universitetsbibliotek
1834
1837
1841
Voigts klassifikation för Kazans Universitetsbibliotek
Pusjkin (född 1799) dör i duell
Bars klassifikationssystem
1862
1863
1866
Ryska Statsbiblioteket
Konstgruppen Peredvizjnikerna
Dostojevskijs Brott och straff
1869
1874
Mendelejevs Periodiska system
Musorgskijs Tavlor på en utställning
1893
Tjaikovskij (f.1840) dör
1904
Tjechov (f.1860) dör
1908
1910
1913
Metjnikov Nobelpris i medicin
Tolstoj (f.1828) dör
Stravinskijs Våroffer
1917
Lunatjarskij kulturkomissar (t.1929). Konstruktivism (konst) nämns 1:a gången.
Knizjnaja Palata (Nationella Bibliografiska
organet)
Gregorianska kalendern. Ny ortografi.
1918
1920
1921
1922
1924
Ny Ekonomisk Politik (NEP)
Sovjetunionen bildas – Moskva huvudstad
Lenins död
1928
1929
1930
1932
Stalin tydlig vinnare i partiets maktkamp
1:a femårsplan. Kollektivisering. Tvångkollektivisering – Kampanj mot kulaker.
Trotskij utvisad
Gulag inrättas
Svältkrisen (t.1934)
1934
1936
Attentat mot Kirov
Stora terrorn (jezjovsjtjinan)(t.1938)
1939
1941
Molotov-Ribbentropp-pakten – Andra
världskriget
Tyskland invaderar Sovjet
1945
Sovjet vinner kriget. Kalla kriget följer
1921
1922
Krupskaja ansvarig för kommittén för politisk
utbildning och biblioteksfrågor
UDK blir officiellt klassifikationssystem
Kropotkin (f.1842) dör
1925
Eisensteins Pansarkryssaren Potjomkin
1930
1932
1:a utbildningsbiblioteksinstitutionerna
Förordning om litteratur- och konstorganisationers omvandling. Socialistisk realism
nämns 1:a gången
Bunin Nobelpris i litteratur
Vygotskij (f.1896) dör
Tropovskijs sovjetiska UDK
Stanislavskijs En skådespelares arbete med
sig själv
1933
1934
1936
1937
1942
98
Sjostakovitjs 7:e symfoni Leningrad
1949
1950
Sovjet skaffar kärnvapen
Koreakriget
1953
1956
Chrusjtjov ny ledare (t.1964)
20:e partikongressen: Chrusjtjov fördömer
Stalins brott. Sovjetiskt angrepp i Ungern
1:a Sputnik. Explosion i Majakskärnavfall
1957
1946
Kulturpolitik: zjdanovsjtjina
1952
VINITI (Vetenskapliga Informationsinstitutet)
1956
Semenov 1:a sovjet som vinner Nobelpris i
kemi
1958
Pasternak tvingas att inte ta emot Nobelpris i
litteratur. Tjerenkov, Frank, Tamm 1:a sovjeter som vinner Nobelpris i fysik. Kalatazovs
film Och tranorna flyga vinner i Cannes
BBK:s 1:a volym
1960
1961
1962
Jurij Gagarins rymdfärd. Berlinmuren
Kubakrisen
1964
”Palatskupp” mot Chrusjtjov – Brezjnev
efterträdare (t.1982)
1968
1969
Sovjet satte stopp för Pragvåren
Gränskonflikt med Kina
1979
Invasion i Afghanistan (t.1989)
1962
UDK obligatorisk i tekniska och naturvetenskapliga bibliotek
1965
1968
Sjolochov Nobelpris i litteratur
BBK:s 1:a upplagas sista volym
1970
1977
Solzjenitsyn Nobelpris i litteratur
Arvo Pärts Fratres. BBK får siffror i huvudklasserna
BBK blir obligatorisk i folkbibliotek
1978
1980
1985
1986
Gorbatjov ny ledare (t.1991)
Tjernobyls kärnkatastrof
1990
Baltiska republiker utropar sig självständiga. Jeltsin president i Ryssland (t.1999)
Misslyckad kupp mot Gorbatjov. Upplösning av Sovjetunionen – Oberoende
Staters Samvälde bildas
Jeltsin beordrar beskjuta Parlamenthuset
– Rysslands nya konstitution
1:a Tjetjenienkriget (t.1996)
1991
1993
1994
1998
1999
2000
2002
2004
2008
2009
2012
1981
USA, Kina och andra länder bojkottar OS i
Moskva. Trubaduren Vysotskij (f.1938)dör
GANSTI-klassifikation (senare GRNTI)
1987
Brodskij Nobelpris i litteratur
1994
1997
Ryska Biblioteksföreningen (RBA).
Michalkovs Brända av solen vinner Oscar
BBK:s nya upplaga för folkbibliotek
2001
1:a volymen av BBK:s mellanstora version
Rysslands finanskris
Bombdåd i Moskva, Buynaksk och Volgodonsk – 2:a Tjetjenienkriget (t.2009)
Putin president
Gisslandramat på Dubrovkateatern
Gisslandramat i Beslan
Medvedev president – Putin premiärminister. Kort krig mot Georgien
1:a BRIC-mötet
Putin åter president
Källor: Egenskapad tabell med uppgifter hämtade från ett flertal källor i uppsatsens litteratur.
99
Bilaga 2: Kronologisk tabell om Kina
År
Historiska händelser
Ca.-2100
Ca.-1600
Bronsåldern. Xiadynastin (arkeologiskt
obekräftad)
Shangdynastin
-1100
-770
Zhoudynastin (t.-256 östra gren)
Vår- och höstperioden (t.-476)
-475
-221
De krigande staternas period (t.-221)
Qin Shi Huang: 1:a kejsare (t.210).
Den kinesiska muren börjar byggas
År
Kultur/Bibliotek
Ca.-1200
Bevis på 1:a skrifter (på orakelben)
-645
Ca.-600
Ca.-500
-479
Guang Zhong, legalist filosof, dör
1:a bibliografierna
Lao Zi (el kanske -300?)
Kong Fuzi (f.-551) dör
Ca.-221
Censur inrättas som institution. Äldsta
kompasserna
Bokbål
Terracottaarmén
-213
-210
-206
Handynastin (t.220 västra gren)
-85
6
184
220
Gula turbaner-uppror
De tre kungadömen (t.280)
265
Jindyastin (t.420 östra gren)
105
Sima Qian sluför Shiji om Kinas historia
Qi Lüe (de Sju Klasserna), 1:a kända
bokklassifikationen
Papperstillverkning
235
Zheng Mos fyradelade klassifikation
270
Xun Xu ändrar den fyradelade klassifikationen
Buddhisten Haiyuan skriver Varför munkar inte böjer sig inför kungar
404
420
581
609
618
Södra och Norra dynastierna (t.589)
Suidynastin (t.618)
Stora kanalen
Tangdynastin (t.907)
755
843
An Lushan-uppror
Avskaffande av buddhism (t.843)
902
960
Ca.712
1:a musik-, opera och teaterakademin
868
Ca.900
Äldsta bevarad tryckt bok
Bevis på kruttillverkning
962
Landskapsmålaren Dong Yuan (f.932)
dör
Poeten och musikern Su Dongpo
(f.1037) dör
Perioden De 5 dynastierna och 10
rikena (t.979)
Songdynastin (t.1279 i söder)
1101
1126
1216
1271
1279
1368
1405
Det manchuriska folket jurchen tar
över norra Kina – Jindynastin (t.1234)
Djingis Khan erövrar norra Kina
Mongoliska Yuandynastin (t.1368).
Peking huvudstad.
Khubilai Khan (t.1294) slutför mongolisk erövring av söder
Mingdynastin (t.1644). Nanjing ny
huvudstad
1:a Zheng Hes expeditioner (t.1433)
100
1421
1449
1577
1583
1644
1720
1796
1840
1851
1856
1884
1894
1899
1407
Yong Les bokkatalog
1529
Neokonfuciansk filosof Wang Yangming
(f.1472) dör
1782
1790
Si Ku Quan Shu bokkatalog
Forskare och studenter tillåts full tillgång
till kejserliga biblioteken
1895
Tianjin Universitet:1.a universitet
Roman Drömmar om röda gemak
1902
Pekings och Nanjings Universitetsbibliotek
1:a offentliga biblioteket
1:a bibliotekslagen (Xuebu)
Peking åter huvudstad
2:a Kinesiska muren börjar byggas
Macao 1:a europeiska enklaven i Kina
Italiensk jesuitisk missionär Matteo
Ricci i Kina
Bondeuppror lett av Li Zicheng tar
över Peking, kort senare övertaget av
manchurer. Manchu Qingdynastin
(t.1912)
Tibet erövras
Vita lotus-upproret
1:a opiumkriget (t.1842)
Taipingupproret (t.1864)
2:a opiumkriget (t.1860)
Krig mot Frankrike (t.1885)
Krig mot Japan (t.1895)
Boxarupproret (t.1901)
1905
1910
1911
1912
1919
1928
1931
1937
1945
1947
1949
1950
Revolution mot kejsardömet
Pu Yi, sista kejsaren, abdikerar
Fjärde maj-rörelsen
Jiang Jieshi Kinas ledare (t.1949)
Japan ockuperar Manchuriet
Krig mot Japan
Japan besegras i kriget
Inbördeskriget (t.1949)
Folkrepubliken – Ordförande Mao
Zedong (t.1976). Republiken Kina på
Taiwan (Jiang Jieshi, t.1975)
Koreakriget. Kina tar över Tibet. Äktenskapslagen
1925
Shen Zurong-Hu Qinshengs kinesiska
DDC
1951
Kinesiska Biblioteksföreningen. Nordöstra Bibliotekets Bokklassifikation
Klassifikation för Kinas Folkuniversitet
Förenkling av kinesiska tecken. Yong
Xiangs Nya klassifikationssystem för
kinesiska bibliotek (Taiwan m.m.)
Biblioteksklassifikation för små och medelstora bibliotek
Klassifikation för Kinesiska Naturvetenskapliga Akademins Bibliotek
1953
1956
1956
Kampanj ”Låt 100 blommor blomma”
(t.1957)
1957
Kampanj mot ”högerelement” (t.1959)
1957
1958
Det stora språnget (t.1960) – Folkkommunerna införs – Kampanj mot
sparvar (t.1960)
Svältkatastrof (t.1961). Mao avgår
som president men behåller ledarskapet. Tibetuppror – Dalai lama flyr
1958
1959
101
1960
1962
1964
1966
till Indien
Sovjetiska experter lämnar Kina
Gränskrig mot Indien
Kina får kärnvapen
Kulturrevolution (t.1976)
1969
Kulturrevolutionens mest intensiva fas
över. Gränskonflikt med Sovjet
1976
1978
1979
Mao Zedongs död
Deng Xiaoping ny ledare (t.1992)
Krig mot Vietnam. Speciella ekonomiska zoner införs
1981
De ”fyras gäng” straffas i rättegång för
kulturrevolutionen
1989
1992
1967
Shanghai Bibliotek stängs (t.1970)
1975
CLC:s 1:a upplaga
1979
Kinas Biblioteksvetenskapssamfund
1980
1981
Kinesiska Tesaurus
Kina återinträder i IFLA
1988
Zhang Yimous film Det röda fältet vinner i
Berlin
1993
1994
Tian Zhuangzhuangs film Den blå draken
vinner i Tokyo
Kinesiska Klassificerade Tesaurus
2000
Gao Xingyian Nobelpris i litteratur
2008
OS i Peking
2010
2012
CLC 5:e och senaste upplaga
Mo Yan Nobelpris i litteratur
Studentdemonstrationer krossas
Jiang Zemin (t.2004) obestridd ledare
efter Dengs utträde
1997
Kina får tillbaka Hongkong och Macao
2004
Hu Jintao (t.2012) ny ledare
2009
1:a BRIC-mötet. Upplopp i Urümqi
(Xinjiang)
2012
Xi Jinping ny ledare
Källor: Egenskapad tabell med uppgifter hämtade från ett flertal källor, främst från P. Ebrey
(2010), The Cambridge Illustrated History of China; H. Granqvist (2000), Filosofi i Kina; Lin, S.
C. (1998), Libraries & Librarianship in China; och Wikipedia [2013-04-22].
102
Bilaga 3: Översikt till BBK
1 ALLMÄN OCH
TVÄRDISCIPLINÄR KUNSKAP
A/1 ALLMÄN OCH
TVÄRDISCIPLINÄR KUNSKAP
2 NATURVETENSKAP
Б/20 NATURVETENSKAP
(ALLMÄNT)
Б1/20.1 Människan & miljön –
Människoekologi & ekologi
(allmänt)
Б3/20.3 Anomala företeelser i miljön
& ufologi
B/22 FYSIK & MATEMATIK
В1/22.1 Matematik
В2/22.2 Mekanik
В3/22.3 Fysik
В6/22.6 Astronomi
Г/24 KEMI
Г1/24.1 Allmän och oorganisk kemi
Г2/24.2 Organisk kemi
Г4/24.4 Analytisk kemi
Г5/24.5 Fysikalisk kemi & kemisk
fysik
Г6/24.6 Kolloidkemi
Г7/24.7 Makromolekylär kemi
Д/26 GEOVETENSKAPER
Д0/26.0 Jorden (allmänt)
Д1/26.1 Geodesi & kartografi
Д2/26.2 Geofysik
Д3/26.3 Geologi
Д8/26.8 Geografi
Е/28 BIOLOGI
Е0/28.0 Allmän biologi
Е1/28.1 Paleontologi
Е3/28.3 Virologi
Е4/28.4 Mikrobiologi
Е5/28.5 Botanik
Е6/28.6 Zoologi
Е7/28.7 Fysiologi & fysisk antropologi
3 TEKNIK &
INGENJÖRSVETENSKAP
Ж/30 TEKNIK &
INGENJÖRSVETENSKAP
(ALLMÄNT)
Ж1/30.1 Tekniska discipliner (allmänt)
Ж2/30.2 Projektering
Ж3/30.3 Råvaror, material &
materialvetenskap
Ж4/30.4 Konstruktion i olika material
Ж6/30.6 Allmän teknik &
industriproduktion
Ж8/30.8 Installation, underhåll,
reparation av maskiner & industriell utrustning
Ж9/30.9 Återuppbyggnad och
modernisering av maskiner –
Industriell utrustning
З/31–32 ENERGETIK &
RADIOELEKTRONIK
/31 Energetik
З1/31.1 Energetik (allmänt)
З2/31.2 Elkraftteknik & elektroteknik
З3/31.3 Värmekraftverk &
termisk teknik
З4/31.4 Kärnkraft
З5/31.5 Vattenkraft
З6/31.6 Övriga energiformer
З7/31.7 Teknik för komprimerade
gaser och vakuum
/32 Radioelektronik
З8/32.8 Elektronik
З9/32.9 Radioelektronik
И/33 GRUVHANTERING
И1/33.1 Gruvhantering (allmänt)
103
И2/33.2 Olika sätt i utvinning av
hårdmetallsfyndigheter
И3/33.3 Brytning av enskilda
malmtyper
И4/33.4 Malmanrikning
К/34 METALLTEKNIK,
MASKINTEKNIK &
INSTRUMENTUTRUSTNING
К1/34.1 Metallteknik (allmänt)
К2/34.2 Metallutvinning
К3/34.3 Metallurgi
К4/34.4 Maskinkonstruktion
К5/34.5 Allmän verkstadsteknik &
metallbearbetning
К6/34.6 Enskilda processer och
produktionstyper i
maskinkonstruktion och
metallbearbetning
К7/34.7 Teknik för produktion av
utrustning för industriellt
syfte
К8/34.8 Tillverkning av metallvaror
К9/34.9 Industriell instrumentering
Л/35–36 KEMITEKNIK, KEMISK- &
LIVSMEDELSINDUSTRI
/35 Kemiteknik & kemisk industri
Л1/35.1 Kemiteknik & kemisk industri
(allmänt)
Л2–4/35.2–4 Teknik för oorganiska
ämnen – Teknik i grundläggande kemiproduktion
Л5–7/35.5–7 Teknik för organiska
ämnen –
Övrig kemiproduktion
/36 Livsmedelsindustri
Л8–9/36.8–9 Livsmedelsindustri
M/37 TRÄINDUSTRI, LÄTT
INDUSTRI, FOTOFILMTEKNIK,
GRAFISK INDUSTRI
М1/37.1 Träindustri
М2/37.2 Lätt industri
М8/37.8 Grafisk industri
М9/37.9 Fotofilmteknik
Н/38 BYGGNADSINDUSTRI
Н1/38.1 Teoretiska grunder för
byggnadskonstruktion
Н2/38.2 Ritning och projektering i
byggandet
Н3/38.3 Byggnadsmaterial &
produkter
Н4/38.4 Byggnadsdelar
Н5/38.5 Byggnadsteknik
Н6/38.6 Byggproduktionsteknik
Н7/38.7 Enskilda typer av
byggnationer
Н9/38.9 Genomförande av
bosättningar
O/39 TRANSPORT
О1/39.1 Transport (allmänt)
О2/39.2 Järnväg
О3/39.3 Vägtransport
О4/39.4 Sjöfart
О5/39.5 Flygtransport
О6/39.6 Interplanetära
kommunikationer
О7/39.7 Oljeledningar
О8/39.8 Kollektivtrafik
О9/39.9 Industriella fordon
4 JORDBRUK & SKOGSBRUK
П/4 JORDBRUK & SKOGSBRUK
П0/40 Jordbruk (teori)
П1/41 Hortikultur (allmänt)
П2/42 Hortikultur (enskilda former)
П3/43 Skogsbruk
П4/44 Växtskydd
П5/45 Djurskötsel (allmänt)
П6/46 Djurskötsel (enskilda former)
П7/47 Jakt & fiske
П8/48 Veterinärmedicin
П9/49 Jordbruk och skogsbruk i
enskilda geografiska områden
104
5 MEDICIN & HÄLSA
Р/5 MEDICIN & HÄLSA
Р1/51 Social medicin &
sjukvårdsorganisation
Р2/52 Allmän patologi – Medicinsk
virologi, mikrobiologi & parasitologi – Farmakologi, farmaci &
toxikologi
Р3–7/53–57 Klinisk medicin
Р8/58 Tillämpad medicin
6–8 SAMHÄLLSVETENSKAPER
& HUMANIORA
С/60 SAMHÄLLSVETENSKAP
(ALLMÄNT)
С0/60.0 Socialfilosofi
С5/60.5 Sociologi
С6/60.6 Statistik
С7/60.7 Demografi
С8/60.8 Socialförvaltning
С9/60.9 Socialförsäkring &
socialt arbete
Т/63 HISTORIA
Т0/63.0 Teori och metod i historiska
vetenskaper
Т1/63.1 Historiografi
Т2/63.2. Historiska källor – Historiska
hjälpvetenskaper
Т3/63.3 Historia
Т4/63.4 Arkeologi
Т5/63.5 Etnologi
У/65 Ekonomi
У0/65.0 Allmän ekonomi
У2–4/65.2–4 Enskilda ekonomisektorer & tvärsektoriella ekonomiska mönster
У5/65.5 Världsekonomi och
internationella ekonomiska
relationer
У6/65.6 Ekonomi i i-länder
У7/65.7 Ekonomi i u-länder
У8/65.8 Ekonomi i det socialistiska
systemet
У9/65.9 Ekonomi i enskilda länder
och regioner –
Världshavsekonomi
Ф/66 STATSVETENSKAP
Ф0/66.0 Politisk teori
Ф1/66.1 Politisk idéhistoria
Ф2/66.2 Samtidspolitik (allmänt)
Ф3/66.3 Inrikespolitik
Ф4/66.4 Internationella relationer &
diplomati
Ф5/66.5 Politik om nationaliteter,
etniska relationer
Ф6/66.6 Politiska partier
Ф7/66.7 Sociala och politiska
organisationer, rörelser &
fackföreningar
Х/67 JURIDIK
Х0/67.0 Allmän rättsteori
Х1/67.1 Rättshistoria
Х4/67.4 Juridiska specialområden
Х5/67.5 Kunskapsämnen relaterade till
juridik
Х7/67.7 Domstolsväsen –
Polismyndigheter –
Advokatyr
Х9/67.9 Internationell juridik – Juridik
i enskilda länder
Ц/68 MILITÄRVETENSKAP
Ц0/68.0 Militärvetenskap (allmänt)
Ц1/68.1 Krigspolitik & krigsdoktriner
Ц2/68.2 Teori i militär taktik
Ц3/68.3 Militärhistoria
Ц4/68.4 Väpnade styrkor (allmänt)
Ц5/68.5 Enskilda typer av väpnade
styrkor, trupper och
tjänsteenheter
Ц7/68.7 Militär ekonomi
Ц8/68.8 Militärteknik
105
Ц9/68.9 Räddningstjänst
Ч/7 KULTUR, VETENSKAP &
UTBILDNING
Ч1/71 Kultur & kulturologi
Ч2/72 Vetenskap
Ч4/74 Utbildning & pedagogik
Ч5/75 Idrott
Ч6/76 Massmedia & bokutgivning
Ч7/77 Fritid
Ч8/78 Biblioteks- och
informationsvetenskap
Ч9/79 Kulturmiljövård, musei- och
arkivvetenskap
Ш/80–84 FILOLOGI &
LITTERATUR
Ш0/80 Filologi (allmänt)
Ш1/81 Lingvistik
Ш2/82 Folklore & folkloristik
Ш3/83 Litteraturvetenskap
Ш4/84 Skönlitteratur (litterära verk)
Щ/85 KONST
Щ1/85.1 Bildkonst & arkitektur
Щ3/85.3 Musik, scenkonst, film &
konst i radiotelevision
Щ7/85.7 Amatörkonst, amatörteater
Э/86 RELIGION, MYSTIK &
FRITANKE
Э2/86.2 Religionskunskap
Э3/86.3 Enskilda religioner
Э4/86.4 Mystik
Э5/86.5 Fritanke
Ю/87–88 FILOSOFI & PSYKOLOGI
/87 Filosofi
Ю2/87.2 Metafysik & epistemologi
Ю3/87.3 Filosofins historia
Ю4/87.4 Logik
Ю6/87.6 Socialfilosofi
Ю7/87.7 Etik
Ю8/87.8 Estetik
Ю9/88 Psykologi
Ю91/88.1 Psykologins historia
Ю93/88.3 Allmän psykologi
Ю94/88.4 Enskilda verksamheters
psykologi – Tillämpad
psykologi
Ю95/88.5 Socialpsykologi
Ю96/88.6 Särskilda psykiska tillstånd
& mentala fenomen
Ю98/88.8 Barnpsykologi
9 ALLMÄNNA VERK
Я/9 ALLMÄNNA VERK
Я1/91 Bibliografiska hjälpmedel
Я2/92 Uppslagsverk
Я4/94 Seriepublikationer &
samlingsverk
Kallor: RGB-BBK: maket PIK VIKS; GPNTB-Web Irbis: BBK-navigator; I något fall justerades
översiktslistan med information från N. N. Golodnova, Utvecklingscentrum för BBK [2013-04-09].
106
Bilaga 4: Översikt till CLC
I IDEOLOGI
A MARXISM-LENINISM-MAOISMDENG XIAOPINGS TEORI
A1 Marx och Engels verk
A2 Lenins verk
A3 Stalins verk
A4 Mao Zedongs verk
A5 Artikelsamling av Marx, Engels,
Lenin, Stalin, Mao Zedong och
Deng Xiaoping
A7 Biografi av de ovan nämnda
författarna
A8 Studie och forskning av marxismleninism-maoism och Deng Xiaopings teori
II FILOSOFI
B FILOSOFI & RELIGION
B0 Filosofiska skolor
B1 Filosofi (globalt)
B2 Filosofi i Kina
B3 Filosofi i Asien
B4 Filosofi i Afrika
B5 Filosofi i Europa
B6 Filosofi i Oceanien
B7 Filosofi i Amerika
B8 Kognitionsvetenskap
B9 Religion
III SAMHÄLLSVETENSKAPER
C SAMHÄLLSVETENSKAP
C0 Teori & metod
C1 Samhällsvetenskap: nutid &
framtid
C2 Organisationer, grupper &
konferenser
C3 Forskningsmetoder
C4 Utbildning och popularisering
av samhällsvetenskap
C5 Tidskrifter, antologier & andra
seriepublikationer
C6 Referensmaterial
C8 Statistik i samhällsvetenskap
C9 Sociologi
D STATSVETENSKAP & JURIDIK
D0 Politisk teori
D1 Kommunismens
internationalrörelse
D2 Kinas Kommunistparti
D3 Kommunistiska partier i andra
länder
D4 Fackföreningar, bondeungdoms- och
kvinnoorganisationer/rörelser
D5 Världspolitik
D6 Politik i Kina
D7 Politik efter land
D8 Diplomatik & internationella
relationer
D9 Juridik
E MILITÄRVETENSKAP
E0 Militärteori
E1 Militärvetenskap (globalt)
E2 Militärvetenskap i Kina
E3 Militärvetenskap i Asien
E4 Militärvetenskap i Afrika
E5 Militärvetenskap i Europa
E6 Militärvetenskap i Oceanien
E7 Militärvetenskap i Amerika
E8 Krigsstrategier, taktik & strider
E9 Militärteknik
F EKONOMI
F0 Ekonomisk teori
F1 Ekonomisk historia och geografi
efter land
F2 Ekonomisk planering och
förvaltning
F3 Lantbruksekonomi
F4 Industriell ekonomi
107
F5 Transporternas ekonomi
F6 Post- och telekommunikationernas
ekonomi
F7 Handelsekonomi
F8 Bank- och finansvetenskap
G KULTUR, VETENSKAP,
UTBILDNING & IDROTT
G0 Kulturfilosofi
G1 Kultur
G2 Kunskapsförmedling
G3 Vetenskap & vetenskaplig
forskning
G4 Pedagogik, undervisning
G5 Utbildning efter land
G6 Grund-, gymnasie- och
eftergymnasialutbildning
G7 Särskild utbildning
G8 Idrott
H SPRÅKVETENSKAP
H0 Lingvistik
H1 Kinesiska språket
H2 Språk av Kinas etniska minoriteter
H3 Stora utländska språk
H4 Sinotibetanska språk
H5 Altaiska språk (turkiska,
mongoliska och tungusiska språk)
H6 Språkfamiljer i andra delar av
världen (i Eurasien eller i
närheten)
H7 Indoeuropeiska språk
H8 Övriga språkfamiljer i andra
världsdelar
H9 Internationella hjälpspråk
(bl.a. esperanto)
I LITTERATUR
I0 Litteraturteori
I1 Litteratur (globalt)
I2 Litteratur i Kina
I3 Litteratur i Asien
I4 Litteratur i Afrika
I5 Litteratur i Europa
I6 Litteratur i Oceanien
I7 Litteratur i Amerika
J KONST
J0 Konstteori
J1 Konst i världen
J2 Målarkonst
J3 Skulptur
J4 Fotografi
J5 Tillämpad konst
J6 Musik
J7 Dans
J8 Drama
J9 Filmkonst & television
K HISTORIA & GEOGRAFI
K0 Historiografi
K1 Världshistoria
K2 Kinas historia
K3 Asiens historia
K4 Afrikas historia
K5 Europas historia
K6 Oceaniens historia
K7 Amerikas historia
K8 Biografi & arkeologi
K9 Geografi
IV NATURVETENSKAP
N NATURVETENSKAP
(ALLMÄNT)
N0 Teori & metod
N1 Naturvetenskap: nutid & framtid
N2 Organisationer, grupper &
konferenser
N3 Forskningsmetoder
N4 Utbildning & vetenskaplig
popularisering
N5 Tidskrifter, antologier & andra
seriepublikationer
N6 Referensmaterial
N8 Fältundersökningar
N9 Mindre vetenskaper
O MATEMATIK, FYSIK & KEMI
108
O1 Matematik
O2 Tillämpad matematik
O3 Mekanik
O4 Fysik
O6 Kemi
O7 Kristallografi
P ASTRONOMI &
GEOVETENSKAPER
P1 Astronomi
P2 Geodesi
P3 Geofysik
P4 Meteorologi
P5 Geologi
P6 Mineralogi
P7 Oceanografi
P9 Fysiografi
Q BIOLOGI
Q1 Allmän biologi
Q2 Cytologi
Q3 Genetik
Q4 Fysiologi
Q5 Biokemi
Q6 Biofysik
Q7 Molekylärbiologi
Q8 Bioteknik
Q9 Zoologi & botanik
R MEDICIN & HÄLSA
R1 Preventiv medicin & folkhälsa
R2 Traditionell kinesisk medicin
R3 Människans anatomi, fysiologi,
patologi, mikrobiologi, parasitologi
R4 Klinisk medicin
R5 Internmedicin
R6 Kirurgi
R7 Medicinska specialiteter
R8 Radiologi, idrottsmedicin,
dykmedicin & flygmedicin
R9 Farmakologi & farmaci
S JORDBRUK
S1 Jordbruksvetenskap (allmänt)
S2 Jordbruksteknik
S3 Agronomi
S4 Fytopatologi
S5 Enskilda grödor
S6 Trädgårdsodling
S7 Skogsbruk
S8 Djurhållning, veterinärmedicin,
jakt, silkesodling & biodling
S9 Akvakultur & fiskeri
T INDUSTRIELL TEKNIK
TB Industriell teknik (allmänt)
TD Gruvhantering
TE Olje- och naturgasteknik
TF Metallutvinning & smältverk
TG Metallurgi & metallbearbetning
TH Maskinteknik &
instrumentutrustning
TJ Militärteknik
TK Kraftverk
TL Kärnkraftteknik
TM Elektroteknik
TN Elektronik & telekommunikationer
TP Datavetenskap
TQ Kemiteknik
TS Lätt industri
TU Byggnadsindustri
TV Hydraulisk teknik
U TRANSPORT
U1 Transport (allmänt)
U2 Järnväg
U4 Vägtransport
U6 Sjöfart
V FLYGTEKNIK &
ASTRONAUTIK
V1 Forskning och utforskning av
flyg- och astronautisk teknik
V2 Flygteknik
V4 Astronautik
X MILJÖ- OCH
SÄKERHETSVETENSKAP
X1 Miljövetenskap (allmänt)
X2 Miljöforskning
109
X3 Miljöskydd och -förvaltning
X4 Katastrofskydd
X5 Kontroll av förorening I
X7 Avfallshantering & återvinning
X8 Övervakning av miljökvalitet
X9 Arbetsmiljö och -hälsa
V ALLMÄNNA VERK
Z UPPSLAGSVERK, ÖVRIGT &
ALLMÄNNA VERK
Z1 Bokserier
Z2 Upplagsverk
Z3 Lexikon & ordböcker
Z4 Monografier, antologier, utvalda
verk, essäer, avhandlingar
Z5 Årsböcker
Z6 Tidskrifter & seriepublikationer
Z8 Katalog, referat, index
Källor: Kinas nationalbibliotek, CLC (5:e upplagan): webbversion; Wikipedia > Chinese Library
Classification [2013-04-04]
110
Bilaga 5: Översikt till DDC
0 DATAVETENSKAP,
INFORMATION & ALLMÄNNA
VERK
000 Datavetenskap, kunskap & system
010 Bibliografier
020 Biblioteks- och
informationsvetenskap
030 Uppslagsverk & kalendrar
050 Tidskrifter & seriella resurser
060 Föreningar, organisationer &
museer
070 Nyhetsmedier, journalistik &
publicering
080 Citat
090 Handskrifter & rariteter
1 FILOSOFI & PSYKOLOGI
100 Filosofi
110 Metafysik
120 Kunskapsteori
130 Parapsykologi & ockultism
140 Filosofiska skolor
150 Psykologi
160 Filosofisk logik
170 Etik
180–190 Historia, geografisk aspekt,
biografi
2 RELIGION
200 Religion (allmänt)
210 Religionsfilosofi & religionsteori
220 Bibeln
230 Kristendom
240 Kristendomsutövning & kristet
bruk
250 Utövande av kristet prästämbete
& religiösa ordnar
260 Kristen organisation, socialt
arbete & tillbedjan
270 Kristendomshistoria
280 Kristna samfund
290 Övriga religioner
3 SAMHÄLLSVETENSKAPER
300 Samhällsvetenskaper, sociologi &
antropologi
310 Statistik
320 Statsvetenskap
330 Nationalekonomi
340 Juridik
350 Offentlig förvaltning och
militärvetenskap
360 Sociala problem & sociala tjänster
370 Utbildning
380 Handel, kommunikationer &
transport
390 Seder, etikett & folklore
4 SPRÅK
400 Språk
410 Språkvetenskap (lingvistik)
420 Engelska & fornengelska
430 Tyska & besläktade språk
440 Franska & besläktade språk
450 Italienska, rumänska & besläktade
språk
460 Spanska, portugisiska, galiciska
470 Latin & italiska språk
480 Klassisk grekiska & moderna
grekiska språk
490 Övriga språk
5 NATURVETENSKAPER
500 Naturvetenskaper
510 Matematik
520 Astronomi
530 Fysik
540 Kemi
550 Geovetenskaper & geologi
560 Fossiler & förhistoriskt liv
570 Biologi (allmänt)
580 Växter (botanik)
590 Djur (zoologi)
6 TEKNIK
600 Teknik
111
610 Medicin & hälsa
620 Ingenjörsvetenskaper
630 Jordbruk
640 Hemkunskap & familjekunskap
650 Företagsledning & Public
relationships
660 Kemiteknik
670 Tillverkning
680 Tillverkning för särskilda ändamål
690 Byggnadsteknik
7 KONSTARTERNA & FRITID
700 Konstarterna
710 Fysisk planering &
landskapsarkitektur
720 Arkitektur
730 Skulptur, keramik & metallkonst
740 Grafiska konstformer &
konsthantverk
750 Målarkonst
760 Tryckframställning & grafiskatryck
770 Fotografi, datorkonst, film, video
780 Musik
790 Idrott, spel & underhållning
8 LITTERATUR
800 Litteratur, retorik & analys
810 Amerikansk litteratur på engelska
820 Engelska och fornengelska
litteraturer
830 Tyska & besläktade litteraturer
840 Franska & besläktade litteraturer
850 Italienska, rumänska & besläktade
litteraturer
860 Spanska, portugisiska, galiciska
litteraturer
870 Latinska & italiska litteraturer
880 Klassisk & modern grekisk
litteratur
890 Övriga litteraturer
9 HISTORIA & GEOGRAFI
900 Historia (allmänt)
910 Geografi & resor
920 Biografi & genealogi
930 Forntida världens historia
(före ca 499)
940 Europas historia
950 Asiens historia
960 Afrikas historia
970 Nordamerikas historia
980 Sydamerikas historia
990 Övriga områdens historia
Källa: Kungl. bibliotekets webbresurser för katalogisering – Katalogisatörens verktygslåda. URL:
http://www.kb.se/dokument/Verktygsladan/dewey_oversikt_23.pdf
112
Was this manual useful for you? yes no
Thank you for your participation!

* Your assessment is very important for improving the work of artificial intelligence, which forms the content of this project

Related manuals

Download PDF

advertisement