Bloggen ett strategiskt verktyg? En studie av tre offentliga ledares kommunikation

Bloggen ett strategiskt verktyg? En studie av tre offentliga ledares kommunikation
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
Christina Grefveberg
Bloggen ett strategiskt verktyg?
En studie av tre offentliga ledares kommunikation
via webben
Blog – a strategic tool?
A study of the web communication of three public service leaders
Medie- och kommunikationsvetenskap
D-uppsats
Datum/Termin: 2006-09-25
Handledare:
Jan-Erik Nordlund
Examinator:
Robert Burnett
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
!
"#$%&"'%!
The main purpose of this essay is not only to examine how public leaders use web
communication but also to increase the understanding of blogging. I want to
illustrate how the blog of a leader is written. Does it have an every day language,
is it personal and private or is it a clear and strategic information from a leader to
a special group of readers?
The essay is a qualitative study of a contextual analysis of the blogs of three
leaders: Kåre Bremer, Vice-Chancellor of Stockholm University, Margot
Wallström, Vice-President of the European Commission and Andreas Carlgren,
Director-General of the Swedish Integration Board.
The analysis is based on theories about the blog as a new media, communication
theories and theories about public sphere according to Jürgen Habermas.
Based on the research, I came to the conclusion that professionalism is conducting
the blogs of all the three leaders. They are all very well aware of their leadership.
Their conversational tone is taken for personal though they use a well worded
written language.
All of them quite clearly announce that they pronounce their own personal points
of views but the blogs are taken for a correct source, representative and valid. My
results confirm that the blog should be seen as an official, formal channel but with
an informal style. A leader can very well use the blog as a complementary
information channel if he or she is aware of the communicative aims. Most
efficient is to use the instantaneous and spatial strength of the blog.
1(48)
!"##"$%"&&$'$()
Denna uppsats fokuserar på att fånga upp en relativt ny och växande företeelse
inom elektronisk kommunikation, bloggen. Med min undersökning vill jag belysa
bloggens möjligheter som ett kommunikationsmedel för ledare inom offentlig
verksamhet samt öka förståelsen för vad en blogg är.
Ett utmärkande drag för bloggen, som är en uppdaterad webbplats vars startsida
karaktäriseras av ett antal daterade texter i omvänd kronologisk ordning, är att den
beskrivs som en dagbok med en personlig, subjektiv och vardaglig text utan krav
på källkritik av innehållet. Bloggen beskrivs gärna som en form av
”gräsrotsjournalistik” men den används också som strategisk kommunikation till
exempel av offentliga aktörer som politiker och företagsledare eller som ett
komplement inom traditionella media.
Jag har valt att göra en kvalitativ textorienterad analys av tre ledares bloggar:
Rektor Kåre Bremer vid Stockholms universitet, vice-ordförande Margot
Wallström vid EU-kommissionen och generaldirektör Andreas Carlgren vid
Integrationsverket. Jag ville veta vad de bloggar om, hur de använder sig av
attributet och hur pass privat eller offentligt deras kommunikation är.
I min undersökning kom jag fram till att de tre ledarskribenterna använder
bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt redskap att kommunicera
men de gör det på lite olika sätt.
Margot Wallström använder sig av sin privata sfär som metod för sin strategiska
kommunikation samtidigt som hon verkar i det offentliga rummet. Hon utnyttjar
alltså sitt privata liv för att lyfta upp frågor som berör den offentliga verksamhet
hon verkar inom. De två manliga ledarna använder inte den privata sfären utan
håller sig till frågor som i stort rör deras verksamhet.
Kåre Bremer är den ledare som tydligast fokuserar på sin organisation och för ut
ett målinriktat budskap. Detta sker genom att han i högre grad utnyttjar bloggens
möjligheter till att skriva ofta och kort. Han tar upp och återkommer till ämnen
eller frågor som han anser är viktiga att föra ut till medarbetarna i verksamheten.
Han drar sig inte heller för att framföra synpunkter om sin verksamhet gentemot
sina uppdragsgivare som riksdag och regering.
Andreas Carlgrens personliga brev utnyttjar däremot inte bloggens tekniska
attribut eller internets snabba publiceringsmöjlighet. Hans elektroniska brev är
allmänt hållna och långa samt utkommer för sällan för att upplevas som ett nyhet
eller som en dagbok.
Professionen styr de tre ledarnas bloggar, man är medveten om sitt ledarskap.
Deras samtalsstil uppfattas som personlig även om de skriver korrekt och med ett
välformulerat skriftspråk. Endast Margot Wallström utnyttjar bloggen som
interaktiv media med möjlighet till respons via inlägg från läsaren. Samtliga tre
ledare poängterar att deras bloggtexter är deras egna personliga åsikter men helt
klart är att den information som de förmedlar uppfattas som källkritisk korrekt,
representativ och giltig.
Min undersökning bekräftar att bloggen bör ses som en formell kanal med en
informell stil som ledningen med fördel kan använda som komplement om denne
har klart för sig vilka kommunikativa mål man vill uppnå. Den får dessutom bäst
effekt om ledaren utnyttjar bloggens tids- och rumsliga styrka.
2(48)
!""#$%&&'()*+#,-"."/0
120!34563!37222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222 80
12109:;7<=360>[email protected]<>945BC><B=45<!37 2222222222222222222222222222222222222222222222222222 80
12D0C*%/#'+E&&"."/2222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222280
12F0B%&0G,$0HI(+#222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222J0
D20B5K>60>[email protected]=AA4L773!37 222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222 J0
D210;MN&.+N+.M0O#+GP22222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222Q0
D2D0K.&&ME/N/%"/''E++222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222Q0
D2F0RN&0NM0S"P#*')-"."/'GTU#-+V0S*MN&0G,$0NM/*E"'"."/N* 22222222222222222222222222222222222222222222Q0
!"#"$%&'(')*+,%-./(',+%01%230))*+ """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" 4%
F20R:60L<053094>77W 2222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222 X0
F2109&G//#"'0*)++#* 222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222Y0
820K5><5K!H;0<:B0>[email protected]<:;K!H;0<5C5<53H<:B 222222222222222222222222222222222222222222222 1Z0
82106#"0G((#"+&./N0'(E*#"0-G"+*N0P#"0[*.MN+N0'(E*#" 2222222222222222222222222222222222222222222222222222110
5"$"$%6*2,+1*-7%1*--1,('*%089%0::,;.3')*%+/11,. """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $#%
5"$"!%<;%230))%/+%,..%6*2,+1*-=,+-=,>.'?"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $#%
82D06.'-S*'N"N&I'0'GO0+#G*#+.'-0()*$%&&"."/''E++ 222222222222222222222222222222222222222222222222222222222180
5"!"$%@..%:A;)*%230)),;-%>*+*>.B+%C%('->/+-=,+-=,>.'?,.""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $5%
5"!"!%&,D.,;-%>*+*>.B+%1,(%9EB3=%*?%-.'3*;*3F-"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $G%
82F09&G//#"'0G&.-N0N"'.-+#" 2222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222221J0
5"#"$%H*1.*3%=A%;B.,. """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $G%
5"#"!"%I30)),;%-01%,;%;B.(*)20>""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $J%
5"#"5%K+B-+0.-E0/+;*3'-.'>L"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $4%
5"#"G%I30))%-01%1*>.:*>.0+ """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $4%
5"#"J%&'33)A;)%.'33%';.,+;,.%M%2,.F(,3-,%:N+%230)),;-%+/1-.'339N+')9,. """"""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $O%
5"#"4%I30)),;%-01%9/-20;(,;-%+N-. """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" $O%
8280;GOOS".-N+.G"0.0G*/N".'N+.G"#* 222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222221Y0
82J09#'-*.M"."/0NM0+*#0G*/N".'N+.G"#* 2222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222D10
J2<5H=4K:K0>[email protected]:3:4\H2222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222 DD0
J210;%*#09*#O#*'0T&G// 222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222DD0
J2D0BN*/G+0]N&&'+*)O'0T&G//2222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222DJ0
J2F0:"P*#N'0?N*&/*#"'0[#*'G"&./N0T*#M 2222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222D^0
J2804.-$#+#*0G,$0'-.&&"NP#* 22222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222DY0
J2J0HNOON"'+E&&"."/0NM0'US0."+#*MUS#* 222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222FZ0
J2Q0:"N&I'0NM0P#0'US0*#'[G"P#"+#*"N22222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222FF0
Q20H4=KH:KH5<0>[email protected]!H;=HH!>3 2222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222 F80
Q210>&.-N0'E++0N++0N"ME"PN0#&#-+*G".'-0-GOOS".-N+.G"0'GO0'+*N+#/.'-0-GOOS".-N+.G" 2F80
Q2D06#0+*#0&#PN*"N0G,$0G((#"+&./N0-G"+*N0[*.MN+N0*SOO#+ 222222222222222222222222222222222222222222222FJ0
Q2F06.'-S''.G"0-*."/0T&G//#"'0G&.-N0N"'.-+#"0.0#++0P#OG-*N+.[#*'[#-+.M222222222222222222222222FQ0
Q280HNOON"(N++N"P#0'&S+'N+'#* 2222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222F^0
^200<5C45;K!>35<0;<!370=365<H_;3!3753 222222222222222222222222222222222222222222222222222 FX0
4!KK5<:K=<4!HK: 222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222 8Z0
9!4:7><222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222222 8F
3(48)
!
"#!$%&'(%$%)!
Min första kontakt med begreppet blogg var vid ett studiebesök hos Margot
Wallströms kabinett, i EU-kommissionen februari 2005. Hon hade precis startat
sin bloggsida och den hade enligt hennes medarbetare, gjort stor succé.
Fullständigt okunnig om vad blogg var för något fick jag snabbt en ingående
beskrivning av min yngre kollega som givetvis hade full koll på interaktiva
nätaktiviteter. Några månader efter detta börjar rektor på Stockholms universitet
att blogga, den myndighet där jag jobbar. I kaffepauserna började vi helt plötsligt
diskutera högsta chefens synpunkter, något som nästan aldrig förekom tidigare.
Detta väckte mitt intresse för bloggen och dess kommunikativa möjligheter.
"#"!*+,-./01!234!5.26789:2.9/78.;0-!
Begreppet att blogga har funnits endast några år. Medierna har mer och mer
uppmärksammat bloggen och med bättre programvaror ökar antal bloggsidor i en
rasande fart. Hittills har man uppfattat bloggen som ett nytt sätt att kommunicera
för såväl den enskilda individen som för offentliga personer eller organisationer.
Vem som helst kan skriva ner sina tankar och på ett enkelt sätt förmedla dessa via
webben och få spännande reflektioner.
Eftersom bloggen är en relativt ny företeelse finns idag ganska lite forskning kring
just detta fenomen. Däremot finns det en generell uppfattning att jämföra
bloggandet med journalistik och då i form av gräsrotsjournalistik. Den gängse
bilden är att man gärna betonar den lilla människans möjlighet att komma till tals,
att uttrycka och utbyta idéer, tankar och problem, en bildningsresa via den
interaktiva dagboksformen. Det bekräftas med den generella bilden av att
bloggandet har stor betydelse för icke-demokratiska länders enskilda individer att
kunna göra sin röst hörd.
Men även offentliga personer inom organisationer och myndigheter använder sig
numera av bloggen för kommunikation. Politiska partier, intresseorganisationer,
företag utnyttjar flitigt bloggen som ett verktyg för att kommunicera ut sitt
budskap.
När högt uppsatta offentliga personer använder bloggen som ett redskap, hur
används den då? En första spontan tanke är att kommunikationsmönstret
förändras. Rollen mellan det personliga och det offentliga kan man anta suddas ut.
Dessa personer kan ju inte härledas till den lilla människan utan snarare personer
som styr och leder en verksamhet med strategiska mål. Denna uppsats kommer
därför att fokusera på vad som kommuniceras via bloggen av ledningen i en
offentlig verksamhet.
"#<!=.>[email protected];0-!
Vad bloggar en offentlig ledare om?
Är det stort och smått, är det strategiskt eller spontant?
Är det personligt eller mer ett annat sätt att föra ut ett offentligt budskap?
4(48)
!"#$%&'$()*$+,-./$
Målet är att klargöra vilken information som kommuniceras via ledningens blogg
i organisationen och hur pass ”korrekt” eller personlig den är.
Ett delmål är att undersöka om ledningen kan ha blivit mer synliggjord tack vare
bloggen som ett kommunikativt verktyg.
Syftet är att belysa bloggen som ett kommunikationsmedel för en kategori av
ledare inom offentlig verksamhet samt öka förståelsen för hur man kan använda
en blogg.
0"$%1234$356$7889:;;<=<;$$
När jag funderade på vilken metod jag skulle använda för att utforska de
frågeställningar som jag har, gick mina tankar till en kritisk diskursanalys. Det är
en kvalitativ och textorienterad analysmetod som ger möjlighet att analysera
medietexter ur ett ideologiskt teoretiskt perspektiv. Här ser man texten som en
social handling snarare än som informationsbärare. Till exempel ställer man
frågan om texten kan tänkas representera en särskild ideologi som ger uttryck för
en speciell värdering eller särskilda maktförhållanden1. En annan definition av
begreppet diskurs är ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett
utsnitt av världen)”.2
Winther Jörgensen och Philips pekar på fem gemensamma drag för kritisk
diskursanalytiskt angreppssätt.3 Det första är att sociala och kulturella processer
och strukturer har en delvis lingvistisk-diskursiv karaktär. Det är delvis genom
textproduktions- och textkonsumtionsprocesser som social och kulturell
reproduktion äger rum. Det andra är att diskurs är både konstituerande och
konstituerad, alltså en viktig form av social praktik som konstituerar den sociala
världen och konstitueras av andra sociala praktiker. Som social praktik står
diskurs i ett dialektiskt förhållande till andra sociala dimensionen. Diskursen både
formar, omformar och speglar sociala strukturer. Det tredje är att språkbruket
analyseras empiriskt i ett socialt sammanhang. Det fjärde är att diskursen fungerar
ideologiskt och det femte är att kritisk diskursanalys är ett kritiskt angreppssätt.
Den ställer sig på de undertryckta samhällsgruppernas sida. Här finns dock delade
meningar om det kritiska angreppssättet bland de forskare som diskuterar/formar
teorier om kritisk diskursanalys.
Den kritiska diskursanalysen skulle alltså kunna vara en bra undersökningsmetod
för min undersökning av bloggar. Jag har valt att inspireras av analysmodellen
men håller mig till en mer traditionell design för att beskriva mitt val av
undersökningsmetod.
1
Peter Berglez ur Larson och Ekström, Metoder i kommunikationsvetenskap (2000) s 195
Margareta Winther Jörgensen och Louise Philip, Diskursanalys som teori och metod (2000) s 7
3
Baserad främst på Fairclough&Wodaks teorier kring begreppet, ibid s 66 ff
2
5(48)
!"#$%&'()*'*)&$+,*-.$
Min studie fokuserar på att fånga en företeelse därför har jag valt att använda mig
av kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden har primärt ett förstående syfte. Den
fångar upp strukturen och återger en helhetsbild av problemet som möjliggör en
fördjupad förståelse av det jag studerar. Jag är alltså inte inriktad på att pröva om
det jag ska undersöka har generellt giltighet genom kvantifierbar data. 4
Det innebär att jag med denna undersökning inte kommer att göra anspråk på
generalisering av resultatet av fenomenet blogg. Jag inriktar mig på att skapa en
insikt, en tolkning av en företeelse för att öka förståelse av den.
!"!$/)((&01'1231440**$
För att få svar på mina frågeställningar gör jag alltså en kvalitativ kontextuell
undersökning med fokus på bloggskribenten och textens innehåll. Till min hjälp
har jag gjort en analysmall (bilaga 1). Den bygger på en av förgrundsgestalterna i
bloggvärlden, Rebecca Blood5 och hennes definition av blogg. Mer om detta
beskriver jag i kapitel 3.
För att få svar på delmålet om att bloggen kan synliggöra ledarskapet, beslöt jag
mig för att komplettera min undersökning med personliga intervjuer av anställda i
en av organisationerna. Även här har jag valt en kvalitativ undersökning med ett
litet urval av respondenter eftersom jag primärt vill uppnå en förståelse av
kommunikationsmönstret.
Intervjuerna sker med hjälp av en öppen frågemall, en halvstrukturerad
forskningsintervju (bilaga 2). Frågorna var tänkta att ha som stöd för ett öppet
samtal där det fanns möjlighet för mig som intervjuare att agera utifrån situationen
och de svar jag fick. Varje samtal dokumenterades med löpande anteckningar.
För att hitta relevanta frågor och få en hållbar frågemall, prövade jag frågorna på
två testpersoner innan jag genomförde intervjuerna. Vid varje prövotillfälle
justerade jag frågorna. Jag tog bort någon fråga som inte alls fungerade samt
formulerade om någon fråga så att den lättare kunde avkodas av respondenterna.
!"5$6'($'&$73.,849:3)314-;<,:*=$78&'($->?$'&180343)31'8$
Tre offentliga verksamheter är utgångspunkten. Två är svenska myndigheter och
en är europeisk myndighet. För samtliga objekt är det högsta ledningen som
kommunicerar direkt ut i organisationen.
4
Gunilla Jarslbro (red), Vilken metod är bästa – ingen eller alla? Metodtillämpning i medie- och
kommunikationsvetenskap (2000) s 165
5
Rebecca Blood, The Weblog Handbook (2002)
6(48)
Jag har valt följande tre ledare:
! Kåre Bremers blogg, rektor vid Stockholms universitet, som jag utifrån
min position som anställd kan undersöka hur den fungerar som intern och
extern kommunikation.
! Margot Wallströms blogg, vice ordförande i EU-kommissionen, som ett
exempel på en blogg som riktar sig externt till en vidare krets.
! Andreas Carlgrens, generaldirektör vid Integrationsverket, personliga brev
som förmedlas via Integrationsverkets hemsida.
Den sistnämnda använder sig inte av bloggverktygsprogram utan kommunicerar
direkt via internet. Man kan då undra vad den ska tillföra undersökningen. Det är
ett medvetet val för att försöka ringa in begreppet blogg och svara mot det
övergripande syftet med min undersökning att öka förståelsen för kommunikation
via nätet.
Jag har begränsat urvalet av bloggar i tid mellan september 2005 t o m februari
2006. Sex månader bedömde jag var en realistisk undersökningsvolym. Trots att
jag inte gör en kvantitativ undersökning behöver jag en kritisk massa av bloggar
att använda mig av i analysen, därav volymen. Längre undersökningstid hade
troligtvis inte tillfört något och med kortare tid fanns det en risk att den kritiska
massan skulle bli för liten och ge en missvisande bild. Av de bloggar där inlägg
finns har jag valt som avgränsning att inte systematiskt analysera inläggen.
Jag har intervjuat sju anställda på Stockholms universitet. De sju respondenterna
är valda på så sätt att jag inte har gjort ett specifikt målinriktat urval men de har
ändå en sak gemensamt, de är hämtade ur mitt eget nätverk inom universitetet.
För att få en blandning kommer respondenterna från några olika institutioner och
områden. Några med likartade arbetsuppgifter och funktioner och några med
andra arbetsuppgifter och funktioner. Jag gjorde inga andra strategiska val när det
gäller ålder, kön, befattning, med mera.
Majoriteten av Stockholms universitets anställda är över femtio år. Om man
bortser från doktorander är få anställda under trettio år. I mitt nätverk är
majoriteten kvinnor. Balansen på Stockholms universitet mellan män och kvinnor
över samtliga anställda är ganska jämn men bland teknisk – administrativ
personal, som utgör hälften av anställda (borträknat doktorandtjänster), finns det
fler kvinnor än män och bland chefer finns det fler män än kvinnor. Detta
påverkar förstås urvalet.
!"#"$%&'(')*+,%-./(',+%01%230))*+%
Ett av problemen som jag har stött på under arbetets gång är att det mesta som
skrivs om bloggar, skrivs av aktiga bloggare. Mycket finns på nätet men kan jag
förlita mig på det som skrivs? Här finns ett uttalat dilemma. Bloggen ska ses som
en personlig text utan egentligen någon som helst källkritisk ansats. På grund av
den källkritiska osäkerheten som finns i de bloggtexter och om blogg som skrivs
på nätet har jag valt att fokusera min litteratursökning i huvudsak via traditionella
tryckta medier.
7(48)
Vid sökning i januari 2006 i den nationella databasen DIVA6 för forskning och
för examensarbeten på kandidat- och magisternivå, fann jag endast två relevanta
arbeten kring ämnet.7 Vid sökning av litteratur under hösten 2005 fanns få böcker
som var annat än handböcker om hur man går tillväga för att blogga. Under våren
2006 har det dykt upp en del litteratur av mer vetenskaplig karaktär.
Internationellt kan man hitta webbaserade forskningsbloggportalen !"#$ #&'
()$*$+,&'-' med University of Minnesota som huvudman. Här kan man hitta
olika forskningsartiklar om bloggar.
I forskarkretsar började man diskuterar fenomenet runt 2002 och framför allt
försökte man relatera dessa till journalistik.8 Forskningsområdet är brett. Man kan
använda bloggning som ett verktyg inom ramen för forskning och beskriva det.
Ett annat område är bloggarnas inflytande på politik. Den huvudsakliga delen av
forskningen hittar man i fältet med ett samlingsnamn som flera forskare använder
sig av - elektronisk kommunikation.9
Jag har alltså gjort en avgränsning både i valet av tryckt litteratur kontra
nätlitteratur och i valet av forskningsområdet elektronisk kommunikation.
!"#$%&#'(#)*#+,-../!
En blogg kan beskrivas som en ofta uppdaterad webbplats vars startsida
karakteriseras av ett antal daterade texter arrangerade i omvänd kronologisk
ordning, så att den senaste kommer överst. Det finns även film-, foto- och
ljudbloggar. Bloggar kan varieras i innehåll alltifrån nyhetsrapportering,
kunskapsförmedling, åsikter, skvaller och dagboksskrivande. Generellt brukar
man säga att bloggtexter är informellt hållna och kortfattade. Men undantagen är
många och det finns inga inbyggda hinder att skriva långa texter. 10
En av de viktigaste funktionerna är att enkelt och snabbt kunna publicera texter
via ett programverktyg och länka till olika webbsidor. Bloggarna har vanligen
enkla navigeringslänkar för att nå inlägg ända tillbaks till första texten. Man
behöver alltså inte ha html-kunskaper för att blogga och det finns ingen
redaktionell översyn av bloggarna. Detta är att den absolut största och viktigaste
skillnaden mellan en blogg och en vanlig traditionell publicering på en hemsida.
Flera forskare menar att gränsdragning mellan onlinedagböcker och blogg är
flytande. En av förgrundsgestalterna inom området, Rebecka Blood, delar upp
bloggen i tre kategorier: Blogg i form av dagbok/loggbok, anteckningsbok
(notebooks) och som filter.11
Med dagbok/loggbok menar Blood korta spontana återkommande inlägg, gärna
med hänvisning till en länk. Bloggtexten har en personlig ton.
6
DIVA, Digitala vetenskapliga arkivet i Sverige, www.diva-portal.org
Armand/Iderström C-uppsats, Södertörns högskola (2005) och J. Brun, D-uppsats Uppsala
universitet (2005)
8
Lars Våge, Erik Stattin och Gunnar Nygren, ()$**#./'- (2005)
9
Susanne Sperring (2004) mfl
10
Våge (2005) s 9f
11
Rebecca Blood, 0&' 1'2)$* 34"/2$$5 (2002), s 6ff
7
8(48)
'ed anteckningsbok menar hon att den har en st7rre inneh8llsmängd.<= >en kan
ibland vara personlig och ibland fokuserad p8 omvärlden. >en kan ibland vara en
form av en berättelse och mer redigerad än dag-Dloggboksformen. 'an vill n8 en
läsekrets med sin berättelse.
'ed filter menar hon att skribenten vill upprätth8lla en 8sikt, en idF som man
underst7dGer med en kort text och genom att hänvisa till länkar. >et kan till
exempel vara ett specifikt ämne eller politisk 8sikt. Filterfunktionen är relaterade
till en st7rre omvärld. Filterbloggen kan oftare än de andra typerna fungera som
gruppbloggar, d.v.s. olika skribenter samarbetar om att f7ra ut 8sikter eller skapar
gemensamma nätverk i ett ämne.
Klood menar att en bra blogg är en som har en kombination av relevans, en
intelligent sammansättning och f7rm8gan av att g7ra en upptäckt eller av slump
l7sa ett problem. Lch med det synsättet pekar hon p8 bloggen som en
betydelsefull metod att kommunicera. Mennes distinkta definition av en bra blogg
motsägs dock av andra bloggskribenter som mer ser bloggen som en personlig
dagbok p8 nätet där man kan skriva vad som helst.
Att skriva vad som helst är ett utmärkande drag f7r bloggen. Onom Gournalistiken
finns olika form av redigering, fr8n reporterns research till redakt7rens krav,
ansvar och policy. Kloggen har ingen redakt7r som gallrar eller kontrollerar
texten, den har ingen ansvarig utgivare som kan ställas till svars!"Kloggskribenten
har bara ansvar f7r sin egen text utan n8gon annans kontroll eller redigering.
Trots att en blogg är en personlig, subGektiv beskrivning utan krav p8 källkritik
och obGektivitet, har den f8tt s8 stor betydelse att man hänvisar till bloggar i
media. Ett exempel är att man i radioprogram kan h7ra Rbloggkr7nikaR som ett
alternativ till Rveckans tidningskr7nikaR.
S andra sidan kan en blogg som till8ter svar eller inlägg medverka i form av
deltagande Gournalistik f7r bloggläsarna. Lm man har exempelvis =T TTT läsare
varGe dag blir ens inlägg kritiskt granskade vilket ställer krav p8 sanningshalten av
fakta. 'en f7rutsättningen är att bloggaren ocks8 responderar.<U
!"#$%&'(()*+$,-..),$$
När man generellt beskriver bloggens historia utifr8n datatekniskt perspektiv, är
det bloggr7tter som g8r tillbaks till WSA och b7rGan av <!!T-talet.<# Anna
Yustafsson indikerar dock att Zichard Ericsson som skapade [unarstorm skapade
en digital dagboksfunktion redan <!$! p8 d8varande KKS, Kulletin Koard System,
<=
O det här sammanhanget kan det vara bra att komma ih8g att generellt ska en text p8 \ebben vara
kort. O utbildning f7r \ebbredakt7rer brukar man framh8lla att p8 internet har man bara n8gra
sekunder p8 sig att f8nga läsarens intresse innan läsaren 7verger sidan och klickar vidare.
Forskning visar att läsning p8 skärm g8r upp till ]T^ l8ngsammare att läsa än samma text p8
papper. En text som är mer än =TT ord "ungefär en halv A#-sida% anser man därf7r är l8ng när man
läser p8 \ebben via skärmen. Melena Englund och Karin Yuldbrand, #$%&'(&)*"()"+,-.- "=TT<%
<U
>avid Kline och >an Kurnstein, /$012 304"-5."+.4.'-"6.78%"&.90$:-80+"8'";5%+18+1"(0$8-8;'<"
=:'8+.''<"%+7";:$-:&. "=TT]% s ]<
<#
Kline och Kurnstein, Klood mfl
!"#$%
()* +,-./01(/20 3.45(6 7/ 8.3 2.- 9-1:/-.19(-:;;1 6.;;./ <=/ >)(22,-91?
@:5;(4> A9)*./3 B/9)00(- 074:/ 0C7;8 .11 *.- 06.D.3: 3.45(60<,-619(-:- DE 09FFG !H%H <=/ .11 6(259-:/. 18E 0.6:/I !skri&'( '&( si)( *ch( pr*cess'( /et( m'2(
3pp4e&t( /e2( 2ärm'ste( ti/e2!( ()* .11( !m'2( ti44( '2/r'6( sk'( k322'( r'pp*rter'( &'/(
s*m(hä2t(i(e2s(4i&!!J7
K.- F,/-01:9- .-0:/ .11 89 .;;193 *./ 5;(44.1 DE 0E 0711 .11 27--906.- *./ 8:;.1
<=/2:3;. 9-<(/2.19(- 0:3.- ,/29--:0 193:/L M.- D:6./ DE 4/(112E;-9-4./-. ()*
3:00 5:06/98:;0: .8 :- *7-3:;0:N :11 .--.1 :O:2D:; 7/ 2,-1;94. 5:/711./1/.3919(-:/L
P11:/;94./: :11 :O:2D:; 7/ +:(-./3( K. Q9-)9 0(2 06/:8 5;(44 9 3:- 2:-9-4:- .11
*.- 06/:8 =8:/ 1,0:- 093(/0 3.45(60.-1:)6-9-4./L F,/-01:9- 89;; 2:3 3:11. 890. .11
,11/?)600711:1 .;;193 *./ <,--910 2:- -, 7/ 3:1 -? 1:6-96 0(2 4=/ 3:1 2=C;941 .11
<=/2:3;. 1.-6./ :;;:/ 9-<(/2.19(- DE :11 .--.1 0711 7- 19394./:L!R
F;(44:-0 ,18:)6;9-4 1?)60 5?44. DE .11 :-069;3. D:/0(-:/ *./ ,18:)6;.1 1:6-96:-N
9-1: <=/:1.4 :;;:/ <(/06-9-4:-L K:1 8./ 9 <=/01. *.-3 D:/0(-:/ 0(2 DE -E4(1 0711
./5:1.3: 2:3 @:55093(/ #:O:2D:;890 @:553:094-:/0& ()* 3.4;943.40 ./5:1.3:
2:3 *21;S6(3-9-4N 0(2 9 :11 193941 06:3: .-87-3: 094 .8 5;(44<(/2:-L T:3 *C7;D
.8 5/=31:O1 19;; :- ;7-6 89;;: 2.- 9-<(/2:/. .-3/. (2 .-87-35./. ()* 9-1/:00.-1.
@:55093(/L
A,-1 !HHRSHU ,18:)6;.3:0 5;(44<(/2:- 19;; .11 ;96-. 3.4:-0 <(/2 2:3 3E193:-0
1:6-96L V=/ 0:O E/ 0:3.- 6(2 <=/ <=/01. 4E-4:- :11 4/7-00-911 0(2 ;:33: 19;; ::OD;(09(- .8 .-1.;:1 5;(44.-3:L B- 896194 <,-619(- <=/ ,18:)6;9-4:- 8./
9-1/(3,619(-:- .8 3:- 0E 6.;;.3: D:/2.;7-6:- #D:/2.;9-6&L K:- ;=01: D/(5;:2:1
2:3 .11 93:-19<9:/. 8./C: 9-;744 0(2 :- ,-96 @:55.3/:00L K:1 5;9/ :-6;./: .11
-.894:/. 9 9-;744:-L K:11. 4C(/3: .11 5;(44.-3:1 5;:8 9-1:/.61981L K:1 8./ ;711 <=/
;70./:- .8 5;(44:- .11 4=/. :11 9-;744L!U
W-1.;:1 5;(44./ *./ .;;10E =6.1 ;.89-./1.1L QE/:- X""J 1/(33: 2.- .11 3:1 <.--0
2:;;.- %""S!"""!% .6198. 08:-06. 5;(44./L Y 3:):25:/ 0.22. E/ ,DD4.8
T:39:2.4.09-:1!H .11 3:1 <.--0 /,-1 X" """ 08:-06. 5;(44./L Z93-9-4:- -?
1:6-96X" ,DD4.8 9 2911:- .8 3:):25:/ .11 3:1 <.--0 !NJ 29;C(- 08:-06. 5;(44./L [E
G1()6*(;20 ,-98:/091:1 *./ 93.4 #.D/9; X""R& 0.21;94. 01,3:-1:/ ()* .-017;;3.
19;;4E-4 19;; 5;(44D/(4/.2N 89;6:1 06,;;: 9--:57/. /,-1 $\ """ D:/0(-:/ 0(2
*?D(1:19061 06,;;: 6,--. 5;(44.L T:- 3:1 7/ :-3.01 :- 5/E63:; 0(2 5;(44./ (2
2.- 0:/ 19;; .-1.;:1 9-;744 DE 3:00 5;(44D(/1.;LX!
!
!"#$%&'%$()*#'+,#&-.#/'+*$()*#'%0%'%1)'+,#
F;(44:- *./ <;:/. .-0961:- ()* 2:/ (2 3:11. 6(22:/ C.4 .11 5:06/98. 0:-./: 9
3:11. 6.D91:;L ].4 5=/C./ 3()6 2:3 :- 1:(/:1906 /.2 0(2 *721.0 </E- :- .8 3:
6;.00906. 1(-498.-3: <(/06./-. ]^/4:- M.5:/2.0 1:(/9:/ 6/9-4 5:4/:DD:- (<<:-1;94
!J
W--. _,01.800(- ,/ M(;25:/4`G8:-00(- #/:3&N 8e/iek34t3rer6(h9bri/er(*ch(f<r&'2/4i2)'r
#X""$& 0 !UH
!R
F,/-01:9- #X""J&
!U
QE4: #X""J&N 0 !J
!%
9593N 0 UR
!H
ZQX 8e/iem')'si2et XX 3:):25:/ X""J
X"
a? Z:6-96 "J!X!$ bA+I *11DI``@@@L-?1:6-96L0:`D,5`9D0./1L.0Dc./1d93e$\%!H
X!
*11DI``5;(40L0,L0:
!"#$%&
sfär och privat sfär. Habermas teorier om det offentliga rummet har inspirerat
andra massmedieforskare och därför kan det vara på sin plats att ta avstamp kring
dessa teorier. Därefter utvecklar jag ytterligare diskursanalysen då jag har
beskrivit den som en inspiration i mitt metodval. Sen är det dags att beskriva
bloggens olika användningsområden och sist i kapitlet övergår jag till att beskriva
teorier kring kommunikation i organisationer.
!"#$%&'$())&'*+,-.$/)01&'$2('*1.$3&'$41,5.*.$/)01&'$
Habermas teorier kring den borgerliga offentligheten tar oss bland annat tillbaka
till ett feodalsamhälle som förnekade ett öppet samtal mellan olika medborgare.22
Men i takt med att utvecklingen går framåt går också varuhandel och
nyhetsförmedling hand i hand.23 Den industriella och politiska revolutionen i
Europa på den tiden var alltså början till vår moderna demokrati. I hamnstäder och
på handelsplatserna inrättar de borgerliga sina sociala institutioner som värdshus,
kaffestugor och salonger som blir deras mötesplatser. Här samlas männen ifrån
borgarklassen till allmänna diskussioner. Den ”borgerliga offentligheten” finns i
sin sociala sfär mellan marknadsrelationerna, samhällsliv och staten. Den
”borgerliga gruppen” blir så pass stor och stark att man ställer krav på bland annat
adelns privilegier framför allt inom det politiska området.
Kaffehusen och liknande sociala institutioner, förutsatte ett jämlikt umgänge inom
respektive institution. Habermas menar att de måste ha samma status för att kunna
föra en diskussion på överenskommen nivå. Diskussionerna styrdes inte heller av
den kyrkliga och statliga offentlighetens representation, tvärtom blev frågor som
diskuterades allmänna och tillgängliga, alla måste kunna vara delaktiga.24 Bernt
Gustavsson beskriver delaktigheten enligt följande: ”Demokratiska rättigheter
som åsiktsfrihet, yttrandefrihet, mötesfrihet och fri opinionsbildning tillkämpade
man sig för att detta fria samtal skulle äga rum. I denna demokratiska vision finns
en bild av en ny mänsklighet som förvandlas från undersåtar till fria medborgare,
utvecklade genom emotionell gemenskap och bildning”.25
Det borgerliga samhället är alltså enligt Habermas indelat i två områden; statlig
och privat, där det privata i sin tur är indelat i ekonomiskt liv (marknad,
produktion, social sfär) och ett familjeliv (intimsfär). Historiskt, menar Habermas,
börjar diskussionerna med att i huvudsak handla om den intima sfärens frågor som
religion och moral, för att sedan växa och handla om och behandla den sociala
sfären problem som ekonomi, marknad och produktion. De två privata sfärerna
vecklas ut och blir ”offentlig”. Den ena åt litterär offentlighet som växer och
består av ”mjuka varor” som brev och romaner och den andra åt politisk
offentlighet som består av politik, ekonomi med mera.
Habermas borgerliga offentlighet är en sfär för bildade män. Kvinnor och lägre
utbildade förbiser han i sitt resonemang och därför räknas de inte in detta begrepp.
Toril Mortensen gör därför en tolkning av Habermas uppdelning i en litterär
22
Nick Stevensson, Understanding Media Cultures (2002), s 49
Mats Dahlkvist ur Jürgen Habermas, Borgerlig offentlighet (1984) xii ff
24
Habermas, (1984) s 43ff
25
Bernt Gustavsson, Bildning i vår tid, om bildningens möjligheter och villkor i det moderna
samhället (1998) s 195f
23
11(48)
offentlig sfär och en politisk offentlig sfär. Hon beskriver kvinnors möjlighet att
finnas i den offentliga sfären i slutet av 1800-talet. Männen dominerade den
politiska sfären. De få kvinnor som kunde delta, erbjöds ingen publik arena att
pröva sina kunskaper på. De få kvinnor som skrev, skrev brev som cirkulerade
bland vänner och bekanta. Om vännen då var en känd eller högt uppsatt manlig
person som rörde sig i den offentliga sfären nådde brevet en större publik. På så
sätt blev kvinnorna accepterade i den litterära offentliga arenan.26
Utvecklingen har gått framåt och man kan beskriva det moderna samhället som att
det är differentierat. Samhället har en lång rad delsystem som löser en mängd
uppgifter. I vardagen rör vi oss mellan dessa olika delsystem som också innebär
olika funktioner, kulturer, regler och normer. Exempel på delsystem är hemmet,
sjukhus, arbetsplatsen, fotbollsklubben, balettskolan med mera. Habermas menar
enligt Peder Möller Pedersen att de sociala miljöer som vi rör oss i är med om att
styra våra liv samtidigt som varje individ har möjlighet att sätta prägel på
delsystemen. Influenserna går åt båda hållen.27
Pedersen beskriver Habermas sfärer utifrån dagens samhälle. Sfären staten är hela
den offentliga sektorn som har sin egen styrlogik, präglad av lagar och regler som
fattats via politiska beslut men har i hög grad ett professionellt yrkesmannaskap.
Styrmedlet i staten är enligt Habermas ”makt”. Sfären marknaden omfattar det
ekonomiska kretsloppet. Styrlogiken här är annorlunda än sfären staten. Sfären
styrs av tillgång och efterfrågan och där det förstås också ges möjlighet till
ekonomisk vinst. Sfären civilsamhället omfattar de delar som inte styrs av regler,
yrkesmannaskap eller marknadsmekanismer, utan här är det sociala gemenskaper
som exempelvis familjen. Även om den civila sfären inte är styrt av regler så är
det styrt av normer och värderingar.
De tre sfärerna präglas av olika dilemman och problemställningar, enligt
Pedersens tolkning av Habermas. Statens dilemma är att den vill ta till vara på
allmänhetens bästa men samtidigt utöva legitim makt. Civilsamhällets dilemma är
individens behov kontra gemenskapens behov, alltså egoism kontra solidaritet.
För att beskriva utvecklingen av det traditionella samhället enligt Habermas
teorier och det moderna samhället kan det illustreras enligt Pedersens modell: 28
Civilsamhälle
stat
civilsamhället
marknad
Stat
marknad
För att förstå det inbördes agerandet mellan olika sfärer gör man det alltså bäst
utifrån perspektivet av Habermas teorier om kommunikation som bygger på att
försöka tydliggöra vilka principer som ligger bakom språket vid användning.
26
Toril Elvira Mortensen Weblogs and the Dilemma of Academia,
http://blog.lib.umu.edu/blogosphere/personal_publication.html
27
Peter Møller Pedersen, Pedagogik i ett sociologisk perspektiv (2004), s 174ff
28
ibid s 177
12(48)
Kommunikation är makt genom strategiskt handlande, men kommunikation är
också sanning, riktighet, sannfärdighet och förståelighet – ett förståendeorienterat
handlande.
!"#"#$%&'()*&+,$*&++*(-.&$/01$/22(345.6&$)7**(4$
Ett raskt hopp tar oss till Habermas diskussion kring massmedia. Radio och TV är
enligt honom offentliga medier. Genom samhällsförändringarna så möter vi inte
längre offentligheten i salonger eller klubbar för att diskutera politiska problem
utan nu sitter man i sin isolerade intima sfär och ser politiska problem lösas i TV.
Habermas menar att etermedia beskär mottagarens reaktioner på ett besynnerligt
sätt: ”De trollbinder lyssnarna och tittarna, men fråntar dem samtidigt den
distans deras ”myndighet” utgör, dvs möjligheten att tala för och emot.”29
Habermas menar att familjens intima sfär har brutits upp så pass mycket att den
privata sysselsättningen som exempelvis brevväxling har satts ur spel. Ett
personligt utbyte genom brev har försvunnit och ersatts av deltagande i form av
korrespondens med radio- och tv-kanaler.
Här menar flera forskare att Habermas drar en alltför dyster och gammalmodig
slutsats.30 Tvärtom menar Dahlgren att dagens massmediesamhälle gör att vi
behöver ständigt återerövra det offentliga rummet som en angelägenhet för
medborgare. Det offentliga rummet bygger snarare på en helhet mellan media,
dess sociala ordning och dess relevans för att medborgare på ett demokratiskt sätt
ska kunna delta.31 Ju mer ett samhälle är integrerat och enat runt grundläggande
värderingar och av en existerande social ordning desto troligare är det att man har
ett offentligt rum. Och tvärtom ju mer uppdelat samhället är desto större chans att
det uppstår olika formationer som bildar flera olika offentliga rum.32
Massmedia beskrivs idag som en av de mest kraftfulla delarna av det offentliga
rummet. Ett exempel på att media genom det offentliga rummet öppnar upp ännu
mer för en demokratisk dialog, ger James Curran. Han påpekar att media ur ett
demokratiskt perspektiv, har hjälpt regering eller annan politisk beslutfattande
organisation att ha en öppen relation till medborgare, till skillnad mot förr då
politiska beslut var en sluten aktivitet mellan beslutsfattare/politiker och den
politiska eliten.33
!"#"8$93$'5/66$7)$(44$%&'()*&+:()+:(;4.<$
Man kan säga att bloggen å ena sidan tillhör det privata rummet, genom det
personliga skrivandet men å andra sidan det offentliga rummet genom att en större
grupp läsare kan diskutera bloggarens text. Via bloggandet kan man ha en
gemensam syn, man kan föra en dialog om till exempel sina politiska
ställningstaganden. Bloggen är både tillgänglig och inte tillgänglig för gemene
man, på så sätt att man måste ha tillgång till internet och ett verktyg för att ta del
29
Habermas, s 164
Flera forskare kritiserar Habermas för just detta resonemang. Bland annat Mats Dahlkvist,
förordet till Borgerlig Offentlighet, Peter Dahlgren (1991) och John Sitton (2003)
31
Peter Dahlgren, Communication and citizenship, journalism and the public sphere (1991), s 9
32
Karol Jakubowics, ur Dahlgren (1991), s 155
33
James Curran, ibid s 44
30
13(48)
av den. Toril Elvira Mortensen menar att de som idag har tillgång till internet och
bloggandet troligtvis är dagens medelklass, sett ur ett bildningsperspektiv. Hon
beskriver bloggens möjlighet till de två arenorna: ”a personal and private genre
that is available to a much larger group of readers, not all of them known to the
writer. Even the readership is similar: a more and less loosely linked group of
people with similar interests.”34
Mortensen knyter ihop Habermas teorier om det offentliga sfären på 1800-talet till
vår nutida sfär: ”Perhaps the weblogs today have the same function as the literary
sphere of the 19th century: a place to train for a wider, more politican public
sphere.”35
!"#$%&'()*'+,+-.'$'/0$12/*21&'($34*56--,&,7''811$
Låt oss ha det offentliga rummet och det privata rummet i minnet när jag nu raskt
gör ett trestegshopp till det diskursanalytiska fältet. Diskursanalysen kan ses både
som en metod och en teori. Jag har kort beskrivit diskursanalysen som metod i
kapitel 2. Diskursanalysen bottnar i en rad nyare teorier om kultur och samhälle.
Norman Fairclough som är en av de tongivande inom det lingvistiska
diskursanalytiska området, beskriver diskurs ”som ett sätt att tala som ger
betydelse åt upplevelser utifrån ett bestämt perspektiv.”36
Man kan också se diskursen som en begreppsram, ett språk eller en världsbild, en
förutsättning för hur vi uppfattar tillvaron. Peter Berglez beskriver att man ser
texten som en social handling, texten kan representera en särskild ideologi som
ger uttryck för en specifik värdering eller maktförhållanden.37
Exempel på diskurs är en svensk nyhetstext. Den är beroende av vår svenska
kultur, våra sociala, ekonomiska, ideologiska och politiska förhållanden. Man kan
därför anta att en kinesisk nyhetstext befinner sig i en annan diskurs. En
deckartext har sin diskurs liksom poesi har sin diskurs. En sjukhusmiljö har sin
diskurs liksom skolan eller arbetsplatsen.
Utifrån diskursanalytisk diskussion skulle därför Habermas offentliga sfär och
privata sfär, kunna beskrivas som det offentliga rummets respektive det privata
rummets diskurs.
!"#"9$:11$36,7+$;-/772,'$(+*+(18*$<$=&'()*'>2*'>2(1&?21$
Bloggen befinner sig alltså i en diskurs, i ett sammanhang som påverkas av
skribenten, läsaren, organisationen och dess kultur, samt dess kulturella och
sociala sfär. Jag ställer alltså frågor som varför den aktuella bloggen ser ut som
den gör och ur vilket perspektiv beskrivs det som ska sägas. Kan texten tänkas
representera en särskild ideologi som ger uttryck för en specifik värdering eller
särskilda maktförhållanden?
34
Toril Elvira Mortensen, Weblogs and the Dilemma of Academia
ibid
36
Fairclough ur Winter Jörgensen & Philips (2000), s 72
37
Peter Berglez, ur Ekström M, Larsson LÅ, Metoder i kommunikationsvetenskap (2000) s 195ff
35
14(48)
I en myndighets verksamhet produceras olika former av kunskaper som i sin tur
representerar expertiskunskap kring en särskild sak eller ämnen. Kunskapen
konstrueras genom olika regler, rutiner och konventioner vilka bestämmer vad
man gör och hur man gör saker. Det utvecklas en regelstyrd praxis som ger
institutionen sin karaktär. Ett exempel är universitet som kan påverkas av en
vetenskaplig miljö där språkanvändningen kan uppfattas akademisk och svår med
mycket facktermer. Man kan också relatera det till ett myndighetsspråk. En
bloggtext kan alltså präglas av myndighetens regler och rutiner och dess egna
konventioner.
!"#"#$%&'(&)*$+,-,+(.-$/&0$12.34$,5$*(63,),37*$$
En av diskursanalysens ursprung är från språkforskningen och där det av tradition
finns avancerade metoder för att undersöka om en text har karaktären av
myndighetsspråk. Ett sätt att fånga textens karaktär och hur texten talar till oss vid
det första läsintrycket är att ta hjälp av stilanalys. Lars Melin och Sven Lange38
beskriver nyckelord för stilaxlar och nedan finns några exempel:
! Talaxelns nyckelord är: konkret, lätt, låg, konstlös, vardaglig, dialektal
! Skriftaxelns nyckelord är: abstrakt, akademisk, svår, hög, konstfull,
litterär, tung
! Komplexitetsaxelns nyckelord är: lätt – svår, tung, lärd, tal –skrift,
! Låg och högaxel kan uttryckas med följande nyckelord: låg –neutral – hög,
vulgär –normal –hög, grov – vardaglig –konstfull
! Närvaroaxeln beskrivs som: osynlig berättare – närvarande i verket,
objektiv –subjektiv, opersonlig –personlig
Med exemplen ovan vill jag belysa hur man kan tolka en text genom att tydliggöra
några nyckelord och vilka motsatsförhållande som finns.
!"8$93:;;&)*$:36+,$,)*6+(&)$$
Bloggen har alltså flera ansikten. Den kan kännetecknas av att å ena sidan vara
privat, å andra sidan offentlig, å ena sidan skvallrigt tjatter, å andra sidan
professionell kommunikationskanal eller opinionsbildare. När jag läser
beskrivningar av en blogg på nätet och i olika media är det några tydliga
kännetecken som beskrivs. Bloggen har en personlig röst, den är subjektiv och
den är vardaglig. Många hävdar också att samtalet är en viktig del för bloggare.
För att förstå vad en blogg är måste man titta på bloggens olika
användningsområden men också var samtalsstilen kommer ifrån.
!"8"<$=,/(,3$4>$).(&($
Malin Sveningsson beskriver samtalsstilar på internet enligt följande: ”En del
forskare beskriver datormedierad kommunikation helt enkelt som ett mellanting
mellan tal och skrift, för visserligen är samtalen i datormedierad kommunikation
skrivna, men eftersom replikerna ofta är snabba och informella (och de som
samtalar samtidigt närvarande) så har de också likheter med tal.”39
38
39
Lars Melin och Sven Lange, Att analysera text (1985)
Malin Sveningsson, ur Dahlgren (red), Internet, medier och kommunikation (2002), s 90ff
15(48)
Sveningsson beskriver tre olika samtalsstilar7 e-post, nyhetsgrupper och olika
typer av chatt-program. E-post och nyhetsgrupper Ar asynkrona, d.v.s. meddelande
kan skrivas och tas emot vid olika tillfAllen. Det finns tid för eftertanke och
reflektion innan de besvaras. Den tredje typen, chatt-program, Ar synkrona d.v.s.
samtidiga. Det innebAr att meddelande överförs direkt till skArmen hos en eller
flera andra samtidigt som de skrivs. Exempel Ar "#D %"&lti #se D&ngeon eller
Domain2, I45 %Internet 4eality 5hat2, "S:, I5; %I seek yo&2 och =ebb-chatA
Dessa anvAnds oftast för samtal och konversation.
E-postbrev har mindre överflödig information till skillnad mot vanliga brev, man
kortar ner både inledning, bakgrund och avslut. Detta kan leda till missförstånd
hur texten ska tolkas. Språket Ar också mer informellt An i vanliga brev.
I synkrona medier som chatt förknippas språket med talspråk. JAr finns en
avgrAnsning i tid, utrymme och information om sociala faktorer och sammanhang,
Denna form stAller krav på snabbhet och meddelandets lAngd Ar avhAngigt detta,
vilket i sin tur beror på hur många anvAndare som Ar inloggade och på vilket sAtt
chatt-sidorna på skArmen uppdateras. Samtalsstilarna i chatt Ar oftast extremt
vardagliga och informella, det Ar ett resultat av försöken att skapa ett
samtalsforum som ska påminna om tal.
I synkroniserad chatt kan man också se att ord ofta reduceras till minsta antalet
bokstAver som behövs för att kunna identifiera ordet. BokstAver utelAmnas eller
stavning Andras. JAr finns också i de allra flesta fall hög tolerans mot stavfel och
meningsbyggnadsfel, man accepterar det till förmån för snabbheten och mediets
informella karaktAr.
Det Ar troligt att meddelandena blir striktare och mer genomtAnkta i yrkesmAssiga
sammanhang och i de fall då meddelandena Ar tAnkta för många lAsare, i synnerhet
om man inte kAnner dem sedan tidigare. Sveningsson hAnvisar till MeyroMitN som
Bkonstaterar att j& långsammare ett meddelande skrivs, sänds och mottas, desto
formellare tenderar det att bliA "änniskor blir alltså mer noggranna och formella
när de vet med sig att deras meddelanden kommer att lagras och k&nna läsas
långt efter att de skrevsA Iå samma sätt kan vi anta att språkstilen blir mer lik
talspråk j& flyktigare den ärAB40
En blogg bör dArför kunna vara både asynkron och synkron beroende på om
dialog sker via inlAgg eller ej. Samtalsstilen Ar också beroende av om
bloggskribenten uppfattar sin blogg som samtidig eller med fördröjning.
!"#"$"%&'())*+%,(-%*+%+./01)2(3%
Oå Lunarstorm, en av Sveriges populAraste mötesplatser på internet för ungdomar,
finns bland annat gemensamma diskussionsforum i form av chatt, e-post och
nAtdagbok. NAtdagboken kan ses som en offentlig krönika. Den traditionella
dagboken skriver man för sin egen skull eller en tAnkt lAsare, medan nAtdagboken
syftar till att förmedla något till en annan person. Man skriver för att bli lAst och
för att kommunicera med andra. Den stora skillnaden Ar inte att det privata blir
40
ibid, s 115 #MeyroMitN, Toshua, No sense of place #1985:110&
16#48&
offentligt utan vidden av offentligen, menar Anna 8ustafsson. ;em som helst,
med tillgång till nätet kan läsa nätdagboken. Innehållet är oftast fragmenterat och
snabbskrivet med mer talspråk än skriftspråk.41
Det finns dock förenande drag mellan den traditionella dagboksformen och
nätdagboken. Ftgångspunkten är egna intryck, erfarenheter och känslor. De är
båda disponerade utifrån dagsdatering och man använder jagform. Enligt den
forskning som har gjorts på nätdagböcker är genren heterogen. Det finns en
uppsjö av uppfattningar om hur en bra nätdagbok ska se ut. 42
!"#"!$%&'(&)*(+),&-./0(*012$
Kr bloggaren på gräsrotsnivå? I undersökningar som Richard Davis presenterar
om politiska debatter via bloggar, chatt med mera (elektronisk media) i FSA,
konstaterar han att man inte kan säga att denna form respresenteras av folket i
allmänhet. Det är unga, välutbildade och rika som gör sin röst hörd snarare än folk
i allmänhet. Han menar att det inte är en direktdemokrati som man vid första
anblicken kan tro utan även här påverkas bloggen av omgivningen och vilka som
deltar i debatten.43 Hög inkomst och utbildning bekräftas även av andra forskare.
Man kan säga att det finns skillnad bland bloggare, ett A-lag som utgörs av eliten
och ett S-lag, amatörerna.
En bloggare kan å andra sidan utmana den offentliga bilden. Tjänstemän i
offentlig verksamhet kan använda sig av bloggen för att pröva yttrandefriheten i
praktiken. Ett exempel är Paul van Suitenen, en så kallad Whistle bloWer, som
genom sitt arbete i EF fick information om bedrägerier inom kommissionen,
vilket han gick ut med till massmedia via sin blogg. Sloggarna kan vara den
subjektiva förstahandskällan till information och genom internet öka betydelsen i
opinionssammanhang.44
!"#"3$4/)55$()6$6.1*7.1*)&$
Forskare menar att bloggar har blivit en maktfaktor att räkna med. En del anser att
bloggen är en revolution andra anser att det inte är det. Ett exempel på att den
senare åsikten har börjat få mer fäste ger tidningen Stockholm Yity, där man
kunde läsa följande: [!loggare( !etala någon för att /0r1va /34d1ga onl1ner/6 7en
1d8n dör 9ed det :;r de<enn1et([45
Sloggarna kan alltså vara oberoende aktörer som utmanar traditionella medier.
Eftersom bloggaren inte behöver ha ett professionellt förhållningssätt till
journalistik (faktagranskning, källa, etik), kan bloggaren snabbt sprida sina
åsikter. Sloggaren kan också fortsätta att driva sin tes oberoende av
aktualitetsvärde i media. Sloggnätverket kan trycka på händelser så att det som
41
Anna 8ustafsson, =tt /0r1va 3er/onl1gt 3å offentl1g arena ur Holmberg/Svensson (red)
(2004)s175
42
ibid s 177f
43
Richard Davis, >ol1t1</ [email protected] Alog/@ <:atroo9/ and 71/<B//1on CroB3/ 1n =9er1<an
7e9o<ra<4 (2005), s 199 ff
44
Fredrik Slomstrand, !loggen Bt9anar den offentl1ga [email protected] DIK-forum 15/05
45
artikel under rubriken D joAA /o9 ;r Aorta o9 t1o år enligt tidningen Fast Yompany, Stockholm
Yity 16 maj 2006, s16
17(48)
'()r+a-i/012r3+ i+03 )445a00ar /(m +7830 3--3r a+/3r 9r 3+ gamma- +7830; 1a+ <-i 3+
+7830 0a=1 >ar3 ?3+ i+03+/i>a +90?3<[email protected]
A-(gga+?30 /13r B>3r 83-a >9r-?3+ m3+ 42 >i//a 4-a0/3r 8ar ?3+ 5200 /0Brr3
g3+(m/[email protected] C -9+?3r /(m 9r i=13-?3m(1ra0i/1a (=8 8ar /0(r 1(+0r(-- a>
i+5(rma0i(+/5-B?30; 07=1/ <-(gga+?30 8a 5200 /0(r0 g3+(m/[email protected] A-(gga+?30 3r<')?3r
3+ >i// a+(+7mi030 (=8 mB'-ig830 a00 8a 1ri0i/1a 2/[email protected] Cra+ (=8 Ei+a 9r 0>2
-9+?3r ?9r <-(gga+?30 >)Fi0 /[email protected] Ga+ )44/1a00ar a00 5ar/i 9r 5'9r?3 >a+-iga/03
/4r2130 <-a+? <-([email protected]
I+ ?3- 1ri0i1 /(m 8ar ri10a0/ m(0 <-(gg>9r-?3+ 9r a00 ma+ i+03 1(mm)+i=3rar
m3--a+ (-i1a /[email protected] A-(ggar3 <31r950ar (50a/0 /i00 3g30 (mr2?3; 0i-- 3F3m43- 3+
4(-i0i/1 2/i10 /(m 5Br/09r13r ?3++3/ 3g+a )[email protected] Eri0i13r m3+ar ?2 a00 ?30
5i++/ 3+ ri/1 a00 a+?ra >i10iga /7+4)+103r 5i-0r3ra/ <(r0 (=8 i+03 +2r ?3 m(00agar3
/(m 8ar <38(> a> i+5(rma0i([email protected]
!"#"$%&'(()*+)%,'((%'+,-.+-,%/%0-,12-(3-%45.%0(6))-+3%.783,'((95.')9-,%
I+ a++a+ >i10ig <307?3-/3 5Br 8)r <-(gga+?30 1a+ /3 )0 9r /1i--+a?3+ m3--a+ (-i1a
gr)443r/ 0i--g2+g 0i-- (=8 /900 a00 a+>9+?a [email protected] JB'3+; =8a00 (=8
?i/1)//i(+/gr)443r 9r >a+-igar3 <-a+? )+g?(mar (=8 43r/(+3r m3? -9gr3 /(=ia4(/i0i(+; m3?a+ a00 /B1a i+5(rma0i(+ (=8 a+>9+?a 0'9+/03r 42 +9030 9r >a+-igar3
<-a+? 43r/(+3r B>3r 30 2r (=8 <-a+? 8Bg)0<[email protected]
Ni--g2+g3+ 0i-- i+03r+30 9r 8Bg i O>[email protected] C ?3+ i+?3-+i+g /(m O0a0i/0i/1a
=3+0ra-<7r2+ gBr )0i5r2+ /(=i(31(+(mi/1a gr)443r 8ar gr)443+ ar<30ar3 56;2R
0i--g2+g 0i-- i+03r+30 m3?a+ gr)443+ /am0-iga 0'9+/03m9+ 9r /i55ra+ 77;8R (=8 5Br
/0)?3ra+?3 9r /i55ra+ 83;[email protected] S+?3- 5Br30ag /(m 8ar 0i--g2+g 0i-- i+03r+30 -igg3r
m3--a+ 90R - [email protected] S>>i1a+?3 9r 5Br30ag i+(m 0ra+/4(r0/310i(+ ?9r 0i--g2+g3+ 9r
r)+0 [email protected] D30 i++3<9r a00 42 /0a0-iga m7+?ig8303r 8ar 0r(-ig0>i/ /am0-iga
m3?ar<30ar3 mB'-ig830 a00 52 (=8 i+89m0a i+5(rma0i(+ >ia V3<<[email protected]
!"#":%;(6))-+%368%97306+2-+3%.53,%
!If yo' are a leader, then yo' o'ght to be blogging, and the folks yo' lead o'ght
to be reading that blog6 Every day if possible6 Most days, if not!, /1ri>3r W)g8
W3Vi0049 /(m m3+ar a00 <-(gg3+ 9r 3+ 5a+0a/0i/1 mB'-ig830 5Br -3?ar3 a00
1(mm)+i=3ra m3? /i+a m3?ar<30ar3 5Br a00 i+/4ir3ra; i+5(rm3ra; mi-0 B>3r0a-a (=8
5Br/>[email protected] A-(gg3+ 9r X8)/<(+?3+/ rB/0X ?3+ 0a-ar ?ir310 (=8 -3?ar3+ 1a+ 52 3+
?ir310 203r1(44-i+g; )0a+ [email protected]
I+ <-(gg 1a+ >ara 300 )0m9r10 5(rma0 /(m 5Br/0a /i?a 5Br 300 5Br30ag/
i+03r+1(mm)+i1a0i(+ 42 83m/i?a+ Y [email protected] D3+ /3+a/03 i+5(rma0i(+3+ 1(mm3r
a--0i? 5Br/0 (=8 a-- 43r/(+a- 1a+ +2/ a> [email protected] Z3r/(+a-3+ 1a+ <3?Bma (m ?30 9r
46
[2g3; / 62 55
i<i? / 94
48
OCA ]3>a+?/5Br82--a+?3+ 2004 Na<3-- GN10 Ni--g2+g 0i-- C+03r+30 i 83mm30 ^_]:
8004:[email protected]/=<@/3a03m4-3/[email protected]/4
49
W)g8 W3Vi00; ;log <nderstanding the information, reformation that>s changing yo'r @orld,
#2005% / 124
47
18#48%
information att ta till sig eller e4. 6etal4erad information finns tillgänglig genom
ett enkelt klick med musen. <lla anställda har tillgång till samma information och
den finns lagrad, tillänglig vid ett senare tillfälle. Aloggen kan också utnytt4as som
ett nätverk mellan olika arbetsgruDDer för att kommunicera eller inhämta
information. Fn blogg som är designad för ämnesrelaterad information till
anställda kan också ha ytterligare ett syfte, att skaDa ett gott rykte kring företaget i
omvärlden, det vill säga ämnesrelaterad information kan kitta samman kunskaDen
och Då så vis förmedla en Dositiv bild av företaget, enligt Alood.50
I Jverige har en hel del offentliga Dersoner hängt Då trenden att blogga. Man kan
hitta det inom DartiDolitiken och inom traditionella media, där redaktören eller
krönikören bloggar. Aloggen kan för en Dolitiker vara en ersättning eller ett
komDlement till det tryckta nyhetsbrevet, innehållet skil4er sig inte så mycket åt.
6et är inte säkert att bloggen är interaktiv utan kan vara en envägskanal från den
offentliga Dersonen.
!"!#$%&&'()*+,)%(#)#%-.+()/+,)%(0-#
6enis McLuail delar in användandet av massmedia i fyra gruDDer. 6e behov som
användaren försöker att tillfredställa är information, identitet, integration och
social integration samt förströelse.51 6e tre förstnämnda områdena är framför allt
gångbara när det gäller att studera interaktiv media i en organisation.
I en organisation finns olika tyDer av organiserad kommunikativ verksamhet. 6et
finns två gruDDeringar som tydliggör inriktningen och som hittills har dominerat i
forskningen. 6en ena är informationsverksamhet även kallad Dublic relations
#Dublika relationer&, den andra är marknadskommunikation. I organisationer och
myndigheter använder man sig oftast av den förstnämnda gruDDeringen.
6et begreDD som idag används är Dlanerad kommunikation. 6en innefattar en
målinriktad och strategisk insats. 6et är den formella interna och eMterna
kommunikationen. 6en är sanktionerad av och är ett instrument för ledningen.52
Vissa egenskaDer är karaktäristiska för Dublic relations. Några eMemDel Då
egenskaDer är att det är en Dlanerad verksamhet styrd Då ledningsnivå som bland
annat skaDar och utvecklar relationer mellan organisationen och dess omvärld
samt belyser attityder, beteenden internt och eMternt. 6en utvecklar
tvåvägskommunikation och Droducerar konkreta åtgärder för att ändra attityder
och beteenden.53
LarsSke Larsson Doängterar att kommunikation bestäms av bakomliggande
faktorer, till eMemDel individuella, sociala, fysiskaTtekniska och organisatoriska.
6et finns därför en rad hinder för kommunikation som att kommunikationen inte
når fram, budskaDet feltolkas, man har inte samma sociala och kulturella
Dreferenser och så vidare.
50
Alood sid 32 ff
6enis Mc Luail, "ass %omm(nication Theory #1"87&, s 73
52
LarsSke Larsson, Tillämpad komm(nikationsvetenskap #2001&, s 27 ff
53
ibid, s 51
51
1"#$8&
Den linjära baskommunikationsmodellen sändare-budskap-medium-mottagareåterkoppling (vem säger vad, till vem, på vilket sätt och med vilken effekt) är en
m9:ket enkel men gångbar modell för att beskriva en kommunikationsväg i en
organisation.54 Dagens medieforskning hänvisar visserligen till mer komCli:erade
kommunikationsmönster o:h sätter man in modellen i ett konteDtuellt
sammanhang blir givetvis genast kommunikationen mer komCleD. Här tar vi in
organisatoriska, so:iala o:h individuella faktorer för sändare o:h mottagare, hur vi
kodar o:h avkodar budskaCet, vad det finns för rasterGbrus o:h vilken återkoCCling
som sker, o:h så vidare.
I större organisationer med hierarkier o:h flera beslutsnivåer uCCstår givetvis
kommunikationsCroblem. Det vanligaste är att informationen filtreras eller sållas
av till eDemCel mellan:hefer o:h form o:h innehåll kan ändras Cå vägen. Lägger
man till ett mottagarCersCektiv tolkas o:kså informationen utifrån den enskilde
individens kunskaCer o:h so:iala relationer.55
Man brukar o:kså bel9sa skillnaden mellan formell kommunikation o:h informell
kommunikation. Den formella kommunikationen är beroende av organisationens
struktur o:h förutsätter en strukturell aktivitet. Den informella kommunikationen
är den interaktion som skaCas mellan medarbetare i organisationen. Det kan vara
både verbala o:h i:ke-verbala former. Oftast rä:ker inte de formella kanalerna för
att kommuni:era i organisationen, man behöver även de informella vägarna.
Att det muntliga samtalet, dialogen är viktig, tar även arbetsmarknadens Carter
fasta Cå i medbestämmandelagen o:h i de samverkansavtal som st9r offentlig
sektor i Sverige, dit två av de m9ndigheter som jag undersöker tillhör.56 Genom
mer formaliserade samtalsformer söker man uCCnå större delaktighet o:h
infl9tande för medarbetare. Det huvudsakliga s9ftet är att ha en sams9n i
verksamhetens utve:kling, lösa konflikter o:h utn9ttja den samlade komCetensen.
Intern kommunikation Cå olika nivåer o:h i olika former, är alltså en viktig
ingrediens för en organisation o:h dess verksamhet. Detta s9nsätt får stöd i nutida
kommunikations- o:h organisationsforskning.57
Om man använder ordet information som själva budskaCet är kommunikation
flödet av information mellan två eller flera Cersoner. Jan Strid säger följande:
>Information behövs dels för att kunna utöva ett beslutsinflytande i kommittBer
och andra representativa organ, dels för att utöva självbestämmande över sitt
eget arbete, den egna arbetsprocessen. Moderna arbetsprocesser ställer också
krav på ökad kunskap hos de anställda vilket i sin tur ställer krav på ökad
information. Delegering och decentralisering ställer krav på information>. 58
Strid menar att de formella strukturerna, de som initieras uCCifrån, har kommit att
sCela en allt mindre roll o:h de informella en allt större. Detta för att framför allt
fleDibiliteten, snabbheten o:h tillvaratagandet av mänskliga resurser givit uCChov
till andra organisationsformer.
54
Sven Tindahl U Denis M: Vuail, Kommunikationsmodeller #1978& s 9 ff
Larsson, s 43
56
Lagen om medbestämmande i arbetslivet ZMBL #1976:580&, Samverkan för utve:kling, avtal för
statlig sektor 1997-09-22
57
Larsson, s 65 o:h s 165
58
Jan Strid, Intern kommunikation inom organisationer, företag och myndigheter #1999&, s 21
55
20#48&
( de +,e-./ +öre./2 345 3r2/n7-/.73ner är 9e53:e. /: e.. .;d,72. /n-7<.e u.>. :7<.72.?
@r2/n7-/.73nen -</ 5e,-. :7-/ uAA en en5e.,72 A3-7.7: 97,d? Be--u.3m <rä:- de. /..
-/m.,72/ med/r9e./re <änner .7,, 97,den D /n-7<.e. D 345 är de,/<.72/ 7 /.. +> +r/m
en 2emen-/m 97,d 345 +ör/ u. den? Be. är :7<.72. /.. 7n3m en 3r2/n7-/.73n -e den
/n-.ä,,de -3m en reAre-en./n. e,,er E-<;,. u.>.E 345 /.. de 5är 97,dern/ -.ämmer
med :/r/ndr/? @m /n-.ä,,d/ 2er en ne2/.7: 97,d </n 7n2en /nn3n-</mA/nj 7
:är,den ändr/ den 97,den 345 de. 2er 7 -7n .ur ne2/.7:/ 97,der 7 3m:är,den? Ged/ren
5/r där+ör .:> :7<.72/ -;+.en med /.. m3.7:er/ med/r9e./rn/ 345 /.. +> dem /..
/r9e./ +ör -/mm/ m>,? Be. är 7n.ern7n+3rm/.73nen- :7<.72/-.e de,/r?HI
(n+3rm/.73n :7/ (J 7 en 3r2/n7-/.73n <änne.e4<n/- 9,/nd /nn/. /: -n/995e.K
-/m.7d725e.K rum-39er3ende 345 .7d-39er3ende?
!"#$%&'()*+,*,-$.+$/)&$0)-.,*'./*0,&)$
Led/n +ö,jer en <3r. 7n+3rm/.73n /: de 3r2/n7-/.73ner -3m de .re ,ed/rn/ :er</r 7?
!"#$%&#'m) +,i./r)i"/"
M.34<53,m- un7:er-7.e. är e.. /: ,/nde.- -.ör-./ un7:er-7.e. 345 en /: M.34<53,m-.ör-./ /r9e.-A,/.-er? Nn7:er-7.e.e. 5/r 4/ OP QQQ -.uden.er 345 4/ R QQQ /n-.ä,,d/?
N.97,dn7n2 2e- 7n3m 5um/n73r/K -/m5ä,,-:e.en-</AK jur7d7< 345 n/.ur:e.en-</A?
Ser<-/m5e.en är 5ö2re u.97,dn7n2 345 +3r-<n7n2? Nn7:er-7.e.e. är en -./.,72
m;nd725e. 345 -.;r- /: de 9e-,u. -3m T7<-d/2en ./r e+.er +ör-,/2 +r>n re2er7n2en?
Nn7:er-7.e.--.;re,-en är un7:er-7.e.e.- 5ö2-./ 9e-,u./nde 3r2/n 345 ,ed/mö.ern/
.7,,-ä..- /: Te2er7n2en? Te<.3r /n-:/r/r +ör den d/2,72/ :er<-/m5e.en? H/n
9e-,u./r 7 de +r>23r -3m 7n.e /:2ör- /: -.;re,-en -/m. 9ereder 345 :er<-.ä,,er
un7:er-7.e.--.;re,-en- 9e-,u.? RQ
1+r#2/i)%a %#mmi))i#,/,
V3mm7--73nen 5/r -7.. -ä.e 7 Wr;--e, 345 5/r !$ QQQ /n-.ä,,d/ +r>n 5e,/ XN?
V3mm7--73nen 7nrä../de- +ör /.. +öre.räd/ /,,/ med,em--./.er? Ben +öre-,>r ,/2/r
-3m däre+.er 2>r .7,, XNYA/r,/men.e. 345 .7,, XNYr>de. +ör 9e-,u.? V3mm7--73nen
/n-:/r/r +ör en ,>n2 r/d 3,7</ A3,7.7<3mr>den -3m 7nne+/../r /,,. +r>n <u,.ur .7,,
j3rd9ru<? Ben /n-:/r/r 9,/nd /nn/. +ör Ar32r/mA,/ner7n2 345 2en3m+ör/nde /:
den 2emen-/mm/ A3,7.7<enK 9ud2e. 345 /.. +ör:/,./ XNYAr32r/m? XNY,änderre2er7n2/r u.-er <3mm7--73närer? V3mm7--73nen ,ed- /: en 3rd+ör/nde?
Xur3Ae7-</ <3mm7--73nen är 7nde,/d 7 !R 2ener/,d7re<.3r/. #ZB& 345 I
.jän-.e/:de,n7n2/rK -3m är uAAde,/de 7 d7re<.3r/. -3m 7 -7n .ur 9e-.>r /: e.. /n./,
en5e.er? R"
S74e 3rd+ör/nde 5/r en <,/r uAA27+. +r>n 3rd+ör/nden 7 XNY<3mm7--73nen :7,<e. är
/.. 97dr/ .7,, /.. -.är</ <3mm7--73nen- +örm>2/ /.. <3mmun74er/ .7,, med93r2/rn/ 7
med,em--./.ern/? R!
HI
M.r7dK - O"++
[[[?-u?-e
R"
[[[?euYuAA,;-n7n2en?-e
R!
Nr 9re: +r>n 3rd+ör/nde \3-eY]/nue, W/rr3-3 .7,, :74e 3rd+ör/nde ]?^/,,-.röm "! /u2u-.7 !QQ$
NTG_ 5..A``[e9,32?jr4?4e4?eu?7n.`A/2e`[/,,-.r3m
RQ
!"#$%&
Integrationsverket
Integrationsverket har i 4ppgift att ta fram och förmedla k4nskap om h4r
integrationen 4tvecklas i samhället= >erket följer också 4pp och 4tvärderar vad
som görs på integrationsområdet samt stödjer komm4nernas insatser för
nyanlända invandrare= Integrationsverket är en statlig myndighet och styrs av de
besl4t som Ciksdagen tar efter förslag från regeringen=
Integrationsverket stödjer myndigheter, skolor, organisationer och företag som
aktivt och systematiskt arbetar för att invånare i Sverige ska ha lika rättigheter,
skyldigheter och möjligheter= Myndigheten finns i Norrköping och har ca 110
medarbetare= Styrelsen är verkets högsta besl4tande organ och ledamöterna
tillsätts av Cegeringen= Styrelsens ordförande är generaldirektören som också
ansvarar för den dagliga verksamheten=63
!"#$%&'()(*+,-*).)'/%*
I detta kapitel kommer jag först att redovisa res4ltatet av 4ndersökningen för
respektive ledare= Lärefter kommer jag att jämföra skillnader och likheter mellan
de tre ledarnas bloggar= Efter det redovisar jag res4ltatet från intervj4er av sj4
medarbetare på Stockholms 4niversitet som tillhör intressesfären Nåre Oremers
blogg med en analys av deras svar=
!"0*1234*5346437*89:;;*
Nännetecknande:
Tekniskt attrib4t är ett bloggprogram= C4briken är Stockholms 4niversitet, Cektor
Nåre Oremers kommentarer till akt4ella händelser=
I en vänsterspalt finns bild och allmän information om skribenten, samt länk till
R> och en r4brik kallad SCektors talS= Tå högra sidan finns en kalender där man
kan se vilka dagar som skribenten har bloggat= Let finns en 4ppdelning av
bloggkategorier enligt följande: 4tbildning, forskning, samverkan, SU-internt,
debatt= Exempel på en bloggsida se bilaga 3=
Nåre Oremer bloggar ofta, i snitt varannan vardag= Ologgprogrammet har en
f4nktion för inlägg men skribenten har valt att inte tillåta inlägg= Men vid några
tillfällen 4ppmanar han läsaren att tycka till eller reagera=
Ologgarna varierar med att vara korta 4nder 200 ord men det finns också flera
som är längre dock aldrig mer än r4nt 300 ord "ca en halv A4-sida%= En hel del
bloggar har hänvisning med länk=
Språkstilen är oftare mer formell än informell och kännetecknas av att han
använder sig av ett akademiskt språk men med en personlig stil= Len personliga
rösten 4tmärks genom att han använder SjagS i många av bloggarna och lite då
och då form4leras det som ett påstående Sjag tyckerS= Myndigheten Stockholms
4niversitet beskrivs gärna med SviS= Språket är tydligt skriftspråk och inte av
snabb talspråkskaraktär=
63
YYY=integrationsverket=se
22"48%
(ajoriteten av de bloggar jag har 7ndersökt vänder sig till anställda och dess
avnämare #st7denter& inom myndigheten, deras arbete och stä[email protected] De
7pplevs i första hand skrivna för en intern p7blik i [email protected] I några fall
vänder sig skribenten till eFterna besl7tsfattare som till eFempel politiker eller
7niversitets h7v7dman, [email protected]
(ed 7tgångsp7nkt från Bloods definition av en blogg, hittar man både
dagboksbloggar med korta spontana inlägg och anteckningsboksbloggar med mer
redigerad berättelse och något större innehållsmä[email protected] I h7v7dsak är teFterna
vä[email protected] Hi några tillfällen finns även bloggar som kan klassificeras till att
vara ett filter, för att 7pprätthålla en å[email protected]
IFempel på ett filter, där skribenten 7pprätthåller en åsikt, är bloggen med
r7briken Jfria [email protected] Den handlar om att regeringen föreslår att man i
högskolelagen skriver in att 7niversitet och högskolors verksamhet ska främja
hållbar [email protected] Detta anser skribenten inte är i linje med vad han anser att
politiker ska arbeta med och h7r 7niversiteten ska förhålla sig till omvä[email protected] Han
7pprätthåller en åsikt angående det som man benämner fri forskning: !Förslaget
är klåfingrigt i den bemärkelsen att det är ett uttr67k för många 8olitikers vilja att
st6ra över innehållet i universitetets verksamhet. Idag hållbar utve7kling, imorgon
kan det vara något helt annat som står 8å agendan. @AB Jag är emot s6nen 8å
universitet o7h högskolor som m6ndigheter med u88gift att verkställa sittande
regerings 8olitiska ambitioner. Universiteten borde ha en friare o7h mer
självständig ställning i samhället, ungefär som domstolarna, utan st6rning från
regering o7h rådande riksdagsmajoritet. Skriv in det i högskolelagen istället.!
Nrihetstemat går också igen i några bloggar som handlar om res7rser bland annat
en blogg JAkademisk frihetJ och en med r7briken [email protected]
Den sistnämnda handlar om en 7tredning som har tittat på h7r regeringen ger
medel för gr7nd7tbildning inom hö[email protected] Tillsynsmyndighetens högsta ledning,
7niversitetskanslern Sigbrit Nranke, gillar varken n7varande system eller
7tredningens fö[email protected] Hon vill att 7tbildnings7tb7det ska anpassas efter
arbetsmarknadens [email protected] Detta motsäger skribenten bland annat genom att
hänvisa till en DT-artikel där företrädare för högskolor tillbakavisar alla propåer
om ökad [email protected] Han säger: !Jag tror att 100 000 n6börjarstudenter
tillsammans utgör en m67ket bättre sakkunniggru88 än aldrig så många utredare
8å verk o7h [email protected] På en 8unkt kan jag hålla med universitetskanslern.
Vi behöver ekonomiska in7itament för 8rofilering av o7h samverkan mellan
lärosäten J men inte genom 7entralst6rning.!
Vmnena berör tydligt verksamheten eller omvärldsfrågor som är relaterade till
[email protected] IFempel på frågor är doktorspromotion, förstärkning av anslag till
gr7nd7tbildningen, jämställdhet på 7niversitetet, ny Webbplats för myndigheten,
breddad rekrytering till [email protected] Inte vid något tillfälle kan man se att han
disk7terar mer allmängiltiga frågor 7tanför 7tbildnings- och forskningsfältet som
till eFempel integration, dagisavgifter, [email protected]
64
65
XPL: http:[email protected]@seZkbremZ 2% september 2005
XPL: http:[email protected]@seZkbremZ 6 december 2005
23#4%&
'loggarna innehåller inte ämnesområden från privat sfär. Det enda undantaget är
en bisats i bloggen om doktorspromotion66, där han omnämner att en kvinnlig
jubeldoktor var hans biologilärare från gymnasieskolan.
'loggarna avspeglar en dagsaktuell information om vad som händer i
organisationen eller omvärlden som berör området och frågor som Kåre 'remer
anser viktiga. 'loggarna har ett tydligt budskap ut i organisationen. Ett exempel är
en blogg om humaniora och doktorsavhandlingar där han beskriver sitt eget
ställningstagande och vad han förväntar sig i ett förändringsarbete. !"# %&n #n(e
*e+är& (e+e./(en&r e0(er en 01r&2r#+ 03r/%&ru(*#.dn#n+!6 67
Ett annat exempel är ett tydligt ställningstagande för en av universitets anställda
professorer. !7e( är *e%.ämm&nde &(( /e 9ur med#&dre:e( +er /#+ ;2 <##n&
=3/en*er+> ;r30e//3r :#d ?([email protected]%93.m/ un#:er/#(e(6 A…C D(#0r2n den #n03rm&(#3n j&+
9&r %&n j&+ #n(e /e &(( de( 0#nn/ n2+3n +rund 0ör &n%.&+e./e 3m 0u/%6 A…C
G2/(2ende &(( un#:er/#(e(e( .2(#( !%ön/;3.#(#% +2 0öre &%&dem#/%& mer#(er! är 9e.(
0e.&%(#+(!6 68
Att sprida goda exempel inom den interna verksamheten belyser flera av
bloggarna under januari och februari månad. Kåre 'remer besöker ett flertal
institutioner och det tycks finnas en vilja att lyfta fram något positivt från varje
besök, som den vid Företagsekonomiska institutionen69 !=e/ur/er 0ör .e%(3rer/
03r/%n#n+ 0örde.&/ #n(e jämn( ;2 .e%(3rern& u(&n u(.1/e/ #n(ern( [email protected] &n/ö%n#n+&r
med 03r/%n#n+/;r3+r&m +r&n/%&/ [email protected] ;r#3r#(er&/ &: /&%%unn#+&6A666C H&+ ([email protected]%er
#n/(#(u(#3nen ;2 de((& /ä(( &r*e(&r *r& 0ör &(( 9öj& %:&.#(e(en # 03r/%n#n+en6 7e( är
[email protected]%/2 +.ädj&nde &(( %3n/(&(er& &(( #n/(#(u(#3nen 02(( e%3n3m#n # *&.&n/ [email protected] &(( de
.ö;&nde #n(ä%(ern& nu (ä@%er [email protected] ö:er/%r#der %3/(n&dern&6!
Att arbeta för jämställdhet är ett åtagande som myndigheten har.70 Det är också ett
ämne som skribenten gärna fokuserar på vid ett antal tillfällen. Ett exempel på hur
han med hjälp av bloggen ger en liten fingervisning åt en institution som tydligen
behöver arbeta hårdare för att jämställdhet ska uppnås, är den med rubriken
MKvinnliga professorerM71: !"# 9&r e(( &n(&. #n/(#(u(#3ner med en*&r( m&n.#+&
;r30e//3rer6 A…C In(e 3n( 3m de en/%#.d& ;r30e//3rern& med de( är %.&r( &((
&:/&%n&den &: %:#nn.#+& ;r30e//3rer är en %:&.#(e(/*r#/(6 A…C H&+ 93;;&/ &((
#n/(#(u(#3nen %&n 9#((& n2+3( 0ör/.&+ ;2 re%r1(er#n+/2(+ärd /3m %&n 0ören& en
jäm/(ä..d9e(/#n/&(/ med en 9ö+%:&.#(&(#: :e(en/%&;.#+ /&(/n#n+6 7e( /%u..e %unn&
(jän& /3m m3de.. 0ör #n/&(/er [email protected]%/2 ;2 &ndr& #n/(#(u(#3ner med en*&r( m&n.#+&
;r30e//3rer6 M
Det hänvisas till rektors blogg både i myndighetens personaltidning SQ-nytt
(trycksak) och inför högsta ledningens sammanträden, universitetsstyrelsen.
66
QRL: http://blogs.su.se/kbrem/ 30 september 2005
ibid 11 oktober 2005
68
ibid 6 oktober och 18 oktober 2005
69
ibid 30 januari 2006
70
Qniversitetet som statlig myndighet styrs av olika lagar och avtal när det gäller jämställdhet,
bland annat Xämställdhetslagen, Lagen om offentlig anställning, Högskoleförordningen m m.
71
Kåre 'remer 17 februari 2006
67
24(48)
!"#$%&'()*$+&,,-*'./-$0,)(($
Te*n,-*t attr,12t 3r ett 1logg7rogra89 :21r,*en 3r ;,<e->re-,dent @argot
Aall-trö8C @D 1log9 >å Fe11-,dan- övre del f,nn- det r21r,*erI Jo8eC FJo a8 KC
8D tea8C FJat do K doC 7re--<ornerC 8D 1logC <onta<t 8e9 Let f,nn- en *alender ,
Jögra Jörnet av -,dan o<J 1loggarna dela- ,n , två *ategor,erI MllC general9 L3ng-t
ner 7å Jöger -,da f,nn- l3n*ar9 EPe87el 7å en 1logg-,da -e 1,laga $9
S*r,1enten 1loggar 8ellan fDra t,ll -j2 gånger , 8ånaden9 Hon t,llåter ,nl3gg 7å
-a8tl,ga 1loggar9 Hon får , all83nJet r2nt !T-3T -tD<*en *o88entarer från
1loggl3-areC ,1land över VTT *o88entarer9 Knl3ggen *an ta- fra8 o<J l3-a- av alla
7å Fe11-,dan9 Wo88entarerna 3r generellt 7å engel-*aC 3ven o8 några avv,*er
8ed annat -7rå*9 ;,d -na11 geno81l3ddr,ng av ,nl3ggen ver*ar det vara
åter*o88ande 7er-oner -o8 l3-er o<J tD<*er t,ll9 S*r,1enten 2778anar andra att
1logga 7å Jenne- -,da för att *o88entera eller *largöra J3ndel-er eller å-,*ter9
;,d något t,llf3lle Jar Jon -j3lv *o88enterat något ,nl3gg , en -enare 1logg9 ;,d
ett t,llf3lle g3-t1loggade en 7er-on9
St,len 3r ,nfor8ell 8ed *orta 8en,ngar o<J 8ed jag-attr,12tC tan*ar o<J *3n-lor9
@en det 3r 3ndå ett tDdl,gt -*r,ft-7rå*C fa-t *ort o<J l3ttl3-t9 TePterna l3tta- ofta
277 8ed foton9 ;,d några få t,llf3llen 3r tePten -å gott -o8 Jelt for8ell t,ll
ePe87el n3r Jon *ortfattat 7re-enterar -,tt för-lag o8 nD *o882n,*at,on-7ol,<D
för *o88,--,onen9X!
Hon 1landar 7er-onl,ga J3ndel-er 8ed J3ndel-er -o8 -*er , organ,-at,oner eller
7ol,t,-*a frågor9 EPe87elI !"# m&'il p+&ne st&ppe0 1&rking! 1er3ttar en *ort
J3ndel-e *r,ng detta o<J *o77lar det -edan t,ll att 1e-*r,va 7ro1le8et J2r
8ed1orgare -er 7å E2ro7e,-*a ,n-t,t2t,oner9X3
Ett annat ePe87el 3r 1loggen YKn-7,rat,on 7eo7leYX$9 H3r 1er3ttar Jon o8 två
g3-ter -o8 Jon Jar Jaft 7å 1e-ö* , Je88et9 Len ena 3r l3*aren Zlae- H2lt,ng o<J
den andra 3r for-*aren Ste7Jan :ö--ner9 L,-*2--,onen Jandlar o8 deraengage8ang o<J o8 en-*,lda- 8öjl,gJeter att överv,nna -vår,gJeter9 Hon -*r,ver
o<*-å att Jon vet att Ste7Jan Jar -*r,v,t över !T *o*1ö<*erI !5t ma0e me ner7&us
t& t+ink a'&ut 1+at t& make f&r 0inner 'ut 1+en t+e# arri7e0 t+e# 'r&ug+t f&&0
1it+ t+em:! Hon av-l2tar 8ed !5 get inspirati&n fr&m pe&ple like ;tep+an an0
<laes = an0 5 st&p >at least temp&raril#? t& @&mplain a'&ut m# &1n life9Y
[loggen Jar 3T ,nl3gg9 En del av ,nl3ggen Jandlar o8 J2r 8D<*et VTT-!TT *g 3r ,
7o2nd- o<J o8 det , -å fall 3r 1r,tt,-*a eller a8er,*an-*a 7o2nd- o<J !H&1 man#
'ags &f sugar is t+atB!: \ågra ,nl3gg *o77lar 1er3ttel-en t,ll arg28entat,on 8ot
E]C d3refter följer d,-*2--,on o8 fatt,ga o<J r,*a o<J :o1,n Hood--Dndro8et9
Knl3ggen tD<*- *o88a l3ngre o<J l3ngre ,från 1loggen- 2r-7r2ngl,ga 12d-*a79
^tterl,gare ett ePe87el 7å 1landn,ngen av offentl,g o<J 7r,vat -f3r 3r , 1loggen
8ed r21r,*en Y;,-,t to Z_e<J :e721l,< #!&YX59 H3r 1er3ttar Jon o8 -,n re-a från
L`--eldorf t,ll >rag !"# C&urne# t& Drague last 1eek '[email protected] l&nger an0 m&re
@&[email protected] t+an it &ug+t t&EFG 5t 1ent '# H+e Hague 1+ere 5 [email protected] Dresi0ent
X!
]:LI Jtt7IaaFe1log9jr<9<e<9e29,nta7ageaFall-tro8C % fe1r2ar, !TTb
,1,d !3 -e7te81er !TT5
X$
,1,d 3T nove81er !TT5
X5
,1,d !5 nove81er !TT5
X3
!5#$%&
!arroso in a conference on subsidiarity. In a dinner s3eech I e53lained that there
are no 78 9irectives on chocolate cigarettes< garden gnomes or barmaids to3s.
>hat may come as a su3rise to those ?ho have tried to make a story out of it Alike
some 8B ne?s3a3ersC but it is nevertheless true.D
(ärefter finns en länk till hela talet5 I nästa stycke beskriver hon resan och möten
med bland annat st?denter på ett ?niversitet i Brag där hon förmedlar några av de
disk?ssionsfrågor som ?ppstod5 Sista stycket i bloggen handlar om att hon och
sonen har sett Earry Botter på bio DEI ?ent to see the ne? Farry Gotter movie
?ith my son and severely embarrassed him by being scared by some of the
admittedly e5cellent s3ecial effectsHD
Margot skriver på engelska men vid besök i Tyskland och i Tjeckien skriver hon
på tyska respektive tjeckiska, det senare även översatt till engelska #antagligen är
texten skriven på engelska och sen översatt till tjeckiska men för läsaren kommer
den tjeckiska texten först och ?pplevs vara ?rspr?ngstexten&5 Eär blir en tydlig
målgr?ppsinriktning att hon vill att medborgare i respektive land ska läsa hennes
blogg5 (et fanns 57 inlägg till den tjeckiska bloggen5 Av dessa var fem inlägg på
tjeckiska men två av de fem var från moderatorn från Nallströms organisation5
Ett annat exempel är en av de längre bloggarna #872 ord& PFreedom of speech,
respect, ?nderstandingRand lang?ageP76, här skriver hon både på engelska och på
svenska5 (en handlar i h?v?dsak om Margots blogg, men belyser också andra
ämnen5 En jo?rnalist har frågat om hon tycker om att blogga och om hon inte var
chockerad över den råa tonen från inläggen5 Eon berättar att hon tycker det är
intressant och ?tvecklande att läsa kommentarer från andra personer som inte är
politiker eller jo?rnalister5 DI admitted I ?as a bit shocked in the beginning by the
tone of some of the comments but I found lately that the discussions had been a lot
more constructive. IEJ Ks for censoring comments< I bevlieve in free s3eech and
?ant to give 3eo3le as much freedom as 3ossible to say ?hat they ?ant but there
is a line ?hich has to be dra?n some?here.D ItLs hard to say e5actly ?here that
line is or should be but essence is that 3eo3le at least have to res3ect each otherLs
3olitical och religious beliefs.D
(ärefter för hon en disk?ssion kring innehåll och inlägg5 Några stycken längre ner
tar skribenten ?pp ett till synes annat tema men som är en vidare?tveckling på det
hon har skrivit i styckena ovan om att respektera varandra, oavsett religion,
h?dfärg osv5 Skribenten beskriver en liten historia om en somalisk pojke i
Sverige5 Sista delen i bloggen skriver hon på svenska om varför hon skriver på
engelska och passar samtidigt på att grat?lera en svensk författareM D9et är många
som undrar varför Qag skriver min blog 3å engelska. Rvaret är enkeltM för att Qag
vill nå så många läsare som möQligt. IEJ Med hQäl3 av modersmålet vill Qag 3assa
3å att gratulera !odil Malmsten till Ivar Lo-3risetH IEJ Mitt 3rosaiska tillägg är
mitt mottoM !li klok Vläs en bokHD
Till denna blogg fick skribenten 141 kommentarer5
Nallströms bloggar klassificerar jag generellt som anteckningsbok5 Större delen
av bloggarna är längre än 200 ord, ibland ?pp till 500 - 900 ord5 (e personliga och
spontana reflektionerna sk?lle k?nna tyda på dagboksblogg men här saknas alltså
oftast de korta texterna och länk till annan information5 Ingen av bloggarna kan
76
ibid 28 febr?ari 2006
26#48&
klassificeras till filter, enligt Bloods definition8 9å av bloggarna är länkade i te>ten
till annan informationssida8
Skribenten kommAnicerar över ett brett fält av ämnesområden8 Det kan vara allt
från fågelinflAensa, alkoholkonsAmtion, fri rörlighet, nya kemikalieregler,
kvinnors tAffa väg i politiken, GrasmAs Atbytesprogram, föräldrarollen, väder, att
prata med folk i Hrag osv8 Iin tolkning är att målgrAppen är den e>terna pAbliken,
d8v8s8 medborgare i GJ8
GJ-kommissionens anställda som målgrApp finns inte e>plicit med i dialogen
men man kan se att bloggarna visar App en personlig bild av vice-ordförande i
GJ-kommissionen, så att anställda Applever att Ljag känner henneL8 Det som
tydliggörs med hennes sätt att blogga är att man får en bild av hennes vardag och
arbete8
Hå ettårsdagen av Iargot Nallströms blogg arrangerade man ett chattmöte8 Till
chattmötet inbjöds Atvalda läsare, Angefär 15 personer, för att diskAtera i realtid8
!"#$%&'()*+$,*(-.()&+$/)(+0&-1.*$2()3$
Andreas brev har inte rätt tekniska attribAt för en blogg8 Skribenten använder sig
av hemsidan för att kommAnicera8 Breven finns dock Appställda i kronologisk
ordning, likt en blogg med möjlighet till länkhänvisning8 Ian kan prenAmerera på
sidan och få brevet skickat till sin e-post8 Det finns inget tekniskt attribAt för
inlägg från läsaren8
Nebbsidan är Appbyggd som LAndreas sidaL och i sidhAvAd finns
Integrationsverket och länkar till andra ingångssidor på myndigheten8 Till vänster
finns följande rAbriker: Andreas, Andreas brev, kommentarer, Te>ter och
anföranden, Uag tycker, Valender, fotobibliotek, om Andreas, Vontakt och
Integrationsverkets startsida8 Som hAvAdingress mitt på sidan en beskrivning av
vad dessa brev står för8 Till höger på Webbsidan kan man klicka in sig i
kronologisk ordning på Andreas brev8 G>empel på brevsida se bilaga 58
Andreas brev anger tydligt att de är hans egna reflektioner och kommentarer, att
de är mer personliga än knAtna till Integrationsverkets Appdrag8
Breven kommer At Angefär en gång i månaden8 De är långa, oftast rAnt 1 000 2 000 ord8 De är alltså klart mycket längre än de två övriga bloggskribenternas
bloggar8 I varje brev berör han Angefär fyra ämnesområden, det finns alltså fyra
AnderrAbriker8 Jngefär hälften av breven har länk i te>ten med hänvisning till
annan Webbsida8 Det finns inga inlägg och han Appmanar inte heller e>plicit
läsaren till kommentarer8 Yelaterat till Bloods definition är denna te>t inte en
dagbok, Atan snarare en anteckningsbok8 Trots att skribenten tydligt på
Webbsidans förstasida anger att det är hans personliga reflektioner kan man inte
heller koppla te>ten till att vara filter8
Stilen är mer formell och av joArnalistisk karaktär i berättande form8 Oftast är två
av artiklarna i varje brev mer objektiva och beskriver pågående händelser8 De två
övriga är mer informella Ljag tyckerL och med påståenden8 Här hittar man Ljag
27#48&
'ädj+r- -j+. /012er-4 5e1em7er7re'e/88 2+n :e: :;m e// und+n/+.= där >+r >+n '+?/
+// :[email protected]'+ e// :/012e Aör '+rje 7;2:/+' @ +?A+7e/e/4 CDemEe?F
-!r#et&'ra)t&*nvandr*ng 'an 0g1nna *ntegrat*onen03 45r 67der v58'te
d*&'7&&*onen * 9a:3 ;*&'7&&*onen var v5l'o99en3= ;1> =>7eer r5'na& den &o9
går @å tv5r& 9ot rådande nor9en3 A *ntegrat*on&de#atten 5r den rådande nor9en
o)ta&t @ol*t*&'t 'orre't3= ;1> =Blatan var det #5&ta &o9 g*8' att å&tad'o99a 9ed
#o'&taven B3 ;et r58'er &å3=
Hände?:ern+ är @ :/;r/ :e// ;m'är?d:ArH.;r re?+/er+/ /@?? @n/e.r+/@;n:'er2:+m>e/en
;1> de:: [email protected]@4 Cnd+:/ @ nH.r+ AH +r/@2?+r 2unde m+n /[email protected]/ 2;EE?+
@nA;rm+/@;nen [email protected]/ /@?? 'er2:+m>e/en4 5ärAör uEE?e': @nA;rm+/@;n:@nne>H??e/
'+r+ m;/ en eD/ern [email protected]= Eer:;ner med +??män/ @n/re::e +' @n/e.r+/@;n:ArH.;r4
I ;2/;7er7re'e/ -Hur Aör7ereder '@ ö2+/ A?02/@n.m;//+.+nde @ 2;mmunern+J-8" är
e// eDemEe? EH @nA;rm+/@;n :;m är mer ;AAen/[email protected]= A+2/[email protected]@2/+d ;1> 2+n re?+/er+:
/@?? @n/e.r+/@;n:'er2:+m>e/enF -Cnder DEEE-talet Gar Sver*ge årl*gen tag*t e9ot
dr1gt ID EEE )l1't*ngar * landet& 'o997ner3 Förra åretL d v & DEE4L &:ön' antalet
t*ll N EEE )l1't*ngar=3 K1> :H A;r/:ä//er 7e:[email protected]'[email protected]= :[email protected]/en: e.en reA?e2/@;n
u//r012: :;m Aö?j+ndeF -;et 5r en 7t9an*ng )ör den &ven&'a 9ottagn*ngen3 A alla
)all o9 :ag &er t*ll vår ver'&a9Get3=
[email protected]/en 7e:[email protected]'er '+d :;m 7e>ö': Aör +// E?+ner+ Aör @n:+/:er Aör n0+n?änd+=
med en /[email protected] +dre:: /@?? 2;mmunern+4 I /eD/en :0n: +// :[email protected]/en >är /än2er :@.
+// >+n @nA;rmer+r eD/ern/ .en;m +// 7erä//+ ;m In/e.r+/@;n:'er2e/: 2;mEe/en:F
=67 'an 9*n&t det d7##la antalet '[email protected]&er 'o99a att 'r5va&3 So9 v5l 5r
Gar v* G5r @å Antegrat*on&ver'et t:5n&te95n 9ed lång er)arenGet o8G #ra
7tve8'lade 'onta'ter * 'o997nerna3=
MHn+d:7re'en >+r ?;12+nde [email protected] :;m +EEe??er+r /@?? en Eer:;[email protected] H:@2/ ArHn
:[email protected]/en /@?? eDemEe? [email protected]/e/ @ Er+2/@2en :/+'+: j;774- K1> med [email protected]
:;m -Nr7e/e är [email protected] Men @nne>H??e/ >+r en ;7je2/@'/ @nA;rmer+nde /;n4
Här [email protected]: en 7e:[email protected]'[email protected] +' ArH.+n ;1> Er;7?eme/ ;1> Aör:?+. /@?? @n:+/:er u/+n +//
Er;';1er+ e??er '@d>H??+ en '@:: Eer:;[email protected] H:@2/F =67 'r5v& n5&ta &teg3
Antegrat*on&ver'et t5n'er #:7da *n '1r'or o8G organ*&at*oner &o9 SOeraL Par*ta&L
Q5dda #arnenL etn*&'a organ*&at*oner t*ll d*alog3 H5r )*nn& 9ånga 95nn*&'or 9ed
&tar't o8G v*'t*gt engage9ang )ör att n1anl5nda &na##t &'a '7nna 'o99a 9ed
o8G #l* dela't*ga * det &ven&'a &a9G5llet3= 8P
Nndr+
[email protected]
med
A;rme??
@nA;rm+/@;nF
-Q;r.e
[email protected]?d+r
n0
@n/e.r+/@;n:[email protected]>e/-= -R+d är Er;7?eme/F [email protected]/ @ CT e??er eur;[email protected]:2
mHn.2u?/ur-4
I mHn+d:7re'en är= :;m j+. EHEe2+r ;'+n= ;A/+:/ de /'H :@:/+ +r/@2?+rn+ mer +'
@nA;rme?? ;1> Eer:;[email protected] 2+r+2/är4 Q;'em7er7re'e/"U 7e?0:er de/ med [email protected] -Vör
ö'[email protected]/…e// 7re' /@?? X+n0+r [email protected]= [email protected];-= där 7röd/eD/en 7örj+r medF =Sratt*&
Ban1arT H5rl*gt d7 tog @r*&etT ;et var d7 v5rd U 6* alla @å Sr*ngo 5r v5rda detT=
88
Nndre+: 7re' Z[ de1em7er !UU\
T]^F [email protected]/e.r+/@;n:'er2e/4:e`uE?;+d`+1`+1a7re'`+1a7re'aU\ZU4>/m
8"
Nndre+: 7re' !$ ;2/;7er !UU\
8P
Nndre+: 7re' !\ n;'em7er !UU\
"U
@[email protected]
!"#$"%
())*r,igar* *0*m2*, 23 2*r456,ig 7ara7)8r i i66*93,,*)81: !"pråk är makt,-ag
tänker an1än2er någ3n i 2in när5et 3r2en6 Dina s1ar a1slö;ar säkerligen en
upp2elning i sam5ället= i ål2er 3>5 i [email protected]!
<6g*) a= >r*=*6 9a?* 63g56 @5rm a= 2ri=a) [email protected] D*) @i664 i6g*6 >*r8))*,4* *,,*r
a6)C?a6 )i,, =a? 45m 986?*r i 47ri>*6)*64 ,i= D)[email protected] 8m6*45mr3?*) i6)*gra)i56A
F*? D6?a6)ag @r36 ?*G*m>*r>r*=*) 45m 8r *6 H-J )*0)K ?i47D)*rar i6)* 47ri>*6)*6
m*r a,,m86gi,)iga @r3g5r 45m ,igg*r D)[email protected] *)) >r*)) i6)*gra)[email protected],) 45m )i,,
*0*m2*, [email protected])*rK a,7595,25,i)i7 *,,*r >i,)D,,arA
!"#$%&'()*)+$,-($.'&//012)+$
L7i,,6a?*6 m*,,a6 ?* )r* 47ri>*6)*r6a 8r a)) H6?r*a4 5G9 Farg5) 47ri=*r m*r
a,,m862D>,i7a )*0)*r m*?a6 M3r*4 8r m3,42*[email protected] )*0)*rA
Farg5) Na,,4)rEm4 >,5ggar rEr 4ig 9*,a )i?*6 m*,,a6 ?*6 [email protected]@*6),iga [email protected]*6 5G9
9*66*4 2ri=a)a [email protected] O56=i7)*6 a= ?*) 956 =i,, 75mmD6iG*ra 8r ?*6 =*r74am9*)
956 >*@i66*r 4ig iA D*) 2*r456,iga 5G9 ?*6 2ri=a)a [email protected]*6 8r @Er 9*66* *)) =*r7)Cg
@Er a)) ,[email protected])a D22 a,,m86gi,)iga m*?>5rg*r,iga @r3g5rA Fa4) @r3g5r6a 7a6 rEra 4ig 5m
a,,)K i7,8r 956 ?*m *6 ?r87) ?8r ma6 )r5r a)) ?*) 9a6?,ar 5m [email protected] D8r*m5)
D22,*=4 i6)* ?i47Dr4*6 45m *6 ,*?arg*4)a,) 8=*6 5m 956 )a,ar 5m a)) ?*) 8r i
*g*647a2 a= ,*?ar* 45m 956 gS5r) T?*) 98r 5G9 ?*) ?8rTA Farg5) Na,,4)rEm
@Erm*?,ar =i44*r,ig*6 34i7)*r m*6 ?* D22r8))93,,4 i6)* 45m i M3r*6 Ur*m*r4
)C?,iga 5G9 3)*r75mma6?* argDm*6)a)i56A V*66*4 34i7)*r a22*,,*rar i6)* ,i7a
)C?,ig) )i,, *6 42*[email protected] =*r74am9*)K 5mr3?*6a 8r a,,?*,*4 @Er 4)5ra @Er a)) ma6 47a
D22,*=a 5rga6i4a)i56*64 78r6=*r74am9*)A
M3r*4 Ur*m*r4 =ar?ag >,ir 5G743 )C?,igK 98r D)a6 ?*6 2ri=a)a [email protected]*6K 8m6*6a 5G9
@r3g5r6a @3r *6 )C?,ig i?*6)i)*)K ?*6 =86?*r 4ig )i,, *6 2D>,i7 i65m mC6?ig9*)*64
5rga6i4a)i56A D*) 8r )i,, 4)5r 9S8,2 a)) 9a6 >,5ggar r*g*,>D6?*) 5G9 [email protected])aA OaG7 =ar*
a)) 9a6 7a6 @57D4*ra 23 4i6 =*r74am9*) >,ir 5G743 >,5gg*6 *6 ,*?ar*4 =i4i56*rA
Va6 ?rar 4ig i6)* 9*,,*r @Er a)) D))rCG7a 4i6 34i7) 5m 9Dr 9a6 a64*r a))
=*r74am9*)*6 47a 4)Cra4K g*6)*m5) 4i6a D22?rag4gi=ar* 45m ri74?ag 5G9 r*g*ri6g
*,,*r a6?ra mC6?ig9*)*rA V8r 9Er =i T9D4>56?*64 rE4)T 5G9 >,5gg*6 >,ir *))
=*r7)Cg @Er a)) 75mmD6iG*ra D) ,*?ar*64 >D?47a2A
H6?r*a4 Car,gr*6 *,*7)r56i47a >r*= @C,,*r i6)* ri7)ig) ?*6 @D67)i56*6A Ur*=*6 >,ir
m*r ,i7) *6 )i?6i6g47rE6i7aA L7i,,6a?*6 8r a)) )*m25) >,ir @Er ,36g4am) i *)) 46a>>)
5G9 ?ir*7) m*?iDm 45m i6)*r6*) 8rA D*) @a))a4 *6 T98r 5G9 6DT 7864,aK *6 7864,a
45m M3r*6 Ur*m*r ,CG7a4 m*? )aG7 =ar* 75r)a i6,8gg @,*ra g36g*r i =*G7a6 5G9
45m Farg5) Na,,4)rEm ,CG7a4 m*? )aG7 =ar* 4i)) 2*r456,iga ?ag>574)i,,)a,A
H6?r*a4 Car,gr*64 T9D4>56?*64 rE4)T 8r 5>*@i6),igK )i,, ?*) 8r i66*93,,*) @Er
a,,m86) 5G9 4a7,ig)K ?*6 2*r456,iga rE4)*6 4)Cr i6)* i6ri7)6i6g*6A Va6 ?i47D)*rar
i6)* 9*,,*r i 4i6a )*0)*r 4)Cr6i6g*6 a= =*r74am9*)*6 m*? 4i6a D22?rag4gi=ar*K
ri74?ag 5G9 r*g*ri6gK 45m M3r* Ur*m*r gErA
<6g*6 a= 47ri>*6)*r6a [email protected],,*r X*>*G7a U,55?4 4)ri7)a ?*@i6i)i56 a= *6 >,5ggA
M3r* Ur*m*r 8r ?*6 45m >84) a6amma) =i44a a))ri>D)K 45m 75r)a 5G9 [email protected])a
81
i>i?K 24 57)5>*r 2005
29#48&
återkommande te2ter och med länk. 8et finns en kombination av relevans,
sammansättning och förmågan att lyfta uCC en fråga. Dan tillåter däremot inga
inlägg.
Margot Fallström å sin sida har anammat attributet att det är en Cersonlig dagbok
som kan innehålla både Crivatliv, verksamhet, omvärldsfrågor med mera. Don har
däremot få länkar men tillåter inlägg. Don skriver inte alls lika ofta som Gåre
Hremer och vissa te2ter blir översatta till andra sCråk. 8et borde innebära en viss
fördröIning och förmodligen en viss redigering av te2ten i samband med detta.
Ingen utav dem skriver Ksnabbt och i talsCråkK som är ett annat utmärkande drag
för synkrona medier.
Lndreas Marlgrens Nebbsida, skulle kunna vara en blogg utifrån att han anger att
han skriver om sin Cersonliga åsikter och förmedlar detta via internet. 8äremot är
det helt klart att hans återkommande brev skrivs för sällan, är lite för redaktionella
och är för långa för att överhuvudtaget klassificeras som en blogg. Dan tillåter inte
heller inlägg.
!"!#$%&&%'()*++','-#%.#(/0#,')12./012#
IntervIuCersonerna är slumCmässigt utvalda från det nätverk av anställda som Iag
har tillgång till Cå Otockholms universitet. Pag har valt att avkodifiera Cersonerna
då Iag vid intervIutillfället utlovade anonymitet. QesCondenterna kommer från tre
olika institutioner och från universitetets centrala förvaltning. Rvå är män och
resten kvinnor. Sn Cerson har en ledande ställning medan övriga är Kvanliga
medarbetareK. 8å ålder kan ha viss betydelse för användandet av internet,
redovisar Iag detta när det gäller bakomliggande faktorer för resCektive
resCondent.
Nedan finns en sammanställning av intervIuerna med de sIu resCondenterna vid
Otockholms universitet som består av den information Iag fick vid intervIuerna.
!erson 1: Uå frågan vad är en blogg, svarade Cersonen att den är en tyC av dagbok
eller tankesnack. Uersonen läser inte rektors bloggV !Den är ointressant för mig
att läsa, den är för långt ifrån mig o5h mitt arbete!. QesCondenten uCClevde att
rektors information mer riktar sig till överordnande och att informationen inte
konkret berör dennes vardagliga arbete.
QesCondenten läser information via e-Cost från närmsta chef. 8et muntliga mötet
är viktigast både i de samtal som sker Cå kafferasten och Cå avdelningsmöten.
QesCondenten uCClevde att denne fick reda Cå rätt mycket av vad som rektor
förmedlade via bloggen genom de muntliga mötena med kollegor Cå institutionen,
eftersom innehållet i bloggen diskuterades lite då och då. QesCondenten har slutat
att läsa OX-nytt, myndighetens Cersonaltidning, därför att !den riktar sig inte
längre mot 9ersonalen!. Uersonen brukar läsa nyheter Cå internet till e2emCel
Lftonbladets hemsida, surfar sCoradisk och läser inte heller andra bloggar.
QesCondenten tillhör åldersgruCCen 50Z.
30#48&
!er$%n () På frågan vad är en blogg, svarade personen att det är en kort text,
antingen personlig eller någon som vill förmedla något. Personen läser rektors
blogg knappt en gång i veckan. På frågan varför personen läser den menar
respondenten !att det 'r )ntre++ant att veta vad -an t./0er!. Personen beskriver
rektors blogg som att han tar upp aktuella händelser, sånt som rör universitetet,
inga direkt personliga ämnen.
På frågan om respondenten får mer vetskap om vad som händer i organisationen
svarade personen !nej det +2elar )nte +å +tor roll6 jag får )nfor9at)on v)a andra
0analer o/- 'r v'l )n+att ) vad +o9 -'nder 'ndå6 9en det 'r )ntre++ant att +e vad
-an tar :22 o/- -:r -an re+onerar!.
Personen läser SD-nytt och universitetets nyhetsGebbsida. Det personliga mötet
ser personen som mycket betydelsefullt. Respondenten läser inga andra bloggar
!-)nner )nte! och använder Gebben främst för att söka specifik information eller
själv programmera en hemsida.
Respondenten tillhör åldersgruppen 50M.
!er$%n *) På frågan vad är en blogg, svarade personen att det är personliga
tankar, en dagbok. Respondenten läser rektors blogg ca två gånger i veckan. !;ör
att veta vad -an t./0er o/- vad +o9 -'nder ) to22en6 ) ver0+a9-eten!. Nloggen
beskriver personen som att den ger information om verksamheten, ibland om
omvärldsfrågor och vad politiker tycker.
På frågan om respondenten fick mer vetenskap om vad som händer svarade
personen Oja6 to22en +.n+ o/- det 0an vara en -elt annan +.n 'n vad andra )
ver0+a9-eten t./0er!. Personen läser regelbundet SD-nytt och universitetets
nyhetsGebbsida.
På frågan om det är någon skillnad att få informationen direkt från rektor via
nätet, än via andra kanaler svarade personen !ja = -an 'r 'ndå ledaren o/- 9an
+er vartåt -an +t.r +0e22et!.
Personen tycker sig få god information via olika möten på sin avdelning samt via
e-post från chefen men också via informationskanaler från den fackliga
organisationen.
Personen läser sällan andra bloggar men surfar regelbundet och är ofta med i
andra diskussionsforum på nätet, exempelvis som att tycka till om en artikel.
Respondenten tillhör åldersgruppen 20M.
!er$%n +) På fråga om vad en blogg är svarade personen att det är en dagbok som
kan vara personlig men den behöver inte vara det. Personen läser rektors blogg så
fort han lagt in en ny, ungefär varannan dag. Personen läser den för Oatt det 'r l)te
0:l o/- 'r n.f)0en6 får l)te 0oll 2å f'rdr)0tn)ngen 2å :n)ver+)tetet!. Nloggen
uppfattar respondenten som att den handlar om universitetets verksamhet och att
rektors blogg är organisationens ansikte utåt.
31(48)
() *r)ga. /m 123 4r .)g/. 56i88.a1 a33 *) i.*/rma3i/.2. 1ir263 *r). r263/r 9ia
.4323: 59ara12 r25;/.12.32. !P# %&'' ()* +,%!- <25;/.12.32. 3=>632 a33 123 9ar ?ra
m21 6/r3 />@ 6/.>2.3r2ra1 i.*/rma3i/.A D23 4r ;/5i3i93 2*32r5/m 123 4r 5) m=>623
i.*/rma3i/. 5/m g)r C3 3i88 m21ar?23ar2: a.5)g r25;/.12.A D2. ?453a
i.*/rma3i/.2. 3=>632 ;2r5/.2. 4.1) 9ar 12. mC.38iga 6/mmC.i6a3i/.2.: 123
;2r5/.8iga mD323A
(2r5/.2. 8452r i?8a.1 EF-.=33 m2. 3=>62r 12. 4r 8i32 H3r4igHA I452r />65)
C.i92r5i323235 J2??5i1a 5;/ra1i563A (2r5/.2. 8452r i.32 a.1ra ?8/ggar m2. 8452r
K.1r2a5 Car8gr2.5 [email protected]?r29 5/m ;2r5/.2. ;r2.Cm2r2rar ;) 9ia 2-;/532.A
(2r5/.2. 5Cr*ar m)33*C883 ;) .4323A (2r5/.2. ;/4.g32ra12 a33 !B/(0012 *&2013
,*(4 516 7(881', 7:0 %;<//1 :/63,0 /&%: 612 *155: 4# =3,',612-!
<25;/.12.32. [email protected] )812r5grC;;2. 50OA
Person 5) () *r)ga. /m 9a1 4r 2. ?8/gg: 59ara12 413%(212 !12 8/(00 &3
413%(2/,0: #%,;'13 ()* &3 ,2'1 31431%12':',+!A (2r5/.2. 8452r r263/r5 ?8/gg 39) 3i88
3r2 g).g2r i m).a12. *Dr a33 !*&20: 516 , 6,%;<%%,(212 (5 +:6 %(5 ;(55:
%;://!A HF#3 513 +1'%;:4 (5 ':2;:3 (5 =3:5',612 ()* +:3' %;1441' %'?3!A HD1' &3
1'' /&'' %&'' :'' =# 516 %,0 %;<':2!(2r5/.2. 3=>62r 6/mmC.i6a3i/. 9ia .4323 4r P4332?ra />@ 9486/m.ar *82r ?8/ggar2A
<25;/.12.32. 56C882 g4r.a 52 5i. 2g2. >@2* ?8/ggaA Q8/gg2. a.5)g r25;/.12.32.
9ara ?ra 14r*Dr a33 12. g2r 6/r3 />@ a63C288 i.*/rma3i/.A
(2r5/.2. ?rC6ar />65) 845a C.i92r5i323235 @2m5i1a />@ 2-;/53 5/m 56i>6a5 C3 5am3
EF-.=33A (2r5/.2. a.52r 5ig 5Cr*a m)338ig3 ;) .4323 i @C9C15a6 *Dr a33 @4m3a
i.*/rma3i/. />@ 8452r 5488a. a.1ra ?8/ggarA
<25;/.12.32. [email protected] )812r5grC;;2. 20OA
Person 6) () *r)ga. /m 9a1 4r 2. ?8/gg: 59ara12 ;2r5/.2. !12 '1A' 6&3 5:2
/&0013 ,2 %,2: %?24<2;'13!A (2r5/.2. 8452r r263/r5 ?8/gg i?8a.1: 6a.562 2. g).g i
92>6a.: *Dr a33 *) i.*/rma3i/. /m 9a1 5/m ;)g)r />@ 9a1 5/m 56a @4.1a i
*ram3i12.A Rm.2.a 52r ;2r5/.2. 5/m 1ag5a63C288a />@ @a.18ar /m *r)g/r 5/m rDr
C.i92r5i32323A
(2r5/.2. 8452r 1) />@ 1) C.i92r5i323235 [email protected] ;) J2??2. />@
;2r5/.a83i1.i.g2. EF-.=33A K..a. i.*/rma3i/. 5/m ;2r5/.2. 3=>62r 4r ?ra 4r 12.
5/m g25 9ia 123 *a>6*Dr?C.1 5/m ;2r5/.2. 4r m2182m i />@ i.*/rma3i/. 9ia 2-;/53
*r). /8i6a a954.1ar2 i./m C.i92r5i32323A (2r5/.2. 8452r i.ga a.1ra ?8/ggar />@
5Cr*ar 2.1a53 ;) .4323 *Dr a33 5D6a 9i55 i.*/rma3i/.A
<25;/.12.32. [email protected] )812r5grC;;2. 50OA
Person +) () *r)ga. /m 9a1 4r 2. ?8/gg: 59ara12 ;2r5/.2. !12 413%(2/,0 %,6: :+
'?);:261 , (/,;: =3#0(3 4# 2&'1'!A (2r5/.2. 8452r r263/r5 ?8/gg 2.53a6a g).g2r />@
g)r 1) /*3a53 i. ;) 5i1a. *Dr a33 .)g/. @ar 3i;5a3 /m a33 123 *i..5 2. i.3r255a.3
*r)gaS4m.2 2882r 84.6 5/m 53)r 14rA T4r ;2r5/.2. 948 g)r i. ;) ?8/gg5i1a. ?rC6ar
12..2 rC88a ig2./m 5i1/r.a *Dr a33 56Cm845a rC?ri62r />@ *) 2. D92r?8i>6 i 9a1
5/m 3agi35 C;;: 14r2*32r ?rC6ar ;2r5/.2. 948Pa C3 2. 2882r *82ra a9 r263/r5 32U32r
32#48&
som personen vill läsa. Personen ansåg att bloggarna handlade mest om frågor
som rör forskning och utbildning, ibland i ett vidare perspektiv.
På frågan om det är skillnad mellan rektors blogg och annan information tycker
personen att den inte är så stor. !"nd% skilln%den är k%nske %tt rektors 0lo11 är
lite d2u4%re o56 6%ns ställnin1st%1%nde är oft%re redo8is%t!. Personen läser då
och då universitetets webbsida och när personen hinner även SU-nytt.
Respondenten använder endast internet för att skaffa specifik information.
Andra viktiga kommunikationskanaler som personen upplever är den muntliga
träffen vid torsdagskaffet på sin institution. Då brukar prefekten informera vad
som händer i stort på universitetet men också vad som händer på den egna
institutionen. På de mötena får oftast respondenten samma information fast
förpackat på annat sätt, som man kan läsa på bloggen. Därför såg respondenten
inte rektors blogg som en viktig kommunikationskanal utan mer som ett
komplement. Betydelsefulla är också mötena med den egna arbetsgruppen.
Personen upplever däremot mellanledet i organisationen, den så kallade
fakultetsnivån, som mycket otydlig när det gäller vad som förväntas
kommuniceras från den nivån och vilken ledningsfunktion den har i
organisationen.
Respondenten tillhör åldersgruppen 40+.
!"#$%&'()*$'+$,-$*./$0-*12&,-&3-0&'$$
De sju respondenterna visar ett spektrum av vad man kan förvänta sig i en stor
organisation, från någon som inte alls känner tillhörighet med högsta ledningen
eller får information på annat sätt, till en annan som ser det betydelsefullt att få
kunskap om verksamheten via högsta ledningen. Större delen av respondenterna
såg att det fanns en viss betydelse i att få information av högsta chefen. Det som
tydligast framgår är att personerna får en känsla för vilka verksamhetsmål som
ledningen sätter upp. Vid intervjutillfället gav flera den semiotiska bilden
”kaptenen som styr skeppet åt ett givet mål”.
Hur ofta man gick in och läste rektors blogg var däremot lite olika liksom graden
av hur betydelsefull man tyckte den var. Samtliga personer kunde i stort
återberätta ämnesområdena på bloggen. Även hos den person som inte läste
bloggen framgick det klart att denne visste var informationen fanns men också
oftast visste vad rektor skrev i bloggen, från de samtal som förs till exempel på
kafferasten. Några var tydliga i samtalet att rektors blogg hade en mycket
personlig ton samtidigt som hela gruppen ansåg att Kåre Bremer inte skriver om
sitt privatliv och inte heller om andra områden än verksamheten. Detta sa man
spontant i samtalen med mig som intervjuare.
Flera av respondenterna kom i samtalet in på organisationens olika möjligheter att
ge och få information. Där poängterade man att de muntliga kommunikationsvägarna är en av de viktigaste kanalerna.
Endast en av respondenterna använde internets interaktiva möjlighet i andra
diskussionsforum, och då skedde det utanför universitetets värld.
33(48)
!"#$%&'$('$)*#+,-#./$0&$$/+1#
I detta kapitel kommer jag att varva analys av resultatet från min undersökning
med diskussion kring de områden och ämnen jag har tagit upp i teorikapitlet. Sist
kommer jag att sammanfatta mina slutsatser.
!"2#+3456#7899#699#6:;8:<6#=3=59>?:475#[email protected]@A:45694?:#[email protected]#79>69=B475#
[email protected]@A:45694?:#
Vad har jag då kommit fram till i min undersökning? Det tre skribenterna som jag
har undersökt har alltså tre olika sätt att använda sig av elektronisk
kommunikation.
En av de tre, Kåre Bremer, använder bloggen som ett strategiskt och målinriktat
redskap för att kommunicera med organisationen. Diskursen där Kåre Bremers
texter verkar hittar man i myndighetens område och de värderingar som råder i
universitets värld. Han uppfyller det Hewitt beskriver att som ledare kommunicera
med sina medarbetare för att inspirera och informera med mera. Kåre Bremers
röda tråd att kommunicera om sitt verksamhetsområde har stor betydelse för att
jag upplever det som ett offentligt budskap.
Margot Wallström har, enligt uppgift, som mål att kommunicera för att göra EU
synligare och säger själv att bloggen är ett strategiskt verktyg. Diskursen där hon
verkar hittar man i den mer byråkratiska tjänstemannavärlden och politiska
systemet som EU-kommissionen finns i. Det är ett system som inte har samma
öppenhet som svenska myndigheter har med offentlighetsprincipen osv. Jag kan
inte säga utifrån min undersökning att bloggen är strategisk kommunikation för
den interna organisationen. Når hon då ut externt? Min slutsats är att hon visar
upp e"" ansikte av en ledare (kommissionär) men hon är inte den som ”styr
skeppet mot nya spännande mål”. Till det är ämnesområdena alldeles för vida och
breda. Därför vet jag egentligen inte vilket som är verksamhetsområdet,
antagligen allt och då skapar ”alltet” inte en röd tråd.
Hur pass intressant hennes blogg är för anställda i kommissionen, det ger min
undersökning inget svar på, men jag gissar att jag skulle få svar liknande den ena
flanken av mina intervjupersoner, nämligen ointressant. Ju närmare medarbetare
man är i hennes organisation desto mer intressant skulle antagligen hennes
bloggar bli.
Den privata sfären som man, barn och hem skulle kunna knytas till en kvinnlig
diskurs. Men jag har inte undersökt utifrån ett genusperspektiv, så jag kan inte
avgöra om hennes blogg av det skälet upplevs annorlunda än de två manliga
skribenterna.
Den tredje skribenten, Andreas Carlgren förändrar egentligen inte ett
kommunikationsmönster, till det är hans brev för allmänt hållna och
kommunikationssättet för långsamt i förhållande till internets ”här och nu”upplevelse. Det som skrivs skulle i princip kunna kommuniceras via en informatör
eller journalist i organisationen. Det är ändå möjligt att han precis som de övriga
två, synliggör sig själv som ledare. Men man kan knappast säga att hans
information kittar samman organisationen och på så vis förmedlar en positiv bild,
34(48)
en*i,t k/mmunikati/ns4/rsknin,en6 Den bi*den :verraskar mi,< =a, tr/dde hans
brev /?h dess innehå** sku**e k/mmuni?era en mer strin,ent verksamhetsA
inriktnin, /?h en starkare Bers/n*i, t/n6
Cr/ts Da**str:ms Brivata s4är< k/nstaterar =a, att det är Br/4essi/nen s/m styr de
tre *edarna i deras b*/,,ande6 Gan är vä* medveten /m sitt *edarskaB6 Hti4rån
deras teIter är det svårt att tr/ att nå,/n av dem sku**e hem4a**a ti** att skriva /m
skva**er< rykten< e**er Båh/BB Bå andra Bers/ner< sånt s/m har se,*at uBB under
våren b*and svenska b*/,,are in/m B/*itiken /?h i media6
Jnterv=uerna med medarbetare ti** en av *edarna ,av intry?ket att b*/,,ens direkta
k/mmunikati/n ut ti** anstä**da i /r,anisati/nen stärkte *edarens r/** /?h skaBade
en ,emensam må*bi*d6 K*/,,ens samta*ssti* uBB4attades s/m Bers/n*i, /?h nära
även /m attributen 4:r detta e,ent*i,en 4attades6%L Det är värt att n/tera att
resB/ndenterna ,enere**t uBB4attade be,reBBet b*/,, s/m en Brivat arena med
åsikter s/m inte är reBresentativa samtidi,t s/m man uBB4attade *edarens b*/,,
s/m reBresentativ /?h ,i*ti,6 K*/,,en ty?ktes :ka kunskaBen /m verksamheten
/?h *edarens må*< även 4:r dem s/m 4i?k budskaBet via sekundära kä**/r6
!"#$%&$'(&$)&*+(,+$-./$-00&,')12+$3-,'(+$4(15+'+$(677&'$
Det tre *edarna be4inner si, i /44ent*i,a rummet en*i,t Mabermas te/rier< de styrs
av sin B/siti/n i en /r,anisati/n s/m ti**h:r e*iten6 Deras teIter 4inns
*ätti**,än,*i,a i den m/derna /44ent*i,hetens rum< internet%!6 Nan man sä,a att de
b*/,,ar 4:r sitt e,et Brivata sy4teO Pe=< knaBBast6 Ci**h:r b*/,,arna då den Brivata
s4ärenO Gin t/*knin, är att de inte ,:r det< där4:r att skribenterna vi** 4:rmed*a ett
budskaB i det /44ent*i,a rummet6 Da**str:m r:r si, d/?k med sin b*/,, i den
Brivata s4ären men min t/*knin, är att det är en met/d 4:r att nå ut med sitt
budskaB6 J detta 4a** inte s/m G/rtensens beskrivnin, av kvinn/rs m:=*i,heter ti**
/44ent*i,a rummet Bå Q%RRAta*et utan 4:r att :BBna uBB /?h ,:ra den B/*itiska
/r,anisati/n h/n verkar i mer ti**,än,*i,6 Da**str:m bekrä4tar det med att sä,a si,
ha en tyd*i, /?h k*ar strate,i 4:r sitt va* av interaktiv k/mmunikati/nsstrate,i6
M/n vi** med sin b*/,, :BBna uBB SH /?h k/mmuni?era direkt med SHTs
medb/r,are6 Detta anså,s av andra k/mmissi/närer s/m ett my?ket radika*t ,reBB
/?h en ku*turrev/*uti/n när det ,ä**er in4/rmati/ns4*:de 4rån SH6%$ Mär sBe*ar det
/44ent*i,a rummet Bå /*ika aren/r då denna 4/rm av k/mmunikati/n är en
ku*turkr/?k me**an svensk /44ent*i, :BBenhet /?h andra *änders mer s*utna
/44ent*i,a verksamheter6
Gen b*/,,ens verkty,sBr/,ram kan vara en ti**,ån, /?h kan användas strate,iskt
i /*ika sammanhan,6 S/m en sådan Bassar den bra in i att k/mmuni?era i en
/r,anisati/n6 K*/,,en ska inte ses s/m en in4/rme** kana* utan en 4/rme** kana*
med in4/rme** sti* s/m *ednin,en med 4:rde* kan använda s/m k/mB*ement /m
man har k*art 4:r si, vi*ka k/mmunikativa må* man vi** uBBnå6 S/m med a**
in4/rmati/n måste även b*/,,aren< i detta 4a** *edaren< stä**a si, 4rå,an 4:r vem
%L
se kaBite* $6!6Q
se kaBite* $6Q6Q
%$
Nä**aT Gunt*i, in4/rmati/n av reBresentant 4rån Gar,/t Da**str:ms kabinett vid ett studiebes:k
i 4ebruari LRR"< SHAk/mmissi/nen< Krysse*6
%!
!"#$%&
skriver .ag. Att ringa in målgrupper för det budskap man vill kommunicera är
svårt men värt att göra.
!"#$%&'()''&*+$(,&+-$./*--0+'$*/&(1$1+'&(20+$&$022$304*(,12&50,'50(2&6$
Aet övergripande syftet med mitt arbete är att öka förståelsen för vad en blogg är.
Aet som .ag först uppfattade som ett fenomen som skulle revolutionera den
kommunikativa kartanC har nu reducerats till att en blogg är ett nytt
kommunikativt verktyg. Aen har dock tornat upp på den mediala kartan som en
maktfaktor. Media använder sig av bloggar både som verktyg och som
källmaterialC trots att man samstämmigt poängterar att bloggen är personlig och
utan redaktionellt ansvar. Av den sistnämnda anledningen är det egentligen
förvånansvärt att den har fått så stor betydelse som nyhetsvärde i media.
Aå får man återigen komma ihåg att bloggen är full av motsägelserC å ena sidan
privat å andra sidan offentligC å ena sidan skvallrigt t.atterC å andra sidan
professionell kommunikationskanal. Fag är bö.d att hålla med Goril Hlvira
Mortensen som beskriver att bloggen befinner sig i en gråIon i den nuvarande
akademiska debatten om vad som är politisk korrekt kring det hon kallar för
personlig publicering85.
Kom .ag tidigare har redovisat uppfattas bloggen vara för den LlillaL människan
och vara en kommunikationsväg från den LlillaL till den som vill Lhöra påL.
Kamtidigt kan man tillsammans skapa och vidmakthålla en viss kulturC en politisk
synC en organisations budskap. Men man kan också genom detta sätt att vara
öppen och dela med sig av sin kunskapC vidga sin och andras kunskaper och synen
på omvärlden. Aenna beskrivning liggerC tycker .agC väldigt nära den svenska
folkbildningskulturen som är ganska unik och som byggdes upp under 1900Ptalet
Q att lära för livet och lära av varandra Q då #och idag& i form av cirkelverksamhet
med fysiska träffar. Är det så att denna cirkelverksamhet har flyttats över på
SebbenT Är det Uernt Vustavssons Lbildning i vår tidLT86
Aen svenska folkrörelsen och därmed svensk folkbildningC skil.er sig från andra
länder och den står på flera benC på samma sätt som bloggen har flera ansikten.
Aels den lilla studiecirkel som startar upp ur ett gemensamt intresse eller ämne
och där vem som helst kan delta87C dels i form av olika intresseorganisationer där
man går samman för en gemensam sak som mil.öC handikappC ideologiC typ
fackföreningarC Xädda UarnenC YyresgästföreningenC Föreningen Kveriges
Aövblinda osv. Yit hör också svenska politiska organisationer.
[tterligare ben är utbildning för alla medborgare och som förvaltas av
folkhögskolor och studieförbund.88 För oss borde därför bloggen egentligen inte
85
Goril Hlvia MortensenC !"#$%&' )*+ ,-" ./$"00) %1 23)+"0/)4
http\]]blog.lib.umu.edu]blogosphere]personal^publication.html
86
Uernt VustavssonC 5/$+*/*& / 678 ,/+ #1998&
87
Ktudiecirkeln och bloggen som den Llilla människanL har ytterligare en likhet_ den agerar och
slåss underifrån Q utbildningselitenC den akademiska sfären uttrycker sig ofta negativt om
folkbildning. Folkhögskolornas utbildningsform är vid antagning till högskolorna ständigt föremål
för diskussioner.
88
Kkelettet till benen är staten som årligen ger anslag till folkbildningens verksamhet.
36#48&
vara så speciell ur ett demokratiperspektiv. Vi har bara förflyttat oss till en ny
arena som vi utför våra ”studiecirklar” i.
Däremot torde det vara så att bloggens möjlighet till ”studiecirkel på nätet”
öppnar upp för en global ”studiecirkel” men framförallt öppnar det upp för
individer eller grupper i totalitära stater där bildningstraditionen inte är folkligt
förankrad och där demokratiska värden inte finns utryckt i grundlagen för
samhället/staten/ det offentliga rummets värderingar. Men även för demokratiska
länder som till exempel USA där föreningslivet ser ut på ett annat sätt och
politiska organisationer drivs med andra förtecken än en svensk politisk
organisation. Kanske är det därför bloggen har blivit så populär – nu får fler
upptäcka en spännande bildningsresa?
!"#$%&''&()&**&(+,$-./*-&*-,0$
De tre ledarna använder bloggen/elektronisk kommunikation som ett strategiskt
redskap att kommunicera, men de gör det alltså på olika sätt. Två av ledarna
använder en bloggteknisk lösning och utnyttjar dagboksformen som är en av
bloggens viktigaste attribut. Den kvinnliga ledaren använder sig av sin privata sfär
som metod för sin strategiska kommunikation samtidigt som hon verkar i det
offentliga rummet. Den manliga ledaren utnyttjar istället bloggens snabbhet och
därmed möjligheten att föra ut sitt budskap mer målinriktat till sin egen
organisation.
Den ledare som inte använder sig av en bloggteknisk lösning tycks ha svårast att
nå ut med sin personliga röst, sitt budskap eller strategiska mål. Detta trots att
ledaren håller sig kring sitt verksamhetsområde, om än brett. Här är det snarare så
att ledaren inte utnyttjar internets möjligheter. Han använder ett snabbt media för
en långsam korrespondens till en något otydlig målgrupp. Ledaren betonar att det
är hans personliga åsikter men den redaktionella textproducerade formen skapar
en distans till ledaren.
Professionen styr de tre ledarnas bloggar, man är medveten om sitt ledarskap.
Bloggens samtalsstil kan uppfattas personlig och nära även om ledaren skriver
korrekt och med ett välformulerat skriftspråk, även om denne inte använder sig av
sin privata sfär för att skapa närhet. Respondenterna på den myndighet som jag
valde att titta lite närmare på, bekräftade att ledarbloggens direkta kommunikation
ut till anställda i organisationen gör att ledningen blir mer synliggjord. I detta fall
utnyttjar ledaren bloggens fördelar (kort, snabbt, här och nu), har ringat in sin
huvudsakliga målgrupp, kommunicerar inom sitt verksamhetsområde och har en
röd tråd för att föra ut sitt budskap.
Samtliga tre ledare poängterar att deras bloggtexter är deras egna personliga
åsikter men helt klart är att den information som de förmedlar uppfattas som
källkritiskt korrekt. Bloggen uppfattas som representativ för organisationen och
giltig.
37(48)
!"##$%&'%()*+,%$#($*,-#.,/%$01(,*,-%,#
Jag har uppnått mitt syfte, att fånga en ny företeelse genom detta nedslag i
bloggvärlden. Givetvis skulle en fördjupad undersökning till exempel i form av
receptionsanalys ha gett ytterligare svar på mina frågor och bättre fångat upp hur
läsarna av informationen uppfattar ledningens blogg.
Så här i efterhand kunde jag ha gjort ett annat upplägg på den delundersökning
som jag gjorde i form av intervjuer. Jag borde ha gjort en liten kort inledning inför
varje intervju om kommunikation i en organisation. Jag upplevde att mina
respondenter överraskades av mina frågor och tvingades att formulera tankar om
hur organisationen kommunicerar med hjälp av olika kommunikationskanaler.
Samtidigt som man faktiskt gjorde medvetna val ”läsa kontra att inte läsa” och
man var medveten om den egna arbetsplatsens kommunikationsvägar. Min
tolkning är att myndigheten som sådan och dess medarbetare inte är vana att
kollektivt prata i termer som gemensamma mål och strategier och inte vana att
visa upp en gemensam bild.
En annan spännande upptäckt var att de manliga respondenterna gled åt att vilja
justera sig till att ge mig ”rätt” svar medan de kvinnliga var mer ärliga och snarare
sa ”men jag borde kanske läsa/veta/göra…?”
Jag anser ändå att intervjuundersökningen och resultatet av den var värdefull för
mitt övriga arbete för den gav en indikation på hur en av ledarnas bloggar
fungerar ut mot medarbetarna i organisationen.
Jag har använt mig av två teoretiska ingångar; kritisk teori sprungen ur Habermas
och tyska rötter, den andra ingången diskursanalys som är ett brett fält (kritisk
diskursanalys, diskurspsykologi etc) med storheter som Fairclough. Jag kunde ha
valt endast en ingång eller tagit ett hårdare grepp kring diskursanalysen, än vad
jag har gjort. Men jag fann en fördel med att använda de båda.
Mitt val av att använda Rebecca Bloods definition av en blogg var inte det
lättaste. I detta sammanhang var det svårt att klassificera bloggarna utifrån hennes
definition men den var ett stöd när jag skulle ringa in vad som kan innefattas i en
blogg. Jag kan också ha haft fördel av att känna till en av ledarnas organisation
och verksamhet, det kan ha medfört att jag lättare kunde ringa in
verksamhetsområdet jämfört med de två övriga. Speciellt tydligt blev det när jag
försökte greppa EU-världen och dess område.
När det gäller Wallströms blogg kan en felkälla vara att den skrivs på engelska
och de övriga två undersökningsobjekten skriver på svenska. Det kan vara lättare
för mig som har svenska som modersmål att tolka in en specifik diskurs för de
sistnämnda än den diskurs som omger den centraleuropeiska och engelsktalande
världen. Jag reflekterade inte alls över det när jag valde objekten eftersom jag
enkelt kunde läsa och förstå den engelskskrivna bloggen. Däremot funderade jag
ganska mycket på hur detta kunde påverka min tolkning vid analystillfällena.
En av orsakerna till mina funderingar kring detta är två parallella språkdebatter
som under våren har figurerat i bland annat Dagens Nyheter och i TV. Den ena
debatten har haft rubriken ”blattesvenska” den andra har haft rubriken ”engelska
38(48)
som enda språk inom högre utbildning och forskning”.89 Min egen slutsats är att
jag förstås är bäst på svenska och även om jag kan läsa och förstå engelska bra, så
är min tolkning gjord utifrån mina svenska rötter.
I den litteratur som finns om bloggar är det helt klart så att gränsdragningen är
väldigt flytande om vad som egentligen är en blogg. Det enda man med klarhet
kan säga är att om personen har använt ett tekniskt bloggprogram då är det en
blogg. Men när jag tittar på mina val av undersökningsobjekt så bekräftar de tre
skribenterna att det egentligen inte är den tekniska blogglösningen som är
intressant utan hur en ledare använder sig av internet som en planerad
kommunikationsstrategi.
89
Bland annat DN 19 debattinlägg 19/4-06 –26/5-06
39(48)
!"##$%&#'%!"(#&))
Berglez, Peter ur Ekström, Mats och Larsson, Larsåke (red), Metoder i
kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur (2000)
Blood, Rebecka, The webblog handbook: practical advises on creating and
maintaining your blog, Perseus Publishing (2002)
Curran, James ur Dahlgren, Peter and Sparks, Colin, Communication and
Citizenship, Journalism and the Public Sphere, Routledge (1991)
Dahlgren, Peter (red), Internet, medier och kommunikation, Studentlitteratur
(2002)
Dahlgren, Peter and Sparks, Colin, Communication and Citizenship, Journalism
and the Public Sphere, Routledge (1991)
Davis, Richard, Politics Online, blogs, chatrooms and Discussion Groups in
American Democracy, Routledge (2005)
Englund, Helena och Guldbrand, Karin, Klarspråk på nätet, pagina förlag (2001)
Gustavsson, Anna ur Holmberg, Claes-Göran och Svensson, Jan (red)
Mediekulturer, hybrider och förvandlingar, Carlssons förlag (2004)
Gustavsson, Bernt, Bildning i vår tid. Om bildningens möjligheter och villkor i det
moderna samhället, Wahlström &Widstrand (1998)
Olesen Gytz, Sören & Pedersen Möller, Peter (red), Pedagogik i ett sociologisk
perspektiv, Studentlitteratur (2004)
Habermas, Jürgen, Borgerlig offentlighet, Arkiv förlag (2003)
Hewitt, Hugh, Blog Understanding the information, reformation that´s changing
your world, Nelson Books (2005)
Jakubowics, Karol ur Dahlgren, Peter and Sparks, Colin, Communication and
Citizenship, Journalism and the Public Sphere, Routledge (1991)
Jarlbro, Gunilla (red), Vilken metod är bäst –ingen eller alla? Metodtillämpning i
medie- och kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur (2000)
Kline, David and Burnstein, Dan, Blog! How the newest media revolution is
changing politics, business, and culture, CDS Books (2005)
Larsson, LarsÅke, Tillämpad
Studentlitteratur (2001)
kommunikationsvetenskap,
andra
uppl,
Mc Quail, Denis, Mass Communication Theory, Second edition SAGE (1987)
40(48)
Melin, Lars & Lange, Sven, Att analysera text, Studentlitteratur (1985)
Sitton, John F, Habermas and Contemporary Society, Palgrave Macmillan (2003)
Sperring, Susanne, Studerandes användning av Internet och e-kommunikation
samt dess effekter för de sociala relationerna. En studie i Internetsociologi,
Sociologiska institutionen, Åbo (2004)
Stevenson, Nick, Understanding Media Cultures, Sages Publication (2002)
Strid, Jan, Intern kommunikation inom organisationer, företag och myndigheter,
Studentlitteratur (1999)
Sveningsson, Malin, ur Dahlgren, Peter
kommunikation, Studentlitteratur (2002)
(red),
Internet,
medier
och
Windahl, Sven & Mc Quail, Denis, Kommunikationsmodeller, Studentlitteratur
(1978)
Winther Jörgensen, Margareta & Philip, Louise, Diskursanalys som teori och
metod, Studentlitteratur (2000)
Våge, Lars, Stattin Erik och Nygren, Gunnar, Bloggtider, Stiftelsen institutet för
mediestudier (2005)
Övriga källor:
Armand, Cecilia och Iderström, Fredrik, Bloggen och journalisten – en studie av
redaktionellt anslutna journalister som bloggar, C-uppsats medie- och
kommunikationsvetenskap Södertörns högskola, vt 2005
Blomstrand, Fredrik ”Bloggen utmanar den offentliga bilden”, DIK-forum nr
15/05
Brun, Jonathan, Blogging i PR-branschen – en ny sorts omvärldsbevakning? Duppsats i medie- och kommunikationsvetenskap, Uppsala universitet vt 2005
Dagens Nyheter, debattinlägg om blattesvenska 19/4-26/05 2006
”EU-så funkar det! Allt du behöver veta om EU och lite till”, EU-upplysningen,
Sveriges Riksdag, april 2004
Mortensen, Toril Elvira, Weblogs and the Dilemma
http://blog.lib.umu.edu/blogosphere/personal_publication.html
of
Academia,
Ny Teknik 051214 URL: http://www.nyteknik.se/pub/ipsart.asp?art_id=43819
SU-Nytt 7/2005, ledare Kåre Bremer
41(48)
'() Levnadsförhållanden 2004* +,-.// 0+12 +3//4564 73// 867.96.7 3 :.;;.7
<=>? :[email protected]?AABBBCDE-CD.A7.;@/[email protected]!G"!!!C,[email protected]
+H " Mediemagasinet* "" I.E.;-.9 "22G
JK LM-- DM; N9 -M97, M; 73M 59J* Tidningen Stockholm City, 1K ;,L "22K
'7MEO:M/;D P63Q.9D37.7? BBBCDPCD.
<=>? :[email protected]?AA-/M4DCDPCD.AO-9.;A
867.49,73M6DQ.9O.7? BBBC367.49,73M6DQ.9O.7CD.
<=>? BBBC367.49,[email protected]/M,IA,EA,EF-9.QA,EF-9.QF2G12C:7;
[email protected], OM;;3DD3M6.6? BBBC
R<[email protected]@/TD6364.6? [email protected]@/TD6364.6CD.
<=>? :[email protected]/[email protected],4.AB,//D79M;
>,4.6 M; ;.I-.D7N;;,6I. 3 ,9-.7D/3Q.7 U 0)> #1VWK?G$2%
',;Q.9O,6 XY9 P7Q.EO/364* ,Q7,/ XY9 D7,7/34 D.O7M9 1VVWS2VS""
'7PI3.-.DYO R<SOM;;3DD3M6.6 )9TDD./* 0,94M7 Z,//D79Y;D O,-36.77* X.-9P,93
"22G
!"#!$%
!"#$%&'((
!)*+,+(-(
$.+*/01+**(
'()**+,-.////////////////0+* )12 3+456.////////////////
'()**)6789*
:),4 ;<== ),3
>89* ?<== ),3
0+*@)A A),4 BC)94+94
84-,A)66+93- D9(E**
*E,9+ 6-3 2E9FDB9D9* 4D((
(E9A
M4D(. N+,AH,-, O97),6-((
P,DF+4 B7E,I 7,D4D3 2-6
G94-1A9D9*[email protected])A B4H,,D99-28((B6E9*3I ,-3D*-,+3
@-,E44-(B-I [email protected](+93
C-,B)9(D* [email protected](+93 7)A5B
)6FE,(3
JD(4-,I 5CC,E4428((+ -9
8BDA4 A),4 4-K4 *E,9+
6-3 B4H3 +F (E9A+, L
,-(+4-,+3 4D(( )6FE,(3
J),6-((
Q-,AB+62-4-9 ),*+9DB+4D)9
0D,-A4 A)CC(D9*
Q-,AB+62-4-9 )6FE,(3B7,8*), Q-,AB+62-4-9
,-(+4-,+4 4D(( F-,AB+62-4-9
)6FE,(3BR7,8*), -S
3D,-A4,-(+4-,+4 4D((
F-,AB+62-4-9
:+9 6+9 5,BAD(S+ -9 BC-1D7DA 68(*,5CC L F-6 -((-, FD(A+ 4T1AB F+,+ 68(*,5CC-9U-,V
W, D97),6+4D)9-9 D (D9S- 6-3 3- )6,83-9 ),*+9DB+4D)9-9 F+9(D*-9 7)A5B-,+, C8V
[email protected], 4-K4-9 4D(( -44 3-(4+*+93- )12 -44 -9*+*-6+9*V
XD((84B D9(E** 7,89 (EB+,-I )12 BA-, D9(E**V
YE9FDB+, BA,[email protected] 4D(( +93,+ AE((), D 7),6 +F +93,+ (E9A+,V
ZF,D*4
!"#!$%
!"#$%$&'&&
Intervjumall
(öppen frågeställning- tanken är att föra ett resonemang kring frågor och svar)
Vad är en blogg för dig?
Läser du rektors blogg och i så fall hur ofta läser du den?
Varför läser du den?
Kan du beskriva vad han brukar blogga om?
Tycker du att du får mer vetskap om vad som händer på universitetet genom
bloggen, eller spelar den ingen roll? Beskriv
Information via andra kanaler, tex via institutionsföreträdare/prefekt, andra möten,
interntidning (SU-nytt), nyhetssidan på hemsidan? Beskriv
Utifrån svar på ovanstående fråga upplever du någon skillnad i hur du får
informationen? Beskriv
Läser du andra bloggar, surfar på nätet eller dylikt?
Övrigt
44(48)
!"#$%$&'&&
45(48)
!"#$%$&'&
&
&
46(48)
!"#$%$&'&
47(48)
!"#$%$&'&
($)*##&+,*-&$.$#/0*-$1*&)#2%%$-&
Kåre Bremer
2/9 Breddad rekrytering
5/9 Internationell ranking och publicering
7/9 Bristande forskningsresurser
9/9 Lärarutbildningen
12/9 Lärarundersökning
13/9 Höj studentpengen
15/9 Ny webbplats
19/9 Jämställdhet
20/9 Kraftig förstärkning av grundutbildningen
27/9 Språkutbildningarna
28/9 Fria universitet
30/9 Doktorspromotion
4/10 Färre doktorander
5/10 Tiina Rosenberg
7/10 Breddad rekrytering
10/10 Disciplinärenden
11/10 Humaniora och doktorsavhandlingar
13/10 Självständiga universitet
18/10 Tiina Rosenberg
19/10 Besök av utbildningsutskottet
20/10 SULF och Bolognaprocessen
24/10 Samverkansavtal
28/10 Starka forskningsmiljöer
30/10 Utbyggnad av grundutbildning
3/11 Bolognaprocessen
6/11 Kvalitetsmedel
7/11 Framtida verksamhetsplan
10/11 Högskoleförordningen
11/11 Breddad rekrytering
15/11 Vetenskapsstaden
16/11 SUHFs jubileumskonferens
18/11 Indien och Kina
28/11 Indienresa
29/11 Donationer och gåvor
2/12 Humaniora och bibliometri
3/12 Verksamhetsplan
6/12 Resurstilldelningssystemet
8/12 Riksdagen om utbildning och forskning
13/12 Akademisk frihet
14/12 Ministerbesök
16/12 Skuggdoktorander
19/12 Arbetslöshet bland naturvetare
20/12 Helårsprestationer och kvalitet
22/12 Det gågna året
4/1 Institutionsbesök
11/1 Högskolepropositionen, Mer om anställdbarhet
13/1 Ekonomisk psykologi
25/1 IT och lärande vid DSV
26/1 Rektorsmöte med utbildningsministern
27/1 Högskolepropositionen, Möte med Stockholms
stad
30/1 Lektorers forskning i företagsekonomi
31/1 Internationellt studentutbyte, Internationell
forskarutbyte och samarbete med Handelshögskolan
2/2 Ny master- och forskarutbildningar
7/2 Breddad rekrytering, undervisningstimmar per
vecka
8/2 Lektorers forskning
9/2 Högskolepropositionen
11/2 Öppna föreläsningar
13/2 Språkkurser
16/2 Breddad rekrytering
17/2 Kvinnliga professorer
20/2 Internationell studentutbyte
21/2 Alliansens utbildningspolitik
22/2 SoRAD, Chess och ARC, Ekonomi
23/2 Småspråk och nybörjarspråk
24/2 Högskolepropostionen
27/2 Nya kandidat- och mastersutbildningar
Margot Wallström
1/9 Summer work, good books, bad news
8/9 Climate change, United Nations
14/9 From El Salvador to my office in Brussels came a
man with a story tell
15/9 EU, Aid, USA etc
22/9 EU aid
23/9 Losing our parametrs?
29/9 Democracy, Euroscepticism, globalisation
5/10 Discussion and Debate
12/10 Things from last weekend
19/10 Recent Comments
27/10 African Union, Latvia, Hampton Court etc
9/11 Riots in France
10/11 Návsteva Ceske republiky
16/11 Besuch in Deutschland
17/11 Make poverty history
25/11 Navesteva Ceske republiky/Visit to Czech
Reupblic (2)
28/11 Besuch in Deutschland /Visit to Germany (2)
30/11 Inspirational people
1/12 Science and Research
2/12 Corporate Responsibility
12/12 Germany
14/12 REACH
20/12 Budget Deal
11/1 Happy New Year!
19/1 Chat
23/1 Women in politics, chat, the Sound of Europe
27/1 Paris, Stoltenberg and Chiroopractor
1/2 The Sound of Europe
8/2 White Paper on Communication
15/2 Free movement of people, Em Theay
17/2 The Service Directive
21/2 Binge drinking and bird flu
23/2 Freedom of speech, respect, understanding…and
language
28/2 Slovenia
Andreas Carlgen
Andreas brev 14 September 2005
Norge bildar integrationsmyndighet
Från ”invandrarforskning” till kunskap för
integrationspolitiskt resultat.
”Jag är inte islamofob, men…” Reaktioner på
Integrationsbarometer 2004
Välkomna modiga uttalanden. Om mod och det
behövliga i att ta avstånd.
Andreas brev, 24 oktober 2005
Hur förbereder vi ökat flyktingmottande i
kommunerna?
Vad är problemet: Turkiet i EU eller europeisk
mångkultur?
Norge igen
För övrigt…om riksdagen, boende och statistik, samt
nya ord som rubbar maktordningen
November 2005
Humanitet i praktiken stavs jobb
”Ny” rapport från OECD – intressant men knappast
någon nyhet
För övrigt…har alla nyhetsjournalister blivit
vetenskapsjournalister?
För övrig…brev till Zanyar Adami, Gringo
December 2005
Integrationsalfabet 2005- en årskrönika
Februari 2006
Få flyktingar i sköna lustgårdar; Omläggningen av
introduktionen och riksdagsutfrågningen;
fågelinfluensan och integration
48(48)
Was this manual useful for you? yes no
Thank you for your participation!

* Your assessment is very important for improving the work of artificial intelligence, which forms the content of this project

Related manuals

Download PDF

advertisement