3

3
ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS
Studier i utbildnings- och kultursociologi
3
Editores: Donald Broady, Mikael Börjesson, Peter Waara
Till Fanny
Sättning: Ida Lidegran, Mikael Börjesson, Johannes Westberg
Omslagslayout: Petra Wåhlin
Ida Lidegran
Utbildningskapital
Om hur det alstras, fördelas och förmedlas
Summary:
Educational Capital
Its Creation, Distribution, and Transmission
Dissertation presented at Uppsala University to be publicly examined in Lärosal X, Universitetshuset, Uppsala, Friday May 15, 2009 at 10:15 for the degree of Doctor of Philosophy. The
examination will be conducted in Swedish.
Abstract
Lidegran, Ida 2009. Utbildningskapital. Om hur det alstras, fördelas och förmedlas (Educational
Capital. Its Creation, Distribution, and Transmission). Acta Universitatis Upsaliensis. Studier i
utbildnings- och kultursociologi 3. 371 pp. ISBN 978-91-554-7482-9
The focus of this thesis is on how educational capital is generated, distributed, and transmitted.
Two of the most resource-rich regions in Sweden are investigated: Uppsala—wealthy in educational capital—and the northern part of Stockholm where economic capital predominates.
The tools, the most significant concepts—e.g. educational capital—and the explanatory
models used, are drawn from Pierre Bourdieu’s research. Statistical methods include geometrical data analysis (specific multiple correspondence analysis and Euclidean classification). The
empirical material consists of data from Statistics Sweden on all grade-nine leavers in 1988 with
information on their educational trajectory and their parents’ social properties, and of interviews with students attending elite institutions.
The distribution of the students’ assets displays similar patterns in the two investigated
regions. Students with significant inherited resources were the most successful in converting
their assets into educational capital of their own. A gendered opposition was observed
between, on the one hand, studies of French and the Humanities, and, on the other, studies of
German and technology. A third dimension consisted of a polarity between a social elite and a
more meritocratic one.
The interviews underline the crucial importance of the elite schools in generating educational capital and the fundamental role played by parents who instil in their children a “natural” willingness to invest in education and to be very selective in their choices. It is thus not a
paradox that those individuals who are able to choose virtually freely—that is, the children of
the “education elite”—end up making their selection from a very limited set of educational
possibilities, a pattern which holds true especially for the sons. It is only logical that the higher
the concentration of educational capital held by a group, the more efficiently are new volumes
generated, and the more valuable, consequently, is that concentrated good.
Keywords: educational capital, Bourdieu, sociology of education, geometric data analysis, multiple correspondence analysis, Euclidean classification, higher education, upper secondary
education, elite education, educational strategy, social origin, gender.
Ida Lidegran, Institutionen för utbildning, kultur och medier (EDU)/ Forskningsgruppen för
utbildnings- och kultursociologi (SEC), Box 2136, SE-750 02 Uppsala.
© Ida Lidegran 2009
ISBN 978-91-554-7482-9
urn:nbn:se:uu:diva-100328 (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-100328)
Printed in Sweden by Edita Västra Aros, Västerås Sweden, 2009.
Distributor: Uppsala University Library, Box 510, SE-751 20 Uppsala, Sweden
www.uu.se, [email protected]
Innehåll
FÖRORD ......................................................................................................................................... INLEDNINGSVIS ................................................................................................................... Syfte och frågor .................................................................................................................... Disposition ............................................................................................................................. DEL I UTGÅNGSPUNKTER .......................................................................................... KAPITEL INPLACERING......................................................................................................................... Utbildningsmått ................................................................................................................... Mått kopplade till grundskolan ................................................................................ Mått kopplade till gymnasieskolan ......................................................................... Mått kopplade till högskolan ..................................................................................... Förklarande variabler ......................................................................................................... Klass .................................................................................................................................... Kön ....................................................................................................................................... Klass och kön ................................................................................................................... Utbildningssociologi med franska rötter ................................................................... KAPITEL FORSKNINGSREDSKAP .................................................................................................... Nedärvt och förvärvat kapital ....................................................................................... Utbildningsstrategi och utbildningshorisont ........................................................... Utbildningsfält och utbildningsrum ............................................................................ Döttrar och söner ................................................................................................................ Eliter och elitutbildningar ............................................................................................... Geografisk dimension ........................................................................................................ KAPITEL FORSKNINGSTEKNIKER ................................................................................................. Mångdimensionell statistik ............................................................................................. Geometriska dataanalyser ......................................................................................... Individerna får synas.................................................................................................... Aktiva och supplementära egenskaper ................................................................... Intervjuer ................................................................................................................................ KAPITEL UNDERSÖKNINGENS KOHORTER .......................................................................... Fäder och mödrar ................................................................................................................ Socialt ursprung ................................................................................................................... Socialt ursprung regionaliserat....................................................................................... Föräldrarnas äktenskapsstrategier ................................................................................ DEL II AKADEMI .................................................................................................................. KAPITEL UPPSALAS UTBILDNINGSRUM .................................................................................. Utslagsgivande egenskaper .............................................................................................. Tolkning av de tre första axlarna ................................................................................. Moln av studenter ............................................................................................................... KAPITEL FÖRDJUPNING AV UPPSALAS UTBILDNINGSRUM ................................... Kön och sociala gruppers spridning ............................................................................ Sönernas och döttrarnas spridning ............................................................................... Splittring av de tre lärargrupperna .............................................................................. Gymnasieskolornas spridning ..................................................................................... Orientering i högskolan ................................................................................................. Uppsala universitet – ett självklart val .............................................................. Program och kurs ......................................................................................................... Naturvetenskapliga utbildningar lockade ......................................................... Läkarutbildning mot lärarutbildning och teknologi mot språk ................. KAPITEL DE UTVALDA OCH ARVTAGARNA .................................................................. Könsskillnader mellan studentgrupperna .............................................................. Könsskillnader inom studentgrupperna ................................................................. Studentgruppernas vägar in i högskolan ................................................................ DEL III PLUTOKRATI ..................................................................................................... KAPITEL STOCKHOLMS NORRKOMMUNERS UTBILDNINGSRUM ................... En liknande utgångspunkt ............................................................................................ Tolkning av de fyra första axlarna ............................................................................ KAPITEL FÖRDJUPNING AV STOCKHOLMS NORRKOMMUNERS
UTBILDNINGSRUM ......................................................................................................... Kön och sociala gruppers spridning ......................................................................... Sönernas och döttrarnas spridning ............................................................................ Företagsledarbarn och lärarbarn ................................................................................ Högskolestudier ................................................................................................................ Studenterna stannade i Stockholm ....................................................................... Program, kurs och utlandsstudier ......................................................................... Ekonomi och teknologi var attraktivt................................................................... Likartade relationer mellan högskoleutbildningarna.................................... KAPITEL VARANNAN VAR ARVTAGARE .......................................................................... Könsskillnader mellan studentgrupperna .............................................................. Könsskillnader inom studentgrupperna ................................................................. Studentgruppernas vägar in i högskolan ................................................................ DEL IV UTBILDNINGSKAPITALET UR OLIKA SYNVINKLAR ......... KAPITEL UTBILDNINGSKAPITAL OCH GEOGRAFISK PLATS ................................ Jämförelse av utbildningsrum ..................................................................................... Struktur och tyngdpunkter .......................................................................................... Utbildningselit och ekonomisk elit ........................................................................ Platsens betydelse ........................................................................................................ Infödd i uppsaliensiskt studentliv ......................................................................... Prestigen hos äldre läroverk i Uppsala ............................................................... Stockholms betydelse för ackumulationen av socialt kapital ..................... KAPITEL UTBILDNINGSKAPITALET OCH HEMMET .................................................... Tillit till långsiktiga investeringar .............................................................................. Reellt och potentiellt nedärvt utbildningskapital .............................................. Hemmet styr med mjuk hand .................................................................................... KAPITEL UTBILDNINGSKAPITAL OCH SKOLSYSTEMET .......................................... Studenter och elever bärare av tillgångar .............................................................. Selektionen i antagningen ............................................................................................. Studierna på elitutbildningar....................................................................................... Stark identitetsformering........................................................................................... Tydlig utbildningsstruktur och organisation .................................................... Smidig övergång från naturvetenskaplig gymnasieutbildning ................... Särskiljande via matematiken................................................................................ Nedtonade självstudier och effektivitet i studieteknik .................................. KAPITEL UTBILDNINGSKAPITAL OCH VÄNTANDE YRKESBANOR................ Läkaryrket kombinerar kultur och ekonomi ....................................................... Könskodade utbildningsinriktningar........................................................................ Förberedelse för manligt yrkesliv.............................................................................. Strategier för att ”öppna upp” utbildningen ......................................................... SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER ........................................................ Tillvägagångssättet ........................................................................................................... Fördelningen av utbildningskapital i Uppsalakohorten .................................. Uppsalakohortens investeringar i högre utbildning .......................................... Annan tyngdpunkt i Stockholms norrkommuners utbildningsrum.......... Eliternas söner gjorde de mest selektiva utbildningsvalen ............................. Familjens betydelse för alstrandet och förmedlandet av utbildningskapital ....... På elitutbildningarna koncentrerades kapitalet................................................... Utbildningskapitalet definierades ytterst av sönernas val .............................. Avslutningsvis .................................................................................................................... SUMMARY
EDUCATIONAL CAPITAL
ITS CREATION, DISTRIBUTION, AND TRANSMISSION ........................ APPENDIX .............................................................................................................................. Tabeller till kapitel 4 ...................................................................................................... Tabeller till kapitel 5 ...................................................................................................... Tabeller till kapitel 6 ...................................................................................................... Tabeller till kapitel 7 ...................................................................................................... Tabeller och grafer till kapitel 8 ................................................................................ Tabeller och grafer till kapitel 9 ................................................................................ Tabeller till kapitel 10.................................................................................................... Tabeller till kapitel 11 .................................................................................................... LITTERATUR ........................................................................................................................ FÖRORD
Avhandlingsskrivandet har för mig liknat en fjällvandring. Det har funnits
passager som har varit trixiga att ta sig igenom. Så plötsligt befinner man sig
på en topp med fantastisk utsikt som ger styrka till nästa uppförsbacke. Efter
en avslutad fjällvandring är man utmattad men samtidigt väldigt nöjd med att
projektet genomfördes. Precis den känslan känner jag nu i skrivande stund.
Först vill jag rikta ett stort tack till min handledare Donald Broady.
Donald, du har inte ledsagat mig i fjällvärlden (även om du ofta bär på packning som i volym liknar en fjällvandrares bagage) men väl i det franska forskningslandskapet. Det har varit mycket inspirerande att få vara din lärjunge
under dessa forskarutbildningsår då detta arbete har vuxit fram. Tågresorna
med Uppsalapendeln har varit oumbärliga. Där har jag tillsammans med dig
och din kreativa och lösningsfokuserade handledning övervunnit många problem.
J’exprime ma très grande gratitude à Brigitte Le Roux, co-directrice de ma
thèse, dont le dévouement personnel et profonde expertise dans le domaine
de l’analyse géométrique des données ont eu une importance décisive pour la
thèse que je viens de présenter. Grace à sa contribution il s’est montré possible d’explorer les dimensions existantes des données. Merci aussi pour les
cours de l’analyse géométrique des données que vous avez dirigez à Uppsala
avec la participation d’Henry Rouanet, Frédéric Lebaron et Philippe Bonnet.
Je remercie particulièrement Philippe Bonnet qui, avec Brigitte Le Roux, m’a
aidé dans les analyses statistiques dans la phase finale du travail. Je remercie
aussi Monique de Saint Martin de ses commentaires très pertinents au sujet
de mes analyses sociologiques.
Jag vill även tacka dig Mikael Börjesson som varit min ”skugghandledare”
och som inte vacklat en millimeter i de stunder då jag varit osäker på om jag
skulle klara av att ro detta iland. Dina jobbigt smarta kommentarer och din
envishet i forskningsarbetet har fört undersökningen framåt. Tack också för
all hjälp med sättningen och den fina designen av tabellerna.
Under de år som jag har tillhört forskningsgruppen för utbildnings- och
kultursociologi (SEC), som numer tillhör Institutionen för utbildning, kultur
och medier, har verksamheten vuxit rejält. Det har varit fantastiskt berikande
att få vara med i expansionen. Tack till er alla inom SEC som på olika sätt
bidrar till att göra arbetslivet så stimulerande! Jag vill särskilt tacka Monica
Langerth Zetterman, Ingrid Nordqvist och Mikael Palme som ingick i den
lilla kollektiva handledningsgruppen. Era kommentarer på olika delar av mitt
9
UTBILDNINGSKAPITAL
manus har varit värdefulla. Tack också till Esbjörn Larsson och Emil
Bertilsson för fin kollegial gemenskap som innehållit diskussioner om alltifrån
forskning till småbarnsföräldraskap.
Till Agneta Linné, Karin Hassan Jansson och Martin Gustavsson vill jag
också ge mitt varmaste tack för kommentarer på mitt manus i olika stadier.
Mattias Eriksson och Andreas Melldahl har hjälpt mig med transkribering av
intervjuer. Tack! Marta Edling och Mikael Palme vill jag tacka för konstruktiva förbättringsförslag i arbetets slutskede. Johannes Westberg, du ska ha en
stor eloge för din insats med utformningen av boken. Joakim Strand vill jag
tacka för den fina bilden på avhandlingens framsida. Agneta Paulsson och
Gunhild Winqvist Hollman, tack för all korrekturläsning. Mitt tack riktas
också till Bo G. Ekelund som hjälpt mig med språkgranskning av abstract. Till
min vän Jenny Westerstrand: tack för din skärpa och underbara humor.
Tack även till den samhällsvetenskapliga fakulteten som har finansierat
min doktorandtid. Avhandlingen har skrivits i anslutning till de Vetenskapsrådsfinansierade projekten ”Kampen om studenterna” och ”Skolans kungsväg”.
Avslutningsvis vill jag ge min tacksamhet till min familj (i vid bemärkelse). Först ett stort tack till min mamma, Maria Lidegran, som läst mitt
manus fram och tillbaka och jagat språkliga konstigheter. Jag vet att du har
bråda dagar i ditt eget yrkesliv men du har lyckats klämma in timmar av
avhandlingsläsning mellan alla dina möten. Barbro och Torbjörn Börjesson,
supertack för all barnpassning! Utan er ingen avhandling, så enkelt är det. Nu
ska ni slippa veckopendla mellan Eskilstuna och Stockholm. Min syster Sara
Lidegran, dig vill jag tacka för att du ställer upp på kort varsel när logistiken
kör ihop sig. Ditt sällskap betyder mycket. Rikard Börjesson har underhållit
min rygg, vilket gjort det möjligt att sitta framför datorn långa pass: Stort tack
för dina behandlingar.
Så till min kärntrupp, Mikael och Fanny. Mikael Börjesson, du är bäst. Ett
tack räcker inte. Jag ger dig en fjällvandring tillsammans med mig. Ta chansen! Du kommer inte att ångra det! Fanny min vän, tack för att du kom och
förändrade tillvaron. Under ditt första levnadsår har du haft en förälder som
slutskriver sin avhandling. Kanske inte en helt optimal start på livet men du
har klarat det strålande. Dina små krumelurer i mina manus har gett kraft.
Tack mitt älskade barn! Nu ska vi mysa tillsammans.
Uppsala, mars 2009
Ida Lidegran
10
INLEDNINGSVIS
[…] jag tror inte att jag kommer utnyttja de faktiska kunskaperna jag lär mig,
utan jag kommer utnyttja studiesystemet, att man har lärt sig tänka på ett
speciellt sätt […] Det är det som är viktigt med min utbildning. Man ska ha
svart på vitt att man har en akademisk utbildning, sen vad den är inriktad på,
så länge jag vet att det är ett seriöst ämne, så tror jag det spelar [en] viktigare
roll […] Man får en stämpel på sig, vad man är för typ av människa, att man
har läst civilingenjörsutbildning och den stämpeln sätts ju på, hur svårt det är,
vilka andra människor det är som läser där, vilken typ av människor det är
som söker sig dit.
Rösten kommer från en ung man som läst teknisk fysik vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.1 Det brukar sägas att man ska välja utbildning
utifrån sina intressen. Citatet illustrerar att det inte bara är intresset för utbildningens innehåll som styr valet. I detta fall tycks det vara viktigare att
man lär ”sig tänka på ett speciellt sätt”, ”hur svårt det är [på utbildningen]”
och ”vilka andra människor det är som läser där”.
Tydligen är det många slags tillgångar som en utbildning kan ge. Mitt förslag är att alla dessa resurser eller tillgångar, som i den mån de tillmäts värde i
det följande kommer att kallas utbildningskapital, ger nyckeln till insikter om
hur individer och sociala grupper använder utbildningssystemet.2
Hur utbildningskapitalet fungerar är alltså huvudfrågan i denna undersökning, vilket leder över till frågan vad utbildningskapital är. Ett enkelt svar är
naturligtvis att det är tillgångar som är kopplade till utbildningssystemet,
framför allt betyg och examina. Men det är inte riktigt så enkelt. Med ”kapital” i Pierre Bourdieus mening avses tillgångar som igenkännes som värdefulla
1
Intervjun gjordes år 2003. För en beskrivning av genomförandet av intervjuer se kapitel 3.
Kapitalbegreppet är lånat från den franske sociologen Pierre Bourdieu. Det spelade en viktig
roll i hans och hans medarbetares många analyser av det franska utbildningssystemet, mest
syntetiserat i La noblesse d’État. Grandes écoles et esprit de corps, Minuit, Paris, 1989 och i
undersökningar av det franska samhällets sociala struktur, se La distinction. Critique sociale du
jugement, Minuit, Paris, 1979. I det följande används orden ”tillgångar” och ”resurser” som synonymer, utan betydelseskillnad. Ofta använder jag dem i stället för ordet ”utbildningskapital”,
inte bara för att språket ska flyta lättare utan även eftersom jag i många fall strängt taget inte
har uppgifter om vad som faktiskt fungerar som utbildningskapital; åtminstone på individnivå
är utbildningsinvesteringarnas värde beroende av den enskildes framtida yrkesbana och annat.
Det hindrar inte att uppgifterna om tillgångar och resurser i min undersökning tjänar som
indikatorer på innehav av utbildningskapital, varför jag tillåter mig ett ganska fritt bruk av alla
tre orden.
2
11
UTBILDNINGSKAPITAL
och tillerkännes värde.3 Utbildningstillgångar fungerar inte alltid som utbildningskapital. Det är lätt att tro att höga betyg alltid är gångbara men de
konstnärliga prestigeutbildningarna befolkas av elever och studenter som i
stor utsträckning saknar toppbetyg.4 Den kulturella eliten ser ofta betygssättning som ett nödvändigt ont och hyser inte särskild stor tilltro till betygen
utan betraktar utbildning som ett livslångt personlighetsutvecklingsprojekt
som svårligen låter sig mätas med graderade måttstockar.5 Å andra sidan
fungerar betygen som ett viktigt urvalsinstrument till framför allt gymnasieskolan och högskolan, vilket innebär att endast ett fåtal erhåller tillräckligt
höga betyg för att kunna välja fritt i utbildningsutbudet. Min poäng är helt
enkelt att det är en empirisk fråga vilka tillgångar som är verksamma som
utbildningskapital – det är bland annat beroende av var i utbildningssystemet
man befinner sig och mot vilka yrkesområden utbildningarna vetter.
Min undersökning kastar ljus över olika sidor av utbildningskapitalet. Jag
har med hjälp av statistik undersökt hur utbildningskapitalet förmedlas och
fördelas över döttrar och söner med olika socialt ursprung. I intervjuer med
elever och studenter blev det tydligt att det fanns aspekter av utbildningskapital som är svåra att fånga i statistiska analyser. Den speciella fostran som
sker på elitutbildningar, såväl i gymnasiet som i högskolan, innebar att utbildningskapitalet alstrades och förmedlades på ett särdeles effektivt vis.
Eftersom jag ville komma åt alstrandet, förmedlingen och fördelningen av
utbildningskapitalet var en given utgångspunkt att koncentrera mig på de i
olika avseenden (ekonomiskt, kulturellt, och så vidare) besuttna. Alla tvingas
förhålla sig till dem som är rika på tillgångar, vilket innebär att jag genom att
undersöka de välbärgade indirekt kan säga något även om villkoren för dem
med mer modesta mängder av kapital.6 Intressant nog ägnas inom svensk
utbildningsforskning jämförelsevis lite uppmärksamhet åt de utbildningsinvesteringar som de mest välbeställda gör. Att jag vänt uppmärksamheten
mot sådana grupper ledde mig till att undersöka två geografiska regioner, dels
Uppsala och dels Stockholms norra förorter. Uppsala fick representera en ort
rik på framför allt utbildningskapital, och Stockholms norrkommuner en
region i Sverige där ekonomiskt välbeställda samhällsgrupper dominerar. I
dessa två regioner – en där det finns mycket utbildningskapital och en med
rika ekonomiska kapitaltillgångar, och även utbildningstillgångar, skulle det
visa sig – har jag undersökt tillkomsten, distributionen och förmedlingen av
3
Mer om kapitalbegreppet, se Donald Broady, Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus
författarskap och den historiska epistemologin, HLS Förlag, Stockholm, 1991 [1990], s. 169–224.
4
Marta Edling & Mikael Börjesson, ”Om frihet, begåvning och karismatiskt lärande inom den
högre bildkonstnärliga utbildningen”, s. 66–83 i Praktiske Grunde. Tidsskrift for kultur- og samfundsviden, nr 1, 2008, s. 67–68 och s. 77–78.
5
Mikael Palme, Det kulturella kapitalet. Studier av symboliska tillgångar i det svenska utbildningssystemet 1988–2008, Uppsala universitet, Uppsala, 2008, s. 78, 84, 89.
6
Donald Broady (m.fl.), ”Skolan under 1990-talet. Sociala förutsättningar och utbildningsstrategier”, s. 5–133 i Välfärd och skola, SOU 2000:39, Socialdepartementet, Stockholm, 2000, s. 16.
12
INLEDNINGSVIS
utbildningskapitalet. För att kunna bedöma egenarten hos Uppsala och den
nämnda delen av Stockholm har jag även använt data som gäller dels hela
riket, dels en jämförelsevis resursfattig region, Gävleborg.
I analyserna av utbildningsvägar och strukturer har jag utgått från elevkohorter, närmare bestämt hela årskullar av barn som har det gemensamt att
de gått ut årskurs nio år 1988 i de undersökta regionerna.
Vid struktureringen av mitt material har jag skilt mellan nedärvt och förvärvat kapital, det vill säga tillgångar som medförts från föräldrahemmet respektive sådana som individen själv samlat på sig i skolan och på annat håll.7
Denna åtskillnad har hjälpt mig att hålla ordning på de arter och kombinationer av tillgångar som jag laborerat med.
En ambition har varit att förstå de sociala gruppernas utbildningsstrategier,
det vill säga var sönerna och döttrarna till företagsledare, journalister och så
vidare hamnar. Klassificeringen av socialt ursprung är således förhållandevis
precis; exempelvis har klasslärare, ämneslärare och universitetslärare (alla
grupper vars ställningar vilar just på utbildningskapital) hållits åtskilda i analyserna.
En annan ambition har varit att förstå könsskillnader och även relationerna
mellan könen. Jag har undvikit att begränsa delstudier till att gälla endera
döttrar eller söner. Genom att sätta relationen mellan könen i fokus har döttrarnas utbildningsvägar kunnat tolkas i förhållande till sönernas med samma
sociala ursprung och vice versa.
Den statistiska metod, specifik multipel korrespondensanalys, som jag
huvudsakligen har använt tillhör familjen geometriska dataanalysmetoder. En
fördel med denna typ av metoder är att det är möjligt att analysera relationerna mellan ett stort antal variabler. Min studie är därmed ett bidrag till
utbildningsforskning där socialt ursprung och kön kombineras i analyserna,
något som ses som en bristvara åtminstone inom svensk forskning om skola.8
Det vanliga är att antingen utgå från endera kön eller klass, eller analysera en
variabel i taget. Därutöver har jag använt många andra slag av variabler.
Den undersökning som nu följer bygger sammanfattningsvis på kartläggningar av variationer och likheter mellan sociala grupper, mellan könen och
mellan två platser.
7
Pierre Bourdieu, La distinction. Critique sociale du jugement, Minuit, Paris, 1979, s. 88–93.
Elisabet Öhrn, Könsmönster i förändring? En kunskapsöversikt om unga i skolan, Skolverket,
Stockholm, 2002, s. 46–47.
8
13
UTBILDNINGSKAPITAL
Syfte och frågor
Huvudsyftet med undersökningen har varit att utforska hur utbildningskapitalet alstras, fördelas och förmedlas. Mina forskningsfrågor är de följande.
Vilka mönster går att finna i fördelningen av utbildningskapitalet?
A) Hurdant är förhållandet mellan nedärvt och förvärvat utbildningskapital?
B) Hur fördelas utbildningskapitalet över döttrar och söner med olika
socialt ursprung?
C) Vilka grupperingar av individer kan urskiljas utifrån hur nedärvt och
förvärvat utbildningskapital är kombinerade med varandra?
D) Vilken betydelse har den geografiska platsen för utbildningskapitalets
fördelning?
E) Hur använder sig döttrar och söner med olika socialt ursprung av sitt
nedärvda och förvärvade utbildningskapital?
Vilka mönster går att finna i alstrandet och förmedlingen av utbildningskapital?
A) Hur bidrar hemmet till att alstra och förmedla utbildningskapitalet?
B) På vilka sätt bidrar utbildningssystemet i allmänhet och elitutbildningar i synnerhet till alstrandet och förmedlingen?
C) Vilken betydelse har den geografiska platsen för hur utbildningskapitalet alstras och förmedlas?
Disposition
Del I, Utgångspunkter, består av de fyra första kapitlen. I kapitel 1 kartlägger
jag olika utbildningsmått och sorterar jag in min undersökning under rubriken
Utbildningssociologi med franska rötter samt diskuterar hur denna forskningstradition förhåller sig till andra utbildningsvetenskapliga traditioner. I kapitel
2 och 3 presenteras de forskningsverktyg och forskningstekniker som nyttjas i
undersökningen. Kapitel 4, som avslutar den första delen, placerar empiriskt
in studierna i Uppsala och norra Stockholm. Mönster i fördelningen av
utbildningskapitalet skisseras.
Del II, Akademi, består av kapitel 5, 6 och 7 och handlar om Uppsalabornas döttrars och söners utbildningsinvesteringar. Kapitel 5 och 6 fördjupar
bilden av förmedlingen och fördelningen av utbildningskapitalet och redogör
för förhållandet mellan nedärvt och förvärvat utbildningskapital. Därtill pre14
INLEDNINGSVIS
senteras hur utbildningskapitalet fördelas över döttrar och söner med olika
socialt ursprung och hur de använder sig av sitt nedärvda och förvärvade
utbildningskapital i sina investeringar i högre utbildning. I kapitel 7 beskrivs
funna grupperingar av individer som urskiljs utifrån kombinationer av både
nedärvt och förvärvat utbildningskapital. Denna del bygger på officiell statistik.
I del III, Plutokrati, i vilken ingår kapitlen 8, 9 och 10, genomförs en till
upplägget likadan studie som i Uppsala av studenter från Stockholms norrkommuner. I denna del utforskas samma teman som i del II. Detta leder fram
till ett resonemang om betydelsen av den geografiska platsen – och indirekt
sammansättningen av kapitalarter – för utbildningskapitalets förmedling och
fördelning. Frågan om hur olika typer av utbildningsstrategier utvecklas i
Uppsala och i norra Stockholm utforskas. Även denna del bygger på officiell
statistik.
Den sista och fjärde delen bestående av kapitel 11 till 14, Utbildningskapitalet ur olika synvinklar, sammanfattar, utvecklar och fördjupar teman
som tagits upp i de tidigare delarna. Del IV baseras främst på intervjuer med
elever och studenter. Frågeställningen om det finns mönster i hur utbildningskapital alstras, förmedlas och nyttjas löper som en röd tråd i denna del.
Elitutbildningarnas roll i alstrandet och förmedlingen beskrivs och analyseras.
Därtill fördjupas framför allt undersökningen av den geografiska platsens
betydelse för utbildningskapitalets alstrande och förmedling.
I Sammanfattning och slutsatser drar jag ihop trådarna och försöker säga
något generellt om de mekanismer som alstrar, fördelar och förmedlar utbildningskapital.
15
DEL I
UTGÅNGSPUNKTER
KAPITEL Inplacering
Min studie handlar om utbildningskapital och för att sätta in undersökningen
i ett sammanhang har jag ringat in de verktyg inom svensk utbildningsforskning som ofta används för att fånga utbildningsframgångar samt de bakomliggande variabler som brukar nyttjas för att förklara skillnader i dessa framgångar. Jag har valt att benämna dessa variabler ”utbildningsmått”.
Jag argumenterar för att dels försöka behålla komplexiteten i de begrepp
som man använder, dels försöka undvika att oreflekterat utgå från indelningar
som kommer inifrån de system som studeras – i mitt fall det utbildningsadministrativa – eftersom dessa inte alltid behöver vara meningsfulla i ett
sociologiskt perspektiv.
Det finns flera sätt att bevara komplexiteten i begreppen. Ett är att undvika att använda alltför grova mått eftersom det innebär en förlorad precision
i analysen. Finmaskiga klassificeringssystem är att föredra, så länge de grupper
som undersöks inte blir alltför små. Med alltför grova kategorier av exempelvis sociala grupper är det lätt hänt att företagsledarens och universitetslärarens barn hamnar i samma grupp, vilket inte är helt lyckat eftersom dessa
båda grupper skiljer sig väsentligt åt vad det gäller utbildningsinvesteringar.
Ett annat sätt är att undersöka flera variabler samtidigt i stället för en i taget,
till exempel genom att använda ”ämneslärardottern från Uppsala” som analysenhet och inte nöja sig med ”kvinnlig student” eller ”student med akademikerbakgrund”.
Utbildningsadministrativa kategoriseringar och värderingar behöver som
sagt inte vara sociologiskt fruktbara. Åter till exemplet som nämndes inledningsvis: höga betyg antas vara en mer självklar väg till prestigeutbildningar i
högskolan än låga. Ser vi till konstnärliga prestigeutbildningar är det få av dem
som kommer in som har toppbetyg på sin meritlista.9 Det tycks snarare råda
en omvänd logik, det vill säga att låga betyg innebär att man struntat i skolan
och satsat på att investera i annat vid sidan om, däribland kanske nyttiga förberedelser för en kulturell bana. Att utgå från hur systemet definierar begreppen är givetvis i flera fall fullt rimligt och riktigt men det är inte alltid
9
Marta Edling & Mikael Börjesson, ”Om frihet, begåvning och karismatiskt lärande inom den
högre bildkonstnärliga utbildningen”, s. 66–83 i Praktiske Grunde. Tidsskrift for kultur- og samfundsviden, nr 1, 2008, s. 67–68 och s. 77–78.
19
UTBILDNINGSKAPITAL
självklart att den politiska designen av utbildningssystemet stämmer överens
med hur det faktiskt används. Min ingång är att användningen av systemet får
definiera vad som räknas som värdefull utbildningsinvestering. Jag försöker
helt enkelt att förstå systemet genom att ringa in användningen av det.
Utbildningsmått
Vilka indikatorer används för att beskriva utbildningsframgångar eller uteblivna sådana? Presentationen nedan är tänkt att ge en översikt över de vanligaste forskningsverktygen, eller utbildningsmått som jag benämnt dem, som
nyttjas inom svensk utbildningsforskning. Jag har begränsat mig till egenskaper som är direkt kopplade till individen. Mått som exempelvis lärartäthet
finns inte med medan betyg är direkt kopplat till individen och därmed behandlas. Jag har nöjt mig med att beskriva de mått forskare använder, även
om dessa ibland är desamma som eller ligger nära dem som används i utbildningsadministrativa sammanhang. Trots att det finns studier där en rad olika
mått används tänker jag diskutera de olika mätinstrumenten vart för sig, för
att få en bättre förståelse för användningen av dem.10
Mått kopplade till grundskolan
I undersökningar som baseras på nationell statistik förekommer vanligen fem
olika mått kopplade till grundskolan: 1) medelbetyg, 2) betyg i enskilda ämnen, 3) allmän och särskild kurs, 4) tillval samt 5) val av skola.
Medelbetyg är ett vanligt förekommande utbildningsmått eftersom det är
det viktigaste urvalsinstrumentet för selektion av elever till gymnasieskolor
och -utbildningar.11 Inte lika vanligt är att använda betyg i enskilda skoläm10
Till exempel utnyttjar Robert Erikson och Jan O. Jonsson de flesta variabler som finns
tillgängliga i officiell utbildningsstatistik från grund- till högskolan i sina analyser av rekryteringen till högskolan. Robert Erikson & Jan O. Jonsson, Ursprung och utbildning. Social snedrekrytering till högre studier, SOU 1993:85, Utbildningsdepartementet, Stockholm, 1993, s. 137–
142. Likaså nyttjar den forskningsgrupp som Jan-Eric Gustafsson företräder många utbildningsvariabler. Båda dessa forskargrupper gör longitudinella utbildningsstudier. Se exempelvis JanEric Gustafsson, Anette Andersson & Michael Hansen, ”Prestationer och prestationsskillnader i
1990-talets skola”, s. 133–209 i Välfärd och skola, SOU 2000:39, Socialdepartementet, Stockholm, 2000, s. 137–144. Den litteratur som nämns nedan ska ses som exempel på undersökningar där olika typer av utbildningsmått används. Presentationen täcker inte alla studier på
området.
11
Robert Erikson & Jan O. Jonsson, Ursprung och utbildning. Social snedrekrytering till högre
studier, SOU 1993:85, Utbildningsdepartementet, Stockholm, 1993, s. 137–142 och Jan-Eric
Gustafsson, Anette Andersson & Michael Hansen, ”Prestationer och prestationsskillnader i
1990-talets skola”, s. 133–209 i Välfärd och skola, SOU 2000:39, Socialdepartementet, Stockholm, 2000, s. 137–144. I de utbildningssociologiska miljöer som Robert Erikson och Jan O.
Jonsson samt Jan-Eric Gustafsson företräder är medelbetyg ett väl beprövat utbildningsmått.
Nämnas bör även att det från Skolverket och Utbildningsdepartementet ständigt levereras
20
INPLACERING
nen.12 Ofta väljs några strategiskt valda ämnen som matematik, svenska och
engelska, vilka får representera olika aspekter av lärdom.13 Mycket av den
forskning som behandlar bedömning i grundskolan är producerad i de miljöer
där de nationella ämnesproven utarbetas.14
Val av och betyg i allmän och särskild kurs i matematik och engelska är
mått som inte är brukbart längre eftersom dessa typer av kurser inte längre
finns i grundskolan. Men när dessa kurser fanns förekom de som mätinstrument.15 De särskilda kurserna, som var på en mer avancerad nivå, ansågs vara
ett mått på en betydligt mer framgångsrik utbildningsväg än de allmänna
kurserna även om detta inte alltid är uttalat.
Även tillvalet i grundskolan fungerar som ett mått i utbildningsstudier.
Liksom allmän och särskild kurs i matematik och engelska är tillvalet tidsbestämt. Vad man kunnat välja för kurser har varierat över tid men den viktiga skillnaden har varit mellan dem som valt språkstudier, vilket implicit har
använts som ett framgångsmått, och dem som valt andra kurser.16
För vissa har det alltid funnits möjlighet att välja skola genom att söka sig
till privatskolor. Men privatskolorna har varit väldigt få. Möjligheten till val
av grundskola introducerades för flertalet i början av 1990-talet och är med
andra ord en förhållandevis ny företeelse. Tidigare var det närhetsprincipen
som gällde, vilket innebar att elever per automatik hamnade på en skola som
låg nära hemadressen.17 I och med införandet av skolpeng har utbildningsforskare allt mer kommit att uppmärksamma betydelsen av skolval.18
uppdaterade undersökningar om betygsfördelningar. Se exempelvis Maria Stanfors, Säkert och
sakta. En kort historik över kvinnors intåg i naturvetenskaplig och teknisk utbildning, Nothäfte
18, Skolverket och Högskoleverket, Stockholm, 2000, s. 26, och Utbildningsdepartementet,
Könsskillnader i utbildningsresultat. Fakta, mönster och perspektiv, Utbildningsdepartementet,
Stockholm, 2004, s. 7–8.
12
För en historisk belysning av olika bedömningstraditioner se Christian Lundahl, Viljan att
veta vad andra vet. Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola, Arbetslivsinstitutet, Stockholm, 2006.
13
Se exempelvis Maria Stanfors, Säkert och sakta. En kort historik över kvinnors intåg i
naturvetenskaplig och teknisk utbildning, Nothäfte 18, Skolverket och Högskoleverket, Stockholm, 2000, s. 26.
14
Viveca Lindberg, ”Svensk forskning om bedömning och betyg 1990–2005”, i Studies in
Educational Policy and Educational Philosophy, nr 1, 2005, s. 5.
15
Ett exempel är Göran Arnman & Ingrid Jönsson, Segregation och svensk skola. En studie av
utbildning, klass och boende, Arkiv, Lund, 1983.
16
Göran Arnman och Ingrid Jönsson brukar, liksom Erikson och Jonsson och Gustafsson, flera
mått i sina studier om differentieringen i svensk skola. Arnman och Jönsson gör noggranna
analyser av betydelsen av elevernas val av allmänna och särskilda kurser samt tillvalens betydelse för segregationen. En av deras huvudpoänger är att elevernas individuella val i grundskolan bidrar till segregationen eftersom de rumsligt placeras i olika utbildningssammanhang. A.a.,
s. 141. Se även Göran Arnman & Ingrid Jönsson, Olika för olika. Aspekter på svensk utbildningspolitik, Arkiv, Lund, 1986, s. 43.
17
Därmed inte sagt att forskare inte tidigare uppmärksammat skolornas olika sociala sammansättning. Närhetsprincipen innebar en skev social sammansättning eftersom det fanns en boendesegregation. I de nämnda studierna av Göran Arnman och Ingrid Jönsson är boendesegregationen en huvudfråga, se a.a., s. 70–71, och Göran Arnman & Ingrid Jönsson, Segregation och
21
UTBILDNINGSKAPITAL
Mått kopplade till gymnasieskolan
Nedan görs en genomgång av de mått på utbildningsframgång som används
när gymnasieskolan undersöks. Liksom för grundskolan går det att utkristallisera några variabler som är vanligt förekommande i studier av utbildning.
Dessa är i stort sett desamma som för grundskolan men med den stora skillnaden att utbildningsvalet för gymnasieskolan är ett viktigt mått. Följande
utbildningsmått behandlas nedan: 1) utbildningsval, 2) behörighet till högskolan, 3) medelbetyg, 4) betyg i enskilda ämnen eller kurser samt 5) val av
skola.
En vanligt förekommande uppdelning av gymnasieutbildning är den mellan studie- och yrkesförberedande utbildning.19 Till de studieförberedande
utbildningarna brukar räknas naturvetenskaplig, teknisk, samhällsvetenskaplig, humanistisk och ekonomisk linje, medan de övriga klassas som yrkesförberedande (i programgymnasiet räknas naturvetenskapligt, tekniskt och samhällsvetenskapligt program som studieförberedande).20 De studieförberedande
gymnasieutbildningarna antas som namnet anger vara den förberedande vägen
till högre studier.21
Betygen kan användas som dikotomt mått: antingen har man behörighet till
högskolan eller inte. Grundläggande behörighet till högskolan definieras som
att man har slutbetyg från gymnasiet och godkänt betyg på minst 90 procent
av kurspoängen.22 Det betyder att man inte behöver vara godkänd i alla kärn-
svensk skola. En studie av utbildning, klass och boende, Arkiv, Lund, 1983, s. 23–31. Se även
Robert Erikson, ”Spelar valet av skola någon roll? Effekter av grundskola och omgivning på
övergången till gymnasiet”, s. 132–171 i Robert Erikson & Jan O. Jonsson (eds), Sorteringen i
skolan. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser, Carlsson, Stockholm, 1994.
18
Nihad Bunar och Jenny Kallstenius studerar effekter av den senare tidens utbildningsreformer på just elevers val av grundskola. Studien är förlagd till Stockholm och baserar sig på olika
typer av empiriskt material som intervjuer, etnografiska observationer, utbildningsdokument
och officiell utbildningsstatistik. Se Nihad Bunar & Jenny Kallstenius, Valfrihet, integration och
segregation i Stockholms grundskolor, Utbildningsförvaltningen, Stockholm, 2007; Nihad Bunar,
Skolan mitt i förorten. Fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism, Symposium, Stockholm, 2001, och Nihad Bunar & Jenny Kallstenius, ”I min gamla skola lärde jag
mig fel svenska”. En studie om skolvalfriheten i det polariserade urbana rummet, Integrationsverket, Norrköping, 2006.
19
I den senaste gymnasieutredningen påpekar man att det inte finns någon strikt uppdelning
mellan studieförberedande och yrkesförberedande utbildningar. Utbildningsdepartementet,
Framtidsvägen. En reformerad gymnasieskola, SOU 2008:27, Utbildningsdepartementet, Stockholm, 2008, s. 303–304.
20
Se exempelvis Robert Erikson & Jan O. Jonsson, Ursprung och utbildning. Social snedrekrytering till högre studier, SOU 1993:85, Utbildningsdepartementet, Stockholm, 1993, s. 187.
21
I Anna Sandells studie om utbildningssegregation används gymnasieutbildning som mått på
utbildningssegregation och självsortering, se Anna Sandell, Utbildningssegregation och självsortering. Om gymnasieval, genus och lokala praktiker, Malmö högskola, Malmö, 2007.
22
Behörighet kan även uppnås på andra sätt, exempelvis via studier på vuxengymnasium eller
utomlands, men merparten uppnår sin behörighet via gymnasiestudier i Sverige.
22
INPLACERING
ämnen.23 Ett annat sätt att använda betygen är att analysera dem som mått på
skolframgång. Medelbetyg kan jämföras och skalan kan vara mer eller mindre
differentierad.24 När det gäller antagning till högskolestudier förekommer det
att alla som har högsta betyg faktiskt inte kan antas, utan lotten får avgöra.
Liksom för grundskolan nyttjas även betyg i enskilda ämnen eller kurser25 för
att mäta utbildningsframgångar.26
Konkurrensen mellan skolorna om elever hårdnade under 1990-talet. Val
av skola har kommit att bli en allt viktigare aspekt att ta i beaktande när
utbildningssystemet ska utforskas. I Stockholm exempelvis, där betygsintag
råder, är det lika svårt att ta sig in på vissa populära innerstadsskolor som det
är att bli antagen till läkarutbildningen. Fenomenet är förhållandevis nytt och
därför har val av skola inte varit ett givet utbildningsmått, men det torde bli
en viktig indikator på utbildningsframgång framöver.27
23
Utbildningsdepartementet, Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet, Prop. 2006/07:107,
Utbildningsdepartementet, Stockholm, 2007, s. 9.
24
Anders Lexelius har undersökt den första elevkohorten som började gymnasiet med det nya
betygssystemet (1994–1997). Han studerade sambandet mellan gymnasiebetyget och resultat
på högskoleprovet. Utöver medelbetyget från gymnasiet använde han medelbetyg från
årskurs 9 i grundskolan och elevers gymnasiebetyg i svenska, engelska och matematik. Lexelius
kom fram till att betygen i engelska och matematik har störst samband med framgång på högskoleprovet. Anders Lexelius, Högskoleprovet och de målrelaterade betygen, Umeå universitet,
Umeå, 2004, s. 25. Christina Wikström undersökte i sin avhandling konsekvenserna av införandet av det målrelaterade betygssystemet i gymnasiet för urval till högre utbildning. I en av
studierna jämförde hon elevernas medelbetyg under sex år. Hon utgick från den första elevkohorten som gick ut gymnasieskolan med de nya målrelaterade betygen (1997). Resultaten
visar på att det har skett en betygsinflation i och med införandet av ett nytt betygssystem.
Dessutom visar det sig att det är elever med höga betyg som har stått för den största höjningen
av betygen. Christina Wikström, Criterion-referenced measurement for educational evaluation
and selection, Umeå universitet, Umeå, 2005, s. 32–33. Se även Christina Cliffordson, ”Betygsinflation i de målrelaterade gymnasiebetygen”, s. 1–14 i Pedagogisk Forskning i Sverige, nr 1,
2004.
25
Gymnasieskolan av i dag baseras på kurser på olika avancerade nivåer och eleverna får
kursbetyg i stället för som tidigare ämnesbetyg.
26
Christina Cliffordson och Åsa Berndtsson jämför några olika kursbetygs betydelse (matematik nivå A till E, fysik A och B, samhällskunskap A till C, svenska, inklusive svenska som
andra språk, A till C samt engelska A till C) för prestationer på tre olika högskoleprogram
(civilingenjörs-, högskoleingenjörs- och juristprogrammet under läsåren 1998/1999 till
2003/2004). Christina Cliffordson & Åsa Berndtsson, Samband mellan betyg i gymnasieskolan
och prestationer i högskolan, Högskoleverket, Stockholm, 2007, s. 10–15. Även Arnman och
Jönsson nyttjar betyg i svenska som mått, se Göran Arnman & Ingrid Jönsson, Olika för olika.
Aspekter på svensk utbildningspolitik, Arkiv, Lund, 1986, s. 64.
27
Stefan Lund undersöker effekter av val av gymnasieskola, gymnasieprogram och av kurser
inom programmet, se Stefan Lund, Marknad och medborgare. Elevers valhandlingar i gymnasieutbildningens integrations- och differentieringsprocesser, Växjö universitet, Växjö, 2006,
s. 113–200.
23
UTBILDNINGSKAPITAL
Mått kopplade till högskolan
När högskolan är med som undersökningsobjekt brukar 1) påbörjade högskolestudier, 2) högskoleutbildning, 3) högskola och 4) högskoleprov användas som framgångsmått.28 Kurspoäng och kursbetyg förekommer betydligt
mer sällan.29
Hur stor andel av en ålderskohort som påbörjar högskolestudier är ett vanligt utbildningsmått. Eftersom allt fler går vidare till högre studier har övergångsfrekvensen blivit ett allt viktigare mått.30 I början av 2000-talet förklarades att den politiska målsättningen var att 50 procent av en ålderskohort ska
ha påbörjat högre studier innan de är 25 år fyllda31, vilket säkerligen också
bidragit till att påbörjade högskolestudier noggrant har dokumenterats.32
Vanligen klassificeras högskoleutbildning som längre eller kortare. De
längre utbildningarna fungerar som indikatorer på större utbildningsinvesteringar än de kortare.33 Ämnesområde och enskilda utbildningar används också
28
Se exempelvis Jan-Eric Gustafsson, Anette Andersson & Michael Hansen, ”Prestationer och
prestationsskillnader i 1990-talets skola”, s. 133–209 i Välfärd och skola, SOU 2000:39, Socialdepartementet, Stockholm, 2000, s. 176–190.
29
Ewa Andersson och Tomas Grysell menar att måttet på studieframgång inom den
utbildningspolitiska sfären varit, från 1950-talet, avlagd examen inom stipulerad tid. Fasta
studiegångar (linjer och senare program), nya undervisningstjänster, förändrade undervisningsmetoder och nya läromedel menar de är resultatet av det reformarbete som syftat till att få fler
studenter att klara studierna på utsatt tid. Ewa Andersson & Tomas Grysell, Nöjd, klar och
duktig. Studenter på fem utbildningar om studieframgång. Umeå universitet, Umeå, 2002, s. 31.
30
Som en påminnelse om utbildningsexpansionen kan nämnas att på 1920-talet gick 2 procent
av en kohort vidare med högre studier. Robert Erikson & Jan O. Jonsson, Ursprung och utbildning. Social snedrekrytering till högre studier, SOU 1993:85, Utbildningsdepartementet, Stockholm, 1993, s. 55.
31
Utbildningsdepartementet, Den öppna högskolan, Prop. 2001/02:15, Utbildningsdepartementet, Stockholm, 2001, s. 18. På senare tid har detta mål tonats ner.
32
Robert Erikson & Jan O. Jonsson, Ursprung och utbildning. Social snedrekrytering till högre
studier, SOU 1993:85, Utbildningsdepartementet, Stockholm, 1993, s. 182–185 och Jan-Eric
Gustafsson Anette Andersson & Michael Hansen, ”Prestationer och prestationsskillnader i
1990-talets skola”, s. 133–209 i Välfärd och skola, SOU 2000:39, Socialdepartementet, Stockholm, 2000, s. 190–192. Lillemor Kim har studerat vilka konsekvenser antagningssystemet till
högskolan – framför allt 1977 års tillträdesreform – har för de potentiella sökande. Villighet att
studera vidare har med andra ord en framskjuten position i hennes studie. Undersökningen
baserar sig på enkäter, intervjuer och observationer. Lillemor Kim, Val och urval till högre
utbildning. En studie baserad på erfarenheterna av 1977 års tillträdesreform, Uppsala universitet,
Uppsala, 1998.
33
Jan-Eric Gustafsson, Anette Andersson och Michael Hansen använder sig av tre kategorier:
kortare utbildningsprogram (120 poäng eller kortare), medellånga (längre än 120 poäng men
kortare än 180 poäng) och långa utbildningsprogram (180 poäng eller längre). ”Prestationer och
prestationsskillnader i 1990-talets skola”, s. 133–209 i Välfärd och skola, SOU 2000:39, Socialdepartementet, Stockholm, 2000, s. 194–196. Robert Erikson och Jan O. Jonsson har en liknande uppdelning. De gör indelningen kortare högskoleutbildning (ett- och tvååriga utbildningar), längre vanlig universitetsutbildning (treårig och längre) och prestigeutbildning (utbildning till läkare, civilingenjör, civilekonom på Handelshögskolan i Stockholm, jurist, apotekare,
veterinär, tandläkare, agronom, och jägmästare). Robert Erikson & Jan O. Jonsson, Ursprung och
utbildning. Social snedrekrytering till högre studier, SOU 1993:85, Utbildningsdepartementet,
24
INPLACERING
i utbildningsanalyser, särskilt när det är något specifikt område eller någon
särskild utbildning som utforskas närmare.34
Högskola är inte ett lika flitigt använt mått som högskoleutbildning. Etableringen av nya högskolor och dess konsekvenser för snedrekryteringen har
det dock skrivits om.35 En konsekvens av den kraftiga utbyggnaden av
högskolan är troligen att det blir allt viktigare vilket lärosäte man har studerat
vid och därmed kommer troligen även högskola att bli ett allt mer betydelsefullt utbildningsmått.
Högskoleprovet fungerar som en alternativ inträdesbiljett till högskolan och
har använts sedan år 1977 som urvalsinstrument för antagning till högre studier.36 Högskoleprovet är väl utforskat, både i relation till vilka som väljer att
göra provet och vilka som presterar väl, men även i relation till hur väl provet fungerar som urvalsinstrument för högre studier.37 Tanken med provet
har bland annat varit att bredda rekryteringen till högskolan, vilket visat sig
inte fungera då det främst är de som har mycket utbildningstillgångar med sig
Stockholm, 1993, s. 170–176. De analyser som Erikson och Jonsson gör är på äldre kohorter,
vilket gör att den klassificering av utbildningar som används motsvarar den Jan-Eric Gustafsson
brukar eftersom de utbildningar som var ett- till tvååriga förr, som sjuksköterskeutbildningen
och utbildningar till låg- och mellanstadielärare, är treåriga i de senare kohorterna som Jan-Eric
Gustafsson analyserar. Likaså motsvarar Gustafssons kategori långa utbildningsprogram (180
poäng eller längre) till stor del Eriksons och Jonssons kategori prestigeutbildningar.
34
Juristutbildningen studerats närmare i Allan Svensson & Bo Nielsen, ”Vilka kommer in på
juristutbildningen och hur klarar man studierna?”, s. 1–23 i Pedagogisk Forskning i Sverige, nr 1,
2005. Maria Stanfors undersöker närmare området naturvetenskap och teknik, se Maria
Stanfors, Säkert och sakta. En kort historik över kvinnors intåg i naturvetenskaplig och teknisk
utbildning, Nothäfte 18, Skolverket och Högskoleverket, Stockholm, 2000, s. 6–8.
35
Helen Dryler, ”Etablering av nya högskolor. Ett medel för minskad snedrekrytering?”, s. 285–
308 i Sorteringen i skolan. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser, Robert
Erikson & Jan O. Jonsson (eds), Carlsson, Stockholm, 1994.
36
Christina Stage & Gunilla Ögren, Högskoleprovets utveckling under åren 1977–2000. Provets
sammansättning och provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Umeå universitet,
Umeå, 2001, s. 1.
37
Christina Stage har bland annat undersökt skillnader mellan könen i prestationer på provet.
Stage har inte bara använt sig av den sammanlagda provpoängen utan har även analyserat
utfallet av provets olika delmoment. Christina Stage, Gruppskillnader i provresultat. Uppgiftsinnehållets betydelse för resultatskillnader mellan män och kvinnor på prov i ordkunskap och
allmänorientering, Umeå universitet, Umeå, 1985. För effekter av upprepade provtagningar, se
Widar Henriksson & Birgitta Törnkvist, The Effects of Repeated Test Taking in Relation to the
Test Taker and the Rules for Selection to Higher Education in Sweden, Umeå universitet, Umeå,
2002. Christina Cliffordson har undersökt vilken effekt återupprepade tagningar av högskoleprovet har för poängutvecklingen, se Christina Cliffordson, ”Effects of Practice and Intellectual
Growth on Performance on the Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT)”, s. 192–204 i
European Journal of Psychological Assessment, nr 3, 2004. Se även Jan-Eric Gustafsson & Anette
Westerlund, ”Socialgruppsskillnader i prestationer på Högskoleprovet”, s. 264–284 i Robert
Erikson & Jan O. Jonsson (eds), Sorteringen i skolan. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser, Carlsson, Stockholm, 1994. Ewa Andersson har studerat inställning till högskoleprovet hos studenter vid några högskoleutbildningar. Andersson menar att avnämarperspektivet på högskoleprovet lyst med sin frånvaro inom forskningen. Se Ewa Andersson, ”Högskolestudenters syn på högskoleprovet och strategier för att antas till högre utbildning”, s. 81–
98 i Pedagogisk Forskning i Sverige, nr 2, 2005, s. 84–85.
25
UTBILDNINGSKAPITAL
hemifrån som använder sig av det och som når de bästa resultaten.38 Ett annat
intressant resultat är att de som blivit antagna till högskolan via högskoleprovet presterar sämre i högskolan än de som kommit in genom sina gymnasiebetyg.39 Provet fungerar alltså sämre som prognosinstrument än betygen.
Förklarande variabler
Det finns ett antal bakomliggande variabler som nyttjas för att förklara de
olika val och bortval som görs i utbildningssystemet.40 Två flitigt använda
förklarande faktorer är socialt ursprung och kön men även etnicitet och
demografiska faktorer förekommer.41
38
Se exempelvis Jan-Eric Gustafsson, Anette Andersson & Michael Hansen, ”Prestationer och
prestationsskillnader i 1990-talets skola”, s. 133–209 i Välfärd och skola, SOU 2000:39, Socialdepartementet, Stockholm, 2000, s. 184–190.
39
Allan Svensson har undersökt hur väl provet fungerar som urvalsinstrument. Svensson kommer fram till att gymnasiebetygen fungerar bättre som urvalsinstrument till civilingenjörsutbildningarna än högskoleprovet. De som blivit antagna på grundval av betyg tar fler poäng,
fortsätter studierna i högre grad och avlägger examen i större utsträckning. Allan Svensson,
”Gymnasiebetyg eller högskoleprov som urvalsinstrument? Fallet civilingenjörsutbildningarna”,
s. 15–36 i Pedagogisk Forskning i Sverige, nr 1, 2004, s. 15.
40
Också begåvning används som förklarande variabel, om än mer frekvent i tidigare forskning.
Jag har dock valt att begränsa genomgången till mer sociologiskt orienterad utbildningsforskning. Se Kjell Härnqvist till exempel som tar upp intelligens som en bestämningsfaktor för
individers val av utbildningsnivå. Kjell Härnqvist, ”Individers efterfrågan på utbildning”, s. 153–
168 i Sigbrit Franke-Wikberg & Ulf P. Lundgren (eds), Karriär och levnadsbana. En antologi om
studie- och yrkesval, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1980, s. 156.
41
Jag uppehåller mig inte här vid etnicitet utan koncentrerar mig på socialt ursprung och kön
eftersom det är dessa två dimensioner som jag undersökt. Med den typ av officiell utbildningsstatistik som jag har haft tillgång till har det varit svårt att göra några vettiga klassificeringar av
nationell härkomst eftersom grupperna blir antingen alltför små eller alltför heterogena. I mina
undersökta studentkohorter var andelen studenter med utländskt ursprung – här definierat
som student som ej har svensk förälder – sex procent i Uppsala respektive fyra procent i norra
Stockholm. Om man ska ta den nationella härkomsten på allvar duger det inte med en indelning i att antingen ha svenskfödda föräldrar eller ej. Det skulle krävas en klassificering som tog
hänsyn till specifikt land om det nationella ursprunget skulle göras rättvisa. Tas uppgifter om
enstaka länder med i beräkningarna blir andelsberäkningar problematiska eftersom grupperna
blir mycket små. Dessutom menar Mikael Palme att elever med utländsk härkomst som också
har stora utbildningstillgångar har mer gemensamt kulturellt sett med svenska elever än med
elever med utländskt ursprung som inte har samma mängd av utbildningsresurser. Det vill säga
att utbildningskapitalet dominerar över det nationella ursprunget. Mikael Palme, Det kulturella
kapitalet. Studier av symboliska tillgångar i det svenska utbildningssystemet 1988–2008, Uppsala
universitet, Uppsala, 2008, s. 49. Betydelsen av utbildningskapital för dem med utländsk härkomst diskuteras även av Anita Göransson & Ida Lidegran i ”En gränslös akademi? Vägar till
den akademiska toppen med utländsk bakgrund i bagaget”, s. 259–284 i Anita Göransson (ed.),
Makten och mångfalden. Eliter och etnicitet i Sverige, Ds 2005:12, Justitiedepartementet, Stockholm, 2005. Inte heller har jag ägnat uppmärksamhet åt demografiska faktorer som exempelvis
kohortstorlek. Jan-Eric Gustafsson (m.fl.) har visat hur kohortstorleken påverkar konkurrensen
om platser i högskolan, se Jan-Eric Gustafsson, Anette Andersson & Michael Hansen, ”Prestationer och prestationsskillnader i 1990-talets skola”, s. 133–209 i Välfärd och skola, SOU
2000:39, Socialdepartementet, Stockholm, 2000, s. 192.
26
INPLACERING
Det finns mycket forskning om klass och utbildning och likaså rikligt med
undersökningar om kön och utbildning. Det finns däremot betydligt färre
studier där socialt ursprung och kön hålls samman i analyserna. Presentationen nedan tydliggör att det finns ett antal relationer som vanligen undersöks.
Dessa kan sammanfattas på följande vis: 1) skillnader mellan könen där både
kvinnor och män beaktas, 2) skillnader mellan könen men antingen kvinnor
eller män beaktas, 3) klasskillnader, 4) klass och kön kombineras men antingen kvinnor eller män beaktas (exempelvis kvinnor med arbetarklassbakgrund) samt 5) klass och kön kombineras men endast en eller ett par klassfraktioner beaktas. Min poäng är helt enkelt att det inte är särskilt utbrett att
klass (eller socialt ursprung) och kön analyseras tillsammans eller att båda
könen och flera klasser eller klassfraktioner tas med i beräkningarna.
Klass
Ett vanligt mått på den sociala bakgrunden är föräldrarnas utbildningsnivå.
Man skulle ju kunna tänka sig att föräldrarnas skolbetyg, skola eller någon
annan variabel som är kopplad till utbildningsgången likaväl hade fungerat
som en indikator på det sociala ursprunget, men föräldrarnas utbildningsnivå
har en särställning. Variabeln är kondenserad såtillvida att den samvarierar
med en rad andra relevanta faktorer, vilket gör att den fungerar väl som indikator på social bakgrund. Yrke, socioekonomisk indelning (SEI-kod) och socialgrupp I, II, och III är andra förhållandevis vanliga mått i sammanhanget.
Tidiga studier av den sociala bakgrundens inflytande på elevers vägar
genom utbildningssystemet gjordes av Kjell Härnqvist och Allan Svensson,
som genomförde longitudinella utbildningsorienterade uppföljnings- och
utvärderingsstudier utifrån stora databaser med olika elevkohorter.42 Andra
som ägnat mycket uppmärksamhet åt förhållandet mellan utbildning och
klass är Robert Erikson och Jan O. Jonsson som slår fast att om man ser till
hela 1900-talet har den sociala snedrekryteringen i högskolan minskat, men
från 1960-talet fram till början av 1990-talet har den inte förändrats nämn-
42
I artikeln ”Klasstillhörighet och högskoleutbildning” presenteras det longitudinella
Individualstatistikprojektet som började år 1961 och i vilket det samlades in uppgifter om
individers skolgång och hemförhållanden (föräldrarnas yrke och utbildning) under åren 1948
till 1974 (år 1948 och 1966 samlades uppgifter in om samtliga svenskar födda vissa datum
medan det under övriga år gjordes stickprov för en tiondel av årsklassen).
I Individualstatistikprojektet analyserades bland annat uppväxtmiljöns betydelse för övergången till högskolan. Allan Svensson, ”Klasstillhörighet och högskoleutbildning”, s. 11–23 i
Sigbrit Franke-Wikberg & Ulf P. Lundgren (eds), Karriär och levnadsbana. En antologi om
studie- och yrkesval, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1980, s. 12–13. Se även Kjell
Härnqvist & Allan Svensson, Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. En jämförelse mellan
fyra årskullar, Betänkande av Gymnasieutredningen, SOU 1980:30, Liber/Allmänna förlaget,
Stockholm, 1980; Kjell Härnqvist, ”Social selektion till gymnasium och högskola”, s. 95–131 i
Robert Erikson & Jan O. Jonsson (eds), Sorteringen i skolan. Studier av snedrekrytering och
utbildningens konsekvenser, Carlsson, Stockholm, 1994, s. 95–97.
27
UTBILDNINGSKAPITAL
värt.43 Även Göran Arnman och Ingrid Jönsson använder social bakgrund som
förklarande variabel. De menar att den sociala skiktningen som tidigare fanns
i det parallella utbildningssystemet med folkskola och läroverk har flyttat in i
grundskolan.44 Segregationen som sker i grundskolan fortsätter sedan i
gymnasieskolan, och de framhåller att gymnasiet har blivit en utbildningsinstitution som gynnar barn tillhörande högre sociala skikt och missgynnar
arbetarklassens barn.45 Uppväxtvillkorens inverkan på utbildningskarriären
har studerats av Helen Dryler. Hon använder sig av föräldrarnas yrke och
sysselsättningsstatus för att definiera den sociala klasstillhörigheten och
undersöker sedan hur den påverkar barnens studieframgångar och val av
högre utbildning. Dryler visar att det framför allt är föräldrarnas utbildningsnivå som bidrar till den sociala snedrekryteringen. De ekonomiska hemförhållandena betyder inte lika mycket.46 Mats Trondman och Nihad Bunar
spetsar till det och säger att man kan tala om två utbildningsvägar för högstadieungdomar. Den ena vetter mot teoretiska gymnasiestudier och fortsatta
högre studier och den andra mot yrkesförberedande gymnasieutbildningar
och arbete. Den första vägen befolkas framför allt av akademikerbarn och
barn till högre tjänstemän medan den andra drar till sig barn till lägre tjänstemän, hantverksinriktade småföretagare utan utbildning och arbetare. Därtill
orienterar sig ungdomarna mot olika typer av kulturella praktiker. Det är de
välutbildade barnen, och framför allt döttrar till dessa, som drar mot den
legitima kulturen. Trondman och Bunar menar därmed att det parallellt till
de två olika utbildningsvägarna finns två kulturvägar.47
43
Robert Erikson och Jan O. Jonsson skriver ”När inträffade då den sociala utjämningen? Våra
resultat talar för att den började på 1930-talet och att den var rätt kraftig också under 1940-,
1950- och 1960-talen. Därefter planar den ut.” Erikson och Jonsson lyfter fram jordbrukardöttrarna som den grupp som under seklet har gjort de mest uppseendeväckande utbildningsframgångarna av alla. Robert Erikson & Jan O. Jonsson, Ursprung och utbildning. Social snedrekrytering till högre studier, SOU 1993:85, Utbildningsdepartementet, Stockholm, 1993, s. 22.
44
Göran Arnman & Ingrid Jönsson, Segregation och svensk skola. En studie av utbildning, klass
och boende, Arkiv, Lund, 1983, s. 149–150.
45
Göran Arnman & Ingrid Jönsson, Olika för olika. Aspekter på svensk utbildningspolitik,
Arkiv, Lund, 1986, s. 43–49.
46
Helen Dryler, ”Uppväxtvillkor och utbildningskarriär”, s. 43–72 i Robert Erikson & Jan O.
Jonsson (eds), Sorteringen i skolan. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser,
Carlsson, Stockholm, 1994, s. 69–72.
47
Mats Trondman & Nihad Bunar, ”Inledning”, s. 31–162 i Nihad Bunar & Mats Trondman
(eds), Varken ung eller vuxen. ”Samhället idag är ju helt rubbat”, Atlas, Stockholm, 2001, s. 32–
33. Betydelsen av kön och bostadsort lyfts även fram. ”Det är till exempel större chans för ett
arbetarklassbarn att byta bana genom livet om det är en flicka och om hon bor på en ort som
inte domineras av arbetarklassens kulturmönster. Om hon därtill går i en skolklass som domineras av medelklassbarn ökar chansen ytterligare. Minst chans att bryta mönster har en arbetarklasskille med båda föräldrarna i lågutbildade arbetarklassyrken på en bruksort som går i en
klass dominerad av arbetarklasskillar”, s. 34.
28
INPLACERING
Kön
Nedan ägnar jag uppmärksamhet åt undersökningar som placerar kön i första
rummet, det vill säga främst använder kön som förklarande variabel. Till
skillnad från forskningen om utbildning och klass – som i stor utsträckning är
av kvantitativ karaktär – är den forskning som behandlar utbildning och kön i
betydligt större utsträckning kvalitativ till sin art.48 Inga Wernerssons avhandling från år 1977 var en tidig studie som fokuserade könsaspekten i utbildningssammanhang.49 Hon studerade bland annat grundskoleelevers föreställningar om könsrollernas innehåll och klassrumsinteraktionen ur ett könsperspektiv. Wernersson sammanfattar delar av sina resultat på följande vis:
In short: girls are described in more positive terms by their teacher than boys,
girls have more favorable attitudes towards the school and to their peers and
girls also get better marks during the most of the school time. But: teachers
interact more with boys, they are more interested in boys and give them more
personal treatment and more help. While the school situation for girls seems
to develop in a negative direction during the school years boys show a more
positive trend. Girls are more anxious in later than in earlier grades while the
opposite is the case for boys. The subject areas that are held to be suitable for
girls are fewer in the higher grades than in the lower, while the male role is
extended in this aspect. It seems as if girls’ ability to adjust well gives them a
good time during the first years in school but makes them losers in the end.50
I spåren av Wernerssons undersökning har det kommit en rad olika utbildningsvetenskapliga undersökningar som vidrör aspekter som Wernersson
studerade. En sådan studie är Jan Einarssons och Tor G. Hultmans undersökning om språk och kön i skolan. Deras analyser av den språkliga interaktionen
i klassrummet visar att pojkar och flickor intog olika positioner i klassrummet, där pojkarna dominerade det språkliga utrymmet på flickornas bekostnad.51
Elisabet Öhrns avhandling behandlar också interaktionsmönstren i klassrummet utifrån ett könsperspektiv.52 I stora drag kan sägas att resultaten
48
Detta är något som Caroline Berggren också uppmärksammar. Caroline Berggren, Entering
Higher Education. Gender and Class Perspectives, Göteborgs universitet, Göteborg, 2006, s. 29.
Monica Rosén & Inga Wernersson menar att det är angeläget att könsforskningen även använder sig av kvantitativa metoder och i synnerhet multivariata tekniker. Monica Rosén & Inga
Wernersson, ”Kunskapsmönster och kön. Om nödvändigheten av kvantitativ feministisk
forskning i pedagogik”, s. 8–24 i Pedagogisk Forskning i Sverige, nr 1, 1996, s. 13.
49
Inga Wernersson, Könsdifferentiering i grundskolan, Göteborgs universitet, Göteborg, 1977.
50
A.a., s. 269.
51
Jan Einarsson & Tor G. Hultman, Godmorgon pojkar och flickor. Om språk och kön i skolan,
Liber, Malmö, 1984. Det empiriska underlaget är inspelningar av skoldagar framför allt från lågoch mellanstadiet, a.a., s. 63–68.
52
Empirin består av klassrumsobservationer i årskurs nio och intervjuer med lärare och elever
i de observerade klasserna. Elisabet Öhrn, Könsmönster i klassrumsinteraktion. En observations-
29
UTBILDNINGSKAPITAL
ansluter sig till Wernerssons.53 Lärarna uppmuntrar pojkarnas intressen i
större utsträckning än flickornas och pojkarna identifieras som individer av
lärarna medan flickorna mer ses som en grupp. Men Öhrn lyfter fram att det
finns variationer i interaktionen mellan klasser och mellan ämnen och att
flickorna genom olika strategier försöker göra motstånd mot underordningen
i klassrummet.54
Temat kvinnor och naturvetenskapliga studier har varit föremål för en rad
undersökningar.55 Else-Marie Staberg redogör i sin avhandling för hur flickor
och pojkar skiljer sig åt i mötet med högstadiets fysik, kemi och teknik.56
Staberg har även ställt frågor om kön och naturvetenskaplig gymnasieutbildning.57 Hon framhåller att flickorna, på högstadiet och i gymnasiet, efterfrågar
och intervjustudie av högstadieelevers lärarkontakter, Göteborgs universitet, Göteborg, 1990,
s. 55–60.
53
Inga Wernersson, Könsdifferentiering i grundskolan, Göteborgs universitet, Göteborg, 1977.
54
Britt-Marie Berge har också ägnat sig åt att studera hur kön skapas i klassrummet. BrittMarie Berge, ”Könskoreografi och symboliskt våld i skolan”, s. 46–54 i Kulturella perspektiv,
nr 4, 1998. Berge har studerat när lärare utvecklade pedagogiska metoder som syftade till att
främja jämställdheten i klassrummet. Britt-Marie Berge, ”Styra eller styras. Att skapa kön i
klassrummet”, s. 15–32 i Gudrun Nordborg (ed.), Makt & kön. Tretton bidrag till feministisk
kunskap, Symposion, Stockholm, 1997, s. 15–16. Ingegerd Tallberg Broman har gjort en sammanställning av olika forskningsbidrag som berör kön och utbildning. Ingegerd Tallberg
Broman, Pedagogiskt arbete och kön. Med historiska och nutida exempel, Studentlitteratur,
Lund, 2002.
55
Det så kallade NOT-projektet (Naturvetenskap och Teknik) var ett samarbetsprojekt mellan Skolverket och Högskoleverket. Projektet löpte under perioden 1993–2003. Bland annat
kopplades olika forskare till projektet som handlade om att stimulera intresset för naturvetenskap och teknik. Projektet genomfördes i två etapper, NOT 1 och NOT 2. Enbart NOT 2 hade
en budget på 17 miljoner kronor, vilket visar på det stora intresset från statsmakterna av att
stimulera utbildningssatsningar inom dessa områden. Kjell Gisselberg, Christina Ottander &
Anders Hanberger, NOT-projektet 1999–2003. En utvärdering, Umeå universitet, Umeå, 2003.
En aspekt i NOT 2 var att förmå fler flickor och kvinnor att satsa på studier i naturvetenskap
och teknik, vilket ledde till att det producerades rapporter i ämnet. Se exempelvis Maria
Stanfors, Säkert och sakta. En kort historik över kvinnors intåg i naturvetenskaplig och teknisk
utbildning, Nothäfte 18, Skolverket och Högskoleverket, Stockholm, 2000. Sylvia Benckert har
fördjupat sig i ämnet fysik ur ett könsperspektiv. Hon diskuterar hur fysikämnet kopplas till
det manliga. Sylvia Benckert, ”Är fysiken könlös? Reflektioner kring ett universitetsämne”,
s. 53–70 i Gudrun Nordborg (ed.), Makt & kön. Tretton bidrag till feministisk kunskap, Symposion, Stockholm, 1997. Sylvia Benckert och Else-Marie Staberg visar hur villkoren för kvinnliga
forskare inom naturvetenskap såg ut i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Benckert
och Staberg pekar på att de kvinnor som nådde långt inom naturvetenskapen under denna
period kom från familjer där båda föräldrarna hade visat intresse för döttrarna och deras
utbildningar. Det fanns även rikligt med kulturella tillgångar och det var framför allt mödrarna
som förmedlade dessa till döttrarna. Mödrarna var dessutom i flera fall yrkesverksamma. Sylvia
Benckert & Else-Marie Staberg, Forskning med förhinder. Sex kvinnliga naturvetares väg genom
livet, Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1992, s. 63.
56
Else-Marie Staberg, Olika världar, skilda värderingar. Hur flickor och pojkar möter högstadiets fysik, kemi och teknik, Umeå universitet, Umeå, 1992.
57
Else-Marie Staberg, Den breda vägen. Flickor och pojkar om gymnasieskolans naturvetenskapsprogram, Umeå universitet, Umeå, 1997 och Else-Marie Staberg, ”Att gå den naturvetenskapliga vägen. Röster från gymnasieskolan”, s. 33–52 i Gudrun Nordborg (ed.) Makt & kön. Tretton
bidrag till feministisk kunskap, Symposion, Stockholm, 1997.
30
INPLACERING
en kunskap som de kan känna sig engagerade i och där de kan integrera sig
själva som subjekt.58
På senare år har det formulerats flera projekt om maskulinitetsskapande i
utbildningssammanhang och det har skett en förskjutning från ett fokus på
flickor, kvinnor eller kvinnligheter till att fokusera på pojkar, män eller manligheter.59
Ovan konstateras att kvalitativ forskning dominerar området kön och utbildning. Men det finns naturligtvis undantag. I en rapport med en forskarbilaga utgiven av Skolverket behandlas könsskillnader i utbildningsval och i
uppnåendet av skolans kunskapsmål.60 Rapporten vilar framför allt på statistik. Bland resultaten framhålls att pojkar betygsmässigt presterar ungefär 90
procent av flickornas resultat, vilket gäller för såväl grund- som gymnasieskolan. Det konstateras dock att betygsdifferensen mellan könen har varit
konstant under lång tid.61 Det är således inget nytt fenomen att flickor lyckas
bättre än pojkar i skolan, även om det stundtals kan låta så i den allmänna
debatten. I en artikel som är kopplad till Skolverkets rapport anlägger Göran
Arnman och Martin Järnek ett könsperspektiv på gymnasieskolan och
arbetsmarknaden. De kommer fram till att könsutjämningen har gått fortare i
yrken som kräver lång utbildning. Därav dras slutsatsen att förändringar i
utbildningssystemet har stor betydelse.62 Ingrid Jönsson framhåller att
kvinnornas framgång i utbildningssammanhang har skett i hela västvärlden
och att man i många västländer finner en större andel kvinnor än män i högre
utbildning. Kvinnorna presterar också bättre betygsmässigt. Hon utläser även
ur statistiken att män oftare väljer yrkesinriktade sekundärutbildningar. Detta
gör att de lättare slussas direkt ut i arbetslivet.63
58
A.a., s. 42.
Marie Nordberg (ed.), Manlighet i fokus. En bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola, Liber, Stockholm, 2005. Se även Marie Nordberg, ”Barns och
ungas livsvillkor och identitetsskapande. Om kön, sociala ordningar och pojkars maskulinitetsskapande praktiker”, i Forskarbilaga till Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval,
rapport nr 287, Skolverket, Stockholm, 2006.
60
Skolverket, Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, rapport nr 287, Skolverket,
Stockholm, 2006.
61
Det hänvisas till mätningar från 1988. A.a., s. 18–20. Allan Svensson visar i sin studie från år
1971 att redan under slutet av 1960-talet hade flickors skolprestationer ökat. Allan Svensson,
Relative achievement. School performance in relation to intelligence, sex and home environment,
Göteborgs universitet, Göteborg, 1971.
62
Göran Arnman & Martin Järnek, ”Ett könsperspektiv på tjugo års förändringar i gymnasieskolan och på arbetsmarknaden”, i Forskarbilaga till Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, rapport nr 287, Skolverket, Stockholm, 2006, s. 2–3.
63
Ingrid Jönsson, ”Utbildningsskillnader. Stabilitet och förändring i ett europeiskt perspektiv”, i
Forskarbilaga till Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, Skolverket, Stockholm,
2006, s. 4. En aktuell studie på samma tema svarar Anna Sandell för. Hon har undersökt hur
gymnasieval hänger samman med segregation och självsortering. Anna Sandell, Utbildningssegregation och självsortering. Om gymnasieval, genus och lokala praktiker, Malmö högskola,
Malmö, 2007.
59
31
UTBILDNINGSKAPITAL
Klass och kön
Det är slående hur ofta klass och kön behandlas var för sig i utbildningsstudier. Detta gäller framför allt samhällsvetenskaplig forskning. Inom historiedisciplinen är läget lite annorlunda. Det finns flera studier på temat kön,
klass och utbildning i historieämnet.64 Detta är inte särskilt konstigt eftersom
historiska utbildningsstudier som koncentrerar sig på könsaspekten näst intill
per automatik får med en klassdimension eftersom tidigare epokers utbildningssystem var ännu hårdare socialt skiktade än dagens. Detta gör att vid
studier av exempelvis flickskolor är det framför allt borgerlighetens döttrar
som är under luppen. Inom utbildningsforskningen i övrigt är det som sagt
mer magert med studier där socialt ursprung och kön hålls samman.65 Men
det finns exempel även inom samhällsvetenskap.
Caroline Berggren kombinerar klass och kön i kvantitativa longitudinella
studier. Hon har undersökt hur studentpopulationen påverkades av ekonomiska fluktueringar på arbetsmarknaden under 1990-talet. Vidare har Berggren analyserat effekten av de vanligaste typerna av antagningsförfaranden på
olika studentgrupper och hur differentieringen inom högskolan har utvecklats
sett till klass och kön.66 Berggren visar att när det var svårt att få arbete ökade
antalet studenter med lite nedärvda resurser. När arbetsmarknaden återhämtade sig lämnade männen med lågt socialt ursprung högskolan medan motsvarande kvinnor stannade kvar. Berggrens studie pekar även på att det är män
inom den övre medelklassen som mest framgångsrikt utnyttjar alternativa
antagningsvägar som högskoleprovet och att kvinnor börjar i högskolan i
större utsträckning än män, vilket gällde för såväl kvinnor med arbetarklassbakgrund som dem från övre medelklassen, medan motsvarande män i högre
64
Några exempel: Christina Florin & Ulla Johansson, ”Där de härliga lagrarna gro…”. Kultur,
klass och kön i det svenska läroverket 1850–1914, Tiden, Stockholm, 1993; Ulla Johansson, Normalitet, kön och klass. Liv och lärande i svenska läroverk 1927–1960, Umeå universitet, Umeå,
2000; Hanna Markusson Winkvist, Som isolerade öar. De lagerkransade kvinnorna och akademin under 1900-talets första hälft, Symposion, Stockholm, 2003, och Annika Ullman, Rektorn.
En studie av en titel och dess bärare, HLS Förlag, Stockholm, 1997. Se även Esbjörn Larssons
avhandling där han beskriver manlighetsfostran på kadettutbildningen vid Karlberg. Esbjörn
Larsson, Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning. Kungl. krigsakademien mellan åren 1792
och 1866, Uppsala universitet, Uppsala, 2005, s. 239–326.
65
Elisabet Öhrn har, på uppdrag av Skolverket, genomfört en inventering av könsforskning om
ungdomars situation i skolan. Öhrn kommer fram till att det görs tämligen få studier där kön
och social bakgrund kopplas samman. Hon framhåller att det behövs fler empiriska undersökningar som utgår från kön och klass i relation till utbildning. Dessutom slår Öhrn fast att från
1980-talet och framåt har den nordiska könsforskningen som behandlar skolan använt kvalitativa metoder i stor utsträckning. Hon menar att dagens könsforskning som relaterar till skolan
riskerar att tappa bort, eller som Öhrn uttrycker det, ”underskatta” dominansförhållanden
mellan olika grupper av individer. Det avvikande och variationen fokuseras framför det vanliga
och gemensamma. Elisabet Öhrn, Könsmönster i förändring? En kunskapsöversikt om unga i
skolan, Skolverket, Stockholm, 2002, s. 81–84.
66
Caroline Berggren, Entering Higher Education. Gender and Class Perspectives, Göteborgs
universitet, Göteborg, 2006, s. 37.
32
INPLACERING
grad börjar på det som Berggren klassificerar som ”attraktiva program”. Lite
förenklat kan sägas att de attraktiva programmen är längre yrkesförberedande
utbildningar med hög status.67 Det senare gäller för både män med arbetarklassbakgrund och män från den övre medelklassen.68
Inger Berggren kombinerar klass och kön i sina analyser av intervjuer med
kvinnliga elever med arbetarklassbakgrund.69 Hon visar hur arbetarklassdöttrarna utvecklar en identitet där de tar avstånd från beteenden i skolan som de
anser tillhör medelklassens förhållningssätt, som att plugga.70 Berggren studerar med andra ord hur identiteter formeras i relation till utbildningsinvesteringar. En annan studie, också kvalitativ, av Fanny Ambjörnsson, utgår från
kvinnliga elever på det samhällsvetenskapliga programmet och barn- och
fritidsprogrammet. Implicit ger valet av gymnasieprogram två olika grupper
av kvinnliga elever, de med medelklassbakgrund som går det samhällsvetenskapliga programmet och de med arbetarklassbakgrund som sökt sig till barnoch fritidsprogrammet.71 Genom observationer och intervjuer har Ambjörnsson liksom Berggren undersökt hur identitetsformeringen ser ut.72 Ambjörnsson har till skillnad från Berggren studerat två grupper av kvinnliga elever
med olika sociala bakgrunder. I studien som Ambjörnsson genomfört beaktas
framför allt betydelsen av det sociala ursprunget eftersom kön konstanthålls.
Utbildningssociologi med franska rötter
Min studie är inskriven i den utbildningssociologiska tradition som den
franske sociologen Pierre Bourdieu företrädde.73 En rad svenska utbildningsstudier har producerats som tar sitt avstamp i denna. Donald Broady och
Mikael Palme har studerat hur den svenska högskolan på 1980-talet är
67
A.a., s. 43–44.
A.a.
69
Margareta Nilsson Lindström har fokuserat på dem som bryter mot traditionella utbildningsval. Hon har intervjuat flickor med olika socialt och nationellt ursprung. Nilsson Lindström
ställer frågor om hur flickorna uppfattar valfriheten i utbildningssystemet och studerar om
deras perspektiv på utbildning innehåller inslag av överskridande i relation till traditionella
segregationsmönster. Margareta Nilsson Lindström, Tradition och överskridande. En studie av
flickors perspektiv på utbildning, Lunds universitet, Lund, 1998, s. 15.
70
Inger Berggren, Identitet, kön och klass. Hur arbetarflickor formar sin identitet, Göteborgs
universitet, Göteborg, 2001, s. 282–284.
71
Fanny Ambjörnsson, I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Ordfront, Stockholm, 2004, s. 33–34.
72
Det finns betydligt mer forskning om identitetsformering och kön än vad det finns om
formering av klassidentiteter. I Libris gav en sökning av orden ”kön identitet” 127 träffar. Orden
”klass identitet” resulterade i 22 träffar.
73
Se exempelvis Pierre Bourdieu & Jean-Claude Passeron, Les héritiers. Les étudiants et la
culture, Minuit, Paris, 1964, och Pierre Bourdieu, La noblesse d’État. Grandes écoles et esprit de
corps, Minuit, Paris, 1989.
68
33
UTBILDNINGSKAPITAL
strukturerad och hierarkiserad.74 Mikael Palme har särskilt studerat betydelsen av oppositionen mellan dem som har mycket ekonomiska tillgångar och
dem som främst upprätthåller sin sociala ställning med hjälp av kulturella
tillgångar. Det visar sig att dessa grupper förhåller sig till utbildning på olika
vis och även gör skilda typer av utbildningsinvesteringar. Palme visar hur
sociala grupper som innehar mycket kulturella tillgångar ser utbildning som
ett livslångt projekt och ogärna satsar på ”osäkra” kort när de väljer utbildning, medan grupper som står den ekonomiska polen nära ser utbildning mer
i termer av nytta och ur ett mer kortsiktigt perspektiv.75 Senare studier av
högskolan har framför allt genomförts av Mikael Börjesson och Donald
Broady, vilka visar att den svenska högskolans sociala struktur är stabil över
tid.76 Mikael Börjesson har undersökt kopplingen mellan det nationella och
det internationella i utbildningssammanhang. Han visar hur stor roll nationella utbildningsinvesteringar spelar i kampen om åtråvärda utbildningsplatser utomlands och att det finns en homologi mellan det nationella och det
internationella utbildningsfältet.77 Också gymnasieskolan har varit föremål för
forskning på såväl nationell som regional nivå. I de regionala studierna blir det
tydligt att villkoren för gymnasieskolan skiljer sig väsentligt åt mellan olika
regioner.78
74
Donald Broady & Mikael Palme, Högskolan som fält och studenternas livsbanor, Rapporter
från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 1, HLS Förlag, Stockholm, 1992
[1989].
75
Mikael Palme, ”Personlighetsutveckling som social strategi. Den kulturella medelklassens
reproduktionsstrategier”, s. 275–298 i Peter Dahlén & Margaretha Rönnberg (eds), Spelrum. Om
lek, stil och flyt i ungdomskulturen, Filmförlaget, Uppsala, 1990. Se även Mikael Palme, Det
kulturella kapitalet. Studier av symboliska tillgångar i det svenska utbildningssystemet 1988–
2008, Uppsala universitet, Uppsala, 2008.
76
Donald Broady, Mikael Börjesson & Mikael Palme, ”Det svenska högskolefältet under 1990talet. Den sociala rekryteringen och konkurrensen mellan lärosätena”, s. 13–47 och s. 135–154 i
Thomas Furusten (ed.), Perspektiv på högskolan i ett förändrat Sverige, Högskoleverket, Stockholm, 2002, s. 45. Lärarutbildningens socialt sett dominerade position i högskolan har undersökts närmare. Mikael Börjesson, Det svenska högskolefältet och lärarutbildningarna, Rapporter
från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 30, Uppsala universitet, Uppsala, 2006 [2003] och Elisabeth Hultqvist & Mikael Palme, ”Om de kunde ge en mall”. En studie
av lärarstudenternas möte med lärarutbildningen, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 40, Uppsala universitet, Uppsala, 2006.
77
Mikael Börjesson, Transnationella utbildningsstrategier vid svenska lärosäten och bland
svenska studenter i Paris och New York, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och
kultursociologi, nr 37, Uppsala universitet, Uppsala, 2005.
78
För analyser på nationell nivå och i Stockholm se Donald Broady (m.fl.), ”Skolan under
1990-talet. Sociala förutsättningar och utbildningsstrategier”, s. 5–133 i Välfärd och skola, SOU
2000:39, Socialdepartementet, Stockholm, 2000 och Donald Broady & Mikael Börjesson, ”En
social karta över gymnasieskolan”, s. 90–99 i Ord&Bild, nr 3–4, 2006. Ingrid Nordqvist och
Monica Langerth Zetterman har undersökt gymnasieskolan i Gävleborgs län. Ingrid Nordqvist
& Monica Langerth Zetterman, Gymnasieskolan som konkurrensfält. Ett regionalt perspektiv.
Gävleborgs län, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 33,
Uppsala universitet, Uppsala, 2004. Ida Lidegran har studerat gymnasieskolan i Uppsala närmare. Ida Lidegran, Uppsala. En akademiskt dominerad gymnasieskola, Rapporter från Forsk-
34
INPLACERING
Gemensamt för den nämnda forskningen är att den utgår från att elever
och studenter träder in i en redan strukturerad och hierarkiserad utbildningsvärld när de väljer gymnasieutbildning eller söker sig till högskolan. Detta
innebär att allt inte värderas lika utan det finns dominerande och dominerade
utbildningar. Undersökningarna visar hur utbildningssystemet används olika
av grupper av människor med olika mängd och art av tillgångar.
Mitt bidrag sällar sig till denna skara av studier. Jag har utgått från de sociala grupperna och därtill lagt en geografisk dimension medan de nyss nämnda
studierna är mer fokuserade på utbildningsinstitutionerna och främst rör sig
på en nationell nivå. Med de utbildningsmått och förklarande variabler som
jag har använt har jag försökt att behålla komplexiteten och precisionen så
långt det är möjligt. I stället för att undersöka variabel för variabel har mitt
angreppssätt varit att fånga spridningen av olika egenskaper som antingen har
varit nedärvda eller förvärvade. Relationer har fått stå i centrum, vilket gjort
att jag undersökt både kvinnor och män med olika socialt ursprung. Utgångspunkten för min studie har varit en klassificering i 32 sociala grupper.79 Jag
har till exempel skilt å ena sidan söner och döttrar till universitetslärare och å
andra sidan söner och döttrar till ämneslärare. En viktig princip i den använda
klassificeringen är att grupper som har mer utbildningskapital än ekonomiskt
kapital och vice versa inte blandas eftersom det visar sig att grupper verksamma inom offentlig sektor gör andra utbildningsinvesteringar än de som
orienterar sig mot det privata näringslivet.80 Det vill säga att skiljer man
exempelvis inte på högre tjänstemän inom offentlig och privat sektor så missar man betydelsefulla skillnader i gruppernas utbildningssatsningar.
Ett begrepp har jag borrat djupare i än i andra, nämligen utbildningskapital. Skälet till detta är att jag ansåg att utbildningskapitalet inte riktigt har
undersökts i sin egen rätt. Begreppet kulturellt kapital har fått stor spridning
och används i dag såväl inom forskningen som inom medie-, teater- och
konstvärlden. Användningen av utbildningsnivå som en indikator på kulturellt kapital har lett till att det ofta sätts likhetstecken mellan kulturellt kapital och utbildningskapital. Detta menar jag är olyckligt. För att spetsa till
det lite: höga betyg behöver inte självklart innebära förtrogenhet med Strindberg. Ofta hänger stora mängder av utbildningskapital samman med närhet
ningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 34, Uppsala universitet, Uppsala, 2006
[2004]. Elisabeth Hultqvist har närstuderat gymnasieskolans individuella program. Elisabeth
Hultqvist, Segregerande integrering. En studie av gymnasieskolans individuella program, HLS
Förlag, Stockholm, 2001.
79
Mikael Börjesson & Mikael Palme, ”Social klassificering. Analyser av olika nomenklaturer för
social klassificering och sociala gruppers karakteristika”, Paper presenterat på Workshop
”Kulturellt kapital och sociala klasser”, Uppsala universitet, Uppsala, 12–14 okt., 2001, tabell 19,
s. 13.
80
Mikael Palme, Det kulturella kapitalet. Studier av symboliska tillgångar i det svenska utbildningssystemet 1988–2008, Uppsala universitet, Uppsala, 2008.
35
UTBILDNINGSKAPITAL
till kulturen.81 Men vi kan inte förutsätta att det som är gångbart inom utbildningssystemet är intimt kopplat till innehav av mycket kulturellt kapital.
Begreppen är framväxta i en fransk utbildningstradition och i Frankrike är
kopplingen mellan en behärskning av den dominerande kulturen och utbildningssystemet starkare än i Sverige.82 Detta faktum stärker argumentet att
skilja mellan dessa båda aspekter i undersökningar av svenska förhållanden.
Det är alltså bättre att låta det vara en empirisk fråga huruvida och i vilken
utsträckning förtrogenheten med den legitima kulturen hänger samman med
utbildningskapital. Genom att skilja på utbildningskapital och kulturellt kapital vinner man precision i analyserna. Mitt bidrag är med andra ord en undersökning av olika beståndsdelar av utbildningskapitalet och hur dessa är relaterade till varandra och till andra tillgångar och egenskaper.
81
Som tidigare nämnts visar Mikael Palme hur sociala grupper med mycket kulturella tillgångar ser utbildning som ett personlighetsutvecklingsprojekt medan de grupper som har mer
av ekonomiskt kapital har ett mer nyttoorienterat förhållningssätt till utbildning. A.a.
82
Pierre Bourdieu, La distinction. Critique sociale du jugement, Minuit, Paris, 1979, se framför
allt s. 9–196. Se även Donald Broady, Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin, HLS Förlag, Stockholm, 1991 [1990], s. 299–300.
36
KAPITEL Forskningsredskap
Mina centrala analysredskap är hämtade från Pierre Bourdieus verktygslåda.
Här ska hans begrepp förstås som just verktyg som ska användas och sättas i
rörelse i empiriska studier.83
Jag har i framställningen utgått från mina forskningsfrågor för att knyta begreppen nära min undersökning och demonstrera hur de är användbara för
studien. Det kan verka som att turordningen har varit att först ställdes frågorna och sedan valdes analytiska grepp. Riktigt så har det inte fungerat i det
praktiska forskningsarbetet. Jag har under arbetets gång pendlat mellan forskningsfrågorna och den analytiska nivån. Visst är frågorna sprungna ur en
fransk utbildningssociologisk forskningstradition men samtidigt har min studie med dess avgränsningar och begränsningar genererat nya frågor till begreppen och metoderna. Exempelvis har frågan om jag kan tala om ”fält” eller
”rum”, och i så fall vad är det för slags fält eller rum som studeras, uppkommit längs vägen. Liksom hur kopplingen mellan socialt ursprung, kön och
eget förvärvat kapital ska bli undersökningsbar. Det har således inte handlat
om en direktimport av ett antal Bourdieubegrepp som sedan använts för att
besvara på förhand uppställda frågor utan snarare om att ett antal Bourdieubegrepp har varit en utgångspunkt som empirin har strukturerats utifrån och
struktureringen har resulterat i att begreppen fyllts med nytt empiriskt innehåll.84
83
Donald Broady slår fast definitioner av Bourdieus begrepp och dessa kommer till användning
i min genomgång av forskningsredskapen. Broady trycker på att vi ska se Bourdieus begrepp
som redskap som mår bäst av att möta empiri. Donald Broady, Sociologi och epistemologi. Om
Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin, HLS Förlag, Stockholm, 1991
[1990], s. 167.
84
Begreppens operationaliserbarhet tilltalar mig mycket. Bourdieus begrepp underlättar verkligen arbetet med att hålla ordning i all empiri.
37
UTBILDNINGSKAPITAL
Nedärvt och förvärvat kapital
Karin: Min syster har gått här och min mamma har gått här och en del av
släkten har gått här och det kändes som det ligger väldigt nära hem också.
Ganska nära hem. Det ligger liksom avskärmat från stan. Så det ligger ju väldigt bra. Så vet jag att dom har väldigt bra lärare.
Rösten kommer från en kvinnlig elev som gick på gymnasiets naturvetenskapliga program i Uppsala. Citatet får illustrera hur det från föräldrahemmet
nedärvda kapitalet har betydelse för utbildningssatsningar av olika slag. De
nedärvda tillgångarna kan vara av olika storlek och slag och jag ska nu bringa
reda i vad Bourdieu menar med kapital med utgångspunkt i de kapitalarter
som kommer att operationaliseras i min undersökning.
Det symboliska kapitalet hävdar Broady är fundamentet i Bourdieus sociologi. Broady menar att ”symboliskt kapital är det som av sociala grupper
igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde”.85 Alla kapitalsorter kan
därmed fungera som symboliskt kapital om de erkänns av dominerande
grupper.86 Begreppet kulturellt kapital är en underavdelning till det symboliska kapitalet. Här exempel på kulturellt kapital:
Examina från respekterade läroanstalter, förtrogenhet med klassisk musik eller
litteratur, förmåga att uttrycka sig kultiverat i tal och skrift – allt sådant är
tillgångar som Bourdieu sorterar in under rubriken kulturellt kapital.87
Jag kan avslöja att skolan som den kvinnliga eleven som citeras ovan hade
valt var Lundellska skolan i Uppsala, en gymnasieskola med mycket gott
renommé. Skolan var den enda som kunde utmana Katedralskolan i samma
stad om vi ser till attraktionskraft för elever med höga grundskolebetyg och
med mycket utbildningstillgångar i bagaget.88 Med andra ord var dessa två
skolor bärare av mycket symboliskt kapital i form av anseende.
En svensk översättning av kulturellt kapital skulle kunna vara bildningskapital, menar Broady.89 Det kulturella kapitalet är starkt kopplat till utbildning.90 Bourdieu visar i sina studier hur det framför allt är i hemmet och via
85
A.a., s. 169.
Pierre Bourdieu & Loïc J.D. Wacquant, An Invitation to Reflexive Sociology, Polity Press,
Cambridge, 1992, s. 119.
87
Donald Broady, Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin, HLS Förlag, Stockholm, 1991 [1990], s. 169.
88
Ida Lidegran, Uppsala. En akademiskt dominerad gymnasieskola, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 34, Uppsala universitet, Uppsala, 2006 [2004],
s. 51–57.
89
Donald Broady, Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin, HLS Förlag, Stockholm, 1991 [1990], s. 174.
90
Donald Broady, Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Skeptronhäften, nr 15,
Uppsala universitet, Uppsala, 1998, s. 8.
86
38
FORSKNINGSREDSKAP
utbildningssystemet som det kulturella kapitalet reproduceras.91 Men som jag
varit inne på tidigare är begreppet kulturellt kapital förhållandevis vitt och
svårfångat. Vill man förstå olika specifika områden (eller fält) behöver man
använda mer specifika kapitalsorter, exempelvis utbildningskapital, litterärt
kapital, konstnärligt kapital och så vidare.
Jag har uppehållit mig vid begreppet utbildningskapital – i citatet ovan är
det uppenbart att det finns rikligt med nedärvda utbildningstillgångar i den
familj det rörde sig om. Min undersökning handlar om att fylla begreppet
utbildningskapital med innehåll. Under arbetets gång har jag använt begreppet utifrån olika ingångar. I de statistiska analyserna mättes det nedärvda
utbildningskapitalet genom föräldrarnas utbildningsnivå och vem som hade
högst utbildningsnivå av föräldrarna. I intervjuer var det möjligt att komma åt
andra aspekter som huruvida man diskuterade skolan hemma, om man fick
hjälp med läxläsning, vilka utbildningar och skolor föräldrarna föredrog och så
vidare. Från de nedärvda utbildningstillgångarna skildes de förvärvade. Studenternas egna utbildningskapital fångades i de statistiska delarna främst
genom val av gymnasieutbildning, språkval i gymnasiet, betyg i gymnasiet och
högskoleprovpoäng. Men liksom för det nedärvda utbildningskapitalet kom
jag via intervjuer åt andra aspekter av det förvärvade utbildningskapitalet,
som vilka vanor en undervisningspraktik med extremt mycket undervisningsstoff formade och den vikt antagningssystemet hade för elitutbildningarnas
anseende, ett anseende som även studenterna som befolkade dem kunde
åtnjuta. I texten används termen skolkapital synonymt med förvärvat utbildningskapital.
Vid sidan om det kulturella kapitalet placerar Bourdieu det han kallar
ekonomiskt kapital. Jag nyttjade uppgifter om föräldrarnas inkomster som en
indikator på det nedärvda ekonomiska kapitalet. Det ekonomiska kapitalet
skall inte förstås som enbart de samlade ekonomiska tillgångarna utan det
handlar lika mycket om kännedom om ekonomins spelregler, kunskap om
hur man investerar på bästa sätt, hur man sparar och vad man inte bör spendera pengar på och så vidare.92
Slutligen har vi det sociala kapitalet som inte riktigt går att likställa med
det kulturella och det ekonomiska eftersom det inte kan lagras på samma sätt
i institutioner, titlar, examina och så vidare. Det sociala kapitalet innebär
ungefär ”förbindelser” enligt Broady. Dessa förbindelser kan bestå av ”släktrelationer, vänskapsband eller det slag av stöd som före detta elever vid
samma elitskola gärna ger varandra”.93 Vilka kontaktytor upprättades på de
91
Se exempelvis Pierre Bourdieu, La distinction. Critique sociale du jugement, Minuit, Paris,
1979, och Pierre Bourdieu & Jean-Claude Passeron, Les héritiers. Les étudiants et la culture,
Minuit, Paris, 1964.
92
Donald Broady, Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin, HLS Förlag, Stockholm, 1991 [1990], s. 209–211.
93
A.a., s. 177.
39
UTBILDNINGSKAPITAL
undersökta prestigeutbildningarna? Vad var det för sociala aktiviteter utanför
själva studierna som gjorde att det var så viktigt att befinna sig där?
De olika kapitalformerna hänger samman. Läkaren har inte bara en lång
och prestigefull utbildning utan även en god lön. Men jämfört med företagsledaren har läkaren mer utbildningskapital än ekonomiskt kapital och vice
versa. Både kapitalvolymen och kapitalsammansättningen är föremål för
undersökning här.94
Vill man visa på det mångdimensionella i den sociala strukturen måste
man söka efter olika arter av kapital. Därför har mycket av forskningsarbetet
handlat om att i datamaterialet identifiera indikatorer på olika sorter av tillgångar. Detta har varit ett viktigt arbete både i hanteringen av materialet från
Statistiska centralbyrån och i arbetet med intervjuer av elever och studenter.
Vilken utbildning hade föräldrarna till Karin som vi mötte i det inledande
citatet? Vad hade de för yrke? Vilken inkomst hade föräldrarna? Hur gick det
betygsmässigt i de olika skolämnena? Mellan vilka utbildningar valde hon?
Vad gjorde hon på sin fritid? Frågor av detta slag har varit vägledande både i
de mer kvalitativa studierna och i de kvantitativa delarna.
I samtliga mina forskningsfrågor är utgångspunkten att det är sociologiskt
givande att separera det nedärvda utbildningskapitalet från det förvärvade.
Utbildningsstrategi och utbildningshorisont
Karin: Man kommer ju ingen vart utan utbildning i dag, så är det ju bara. Så då
är det ju bra att börja redan från början att få en bra utbildning, redan från lågstadiet, kan man säga, så att man har en gedigen kunskap, så att när man väl
ska ut och ska plugga till något yrke. Så det gäller att man har varit med ända
från början.
Strategier kan vara av många olika slag men det är framför allt begreppet
utbildningsstrategi som jag har använt.95 Strategibegreppet kan ge något missvisande associationer. Det är lätt att tro att det handlar om genomtänkta,
rationella eller kalkylerande val av olika slag. Det kan vara det men ofta är så
94
Kapitalvolymen och kapitalsammansättningen utgör de två viktigaste struktureringsprinciperna i det sociala rummet. Pierre Bourdieu, La distinction. Critique sociale du jugement,
Minuit, Paris, 1979, s. 140–141.
95
I La noblesse d’État kartlägger Pierre Bourdieu med bistånd av Monique de Saint Martin en
rad olika strategier – äktenskapsstrategier, arvsstrategier, utbildningsstrategier – som sociala
grupper utvecklar för att behålla eller förbättra sin position. Pierre Bourdieu, La noblesse
d’État. Grandes écoles et esprit de corps, Minuit, Paris, 1989, s. 386–427. Monique de Saint
Martin har ägnat mycket uppmärksamhet åt just konverteringsstrategier, det vill säga hur
innehav av en art av kapital (till exempel ett adligt namn) utgör basen för erövringen av en
annan art av kapital (till exempel ekonomiskt). Monique de Saint Martin, L’espace de la
noblesse, Métailié, Paris, 1993, s. 283–288.
40
FORSKNINGSREDSKAP
inte fallet. Bourdieu menar att grupper, klassfraktioner och familjer medvetet
och omedvetet strävar efter att behålla och förbättra sin position. Strategierna
kan vara omedvetna och för individen i fråga något som varken är uttalat eller
ens formulerat. Det visar sig många gånger i vad som framstår som självklart
och tilldragande. I citatet ovan ser vi hur det sågs som ett självklart mål att
från början få ”bra utbildning”. Karin som citeras ovan gick på det naturvetenskapliga programmet och menade att det var viktigt att satsa redan från de
tidigaste skolåren och det var en självklarhet för henne att ”plugga till något
yrke”. Men strategier är lika mycket kopplade till bortval. Vissa utbildningsvägar framstår som intressanta att beträda medan andra inte ens är synliga.
Sannolikheten för olika utbildningsbanor varierar med egna utbildningsmeriter, socialt ursprung, kön, utbildningsplats och så vidare och det är denna
variation som kommer att undersökas närmare. Det finns ett uttryck som är
mycket användbart i sammanhanget och det är ”horisont av möjligheter”.96
Vilka utbildningar, skolor, språkval och betygssatsningar som är synliga är
inte jämnt eller slumpmässigt fördelat utan ”utbildningshorisonten” beror på
var i det sociala rummet man befinner sig, det vill säga vilka resurser man har
tillgång till. Strategierna syftar även till att motverka att andra sociala grupper,
med annan sammansättning av kapital, flyttar fram sina positioner. De sociala
striderna om vilka strategier som ska vara gångbara handlar ofta om vilket
värde de olika kapitalarterna har eller bör ha. Broady kallar detta för en kamp
om ”växelkurserna” och ger exempel på vad det kan innebära:
Hur skall skolkapital (höga betyg) värderas vid antagning till högre utbildning?
Vilket är förhållandet mellan ett givet utbildningskapital (en viss examen) och
lönens storlek? Vad är förtrogenhet med ett visst slag av musik värd omräknad i allmänt kulturellt kapital?97
Mina forskningsfrågor knyter an till strategibegreppet som därmed har varit
ett viktigt forskningsredskap.
Utbildningsfält och utbildningsrum
En central utgångspunkt för mitt arbete är att utbildning och studenter förhåller sig till varandra. Genom att studenter med olika mycket och olika slag
av tillgångar väljer olika utbildningsvägar kommer systemet av relationer
mellan studenter och utbildningar att resultera i hierarkier och oppositioner.
Frågan är hur dessa ska förstås och benämnas.
96
Donald Broady, Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin, HLS Förlag, Stockholm, 1991 [1990], s. 237–238.
97
A.a., s. 179.
41
UTBILDNINGSKAPITAL
Bourdieus fältbegrepp blev en självklar inspirationskälla för att reda ut vad
för slags system som egentligen var föremål för undersökningen. Den mest
autonoma formen av fält, kulturella produktionsfält, innebär att vi har att
göra med professionella väl avgränsade områden där ett system av relationer
mellan positioner undersöks och där det är möjligt att identifiera fältspecifikt
kapital som agenterna på fältet strider om innebörden av. Exempelvis inom
litteraturens fält står striden om vad som är god litteratur och gott litterärt
omdöme.98 Det finns ytterligare en rad kriterier som helst ska vara uppfyllda
för att vi ska kunna tala om ett självständigt produktionsfält.99
Skulle utbildningens produktionsfält undersökas borde rektorer, utbildningsadministratörer och utbildningspolitiker ingå i undersökning snarare än
lärare och studenter. Jag var intresserad av eleverna och studenterna så något
produktionsfält var inte aktuellt som föremål för min undersökning. Förutom
produktionsfält pratar Bourdieu om konsumtionsfält.100 Konsumtionsfälten
befolkas av alla dem som konsumerar litteratur, för att återgå till exemplet
ovan. Men sådana utbildningsfält som jag ämnade undersöka var inte heller
renodlade konsumtionsfält. Att konsumera en bok är något annat än att faktiskt investera i utbildning som tar mycket mer tid och pengar i anspråk. Det
vill säga att det jag har studerat, studenternas och utbildningarnas egenskaper,
varken utgör utpräglade produktionsfält eller utpräglade konsumtionsfält.
Men man behöver inte bli lamslagen för att undersökningen inte uppfyller
de högt uppställda kraven för ett autonomt produktionsfält och inte heller
går att analysera som ett konsumtionsfält. Lösningen på problemet ges av
Bourdieu själv när han använder fält även i en vidare mening i sina egna
utbildningsstudier.101
Låt oss anamma denna lösning och tala om utbildningsfält men med det
förbehållet att dessa inte är autonoma i samma utsträckning som exempelvis
det litterära fältet var vid 1800-talets slut i Frankrike – då för övrigt Bourdieu
menade att detta fält var som mest utvecklat.102 Det som talar för att man
ändå kan använda begreppet utbildningsfält är att det är ett system av relationer där det finns ett sammanlänkande element, nämligen utbildning. Det
som produceras i systemet är definitioner av utbildningar och olika utbild-
98
Pierre Bourdieu, Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst och struktur, Symposion,
Stockholm, 2000 [1992] och Donald Broady (ed.), Kulturens fält. En antologi redigerad av
Donald Broady, Daidalos, Göteborg, 1998, s. 14–21.
99
Donald Broady, ”Nätverk och fält”, s. 49–72 i Håkan Gunneriusson (ed.), Sociala nätverk och
fält, Opuscula Historica Upsaliensia 28, Uppsala universitet, Uppsala, 2002, s. 50–52.
100
Donald Broady, Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Skeptronhäften nr 15,
Uppsala universitet, Uppsala, 1998, s. 21.
101
Pierre Bourdieu, La noblesse d’État. Grandes écoles et esprit de corps, Minuit, Paris, 1989,
s. 212–225.
102
Donald Broady, ”Inledning”, s. 9–28 i Pierre Bourdieu, Konstens regler. Det litterära fältets
uppkomst och struktur, Symposion, Stockholm, 2000 [1992], s. 19.
42
FORSKNINGSREDSKAP
ningars (och lärares och studerandes) värde. Där pågår även strider om vad
som ska räknas som värdefull kunskap.
Utbildningsfälten kan ordnas utifrån hur utbildningsorganisationen ser ut.
Det vill säga att grundskolefältet, gymnasiefältet och högskolefältet separeras.
Dessa olika utbildningsfält skiljer sig från varandra på väsentliga punkter. De
har olika selektionssystem, de är kopplade till olika administrativa enheter
inom statsapparaten (Skolverket och Högskoleverket), de är underordnade
olika ministrar (skolminister och utbildningsminister) och de rekryterar geografiskt olikartat. Medan delar av högskolefältet har en nationell rekryteringsbas är grundskolefältet och nästan hela gymnasiefältet mer regionalt och
lokalt förankrade. Därmed är det svårt att tala om nationella grundskole- och
gymnasiefält utan bättre att kartlägga regionala och lokala varianter av dessa.
Poängen är att låta samlingsbenämningen för olika kartläggningar av system av
utbildningar få vara utbildningsfält kort och gott.103
En fråga som uppkom var hur de utbildningsstrukturer där jag utgick från
en grupp elever i årskurs nio och inte från utbildningarna skulle förstås och
benämnas. Mina populationer var definierade som de som gick ut årskurs nio
år 1988, varefter jag kartlagt på vilka utbildningar de som tog sig till högskolan landade. Jag undersökte kohorter i Uppsala och norra Stockholm närmare.
En nationell elevkohort och en elevkohort i Gävleborgs län fungerade som
referenser för närstudierna i Uppsala och norra Stockholm. Här blev det svårt
att tala om fält, även i en mer löslig mening, för populationerna sträckte sig
över flera utbildningsnivåer – jag utgick från årskurs nio men analyserade vad
som hände i gymnasiet och i högskolan. I mitt fall var därmed utbildningsrum
ett mer fruktbart begrepp. Utbildningsrummet kan sägas vara det rum i vilket dessa elevers eller utbildningsbanor sträcker ut sig. På så vis blir det ett
utbildningsrum som länkar till de olika utbildningsfälten.
Döttrar och söner
Det visade sig att det inte var särskilt stor könsskillnad i Uppsalapopulationen, som bestod av alla Uppsalaelever som gick ut årskurs nio år 1988, om
man ser till andelar som trädde in i högskolan – 52 procent av männen och 56
procent av kvinnorna började med högskolestudier. I den nationella kohorten,
som bestod av alla elever i landet som gick ut årskurs nio år 1988, var köns-
103
Donald Broady och Mikael Palme, Högskolan som fält och studenternas livsbanor, Rapporter
från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 1, HLS Förlag, Stockholm, 1992
[1989], s. 7–10, för analyser av högskolefältet 1978 och 1984 och Donald Broady, Mikael
Börjesson & Mikael Palme, ”Det svenska högskolefältet under 1990-talet. Den sociala rekryteringen och konkurrensen mellan lärosätena”, s. 13–47 och s. 135–154 i Thomas Furusten (ed.),
Perspektiv på högskolan i ett förändrat Sverige, Högskoleverket, Stockholm, 2002, s. 32–44, för
fältets struktur 1998.
43
UTBILDNINGSKAPITAL
skillnaderna betydligt större. Av kvinnorna tog sig 41 procent vidare till högskolan och av männen 32 procent. Den kvinnliga numerära dominansen, det
vill säga den större andel kvinnor som sökte sig till högre studier, tycks alltså
delvis suddas ut när vi befinner oss i en ort som Uppsala där föräldrarna har
stora mängder utbildningstillgångar.104
Detta enkla statistiska resultat får illustrera vikten av att koppla samman
kön med social grupptillhörighet som i Uppsala framför allt innebär skillnader i arten och mängden nedärvt utbildningskapital.105
För mig har utgångspunkten i relationer betytt att jag har valt att ofta
använda orden döttrar och söner framför kvinnor och män.106 Det är otillräckligt att endast undersöka kvinnor och män (eller kvinnliga och manliga studenter). Det kan vara en bra första analys för att ringa in olika sociala fenomen, men om vi verkligen vill förstå hur utbildningssystemet används av
kvinnor och män kan vi inte nöja oss med att bara använda en social kategori.
Till kategorierna män och kvinnor bör andra karaktäristika kopplas (uppgifter om föräldrarnas yrke, utbildning, inkomst och så vidare). En konsekvens
av en sådan utgångspunkt är att man släpper tanken att det skulle finnas en
kvinnlighet respektive manlighet och i stället tänker i termer av kvinnligheter
och manligheter.107 Genom att tala om döttrar och söner vill jag signalera att
104
Resonemanget om hur utbildningstillgångar ”suddar ut” könsskillnader finns presenterat i
Ida Lidegran, ”Meriter och börd. Utbildningsstrategier bland kvinnor och män från Uppsala”,
s. 121–131 i Mikael Börjesson, et al. (eds), Fältanteckningar. Utbildnings- och kultursociologiska
texter tillägnade Donald Broady, Uppsala, Uppsala universitet, 2006, s. 122.
105
Broady framhåller att många har kritiserat Bourdieu för att överbetona klasskillnaderna på
bekostnad av könsskillnader. Det är viktigt att komma ihåg, menar Broady, att Bourdieu redan
i sina tidiga utbildningssociologiska studier faktiskt uppmärksammade skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter men att det ändå var framför allt de manliga studenterna som
intresserade honom. Donald Broady, Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin, HLS Förlag, Stockholm 1991 [1990], s. 219. En av hans
nära medarbetare, Monique de Saint Martin, har påpekat att Bourdieu ibland ”glömde bort”
kvinnorna i sina undersökningar. Monique de Saint Martin, ”Une inflexible domination” s. 323–
331 i Pierre de Encrevé & Rose-Marie Lagrave (eds), Travailler avec Bourdieu, Flammarion,
Paris, 2000, s. 326–327. Monique de Saint Martin har tagit kön i beaktande bland annat i studier
av kvinnliga pionjärer inom akademin i Frankrike under perioden 1880 till 1930. de Saint
Martin analyserar bland annat hur Simone de Beauvoirs utbildningssatsningar går att förstå i
termer av familjens hotande ekonomiska deklassering. Monique de Saint Martin, ”Structure du
capital, différenciation selon les sexes et ’vocation’ intellectuelle”, s. 9–25 i Sociologie et sociétés,
nr 2, 1989, s. 14–15.
106
Litteratursociologen Toril Moi framhåller att styrkan i Bourdieus analys ligger i att han
lyckas undvika att hamna i den vanliga uppdelningen mellan essentialism och antiessentialism.
Hon menar att eftersom Bourdieus analys är antiessentialistisk i grunden så ”förlorar han inte ur
sikte att om kvinnor är socialt konstruerade som kvinnor, så är de kvinnor. Eller, på det språk
som används i den aktuella teoretiska debatten inom feminismen: ’Könsskillnad är varken en
fråga om ett innersta väsen eller en enkel beteckning, varken en fråga om realism eller nominalism, utan en fråga om socialt vedertagen praxis.’ Toril Moi, ”Att erövra Bourdieu”, s. 3–25 i
Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 1, 1994, s. 15.
107
Många könsteoretiker framhåller vikten av att kombinera olika sociala kategorier. Anita
Göransson exempelvis argumenterar för att koppla kön till klass och riktar blickarna mot
44
FORSKNINGSREDSKAP
jag även tar de manliga och kvinnliga studenternas sociala ursprung i beaktande.108 Så långt det är möjligt används en sådan differentiering av sociala
grupper som tillåter oss att tala om universitetslärardöttrar, civilingenjörsdöttrar, ämneslärarsöner, söner till högre tjänstemän i privat sektor och så
vidare. Poängen är att ”konstanthålla” det sociala ursprunget och låta de
könsmässiga skillnaderna och likheterna få träda fram, det vill säga jämföra
universitetslärardöttrar med universitetslärarsöner eller läkardöttrar med
läkarsöner och så vidare. Jag menar inte att vi endast är en produkt av vårt
sociala ursprung utan vill med användandet av termerna döttrar och söner
kondenserat lyfta fram flera sociala dimensioner.
Eliter och elitutbildningar
En fråga man kan ställa sig är: varför studera dem med mycket tillgångar, eller
med andra ord, varför är eliter och elitutbildningar intressanta att undersöka?
En viktig utgångspunkt i min studie är utbildningssystemets struktur och
hierarkisering och med det menas att vissa utbildningar har mer tillgångar och
prestige än andra.109 Dessa tillgångar som en utbildning har kan exempelvis
mätas i vilka studenter som den attraherar, lärarkårens sammansättning,
forskningsresurser, vilka yrkesbanor utbildningen förbereder för och så vidare.110 Att Handelshögskolans civilekonomprogram ur samtliga dessa aspekter
kopplingen mellan det dominerande könet och den dominerande klassen. Anita Göransson,
”Mening, makt och materialitet. Ett försök att förena realistiska och poststrukturalistiska positioner”, s. 3–26 i Häften för kritiska studier, nr 4, 1998, s. 9. Intersektionalitetsforskningen är ett
annat exempel på ambitionen att ta flera sociala dimensioner i beaktande samtidigt. Nina
Lykke, ”Intersektionalitet. Ett användbart begrepp för genusforskningen”, s. 47–57 i Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 1, 2003, och Paulina de los Reyes & Diana Mulinari, Intersektionalitet.
Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap, Liber, Malmö, 2005.
108
Det relationella tänkandet framgår tydligt i Den manliga dominansen av Pierre Bourdieu där
det går att läsa: ”De synliga förändringarna i kvinnornas villkor döljer beständigheten i de osynliga strukturer som bara kan blottläggas av ett relationellt tänkande som förmår sätta familjeekonomin, och följaktligen den arbetsdelning och maktfördelning som kännetecknar den, och
arbetsmarknadens olika sektorer (fälten), där kvinnor och män verkar, i relation till varandra.
Detta i stället för att, som man vanligen gör, studera uppgiftsfördelningen och i synnerhet
rangordningen mellan könen i det husliga och icke husliga arbetet i isolerat tillstånd.” Pierre
Bourdieu, Den manliga dominansen, Daidalos, Göteborg, 1999 [1998], s. 123. En av huvudpoängerna som Bourdieu gör i Den manliga dominansen är att män framför allt förhåller sig till
andra män. Kvinnor och definitioner av kvinnlighet fungerar som medel i strider om definitioner av manlighet män emellan.
109
Donald Broady & Mikael Palme, Högskolan som fält och studenternas livsbanor, Rapporter
från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 1, Stockholm, HLS Förlag, 1992
[1989], för analyser av högskolefältet 1978 och 1984 och Donald Broady, Mikael Börjesson &
Mikael Palme, ”Det svenska högskolefältet under 1990-talet. Den sociala rekryteringen och
konkurrensen mellan lärosätena”, s. 13–47 och s. 135–154 i Thomas Furusten (ed.), Perspektiv på
högskolan i ett förändrat Sverige, Högskoleverket, Stockholm, 2002, för fältets struktur 1998.
110
A.a., s. 14–17.
45
UTBILDNINGSKAPITAL
skiljer sig från civilekonomprogrammet vid högskolan i Skövde torde inte
överraska någon men det viktiga är att dra slutsatsen att detta får konsekvenser för den som väljer att träda in på högskolefältet. Utbildningarna har olika
stark attraktionskraft som beror på fördelningen av tillgångar, och de dominerande utbildningarna påverkar fältet i övrigt genom att sätta agendan för vad
som räknas som en statusfylld utbildning. Handelshögskolan i Stockholm
behöver kort sagt inte orientera sig mot högskolan i Skövde på samma sätt
som högskolan i Skövde är tvungen att förhålla sig till Handelshögskolan. Ur
detta resonemang kan man sluta sig till att det är en poäng att studera elitutbildningar eftersom det är dessa som fältets övriga aktörer tvingas förhålla sig
till. Med andra ord definieras en elitutbildning av att den är svår att komma
in på och att den därmed befolkas av individer med mycket förvärvat utbildningskapital. Det visar sig att med detta följer att den oftast rekryterar stor
andel individer med mycket nedärvda utbildningstillgångar.
På samma sätt kan man argumentera för att de sociala eliterna, det vill säga
grupper med mycket tillgångar, dikterar villkoren för vilka utbildningsvägar
som kan ses som värdefulla att investera i. Detta innebär att man genom att
studera eliter och elitutbildningar i viss mån även kan förstå de dominerade
utbildningarnas och gruppernas egenskaper och villkor.
Så till mer handfasta definitioner av eliter. Den svenska maktutredningen
tog fasta på vissa positioner för att definiera en elit – exempelvis samtliga
chefredaktörer för större tidningar, samtliga tjänstemän på högre chefsnivå i
större företag och så vidare.111 Ett likartat sätt att identifiera eliter tillämpades
i projektet ”Kön och den sociala reproduktionen av eliter i ett komparativt
perspektiv”, med det tillägget att kön hade en central position i analyserna.112
Förhållandet mellan elitposition och högre klass och kön analyserades genom
att det sociala ursprunget och andelen kvinnor och män inom olika maktgrupper undersöktes, vilket möjliggjorde en diskussion om hur ”öppna” eller
”slutna” olika eliter är.113
De definitioner av eliter som jag har använt skiljer sig från dem som de
ovan nämnda undersökningarna bygger på. Jag har laborerat med vidare definitioner, vilka ungefärligen sammanfaller med kategorier som högre klass eller
högre tjänstemän. Jag tar också en annan startpunkt. I stället för att utgå från
ett antal elitpositioner och studera innehavarnas sociala ursprung, kön och
relationer till varandra har jag vänt på perspektivet och utgått från en analys
av ett utbildningsrum befolkat av elever som gick ut grundskolan år 1988.
Urvalsregeln för min studentkohort var alla elever som gick ut treårig teoretisk linje på gymnasiet och påbörjade högre studier. Ur denna grupp laborerar
111
Olof Petersson (ed.), Maktbegreppet, Carlsson, Stockholm, 1987.
Anita Göransson (ed.), Maktens kön. Kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000talet, Nya Doxa, Nora, 2007, s. 54–56.
113
A.a.
112
46
FORSKNINGSREDSKAP
jag sedan med fyra olika typer av eliter: utbildningselit, ekonomisk elit, social
elit och meritokratisk elit. Dessa benämningar är snarare ett resultat av de
empiriska undersökningarna än teoretiska ingångsverktyg. Med utbildningselit
åsyftas de studenter som kombinerade stora mängder nedärvt utbildningskapital med mycket förvärvat utbildningskapital. Till den ekonomiska eliten
räknade jag sociala grupper som hade förhållandevis stora mängder ekonomiskt kapital. När jag behövde särskilja dem med framför allt mycket nedärvt
utbildningskapital från dem med främst stora förvärvade utbildningstillgångar
använde jag termerna social och meritokratisk elit. Social elit används för att
benämna dem med mycket nedärvt utbildningskapital men lite förvärvat
dito. Meritokratisk elit innefattar dem med mycket förvärvat utbildningskapital men mindre mängder nedärvda utbildningstillgångar.
Geografisk dimension
Hittills har jag uppehållit mig vid den sociala och könsmässiga dimensionen.
Men geografin spelar också roll för utbildningsvalen.114 Närheten till universitetsutbildningar, studentkulturen och det akademiska livet påverkar ”utbildningsklimatet”. Att vara uppvuxen i Uppsala innebär förmodligen att man
redan under högstadietiden har stött på universitetsvärlden ur någon aspekt.
Många (givetvis inte alla) blir tidigt inskolade i studentlivet. Kommer man
från en liten ort utan högskola är det inte lika sannolikt att studentlivet finns
nära till hands. Det handlar då snarare om att i utbildningskataloger läsa sig
till vilka utbildningar som finns.
Uppsala universitets kraftiga dragningskraft på Uppsalaeleverna framkom
inte bara i statistiken utan även i de intervjuer jag gjorde med elever som gick
det andra och tredje året på det naturvetenskapliga programmet. Nästan alla
de intervjuade hade klart för sig vilken högskoleutbildning som de tänkte
satsa på framöver och flera ville även läsa vidare vid Uppsala universitet och
såg att de i framtiden var bosatta i Uppsala. Så här svarade Kristoffer – som
ämnade satsa på en civilingenjörsutbildning – när jag förhastade mig och
utgick från att det bara fanns två lärosäten som räknades.
Ida: Om du får välja då, KTH eller Chalmers?
Peter: Uppsala universitet.
Ida: Jaså?
Peter: Ja, på sätt och vis faktiskt. Jag har hört på så många ställen att just Uppsala universitet ligger högt i rangordningen bland de olika universiteten.
114
Se Pierre Bourdieu, ”Effets de lieu”, s. 159–167 i Pierre Bourdieu (ed.), La misère du monde,
Seuil, Paris, 1993. Se även Franck Poupeau & Jean-Christophe François, Le sens du placement.
Ségrégation résidentielle et ségrégation scolaire, Raisons d’agir, Paris, 2008, och Marco Oberti,
L’école dans la ville. Ségregation, mixité, carte scolaire, Sciences-Po, Paris, 2007.
47
UTBILDNINGSKAPITAL
Chalmers ligger inte lika bra, Chalmers ligger sämre till än KTH och KTH och
Uppsala ligger ungefär lika.
Stockholm å andra sidan har också ett stort universitet men den demografiska
profilen ser annorlunda ut. I flera avseenden kan vi se Stockholm som en
motsats till Uppsala. I Stockholm finner vi en stark ekonomisk pol, som en
följd av en överrepresentation av företagsledare och högre tjänstemän inom
privat sektor, vilket saknar motstycke i Uppsala. I stället har Uppsala en
kraftig överrepresentation av grupper som är knutna till en offentlig sektor
(såsom universitetslärare, läkare och högre tjänstemän inom offentlig sektor).
Detta betyder att vi i Uppsala framför allt hittar en utbildningselit medan vi i
Stockholm även finner en ekonomisk elit som inte i samma utsträckning
existerar i Uppsala. Dessa skillnader kan man anta påverkar vilka utbildningsvägar som dominerar.115
I relation till det sagda kan följande fråga ställas: Vilken betydelse har den
geografiska platsen för utbildningskapitalets alstring, fördelning och förmedling?
115
I artikeln I korsningen mellan kön och klass visas hur ”samma” sociala grupper orienterar sig
olika i utbildningssystemet, ett resultat som kan ses som en effekt av den geografiska skillnaden. Ida Lidegran (m.fl.), ”I korsningen mellan kön och klass. Gymnasieskolan i riket, i Uppsala
och i Gävle”, i Forskarbilaga till Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, rapport 287,
Skolverket, Stockholm, 2006, s. 12.
48
KAPITEL Forskningstekniker
De viktigaste principerna i mitt val av forskningstekniker var att välja sådana
som fungerade väl med de valda teoretiska verktygen och att nyttja flera olika
forskningstekniker. Därutöver var komparationer av olika slag – mellan sociala grupper, mellan döttrar och söner, mellan Uppsala och norra Stockholm
och så vidare – inbyggda i undersökningsdesignen.
De metodregler som Bourdieu lanserar handlar framför allt om att övervinna vad han kallar ”epistemologiska hinder”.116 Det handlar om att bryta
mot ”vardagstänkandet” och den ”spontana sociologin”. Genom att olika
populationer av studenter, geografiska platser, utbildningssystem, delområden
i utbildningssystemet, sociala grupper och så vidare jämförs kan vissa särdrag
påvisas, vilket motverkar risken att sätta förutfattade meningar på pränt.117
Fördjupade analyser genomfördes på en grupp studenter från Uppsala
respektive Stockholm, närmare bestämt fyra ekonomiskt starka kommuner i
norra Stockholm.118 Som referenspunkter för mina studier fungerade dels en
116
Pierre Bourdieu, Jean-Claude Chamboredon & Jean-Claude Passeron, Le métier de sociologue, Livre I, Mouton/Bordas, Paris, 1968, s. 28–29. Se även Donald Broady, Sociologi och
epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin, HLS Förlag,
Stockholm, 1991 [1990], s. 446.
117
Bourdieu ägnar även uppmärksamhet åt förändringar över tid. I La distinction och i La
noblesse d’État är tiden en viktig faktor för att förstå förändringar. I det första fallet visar han
hur olika kapital förändras över tid genom att olika sociala grupper förändras i storlek och i La
noblesse d’État är det franska högskolefältet och maktfältet i blickfånget för förändring. Pierre
Bourdieu, La distinction. Critique sociale du jugement, Minuit, Paris, 1979, och Pierre Bourdieu,
La noblesse d’État. Grandes écoles et esprit de corps, Minuit, Paris, 1989.
118
Den forskningsgrupp som jag ingår i, forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi
(SEC), disponerar sedan hösten 2000 ett från Statistiska centralbyrån (SCB) beställt individbaserade och avidentifierade register över samtliga studenter i svensk högskola (från SCB:s Högskoleregister) och samtliga svenskar som läser utomlands (från CSN:s register) för åren höstterminen 1993 till vårterminen 1999. I registret ingår dessutom samtliga elever som gick ut
grundskolan år 1988 och år 1993, samt samtliga elever som gick ut gymnasieskolan åren 1990,
1991 och 1992 och totalregister över elever i gymnasieskolan åren 1994 och 1995. För ovan
nämnda populationer har bland annat uppgifter lagts på från Folk- och bostadsräkningen (FoB)
åren 1980, 1985 och 1990 om individerna och deras föräldrar (yrke, inkomst, utbildning, boendeform, invandring, civilstånd, församling, med mera) samt från Registret över rikets totala
befolkning (RTB) för år 1999 (inkomst, utbildning, civilstånd, församling och invandring) och
för individerna själva information om gymnasieutbildning (skola och utbildning) och gymnasiebetyg (medelbetyg och betyg i vissa ämnen) för åren 1988 till 1998. Därutöver finns uppgifter om högskoleprovresultat för samtliga provtillfällen (dels totalpoäng, dels resultat på varje
49
UTBILDNINGSKAPITAL
nationell kohort av elever, dels en kohort elever från Gävleborgs län. Jämförelser med den nationella kohorten gav riktmärken för vad som särskilde en
akademisk stad som Uppsala och en ekonomisk elit i Stockholm. Jämförelsen
mellan Uppsala och Stockholms norrkommuner möjliggjorde i sin tur mer
noggranna undersökningar av likheter och skillnader i hur utbildningskapitalet alstrades, fördelades och förmedlades i två regioner med olika social sammansättning. Gävleborgs län valdes som en motpol till de dominerande positioner som Uppsala och de utvalda Stockholmskommunerna intog.
En annan väg som underlättar brytningen med vardagstänkandet är att
använda flera olika forskningstekniker och undersökningsmaterial.119 Det
gäller med andra ord att samla in så mycket information som möjligt om sitt
studieobjekt och inte låta sig begränsas av uppdelningar som kvalitativa och
kvantitativa metoder. Jag har låtit mig inspireras av detta och brukat olika
statistiska tekniker samt intervjuat elever som gick det naturvetenskapliga
programmet i Uppsala och studenter på elitutbildningar i Stockholm.
Mångdimensionell statistik
Multipel korrespondensanalys och närbesläktade tekniker har varit centrala
statistiska metoder i min undersökning.120 Bourdieu lyfter fram vikten av
statistik och menar att den kan vara till hjälp när strukturer i den sociala världen ska blottläggas genom att vi kan röra oss bortom enskilda individers
öden. Han menar vidare att statistik kan hjälpa oss att bryta med vardagliga
enskild uppgift) för åren 1989–1998, uppgifter om poängproduktion i högskolan för åren
höstterminen år 1993 till och med vårterminen år 1999 och uppgifter om tidigare högskolestudier (åren 1977 till 1993). I min undersökning använde jag följande register: högskoleregistret
(1977 till 1999), Folk- och bostadsräkningarna (1980, 1985, 1990), Registret över Rikets totala
befolkning (1999), Gymnasieregistren (1988 till 1998) samt Högskoleprovet (1989 till 1998).
Kodningen av variablerna har i del I anpassats till att visa skillnader i tillgångar mellan de olika
undersökningskohorterna. I del 2 och 3 baseras kodningen på fördelningar som är lämpliga för
geometrisk dataanalys.
119
Det räcker med att öppna något av de större verken av Bourdieu, till exempel La noblesse
d’État. Grandes écoles et esprit de corps, så kan vi snabbt konstatera att han blandar statistik
med mer kvalitativa metoder och att han använder sig av en mängd olika undersökningsmaterial, allt från lärares anteckningsböcker till enkäter och officiell utbildningsstatistik. Det är även
slående hur otraditionellt resultaten presenteras. I texten blandas tabeller med intervjucitat och
bildcollage.
120
Preliminära versioner av analyserna i Del II nedan har presenterats bland annat under kursen Korrespondensanalys i utbildnings- och kultursociologin som anordnades i Uppsala och vari
ingick flera sociologiska sessioner med bland andra Henry Rouanet, Brigitte Le Roux och
Frédéric Lebaron, tidigare medarbetare till Bourdieu, och där temat var hur Bourdieu använt
sig av statistik under sin forskarkarriär. Ämnen för föreläsningarna var bland annat ”Statistics
and Bourdieu: from Les Héritiers to La Distinction”, ”The Construction of social space and
Geometric Data Analysis” och ”Geometric Data Analysis in Bourdieu’s sociology: The field of
publishers”. Se www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kor.htm, 2009-03-30.
50
FORSKNINGSTEKNIKER
antaganden.121 Mitt val av statistiska tekniker står nära de valda teoretiska
verktygen. Då mina forskningsfrågor utgår från relationer av olika slag – mellan döttrar och söner, mellan universitetslärar- och företagsledarbarn, mellan
Uppsala och norra Stockholm och så vidare – bör de valda statistiska metoderna underlätta arbetet med att kartlägga relationer. Multipel korrespondensanalys motsvarade detta krav och blev därför mitt val.122 Även deskriptiv
statistik som frekvens- och korstabeller har varit viktiga inslag i arbetet.
Därmed är det på sin plats att lite närmare diskutera den multipla korrespondensanalysens särart och relatera metoden till mina studier.
Geometriska dataanalyser
Multipel korrespondensanalys – som ingår i den grupp metoder som samlas
under benämningen geometrisk dataanalys (GDA) – skapar avstånd mellan
individer. Avstånden presenteras dessutom i ett mångdimensionellt rum. Det
är frågan om en geometrisk ansats där det spatiala har stor betydelse för tolkningen.
Matematikerna Henry Rouanet och Brigitte Le Roux har vidareutvecklat
de geometriska dataanalysmetoderna.123 Mikael Palme och Donald Broady
gjorde under 1980-talet korrespondensanalyser – av bland annat högskolefältet – och introducerade därmed metoden för svenska samhällsvetare.124
Mikael Börjessons avhandling om transnationella utbildningsstrategier är ett
svenskt bidrag till spridningen av den ”nya generationen korrespondensanalyser” sprungna ur Rouanets och Le Rouxs metodskolning.125 Ett norskt bidrag
till metodens spridning är undersökningen av det norska maktfältet där olika
121
Donald Broady, Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin, HLS Förlag, Stockholm, 1991 [1990], s. 478.
122
Det kom att visa sig att de metoder som under 1960- och 1970-talen utvecklades av JeanPaul Benzécri och hans medarbetare var väl förenliga med Bourdieus sociologiska ambitioner.
Dessa statistiska metoder passade ihop med det relationella tänkandet, och korrespondensanalysen kom att bli ett viktigt redskap i hans arbete. I avsnittet ”Sociologi och statistik” beskriver
Broady Bourdieus relation till Benzécri-traditionen och korrespondensanalysen, a.a., s. 473–527.
123
Brigitte Le Roux & Henry Rouanet, Geometric Data Analysis. From Correspondence Analysis to Structured Data Analysis, Kluwer, Dordrecht, Boston, London, 2004. Författarna redogör
för den ur Benzécritraditionen sprungna korrespondensanalysens matematiska grunder. I denna
bok finner man även exempel på hur man praktiskt kan tillämpa metoderna (se ”The Culture
Example”, s. 221–241). Rouanet och Le Roux har arbetat nära Jean-Paul Benzécri och Brigitte
Le Roux hade Benzécri som sin handledare. De har vidareutvecklat hans metoder och dataprogram samt skrivit flera läroböcker.
124
Donald Broady & Mikael Palme, Högskolan som fält och studenternas livsbanor, Rapporter
från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 1, HLS Förlag, Stockholm, 1992
[1989], s. 7–10.
125
Mikael Börjesson, Transnationella utbildningsstrategier vid svenska lärosäten och bland
svenska studenter i Paris och New York, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och
kultursociologi, nr 37, Uppsala universitet, Uppsala, 2005, s. 36–42.
51
UTBILDNINGSKAPITAL
sociala dimensioner i den norska makteliten blottläggs.126 Även historiska
studier baserade på GDA förekommer.127 Ett centralt tillskott till metoden på
senare år är att individerna får synas i analyserna och att man därmed inte
enbart arbetar med medelvärden för olika variabelvärden. Jag återkommer till
individerna.
En viktig skillnad är den mellan enkel och multipel korrespondensanalys.
Enkel korrespondensanalys (CA) bygger på en korstabell där man vanligtvis
har två variabler. Detta betyder att metoden begränsar oss till att undersöka
två variabler åt gången. I den multipla korrespondensanalysen (MCA) kan
många variabler analyseras samtidigt.128 Man utgår från en tabell som innehåller individer som rader och variabler som kolumner. Den multipla korrespondensanalysen resulterar i två så kallade euklidiska rum: ett rum för
modaliteterna, som är detsamma som variabelvärden, och ett rum för individerna.129 Rummen består av ett antal axlar eller dimensioner. Den första axeln
förklarar de viktigaste funna skillnaderna i det undersökta materialet, den
andra axeln de näst mest betydande skillnaderna och så vidare. Hur många
axlar som tolkas bestäms dels av hur mycket de olika axlarna förklarar variationen i materialet och dels av vad som är sociologiskt meningsfullt att förklara. Även om metoden resulterar i, som i mitt fall, tjugotalet axlar är det
ofta endast meningsfullt att tolka ungefär tre till fyra av dem. Metoden reducerar komplexiteten i materialet och de första axlarna förklarar mest. Tolkningen av axlarna handlar om att spåra oppositioner i materialet. Studenter –
som det i mitt fall handlar om – som hamnar långt från varandra längs olika
axlar har lite gemensamt medan de som hamnar nära varandra har liknande
sociala egenskaper.
126
Johs. Hjellbrekke, Brigitte Le Roux, Olav Korsnes, Frédéric Lebaron, Lennart Rosenlund &
Henry Rouanet, The Norwegian Field of Power Anno 2000, s. 245–273 i European Societies,
nr 2, 2007.
127
Esbjörn Larssons studie är den första svenska historiska undersökningen där multipel korrespondensanalys används på ett historiskt material. Esbjörn Larsson, Från adlig uppfostran till
borgerlig utbildning. Kungl. Krigsakademien mellan åren 1792 och 1866, Uppsala universitet,
Uppsala, 2005, s. 71–144.
128
Principalkomponentanalysen (PCA) är en närbesläktad metod. Flera variabler kan analyseras samtidigt men det som skiljer den från den multipla korrespondensanalysen är att den
bygger på numeriska variabler medan korrespondensanalysen utgår från kategoriska variabler
(kön, gymnasieutbildning och yrke är exempel på variabler som brukar behandlas som kategoriska variabler medan inkomst och testresultat brukar vara numeriska). För sociologer som ofta
använder sig av information som är av kvalitativ art är den multipla korrespondensanalysen
mycket användbar. Vad det gäller den multipla korrespondensanalysen är det fullt möjligt att
omvandla numeriska variabler (om man har sådana) till kategoriska. Det är däremot omöjligt
att gå åt andra hållet från kategoriska variabler till numeriska. Mikael Börjesson, Transnationella utbildningsstrategier vid svenska lärosäten och bland svenska studenter i Paris och New
York, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 37, Uppsala
universitet, Uppsala, 2005, s. 37–38, not 88.
129
För en matematisk beskrivning av euklidiskt rum se Brigitte Le Roux & Henry Rouanet,
Geometric Data Analysis. From Correspondence Analysis to Structured Data Analysis, Kluwer,
Dordrecht, Boston, London, 2004, s. 75–128.
52
FORSKNINGSTEKNIKER
Förenklat kan modellen för arbetsgången med de statistiska analyserna
beskrivas på följande vis: utgångspunkten var ett sociologiskt problem, relevant datamaterial samlades in och kodades, geometrisk dataanalys användes
och resultaten tolkades, först statistiskt och därefter sociologiskt.130
Individerna får synas
Individerna är oerhört centrala i analysen och även om det är strukturer som
kartläggs får individerna träda fram. Det är individerna som bär på de egenskaper som jag valt att analysera med multipel korrespondensanalys. Varje
individ har en profil som grundar sig på de värden som individen i fråga hade
för de olika aktiva variablerna. Ett exempel på en individprofil: hade gått
naturvetenskaplig linje, hade mycket höga betyg med sig från gymnasiet, hade
läst franska på gymnasiet, hade mycket höga högskoleprovpoäng, kom från
ett hem där föräldrarna hade hög inkomst, kom från ett hem där minst en
förälder hade forskarutbildning, kom från ett hem där minst en förälder var
statsanställd och där fadern hade högst utbildningsnivå av föräldrarna. Har två
individer exakt samma profil – det vill säga samma värden i samtliga variabler
– kommer de att hamna på exakt samma position i det mångdimensionella
rummet. Om man vill särskilja dessa måste man lägga till en ny variabel för
vilken de två inte har samma värde. Vad man vill uppnå är helt enkelt en så
stor spridning på individerna som möjligt. Optimalt är att ha så få överlappningar mellan individprofiler som möjligt.
Individerna i rummet av individer benämns individmoln. För att få en
känsla för individmolnets struktur och dess gränser kan så kallade landmärken
konstrueras. Det är påhittade individer som har en profil som består av de
mest extrema egenskaperna längs de olika axlarna. Jag har helt enkelt konstruerat individer som har en profil av egenskaper som gör att de hamnar i
grafens ytterkanter och befinner sig så långt ifrån varandra i rummet som
möjligt. På så vis fick jag lättare grepp om vilka individer som befann sig nära
varandra och vilka som hade stora sociala avstånd mellan sig.131 Landmärkena
är inte aktiva individer och bidrar således inte till upprättandet av utbildningsrummet.
Individmolnen ger också information om hur spridningen inom olika variabelvärden ser ut. Medelvärdet för var klasslärardöttrarna återfinns i rummet
informerar till exempel om en sak men spridningen av dessa döttrar kan se
lite olika ut. Gruppen kan vara koncentrerad eller ha en stor spridning utan
att detta framgår av medelvärdet för gruppen som helhet. Individmolnet ger
130
Se kursmaterial Geometric Data Analysis I. Overview of Geometric Data Analysis, från
kursen ”Korrespondensanalys i utbildnings- och kultursociologin”. Finns tillgängligt på webbadressen www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kor.htm, 2009-03-30.
131
Rent tekniskt går man tillväga så att man i sitt dataset lägger till individer och ger dem de
mest extrema variabelvärdena längs varje axels negativa och positiva pol.
53
UTBILDNINGSKAPITAL
då upplysning om hur spridd eller koncentrerad – heterogen eller homogen –
gruppen är.132
Utöver den multipla korrespondensanalysen har jag använt så kallad euklidisk klassificering.133 Genom klassificeringen delas individer upp i mindre
grupper som har liknande egenskaper. Uppdelningen bygger på resultatet från
den multipla korrespondensanalysen. Det är individernas koordinater i det
mångdimensionella rummet som ger klassificeringen. Principen att klassificeringen bygger på individernas placering i det euklidiska rummet har gett
metoden dess namn. Klassificeringen syftar till att föra samman liknande individer och samtidigt optimera skillnaderna i materialet genom grupperingarna.134
The overall objective of any classification method is intuitive. What is sought
is to construct clusters of objects – in GDA subclouds of points – so that the
objects within a same cluster are as close together as possible whereas those
belonging to different clusters are as remote from one another as possible –
even though, in some situation these two demands may not be easy to reconcile.135
Den euklidiska klassificeringen är således en typ av klusteranalys. Klassificeringsprincipen är sådan att individer sammanförs till allt större grupper så att
en hierarkisk struktur erhålles. I det sista steget sammanförs alla individer till
en enda grupp. Vid tolkningen av den euklidiska klassificeringen vänder man
på det hela och börjar med att tolka gruppen som befinner sig högst upp i
hierarkin. Sedan undersöker man hur individerna delas upp i undergrupper.136
132
Henry Rouanet (m.fl.) menar att Pierre Bourdieu i La distinction lade grunden till att undersöka spridningen inom de sociala grupperna. Bourdieu nöjde sig inte med att konstatera var
medelpunkterna för spridningen av de sociala grupperna befann sig. Han tänkte i individmoln,
det vill säga i termer av spridningen inom grupper. Henry Rouanet, Werner Ackermann &
Brigitte Le Roux, ”The geometric analysis of questionnaires. The lesson of Bourdieu’s La Distinction”, s. 5–18 i Bulletin de Méthodologie Sociologique, 2000, s. 10.
133
Brigitte Le Roux & Henry Rouanet, Geometric Data Analysis. From Correspondence Analysis to Structured Data Analysis, Kluwer, Dordrecht, Boston, London, 2004, s. 106–107.
134
Mikael Börjesson, Transnationella utbildningsstrategier vid svenska lärosäten och bland
svenska studenter i Paris och New York, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och
kultursociologi, nr 37, Uppsala universitet, Uppsala, 2005, s. 39.
135
Brigitte Le Roux & Henry Rouanet, Geometric Data Analysis. From Correspondence Analysis to Structured Data Analysis, Kluwer, Dordrecht, Boston, London, 2004, s. 106.
136
Den euklidiska klassificeringen, poängterar Le Roux och Rouanet, är sprungen ur en
Benzécritradition och följer de matematiska principer som han tillsammans med sina medarbetare utvecklade. A.a., s. 114–115. Se även Mikael Börjesson, Transnationella utbildningsstrategier vid svenska lärosäten och bland svenska studenter i Paris och New York, Rapporter från
Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 37, Uppsala universitet, Uppsala,
2005, s. 39.
54
FORSKNINGSTEKNIKER
Aktiva och supplementära egenskaper
Ovan har jag endast talat om aktiva variabler eftersom det är dessa som bygger upp det euklidiska rummet. Inom geometrisk dataanalys kan man även
använda supplementära element. De supplementära elementen projiceras in i
rummet i efterhand utan att påverka rummets struktur. Det kan vara individer, variabler eller modaliteter som man låter vara supplementära. För att
kunna göra modaliteter (eller variabelvärden) i aktiva variabler till supplementära element har Le Roux utvecklat en metod som hon kallar specifik
multipel korrespondensanalys (specifik MCA).137 I denna metod kallas de
supplementära modaliteterna för passiva. En fördel med den specifika multipla korrespondensanalysen är att den neutraliserar effekten av att modaliteterna ”ej svar” tenderar att dras till varandra och bilda en första dimension –
”ej svar” mot svar av olika slag – och därmed osynliggöra mer sociologiskt
intressanta mönster. Ett annat fall när den specifika multipla korrespondensanalysen kommer väl till pass är när vissa variabelvärden är så kallade ”junk
modalities” som är svåra att tolka. Exempel på detta i mitt undersökningsmaterial är när det inte fanns några uppgifter från folk- och bostadsräkningen.138 Jag använde mig av specifik multipel korrespondensanalys eftersom
mitt material innehöll modaliteter av den art som beskrivits ovan.
Genom att nyttja hela variabler som supplementära element kan svar fås
på frågor som ligger utom räckhåll för de aktiva variablerna. Utforskandet av
rummet sker till stor del genom en projicering av olika supplementära variabler, i mitt fall kön, sociala grupper, val av högskoleutbildning och så vidare.
De supplementära variablerna gör det möjligt att borra djupare i oppositionerna och polariteterna och att relatera fler variabler till varandra än vad som
är fallet om bara de aktiva variablerna används.
Le Roux och Rouanet talar även om strukturerande faktorer. Detta är
grundläggande variabler som är intressanta att undersöka. När man undersöker de strukturerande faktorerna studeras individmolnet och modaliteternas spridning bland individerna.139
Vid sidan av de multivariata analysmetoderna har deskriptiv statistik
använts. Frekvens- och korstabeller har varit ett självklart redskap för att dels
överblicka materialet men också för att underlätta och underbygga tolk137
På franska heter metoden Analyse des correspondances multiples spécifique och på engelska
Specific Multiple Correspondence Analysis.
138
”Övrigt” är också en kategori där sådant hamnar som är svårt att klassificera vilket gör utfallet svårtolkat. Då är det smidigt att kunna använda de modalitetsvärden för variabeln som
fungerar men sätta ”övrigt” som passiv modalitet. Alternativet hade varit att inte använda
variabeln alls som aktiv i analysen.
139
Brigitte Le Roux & Henry Rouanet, Geometric Data Analysis. From Correspondence Analysis to Structured Data Analysis, Kluwer, Dordrecht, Boston, London, 2004, s. 251–268. Se även
Mikael Börjesson, Transnationella utbildningsstrategier vid svenska lärosäten och bland svenska
studenter i Paris och New York, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 37, Uppsala universitet, Uppsala, 2005, s. 138.
55
UTBILDNINGSKAPITAL
ningen av korrespondensanalyserna. Relationerna mellan olika variabler som
korrespondensanalysen visar på blir naturligtvis synliga i korstabuleringar,
men det skulle vara näst intill omöjligt att via deskriptiv statistik hålla alla
variabler i huvudet samtidigt. Det skulle krävas en enorm mängd korstabeller
för detta. Men som underlag och fördjupningar av materialet har statistik av
detta slag varit oumbärlig.
Intervjuer
Utöver de statistiska analyserna gjorde jag åtta intervjuer med gymnasieelever
och åtta intervjuer med studenter. Elevintervjuerna genomfördes år 2005 och
studentintervjuerna år 2003. Syftet med intervjuerna var att fördjupa kunskaperna om hur kvinnliga och manliga elever respektive studenter med mycket
utbildningstillgångar resonerade kring val av utbildningsväg, intressen och syn
på utbildning och yrkesframtid. Den intervjuguide som användes hade följande frågeområden: studieförhållandena på den utbildning som de vid intervjutillfället läste på, val av utbildning, uppväxtförhållande, tidigare skolgång,
fritidsintressen och framtidsplaner. Guiden var vägledande för intervjuerna
men utflykter från den gjordes. Intervjuerna var med andra ord semi-strukturerade.
Med intervjuer är det möjligt att fånga individers ställningstaganden och
upplevelser av utbildningssystemet. Sådant finns inte i de dataregister jag har
haft tillgång till. Därutöver ger intervjuer chansen att fördjupa förklaringar till
de statistiska resultaten. Upplägget av intervjuerna var att fånga både subjektiva hållningar – uppfattningar om utbildningen, syn på kommande yrkesval
och så vidare – och mer objektiva uppgifter, vilka skolor man hade gått i, vad
man hade för betyg i olika ämnen, vilka gymnasieutbildningar man hade sökt
och så vidare. Jag försökte uppnå precision i frågorna genom att i stället för
att bara få konstaterat att man läste läxor, eller ansåg sig studera sparsamt,
undersöka hur många timmar och på vilket sätt man studerade. Detta för att
underlätta tolkningen av svaren och kunna vara detaljrik i de mer mikroorienterade delarna.
De statistiska analyserna bygger på de elever som gick ut årskurs nio år
1988. Intervjuerna med elever och studenter är från år 2005 och 2003. Intervjuerna har alltså gjorts med senare årgångar elever och studenter än dem som
de statistiska analyserna grundar sig på. Eftersom jag var ute efter generella
mekanismer, som vad det innebär att ha mycket utbildningskapital, ser jag
det inte som något problem att intervjuerna representerar senare generationer
elever och studenter. Jag var ute efter att blottlägga mekanismer, och de citat
56
FORSKNINGSTEKNIKER
som används är tänkta att illustrera dessa mekanismer som ingick i ett större
mönster.140
Urvalet av informanter har varit riktat mot investeringar i elitutbildningar,
såväl i gymnasiet som i högskolan. Urvalet är grundat i tanken om representativitet i förhållande till strukturen. Det är med andra ord inte ett slumpmässigt urval jag gjort utan strategiska nedslag i utbildningar som intar dominanta positioner i utbildningssystemet.141 Tack vare de statistiska analyserna
hade jag kunskap om var i systemet intervjuerna gjordes.
Elevintervjuerna genomfördes inom ramen för det av Skolverket finansierade projektet ”Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval”.142 Jag
berättade för eleverna att jag även tänkte använda intervjuerna för min
undersökning. Gymnasieeleverna på den ena skolan kom jag i kontakt med
via en lärare som jag kände. Jag informerade om syftet med intervjuerna i en
av hennes klasser och intervjuade de elever som anmälde sitt intresse. På den
andra skolan tog jag kontakt med skolledningen och fick genom den tillgång
till klasslistor med telefonnummer, utifrån vilka jag slumpmässigt valde ut
några elever som jag ringde och bestämde träff med för intervju.
Studentintervjuerna genomfördes inom ramen för ett annat projekt,
”Kampen om studenterna”143, inom vilket min undersökning har utförts. Jag
kom genom studentkårer i kontakt med studenter som var villiga att bli
intervjuade vid de dominanta utbildningarna. Vid intervjutillfället frågade jag
om de hade förslag på studerande som skulle kunna vilja bli intervjuade och
så tog jag kontakt med dessa och på så vis fick jag ihop åtta intervjuer.
Vid den ena gymnasieskolan fick jag mina elevkontakter av en lärare.
Detta gjorde förmodligen att jag fick tag i de mer skolanpassade eleverna som
var framgångsrika i sina studier. Elever med mindre lyckad skolgång är säkerligen inte lika villiga att ägna tid åt att verbalisera sina tankar om utbildningen
och framtiden. Studentintervjuerna präglas troligen av att jag fick tillgång till
studenter som var särdeles socialt aktiva. Flera av dem kände varandra och
ingick delvis i samma sociala nätverk. Eftersom jag var ute efter att beskriva
140
Jonas Frykman, Ljusnande framtid. Skola, social mobilitet och kulturell identitet, Historiska
Media, Lund, 1998, s. 23–24. Frykman skriver (vilket jag sympatiserar med): ”Därför blir det
lätt att säga: Jamen detta passar ju inte på min skoltid! och Är detta beskrivningar som skall
gälla för 1950-talet, 80-talet eller 20-talet? Sådana frågor skall man också ställa inför varje skildring som har en etnografisk, beskrivande syftning. Jag tror det är lättare att tillägna sig bokens
innehåll om man i stället formulerar frågan: Kan jag känna igen yttringar av det beskrivna
mönstret från de världar jag mött? och Vilken nytta kan jag ha av att se enstaka händelser som
delar av ett mönster?”, s. 23–24.
141
Om resonemang kring vikten av att först konstruera rum av relationer mellan egenskaper
för att sedan göra nedslag i denna struktur, se Pierre Bourdieu, La noblesse d’État. Grandes
écoles et esprit de corps, Minuit, Paris, 1989, s. 331–351.
142
Ida Lidegran (m.fl.), ”I korsningen mellan kön och klass. Gymnasieskolan i riket, i Uppsala
och i Gävle”, i Forskarbilaga till Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, rapport 287,
Skolverket, Stockholm, 2006.
143
För en projektbeskrivning se www.skeptron.uu.se/broady/sec/kast.htm, 2009-03-30.
57
UTBILDNINGSKAPITAL
vad det innebär att ha mycket utbildningstillgångar såg jag att dessa överdrivet homogena grupper (sett till utbildningarna i övrigt) av elever och studenter snarare var en fördel. Intervjuerna gav inblickar i hur elever och studenter som befann sig på utbildningar med mycket hög status, och som själva
var ovanligt målmedvetna i sina studier, resonerade om sina tidigare och
kommande utbildningsbanor.
De utbildningar som jag valde att hitta informanter på var det naturvetenskapliga programmet i Uppsala (åtta intervjuer), civilekonomprogrammet vid
Handelshögskolan i Stockholm (två intervjuer), läkarutbildningen vid Karolinska Institutet (tre intervjuer), industriell ekonomi vid Kungliga Tekniska
högskolan (två intervjuer) och teknisk fysik vid Kungliga Tekniska högskolan
(en intervju).
Min position som doktorand och åldersskillnaden som var mellan mig och
framför allt gymnasieeleverna gav givetvis ofta en situation där jag befann mig
i ett socialt överläge gentemot informanterna. Detta kändes i somliga av
elevintervjuerna. Några uppvisade tecken på osäkerhet under intervjun och
jag arbetade med att vara uppmuntrande och undvek att konfrontera deras
svar alltför mycket. Men mitt urval av informanter, rika på utbildningskapital, minskade nog ändå klyftan mellan min position och deras.144
Intervjuerna var mellan en och två timmar långa och de spelades in på
ljudband och transkriberades.145 Syftet var att kunna återge och analysera
innehållet i dem. Jag letade sedan efter skillnader och likheter i materialet.
Ambitionen var framför allt att hitta skillnader, och de teman som lyfts fram
är tänkta att fördjupa de strukturella mönster som är funna i de statistiska
analyserna. För att underlätta anonymiseringen av informanterna har jag
ibland undvikit information som jag ansett oväsentlig för analyserna. Där
precision har behövts har detaljerade uppgifter redovisats, men där detaljer
inte har bidragit till analysen har jag uteslutit dem. Alternativet hade varit att
inte ge detaljerad information överhuvudtaget utan i stället röra sig på en mer
generell nivå – exempelvis avstå från att namnge skolorna – men då hade
flera analytiska poänger gått förlorade.
144
Pierre Bourdieu diskuterar de sociala villkoren för kommunikationen mellan forskare och
den intervjuade i ”Comprendre”, s. 903–939 i Pierre Bourdieu (ed.), La misère du monde, Seuil,
Paris, 1993, s. 905–909.
145
Talspråket i intervjuerna har anpassats för att göra citaten begripliga i skrift.
58
KAPITEL Undersökningens kohorter
Bakom valet av de olika elev- och studentgrupperna ligger ambitionen att
beskriva mönster i fördelningen av utbildningskapitalet och fånga den regionala betydelsen för sociala gruppers utbildningsinvesteringar. De elev- och
studentkohorter som jag undersökte har fått spela följande roller: Uppsala
(kommun) representerade en utbildningselit som kontrasterades mot fyra
välbärgade kommuner norr om Stockholm (Danderyd, Lidingö, Täby och
Sollentuna kommun). Fortsättningsvis benämns denna kohort för Stockholms
norrkommuner. För att inte enbart röra sig längs en horisontell dimension –
skillnader mellan en utbildnings- och en ekonomisk elit – tog jag även med
Gävleborgs län som en referenspunkt. Detta innebar att även skillnader i den
totala mängden kapital togs med i beaktande. Siffror för den totala nationella
kohorten utgjorde en fond för jämförelserna.
Uppsala kommun valdes för dess koncentration av utbildningskapital.
Universiteten (Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, liksom
närvaron av ett stort universitetssjukhus, många högteknologiföretag, kraftig
administration med mera) gör att här finns stora mängder utbildningstillgångar. Men den ekonomiska polen visade sig vara svagare och det fanns inte
en lika stor ekonomisk elit som den i Stockholms norrkommuner. Urvalet av
de fyra kommunerna i Stockholm baserades på medianvärdet av hushållets
sammanräknade inkomst. Danderyd, Lidingö, Täby och Sollentuna var de fyra
kommuner med högst medianvärde i Stockholms län. Att jag tog fyra kommuner berodde på att studentpopulationen från dessa fyra tillsammans hade
liknande storlek som den uppsaliensiska.
Gävleborgs län fungerade som en motpol till de elitpositioner som Uppsala och Stockholms norrkommuner intog. I Gävleborgs län fanns inte tillnärmelsevis så mycket utbildningskapital eller ekonomiskt kapital.146 Att jag
valde att utgå från Gävleborgs län och inte Gävle kommun berodde på att
länet i detta fall kunde ses som en förhållandevis sammanhållen enhet.147 Ett
par av kommunerna som ingick i länet hade inga egna gymnasieskolor och
146
Ingrid Nordqvist & Monica Langerth Zetterman, Gymnasieskolan som konkurrensfält. Ett
regionalt perspektiv. Gävleborgs län, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och
kultursociologi, nr 33, Uppsala universitet, Uppsala, 2004, s. 16.
147
A.a., s. 18–21.
59
UTBILDNINGSKAPITAL
ytterligare en hade endast ett begränsat programutbud, vilket gjorde att ungdomarna sökte sig till andra kommuner när de kom till gymnasiet och där
länets kommuner förstås spelade en viktig roll.
Viktigt att komma ihåg är att det är elevpopulationer som var utgångspunkten i samtliga fall. Det vill säga att det var de elever som gick ut årskurs
nio år 1988 i Uppsala kommun, Stockholms norrkommuner och Gävleborgs
län som utgjorde grunden för analyserna. Den nationella kohorten bestod av
samtliga avgångselever i hela riket år 1988.
Utöver dessa totalpopulationer har två, som jag valde att benämna studentkohorter, analyserats närmare. Den ena bestod av alla elever i Uppsala
kommun som hade gått ut en treårig teoretisk gymnasielinje och påbörjat
högre studier, den andra av alla elever i Stockholms norrkommuner (Danderyd, Lidingö, Täby, Sollentuna) som uppfyllde samma kriterier.148
Diagrammen nedan ger en överblick över skillnaderna i nedärvda och förvärvade utbildningstillgångar samt nedärvda ekonomiska tillgångar (diagram 1–4 bygger på tabell 6 i appendix).
De regionala skillnaderna var uppenbara. I Uppsala och Stockholms norrkommuner hade mer än var tredje elev minst en förälder med högskoleutbildning på minst tre år. Var sjunde elev hade detsamma i Gävleborg, vilket var något under riksgenomsnittet. Omvända förhållanden gällde för korta
utbildningar. I Gävleborgskohorten hade 57 procent tvåårig gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå. I Uppsala låg siffran på 37 procent och i
Stockholmskohorten på 23 procent. Vi ser alltså att Stockholms norrkommuner hade den högsta andelen elever med högutbildade föräldrar. Således saknade inte de fyra Stockholmskommunerna på något vis sociala grupper med
lång utbildning.149 Det vill säga att de fyra Stockholmskommunerna var än
mer socialt exklusiva än Uppsala. Dock döljer diagrammet att det var en
större andel elever i Uppsala som kom från ett hem där minst en förälder
hade forskarutbildning än i Stockholms norrkommuner.
Till höger i diagrammen finns studentkohorterna för Uppsala och Stockholmskommunerna. Dessa båda kohorter hade likartad sammansättning av
det nedärvda utbildningskapitalet. Andelen som hade minst en förälder med
längre högskoleutbildning var 63 procent i båda fallen. Men återigen finner vi
en skillnad mellan Uppsala och Stockholmskommunerna vad det gäller forskarutbildning. I Uppsala kom hela 23 procent av eleverna från ett hem där
minst en förälder var forskarutbildad. I motsvarande kohort för Stockholmskommunerna var det 10 procent.
148
Även dessa kohorter bestod av dem som gick ut årskurs nio år 1988. Studenterna trädde in i
högskolan någon gång under perioden höstterminen år 1990 till vårterminen år 1999.
149
Här fanns en förhållandevis stor andel läkare exempelvis.
60
UNDERSÖKNINGENS KOHORTER
Diagram 1. Föräldrarnas utbildningsnivå (andelar) i de olika elev- och
studentkohorterna.
,
Kortare än treårig gymnasieutbildning
,
Kortare än treårig högskoleutbildning
,
Minst treårig högskoleutbildning
,
,
,
,
Norra
Stocklom,
studentkohort
Uppsala,
studentkohort
Norra
Stocklom,
elevkohort
Uppsala,
elevkohort
Gävleborg,
elevkohort
Landet,
elevkohort
,
Det ekonomiska kapitalets fördelning visas i diagram 2 nedan. Fördelningen
följer ett tydligt mönster. Föräldrarna i Gävleborg hade minst av ekonomiska
tillgångar. Medianvärdet och den tionde decilen låg under riksgenomsnittet.
Däremot låg den första decilen något över.150 Därefter kom Uppsalakohorten
följt av den utvalda Stockholmskohorten vars föräldrar hade i särklass mest
ekonomiska tillgångar. Vi ser att studentkohorten i Uppsala hade lägre medianvärde (368 200) och lägre värde på den tionde decilen (647 500) än elevpopulationen i Stockholms norrkommuner (399 000 och 720 200). I den
utvalda studentkohorten i Stockholms norrkommuner var medianvärdet
477 100 och den tionde decilen nådde 801 500.
Skillnaden i volym av ekonomiskt kapital var större mellan Uppsala och
Stockholms norrkommuner än volymskillnaden i nedärvt utbildningskapital.
Visserligen var Stockholmskommunerna utvalda på grundval av den rikliga
tillgången på ekonomiska tillgångar hos föräldrarna, men det var slående att
det skilde mycket mellan en region som Uppsala och de utvalda kommunerna i Stockholm. Lika slående som det var att föräldrarna i Stockholmskommunerna även hade rikliga tillgångar på utbildning (dock hade de inte
forskarutbildning i samma utsträckning som Uppsalaföräldrarna).
150
Med första decilen menas de 10 procent som har lägst inkomst och tionde decilen avser de
10 procent som har högst.
61
UTBILDNINGSKAPITAL
Diagram 2. Föräldrarnas sammanräknade årsinkomst (andelar) i de olika elevoch studentkohorterna.
Första decilen
Medianinkomst
Tionde decilen
Norra
Stocklom,
studentkohort
Uppsala,
studentkohort
Norra
Stockholm,
elevkohort
Uppsala,
elevkohort
Gävleborg,
elevkohort
Landet,
elevkohort
Fördelningen av det förvärvade utbildningskapitalet, här indikerat av medelbetyg från grundskolan, visas i diagram 3 nedan. Gävleborgskohorten låg
något under riksgenomsnittet, medan Uppsala och Stockholms norrkommuner låg klart över. Den senare kohorten låg mest över. I Stockholms norrkommuner hade 20 procent av eleverna medelbetyg 4,0–5,0 från grundskolan.
Motsvarande siffra för Uppsala var 16 procent, för riket låg andelen på 14
procent och för Gävleborg 12 procent. Studentkohorterna hade väsentligt fler
med högre betyg.
Värt att notera är hur likartad betygsprofil de båda studentkohorterna
hade. Döttrar och söner uppväxta i en ekonomisk stark region satsade i lika
stor utsträckning på studierna i grundskolan – om vi ser enbart till medelbetyg – som de som var fostrade i en akademisk miljö.
62
UNDERSÖKNINGENS KOHORTER
Diagram 3. Medelbetyg från grundskolan (andelar) i de olika elev- och
studentkohorterna.
,
,
–,
,–,
,–,
,
,
,
,
,
,
Norra
Stocklom,
studentkohort
Uppsala,
studentkohort
Norra
Stockholm,
elevkohort
Uppsala,
elevkohort
Gävleborg,
elevkohort
Landet,
elevkohort
,
Diagram 4 nedan ger en bild av övergången till högskolan i de olika regionerna. Övergångsfrekvensen till högre studier var som högst i Stockholms
norrkommuner där 58 procent påbörjade högre studier. För Uppsalakohorten
var siffran nästan lika hög, 53 procent påbörjade högre studier. För Gävleborgs del var andelen betydligt lägre, 34 procent, vilket var under riksgenomsnittet som låg på 38 procent. I studentkohorterna påbörjade samtliga elever
högre studier eftersom ett av mina kriterier för att selektera ut studentkohorterna var just att ha påbörjat högre studier.
I studentkohorterna kan vi se hur ungefär 70 procent av eleverna valde att
läsa på ett program i högskolan och ungefär 30 procent tog kurser eller valde
utlandsstudier. Ser vi till elevkohorterna satsade störst andel – av dem som
gick vidare med högre studier – på program i Gävleborg, därefter kom
Stockholms norrkommuner och i Uppsala satsade minst andel att läsa på
utbildningsprogram (tabell 7 i appendix). Utfallet kan bland annat förklaras
av att vid Uppsala universitet – där det visar sig att en stor andel av Uppsalakohorten valde att läsa – fanns ett större kursutbud än vid högskolan i Gävle.
63
UTBILDNINGSKAPITAL
Diagram 4. Övergångsfrekvens till högskolan (andelar) i de olika elev- och
studentkohorterna.
,
Ej högskolestudier
,
Kurs eller utlandsstudier
,
Program
,
,
,
,
,
Norra
Stocklom,
studentkohort
Uppsala,
studentkohort
Norra
Stockholm,
elevkohort
Uppsala,
elevkohort
Gävleborg,
elevkohort
Landet,
elevkohort
,
När betygskillnader mellan kvinnor och män i de olika regionerna undersöktes visade det sig att i samtliga kohorter var det en större andel kvinnor i den
högre betygskategorin och en större andel män i den lägre. I den högsta (4,0–
5,0 i medelbetyg från grundskolan) återfanns mellan 6 och 11 procentenheter
större andelar kvinnor (tabell 7 i appendix).
Övergångsfrekvensen skilde sig också mellan könen. Större andelar kvinnor
i samtliga kohorter valde att påbörja högskolestudier. I Gävleborg var skillnaden mellan könen störst (40 procent av döttrarna läste vidare och 29 procent
av sönerna gjorde detsamma). Därefter kom den nationella kohorten där 43
procent av döttrarna trädde in i högskolan och 34 procent av sönerna. Stockholms norrkommuner kom därnäst (62 procent av döttrarna och 54 procent
av sönerna läste vidare). Slutligen var könsskillnaden minst i Uppsalakohorten
(där 55 procent av döttrarna och 52 procent av sönerna började i högskolan).
Resultatet visar att kvinnorna såg utbildning som en viktigare investering än
vad männen gjorde. De kvinnliga eleverna satsade redan i grundskolan och
satsningen fortsatte efter gymnasiet genom inträde i högskolan. Den rangordning som uppträdde mellan kohorterna när jag jämförde skillnaden mellan
döttrar och söner och övergång till högskolan var kopplad till mängden nedärvt utbildningskapital. I en stark utbildningsmiljö som Uppsala var skillnaden mellan könen som minst medan de var stora i en svag, som Gävleborg.151
I båda fallen satsade döttrarna i större utsträckning på högre utbildning men
nedärvt utbildningskapital neutraliserade könsskillnaderna i Uppsala.
151
Liknande resultat presenteras i Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Betänkande av Utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden, SOU 2004:43, Näringsdepartementet,
Stockholm, 2004, s. 112.
64
UNDERSÖKNINGENS KOHORTER
Fäder och mödrar
Jag undersökte även skillnader mellan tillgångar kopplade till fadern respektive modern och analyserade hur detta varierade mellan kohorterna (tabell 8 i
appendix).
Skillnaderna i utbildningstillgångar mellan kohorterna kan uttryckas på
följande vis: i Gävleborg var utbildningsnivån låg och könsmässigt jämn, i
Uppsala var nivån hög och könsmässigt jämn och i Stockholms norrkommuner var den hög och könsmässigt ojämn.
Ser man på inom vilken sektor föräldrarna arbetade var det genomgående
mönstret att mödrarna arbetade i offentlig sektor i större utsträckning och
fäderna i högre grad i privat sektor. Uppsala skilde dock ut sig från de övriga.
Där arbetade betydligt större andel av både fäderna och mödrarna inom
offentlig sektor. Överrepresentationen i offentlig sektor är en effekt av ett
stort universitet med en tillhörande stor förvaltning och likaså har Akademiska sjukhuset en stor mängd offentliganställda hos sig. Därutöver har Uppsala kommun flera statliga verk (exempelvis Livsmedelsverket och Läkemedelsverket) och många av de företag som finns är forskningsintensiva
sådana.152
Arbetstiden följer mönstret att fäderna arbetade mer än mödrarna (i riket
arbetade 84 procent av fäderna 35 timmar eller mer i veckan mot 46 procent
av mödrarna). Det var större skillnad mellan fäder och mödrar i Gävleborg än
i Stockholms norrkommuner och i Uppsala.
Inkomsten hänger samman med arbetstiden och fäderna hade i samtliga
kohorter högre medianinkomst. Det var minst skillnad i Gävleborg och störst
skillnad i Stockholms norrkommuner.
När jag jämförde andelar som faller inom kategorierna högre tjänstemän
och arbetarklass framträdde skillnader mellan Uppsala och Stockholmskommunerna än tydligare. I både Uppsala och Stockholmskohorten var
andelen mödrar och fäder tillhörande högre tjänstemannakategorin betydligt
större än riksgenomsnittet. Men det som skilde regionerna mer åt var andelen
arbetarklass. I Stockholmskohorten var denna andel mycket lägre. I studentkohorterna var andelen arbetarklass mycket låg. Resultatet visar att Stockholmskohorten var mer homogen än Uppsalakohorten. Det fanns i Stockholms norrkommuner både en större andel föräldrar som hamnade inom
kategorin högre tjänstemän och en mindre andel som tillhörde arbetarklassen.
Det var framför allt utbildningsvariabeln som pekade mot könsbalans,
undantaget Stockholms norrkommuner. Längre högskoleutbildning hade
ungefär lika stor andel mödrar som fäder – det skilde bara någon procenten-
152
Uppsala Science Park är ett exempel på den nära kopplingen mellan företags- och universitetsvärlden i Uppsala. Området består av ungefär 140 företag och organisationer som har nära
till olika forskningsmiljöer. Biomedicin och informationsteknik är de dominerande branscherna. Se www.uppsalasciencepark.se, 2009-03-30.
65
UTBILDNINGSKAPITAL
het. Uppgifter kopplade till arbetsmarknaden visade på betydligt större skillnader. Mödrarna arbetade i större utsträckning i offentlig sektor, deltid och
hade lägre inkomst. Fler fäder arbetade i privat sektor och de allra flesta
arbetade heltid samt hade högre inkomst än sin äkta hälft. De utbildningsinvesteringar som mödrarna och fäderna hade gjort hade uppenbarligen lett
till olika utdelning på arbetsmarknaden.
Jämförelser mellan Uppsala och Stockholms norrkommuner visade att
utbildningskapitalet var mycket mer jämnt fördelat mellan mödrar och fäder
i Uppsala. Visserligen var utbildningsnivån hög även i Stockholmskommunerna men fäderna hade i större utsträckning längre högskoleutbildning. I
Uppsala där det nedärvda utbildningskapitalet dominerade intog – utifrån de
undersökta variablerna – mödrarna som grupp i förhållande till fäderna som
grupp en starkare position än i Stockholms norrkommuner. Eftersom utbildning framför allt tycks vara den väg genom vilken kvinnor ackumulerar tillgångar suddas könsskillnaderna ut något i ett utbildningsstarkt fäste som
Uppsala.
Socialt ursprung
När föräldrarnas yrken undersöktes blottades demografiska skillnader på en
mer detaljerad nivå. Korrekt hade varit att tala om civilingenjörshem, ämneslärarhem, klasslärarhem och så vidare. För att förenkla språkbruket har jag
valt att tala om sociala grupper rätt och slätt (civilingenjörer, ämneslärare,
klasslärare och så vidare).
Fördelningen utifrån 32 sociala grupper redovisas i tabell 9 i appendix. De
32 sociala grupperna bygger på en kombination av de av SCB använda klassificeringssystemen socioekonomisk indelning (SEI) och nordisk yrkesklassificering (NYK). Genom en kombination av dessa två system kommer man
både åt vertikala skillnader mellan grupper, det vill säga olikheter i mängd av
utbildning och pengar, och horisontella variationer, med vilket menas skillnader i sammansättning av tillgångar. Klassificeringen utgår alltså från en kombination av SEI och NYK och ämnar fånga olika sorter av kapitalinnehav.153
Gruppindelningen bygger på hushållet och principen för indelningen har
varit:
Om fadern eller modern lever ensam med barnet, har klassificeringen för den
ensamstående föräldern använts. Om båda föräldrarna ingår i hushållet har den
som arbetar heltid valts i första hand […]. Ifall båda föräldrarna arbetar heltid
153
Mikael Börjesson & Mikael Palme, ”Social klassificering. Analyser av olika nomenklaturer
för social klassificering och sociala gruppers karakteristika”, Paper presenterat på Workshop
”Kulturellt kapital och sociala klasser”, Uppsala universitet, Uppsala, 12–14 okt. 2001, s. 13–15.
66
UNDERSÖKNINGENS KOHORTER
har den sociala grupp valts som tillhör den högsta hierarkiska positionen. Om
dessa är lika har faderns yrke valts.154
I de relationer där föräldrarna har lika yrke, båda är läkare exempelvis, har
alltså fadern styrt klassificeringen – utbildningsnivån påverkas inte eftersom
båda har lika lång utbildning men sektorstillhörigheten kan skilja sig åt. Principen att faderns position varit vägledande i de fall där föräldrarna har lika
yrke motiveras av att det är större sannolikhet att mannen sätter prägel på
familjens situation än kvinnan på grund av rådande dominansordning mellan
könen.155 För att göra relationen mellan fadern och modern synlig, använde jag
mig av en variabel där föräldrarnas utbildningsnivå jämfördes – variabeln
innehåller följande värden: fadern högst utbildningsnivå, modern högst
utbildningsnivå och föräldrarna lika utbildningsnivå.
Distributionen av egenskaper hos de sociala grupperna på en nationell nivå
redovisas i tabell 10–11 i appendix. För det första kan vi slå fast att fadern
definierade gruppen – det vill säga hade högst position av föräldrarna eller att
föräldern är ensamstående – i högre utsträckning än modern i samtliga grupper utom i 5 av de 32 sociala grupperna. De fem grupper undantagna var:
hälso- och sjukvårdsanställda, klasslärare, kontorsanställda i offentlig sektor
och privat sektor samt okvalificerade arbetare i service. I 15 grupper definierade fadern till 80 procent gruppen. De grupper som i allra högst utsträckning definierades av fäderna var civilingenjörer och företagsledare.
Andelen som hade längre högskoleutbildning varierade förstås också mellan grupperna. Ett mönster var att grupper som orienterade sig mot den
offentliga sektorn hade mer utbildning än motsvarande grupper inom privat
sektor. I gruppen högre tjänstemän i offentlig sektor hade 53 procent längre
högskoleutbildning, vilket kan jämföras med 38 procent för högre tjänstemän
inom privat sektor.156 Företagsledare hade förhållandevis låg andel med längre
utbildning (34 procent). Läkare, universitetslärare och ämneslärare hade de
högsta andelarna (98, 93 och 87 procent).157 Logiken är tydlig: för yrkesbanor
inom den offentliga sektorn krävs formella utbildningsmeriter. Den privata
sektorn tycks inte lägga samma vikt vid utbildningskapital. Eftersom kvinnor
oftare än män arbetar i den offentliga sektorn läser kvinnor som grupp oftare
än män vidare i högskolan.
154
A.a., s. 17.
Se Yvonne Hirdman, ”Genussystemet. Reflexioner kring kvinnors sociala underordning”,
s. 49–63 i Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 3, 1988.
156
Samma mönster fanns hos tjänstemän på mellannivå (25 procent hade längre utbildning av
dem i offentlig sektor och 15 procent av dem i privat sektor), kontorsanställda (8 procent hade
längre utbildning av dem i offentlig och 6 procent av dem i privat sektor) och tekniker (14
procent hade längre utbildning av dem i offentlig sektor och 11 procent av dem i privat sektor).
157
Även jurister och officerare hade höga andelar men dessa grupper var jämförelsevis små.
155
67
UTBILDNINGSKAPITAL
Vad det gäller giftermål låg gruppen företagsledare i topp.158 Inom denna
grupp var 97 procent gifta. Även bland civilingenjörer, bönder och fiskare,
tekniker i privat sektor, läkare, universitetslärare, jurister, högre tjänstemän i
privat sektor och poliser var över 90 procent gifta. En skiljelinje mellan
offentlig och privat sektor gick att skönja även här. Inom de privata grupperna gifte man sig i något större utsträckning. Ensamstående mödrar återfanns framför allt i kulturella medelklassgrupper som journalister, konstproducenter och klasslärare samt i grupper som är typiska kvinnoyrkesgrupper
(hälso- och sjukvårdsanställda, kontorsanställda och arbetare i service).
Företagsledarhemmen, läkarhemmen och juristhemmen hade de högsta
inkomstmedianerna.159 Den sammanräknade årsinkomstmedianen för de tre
låg på 570 000, 540 000 och 585 000. Därefter kom högre tjänstemän i privat
sektor (480 000), universitetslärare (470 000) och civilingenjörer (440 000).
Skillnaden mellan privat och offentlig sektor var tydlig. De privata grupperna
hade högre inkomstmedian. Störst skillnad var det inom högre tjänstemannagruppen; här skilde det 60 000 mellan grupperna.
Socialt ursprung regionaliserat
De undersökta eleverna var uppvuxna i olika hem i olika regioner. Frågan var
hur samma hem, sett utifrån social grupptillhörighet, skilde sig åt mellan
regionerna? Vad karaktäriserade ett företagsledarhem i Uppsala och i Stockholms norrkommuner? Vad skilde ett universitetslärarhem i Stockholms
norrkommuner från ett i Uppsala?
Gävleborg hade en demografisk profil som karaktäriserades av att man låg
över riksgenomsnittet för arbetarklassfraktioner och under för flera av de
sociala grupperna som räknas till den högre klassen – civilingenjörer, universitetslärare, högre tjänstemän och företagsledare (tabell 9 i appendix).
Uppsalakohorterna hade en profil som var den motsatta med överrepresentation av grupper som civilingenjörer, läkare, universitets- och ämneslärare,
jurister och högre tjänstemän inom framför allt offentlig sektor, samtidigt
som arbetarklassfraktionerna var underrepresenterade. Denna profil förstärks
när man går från elevkohorten till studentkohorten där universitetslärare
utgör 10 procent, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 1 procent.
I Stockholms norrkommuner var ekonomiskt starka grupper som företagsledare, högre tjänstemän framför allt inom privat sektor, jurister, civilingenjörer och läkare överrepresenterade. Även andelen universitetslärare låg över
riksgenomsnittet. Arbetarklassfraktionerna var, som tidigare nämnts, än mer
158
Bland officerare var det en än större andel som var gifta, hela 98 procent, men gruppen var
jämförelsevis liten.
159
Juristerna var en liten grupp i jämförelse med grupperna företagsledare och läkare.
68
UNDERSÖKNINGENS KOHORTER
underrepresenterade i denna kohort än i Uppsala. De beskrivna särdragen
blev än mer uttalade i studentkohorten där exempelvis företagsledare
utgjorde 8 procent jämfört med 2 procent i riket.
Jag valde ut ett antal sociala grupper som jag jämförde mellan de olika
regionerna: läkare, universitetslärare, högre tjänstemän i offentlig sektor,
högre tjänstemän i privat sektor och företagsledare (tabell 12–13 i appendix).
Gemensamt för dessa grupper var att de hade förhållandevis stora utbildnings- och ekonomiska tillgångar, dock i lite olika stor dos.
Genomgående var att i Stockholms norrkommuner tjänade samtliga sociala grupper betydligt mer än dem i Uppsala. Ett annat mönster var att man
var mer orienterad mot privat sektor i Stockholms norrkommuner. En kvalificerad gissning är att detta hänger ihop med inkomsten. Det vill säga att i
Stockholms norrkommuner blev också lönen högre eftersom man befann sig i
privat sektor i högre grad. Men detta är inte hela sanningen. När högre tjänstemän i offentlig sektor jämfördes var inkomstmedianen betydligt högre i
Stockholms norrkommuner än vad den var i Uppsala. Än tydligare var skillnaderna mellan högre tjänstemän i privat sektor. I Uppsalas elevkohort tjänande denna grupp 92 000 kronor mindre än motsvarande grupp i Stockholms norrkommuner. Skillnaden mellan studentkohorterna var 83 000.
Inkomstskillnaderna regionerna emellan går alltså inte enbart att förklara med
skillnader i anställningar inom offentlig och privat sektor utan platsen har en
betydelse oavsett detta.
Läkarhemmen skilde sig framför allt genom att man i Stockholms norrkommuner tjänade mer och oftare arbetade i privat sektor. Den privata sektorn sågs inte som ett alternativ i Uppsala där ett stort universitetssjukhus
med all sannolikhet slukade den största delen av gruppen.
Universitetslärarna tjänade också mer i Stockholms norrkommuner. Med
andra ord, det var inte vilka universitetslärare som helst som hade bosatt sig i
Stockholms norrkommuner. Utbildningseliten i Stockholms norrkommuner
var således en grupp som, förutom att den självfallet hade extrema utbildningstillgångar, även besatt mycket stora ekonomiska tillgångar.
För gruppen företagsledare var inkomstskillnaderna mellan kohorterna
som allra störst. Medianinkomsten för gruppen i Stockholms norrkommuners
elevkohort var 804 000, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på
571 000. I elevkohorten för Uppsala låg medianvärdet på 535 000, vilket var
under riksgenomsnittet.160 Lönenivåerna indikerade att det var stora företag
som företagsledarna i Stockholms norrkommuner basade över. Det tycks
således inte vara samma typ av företag som leddes i Uppsala som i Stockholms norrkommuner.
160
I studentkohorten låg dock värdet över ett riksgenomsnitt (608 000) och i Stockholms
norrkommuners studentkohort var medianinkomsten 860 000.
69
UTBILDNINGSKAPITAL
Föräldrarnas äktenskapsstrategier
Ett sätt att samla på sig tillgångar är att gifta sig till sådana. Familjen (hushållet) kan fungera som en miljö där tillgångar ackumuleras, kompenseras eller
späds ut. Äktenskapsstrategier – som givetvis inte från den enskilde individen
uppfattas som strategier – kan leda till kraftiga förstärkningar av kapitaltillgångarna. Val av partner kan även kompensera för en viss typ av kapital som
när någon med mycket pengar äktar någon med mycket kulturellt kapital och
vice versa. Valet av partner kan också vara mer eller mindre ”socialt exklusivt”. Det vill säga att man väljer partner med stora tillgångar.161
Föräldrarna till eleverna i den nationella kohorten har varit föremål för
analys av vem man bildar hushåll med. Jag utgick från både faderns och
moderns perspektiv och undersökte vem fadern respektive modern bildade
familj med (tabell 14–15 i appendix). De fäder som tillhörde grupperna
universitetslärare, läkare, jurister, ämneslärare och högre tjänstemän i offentlig sektor var de som oftast bildade hushåll med en kvinna tillhörande högre
tjänstemannaskiktet. Företagsledare bildade familj med en kvinna i kategorin
högre tjänsteman i mindre utsträckning och detsamma gällde för högre tjänstemän i privat sektor. Sett ur mödrarnas perspektiv var det mödrar i grupperna läkare, jurister, universitetslärare, civilingenjörer och ämneslärare som i
störst utsträckning bildade hushåll med högre tjänstemän. För såväl fäder som
mödrar med arbetaryrken var det ovanligt att man bildade familj med en
partner som var högre tjänsteman. Andelarna som bildade hushåll med en
individ kategoriserad som högre tjänsteman låg generellt sett högre för mödrarna än för fäderna, vilket är ett resultat av att det var fler fäder som tillhörde gruppen högre tjänstemän. Det var helt enkelt lättare, statistiskt sett,
för kvinnorna att hitta en högre tjänsteman än vice versa.
Det fanns en överrepresentation av familjer sammansatta av två individer
som tillhörde samma socioekonomiska grupp, vilket betydde att män i kategorin högre tjänstemän sökte kvinnor i samma kategori, manlig arbetare sökte
kvinnlig dito och vice versa. Konsekvensen av detta blir att kapital ansamlas
och koncentreras bland de högre sociala skikten och den sociala mobiliteten
via äktenskap tycks inte vara särskilt utbredd. En annan slutsats är att utbildningseliten var mer socialt selektiv i sitt val av partner än den ekonomiska
eliten. Grupper som universitetslärare, läkare, ämneslärare valde oftare partner ur gruppen högre tjänstemän än vad företagsledare och högre tjänstemän i
privat sektor gjorde. I utbildningselitens livsstil tycks ligga en förkärlek till det
svårtillgängliga.
161
I La noblesse d’État kartlägger Pierre Bourdieu med bistånd av Monique de Saint Martin de
äktenskapsstrategier som sociala grupper utvecklar för att behålla eller förbättra sin position.
Pierre Bourdieu, La noblesse d’État. Grandes écoles et esprit de corps, Minuit, Paris, 1989,
s. 386–406.
70
DEL II
AKADEMI
KAPITEL Uppsalas utbildningsrum
I denna del är det studentkohorten i Uppsala som undersöks närmare.
Mönster i fördelningen och förmedlingen av utbildningskapitalet har utforskats i en extremt utbildningsstark ort som Uppsala.
Studentkohorten bestod av alla elever som gick ut en treårig teoretisk
gymnasielinje och påbörjade högskolestudier. Eftersom samtliga började i
högskolan väljer jag att hädanefter benämna dem studenter och inte elever.
Inom studentkohorten var det möjligt att fånga intressanta skillnader inom en
förhållandevis homogen skara individer. Antalet studenter som undersöktes
är 806.
Det råder ingen tvekan om att Uppsala lämpade sig väl för analyser av hur
utbildningskapitalet verkar. Jag har tidigare visat hur studenternas nedärvda
utbildningskapital var rikligt. Hela 23 procent av studentkohorten kom från
ett hem där minst en förälder hade forskarutbildning. Men det var inte bara
genom det nedärvda utbildningskapitalet som ”det akademiska” gjorde sig
gällande. Staden i sig uppmanade till högre studier, eller åtminstone till att
förhålla sig till akademiska satsningar. Man blir påmind om att det är en
lärdomsstad bland annat av alla universitetsbyggnader. De undersökta studenternas närhet till universiteten (Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU) ger andra villkor än för dem som har långt rent geografiskt till högre lärosäten. Det är en sak att läsa om högskoleutbildningar i
en utbildningskatalog och en annan att med egna ögon se vad det kan innebära att vara student. De olika studentikosa manifestationerna som varje år
äger rum, där sista april är kronan på verket, påverkar givetvis ortens yngre
generationer som är i färd med att utforma sin framtid. Utbudet av nationer
dit studenter kan ta sig för att umgås i olika former – nationerna erbjuder allt
från helgfika till högtidssittningar – är centralt för Uppsalas studentatmosfär.
En viktig fråga i det följande är hur döttrar och söner från olika sociala skikt
och med olika mycket förvärvat utbildningskapital men uppvuxna i samma
akademiskt präglade stad använder sig av utbildningssystemet.
73
UTBILDNINGSKAPITAL
Utslagsgivande egenskaper
De multipla korrespondensanalyserna gjorde det möjligt att undersöka
ansamlingar av egenskaper hos såväl föräldrarna som studenterna. Metoden
kombinerar olika variabler och resultatet blir ett rum där de olika egenskaperna sprider sig. Det skulle säkerligen vara möjligt att ta reda på de hierarkier och oppositioner som återfinns i materialet via korstabulleringar, men
arbetet skulle vara enormt tids- och utrymmeskrävande. Korrespondensanalysen sammanfattar de skillnader och likheter som finns i ett material på ett
sätt som man svårligen når via korstabeller. Dessutom fungerar graferna som
visualiseringshjälp. En fördel med tekniken är att både individerna och deras
egenskaper kan synliggöras i euklidiska rum.
Det kan vara på sin plats att återigen poängtera att det var studenternas
egenskaper som var utgångspunkten. När föräldrarnas egenskaper undersöktes var de av intresse just i egenskap av att de var föräldrar till de undersökta
studenterna, och föräldratillgångarna sågs som en delmängd av studenternas
egenskaper, nämligen som det nedärvda kapitalet. När studenternas tidigare
skolgång analyserades var det eget personligt kapital – det förvärvade utbildningskapitalet – som jag ville undersöka.
Urvalet av egenskaper begränsades till de variabler som fanns i de statistiska material som jag hade tillgång till. Ett antal korrespondensanalyser där i
stort sett samtliga av de tillgängliga registeruppgifterna genomfördes initialt.
Utifrån resultatet av dessa analyser plockade jag ut de variabler som bidrog
till att upprätta rummet. Variabler som inte bidrog eller som enbart förstärkte en egenskap utan att tillföra någon ny information togs bort. Kodningen av de aktiva variablerna gjordes på ett sådant sätt att skillnader mellan
individer trädde fram så tydligt som möjligt och att rummet blev stabilt. Det
senare innebar att små förändringar i kodningen inte ändrade grundstrukturen
av analysen.
Variablerna och antalet variabelvärden (modaliteter) som användes i den
multipla korrespondensanalysen redogörs för i tabell 1 nedan. Det var
föräldrarnas utbildningsnivå, vem som hade högst utbildning av föräldrarna,
föräldrarnas inkomst, inom vilken sektor föräldrarna arbetade, studenternas
medelbetyg från gymnasiet, genomgången gymnasieutbildning, val av språk på
gymnasiet och poäng på högskoleprovet som var aktiva variabler i min analys.
Alla studenter som avslutade en teoretisk linje på gymnasiet162 och började
högskolestudier var aktiva i analysen.
162
Rummet blev alltför endimensionellt när de studenter som gick praktisk linje var med.
Därför valde jag att utesluta dem.
74
UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
Tabell 1.
Aktiva variabler i specifik multipel korrespondensanalys.
Tidigare skolgång och socialt
ursprung
Avser
Variabel
Förvärvat utbildningskapital
Studenten
Medelbetyg från gymnasiet
Studenten
Gymnasieutbildning
Studenten
Franska i gymnasiet
Studenten
Tyska i gymnasiet
Studenten
Spanska i gymnasiet
Studenten
Högskoleprovpoäng
Föräldrar
Familjens högsta utbildningsnivå
Föräldrar
Familjens sammanräknade inkomst
Föräldrar
Familjens arbetssektor
Föräldrar
Relation mellan föräldrarnas utb. nivå
Nedärvt utbildnings- och
ekonomiskt kapital
Antal aktiva
modaliteter
(variabelvärden)
Nedan redovisas en frekvenstabell över de aktiva variablerna som användes i
en specifik multipel korrespondensanalys (tabell 2).163 Modaliteter som inte
var aktiva i analysen är kursiverade. Frekvenstabellen visar hur nedärvda och
förvärvade tillgångar var fördelade inom studentkohorten. Som tidigare
nämnts var det en utbildningsstark grupp. Hela 23 procent kom från ett hem
där minst en förälder har forskarutbildning. Jämfört med den nationella
kohorten hade en större andel i Uppsalas studentkohort gått naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet, läst franska eller spanska på
gymnasiet, erövrat de högsta gymnasiebetygen och gjort högskoleprovet som
dessutom hade resulterat i höga poäng. Ytterligare ett särdrag för Uppsalagruppen var att föräldrarna arbetade i offentlig sektor i stor utsträckning.
163
En tumregel är att varje enskild modalitet ska bestå av minst fem procent av studenterna.
Ett exempel: minst fem procent av min kohort bör ha genomgått respektive gymnasielinje.
Om så inte är fallet får man slå ihop två lämpliga utbildningar. Alltför små modaliteter gör att
man riskerar att konstruktionen av rummet blir lite slumpmässig och därmed instabil.
75
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 2.
Frekvenstabell över de aktiva variablerna i specifik multipel
korrespondensanalys, Uppsalas studentkohort.
Variabel/variabelvärden
Föräldrarnas utbildningsnivå
Ej i Fob
Ej uppgift
Max -årig gymnasieutb.
Högskola mindre än år
Högskola minst år
Forskarutbildning
Totalt
Relation föräldrarnas utb.
Ej uppgift
En förälder
Far högst utbildning
Mor högst utbildning
Far och mor lika utbildning
Totalt
Antal
Andel
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Föräldrarnas inkomst
Ej uppgift
Mycket låg inkomst
Låg inkomst
Medelhög inkomst
Hög inkomst
Mycket hög inkomst
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
Föräldrarnas arbetssektor
Ej i Fob
Ej uppgift
Egen företagare
Privatanställd
Kommunalanställd
Landstingsanställd
Statsanställd
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
Variabel/variabelvärden
Medelbetyg gymnasiet
–,
,–,
,–,
,
–,
,
–,
Totalt
Antal
Andel
,
,
,
,
,
,
Gymnasieutbildning
Ekonomisk
Teknisk
Humanistisk
Samhällsvetenskap
Naturvetenskap
Totalt
,
,
,
,
,
,
Tyska i gymnasiet
Ej tyska
Tyska
Totalt
,
,
,
Franska i gymnasiet
Ej franska
Franska
Totalt
,
,
,
Spanska i gymnasiet
Ej spanska
Spanska
Totalt
,
,
,
Högskoleprovpoäng
Ej gjort provet
–,
poäng
,–, poäng
,–, poäng
,
–, poäng
Totalt
,
,
,
,
,
,
Modaliteter i kursiv var passiva i analysen.
Resultatet av den multipla korrespondensanalysen var ett mångdimensionellt
rum. Antalet axlar eller dimensioner uppgick till 17 stycken. Det var dock
inte meningsfullt att tolka alla dessa axlar eftersom det var de första axlarna
som förklarade mest av skillnaderna i materialet. Principen bakom metoden
är sådan att längs den första axeln presenteras de största skillnaderna i materialet, längs den andra axeln de största resterande skillnaderna och så vidare.
Axlarna förklarar alltså materialet i en fallande hierarkisk skala. Jag valde att
tolka de tre första axlarna. Den första axeln förklarade 51 procent av skillna76
UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
derna i materialet, den andra 17 procent och den tredje 13 procent (diagram 5
nedan). Tillsammans förklarade de tre axlarna 80 procent (i tabell 16 i appendix finns uppgift om axlarnas egenvärde och modifierade egenvärde).
Diagram 5. Den multipla korrespondensanalysens axlars modifierade egenvärde
uttryckt i andelar av den totala variansen (inertian), axel 1–17.
,
,
,
,
,
,
,
Tolkning av de tre första axlarna
Spridningen av Uppsalastudenternas egenskaper presenteras i tabell 17 i
appendix och i graf 1–4 nedan. Graferna visar hur de modaliteter som bidrog
mest till axlarna var fördelade i utbildningsrummet.164
Den första axeln uttryckte volymskillnader i nedärvt och förvärvat kapital.
Att denna axel var så betydande (axeln förklarade 51 procent av skillnaderna i
materialet) får ses som ett viktigt resultat i sig. Vi ser även att utbildningskapitalet var viktigare än det ekonomiska kapitalet för upprättandet av
utbildningsrummet – utbildningsvariabeln bidrar betydligt mer till den första
axeln än inkomstvariabeln.165
164
De olika storlekarna på symbolerna beror på att de representerar antalet individer.
Bland andra har Dryler visat att föräldrarnas utbildningsnivå är viktigare för barnens villighet att gå vidare med högre studier än vad föräldrarnas inkomst är. Helen Dryler, ”Uppväxtvillkor och utbildningskarriär”, s. 43–72 i Robert Erikson & Jan O. Jonsson (eds), Sorteringen i
skolan. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser, Carlsson, Stockholm, 1994,
s. 70. Se även Donald Broady & Mikael Börjesson, ”En social karta över gymnasieskolan”, s. 90–
99 i Ord&Bild, 3–4, 2006, s. 93.
165
77
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 1.
Uppsalas studentkohort, tolkning av axel 1: de 14 modaliteter som
bidrog mest till axeln.
Axel -.
Privatanställd
Naturvetenskap
Max -årig gymnasieutb.
Far högst utb.
-,
poäng
Forskarutbildning Statsanställd
Axel ,, %
Mycket förvärvat
,
-, poäng
och
nedärvt
Hög inkomst
kapital ,
-,
Lite förvärvat
Ekonomisk
och nedärvt kapital
Låg inkomst
-,
Spanska
.
.
-.
Föräldrarnas högsta
utbildningsnivå
Gymnasieutbildning
-.
Relation mellan
föräldrarnas utb. nivå
Medelbetyg från
gymnasiet
Tyska i
gymnasiet
.
Föräldrarnas
sektorstillhörighet
Franska i
gymnasiet
.
Föräldrarnas
inkomst
Spanska i
gymnasiet
Högskoleprovpoäng
När modaliteterna togs i beaktande kunde rummets olika polariteter undersökas närmare (graf 1 ovan). På den västra sidan av axel 1 hamnade modaliteterna: forskarutbildning (föräldrarnas högsta utbildningsnivå), naturvetenskaplig gymnasieutbildning, mycket höga gymnasiebetyg, statlig tjänst (föräldrarnas sociala position), mycket höga högskoleprovpoäng, hög inkomst (föräldrarnas inkomst) samt fadern högst utbildningsnivå. Det vill säga, modaliteter som indikerade stora nedärvda utbildningstillgångar och egna skolmässiga sådana. Den motsatta polen innehöll modaliteter som indikerade betydligt mindre kapitaltillgångar: gymnasienivå (föräldrarnas högsta utbildningsnivå), ekonomisk gymnasieutbildning, mycket låga gymnasiebetyg, företagssektor (föräldrarnas sociala position), mycket låga högskoleprovpoäng, låg
inkomst (föräldrarnas inkomst) samt spanska på gymnasiet.
78
UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
Graf 2.
Uppsalas studentkohort, tolkning av axel 2: de 12 modaliteter som
bidrog mest till axeln.
Axel Tyska/teknisk
,, %
Tyska
-.
Teknisk
Ej franska
Privatanställd
Ej spanska
Axel Samhällsvetenskap
Mycket låg inkomst
Kommunalanställd
.
Franska
Spanska
Ej tyska
Humanistisk
Franska/humanistisk
.
-.
Föräldrarnas högsta
utbildningsnivå
Gymnasieutbildning
-.
Relation mellan
föräldrarnas utb. nivå
Medelbetyg från
gymnasiet
Tyska i
gymnasiet
.
Föräldrarnas
sektorstillhörighet
Franska i
gymnasiet
.
Föräldrarnas
inkomst
Spanska i
gymnasiet
Högskoleprovpoäng
Om den första axeln var en kombination av förvärvat och nedärvt kapital
orienterades den andra axeln efter studenternas förvärvade skolkapital och
språken spelade en viktig roll i sammanhanget. Samtliga variabler med förklaringsvärde var kopplade till studenternas skolkapital: tyska, franska,
spanska och gymnasieutbildning. Följande modaliteter hamnade vid den ena
polen (norröver): tyska, ej franska, ej spanska, teknisk gymnasieutbildning och
privatanställd (graf 2 ovan). Vid den andra polen (söderut) återfanns följande
modaliteter: ej tyska, franska, spanska, humanistisk linje, samhällsvetenskaplig
linje, kommunalanställd och mycket låg inkomst. Den andra axeln uttryckte
således en opposition mellan studenter som hade läst teknisk linje och valt
tyska på gymnasiet och de som hade satsat framför allt på humanistisk linje
och språkstudier i franska och spanska.
79
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 3.
Uppsalas studentkohort, tolkning av axel 3: de 14 modaliteter som
bidrog mest till axeln.
.
Axel Mycket nedärvt utbildningskapital på fädernet
,, % lite förvärvat utbildningskapital
-,
Forskarutbildning
-,
poäng
Far högst utb.
.
Ej gjort provet
Statsanställd
Spanska
Axel ,
-,
Mor högst utb.
Far och mor lika utb.
-.
,
-, poäng
-.
-.
Föräldrarnas högsta
utbildningsnivå
Gymnasieutbildning
Högskola minst år
Kommunalanställd
Mycket nedärvt utbildningskapital på mödernet
mycket förvärvat utbildningskapital
-.
Relation mellan
föräldrarnas utb. nivå
Medelbetyg från
gymnasiet
Tyska i
gymnasiet
.
Föräldrarnas
sektorstillhörighet
Franska i
gymnasiet
.
Föräldrarnas
inkomst
Spanska i
gymnasiet
Högskoleprovpoäng
Den tredje dimensionen innehöll, liksom den första, en kombination av å ena
sidan tillgångar kopplade till föräldrarna och å andra sidan tillgångar först och
främst knutna till studenterna. Vid den ena polen (norröver) hamnade en
grupp studenter som karaktäriserades av att familjens utbildningsnivå var
extremt hög (forskarutbildning), att fadern hade högst utbildningsnivå av
föräldrarna, att någon av föräldrarna var statsanställd, att man hade mycket
låga gymnasiebetyg, att man inte gjort högskoleprovet eller hade mycket låga
provpoäng samt att man hade läst spanska på gymnasiet (graf 3 ovan). Den
andra gruppen studenter (söderut) kännetecknades av att familjens högsta
utbildning var minst tre år, att modern hade högst utbildningsnivå eller att
föräldrarna hade lika utbildningsnivå, att minst en av föräldrarna var kommu80
UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
nalanställd, att föräldrarna hade mycket låg inkomst samt att man hade
mycket höga högskoleprovpoäng och höga betyg.
Den tredje axeln tolkades som en opposition mellan individer med
extremt högt socialt ursprung men avsevärt mindre med eget förvärvat skolkapital och en grupp med stora egna skolframgångar men mindre av nedärvda
tillgångar. Längs den tredje axeln var det således en uppdelning mellan en
studentgrupp som kunde hänföras till en social elit och en grupp studenter
som mer kunde sägas tillhöra en meritokratisk sådan.
När den tredje axeln kombinerades med den andra blev resultatet en
könsuppdelning av den sociala och meritokratiska eliten (graf 4 nedan). I den
sydöstra kvadraten upprättades en manligt kodad meritokratisk pol, vars
kvinnliga motsvarighet återfanns i den sydvästra kvadranten. I den nordöstra
hamnade en manligt kodad social elit och dess kvinnliga motsvarighet fanns i
den nordöstra delen av grafen. När axel 2 och 3 kombinerades splittrades även
den franska/humanistiska polen. Den delades dels upp i en grupp studenter
som hade gått humanistisk linje, läst spanska och hade mycket låga betyg,
dels i en grupp som hade läst franska, hade mycket höga betyg, hade minst en
förälder som var kommunalanställd och minst en som hade längre högskoleutbildning. Man kan säga att den andra dimensionens humanistiska/franska
pol justerades i planet av axel 2 och 3 och det bildades en ”spanskgrupp” med
lite skolkapital i opposition mot en ”franskgrupp” med betydligt mer av förvärvat utbildningskapital.
81
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 4.
Uppsalas studentkohort, tolkning av planet av axel 2 och 3: de 22
modaliteter som bidrog mest till planet.
.
Axel Mycket nedärvt utbildningskapital på fädernet
,, % lite förvärvat utbildningskapital
-,
Forskarutbildning
-,
poäng
.
Humanistisk
Spanska
Ej gjort provet
Far högst utb.
Statsanställd
Ej franska
Mycket låg inkomst
Tyska
Axel ,, %
Samhällsvetenskap
Franska/humanistisk
Tyska/teknisk
Privatanställd
Ej tyska
Ej spanska
Teknisk
Mor högst utb.
,
-,
Franska
Högskola minst år
Far och mor lika utb.
-.
Kommunalanställd ,
-, poäng
-.
.
Föräldrarnas högsta
utbildningsnivå
Gymnasieutbildning
Mycket nedärvt utbildningskapital på mödernet
mycket förvärvat utbildningskapital
.
Relation mellan
föräldrarnas utb. nivå
Medelbetyg från
gymnasiet
Tyska i
gymnasiet
-.
Föräldrarnas
sektorstillhörighet
Franska i
gymnasiet
-.
Föräldrarnas
inkomst
Spanska i
gymnasiet
Högskoleprovpoäng
Moln av studenter
Studenterna spred sig i rummets olika dimensioner och nedan presenteras
utbredningen av individmolnen i de olika dimensionerna (graf 5–7 nedan).
Varje punkt i graferna nedan är en individ vars position i utbildningsrummet
beror av kombinationen av de olika egenskaperna. Studenterna var väl
spridda i rummets olika plan. För att lättare få en känsla för individmolnens
struktur och dess gränser konstruerades så kallade landmärken (i graferna som
förstorade punkter). Det är påhittade individer som har en profil som består
av de mest extrema profilerna för varje axels negativa och positiva pol.
82
UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
Graf 5.
Uppsalas studentkohort, individmoln med landmärken, planet av
axel 1 och 2.
-.
Axel ,, %
ej franska, ej spanska, tyska, teknisk,
,-,, ,-, poäng,
max årig gym. utb., mor högst utb.,
mycket hög inkomst, egen företagare
-.
Axel ,, %
ej franska, spanska,
tyska, ekonomisk,
-,, -,
poäng,
max årig gym. utb.,
mor högst utb.,
mycket låg inkomst,
egen företagare
franska, ej spanska, ej tyska,
naturvetenskap, ,
-,, ,
-, poäng,
forskarutbildning, far högst utb.,
. hög inkomst, statsanställd
franska, spanska, ej tyska humanistisk,
-,, ej gjort provet,
högskola minst år, far och mor lika utb.,
mycket låg inkomst, kommunalanställd
.
-.
-.
.
.
Följande ”idealtypiska student” fanns på den första axelns västra sida (graf 5):
en som hade gått naturvetenskaplig linje, hade mycket höga betyg med sig
från gymnasiet, hade läst franska på gymnasiet, hade mycket höga högskoleprovpoäng, kom från ett hem med hög inkomst, hade minst en förälder med
forskarutbildning, hade minst en förälder som var statsanställd och kom från
ett hem där fadern hade högst utbildningsnivå av föräldrarna. På den första
axelns östra sida fanns en student med följande profil: ekonomisk linje på
gymnasiet, mycket låga betyg från gymnasiet, läst tyska och spanska på gymnasiet, hade mycket låga högskoleprovpoäng, hade föräldrar med mycket låg
inkomst, hade minst en förälder med grundskole- eller gymnasieutbildning,
hade minst en förälder som arbetade som egen företagare samt hade en mor
som hade högst utbildningsnivå av föräldrarna. Rör vi oss norr över ser vi hur
den andra axelns nordliga position hade profilen: teknisk linje på gymnasiet,
låga betyg från gymnasiet, läst tyska på gymnasiet, höga högskoleprovpoäng,
föräldrar med mycket hög inkomst, minst en förälder med grundskole- eller
83
UTBILDNINGSKAPITAL
gymnasieutbildning, minst en förälder som arbetade som egen företagare och
modern högst utbildningsnivå av föräldrarna. Den andra axelns sydliga position intogs av en student som hade gått humanistisk linje på gymnasiet, hade
mycket låga betyg, hade läst franska och spanska, inte hade gjort högskoleprovet, hade föräldrar med mycket låg inkomst men där minst en förälder
hade en längre högskoleutbildning, hade minst en förälder som var kommunalanställd och hade föräldrar med lika utbildningsnivå.
Den tredje axelns landmärken slutligen bestod av en student med egenskaperna: naturvetenskaplig linje, höga betyg, franska, mycket höga högskoleprovpoäng, föräldrar med låg inkomst, minst en förälder med längre högskoleutbildning, minst en förälder som var kommunalanställd och modern högst
utbildningsnivå av föräldrarna. Den tredje axelns motsatta studentprofil var:
humanistisk linje, mycket låga betyg, mycket låga högskoleprovpoäng, tyska,
spanska, forskarutbildning, statsanställd, mycket låg inkomst och fadern högst
utbildningsnivå av föräldrarna (graf 6–7 nedan).
84
UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
Graf 6.
Uppsalas studentkohort, individmoln med landmärken, planet av
axel 1 och 3.
.
Axel ej franska, spanska, tyska, humanistisk,
-,, -,
poäng, forskarutbildning,
far högst utb., mycket låg inkomst, statsanställd
,, %
ej franska, spanska, tyska, ekonomisk,
-,, -,
poäng, max -årig gymn. utb.,
franska, ej spanska, ej tyska, naturvetenskap,
. ,
-,, ,
-, poäng,
forskarutbildning,
far högst utb.,
hög inkomst,
statsanställd
mor högst utb.,
mycket låg inkomst,
egen företagare
Axel ,, %
-.
franska, ej spanska, ej tyska, naturvetenskap,
,
-,, ,
-, poäng, högskola minst år,
mor högst utb., låg inkomst, kommunalanställd
-.
-.
-.
.
.
85
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 7.
Uppsalas studentkohort, individmoln med landmärken, planet av
axel 2 och 3.
.
Axel ej franska, spanska, tyska, humanistisk,
-,, -,
poäng, forskarutbildning,
far högst utb., mycket låg inkomst, statsanställd
,, %
.
Axel ,, %
franska, spanska,
ej tyska, humanistisk,
-,, ej gjort provet,
högskola minst år,
far och mor lika utb.,
mycket låg inkomst,
kommunalanställd
ej franska, ej spanska, tyska,
teknisk, ,-,,
,-, poäng,
max -årig gymn. utb.,
mor högst utb.,
mycket hög inkomst,
egen företagare
-.
franska, ej spanska, ej tyska, naturvetenskap,
,
-,, ,
-, poäng, högskola minst år,
mor högst utb., låg inkomst, kommunalanställd
-.
.
86
.
-.
-.
KAPITEL Fördjupning av Uppsalas utbildningsrum
Hittills har jag uppehållit mig vid de variabler som jag nyttjade för att upprätta det ovan beskrivna utbildningsrummet. Nedan presenteras spridningen
av de supplementära variablernas modaliteter. De supplementära variablerna
strukturerar inte utbildningsrummet utan när rummet är färdigbyggt med
hjälp av de aktiva variablerna kan man utforska var andra, supplementära
egenskaper, hamnar. Man kan se det som att utbildningsrummet är själva
skelettet för analyserna till vilket man lägger en mängd annan information
och på så vis får en mer fyllig bild av hur utbildningsrummet är strukturerat,
och framför allt får man möjlighet att studera var de supplementära egenskaperna – som ofta är det forskaren är mest intresserad av – hamnar. Vissa av
de variabler som utforskas i individmolnet kan ges status av strukturerande
faktor. Med detta avses en faktor som inte direkt bidrar till att upprätta
rummet men som indirekt är grundläggande för utfallet genom att den i förhållandevis stor utsträckning är relaterad till flertalet av de aktiva variablerna.
I mina analyser kan kön och sociala grupper betraktas som strukturerande
faktorer.166
Kön och sociala gruppers spridning
Det visade sig att den andra axeln i utbildningsrummet gav en spridning av
manliga och kvinnliga studenter. Graf 8 nedan visar hur den tyska/tekniska
polen var manligt kodad (modaliteten för män återfinns norröver) och hur
den franska/humanistiska polen hade kvinnliga förtecken (modaliteten för
kvinnor finns söderut).167 Den första axeln var en socialt hierarkisk sådan och
det var inte någon skillnad mellan könen längs denna axel.168
166
Brigitte Le Roux & Henry Rouanet, Geometric Data Analysis. From Correspondence Analysis to Structured Data Analysis, Kluwer, Dordrecht, Boston, London, 2004, s. 251–253.
167
Tumregeln är att om avståndet mellan modaliteterna är större än 1 är det ett mycket stort
avstånd, är avståndet större än 0,6 är det stort och är det mindre än 0,4 är det litet. A.a., s. 197–
198 och s. 234. Utgångspunkten för tolkningen av grafen med kön som supplementär variabel
är tabell 18 i appendix.
168
Inte heller den tredje axeln uppvisade skillnader mellan könen utan det var den andra axeln
som summerade skillnaderna mellan manliga och kvinnliga studenter.
87
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 8.
Uppsalas studentkohort, kön som strukturerande faktor och med
koncentrationsellipser, planet av axel 1 och 2.
-.
Axel ,, %
Män
-.
Axel ,, %
Kvinnor
.
.
-.
-.
.
.
Det var en större andel kvinnliga studenter som hade valt den manligt kodade
gymnasieutbildningen, teknisk linje, än vad det var manliga studenter som
hade läst den kvinnligt kodade gymnasieutbildningen humanistisk linje. Detta
visar på en dominansordning som är kopplad till kön. Kvinnorna hade mer att
vinna, ur ett socioekonomiskt perspektiv, på att välja en manlig utbildningsväg än männen hade på att ta en kvinnlig sådan.169
Tyska hade således manlig konnotation och franska hade en kvinnlig. De
olika språkens könskodning visar sig i hur svenska studenter väljer att studera
utomlands. Kvinnliga studenter drogs till studier i Paris i betydligt högre grad
169
Det är även vanligare att kvinnor ger sig in i mansdominerade yrken än tvärtom. Näringsdepartementet, Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Betänkande av Utredningen om den
könssegregerade svenska arbetsmarknaden, SOU 2004:43, Näringsdepartementet, Stockholm,
2004, s. 15–16.
88
FÖRDJUPNING AV UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
än manliga studenter. Frankrike och den franska kulturen har uppenbarligen
en feminin laddning. I en studie av svenska studenter i Paris och New York
visar Mikael Börjesson att de svenska kvinnliga studenterna i Paris framför allt
läste humaniora och de valde att göra detta vid universiteten och privata
skolorna som hade lägre prestige än de franska prestigeskolorna, grandes écoles, dit de manliga svenska studenterna i högre grad sökte sig.170 Men för att
kunna förlägga sina universitetsstudier till Paris krävs att man tidigt har börjat
lära sig franska, oftast redan i högstadiet, vilket de kvinnliga studenterna alltså
oftare hade gjort. Det språkliga kapitalet har en fundamental betydelse för
vilka utbildningsvägar som öppnar sig.171
Vilken spridning har ämneslärarbarnen i rummet och vilka sociala grupper
befinner sig dessa nära och långt ifrån? Skiljer sig ämneslärardöttrarnas position och spridning från ämneslärarsönernas? Genom att studera sociala gruppers fördelning i rummet ska frågor av detta slag besvaras (de sociala gruppernas spridning i utbildningsrummet presenteras i graf 9–1o och i tabell 20 i
appendix).
Den första axeln uttryckte en opposition mellan universitetslärare västerut
i grafen, vid den dominerande polen, och arbetare i produktion och service
österut vid den dominerade polen.172 Även läkare, högre tjänstemän i offentlig
sektor och jurister, civilingenjörer och ämneslärare hamnade nära elitpolen
västerut längs den första axeln. De sociala grupper som befann sig västerut
karaktäriserades av att deras barn – mer sannolikt än andra gruppers barn –
hade gått ut med mycket höga gymnasiebetyg, hade gått naturvetenskaplig
linje på gymnasiet och hade höga poäng på högskoleprovet.173 Barn till de
grupper som vi finner österut längs den första axeln karaktäriserades av att de
i större utsträckning än andra gruppers barn hade gått ut med mycket låga
gymnasiebetyg, hade gått ekonomisk linje på gymnasiet och hade låga poäng
på högskoleprovet. Det som individerna vid elitpolen hade gemensamt var att
de kombinerade stora mängder förvärvat utbildningskapital med mycket
nedärvt kapital. Likaså handlade det om kombinationen av knappa nedärvda
och egna tillgångar som positionerade de senare grupperna på den första
axelns östra sida. Viktigt att komma ihåg är att det har handlat om medelvär-
170
Mikael Börjesson, Transnationella utbildningsstrategier vid svenska lärosäten och bland
svenska studenter i Paris och New York, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och
kultursociologi, nr 37, Uppsala universitet, Uppsala, 2005, s. 114–116.
171
Jag har tidigare konstaterat att i planet av axel 2 och 3 delades den franska/humanistiska
polen upp i två grupper. Denna uppdelning gällde således främst de kvinnliga studenterna.
172
Jag utgick i klassificeringen av sociala grupper från 32 sociala grupper men reducerade antalet till 19 för att undvika alltför små grupper. Det vill säga att utgångspunkten var en klassificering i 32 olika sociala grupper men att jag gjorde vissa sammanslagningar. Vägledande för
sammanslagningarna var att det skulle resultera i sociologiskt relevanta grupper (tabell 19 i
appendix). Spridningen av de 32 sociala grupperna i utbildningsrummet användes som en hjälp
för att uppnå detta.
173
Karaktäristiken av de sociala grupperna bygger på tabell 21–22 i appendix.
89
UTBILDNINGSKAPITAL
den för de sociala grupperna, vilket innebär att det givetvis fanns individer
som avvek från det beskrivna mönstret.
Universitetslärarbarnen var den mest extrema gruppen längs den första
axeln. De var en mer extrem grupp än läkarbarnen. När man tittar närmare
på vad som skilde dessa grupper åt ser man att universitetslärarbarnen oftare
hade en forskarutbildad förälder, oftare hade en förälder som var statligt
anställd och oftare hade en far som hade högst utbildning av föräldrarna än
läkarbarnen. De hade även i något större utsträckning läst tyska på gymnasiet,
fått de högsta betygen från gymnasiet och gått naturvetenskaplig linje på
gymnasiet. Läkarbarnen å andra sidan kom i större utsträckning från hem med
mycket hög inkomst. De hade vidare läst franska och spanska i lite högre grad
och lyckats få allra högsta poäng på högskoleprovet något lite oftare. Dessa
båda utbildningsrika grupper hade givetvis mycket gemensamt och det som
framför allt gjorde att universitetslärarbarnen hamnade mer extremt i utbildningsrummet var skillnaderna i nedärvt utbildningskapital. Det förvärvade
utbildningskapitalet var mer likartat.
Barnen till högre tjänstemän i offentlig sektor och juristbarnen och barnen
till tjänstemän i privat sektor samt företagsledarbarnen intog olika positioner
längs den första axeln i utbildningsrummet. Gruppen barn till högre tjänstemän i privat sektor och företagsledarbarn hade mer nedärvt ekonomiskt
kapital än utbildningskapital och den tidigare gruppen (barnen till högre
tjänstemän i offentlig sektor och juristbarnen) hade mer nedärvt utbildningskapital än ekonomiskt kapital. I utbildningsrummet var det gruppen barn till
högre tjänstemän i offentlig sektor och juristbarn som intog en mer dominerande position och satsningen i skolan såg olika ut för de båda gruppernas
barn. Den större volym nedärvt utbildningskapital som barnen till högre
tjänstemän i offentlig sektor och juristbarnen hade tillgång till tycktes bidra
till en hårdare satsning på skolan. Man fick högre betyg, lyckades bättre på
högskoleprovet och valde naturvetenskaplig linje på gymnasiet mer utbrett
än barn till högre tjänstemän i privat sektor och företagsledare.
Ämneslärarbarnen hade gått humanistisk linje i allra störst utsträckning,
därnäst kom universitetslärarbarnen och läkarbarnen. Den humanistiska
banan var uppenbarligen ett val framför allt för lärardöttrar – 93 procent av
kohortens studenter som hade gått humanistisk linje var kvinnor.
90
FÖRDJUPNING AV UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
Graf 9.
Uppsalas studentkohort, sociala grupper som supplementär variabel,
planet av axel 1 och 2.
Axel Tyska/teknisk
,, %
-.
Tekniker, privat sektor
Kval. o okval. arbetare i produktion
Civilingenjörer
Tjänstemän mellannivå, privat sektor
Högre tjänstemän, privat sektor, företagsledare
Axel ,, %
Tekniker, offentlig sektor
Småföretagare, handelsmän, handelsanställda
Universitetslärare
Tjänstemän mellannivå, offentlig sektor
Mycket förvärvat
Lite förvärvat
Högre tjänstemän, offentlig sektor, jurister
och nedärvt kapital
och
nedärvt kapital
Ämneslärare
Hälso- o sjukvårdsanställda
Kulturproducenter, journalister
Läkare
Klasslärare
Okval. o kval. arbetare i service
.
Franska/humanistisk
.
-.
-.
.
.
Sociala grupper markerade med fet stil i grafen ägnar jag särskild uppmärksamhet åt i texten.
För att fördjupa analysen av det undersökta utbildningsrummet i Uppsala
ytterligare visualiserades individmoln av de olika sociala grupperna, vilket
innebar att de sociala gruppernas olika spridningsmönster identifierades. Individmolnen för de mest extrema grupperna längs den första axeln – universitetslärarbarnen, läkarbarnen och arbetarbarnen – visas i graf 10 nedan.
91
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 10. Uppsalas studentkohort, barn till universitetslärare, till läkare och till
arbetare i produktion som strukturerande faktor och med
koncentrationsellipser, planet av axel 1 och 2.
-.
Axel ,, %
Kval. o okval. arbetare i produktion
Universitetslärare
-.
Axel ,, %
.
.
-.
Läkare
-.
.
.
Att ellipserna för de tre grupperna var tydligt separerade var inte överraskande, mer intressant var att se att det faktiskt var vissa överlappningar mellan universitetslärarbarnen och läkarbarnen å ena sidan och arbetarklassbarnen å andra sidan. Det överlappande området samlade individer som hade det
gemensamt att de varken hade kombinationen mycket nedärvt kapital och
mycket eget skolkapital eller lite nedärvt kapital och lite eget skolkapital. Det
vill säga att universitetslärarbarnen och läkarbarnen i det överlappande området hade mycket nedärvt kapital och lite eget skolkapital medan arbetarklassbarnen hade lite nedärvt kapital och mycket eget förvärvat skolkapital.
Den till synes neutrala zonen i utbildningsrummet – kring rummets mittpunkt – rymde med andra ord individer med vitt skilda förutsättningar.
92
FÖRDJUPNING AV UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
Sönernas och döttrarnas spridning
Längs den andra, vertikala axeln, särskildes söner från döttrar (graf 11 nedan
och tabell 25 i appendix).174 De mest utmärkande positionerna intog söner till
tekniker, ekonomisk medel- och lägre medelklass och civilingenjörer som
placerade sig i en nordlig position och som stod i opposition mot döttrar till
läkare, ämneslärare och kulturproducenter och journalister som hamnade i
den södra delen av grafen. Sönerna låg nära den tyska/tekniska polen och
gruppen kännetecknades av att ha valt språkstudier i tyska på gymnasiet och
teknisk linje i förhållandevis stor utsträckning.175 Andra egenskaper som var
kopplade till denna manliga pol var att man hade gått på Fyrisskolan i Uppsala och att man hade medelhöga betyg från gymnasiet. Att man hade gått på
Fyrisskolan berodde på att teknisk linje endast fanns där.
Den motsatta kvinnliga polen karaktäriserades av att man hade läst humanistisk linje och franska under sina gymnasieår. Men även modaliteterna
kommunalanställd förälder, att föräldrarna hade mycket låg inkomst, att man
läst spanska och gått samhällsvetenskaplig linje bidrog till den sydliga polen.
Olika kombinationer av dessa egenskaper gjorde att läkardöttrar, ämneslärardöttrar och döttrar till kulturproducenter och journalister positionerade sig i
sydlig riktning. Ämneslärardöttrarna och läkardöttrarna hamnade där framför
allt för att de hade gått humanistisk linje och läst franska i tämligen stor utsträckning. Döttrar till kulturproducenter och journalister hade inte gjort
detsamma i lika hög grad men åtta av tio hade minst en kommunalanställd
förälder, vilket bidrog mycket till gruppens placering. Läkardöttrarna och
ämneslärardöttrarna hade höga betyg från gymnasiet medan döttrar till kulturproducenter och journalister hade medelmåttiga betyg. Många av läkardöttrarna och ämneslärardöttrarna hade gått i Katedralskolan på gymnasiet.
I graf 11 nedan har jag dragit linjer mellan söner och döttrar tillhörande
samma sociala grupp. Längst avstånd (fet linje i grafen) var det mellan läkardöttrar och läkarsöner och kortast avstånd (streckad linje i grafen) var det
mellan döttrar och söner till civilingenjörer. Det betyder att störst skillnad i
utbildningsvägar var det mellan läkarbarnen och minst mellan civilingenjörsbarnen. En annan skillnad värd att uppmärksamma var den mellan läkarbarnen och universitetslärarbarnen. Det visade sig att skillnaden mellan könen
var större bland läkarbarnen. Det vill säga att söner och döttrar till universitetslärare hamnade närmare varandra i utbildningsrummet än söner och
döttrar till läkare.
174
För klassificering av söner och döttrar efter olika sociala grupper, se tabell 23–24 i appendix.
Karaktäristiken av söner och döttrar till olika sociala grupper återfinns i tabell 26–30 i
appendix.
175
93
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 11. Uppsalas studentkohort, söner och döttrar uppdelade efter 12 sociala
grupper som supplementär variabel, planet av axel 1 och 2.
-.
Axel Tyska/teknisk
,, %
S-Tekniker
S-Ekonomisk medel- o lägre medelklass
-.
S-Civilingenjörer
S-Högre tjänstemän, privat sektor, företagsledare
S-Arbetare
S-Hälso- o sjukvårdsanställda
D-Civilingenjörer
Axel S-Offentligt anställda i mellanställning
,, %
S-Högre tjänstemän, offentlig sektor, jurister
Lite förvärvat
D-Tekniker
och nedärvt kapital
Mycket förvärvat
S-ÄmneslärareS-Kulturproducenter, journalister
D-Högre tjänstemän, privat sektor, företagsledare
och nedärvt kapital
D-Ekonomisk medel- o lägre medelklass
S-Klasslärare
D-Arbetare
S-Universitetslärare
S-Läkare
D-Universitetslärare
.
D-Offentligt anställda i mellanställning
D-Högre tjänstemän, offentlig sektor, jurister
D-Klasslärare
D-Ämneslärare
D-Hälso- o sjukvårdsanställda
D-Kulturproducenter, journalister
D-Läkare
Franska/humanistisk
.
-.
-.
.
.
Döttrar till läkare, ämneslärare och högre tjänstemän i offentlig sektor och
jurister hamnade nära varandra i grafens sydvästliga kvadrant vilket vittnar
om att dessa grupper hade liknande nedärvda utbildnings- och ekonomiska
tillgångar och hade gjort liknande val i gymnasiet. Även universitetslärardöttrarna hamnade nära de nämnda sociala grupperna. De döttrar som intog en
position i den övre halvan av grafen – orienterade mot den tyska och tekniska
polen – var döttrar till civilingenjörer samt döttrar till tekniker. Dessa båda
grupper hade dock olika positioner längs den första axeln (kapitalvolymaxeln) vilket gjorde att teknikerdöttrarna befann sig i den nordöstra kvadranten och civilingenjörsdöttrarna i den nordvästra. Båda dessa grupper placerade sig alltså på grafens övre halva – den ”manliga sidan” – och tenderade
att vara de grupper som hade någon förälder som var privatanställd och som
gjorde otraditionella gymnasieval sett ur ett könsperspektiv.
Gruppen söner till kulturproducenter och journalister hamnade på den
nedre delen av grafen – den ”kvinnliga sidan” – men det berodde mer på för94
FÖRDJUPNING AV UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
äldravariablerna än på deras gymnasieval. Endast fyra manliga studenter hade
gått humanistisk linje. Två av dem kom från ämneslärarhem och två från
högre tjänstemannahem i offentlig sektor. Det var en betydligt större andel
kvinnor som valde en manligt kodad studieväg; 10 procent av döttrarna hade
gått teknisk linje. Nu får man inte glömma bort att betydligt färre studerade
på humanistisk linje.
När spridningen av samtliga sociala grupper i planet av axel 1 och 2 undersöktes visade det sig att de grupper som hade längst avstånd från varandra var
söner till universitetslärare och döttrar till ekonomisk medel- och lägre
medelklass samt arbetardöttrar. Med andra ord: en arbetardotters och en universitetslärarsons egenskaper skilde sig allra mest åt, vilket även innebar att
deras utbildningsstrategier tog helt olika uttryck. Längs den andra axeln var
det längst avstånd mellan teknikersöner och läkardöttrar. Att dessa grupper
träffar på varandra i utbildningssystemet är inte uteslutet men mycket
osannolikt.
Vilka utbildningsval gjorde den uppsaliensiska ekonomiska elitens söner
och döttrar? Det har tidigare konstaterats att barn till högre tjänstemän i privat sektor och företagsledare intog en mer dominerad position än söner och
döttrar till högre tjänstemän i offentlig sektor och jurister. Men vilka utbildningsvägar lockade Uppsalas ekonomiska elit? Det mönster som framkom var
att sönerna framför allt valde teknisk linje på gymnasiet medan döttrarna
valde mellan ekonomisk och samhällsvetenskaplig linje. Ett annat särdrag för
gruppen var att förhållandevis få hade gått naturvetenskaplig linje.
95
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 12. Uppsalas studentkohort, söner till civilingenjörer, till högre tjänstemän i
privat sektor, företagsledare och till tekniker som strukturerande faktor
och med koncentrationsellipser, planet av axel 1 och 2.
-.
Axel ,, %
S-Högre tjänstemän, privat sektor, företagsledare
S-Tekniker
-.
S-Civilingenjörer
Axel ,, %
.
.
-.
-.
.
.
Manligt kodade utbildningsvägar valde främst söner till civilingenjörer, söner
till högre tjänstemän i privat sektor och söner till tekniker. Av graf 12 framgår
att dessa grupper spred sig olika i rummet i planet av axel 1 och 2. Söner till
civilingenjörer, som trots att medelpunkten befann sig närmast den dominerande polen, var den grupp som spred sig mest längs den första axeln och
således rymde de största skillnaderna i mängden tillgångar. Söner till högre
tjänstemän i privat sektor spred sig mest tydligt längs den andra, könsmässigt
strukturerade axeln.
96
FÖRDJUPNING AV UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
Graf 13. Uppsalas studentkohort, döttrar till läkare, till ämneslärare och till
kulturproducenter och journalister som strukturerande faktor och med
koncentrationsellipser, planet av axel 1 och 2.
-.
Axel ,, %
-.
D-Ämneslärare
Axel ,, %
D-Kulturproducenter, journalister
.
D-Läkare
.
-.
-.
.
.
De kvinnligt kodade utbildningsvägarna lockade främst döttrar till läkare,
ämneslärare och kulturproducenter och journalister (graf 13 ovan). Skillnaderna är intressant nog inte så stora mellan dessa gruppers utspridning i rummet, ellipserna har ungefär samma utformning och lutning. Anmärkningsvärt
är emellertid den lutning ellipserna har. Individerna spred sig från den dominerande polen till vänster ned mot den franska och humanistiska polen i grafens botten. Därmed lämnades det övre högre hörnet tomt, där egenskaper
som att ha läst tyska, ha gått teknisk linje och ha föräldrar med låg utbildning
fanns, vilka således stod i motsats till utbildningselitens döttrars preferenser.
En slutsats är att de manligt kodade utbildningsvägarna främst användes av
ekonomiska grupper medan de kvinnlig kodade vägarna lockade kulturella
fraktioner, vilket gav en uppdelning i en manlig ekonomisk och teknisk pol
som stod mot en kvinnlig kulturell pol. Den uppdelning mellan ”ekonomi”
och ”kultur” som den andra axeln uttryckte var alltså relaterad till kön.
97
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 14. Uppsalas studentkohort, sociala grupper som supplementär variabel,
planet av axel 1 och 3.
.
Axel Mycket nedärvt utbildningskapital på fädernet
lite förvärvat utbildningskapital
,, %
Universitetslärare
.
Tjänstemän mellannivå, offentlig sektor
Axel ,, %
Tekniker, offentlig sektor
Okval. o kval. arbetare i service
Tjänstemän
mellannivå, privat sektor
Civilingenjörer
Småföretagare, handelsmän, handelsanställda
Mycket förvärvat
Hälso- o sjukvårdsanställda Lite förvärvat
och nedärvt kapital
Högre tjänstemän privat sektor, företagsledare och nedärvt kapital
Högre tjänstemän, offentlig sektor, jurister
Tekniker, privat sektor
Kulturproducenter, journalisterKval. o okval. arbetare i produktion
Läkare
Ämneslärare
-.
-.
-.
Klasslärare
Mycket nedärvt utbildningskapital på mödernet
mycket förvärvat utbildningskapital
-.
.
.
Sociala grupper markerade med fet stil i grafen ägnar jag särskild uppmärksamhet åt i texten.
Splittring av de tre lärargrupperna
När den första och tredje axeln kombinerades splittrades elitpolen och universitetslärarbarnen hamnade norrut och stod framför allt i opposition till
ämneslärar- och klasslärarbarnen längs den tredje axeln, det vill säga att den
tredje axeln separerade de tre olika lärargrupperna (graf 14 ovan och tabell 20
i appendix)176.
176
I analysen av de sociala grupperna i planet av axel 1 och 3 valde jag att inte dela upp dessa
på kön. Detta för att axel 1 och 3 inte gav någon spridning av söner och döttrar. De olika sociala gruppernas söner och döttrar hamnade på ungefär samma plats.
98
FÖRDJUPNING AV UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
Graf 15. Uppsalas studentkohort, söner till universitetslärare, till ämneslärare
och till klasslärare som strukturerande faktor och med
koncentrationsellipser, planet av axel 1 och 3.
.
Axel ,, %
Universitetslärare
.
Axel ,, %
Klasslärare
Ämneslärare
-.
-.
-.
-.
.
.
De tre lärargruppernas barn kunde karaktäriseras på följande vis: universitetslärarbarnen kombinerade mycket nedärvt utbildningskapital med mycket
eget förvärvat skolkapital, ämneslärarbarnen hade mycket eget skolkapital
men något mindre nedärvt utbildningskapital och klasslärarbarnen slutligen
hade i relation till de andra två mindre av både eget skolkapital och nedärvt
utbildningskapital (tabell 21–22 i appendix). Med andra ord, tillgångarna som
barnen till de tre lärargrupperna hade korresponderade till lärargruppernas
position i utbildningssystemet. Bland klasslärarbarnen satsade 10 procent på
naturvetenskaplig linje och 10 procent hade högsta betyg i gymnasiet, motsvarande andelar för ämneslärarbarnen var 24 procent och 20 procent. För
universitetslärarbarnen ökade andelarna än mer, till 33 procent och 30 procent. Mönstret var tydligt. Ju längre investeringar i utbildningssystemet hos
föräldrarna desto större andel av barnen satsade på naturvetenskaplig linje
och desto högre andel hade höga betyg.
99
UTBILDNINGSKAPITAL
Det visade sig alltså att det framför allt var universitetslärarbarnen som
drog mot den sociala elitpolen i den övre delen av den tredje axeln medan
ämneslärarbarnen hamnade i den jämförelsevis meritokratiska polen i den
nedre delen av den vertikala tredje axeln. Även klasslärare drog mot denna
del av den tredje axeln men hade en annan position längs den första axeln.
Naturligtvis var det inte så att alla universitetslärarbarn hade låga betyg.
Tvärtom, gruppen hade den största andelen med de högsta gymnasiebetygen.
Men det var de 10 procent av gruppen som hade väldigt låga betyg som
bidrog till att upprätta den tredje axeln. Samma resonemang kan föras vad
det gäller ämneslärar- och klasslärarbarnen. Det var de inom gruppen som
hade extremt höga betyg som hamnade närmast grafens sydliga pol. Individmolnens utbredning visas i graf 15 ovan.
Den grupp individer som återfanns nordöst i universitetslärarbarnens ellips
kombinerade extremt mycket nedärvt utbildningskapital med mediokert eget
förvärvat skolkapital. I samma ellips västra del fanns de universitetslärarbarn
som kombinerade högt socialt ursprung med mycket egna skolmeriter. I
ämneslärarellipsens södra del återfanns dem med extremt mycket förvärvade
skoltillgångar men med något mindre tillgångar med sig hemifrån. Utbildningstillgångarna var hos den senare gruppen främst nedärvt från modern.
Ellipsen för klasslärarbarnen hade en annan riktning. Den samlade upp fler
individer med lite tillgångar av alla de slag (i ellipsens nordöstra del) men i
den södra delen fanns den mer meritokratiska eliten. Dessa individer hade
jämförelsevis lågt socialt ursprung men extremt mycket egna skolmeriter.
Det var således lärarbarn som framför allt återfanns i den meritokratiska
polen. Med andra ord, yrkesgrupper som har en närhet till utbildningssystemet. Det var således en meritokratisk pol med modifikation. Även bland
universitetslärarbarnen fanns en grupp som inte satsade i gymnasieskolan i
särskilt stor utsträckning. Som tidigare nämnts var det denna grupp som
bidrog till universitetslärarbarnens nordliga position längs den tredje axeln.
Gymnasieskolornas spridning
Det var tydligt att gymnasieskolorna intog olika positioner i utbildningsrummet (graf 16 nedan och tabell 31 i appendix). Skolornas placering hängde
delvis ihop med vilka linjer de olika skolorna erbjöd (tabell 34 i appendix).
Fyrisskolan var den enda skola som hade den tekniska linjen, vilket innebar
att den förstås hamnade nära den tyska/tekniska polen. Humanistisk linje
fanns på Katedralskolan och Lundellska skolan, ekonomisk linje på
Linnéskolan, Celsiusskolan och Ekebyskolan, samhällsvetenskaplig linje på
Linnéskolan, Celsiusskolan, Katedralskolan, Lundellska skolan och
Ekebyskolan och naturvetenskaplig linje slutligen på Celsiusskolan, Katedralskolan och Lundellska skolan.
100
FÖRDJUPNING AV UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
Graf 16. Uppsalas studentkohort, gymnasieskolor som supplementär variabel,
planet av axel 1 och 2.
Axel Tyska/teknisk
,, %
Fyrisskolan
-.
Axel ,, %
Celsiusskolan
Mycket förvärvat
Linnéskolan
Lite förvärvat
och nedärvt kapital
och nedärvt kapital
Katedralskolan
Ekebyskolan
Lundellska skolan
.
Franska/humanistisk
.
-.
-.
.
.
Att som skola kunna erbjuda naturvetenskaplig utbildning innebar ur konkurrenssynpunkt fördelar eftersom den naturvetenskapliga skolningen lockade högpresterande elever och elever med mycket tillgångar med sig hemifrån. Den viktiga roll som den naturvetenskapliga utbildningen spelade
framkom i intervjuerna med skolledare på gymnasieskolorna i Uppsala. En av
skolledarna menade att hon skulle, om det behövdes, strida för att få behålla
det naturvetenskapliga programmet.177
177
Ida Lidegran, Uppsala. En akademiskt dominerad gymnasieskola, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 34, Uppsala universitet, Uppsala, 2006 [2004],
s. 8. I intervjuer med lärare som undervisade på det naturvetenskapliga programmet framkom
att de naturvetenskapliga ämnena hade en mycket stark ställning i skolan och en lärare tyckte
att det blivit väl mycket fokus på de naturvetenskapliga ämnena och menade att det var upphaussat. Emil Bertilsson, Lärarna på skolans kungsväg. Om det naturvetenskapliga programmet
på några gymnasier i Uppsala, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 42, Uppsala universitet, Uppsala, 2007, s. 34–37.
101
UTBILDNINGSKAPITAL
Fördelningen av linjer förklarade varför Katedralskolan och Lundellska
skolan intog mer dominerande positioner i utbildningsrummet än Fyrisskolan,
Ekebyskolan och Linnéskolan. De tre senare skolorna erbjöd inte den naturvetenskapliga linjen. Men fördelningen av linjer förklarade inte varför Katedralskolan och Lundellska skolan hamnade betydligt närmare den resursstarka
polen än Celsiusskolan som också erbjöd den naturvetenskapliga linjen. Katedralskolans och Lundellska skolans dominans i rummet måste förstås i ljuset
av att de är de två äldsta gymnasieskolorna i Uppsala med gott renommé och
innehavare av mycket symboliskt kapital.178
Det var en större andel av de kvinnliga studenterna som hade gått på
framför allt Katedralskolan och Celsiusskolan (tabell 32–35 i appendix).
Sönerna hade gått på Fyrisskolan i betydligt större utsträckning. De som gått
på Katedralskolan hade gått ut med de bästa betygen, hade läst franska i
störst utsträckning, hade extremt välutbildade föräldrar (38 procent hade
minst en förälder med forskarutbildning), hade föräldrar med hög inkomst i
störst utsträckning av alla och hade föräldrar som oftare än andra var statsanställda. De i Uppsalakohorten som hade gått på Lundellska skolan hade
mycket likartade mängder av kapital i jämförelse med dem som gått på Katedralskolan. Det som skilde var att de som gått på Katedralskolan hade något
lite mer av allting.179 De som hade gått på Linnéskolan och Ekebyskolan hade
de minsta mängderna av förvärvat och nedärvt utbildningskapital och placerade sig längst bort från Katedralskolan och Lundellska skolan i utbildningsrummet längs den första axeln.
Orientering i högskolan
För att bygga på det undersökta utbildningsrummet ytterligare lade jag till
information om studenternas val av högskoleutbildning och lärosäte.180 Analyserna utgår från den högsta påbörjade högskoleutbildningen. Högsta högskoleutbildning kodades enligt följande princip: utbildningsprogram klassades
som högre än kurs. Om en student läste på flera program valdes det längsta
programmet. Fanns det uppgifter om högskolestudier i Sverige klassades det
högre än utlandsstudier, och utlandsstudier specificerades inte närmare.
178
Ida Lidegran, Uppsala. En akademiskt dominerad gymnasieskola, Forskningsgruppen för
utbildnings- och kultursociologi, nr 34, Uppsala universitet, Uppsala, 2006 [2004], s. 21–23.
179
Detta gällde med ett undantag. En lite större andel av dem som gått på Lundellska skolan
hade de allra högsta högskoleprovresultaten.
180
De klassificeringar som har gjorts av högskoleutbildningar bygger på dem som finns i
Mikael Börjessons avhandling och har modifierats efter undersökningens behov. Mikael
Börjesson, Transnationella utbildningsstrategier vid svenska lärosäten och bland svenska studenter i Paris och New York, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 37, Uppsala universitet, Uppsala, 2005, s. 654–658.
102
FÖRDJUPNING AV UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
Uppsala universitet – ett självklart val
Till vilka lärosäten sökte sig min Uppsalapopulation? Det rådde ingen tvekan
om att de flesta lockades av att läsa på hemorten, totalt läste 67 procent vid
något av stadens tre högre lärosäten (tabell 36 i appendix). Sönerna stannade
kvar i Uppsala i lite högre grad än döttrarna (70 procent av sönerna och
63 procent av döttrarna).181 Döttrarna var med andra ord lite mer rörliga. De
orter som de framför allt prioriterade var Stockholm (13 procent), Lund
(4 procent) och Göteborg (2 procent). För männen var också Stockholm det
viktigaste alternativet efter Uppsala (8 procent), följt av Göteborg (3 procent), Lund och Umeå (2 procent).
Beträffande enskilda lärosäten och typer av lärosäten dominerade Uppsala
universitet stort. Det visade sig att Uppsala universitet var det i särklass vanligaste valet bland såväl sönerna som döttrarna (diagram 6 nedan). Den totala
andelen som valde Uppsala universitet uppgick till så mycket som 62 procent. Bland övriga lärosäten sökte sig döttrarna oftare till framför allt vårdhögskolor, Stockholms universitet och Göteborgs universitet samt medelstora
högskolor, medan sönerna föredrog Kungliga Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola samt Umeå universitet och Linköpings universitet.
Fler döttrar än söner valde de lärosäten som intog de mest dominerade positionerna i utbildningsrummet.
Diagram 6. Val av lärosäte i Uppsalas studentkohort.
,
,
,
Söner
Döttrar
,
Total
,
,
,
,
Konsthögskolor
SLU
Karolinska &
H andels
Utlandsstudier
Umeå univ. &
Linköpings univ.
Lunds univ.
KTH & Chalmers
Vårdhögskolor
Stockholms univ.
& Göteborgs univ.
Övriga medelstora
högskolor
Uppsala univ.
,
181
I andelen som stannade i Uppsala inkluderades de som läste vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och på Vårdhögskolan i Uppsala. I den sista kategorin ingick 19
kvinnliga studenter och 1 manlig student.
103
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 17. Uppsalas studentkohort, lärosäte och typ av lärosäte som supplementär
variabel, planet av axel 1 och 2.
Axel Tyska/teknisk
,, %
-.
Umeås univ. o Linköpings univ.
Kungl. Tekniska högsk. o Chalmers Tekniska högsk.
Uppsala univ.
Karolinska inst. o Handelshögskolan i Sthlm
Mycket förvärvat
och nedärvt kapital
Axel ,, %
Medelstora hgsk
Sveriges Lantbruksuniv.
Lunds univ.
Lite förvärvat
och nedärvt kapital
Vårdhgsk
Stockholms univ. o Göteborgs univ.
Utlandsstudier
.
Franska/humanistisk
.
-.
-.
.
.
Lärosäten som är understrukna indikerar att det var få studenter som valt dem.
Graf 17 ovan visar hur lärosätena spred sig i utbildningsrummet (tabell 37 i
appendix; de olika lärosätenas karaktäristika framgår av tabell 38–41). Grafen
visar hur Uppsala universitet dominerade numerärt men inte socialt. Karolinska Institutet och Handelshögskolan i Stockholm placerade sig längst till
vänster, tydligast mot elitpolen. Kungliga Tekniska högskolan och Chalmers
tekniska högskola hamnade också nära elitpolen. Medelstora högskolor och
vårdhögskolor drog mot polen med studenter som hade lite resurser. Längs
den andra dimensionen som uttrycker en skillnad mellan könen fanns det en
opposition mellan Lunds universitet, Stockholms universitet och Göteborgs
universitet på den ena sidan och Umeå universitet och Linköpings universitet, Kungliga Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola på den
andra.
104
FÖRDJUPNING AV UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
Program och kurs
Uppsala universitet var det i särklass vanligaste valet i Uppsalas studentkohort. Men vilka typer av utbildningar valde studenterna?
En mycket grov uppdelning mellan program och fristående kurser visade
att de studenter som valde att läsa kurser i högskolan hade mindre nedärvda
och förvärvade tillgångar än dem som valde program (tabell 42–43 i appendix). Detta gällde både de manliga och de kvinnliga studenterna. Det fanns
även en könsaspekt i val av kurser och program. Det var 75 procent av
sönerna som valde program och 67 procent av döttrarna. Kurs valdes av 24
procent av sönerna och 30 procent av döttrarna gjorde detsamma (tabell 44 i
appendix).
Fler döttrar än söner valde således fristående kurser framför program men
det var en större andel av sönerna som tog sig fram till C- eller D-kurserna än
bland döttrarna. Det var däremot en större andel döttrar som valde att läsa
fristående kurs upp till A- och B-nivån. En annan skillnad var att en avsevärt
större andel döttrar valde kortare och mindre meriterande högskoleutbildningar. När de som valde fristående kurs på A- och B-nivå, ett- till tvåårig
allmän eller yrkesförberedande utbildning, treårig allmän utbildning och treårig yrkesutbildning lades samman blev skillnaderna mellan könen tydliga.182
Inom denna kategori hamnade 35 procent av sönerna och 56 procent av
döttrarna. Följaktligen hamnade en större andel söner inom kategorin fyraårig
allmän utbildning, fyraårig yrkesutbildning och femårig yrkesutbildning. Här
var siffrorna till sönernas favör (55 procent för sönerna och 34 procent för
döttrarna). Andelarna söner och döttrar som sökte sig till femårig yrkesutbildning var ungefär lika stora. Tydligt var att det fanns en social hierarki där
de längre högskoleutbildningarna (fyra- och femåriga) attraherade söner och
döttrar från de högre sociala skikten under det att kortare utbildningar och
fristående kurser var utbildningsvägar för dem med liten volym av nedärvda
tillgångar. Samtidigt fanns en viktig könsskillnad, kvinnorna i kohorten –
framför allt de med mindre mängd av tillgångar – valde kortare utbildningar
medan det bland männen var mer utbrett att välja de längre.
Naturvetenskapliga utbildningar lockade
I diagram 7 nedan presenteras andelen av totalen och av sönerna samt
döttrarna som valde olika högskoleinriktningar (se även tabell 45 i appendix).
Som diagrammet visar var det utbildningar i kategorin naturvetenskap som
var det vanligaste valet (19 procent). Dessa typer av utbildningar var även det
182
Högskoleutbildningar som ledde till professionella yrkesexamina klassificerades som
yrkesförberedande (exempelvis civilingenjörsutbildning, läkarutbildning, juristutbildning och
så vidare). Övriga utbildningar (som ledde fram till filosofie kandidat- och filosofie magisterexamen) klassades som allmänna utbildningar.
105
UTBILDNINGSKAPITAL
vanligaste valet hos såväl sönerna som döttrarna, även om en större andel av
sönerna valde dem (24 procent av sönerna och 14 procent av döttrarna). Det
andra vanligaste valet, om vi ser till totalen, var längre tekniska utbildningar.
Det var dock en betydligt större andel av sönerna som valde dessa utbildningar. På tredje plats kom längre program inom samhällsvetenskap och på
fjärde kortare program inom humaniora och konst.
Diagram 7. Val av högskoleutbildningsinriktningar i Uppsalas studentkohort.
,
Söner
,
Döttrar
Total
,
,
,
Utlandsstudier
H umaniora, LP
Lärarutbildning, LP
Medicin/vård, LP
Samhällsvet., KP
Teknologi, KP/K
Lärarutbildning, K/K
Medicin/vård, KP/K.
Samhällsvet., kort pr.
H umaniora, KP/K
Samhällsvet., LP
Tekonologi, LP
Naturvetenskap
,
K – kurs; P – program; KP – kort program; LP – långt program.
För döttrarnas del var kortare program inom medicin ett lika vanligt val som
utbildningar inom naturvetenskap, och det tredje vanligaste valet var kortare
program inom humaniora och konst. För sönerna var längre tekniska program
det andra vanligaste valet, och längre program inom samhällsvetenskap det
tredje. Störst skillnad mellan söner och döttrar var det i val till kortare program inom medicin som 14 procent av döttrarna valde och endast 1 procent
av sönerna, längre tekniska program som 18 procent av sönerna valde och 5
procent av döttrarna och utbildningar inom naturvetenskap som 24 procent
av sönerna valde och 14 procent av döttrarna. Den mest extrema utbildningstypen i utbildningsrummet, längre program inom medicin, som bland
alla utbildningstyper hamnade närmast elitpolen hade den mest könsneutrala
attraktionskraften (4 procent av sönerna och döttrarna valde denna utbildningstyp). Döttrarna spred ut sig mer i högskolan; när jag jämförde de tre
vanligaste valen hos döttrarna innefattade dessa 40 procent av döttrarna. För
sönerna var motsvarande siffra 55 procent.
Följande kunde konstateras vid närmare undersökning av vad som karaktäriserade sönerna och döttrarna som valde de olika utbildningsinriktningarna
(tabell 47–50 i appendix). Döttrarna som sökte sig till det vanligaste valet i
106
FÖRDJUPNING AV UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
hela kohorten – utbildningar inom naturvetenskap – hade lite högre betyg
från gymnasiet medan sönerna hade bättre högskoleprovresultat.183 Vidare
hade man läst naturvetenskaplig och teknisk linje på gymnasiet i större
utsträckning än genomsnittet för hela kohorten. Sönerna hade i betydligt
högre grad läst teknisk linje än döttrarna. Döttrarna hade läst ekonomisk linje
oftare än sönerna. Gruppen som helhet hade läst tyska över genomsnittet och
franska och spanska under genomsnittet. Bland döttrarna var det dock vanligare att man hade läst franska och bland sönerna tyska.
De längre tekniska programmen lockade dem med höga betyg. Gruppen
hade betydligt högre betyg än dem som valde utbildningar inom naturvetenskap. Döttrarna hade högre betyg än sönerna men å andra sidan hade sönerna
lyckats bättre på högskoleprovet. Gruppen hade gått teknisk och naturvetenskaplig linje på gymnasiet över genomsnittet. Men det var en stor skillnad
mellan döttrarna och sönerna. Det var betydligt vanligare bland döttrarna att
ha gått naturvetenskaplig linje. Teknisk linje hade sönerna gått betydligt
oftare.
Det tredje vanligaste valet, längre program inom samhällsvetenskap, drog
till sig studenter som hade goda betyg och högskoleprovresultat. Döttrarna
hade högre betyg och sönerna bättre högskoleprovresultat. På gymnasiet hade
man läst samhällsvetenskaplig och ekonomisk linje oftare än övriga. Sönerna
hade läst ekonomisk och teknisk linje oftare än döttrarna medan döttrarna
hade gått samhällsvetenskaplig, humanistisk och naturvetenskaplig linje i
högre grad. Gruppen hade läst franska över genomsnittet.
183
I den högsta resultatkategorin var det dock ungefär lika stor andel av sönerna som av
döttrarna.
107
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 18. Uppsalas studentkohort, högskoleinriktningar som supplementär
variabel, planet av axel 1 och 2.
Axel Tyska/teknisk
,, %
M-Teknologi, kort pr./kurs
-.
M-Naturvetenskap
M-Tekonologi, långt pr.
M-Medicin/vård, långt pr.
M-Lärarutbildning, långt pr.
Axel M-Samhällsvet., kurs
,, %
M-Samhällsvet., kort pr.
K-Medicin/vård, långt pr.
K-Naturvetenskap
M-Humaniora, kort pr./kurs
Lite förvärvat
K-Tekonologi, långt pr.
M-Samhällsvet.,
långt
pr.
och
nedärvt
kapital
Mycket förvärvat
och nedärvt kapital
K-Humaniora, långt pr.
K-Lärarutbildning, kort pr.
K-Samhällsvet., långt pr.
K-Medicin/vård, kort pr./kurs
K-Samhällsvet., kort pr.
K-Samhällsvet., kurs
K-Lärarutbildning, långt pr.
.
K-Humaniora, kort pr./kurs
Franska/humanistisk
.
-.
-.
.
.
M – män och K – kvinnor.
Längs den första axeln separerades söner och döttrar som valde längre program inom medicin, som hamnade nära elitpolen, från döttrar som valde
kortare program inom pedagogik och lärarutbildningen, som hamnade nära
den resurssvaga polen (graf 18 ovan och tabell 46 i appendix). Döttrar som
valde längre program inom teknikområdet drog också mot elitpolen. Längs
den andra axeln befann sig söner som valde kortare teknologiutbildningar
längst från döttrar som valde kortare program inom humaniora och konst och
döttrar som valde längre program inom pedagogik och lärarutbildningen.
Några av utbildningsinriktningarna valdes av mycket få söner: program inom
humaniora och konst som 12 söner valde, kortare program inom medicin som
5 söner valde, kortare program inom pedagogik och lärarutbildningen som
7 söner valde och utlandsstudier som 6 söner valde. Till följande två utbildningar sökte sig få döttrar: kortare teknologisk utbildning och utlandsstudier
(6 döttrar respektive 12 döttrar).
108
FÖRDJUPNING AV UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
Läkarutbildning mot lärarutbildning och teknologi mot språk
Diagram 8 nedan visar fördelningen av Uppsalas studentkohort över det
trettiotalet olika högskoleutbildningar som valts att granskas närmare (se även
tabell 52 i appendix). Studier i samhällsvetenskap var det som störst andel av
kohorten sökte sig till (9 procent), därnäst kom studier i företagsekonomi (8
procent), data (7 procent) samt matematik och fysik (6 procent). Av civilingenjörsutbildningarna var inriktningen mot teknisk fysik – som också anses
vara den bredaste och med mest prestige – den populäraste bland Uppsalastudenterna (4 procent). Sammanlagt valde 12 procent någon typ av civilingenjörsutbildning. Till läkarutbildningen – en annan prestigeutbildning –
gick en något mindre grupp (3 procent).
Diagram 8. Val av högskoleutbildning i Uppsalas studentkohort.
Samhällsvetenskap
Företagsekonomi
Data
Matematik, Fysik
Ingenjör
Språk
Biologi, Kemi, Geologi
Civ.ing. Teknisk fysik
Lärare -, Gymn.lärare
Förskollärare,- lärare
Historia
Juridik
Civ.ing. El, Kemi, Farkost
Läkarutb.
Civ.ing. Maskin, Material
Nat.ekonomi, Statsvet.
Sjuksköterska
Konstvetenskap
Utland
Religion
Medicin/Vård, övriga
Sociala utb.
Apotek., Tandläk., Biomed.
Journalistik
Lant- o skogsbruk
Civ.ing. Arkitektur, Byggnad
Psykologi
Konst
Service
Övrigt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
109
UTBILDNINGSKAPITAL
Högst betyg från gymnasiet och de bästa resultaten på högskoleprovet hade
de som valde läkarutbildningen (tabell 54–57 i appendix). Även de som gick
till juristutbildningen och teknisk fysik hade mycket höga betyg. De som tog
sig till läkarutbildningen, studier i biologi, kemi och geologi samt matematik
och fysik hade i stor utsträckning läst naturvetenskaplig linje på gymnasiet.
Av dem som valde juristutbildningen hade en förhållandevis stor andel gått
naturvetenskaplig linje. Anmärkningsvärt var att ingen student som valde
lärarutbildningen med inriktning mot lägre åldrar hade läst naturvetenskaplig
linje. Teknisk linje var en vanlig bakgrund hos dem som valde civilingenjörsutbildning, även om det förekom skillnader mellan de olika typerna av
inriktningar. Till arkitektutbildningarna exempelvis hade ingen student tekniska studier från gymnasiet (av de 8 som sökte denna typ av utbildning hade
7 gått naturvetenskaplig linje). Inriktningarna mot maskin, material och
energi var den kategori av civilingenjörsutbildningen där störst andel gått
teknisk linje. Den kortare ingenjörsutbildningen var dock den utbildning som
framför allt lockade dem med tekniska studier från gymnasiet, nästan samtliga män på dessa utbildningar hade denna bakgrund.
I diagram 9–10 nedan presenteras de vanligaste utbildningsvalen bland
döttrarna respektive sönerna (se även tabell 52 i appendix). Det visade sig att
samhällsvetenskapliga studier var den vanligaste utbildningsvägen för
döttrarna (10 procent) medan civilingenjörsbanan var sönernas vanligaste väg
(18 procent). Andra vanliga utbildningsvägar bland döttrarna var språkstudier,
lärarutbildning med inriktning mot de lägre åldrarna och företagsekonomiska
studier. Sönerna sökte sig till datautbildningar, kortare ingenjörsutbildningar,
utbildningar inom företagsekonomi, matematik och fysik samt samhällsvetenskap i stor utsträckning. Ser man till de utbildningar som drog till sig de
största andelarna var sönerna mer koncentrerade till vissa utbildningar än
döttrarna. Exempelvis drog de sex vanligaste utbildningsvägarna till sig 60
procent av sönerna. Motsvarande siffra för döttrarna var 43 procent.
110
FÖRDJUPNING AV UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
Diagram 9. Döttrarnas val av högskoleutbildning i Uppsalas studentkohort.
Samhällsvetenskap
Förskollärare, --lärare
Språk
Företagsekonomi
Sjuksköterska
Civilingenjörsutb.
Biologi, Kemi, Geologi
Historia
Lärare, -, Gymn.lärare
Matematik, Fysik
Medicin/Vård, övriga
Nationaleko., Statsvet.
Juridik
Data
Sociala utb.
Läkarutb.
Utland
Apotek., Tandläk., Biomed.
Religion
Konstvetenskap
Ingenjör
Journalistik
Lant- o skogsbruk
Övrigt
Konst
Service
Psykologi
,
,
,
,
,
,
,
111
UTBILDNINGSKAPITAL
Diagram 10. Sönernas val av högskoleutbildning i Uppsalas studentkohort.
Civilingenjörsutb.
Data
Ingenjör
Företagsekonomi
Matematik, Fysik
Samhällsvetenskap
Biologi, Kemi, Geologi
Juridik
Lärare, -, Gymn.lärare
Läkarutb.
Språk
Historia
Konstvetenskap
Nationaleko., Statsvet.
Psykologi
Religion
Utland
Journalistik
Lant- o skogsbruk
Konst
Förskollärare, --lärare
Apotek., Tandläk., Biomed.
Service
Sjuksköterska
Sociala utb.
Medicin/Vård, övriga
Övrigt
, , , , , , , , , , ,
När jag undersökte hur det trettiotalet kategorier av högskoleutbildningar
positionerade sig i utbildningsrummet framkom att mest extremt till öster i
grafen hamnade läkarutbildningen (graf 19 nedan och tabell 53 i appendix).184
Längs den första axeln, som representerade kapitalvolym, stod läkarutbildningen i opposition mot en annan professionsutbildning, nämligen lärarutbildningen. Det var lärarutbildningar för de lägre åldrarna (förskola och
årskurs 1 till 7) som hamnade närmast polen med studenter med minst tillgångar.
184
Hur de olika utbildningarna klassificerades redovisas i tabell 51 i appendix.
112
FÖRDJUPNING AV UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
Graf 19. Uppsalas studentkohort, högskoleutbildningar som supplementär
variabel, planet av axel 1 och 2.
Axel Tyska/teknisk
,, %
-.
Biologi, Kemi, Geologi
Ingenjörsutb.
Civ.ing. Maskin, Material, Energi
Matematik, Fysik
Civ.ing. Teknisk fysik
Civ.ing. Bygg, El, Ekonomi, Kemi, Farkost
Axel Religion
Apotekar-, Tandläkarutb. Data
,, %
Förskollärarutb.,- lärarutb.
Medicin/Vård, övriga
Lite förvärvat
Läkarutb.
Mycket förvärvat
och nedärvt kapital
Juridik
Sjuksköterskeutb.
Företagsekonomi
- lärarutb., Gymn.lärarutb.
Nat.ekonomi, Statsvetenskap
Konstvetenskap
Samhällsvetenskap
Journalistik
och nedärvt kapital
Historia
Sociala utb.
Språk Utlandsstudier
.
Franska/humanistisk
.
-.
-.
.
.
Utbildningar som är understrukna indikerar att det var få studenter som valt dem.
Utbildningar med fylld symbol ägnar jag särskild uppmärksamhet åt i texten.
Läkarutbildningen och lärarutbildningen, en bokstav som skiljer men socialt
var det ett mycket stort avstånd. Graf 20 nedan visar individmolnen av dem
som valde läkarutbildningen respektive lärarutbildningen (förskola och
årskurs 1 till 7) och ellipserna för de båda grupperna av studenter visar att de
var långt ifrån varandra i utbildningsrummet men samtidigt kan vi också här
notera att viss överlappning existerade.
113
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 20. Uppsalas studentkohort, koncentrationsellipser för dem som valde
läkarutbildningen och lärarutbildningen, planet av axel 1 och 2.
-.
Axel ,, %
Förskollärarutb.,- lärarutb.
-.
Läkarutb.
Axel ,, %
.
.
-.
-.
.
.
Utbredningen av tre studentgrupper som valde tre olika elitutbildningar,
läkarutbildningen, teknisk fysik (civilingenjörsutbildning) och juristutbildningen, visas i graf 21 nedan. Den grå ellipsen, som visar spridningen av
studenter som valde juristutbildningen, har störst utbredning i rummet vilket
betyder att denna grupp studenter var mer heterogen, om vi ser till nedärvt
och förvärvat kapital, än de övriga två. Ellipsen för teknisk fysik bredde ut sig
mer norrut mot den tekniska och tyska polen. Gruppen som valde läkarutbildningen var den av de tre som låg mest koncentrerad västerut, vilket innebar att det var studentgruppen som hade den allra största mängden tillgångar.
114
FÖRDJUPNING AV UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
Graf 21. Uppsalas studentkohort, koncentrationsellipser för dem som valde teknisk
fysik, läkarutbildningen och juristutbildningen, planet av axel 1 och 2.
-.
Axel ,, %
Civ.ing. Teknisk fysik
-.
Läkarutb.
Axel ,, %
.
Juridik
.
-.
-.
.
.
Av de samhällsvetenskapliga utbildningarna var det bara juristutbildningen
som placerade sig tydligt på den västra sidan. Övriga samhällsvetenskapliga
och humanistiska utbildningar hamnade kring mitten eller österut. Det vill
säga, juridik lockade studenter med mer tillgångar än övriga samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar. Vid jämförelse av individmolnen för
dem som valde samhällsvetenskapliga utbildningar (grå ellips) med dem som
valde ekonomiska (svart ellips) kan konstateras att den tidigare studentgruppen drog mer österut längs den första axeln (graf 22 nedan). Det innebar att
studentgruppen som valde samhällsvetenskaplig utbildning185 hade mindre
tillgångar med sig i bagaget än studentgruppen som valde företagsekonomisk
utbildning och ingen av de två utbildningsvägarna lockade, som tidigare
nämnts, utbildningseliten på samma sätt som juristutbildningen gjorde.
185
För klassificering av samhällsvetenskapliga utbildningar se tabell 51 i appendix.
115
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 22. Uppsalas studentkohort, koncentrationsellipser för dem som valde
företagsekonomiska och samhällsvetenskapliga utbildningar, planet av
axel 1 och 2.
-.
Axel ,, %
-.
Samhällsvetenskap
Företagsekonomi
Axel ,, %
.
.
-.
-.
.
.
Längs den andra axeln stod tekniska och naturvetenskapliga utbildningar mot
språkutbildningar. De förra utbildningarna drog mot den tyska och tekniska
polen och de senare mot den franska och humanistiska.
Individmolnen för dem som valde kortare ingenjörsutbildning, biologi,
kemi eller geologi samt språkutbildning visas i graf 23 nedan. Dessa utbildningar var mest extrema längs den andra axeln. Den kortare ingenjörsutbildningens ellips vittnar om att de manliga studenter som valde denna utbildningsväg hade förhållandevis lite nedärvda och förvärvade tillgångar, ellipsen
(grå) bredde ut sig i grafens nordöstra del. Ellipsen för biologi, kemi och geologi (svart) bredde ut sig längs den övre halvan av grafen och samlade studenter med olika social bakgrund och varierande med skolmeriter. Språkellipsen drog mot den franska och humanistiska polen och innehöll studenter
(främst kvinnliga) med lite och medelmåttiga tillgångar.
116
FÖRDJUPNING AV UPPSALAS UTBILDNINGSRUM
Graf 23. Uppsalas studentkohort, koncentrationsellipser för dem som valde
kortare ingenjörsutbildning, biologi, kemi eller geologi samt
språkutbildning, planet av axel 1 och 2.
-.
Axel ,, %
Biologi, Kemi, Geologi
Ingenjörsutb.
-.
Axel ,, %
.
Språk
.
-.
-.
.
.
117
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 24. Uppsalas studentkohort, högskoleutbildningar som supplementär
variabel, planet av axel 1 och 3.
.
Axel Mycket nedärvt utbildningskapital på fädernet
,, % lite förvärvat utbildningskapital
.
Utlandsstudier
Konstvetenskap
Historia
Samhällsvetenskap
Biologi, Kemi, Geologi
Språk
Sociala utb.
Mycket förvärvat
och nedärvt kapital
Läkarutb.
Axel Sjuksköterskeutb.
Data Religion
Förskollärarutb.,- lärarutb.
Ingenjörsutb.
Matematik, Fysik Nat.ekonomi, Statsvetenskap
och
Civ.ing. Teknisk fysik
Medicin/Vård, övriga
Apotekar-, Tandläkarutb.
- lärarutb., Gymn.lärarutb.
Företagsekonomi
Juridik
Civ.ing. Maskin, Material, Energi
,, %
Lite förvärvat
nedärvt kapital
Civ.ing. Bygg, El, Ekonomi, Kemi, Farkost
Journalistik
-.
Mycket nedärvt utbildningskapital på mödernet
mycket förvärvat utbildningskapital
-.
-.
-.
.
.
Utbildningar som är understrukna indikerar att det var få studenter som valt dem.
I planet av axel 1 och 3 rangerades högskoleutbildningarna diagonalt längs den
meritokratiska axeln, där studenter med lite egna skoltillgångar hamnade i det
nordöstra hörnet och de med mycket i det sydvästra (graf 24 ovan). Längs den
andra diagonalen – som upprättades av föräldrarnas tillgångar och som går
från grafens nordvästra del till den sydöstra – återfanns inga högskoleutbildningar. Den sociologiska tolkningen av spridningen av utbildningarna var att
det förvärvade utbildningskapitalet var av större betydelse för studenternas
utbildningsval än det nedärvda utbildnings- och ekonomiska kapitalet. Ett
annat sätt att se på det är att den sociala eliten spred sig över ett större antal
högskoleutbildningar och ingen enskild utbildning var specifik för just dem
medan den meritokratiska eliten var mer särskiljande i sitt utbildningsval. De
senare valde mellan ett fåtal utbildningar med särdeles mycket prestige som
läkarutbildningen, civilingenjörsutbildningen och juristutbildningen.
118
KAPITEL De utvalda och Arvtagarna
Utifrån den multipla korrespondensanalysen genomfördes en euklidisk klassificering.186 Klassificeringen möjliggjorde en analys av vilka grupperingar av
individer som kunde urskiljas utifrån kombinationer av både nedärvt och
förvärvat utbildningskapital.
Klassificeringen gav sex olika grupper av studenter som jag valde att ge
följande namn: De utvalda, Småföretagarbarnen, Humanisterna, De resurssvaga, Mittgruppen och Arvtagarna. Till grund för namngivningen av grupperna låg de aktiva variablerna. Namnen utgår från en tolkning av de variabler som bidrog mest till gruppens specifika karaktär. I tabell 58–61 i appendix
finns en översikt av fördelningen av nedärvda och förvärvade resurser. Graf 25
nedan visar klassificeringsträdet som åskådliggör hur grupperna delade sig och
därmed hur de förhöll sig till varandra (Mittgruppen 46 procent, De resurssvaga 21 procent, Humanisterna 6 procent, Småföretagarbarnen 4 procent,
Arvtagarna 15 procent och De utvalda 8 procent). Spridningen av grupperna
presenteras i graf 26–27 nedan.
Graf 25. Uppsalas studentkohort, klassificeringsträd.
%
%
%
%
%
%
186
Euklidisk klassificering går att läsa om i Brigitte Le Roux & Henry Rouanet, Geometric Data
Analysis. From Correspondence Analysis to Structured Data Analysis, Kluwer, Dordrecht, Boston, London, 2004, s. 106–116. För ett svenskt exempel på användningen av euklidisk klassificering se Mikael Börjesson, Transnationella utbildningsstrategier vid svenska lärosäten och
bland svenska studenter i Paris och New York, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 37, Uppsala universitet, Uppsala, 2005, s. 147–153 och s. 333–345.
119
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 26. Uppsalas studentkohort, koncentrationsellipser för sex euklidiska
studentgrupper, planet av axel 1 och 2.
-1.50
Axel ,, %
Mittgruppen
-0.75
Arvtagarna
De resurssvaga
Axel ,, %
0
Småföretagarbarnen
0.75
De utvalda
Humanisterna
1.50
-1.50
-0.75
0
0.75
1.50
Två av grupperna, nämligen De utvalda och Arvtagarna, tolkades som elitgrupper framför andra. Namnen kräver sin förklaring. Gruppen De utvalda,
karaktäriserades framför allt av att alla individerna hade extremt höga poäng
på högskoleprovet. Hela 97 procent av individerna i gruppen hade provpoäng
mellan 1,8–2,0 vilket innebar att de kunde välja och vraka bland högskolans
utbildningar. De hade även höga betyg från gymnasiet och mer än varannan
hade gått naturvetenskaplig linje. Man hade läst franska mer än genomsnittet
och spanska i mindre utsträckning än genomsnittet. De utvalda hade även
förhållandevis mycket nedärvt utbildningskapital men mindre ekonomiskt
kapital. Anställning i kommunal regi för föräldrarna låg över genomsnittsvärdet. Genom de extremt höga högskoleprovresultaten kunde studenterna i
denna grupp sägas vara utvalda av utbildningssystemet att gå vidare med
högre studier.
120
DE UTVALDA OCH ARVTAGARNA
Graf 27. Uppsalas studentkohort, koncentrationsellipser för sex euklidiska
studentgrupper, planet av axel 1 och 3.
.
Axel ,, %
Humanisterna
Arvtagarna
De resurssvaga
.
Mittgruppen
Axel ,, %
Småföretagarbarnen
-.
-.
-.
De utvalda
-.
.
.
Den andra elitgruppen, Arvtagarna, hade extremt mycket utbildnings- och
ekonomiska tillgångar med sig hemifrån. Nästan sju av tio kom från hem där
minst en förälder hade forskarutbildning och mer än var fjärde kom från hem
klassificerad i den högsta inkomstkategorin, och sju av tio kom från hem där
minst en av föräldrarna var statligt anställd. Likheter med gruppen De utvalda
fanns. Precis som bland De utvalda hade ungefär varannan gått naturvetenskaplig linje på gymnasiet och studerat franska över genomsnittet (för
spanska låg gruppen däremot under genomsnittet, än mer under än vad som
var fallet för de De utvalda). Gymnasiebetygen var mer heterogena i jämförelse med De utvalda. 45 procent i gruppen hade de allra högsta betygen
men en jämförelse med De utvalda visade att en förhållandevis ”stor grupp”
hade de riktigt låga betygen (8 procent i den lägsta betygskategorin, ingen i
De utvalda hamnade i denna kategori). Likaså var högskoleprovresultaten
bland Arvtagarna mediokra i förhållande till dem i De utvalda. Arvtagarna
var gruppen som hade de allra största mängderna nedärvt kapital – vilket gav
121
UTBILDNINGSKAPITAL
upphov till namnet – men lite mindre, i förhållande till De utvalda, av förvärvat utbildningskapital.
Småföretagarbarnens187 egenskaper bestod framför allt av att samtliga studenter kom från hem där minst en förälder var egen företagare, därav namnet
på gruppen. De hade lite utbildnings- och ekonomiska tillgångar med sig
hemifrån och de lyckades medelbra sett till betyg och högskoleprovresultat.
Gruppen hade gått ekonomisk och teknisk linje på gymnasiet mer än genomsnittet.
Humanisterna hade alla gått humanistisk linje på gymnasiet och hade
jämförelsevis mycket nedärvt utbildningskapital men mindre av nedärvt ekonomiskt kapital. Föräldrarna arbetade över genomsnittet i sektorerna kommun och landsting. Franska och spanska hade man läst i störst utsträckning av
alla. Betygsmässigt lyckades man medelmåttigt och mer än var tredje i gruppen hade inte gjort högskoleprovet, vilket var den högsta andelen av alla
grupperna.
I gruppen De resurssvaga hade 41 procent passerat ekonomisk linje på
gymnasiet. Även teknisk linje var ett populärt val i gruppen (var fjärde hade
valt denna linje). De resurssvaga hade läst franska i minst utsträckning av alla
men hade däremot läst spanska i stor utsträckning. De nedärvda utbildningstillgångarna var små. Föräldrarna arbetade i privat sektor i högst grad av alla
grupper (50 procent). Slående var att de, i jämförelse med övriga grupper,
hade låga betyg och högskoleprovpoäng. De resurssvaga intog således en
dominerad position i utbildningsrummet.
Mittgruppen, som var den i särklass största gruppen, karaktäriserades av att
inte utmärka sig nämnvärt ur någon aspekt, vilket var en konsekvens av att
den bredde ut sig i mitten av utbildningsrummet. Studenterna hade medelhöga betyg och gjorde medelbra ifrån sig på högskoleprovet. De fördelade sig
på flera olika gymnasielinjer men med en överrepresentation på teknisk och
samhällsvetenskaplig linje. Mittgruppens studenter hade medelstora tillgångar
med sig hemifrån. Gruppen hade högst andel studenter som kom från hem
där modern hade högst utbildning. Fler än genomsnittet hade föräldrar som
arbetade i privat sektor. Mittgruppen såg jag som en referensgrupp till de
övriga grupperna. Den intog en förhållandevis ”neutral” position i utbildningsrummet. Den tillhörde varken de dominerande eller dominerade grupperna
utan befann sig däremellan och det fanns inga särdrag som gjorde den uppseendeväckande.
187
Detta var den minsta gruppen. Antalet studenter uppgick till 35.
122
DE UTVALDA OCH ARVTAGARNA
Könsskillnader mellan studentgrupperna
Fördelningen av döttrar och söner såg olika ut i grupperna, vilket visade på
skillnader i fördelningen av egenskaper mellan könen (tabell 58–61 i appendix ligger till grund för avsnittet). Bland De utvalda utgjorde sönerna 66 procent av gruppen medan gruppen Arvtagarna var könsneutral (51 procent
söner). I Mittgruppen utgjorde sönerna 55 procent. Bland Småföretagarbarnen
däremot var det något större andel döttrar. De utgjorde 54 procent. Humanisterna bestod i stort sett av en kvinnlig studentgrupp – 91 procent var kvinnliga studenter. De resurssvaga dominerades något av manliga studenter, 53 procent var manliga studenter.
De utvalda som i stort sett alla hade lyckats extremt bra på högskoleprovet bestod alltså av en majoritet manliga studenter. Men det var inte vilka
manliga studenter som helst utan det var socialt sett en sållad grupp med
mycket nedärvt utbildningskapital, även om den inte var lika ”exklusiv” som
Arvtagarna. Högskoleprovet fungerade som en inträdesbiljett för en selekterad skara manliga studenter framför allt, till högskolans i stort sett samtliga
utbildningar.
Den humanistiska utbildningsvägen var, som tidigare nämnts, en kvinnlig
sådan. Av de studenter som ingick i gruppen var 43 av 47 kvinnliga studenter.
I Mittgruppen återfanns en större andel söner och en förklaring till detta var
att teknisk linje, som var en manligt dominerad utbildningsväg, var ett vanligt
val bland Mittgruppens studenter.
Könsskillnader inom studentgrupperna
Fördelningen av egenskaper var likartad inom de olika euklidiska grupperna
men det fanns vissa skillnader mellan döttrarna och sönerna (tabell 58–61 i
appendix ligger till grund för avsnittet). Bland De utvalda hade döttrarna gått
samhällsvetenskaplig linje i högre grad än sönerna, medan det var vanligare att
ha genomgått teknisk linje bland sönerna. Naturvetenskaplig linje hade man
gått i likartad utsträckning. Döttrarna hade läst franska i högre grad än
sönerna och sönerna hade läst tyska i större utsträckning. Både döttrarna och
sönerna i De utvalda hade undvikit språkstudier i spanska.
Sönerna och döttrarna i gruppen Arvtagarna skilde sig något åt betygsmässigt. Döttrarna hade lyckats lite bättre. De manliga arvtagarna hade framför
allt gått naturvetenskaplig och teknisk linje på gymnasiet medan gruppens
döttrar framför allt hade studerat på naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildning. Andelen söner som hade gått den naturvetenskapliga
vägen var dock större.
Gruppen Humanisterna bestod till 92 procent av kvinnliga studenter vilket gjorde det svårt att vidare jämföra döttrarnas och sönernas tillgångar.
Gruppen Småföretagarbarnen var för liten för att dra slutsatser om könsskill123
UTBILDNINGSKAPITAL
nader inom gruppen. De resurssvaga däremot tillät sådana jämförelser. Det
var framför allt val av gymnasieutbildning som skilde könen åt. Gruppens
söner hade gått teknisk och ekonomisk utbildning, medan döttrarna hade gått
ekonomisk och samhällsvetenskaplig linje. När samtliga gruppers döttrar och
söner jämfördes visade det sig att sönerna i De resurssvaga hade läst franska
på gymnasiet i särklass minst utsträckning.
Sönerna i Mittgruppen hade framför allt studerat på teknisk linje medan
döttrarna hade gått samhällsvetenskaplig linje i störst utsträckning. I Mittgruppen fanns sådana könsskillnader som återfanns även bland de övriga
grupperna, som att döttrarna hade bättre betyg, hade läst franska oftare och
gått humanistisk, ekonomisk och samhällsvetenskaplig linje mer frekvent än
sönerna, medan sönerna hade lyckats bättre på högskoleprovet, läst tyska och
valt teknisk linje i större utsträckning.
Studentgruppernas vägar in i högskolan
Vilka vägar in i högskolan tog döttrar och söner bland De utvalda? På vilket
sätt skilde de sig från Arvtagarnas strategier? Det är nu dags att besvara frågor
av detta slag (tabell 62–63 i appendix ligger till grund för det följande avsnittet).
Döttrarna och sönerna bland De utvalda skilde sig åt i sina utbildningsstrategier. I denna elitgrupp valde sönerna längre program i större utsträckning. Döttrarna satsade i högre grad på kortare program. Gruppen sökte sig
över genomsnittet till fackhögskolor. Bland De utvalda, som var den meritmässigt mest selekterade gruppen, fanns således en manligt kodad utbildningsstrategi som var mer selektiv än motsvarande kvinnliga. De söner som
hade riktigt höga betyg eller högskoleprovpoäng valde långa högskoleutbildningar. Gruppens döttrar med lika höga betyg eller högskoleprovpoäng investerade i kortare utbildningar.
Studentgruppen Arvtagarna orienterade sig inte mot de längre programmen i riktigt samma utsträckning, vilket är fullt begripligt med tanke på att
de inte hade betyg eller högskoleprovpoäng som räckte till för att komma in
på exempelvis läkarutbildningen. Den könsskillnad som uppträdde bland
Arvtagarna var densamma som bland De utvalda. En större andel av sönerna
valde de längre utbildningsprogrammen. Sönerna använde sina tidigare skolmeriter mer strategiskt – sett till social och ekonomisk avkastning på arbetsmarknaden – än döttrarna genom att de satsade på längre utbildningar och
kurser på högre nivå.
För grupperna Humanisterna, De resurssvaga och Mittgruppen kunde följande särdrag extraheras fram. De kvinnliga studenterna i gruppen Humanisterna läste kurser på C- och D-nivå oftare än övriga gruppers kvinnliga studenter. För både de kvinnliga och manliga studenterna i De resurssvaga gällde
att man oftare valde kurs på A- och B-nivå än övriga gruppers manliga och
124
DE UTVALDA OCH ARVTAGARNA
kvinnliga studenter. I Mittgruppen – som var den i särklass största gruppen
och som kunde sägas utgöra en referensgrupp – framträdde den könshierarki
som var mer eller mindre tydlig i de övriga grupperna. Större andel av
döttrarna än sönerna läste som högsta utbildning i högskolan kurser på A- och
B-nivå och kortare program. En större andel söner läste kurser på C- och Dnivå och längre program. Om man endast såg till de femåriga yrkesförberedande utbildningarna var det ungefär lika stor andel söner som döttrar som
valde detta (5 procent av sönerna och 4 procent av döttrarna). De resurssvaga
och Småföretagarbarnen – det vill säga grupperna med minst tillgångar – valde
Uppsala universitet i högst utsträckning. De var med andra ord de minst geografiskt rörliga grupperna. Humanisterna valde bort Uppsala universitet oftare
än andra.
125
DEL III
PLUTOKRATI
KAPITEL Stockholms norrkommuners utbildningsrum
Vilken betydelse har den geografiska platsen för utbildningskapitalets fördelning och förmedling? Utvecklas olika typer av utbildningsstrategier och hur
kan dessa i så fall förstås? Dessa frågor är ledstjärnor i del III. Jag ville kontrastera utbildningseliten som dominerade i Uppsala mot en ekonomisk elit.
Valet av Stockholmskommunerna Lidingö, Danderyd, Täby och Sollentuna
baserades på medianinkomsterna. Dessa fyra kommuner hade de högsta
medianinkomsterna i Stockholms län vid det aktuella undersökningsåret,
därav valet. Undersökningen bygger på en studentkohort bestående av alla
elever som gick ut årskurs nio 1988 (i de fyra Stockholmskommunerna), gick
en teoretisk linje på gymnasiet samt påbörjade högskolestudier. Totalt handlade det om 1 099 studenter.
En liknande utgångspunkt
I den genomförda multipla korrespondensanalysen brukades samma variabler
som för Uppsalas studentkohort. Kodningen anpassades något för att storleken på modaliteterna skulle bli rimliga.188 Nedan finns en frekvenstabell över
de aktiva variablerna (tabell 3). I tabellen går att utläsa hur föräldrarnas
arbetssektor skilde sig markant från Uppsalas studentkohort. I Uppsala kom
34 procent av studenterna från hem där minst en förälder arbetade i privat
sektor, för Stockholms norrkommuner var siffran 58 procent. I Uppsala hade
en betydligt större andel av föräldrarna statlig anställning, 27 procent vilket
kan jämföras med siffran för Stockholms norrkommuner som var 13 procent.
Uppsala representerade som synes en offentlig pol och Stockholms norrkommuner en privat.
188
Inkomstvariabeln för föräldrarna och studenternas medelbetyg från gymnasiet var de variabler som justerades.
129
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 3.
Frekvenstabell över de aktiva variablerna i specifik multipel
korrespondensanalys, Stockholms norrkommuners studentkohort.
Variabel/variabelvärden
Föräldrarnas utbildningsnivå
Ej uppgift
Max -årig gymnasieutbildning
Högskola mindre än år
Högskola minst år
Forskarutbildning
Totalt
Andel
Antal
,
,
,
,
,
,
Variabel/variabelvärden
Medelbetyg gymnasiet
–,
,–,
,–,
,–,
,–,
Totalt
Andel
Antal
,
,
,
,
,
,
Relation föräldrarnas utb.
Ej uppgift
En förälder
Far högst utbildning
Mor högst utbildning
Far och mor lika utbildning
Totalt
,
,
,
,
,
,
Gymnasieutbildning
Ekonomisk
Teknisk
Humanistisk
Samhällsvetenskap
Naturvetenskap
Totalt
,
,
,
,
,
,
Föräldrarnas inkomst
Mycket låg inkomst
Låg inkomst
Medelhög inkomst
Hög inkomst
Mycket hög inkomst
Totalt
,
,
,
,
,
,
Tyska i gymnasiet
Ej tyska
Tyska
Totalt
,
,
,
Franska i gymnasiet
Ej franska
Franska
Totalt
,
,
,
Föräldrarnas arbetssektor
Ej uppgift
Egen företagare
Privatanställd
Kommunalanställd
Landstingsanställd
Statsanställd
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
Spanska i gymnasiet
Ej spanska
Spanska
Totalt
,
,
,
Högskoleprovpoäng
Ej gjort provet
–,
poäng
,–, poäng
,
–, poäng
Totalt
,
,
,
,
,
,
Modaliteter i kursiv var passiva i analysen.
Tolkning av de fyra första axlarna
Resultatet från den specifika multipla korrespondensanalysen möjliggjorde en
tolkning av fyra axlar (diagram 11 nedan). Första axeln förklarade 41 procent,
den andra 26 procent, den tredje 9 procent och den fjärde 7 procent av skillnaderna i materialet. Tillsammans förklarade de fyra axlarna 83 procent (i
tabell 64 i appendix finns uppgift om axlarnas modifierade egenvärde). En
slutsats som jag drog utifrån axlarnas modifierade egenvärde var att de två
sista axlarna bör betraktas som ett plan, eftersom de hade värden som låg
130
STOCKHOLMS NORRKOMMUNERS UTBILDNINGSRUM
nära varandra (diagram 11). I jämförelse med resultaten för Uppsalakohorten
var den första axeln mindre stark för den utvalda Stockholmskohorten.189 Det
betydde att studentkohorten från Stockholms norrkommuner var något mer
homogen än Uppsalas studentkohort.
Diagram 11. Axlarnas modifierade egenvärde, Stockholms norrkommuners
studentkohort.
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Liksom för analysen av Uppsalas studentkohort uttryckte den första axeln en
skillnad mellan de studenter som hade mycket förvärvat skolkapital och
mycket nedärvt utbildnings- och ekonomiskt kapital och de som saknade
såväl nedärvda som förvärvade tillgångar (graf 28 nedan).190
189
Den första axeln förklarade 41 procent av skillnaderna i materialet i Stockholmskohorten. I
Uppsalakohorten förklarade första axeln 51 procent.
190
För bidragsvärden för axel 1–4, variabler sorterade efter bidragsvärde och modaliteter
uppdelade efter koordinater, se tabell 65 i appendix. Studenternas spridning längs rummets
olika axlar åskådliggörs i graf 52–54 i appendix.
131
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 28. Stockholms norrkommuners studentkohort, tolkning av axel 1: de 17
modaliteter som bidrog mest till axeln.
.
Axel .
Högskola mindre än år
Axel ,, %
Hög inkomst
Max -årig gymn. utb.
Lite förvärvat
Låg inkomst
och nedärvt kapital
-,
-,
poäng
,-, poäng
Mycket förvärvat
och nedärvt kapital
,
-, poäng
Naturvetenskap
Statsanställd Högskola minst år
Mkt hög inkomst
Mkt låg inkomst
Forskarutbildning
-.
Spanska
,-,
Humanistisk
-.
-.
Föräldrarnas högsta
utbildningsnivå
Gymnasieutbildning
-.
Relation mellan
föräldrarnas utb. nivå
Medelbetyg från
gymnasiet
Tyska i
gymnasiet
.
Föräldrarnas
sektorstillhörighet
Franska i
gymnasiet
.
Föräldrarnas
inkomst
Spanska i
gymnasiet
Högskoleprovpoäng
Längs den första axeln fanns följande modaliteter på västra sidan: naturvetenskaplig gymnasieutbildning, högskola minst tre år (föräldrarna), forskarutbildning (föräldrarna), mycket höga gymnasiebetyg, mycket höga högskoleprovpoäng, hög och mycket hög inkomst (föräldrarna) och statlig tjänst (föräldrarna). På den östra sidan fanns modaliteterna humanistisk gymnasieutbildning,
gymnasieutbildning fyra år (föräldrarna), högskola mindre än tre år (föräldrarna), mycket låga gymnasiebetyg, mycket låga högskoleprovpoäng, mycket
låg och låg inkomst (föräldrarna) samt spanska på gymnasiet. Det nedärvda
utbildningskapitalet var viktigare för strukturen än de nedärvda ekonomiska
tillgångarna.
132
STOCKHOLMS NORRKOMMUNERS UTBILDNINGSRUM
Graf 29. Stockholms norrkommuners studentkohort, tolkning av axel 2: de 8
modaliteter som bidrog mest till axeln.
.
Tyska/teknisk
Axel ,
, %
Teknisk
Ej franska
.
Tyska
Axel ,-,
Franska
Spanska
-.
Ej tyska
Humanistisk
Franska/humanistisk
-.
-.
Föräldrarnas högsta
utbildningsnivå
Gymnasieutbildning
-.
Relation mellan
föräldrarnas utb. nivå
Medelbetyg från
gymnasiet
Tyska i
gymnasiet
.
Föräldrarnas
sektorstillhörighet
Franska i
gymnasiet
.
Föräldrarnas
inkomst
Spanska i
gymnasiet
Högskoleprovpoäng
Den andra axeln strukturerades av studenternas egna egenskaper, det vill säga
att inga av modaliteterna som var kopplade till föräldrarnas tillgångar bidrog
över genomsnittet. De modaliteter som bidrog till att upprätta axeln var
(norröver) tyska på gymnasiet, ej franska, teknisk linje och mycket höga
gymnasiebetyg som stod mot (söderöver) ej tyska, franska, humanistisk linje
och språkstudier i spanska på gymnasiet (graf 29 ovan). Även den andra axeln
liknade den för Uppsalakohorten.
133
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 30. Stockholms norrkommuners studentkohort, tolkning av axel 3: de 11
modaliteter som bidrog mest till axeln.
Axel Mycket nedärvt utbildningskapital på fädernet
,, % lite förvärvat utbildningskapital
Forskarutbildning
-.
Far högst utb.
Statsanställd
-.
Ekonomisk
Axel Naturvetenskap
,
-, poäng
Far och mor lika utb.
Högskola mindre än år
Kommunalanställd
.
,-,
Mor högst utb.
.
Mycket förvärvat utbildningskapital
-.
Föräldrarnas högsta
utbildningsnivå
Gymnasieutbildning
-.
Relation mellan
föräldrarnas utb. nivå
Medelbetyg från
gymnasiet
Tyska i
gymnasiet
.
Föräldrarnas
sektorstillhörighet
Franska i
gymnasiet
.
Föräldrarnas
inkomst
Spanska i
gymnasiet
Högskoleprovpoäng
När den tredje axeln kombinerades med den första hamnade följande modaliteter i söder: mor högst utbildningsnivå av föräldrarna, far och mor lika
utbildningsnivå, högskola mindre än 3 år, kommunalanställd, mycket höga
högskoleprovpoäng, mycket höga gymnasiebetyg och naturvetenskaplig linje
(graf 30 ovan). I norr återfanns far högst utbildningsnivå av föräldrarna,
forskarutbildning, statsanställd och ekonomisk linje. Den tredje axeln skilde
således en grupp studenter med extremt mycket eget skolkapital men mindre
nedärvt utbildningskapital från en grupp studenter med extremt mycket
nedärvt utbildningskapital, framför allt på fädernet. Liksom för Uppsalas
studentkohort kunde den tredje axeln sägas representera en meritokratisk elit
som stod mot en social elit.
134
STOCKHOLMS NORRKOMMUNERS UTBILDNINGSRUM
Graf 31. Stockholms norrkommuners studentkohort, tolkning av planet av
axel 3 och 4: de 18 modaliteter som bidrog mest till planet.
Axel Mycket nedärvt ekonomiskt kapital,
privat sektor
,, %
.
Mkt hög inkomst
Far och mor lika utb.
Hög inkomst
Högskola minst år
,-, poäng
.
Axel ,, %
Ekonomisk
Privatanställd
Mycket nedärvt utbildningskapital på fädernet
lite förvärvat utbildningskapital
Mycket förvärvat
utbildningskapital
,-,
Naturvetenskap
Far högst utb.
Låg inkomst
Högskola mindre än år
Mkt låg inkomst
,
-, poäng
Statsanställd
-.
Mor högst utb.
Kommunalanställd
Forskarutbildning
-.
Mycket förvärvat utbildningskapital
offentlig sektor, lite nedärvt ekonomiskt kapital
-.
Föräldrarnas högsta
utbildningsnivå
Gymnasieutbildning
-.
Relation mellan
föräldrarnas utb. nivå
Medelbetyg från
gymnasiet
Tyska i
gymnasiet
.
Föräldrarnas
sektorstillhörighet
Franska i
gymnasiet
.
Föräldrarnas
inkomst
Spanska i
gymnasiet
Högskoleprovpoäng
Den fjärde axeln kombinerades med den tredje (graf 31 ovan). I norr längs
den fjärde axeln återfanns modaliteterna: högskola minst 3 år, privatanställd,
mycket hög inkomst, hög inkomst, far och mor lika utbildningsnivå och låga
högskoleprovpoäng. Dessa modaliteter stod mot (i söder): forskarutbildning,
högskola mindre än 3 år, kommunalanställd, statsanställd, låg inkomst,
mycket låg inkomst, mor högst utbildningsnivå och mycket höga högskoleprovpoäng.
Planet av axel 3 och 4 bildade tre olika poler. En ekonomisk elit, en jämförelsevis meritokratisk elit och en social elit summerade de oppositioner som
planet av axel 3 och 4 resulterade i.
135
UTBILDNINGSKAPITAL
I grafens nordliga del återfanns en grupp studenter som först och främst
kunde sägas tillhöra en ekonomisk elit. Studenterna hade extremt mycket
nedärvt ekonomiskt kapital och minst en förälder arbetade i privat sektor.
Föräldrarnas utbildningskapital var också omfattande men inte riktigt lika
rikliga som de ekonomiska tillgångarna. Det förvärvade utbildningskapitalet
var däremot mediokert sett till högskoleprovresultat. Ekonomisk linje på
gymnasiet placerade sig även i denna del av grafen. I grafens sydöstra del finns
en grupp studenter som kunde sägas utgöra en meritokratisk elit. Studenterna
hade extremt mycket förvärvat skolkapital men mindre nedärvt utbildningsoch ekonomiskt kapital. Modern hade även högst utbildning av föräldrarna
och minst en förälder var kommunalanställd. Det vill säga att längs den fjärde
axeln var det en opposition mellan privat och offentlig sektor. Den tredje
polen i planet av axel 3 och 4 finns i grafens sydvästra del. I denna del av grafen hade studenterna extremt mycket nedärvt utbildningskapital genom
framför allt fadern. Denna del av planet utgjorde med andra ord en social elit.
Från analysen av Uppsalakohorten känns den sociala och den meritokratiska
polen igen, däremot framträdde inte en ekonomisk elit i Uppsala på samma
sätt som i den aktuella Stockholmskohorten.
136
KAPITEL Fördjupning av Stockholms norrkommuners
utbildningsrum
Efter att ha analyserat spridningen av de aktiva variablerna för den utvalda
Stockholmskohorten är det dags att undersöka supplementära egenskaper.
Liksom för Uppsalas studentkohort undersöktes först kön, därefter sociala
gruppers spridning i utbildningsrummet och slutligen analyserades studenternas val av högskola och högskoleutbildning.
Kön och sociala gruppers spridning
För Uppsalas studentkohort var det den andra axeln som separerade kvinnliga
och manliga studenter. Samma mönster uppvisades i Stockholms norrkommuners studentkohort. Det var de manliga studenterna som drog mot den
nordliga tyska och tekniska polen, medan de kvinnliga orienterade sig mot
den franska och humanistiska (graf 55 och tabell 66 i appendix). Även i
Stockholms norrkommuner var det alltså studenternas ”egna” val (språk och
linje) som främst förklarade könsskillnaderna i materialet. Skillnader mellan
könen fanns även i betygsnivåer och högskoleprovresultat: döttrarna hade
högre betyg och sönerna lyckades bättre på högskoleprovet men dessa skillnader var således inte lika betydande som val av språk och gymnasieutbildning.
Nedan presenteras hur de sociala grupperna placerade sig i utbildningsrummet (graf 32 nedan tabell 68–70 i appendix).191 Den första axeln ställde
universitetslärarbarn västerut i grafen mot barn till kvalificerade och okvalificerade arbetare. Även läkar- och juristbarnen placerade sig västerut längs den
första axeln, det vill säga vid den resursstarka polen.
191
För klassificeringen av de sociala grupperna se tabell 67 i appendix. Klassificeringen
anpassades till storleken på de sociala grupperna i Stockholmskohorten och skilde sig något
från den för Uppsalas studentkohort.
137
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 32. Stockholms norrkommuners studentkohort, sociala grupper som
supplementär variabel, planet av axel 1 och 2.
.
Tyska/teknisk
Axel ,
, %
.
Tekniker
Kval. o okval. arbetare i produktion
Konstorsanst., privat sektor, handelsanst.
Högre tjänstemän, privat sektor
Företagsledare
Tjänstemän mellannivå, privat sektor
Axel Okval. arbetare i service
Högre tjänstemän, offentlig sektor
,, %
Hälso- o sjukvårdsanställda
Mycket förvärvat och
Lite förvärvat och
Civilingenjörer
Handelsmän, småföretagare nedärvt kapital
nedärvt kapital
Tjänstemän på lägre och mellannivå, off. sektor
Klasslärare
Ämneslärare
Jurister
Journalister, kulturproducenter
Universitetslärare
Läkare
-.
-.
-.
Franska/humanistisk
-.
.
.
Sociala grupper markerade med fet stil i grafen ägnar jag särskild uppmärksamhet åt i texten.
När de som ligger närmast elitpolen jämfördes framkom att universitetslärarbarnen karaktäriserades av att de hade väldigt höga medelbetyg från gymnasiet och var den grupp som hade störst andel med de högsta betygen. Universitetslärarbarnen lyckades även allra bäst på högskoleprovet. Ämneslärarbarnen satsade också hårt på skolan. De var den grupp som låg allra närmast
universitetslärarbarnen vad det gällde de högsta betygen och högskoleprovpoängen. Vidare valde universitetslärarbarnen den naturvetenskapliga linjen
på gymnasiet i störst utsträckning och läste franska i större utsträckning än
genomsnittet.
Läkarbarnen lyckades också mycket bra betygsmässigt i gymnasiet. I jämförelse med universitetslärarbarnen var man något mindre framgångsrik på
högskoleprovet och man valde naturvetenskaplig linje i lägre grad. Franska
läste man i stor utsträckning. Endast barn till journalister och konstprodu138
FÖRDJUPNING AV STOCKHOLMS UTBILDNINGSRUM
center valde franska oftare. Dessa barn var för övrigt de som valde den
humanistiska linjen oftast av alla.
Juristbarnen var tillsammans med barn till högre tjänstemän i privat sektor
och barn till företagsledare de grupper som hade de allra största ekonomiska
tillgångarna. Gruppen företagsledare hade allra mest av ekonomiska resurser
av de tre. Den yttersta ekonomiska eliten utgjordes således av företagsledare
framför allt. Bland barnen till dessa ekonomiskt starka grupper hade juristbarnen och barn till högre tjänstemän i privat sektor både bättre betyg och
bättre resultat på högskoleprovet än barnen till företagsledare. Företagsledarbarnen var den grupp av alla som hade gått ekonomisk linje på gymnasiet i
störst utsträckning. Naturvetenskaplig linje var minst populärt bland företagsledarbarnen när man jämförde de tre ekonomiskt rika grupperna. Juristbarnen hade gått humanistisk linje över genomsnittet.
Högre tjänstemän i privat sektor, företagsledare och civilingenjörer hade
en lite annan placering i Stockholms norrkommuners utbildningsrum än motsvarande grupper i utbildningsrummet i Uppsala. Högre tjänstemän i privat
sektor och företagsledare placerade sig mer österut (närmare den resurssvaga
polen) längs den första axeln i Uppsalas utbildningsrum, och gruppen civilingenjörer var positionerade mer norrut längs den andra axeln i Uppsala
(närmare den tyska tekniska polen). Grundstrukturen i spridningen av de
sociala grupperna var således mycket likartad i de båda kohorterna. Exempelvis intog universitetslärarbarnen den mest extrema positionen längs den första
axeln, det vill säga närmast elitpolen, och detta gällde för såväl universitetslärarbarnen i en akademisk stad som Uppsala som för dem i en region dominerad av framför allt ekonomiskt kapital, som Stockholms norrkommuner.
Sönernas och döttrarnas spridning
Längs den andra axeln spred sönerna och döttrarna ut sig i utbildningsrummet (graf 33 nedan samt tabell 73 i appendix).192 De nordligaste positionerna
intog söner till tekniker, arbetare, högre tjänstemän i privat sektor, ekonomisk medelklass och företagsledare. När den första axeln tas i beaktande kan
man gruppera dem i två grupper. Söner till arbetare, tekniker och ekonomisk
medelklass placerade sig mot den dominerade polen medan söner till högre
tjänstemän i privat sektor och företagsledare intog en mer dominerande ställning längs den första axeln. I opposition mot dessa grupper stod döttrar till
läkare, universitetslärare, klasslärare, jurister, journalister och kulturproducenter. Döttrar till läkare, universitetslärare och jurister placerade sig vid den
resursstarka polen medan döttrar till klasslärare, journalister och kulturproducenter drog mot den resurssvaga polen.
192
För klassificeringen av de sociala grupperna uppdelat på kön se tabell 71–72 i appendix.
139
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 33. Stockholms norrkommuners studentkohort, söner och döttrar som
supplementär variabel, planet av axel 1 och 2.
.
Axel Tyska/teknisk
,
, %
S-Tekniker
S-Arbetare
S-Högre tjänstemän, privat sektor
S-Ekonomisk medel- o lägre medelklass
S-Hälso- o sjukvårdsanställda
S-Tjänstemän mellannivå, privat sektor
S-Företagsledare
Axel S-Högre tjänstemän, offentlig sektor
S-Klasslärare
,, %
S-Civilingenjörer
D-Tekniker
.
S-Universitetslärare
Lite förvärvat och
nedärvt kapital
S-Jurister
S-Offentligt anställda i mellanställning
Mycket förvärvat och
S-Ämneslärare
nedärvt kapital S-Läkare D-Företagsledare S-Journalister, kulturprod.
D-Arbetare
D-Ämneslärare D-Tjänstemän mellannivå, privat sektor
D-Högre tjänstemän, privat sektor D-Offentligt anställda i mellanställning
D-Civilingenjörer
D-Ekonomisk medel- o lägre medelklass
D-Högre tjänstemän, offentlig sektor
D-Hälso- o sjukvårdsanställda
D-Journalister, kulturprod.
D-Klasslärare
D-Jurister
-.
D-Universitetslärare
-.
-.
D-Läkare
Franska/humanistisk
-.
.
.
S – söner och D – döttrar.
Den andra axeln uttryckte en opposition mellan kultur och ekonomi som
förmedlades via sönerna och döttrarna. Ytterligheterna utgjordes av söner
vars föräldrar arbetade inom privat sektor och döttrar som främst tillhörde
sociala grupper med mycket utbildning eller kulturproducerande grupper.
Söner till arbetare, tekniker och ekonomisk medel- och lägre medelklass193
karaktäriserades längs den andra axeln av att de hade gått teknisk linje på
gymnasiet och läst tyska i gymnasiet och att de inte hade läst franska.194 För
193
Gruppen ekonomisk medel- och lägre medelklass skilde sig något från gruppen med samma
namn för Uppsalakohorten. I Uppsalakohorten ingick gruppen tjänstemän på mellannivå i
privat sektor, vilket inte var fallet för Stockholmskohorten. Skälet var att i den senare kohorten var antalet i gruppen så stor att de fick utgöra en egen kategori.
194
För en karaktäristik av sociala grupper efter kön se tabell 74–77 i appendix.
140
FÖRDJUPNING AV STOCKHOLMS UTBILDNINGSRUM
söner till högre tjänstemän i privat sektor och företagsledare var inte den
tekniska utbildningsvägen lika vanlig utan det var snarare att de hade läst
tyska och inte franska som positionerade dem norröver. För döttrarna som
placerade sig söderut längs den andra axeln (döttrar till läkare, universitetslärare, klasslärare, jurister, journalister och kulturproducenter) gällde att det
framför allt var studier i franska som utmärkte grupperna. För samtliga grupper översteg andelen som hade läst franska på gymnasiet 70 procent. Döttrar
till journalister och kulturproducenter hade gått humanistisk linje i störst utsträckning av alla. Universitetslärardöttrarnas position längs den andra axeln
förklarades framför allt av den höga andel som hade läst franska och av den
höga andel som hade de allra högsta gymnasiebetygen.
De döttrar som intog en position i den övre halvan av grafen (orienterade
mot den tyska och tekniska polen) var döttrar till tekniker. Teknikerdöttrarna hade gått teknisk linje på gymnasiet oftast av alla döttrar. De söner som
placerade sig på den ”kvinnliga sidan” var söner till offentligt anställda i mellanställning, journalister och kulturproducenter, ämneslärare och läkare. Det
var med andra ord söner till den kulturella medel- och övre medelklassen
som hade gått mer kvinnligt kodade utbildningsvägar medan döttrar med
föräldrar inom tekniska yrken hade gjort mer manligt kodade utbildningsval.195 Av döttrarna hade 8 procent gått den manligt kodade utbildningsvägen
teknisk linje medan endast 2 procent av sönerna hade gått den kvinnligt
kodade humanistiska linjen. Humanistisk linje var en betydligt mindre
utbildning än teknisk linje men dominansordningen var ändå tydlig: kvinnor
väljer en traditionellt sett manlig utbildningsväg i större utsträckning än vad
män väljer en traditionellt sett kvinnlig. Detta gällde för såväl Uppsalas studentkohort som Stockholms norrkommuners studentkohort.
När samtliga gruppers spridning i planet av axel 1 och 2 togs i beaktande
kunde det konstateras att det största avståndet i utbildningsrummet längs den
första axeln var mellan å ena sidan universitetslärarsöner och å andra sidan
döttrar till ekonomisk medel- och lägre medelklass samt arbetarklassdöttrar.
Största avståndet längs den andra axeln var mellan teknikersöner och läkardöttrar, vilket innebär att det är liten sannolikhet att individer med dessa
olika sociala ursprung träffar på varandra i utbildningssystemet.
Liksom för Uppsalas studentkohort användes de manligt kodade utbildningsvägarna av barn till sociala grupper orienterade mot ekonomiska och
tekniska yrkesområden. De ”kvinnliga vägarna” lockade utbildningsrika och
kulturproducerande fraktioner vilket gav en uppdelning i en manlig ekonomisk pol som stod mot en kvinnlig kulturell pol.
195
Donald Broady och Mikael Palme konstaterar ”att ett dolt inträdeskrav för kvinnorna till de
flesta civilingenjörsutbildningar tycks vara att ha en far som är ingenjör eller åtminstone tekniker”. Donald Broady & Mikael Palme, Högskolan som fält och studenternas livsbanor, Rapporter
från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 1, HLS Förlag, Stockholm, 1992
[1989], s. 10.
141
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 34. Stockholms norrkommuners studentkohort, söner och döttrar till
universitetslärare och till företagsledare som strukturerande faktor och
med koncentrationsellipser, planet av axel 1 och 2.
.
Axel ,
, %
S-Företagsledare
.
S-Universitetslärare
Axel ,, %
D-Företagsledare
-.
D-Universitetslärare
-.
-.
-.
.
.
Ovan visas individmoln för söner och döttrar till universitetslärare och företagsledare (graf 34). Universitetslärarbarnen var den starkaste gruppen sett till
nedärvt utbildningskapital och företagsledarbarnen var den rikaste gruppen
sett till ekonomiska tillgångar.
Söner och döttrar till universitetslärare bredde ut sig betydligt mer västerut längs den första axeln och söner och döttrar till företagsledare intog en
jämförelsevis dominerad position. Företagsledarsönerna bredde ut sig mest
norröver och hade minst överlappning med universitetslärardöttrarna som var
den grupp som drog mest söderut av de fyra. Universitetslärarsöner hade
minst gemensamt (minst överlappning) med företagsledardöttrar. I en jämförelse mellan universitetslärardöttrarna och universitetslärarsönerna visade
det sig att döttrarna var mer utspridda längs den första axeln vilket innebar
att gruppen var mer heterogen med avseende på nedärvda och förvärvade
tillgångar.
142
FÖRDJUPNING AV STOCKHOLMS UTBILDNINGSRUM
När gymnasieutbildningar, språkval och medelbetyg jämfördes mellan universitetslärardöttrarna och universitetslärarsönerna framkom att universitetslärardöttrarna framför allt hade gått samhällsvetenskaplig, humanistisk och
naturvetenskaplig linje oftare än sönerna. Sönerna hade gått teknisk linje i
betydligt större utsträckning än döttrarna. Döttrarna hade läst franska oftare
och sönerna tyska mer frekvent. En större andel av döttrarna hade nått de
högsta gymnasiebetygen samtidigt som en större andel av sönerna hade erhållit högsta poäng på högskoleprovet. För företagsledardöttrarna gällde framför
allt att de hade gått ekonomisk och samhällsvetenskaplig linje i högre grad än
sönerna som i sin tur hade läst teknisk utbildning oftare. Döttrarna hade läst
franska och spanska oftare, sönerna hade i stället studerat tyska.
143
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 35. Stockholms norrkommuners studentkohort, sociala grupper som
supplementär variabel, planet av axel 1 och 3.
Axel Mycket nedärvt utbildningskapital
-.
,, % på fädernet, lite förvärvat utbildningskapital
Universitetslärare
-.
Högre tjänstemän, offentlig sektor
Jurister Företagsledare
Axel Handelsmän, småföretagare
,, %
Tjänstemän på lägre o mellannivå, off. sektor
Mycket förvärvat
Läkare
CivilingenjörerKonstorsanst., privat sektor, handelsanst.
och nedärvt kapital
Lite förvärvat
Tjänstemän på mellannivå, privat sektor
och
nedärvt
kapital
Högre tjänstemän, privat sektorTekniker Okval. arbetare i service
Journalister, kulturproducenter
Kval. o okval. arbetare i produktion
Hälso- o sjukvårdsanställda
Ämneslärare
.
Klasslärare
Mycket förvärvat utbildningskapital
.
-.
-.
.
.
Sociala grupper markerade med fet stil i grafen ägnar jag särskild uppmärksamhet åt i texten.
Företagsledarbarn och lärarbarn
Spridningen av sociala grupper längs den tredje axeln visade sig ge samma
huvudmönster som för Uppsalas studentkohort, det vill säga att det lite förenklat var en ”läraraxel” (graf 35 ovan samt tabell 68 i appendix). Universitetslärarbarnen hamnade i opposition mot ämneslärar- och klasslärarbarnen
när planet av axel 1 och 3 undersöktes. Eftersom denna struktur i stort sett
var identisk med den för Uppsalas studentkohort ägnar jag ingen mer uppmärksamhet åt den utan fördjupar mig i stället i hur de sociala grupperna
spred sig i planet av axel 3 och 4.
144
FÖRDJUPNING AV STOCKHOLMS UTBILDNINGSRUM
Graf 36. Stockholms norrkommuners studentkohort, sociala grupper som
supplementär variabel, planet av axel 3 och 4.
1.50
Axel Mycket nedärvt ekonomiskt kapital,
privat sektor
,, %
Företagsledare
0.75
Jurister Högre tjänstemän, privat sektor
Tjänstemän på mellannivå, privat sektor
0
Kval. o okval. arbetare i produktion
Läkare
Konstorsanst., privat sektor, handelsanst.
Axel Journalister, kulturproducenter
,, %
Civilingenjörer
Mycket nedärvt utbildningskapital
Handelsmän, småföretagare
på fädernet, lite förvärvat
Mycket förvärvat
Okval. arbetare i service
utbildningskapital
utbildningskapital
Tekniker
Högre tjänstemän, offentlig sektor
Hälso- o sjukvårdsanställda
Tjänstemän på lägre o mellannivå, off. sektor
-0.75
Ämneslärare
Klasslärare
Universitetslärare
Mycket förvärvat utbildningskapital,
offentlig sektor, lite nedärvt ekonomiskt kapital
-1.50
-1.50
-0.75
0
0.75
1.50
Sociala grupper markerade med fet stil i grafen ägnar jag särskild uppmärksamhet åt i texten.
Som syns i graf 36 ovan framträdde tre poler i planet av axel 3 och 4. Norrut
hamnade sociala grupper med mycket ekonomiskt kapital som företagsledare,
högre tjänstemän i privat sektor och jurister. Det vill säga grupper med
extremt mycket ekonomiskt kapital och som övervägande arbetade i privat
sektor. I opposition till dessa, i grafens sydvästra hörn, finns en pol med universitetslärarbarnen som hade extremt mycket nedärvt och förvärvat utbildningskapital. I den tredje polen, i grafens sydvästra hörn, finns ämnesläraroch klasslärarbarnen som hade mycket förvärvat skolkapital men något
mindre nedärvda utbildnings- och ekonomiska tillgångar. I Uppsalas studentkohort utkristalliserades inte någon opposition mellan en ekonomisk elit och
en utbildningselit på det tydliga vis som i Stockholms norrkommuners studentkohort.
145
UTBILDNINGSKAPITAL
Högskolestudier
Vilka lärosäten och högskoleutbildningar attraherade studenter från en region
där ekonomiskt kapital dominerade? Vilka likheter och skillnader fanns mellan döttrarnas och sönernas val? Skilde sig Stockholms norrkommuners studenter väsentligt från Uppsalas studenter i sina val av utbildningskarriärer?
Vilka likheter fanns mellan kohorterna? Frågor av detta slag har varit vägledande i det följande.
Studenterna stannade i Stockholm
Ingen enskild högskola var lika dominant som Uppsala universitet var för
Uppsalastudenterna. Däremot var studier i Stockholm det absolut vanligaste
valet bland studenterna i Stockholms norrkommuner. Totalt läste 66 procent
i Stockholm (tabell 78 i appendix). Därmed blir Stockholm som studieort
likställt med den vikt Uppsala gavs av Uppsalakohorten. Trots närheten till
Uppsala universitet var det inte mer än 9 procent som tog sig dit. Anmärkningsvärt är att lärosätena i rikets andra största stad, Göteborg, endast drog till
sig knappa 3 procent av studenterna.
I geografisk rörlighet var det nästan inga större skillnader mellan könen.
Däremot sökte de sig till delvis olika läroanstalter (diagram 12 nedan).
Sönerna valde i avsevärt större utsträckning Kungliga Tekniska högskolan,
och bland döttrarna var det vanligare att välja Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm och Karolinska Institutet. Större andel av döttrarna
valde vårdhögskolor medan större andel av sönerna tog sig till Lunds universitet, Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Umeå universitet.
146
FÖRDJUPNING AV STOCKHOLMS UTBILDNINGSRUM
Diagram 12. Val av lärosäte i Stockholms norrkommuners studentkohort.
,
,
Män
Kvinnor
,
Total
,
,
,
,
,
Konsthögskolor
Övriga fackhögskolor
H andelshögskolan
Vårdhögskolor
Karolinska institutet
Lunds univ. &
Göteborgs univ.
Umeå univ. &
Linköpings univ.
Lärarhögskolan
Utlandsstudier
Uppsala univ.
Övriga medelstora
högskolor
Kungliga Tekniska
högskolan
Stockholms univ.
,
Diagram 12 ovan visar tydligt hur flera av lärosätena hade en kraftig
attraktionskraft på antingen döttrarna eller sönerna. Vissa typer av lärosäten
tycktes i stort sett vara omöjliga att välja för sönerna respektive döttrarna.
Exempelvis var det en enda man som valde vårdhögskola (tabell 80 i appendix).
Spridningen av lärosätena i utbildningsrummet visade att längs den första
axeln stod Handelshögskolan och Karolinska Institutet i opposition mot
framför allt utlandsstudier, Lärarhögskolan och vårdhögskolor (graf 37 nedan
och tabell 79 i appendix). Inte helt oväntat var det Handelshögskolan och
Karolinska Institutet som placerade sig vid den dominerande polen västerut.
De som valde Karolinska hade gått naturvetenskaplig linje oftare medan de
som valde Handelshögskolan oftare hade läst ekonomisk linje (tabell 80–83 i
appendix). Men naturvetenskaplig linje hade även varit ett populärt val hos
dem som valde Handelshögskolan, vilket är ett tydligt exempel på hur naturvetenskaplig linje på gymnasiet fungerar som en plattform för elitutbildningar
av olika slag i högskolan.
147
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 37. Stockholms norrkommuners studentkohort, lärosäte och typ av lärosäte
som supplementär variabel, planet av axel 1 och 2.
.
Tyska/teknisk
Axel ,
, %
Övriga fackhögskolor
.
Kungl. Tekniska högsk.
Axel Mycket förvärvat
och nedärvt kapital
,, %
Umeås univ. o Linköpings univ.
Medelstora hgsk
Lite förvärvat
Handelshögskolan i Sthlm
Karolinska inst.
Vårdhgsk
Stockholms universitet
Lunds univ. o Göteborgs univ.
Uppsala univ.
Lärarhögskolan i Sthlm
Konsthgsk
och nedärvt kapital
Utlandsstudier
-.
-.
-.
Franska/humanistisk
-.
.
.
Längs den andra axeln placerade sig Kungliga Tekniska högskolan och övriga
fackhögskolor196 i norr vid den tyska och tekniska polen mot konsthögskolor
och utlandsstudier i söder vid den franska och humanistiska polen. Stockholms universitet, som den största andelen av kohortens studenter valde, drog
till sig studenter som hade medelhöga betyg och högskoleprovpoäng. Tydligt
var att den tekniska och naturvetenskapliga banan på gymnasiet inte förberedde för studier vid Stockholms universitet. Det gjorde däremot den ekonomiska, samhällsvetenskapliga och humanistiska linjen. De nedärvda kapitaltillgångarna utmärkte sig inte nämnvärt från genomsnittsvärdena. Det var
som tidigare visats en större andel av döttrarna som valde att läsa vid Stockholms universitet.
196
Följande lärosäten ingår i kategorin övriga fackhögskolor: Luleå tekniska universitet, Chalmers tekniska högskola och Sveriges lantbruksuniversitet.
148
FÖRDJUPNING AV STOCKHOLMS UTBILDNINGSRUM
Till Uppsala universitet sökte sig studenter med förhållandevis höga betyg.
De som hade gått ekonomisk, samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig
linje var överrepresenterade liksom de som hade läst franska. De nedärvda
utbildningsresurserna var stora och det var bara bland dem som sökte sig till
Karolinska Institutet som det fanns en större andel med minst en förälder
som hade forskarutbildning. Studenterna som gav sig av till Uppsala var således en utbildningsstark grupp. De hade som grupp mer utbildningskapital än
de som valde Stockholms universitet.
Det fanns inte något lärosäte med kvinnlig dominans som intog motsvarande position som Kungliga Tekniska högskolan gjorde för sönerna. De söner
i Stockholmskohorten som sökte sig till Kungliga Tekniska högskolan var
söner med genomsnittliga mängder av nedärvda och förvärvade tillgångar.
Kungliga Tekniska högskolan som erbjuder långa och yrkesförberedande
utbildningar, som i de flesta fall leder till yrkesbanor med hög social lutning,
”slukade” en förhållandevis stor andel av sönerna, motsvarande lärosätesposition fanns alltså inte för den kvinnliga studentskaran.
En annan slutsats var att genom att studera utbildningsrummet i sin helhet
såg man att det visserligen var en större andel av döttrarna än sönerna som
gick vidare med högre studier men att de var i klar majoritet på de lärosäten
som intog en dominerad position. Liksom i Uppsala hade döttrarna betydligt
större benägenhet att välja Lärarhögskolan i Stockholm, vårdhögskolor och
utomlandsstudier, vilka alla tre var positionerade österut på den första axeln.
Program, kurs och utlandsstudier
Lärosätena gav förstås indikationer på vilka typer av utbildningar som studenterna hade valt men det är inte ett självklart samband mellan lärosäte och
utbildning. På Kungliga Tekniska högskolan finns många typer av civilingenjörsutbildningar och Karolinska Institutet härbärgerar inte bara läkarutbildningen och så vidare. En indelning av högskoleutbildningar mellan program
och kurser visade att 80 procent av sönerna valde program och 65 procent av
döttrarna gjorde detsamma (tabell 84–86 i appendix).
Det var en större andel av döttrarna som läste fristående kurser, vilket
gällde för såväl A- och B-nivån som C- och D-nivån. Dock var döttrarna mer
överrepresenterade på A- och B-nivån än på C- och D-nivån. Liksom för
Uppsala valde döttrarna i Stockholms norrkommuner kortare, och därmed
med all sannolikhet mindre meriterande utbildningar än sönerna. När de som
läste fristående kurs på A- och B-nivå, ett till tvåårig allmän eller yrkesförberedande utbildning, treårig allmän utbildning och treårig yrkesutbildning
summerades blev skillnaderna mellan könen tydliga, för inom denna kategori
hamnade 29 procent av sönerna och 47 procent av döttrarna. En större andel
söner återfanns inom kategorin fyraårig allmän utbildning, fyraårig yrkesutbildning och femårig yrkesutbildning (58 procent av sönerna och 34 procent
av döttrarna). Dock var det så att en något större andel av döttrarna läste de
149
UTBILDNINGSKAPITAL
allra längsta utbildningarna, de femåriga (4 procent av döttrarna och 2 procent
av sönerna).
Bland döttrarna var det vanligare att välja utlandsstudier. Det var något
större skillnad mellan könen i Stockholms norrkommuners studentkohort än
Uppsalas studentkohort om man såg till andelar av sönerna och döttrarna
som valde program och kurser. Det var även en större andel som valde att
läsa utomlands i Stockholms norrkommuners studentkohort. Utlandsstudier
har tidigare konstaterats lockade fler döttrar än söner och att det var de med
lite tillgångar som valde att läsa utomlands. Eftersom jag valde att utgå från
den högsta utbildningen innehåller kategorin studenter som läser utomlands
inte dem som gick på ett program i Sverige och som läste någon eller några
terminer utomlands. Dessa studenter, som gjorde tunga utbildningsinvesteringar i Sverige och som till dessa adderade erfarenheter av studier utomlands,
visade sig ha mycket tillgångar med sig i bagaget. Att däremot förlägga hela
sin utbildningstid utomlands är betydligt mer riskabelt eftersom det inte är
säkert att utbildningen är översättningsbar i en svensk kontext, och det kan
även vara svårt att förstå de hierarkier som råder i ett annat land där utbildningssystemet skiljer sig väsentligt från svenska förhållanden.197 De studenter
som ingick i min kategori, utlandsstudier, tillhörde snarare den senare gruppen utlandsstuderande. För dem var troligen studier i utlandet ett sätt att
komma förbi problemet att man inte kom in på de utbildningar man ville i
det svenska utbildningssystemet. Gymnasiebetygen var riktigt låga och även
högskoleprovpoängen var förhållandevis skrala.
Ekonomi och teknologi var attraktivt
När inriktningen på utbildningen togs med i beräkningarna (graf 38 nedan
och tabell 87 i appendix) erhölls en spridning som längs den första axeln
separerade längre utbildningar inom medicin (vid ”elitpolen” västerut) och
kortare program och kurser inom humaniora, konst, pedagogik och lärarutbildning samt utlandsstudier (vid den dominerade polen österut). Bland dem
som valt längre program inom medicin hade de allra flesta gått naturvetenskaplig linje på gymnasiet (7 av 10) och ingen av studenterna hade läst
spanska på gymnasiet (tabell 88–92 i appendix). Däremot var de
överrepresenterade vad det gäller studier i franska (något som döttrarna
främst stod för). Det nedärvda utbildningskapitalet var extremt rikligt (30
procent hade minst en förälder som hade forskarutbildning och 55 procent
hade minst en förälder som hade minst treårig högskoleutbildning) och
landstingsanställning hos föräldrarna var överrepresenterad i gruppen.
197
Mikael Börjesson, Transnationella utbildningsstrategier vid svenska lärosäten och bland
svenska studenter i Paris och New York, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och
kultursociologi, nr 37, Uppsala universitet, Uppsala, 2005, s. 557–558.
150
FÖRDJUPNING AV STOCKHOLMS UTBILDNINGSRUM
Graf 38. Stockholms norrkommuners studentkohort, högskoleinriktningar som
supplementär variabel, planet av axel 1 och 2.
.
Axel Tyska/teknisk
,
, %
M-Teknologi, kort pr./kurs
M-Tekonologi, långt pr.
.
K-Teknologi, kort pr./kurs
M-Naturvetenskap
M-Samhällsvet., kort pr.
K-Tekonologi, långt pr.
M-Samhällsvet., kurs
Mycket förvärvat
M-Samhällsvet., långt pr.
och nedärvt kapital
K-Medicin/vård, kort pr./kurs
Axel ,, %
Lite förvärvat
och nedärvt kapital
M-Utlandsstudier
K-Naturvetenskap
M-Humaniora, kort pr./kurs
K-Samhällsvet., kurs
K-Humaniora, kort pr./kurs
K-Samhällsvet., kort pr.
K-Lärarutbildning, långt pr.
K-Lärarutbildning, kort pr.
K-Medicin/vård, långt pr.
K-Samhällsvet., långt pr.
K-Humaniora, långt pr.
K-Utlandsstudier
M-Medicin/vård, långt pr.
-.
-.
-.
Franska/humanistisk
-.
.
.
M – män; K – kvinnor.
De döttrar som valde längre tekniska program placerade sig också nära ”elitpolen”. De längre tekniska programmen hade, som tidigare konstaterats, en
avsevärt starkare dragningskraft på kohortens söner. Men det kan vara intressant att se om de döttrar som sökte dessa utbildningar skilde sig på någon
punkt från den stora skaran manliga studenter. Vad krävdes för att ta steget
in på en så manligt dominerad utbildningsväg? Meritmässigt var mönstret
tydligt. En betydligt större andel av döttrarna hade de högsta betygen. För
ovanlighetens skull hade även en större andel av döttrarna den högsta högskoleprovpoängen. Tydligt var att naturvetenskaplig linje var den självklara
bakgrunden för döttrarna medan sönerna hade valt att genomgå teknisk linje.
Det vill säga att döttrarna förberedde inte sina tekniska studier på högskolenivå med sådana på gymnasiet på samma sätt som sönerna utan de hade valt
att gå den något bredare och socialt mer selekterade naturvetenskapliga linjen. Tyskstudier var det vanligaste valet i gruppen. Döttrarna hade dock läst
151
UTBILDNINGSKAPITAL
franska i högre grad än sönerna. Det nedärvda utbildningskapitalet fördelade
sig jämnt mellan könen och gruppen hade förhållandevis goda nedärvda tillgångar. I Uppsalakohorten fanns samma mönster. Döttrarna hade bättre betyg, hade läst franska oftare och gått naturvetenskaplig linje i högre grad än
sönerna. Sönerna hade dock lyckats lite bättre på högskoleprovet. Könsskillnaderna visade att de döttrar som valde de manligt kodade längre tekniska
programmen var mer selekterade meritmässigt än sina manliga studiekamrater.
De grupper som befann sig längst från varandra längs den andra axeln var
manliga studenter på korta program och kurser inom teknikområdet och
kvinnliga studenter som valde studier utomlands samt inom humaniora och
konst. Döttrar som valde kortare tekniska program var de döttrar som positionerade sig närmast den ”manliga” tyska och tekniska polen medan de söner
som valde utlandsstudier och studier i humaniora och konst var de söner som
återfanns närmast den ”kvinnliga” franska och humanistiska polen. Att välja
naturvetenskapliga eller samhällsvetenskapliga studier var inte lika särskiljande (dessa utbildningar hamnade mer i grafens mitt) som studier inom
medicin (längre program), teknologi, humaniora och konst samt pedagogik.
På fyra av utbildningstyperna var det väldigt få män som gick och de finns
därför inte med i grafen nedan. Dessa var: program i humaniora och konst
(9 män), kortare program och kurser i medicin (3 män), kortare program och
kurser inom pedagogik och lärarutbildningen (5 män) och längre program
inom pedagogik och lärarutbildningen (9 män). Dessa resultat visade hur
könskodade de olika utbildningarna var.
Diagram 13 nedan illustrerar hur könen (andel av döttrarna respektive
sönerna) fördelade sig på de olika utbildningsinriktningarna.
152
FÖRDJUPNING AV STOCKHOLMS UTBILDNINGSRUM
Diagram 13. Val av högskoleinriktning i Stockholms norrkommuners
studentkohort.
,
Män
,
Kvinnor
Total
,
,
,
,
Pedagogik &
lärarutb. LP
Medicin LP
P edagogik &
lärarutb. KP-K
Humaniora &
konst P
Medicin KP-K
Utlandsstudier
Teknik KP-K
Samhällsvet., KP
Humaniora &
konst KP -K
Naturvetenskap
Samhällsvet., K
Samhällsvet., LP
Teknik LP
,
K – kurs; P – program; KP – kort program; LP – långt program.
Man kan se hur längre program inom teknologi var den vanligaste utbildningsvägen i kohorten, och det var sönerna som stod för den största andelen.
På andra plats kom längre program i samhällsvetenskap. Större andel av
sönerna än döttrarna valde även dessa typer av utbildningsvägar. Andra
populära val bland sönerna var kortare tekniska program och utbildningar
inom området naturvetenskap. De naturvetenskapliga utbildningsvägarna var
som synes betydligt mer könsneutrala än de tekniska. Den utbildningstyp
som var mest könsneutral var längre program inom medicin. För döttrarnas
del var det vanligaste valet kurser och längre program inom samhällsvetenskap samt kortare program och kurser inom humaniora och konst.
Det är viktigt att komma ihåg att de uppräknade utbildningsvalen skiljer
sig socialt sett. Utbildningsrummet hjälper oss att ha det i åtanke. De söner
som valde längre tekniska program har betydligt mer nedärvda och förvärvade resurser än de som valde kortare tekniska utbildningar och även mer
tillgångar än de som valde att utbilda sig inom naturvetenskap och så vidare.
Likartade relationer mellan högskoleutbildningarna
Diagram 14 nedan visar hur studentkohorten fördelade sig på de olika utbildningarna. 198 Studier i företagsekonomi lockade 16 procent av studenterna och
18 procent av studenterna valde någon typ av civilingenjörsutbildning. Inriktningen teknisk fysik, som anses vara den svåraste (och bredaste) civilingen198
För klassificering av högskoleutbildningar se tabell 93 i appendix.
153
UTBILDNINGSKAPITAL
jörsutbildningen, drog till sig 2 procent av studentkohorten. I Uppsalakohorten var det dock dubbelt så stor andel som valde teknisk fysik. Även samhällsvetenskapliga studier, kortare ingenjörsutbildningar, utlands- och juridikstudier var jämförelsevis populära utbildningsvägar. Läkarutbildningen valde
2 procent att söka sig till. Men civilingenjörsutbildningen och företagsekonomiska studier stod i en klass för sig i popularitet bland Stockholms norrkommuners studenter.
Diagram 14. Val av högskoleutbildning i Stockholms norrkommuners
studentkohort.
Civilingenjörsutb.
Företagsekonomi
Ingenjör
Data
Samhällsvetenskap
Utland
Juridik
Matematik, Fysik
Nationaleko., Statsvet.
Läkarutb.
Konstvetenskap
H istoria
Lärare, -, Gymn.lärare
Journalistik
Biologi, Kemi, Geologi
Språk
Konst
Service
Psykologi
Förskollärare, --lärare
Apotek., Tandläk. Biomed.
Sociala utb.
Sjuksköterska
Lant- o skogsbruk
Medicin/Vård, övriga
Religion
,
,
,
,
,
, , , , , , , , , , ,
Diagram 15–16 nedan visar de populäraste högskoleutbildningarna hos
döttrarna respektive sönerna (se även tabell 94 i appendix).
154
FÖRDJUPNING AV STOCKHOLMS UTBILDNINGSRUM
Diagram 15. Döttrarnas val av högskoleutbildning i Stockholms norrkommuners
studentkohort.
Företagsekonomi
Samhällsvetenskap
Utland
Civilingenjörsutb.
Språk
Juridik
Förskollärare, --lärare
Historia
Sjuksköterska
Lärare, -, Gymn.lärare
Ingenjör
Nationaleko., Statsvet.
Konstvetenskap
Biologi, Kemi, Geologi
Läkarutb.
Journalistik
Medicin/Vård, övriga
Data
Service
Matematik, Fysik
Sociala utb.
Apotek., Tandläk. Biomed.
Konst
Psykologi
Lant- o skogsbruk
Religion
,
,
,
,
,
,
,
,
Företagsekonomiska studier var populära val för både döttrarna och sönerna.
För sönerna var civilingenjörsutbildningarna sammantaget den vanligaste
utbildningsvägen, likaså var kortare ingenjörsutbildningen ett populärt val.
För döttrarnas del var samhällsvetenskapliga studier, studier utomlands och
civilingenjörsutbildningar sådana utbildningsvägar som jämförelsevis många
döttrar valde. Döttrarna spred ut sig på ett större antal utbildningar, åtminstone sett till de utbildningsvägar som drog till sig stora andelar, än sönerna.
Detta var fallet också i Uppsalas studentkohort. Civilingenjörsutbildningarna
tillsammans med företagsekonomiska studier drog till sig nästan hälften av
alla kohortens söner.
155
UTBILDNINGSKAPITAL
Diagram 16. Sönerna val av högskoleutbildning i Stockholms norrkommuners
studentkohort.
Företagsekonomi
Civ.ing. Maskin, Material
Samhällsvetenskap
Ingenjör
Civ.ing. El, Kemi, Farkost
Utland
Juridik
Språk
Data
H istoria
Nat.ekonomi, Statsvet.
Lärare -, Gymn.lärare
Förskollärare,- lärare
Sjuksköterska
Konstvetenskap
Läkarutb.
Matematik, Fysik
Biologi, Kemi, Geologi
Journalistik
Civ.ing. Arkitektur, Byggnad
Civ.ing. Teknisk fysik
Medicin/Vård, övriga
Service
Konst
Sociala utb.
Psykologi
Apotekare, Tandläk., Biomed.
Lant- o skogsbruk
Religion
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Flera av de utbildningsvägar som samlade upp stora andelar döttrar, samhällsvetenskapliga studier, utlandsstudier, språkstudier, lärarutbildningen för de
lägre åldrarna, för att ta några exempel, drog till sig döttrar med modest med
förvärvat och nedärvt utbildningskapital. För sönerna gällde nästan det motsatta. Civilingenjörsutbildningen som lockade den största andelen av sönerna
var en utbildningsväg som attraherade resursstarka studenter.
Klassificeringarna av lärosäten och högskoleinriktningar har gett en översiktlig bild av utbildningsinvesteringarnas spridning i utbildningsrummet.
Spridningen av specifika högskoleutbildningar framgår av graf 39 nedan.199
199
För klassificering av högskoleutbildningar se tabell 93 i appendix. Se även tabell 94 för
utbildningarnas positioner. Ytterligare karaktäristik av utbildningarna finns i tabell 96–99.
156
FÖRDJUPNING AV STOCKHOLMS UTBILDNINGSRUM
Graf 39. Stockholms norrkommuners studentkohort, högskoleutbildningar som
supplementär variabel, planet av axel 1 och 2.
Axel Tyska/teknisk
.
,
, %
Ingenjörsutb.
Civ.ing. Maskin, Material, Energi
.
Civ.ing. Bygg, El, Ekonomi, Kemi, Farkost
Civ.ing. Teknisk fysik
Mycket förvärvat
och nedärvt kapital
Läkarutb.
Matematik, fysik
Data
Samhällsvetenskap
Biologi, kemi, geologi
Sjuksköterskeutb.
Axel ,, %
Lite förvärvat
och nedärvt kapital
Företagsekonomi Konstvetenskap
Civ. ing. Arkitekt
Nat.ekonomi, Statsvetenskap
Förskollärarutb.,- lärarutb.
- lärarutb., Gymn.lärarutb.
Historia
Utlandsstudier
Juridik
Språk
-.
Journalistik
Franska/humanistisk
-.
-.
-.
.
.
Utbildningar med fylld symbol ägnar jag särskild uppmärksamhet åt i texten.
Längs den första axeln ställdes läkarutbildningen vid elitpolen mot utlandsstudier och lärarutbildningen med inriktning mot förskolan och de lägre åldrarna. Språkstudier positionerade sig också långt österut vid den resurssvaga
polen. Längs den andra axeln placerade sig kortare tekniska utbildningar
norrut nära den tyska och tekniska polen och journalistutbildningen drog allra
mest mot den franska och humanistiska polen. Även språkstudier,
juristutbildning och utlandsstudier drog mot den franska och humanistiska
polen. Av dessa drog juristutbildningen till sig de mest resursstarka studenterna. Spridningen av högskoleutbildningar liknade den för Uppsalas studentkohort.
157
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 40. Stockholms norrkommuners studentkohort, koncentrationsellipser för dem
som valde läkarutbildningen och teknisk fysik, planet av axel 1 och 2.
.
Axel ,
, %
Civ.ing. Teknisk fysik
.
Axel ,, %
-.
-.
-.
Läkarutb.
-.
.
.
Vad det gäller civilingenjörsutbildningarna utgjorde inriktningarna mot teknisk fysik och arkitekt undantag. Dessa utbildningar drog inte på samma sätt
mot den tyska och tekniska polen som övriga inriktningar gjorde. Dessutom
var teknisk fysik den utbildning som i utbildningsrummet utmanade läkarutbildningens elitposition framför andra. Utbredningen av individmolnen för
dessa två utbildningar ser lite olika ut. Läkarutbildningen hade en mer koncentrerad ellips än teknisk fysik, vilket innebar att studentgruppen som valde
läkarutbildningen var än mer socialt och meritokratiskt homogen jämfört
med dem som valde teknisk fysik (graf 40 ovan).
Av de samhällsvetenskapliga utbildningarna lockade främst juristutbildningen dem med rikliga mängder nedärvda och förvärvade tillgångar. Företagsekonomiska studier, som den största andelen av kohortens studenter
valde, hade en spridning i utbildningsrummet som var mindre särskiljande än
juristutbildningen (graf 41 nedan). Individmolnet för juristutbildningen drog
mer mot elitpolen och mot den franska och humanistiska polen.
158
FÖRDJUPNING AV STOCKHOLMS UTBILDNINGSRUM
Graf 41. Stockholms norrkommuners studentkohort, koncentrationsellipser för
dem som valde juristutbildning och studier i företagsekonomi, planet av
axel 1 och 2.
.
Axel ,
, %
.
Företagsekonomi
Axel ,, %
-.
Juridik
-.
-.
-.
.
.
Så till planet av axel 1 och 3. Precis som fallet var för Uppsalakohorten rangerades de olika högskoleutbildningarna diagonalt från grafens nordöstra hörn
till det sydvästra (tabell 95 och graf 56 appendix). Liksom för Uppsala är den
sociologiska tolkningen av spridningen av utbildningar att det förvärvade
utbildningskapitalet var av större betydelse för studenternas högskoleutbildningsval än det nedärvda utbildnings- och ekonomiska kapitalet, och att den
sociala eliten spred sig mer över ett antal olika högskoleutbildningar och
ingen särskild utbildning särskilde deras val medan den mer meritokratiska
eliten var mer särskiljande i sitt val av högskoleutbildning.
I planet av axel 3 och 4 – som i Stockholms norrkommuners utbildningsrum skilde en social elit från en ekonomisk och en mer meritokratisk elit –
separerades teknisk fysik och läkarutbildningen från utlandsstudier, språkstudier och utbildningar inom samhällsvetenskap och företagsekonomi (graf 42
nedan).
159
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 42. Stockholms norrkommuners studentkohort, högskoleutbildningar som
supplementär variabel, planet av axel 3 och 4.
Axel Mycket nedärvt ekonomiskt kapital,
.
,, % privat sektor
.
Utlandsstudier
Samhällsvetenskap
Språk
Axel Mycket nedärvt utbildningskapital
,, %
Företagsekonomi
på fädernet, lite förvärvat
Sjuksköterskeutb.
utbildningskapital
Mycket förvärvat
Juridik
Ingenjörsutb.
Journalistik
utbildningskapital
- lärarutb., Gymn.lärarutb.Historia
Civ. ing. Bygg, El, Ekonomi, Kemi, Farkost
Förskollärarutb., - lärarutb.
Civ. ing. Maskin, Material, Energi
Nationalekonomi, StatsvetenskapKonstvetenskap
Civ. ing. Arkitekt
Data
Matematik, fysik
Biologi, kemi, geologi
Civ. ing. Teknisk fysik
Läkarutb.
-.
-.
Mycket förvärvat utbildningskapital,
offentlig sektor,
lite nedärvt ekonomiskt kapital
-.
-.
.
.
Utbildningar med fylld symbol ägnar jag särskild uppmärksamhet åt i texten.
Teknisk fysik placerade sig tydligast i den meritokratiska kvadranten i planet
av axel 3 och 4. Läkarutbildningen hamnade mer mittemellan den meritokratiska eliten och den sociala eliten. Skillnaderna mellan utbildningarna blev
tydliga när utbredningen av individmolnen undersöktes (graf 43 nedan).
160
FÖRDJUPNING AV STOCKHOLMS UTBILDNINGSRUM
Graf 43. Stockholms norrkommuners studentkohort, koncentrationsellipser för
dem som valde läkarutbildningen och teknisk fysik, planet av
axel 3 och 4.
.
Axel ,, %
.
Axel ,, %
-.
Civ. ing. Teknisk fysik
Läkarutb.
-.
-.
-.
.
.
Läkarutbildningen fångade upp dem med både mycket eget skolkapital och
mycket nedärvt utbildningskapital, medan teknisk fysik först och främst drog
till sig dem med mycket förvärvat utbildningskapital. Utlandsstudier, språkstudier, utbildningar inom samhällsvetenskap och företagsekonomi placerade
sig nära den ekonomiska eliten – det vill säga i den del av planet av axel 3 och
4 där studenterna hade föräldrar med mycket ekonomiskt kapital men
mindre av egna och nedärvda utbildningstillgångar.
161
KAPITEL Varannan var Arvtagare
Den multipla korrespondensanalysen av Stockholms norrkommuner har legat
till grund för en euklidisk klassificering. Klassificeringen resulterade i antal
klasser (eller grupper) av studenter som har liknande egenskaper. Jag valde
att liksom för Uppsalas studentkohort studera sex grupper av studenter.
Resultatet av klassificeringen av Stockholms norrkommuners studentkohort liknade resultatet av klassificeringen av Uppsalas studentkohort. Detta
var logiskt med tanke på att utbildningsrummen för studentkohorterna var
mycket likartade och klassificeringen byggde på korrespondensanalyserna
som hade gett upphov till utbildningsrummen.200 Klassificeringsträdet nedan
åskådliggör hur grupperna delade sig och därmed hur de förhöll sig till varandra (graf 44 nedan).
Namngivningen av studentgrupperna utgick från fördelningen av de aktiva
variablerna över grupperna (tabell 100–103 i appendix). Jag namngav grupperna på följande vis: De utvalda, Småföretagarbarnen, Humanisterna, De
resurssvaga, Barn till landstingsanställda och Arvtagarna (spridningen av
grupperna i utbildningsrummet presenteras i graf 45–47 nedan). Jag valde att
ge samma namn, som klassificeringen av Uppsalakohorten, på alla utom en av
grupperna.201 Men detta innebar inte att grupperna var helt likartade. Skillnaderna mellan studentkohorterna i volym och sammansättning av olika kapitaltillgångar visade sig när man jämförde studentgrupperna som klassificeringen gav. Även storleken på de olika grupperna skilde sig åt mellan kohorterna.
200
Klassificeringen tog dock hänsyn till många axlar, i den aktuella analysen 26 axlar, och därför fanns trots allt lite skillnader i utfallet av grupper.
201
Studentgrupperna som klassificeringen av Uppsalakohorten resulterade i namngavs enligt
följande: De utvalda, Småföretagarbarnen, Humanisterna, De resurssvaga, Mittgruppen och
Arvtagarna.
163
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 44. Stockholms norrkommuners studentkohort, klassificeringsträd.
%
%
%
%
%
%
Graf 45. Stockholms norrkommuners studentkohort, koncentrationsellipser för sex
euklidiska studentgrupper, planet av axel 1 och 2.
.
Axel ,
, %
Arvtagarna
.
De resurssvaga
Axel ,, %
-.
De utvalda
Barn till landstingsanställda
Småföretagarbarnen
Humanisterna
-.
-.
164
-.
.
.
VARANNAN VAR ARVTAGARE
Graf 46. Stockholms norrkommuners studentkohort, koncentrationsellipser för sex
euklidiska studentgrupper, planet av axel 1 och 3.
-.
Axel ,, %
Arvtagarna
-.
Småföretagarbarnen
Axel ,, %
De resurssvaga
Humanisterna
.
Barn till landstingsanställda
De utvalda
.
-.
-.
.
.
165
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 47. Stockholms norrkommuners studentkohort, koncentrationsellipser för sex
euklidiska studentgrupper, planet av axel 3 och 4.
.
Axel ,, %
.
Arvtagarna
Småföretagarbarnen
De resurssvaga
Humanisterna
Axel ,, %
Barn till landstingsanställda
-.
De utvalda
-.
-.
-.
.
.
De utvalda var dock en mycket likartad grupp studenter i de båda kohorterna. De utvalda i Stockholms norrkommuners studentkohort bestod av en
grupp studenter som alla hade högsta poäng på högskoleprovet.202 Dessutom
var andelen som hade högsta betyg från gymnasiet störst i denna grupp och
nästan varannan student hade gått den naturvetenskapliga linjen på gymnasiet. Karaktäristiskt för gruppen var även att man flydde studier i spanska.
Ungefär var femte student kom från ett hem där minst en av föräldrarna hade
en forskarutbildning och en lika stor andel kom från hem där minst en förälder var statsanställd. De utvalda utgjorde 7 procent av hela Stockholms norrkommuners studentkohort. I Uppsalas studentkohort utgjorde gruppen 10
procent. Det vill säga att denna grupp är likartad både i storlek och i sam-
202
Liksom för Uppsalakohorten syftar namnet De utvalda på att studenterna i denna grupp
kan ses som utvalda av utbildningssystemet att gå vidare med högre studier.
166
VARANNAN VAR ARVTAGARE
mansättningen av studenter. Gruppen utgör en elitgrupp i den bemärkelsen
att samtliga i gruppen genom sina extremt goda resultat på högskoleprovet
kan välja i stort sett vad de vill för typ av utbildning i högskolan.
Arvtagarna, som var den andra elitgruppen, skilde sig en hel del från Uppsalakohortens arvtagare. I Stockholms norrkommuners studentkohort
utgjorde gruppen 49 procent, vilket kan jämföras med Uppsalakohorten där
18 procent av studenterna tillhörde Arvtagarna. Detta innebar att Arvtagarna
i Stockholmskohorten var mer socialt heterogen i jämförelse med den i Uppsalakohorten. En annan skillnad var att av föräldrarna i Stockholmskohorten
arbetade 7 av 10 i privat sektor medan lika stor andel av föräldrarna i Uppsalakohorten återfanns i statlig tjänst. I jämförelse med De utvalda hade Arvtagarna mindre mängd förvärvat utbildningskapital. Detta gällde för båda
kohorterna. Men det visade sig att Arvtagarna i Uppsalakohorten hade mer
eget skolkapital än vad motsvarande grupp hade i Stockholms norrkommuner. Det vill säga att betygen var något högre, resultaten på högskoleprovet
lite bättre och större andel hade gått naturvetenskaplig linje på gymnasiet
bland Arvtagarna i Uppsalakohorten. Således var Arvtagarna i Stockholmskohorten mer heterogen inte bara sett till nedärvt utbildningskapital utan
även i relation till förvärvat utbildningskapital. Skillnaden i spridningen av
Arvtagarna och De utvalda är störst i planet av axel 1 och 3 och i planet av
axel 3 och 4 (graf 46–47 ovan).
Småföretagarbarnen var en grupp studenter som samtliga hade minst en
förälder som var småföretagare. Gruppen var liksom i Uppsala den minsta.
Den utgjorde i båda kohorterna 4 procent. Humanistisk linje på gymnasiet
hade varit ett populärt val bland Småföretagarbarnen i Stockholmskohorten
medan det var ekonomisk och teknisk linje som hade gällt i Uppsalakohorten. Småföretagarbarnens betyg var medelmåttiga. I Stockholmskohorten var
Småföretagarbarnens föräldrar framför allt överrepresenterade i lägsta
inkomstkategorin.
Bland Humanisterna hade i stort sett alla gått humanistisk linje på gymnasiet. Gruppen utgjorde 6 procent av hela kohorten. I Uppsalakohorten
utgjorde motsvarande grupp 7 procent. Det förvärvade utbildningskapitalet
bland Stockholmskohortens Humanister var mediokert, exempelvis var gruppen överrepresenterad i den lägsta betygs- och högskoleprovpoängskategorin.
Bland Humanisterna fanns även den största andelen som inte gjort högskoleprovet. Franska och spanska hade man läst i störst utsträckning av alla, vilket
givetvis hängde samman med valet av humanistisk linje. I Uppsalakohorten
arbetade föräldrarna framför allt i kommunal sektor och inom landstinget. I
Stockholmskohorten var Humanisternas föräldrar överrepresenterade i privat
sektor och i kategorin landstingsanställda.
Gruppen De resurssvaga karaktäriserades av att de var fattiga på både förvärvade och nedärvda tillgångar. Gruppen utgjorde 27 procent av hela
kohorten. Var tredje student i gruppen hade gått ut med låga medelbetyg
från gymnasiet (betyg 0–3,06). Även högskoleprovresultaten var skrala.
167
UTBILDNINGSKAPITAL
Ungefär var tredje student i gruppen hade på gymnasiet gått samhällsvetenskaplig linje och lika många ekonomisk linje. Endast 5 procent hade gått
naturvetenskaplig linje (genomsnittet låg på 19 procent). De resurssvaga var
den grupp som i minst utsträckning hade läst franska på gymnasiet medan
spanska däremot hade varit betydligt populärare. Vad gällde föräldrarnas
arbetssektor låg gruppen framför allt över genomsnittet i kategorin kommunalanställd.
Gruppen Barn till landstingsanställda utgjorde 6 procent av hela kohorten. Denna grupp föll inte ut i klassificeringen av Uppsalakohorten. Samtliga i
gruppen hade vuxit upp i hem där minst en förälder arbetade i landstingets
regi. När man såg till vilka sociala grupper som Barn till landstingsanställda
kom från dominerades de av läkare och hälso- och sjukvårdsanställda. Vad
gällde betyg och resultat på högskoleprovet utmärkte sig inte gruppen ur
någon aspekt. Barn till landstingsanställda var framför allt överrepresenterad
på ekonomisk och samhällsvetenskaplig linje. Var femte student kom från ett
hem där minst en förälder var forskarutbildad och lika många kom från ett
hem där föräldern är ensamstående. Att så stor andel hade ensamstående förälder påverkade inkomsten där gruppen låg över genomsnittet i den lägsta
inkomstkategorin. Samtidigt låg gruppen även över genomsnittet i den näst
högsta inkomstkategorin, så sett till ekonomiskt kapital var gruppen heterogen.
Könsskillnader mellan studentgrupperna
Genom att undersöka hur könsfördelningen såg ut i de olika euklidiska grupperna kan man få en uppfattning om hur fördelningen av egenskaper såg ut
mellan könen (tabell 100–103 i appendix ligger till grund för avsnittet).
I gruppen De utvalda var 76 procent manliga studenter. Humanisterna
bestod till allra största delen av kvinnor (88 procent var kvinnor). I de fyra
resterande grupperna var könsfördelningen mer jämn. Männen utgjorde en
något större andel i elitgruppen Arvtagarna (53 procent) och även i gruppen
Barn till landstingsanställda (55 procent). Kvinnorna dominerade något
numerärt i grupperna De resurssvaga och Småföretagarbarnen (53 procent och
54 procent).
Den kraftiga numerära dominansen av manliga studenter i elitgruppen De
utvalda gällde således för såväl Uppsalas studentkohort som Stockholms
norrkommuners studentkohort, vilket till stor del förklaras av att män generellt lyckas bättre på högskoleprovet än kvinnor (eftersom kvinnorna har
högre betyg har de inte heller samma incitament att ta provet). Uppenbart är
att det i båda kohorterna fanns en hårt selekterad grupp manliga studenter
(och en mindre grupp kvinnliga) som lyckades väldigt bra på högskoleprovet
(De utvalda) och som i gymnasiet hade satsat på den naturvetenskapliga linjen och som därmed hade en guldsits när de skulle välja högskoleutbildning.
168
VARANNAN VAR ARVTAGARE
Humanisterna var, precis som i Uppsalakohorten, i stort sett en kvinnlig
studentgrupp. Av de 68 studenter som hade gått humanistisk linje på gymnasiet var 8 män, och än en gång kan konstateras att investeringar i humaniora
på gymnasiet var extremt kvinnligt kodat. I Uppsalakohorten var Humanisterna lite rikare på nedärvt utbildningskapital i jämförelse med motsvarande
grupp i Stockholmskohorten.
Könsskillnader inom studentgrupperna
Vilka könsskillnader gick att finna inom de olika studentgrupperna? Inom
Arvtagarna hade de kvinnliga arvtagarna bättre betyg från gymnasiet medan
de manliga hade lyckats bättre på högskoleprovet (tabell 100–103 i appendix
ligger till grund för avsnittet). Döttrarna hade läst samhällsvetenskaplig linje i
betydligt större utsträckning och naturvetenskaplig linje i något högre grad.
Sönerna å sin sida hade läst teknisk linje i mycket större utsträckning.
Döttrarna hade läst franska oftare än sönerna och att ha investerat i språkstudier i tyska var vanligare bland sönerna.
Även i gruppen De utvalda hade döttrarna högre betyg än sönerna. Samtliga i gruppen hade presterat toppresultat på högskoleprovet. Döttrarna hade
gått naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig linje i större utsträckning än
sönerna och sönerna hade gått teknisk och ekonomisk linje oftare. Döttrarna i
De utvalda hade framför allt läst franska oftare medan det var vanligare bland
sönerna att ha läst tyska.
Sönerna i gruppen Barn till landstingsanställda hade gått teknisk och ekonomisk linje på gymnasiet i högre grad medan döttrarna hade valt samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig linje oftare. Mönstret att döttrarna hade
valt franska och sönerna tyska gällde även för denna grupp. Döttrarna hade
även läst spanska oftare än sönerna.
I gruppen De resurssvaga var det fler manliga än kvinnliga studenter som
hade gått ut gymnasiet med riktigt låga medelbetyg men å andra sidan lyckades gruppens manliga studenter bättre på högskoleprovet. Ungefär 4 av 10 av
de manliga studenterna i gruppen hade gått teknisk linje på gymnasiet men
även ekonomisk linje hade varit ett vanligt val bland gruppens söner. För
gruppens döttrar gällde att de framför allt hade gått samhällsvetenskaplig eller
ekonomisk linje. Vad det gällde språkval hade (som vanligt) döttrarna läst
franska och spanska oftare medan sönerna studerat tyska.
Gruppen Småföretagarbarnen var den minsta gruppen. Sönerna i gruppen
hade lyckats betydligt bättre på högskoleprovet. De vanligaste valen av gymnasielinje bland gruppens söner var teknisk linje och samhällsvetenskaplig
medan gruppens döttrar framför allt hade gått humanistisk eller ekonomisk
linje. Med detta följde att de kvinnliga studenterna oftare hade läst franska
och spanska och de manliga studenterna oftare tyska.
169
UTBILDNINGSKAPITAL
Eftersom gruppen Humanisterna nästan enbart bestod av kvinnliga studenter var det svårt att göra några jämförelser mellan gruppens döttrar och
söner. Könsfördelningen var helt enkelt för skev.
Det var inga större skillnader i resultat i jämförelse med Uppsalas studentkohort. Mönstret att döttrarna hade högre betyg, valde franska, samhällsvetenskaplig och humanistisk linje oftare än sönerna och att sönerna lyckades
bättre på högskoleprovet, valde tyska och teknisk linje oftare slog igenom i de
euklidiska grupperna för både Stockholms norrkommuner och Uppsala.
Studentgruppernas vägar in i högskolan
Vilka högskoleutbildningar var attraktiva för studenterna i gruppen De utvalda och skilde sig deras utbildningshorisont från exempelvis Arvtagarnas?
Vilka skillnader och likheter fanns mellan könen? Nedan besvaras dessa frågor.
Studentgruppen De utvalda var de som i allra högst grad satsade på långa
yrkesförberedande högskoleutbildningar (tabell 104–105 i appendix ligger till
grund för avsnittet). Det vill säga att studenterna använde sina extremt lyckade högskoleprovresultat för att ta sig in på de allra längsta prestigeutbildningarna. Det var en något större andel av döttrarna som valde femåriga
yrkesförberedande utbildningar samtidigt som sönerna satsade på fyraåriga
utbildningar i högre grad. Sönerna valde de längre programmen medan
döttrarna valde de kortare programmen och fristående kurser mer frekvent.
Gruppens studenter valde oftare än andra fackhögskolorna Handelshögskolan,
Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska högskolan, men också Lunds
universitet och Göteborgs universitet samt Uppsala universitet.
Arvtagarna valde varken femåriga eller fyraåriga yrkesutbildningar i samma
utsträckning som De utvalda. Men de könsmässiga skillnaderna var desamma.
Sönerna valde de längre programmen medan döttrarna valde de kortare programmen och fristående kurser i större utsträckning. Liksom för De utvalda
valde döttrarna de femåriga utbildningarna något oftare. De valde något oftare
än andra Kungliga Tekniska högskolan.
Ett särdrag för Humanisterna var att ungefär var femte kvinnlig student
valde att läsa utomlands. Humanisterna valde fristående kurser i störst
utsträckning av alla grupper. Endast var femte student valde ett längre
utbildningsprogram, vilket var den lägsta andelen av alla grupper. Stockholms
universitet valde Humanisterna i störst utsträckning av alla grupper.
Studenterna i gruppen De resurssvaga sökte sig oftare än andra till fristående kurser samt till kortare program. Studenterna var fattiga på nedärvda
och förvärvade tillgångar, vilket gjorde att satsningen mot längre utbildningar
var betydligt mindre omfattande i jämförelse med de studentgrupper som
hade mer resurser. Däremot hade utlandsstudier lockat. Man kunde se att
170
VARANNAN VAR ARVTAGARE
sönerna satsade på de längre programmen oftare än döttrarna. Gruppen valde
att läsa vid medelstora högskolor och utomlands i högre grad än genomsnittet.
Barn till landstingsanställda var framför allt överrepresenterade i valet av
femåriga utbildningar. Sönerna valde längre program och utlandsstudier oftare
än döttrarna under det att döttrarna framför allt valde kortare program oftare
än sönerna.
Bland Småföretagarbarnen var det förhållandevis vanligt att läsa utomlands
och det var först och främst gruppens döttrar som studerade utanför Sverige.
Småföretagarbarnen valde kortare utbildningsprogram över genomsnittet och
de längre programmen under genomsnittet.
De könsskillnader som framträdde – att sönerna valde längre och mer
professionsinriktade utbildningar i större utsträckning – gjorde sig gällande i
såväl elitgrupperna som i studentgrupperna med mindre tillgångar. Ett
mönster som återfanns både i Stockholms norrkommuners och i Uppsalas
studentkohort.
171
DEL IV
UTBILDNINGSKAPITALET
UR OLIKA SYNVINKLAR
KAPITEL Utbildningskapital och geografisk plats
De statistiska resultaten har understrukit att utbildningskapitalet var ojämnt
fördelat mellan olika geografiska platser. En utbildningsfattig region som
Gävleborg och utbildningsrika orter som Uppsala och norra Stockholm ger
givetvis olika utbildningskulturer. Utbildningseliten var mindre särskiljande i
en utbildningsfattig ort än i utbildningsrika områden som Uppsala och Stockholms norrkommuner. Det vill säga att i Gävleborg hade en större andel av
utbildningseliten (här definierat som universitetslärarbarn, läkarbarn och
ämneslärarbarn) gått praktiska linjer eller tvåårig teoretisk linje på gymnasiet,
en större andel hade valt bort språk på gymnasiet, en mindre andel hade läst
franska, man hade gått ut gymnasiet med lägre betyg, lyckats sämre på högskoleprovet, valde längre högskoleutbildningar i mindre utsträckning och
universitet och fackhögskolor mer sällan och hamnade således på prestigeutbildningar som läkarutbildningen, juristutbildningen och civilingenjörsutbildningen i mindre utsträckning än utbildningseliten i Uppsala och i Stockholms
norrkommuner. Detta är ett exempel på hur de sociala gruppernas utbildningsinvesteringar påverkades av den geografiska platsen och av den där allmänna förekomsten av utbildningskapital. Jag fördjupar mig nedan i den geografiska platsens betydelse för utbildningskapitalets alstrande, fördelning och
förmedling.
Jämförelse av utbildningsrum
Jag har i föregående kapitel med hjälp av geometrisk dataanalys analyserat två
utbildningsrum, de för studentkohorterna i Uppsala och i Stockholms norrkommuner. Vid en jämförelse på ”fri hand” drog jag slutsatsen att de såg likartade ut. Frågan är dock hur lika rummen är i statistisk mening. För att
undersöka detta projicerades Stockholms norrkommuners utbildningsrum in i
Uppsalas.203 Varje modalitet för Stockholmskohorten jämfördes med motsva-
203
Det innebar att analysen av studentkohorten i Uppsala fungerade som referens i jämförelsen. Anledningen till detta val var att Uppsalas utbildningsrum än tydligare än det för Stockholms norrkommuner dominerades av utbildningskapitalet.
175
UTBILDNINGSKAPITAL
rande modalitet för Uppsala (graf 48–51 nedan).204 Detta för att vara säker på
att det inte var någon modalitet som skilde sig avsevärt mellan rummen. Men
utfallet var entydigt. Avstånden mellan samtliga modaliteter var små längs de
tre första axlarna. Det vill säga att det var en mycket likartad struktur med
samma typ av hierarkier och polariteter.
För att rekapitulera huvudresultaten i analysen av studentkohorten i Uppsala: Den första axeln uttryckte en social hierarkisk dimension där det nedärvda och det förvärvade utbildningskapitalet spelade stor roll och samverkade. Längs den andra axeln var det framför allt skillnader i studenternas förvärvade utbildningskapital där linje- och språkval på gymnasiet var av störst
betydelse. Den tredje axeln separerade det nedärvda och det förvärvade
utbildningskapitalet i en grupp studenter som hade mer av det ena och lite
mindre av det andra och vice versa.
Det huvudsakliga resultatet av jämförelsen var att samtliga modaliteter
placerade sig samstämmigt i rummet.205 Det innebar mer konkret att
exempelvis ekonomisk linje inte drog till sig elever i Stockholms norrkommuner med andra karaktäristika än de elever i Uppsala som läst samma
utbildning eller att humanistisk linje inte var ett val för utbildningseliten i
särskilt större utsträckning i Uppsala än i Stockholms norrkommuner. Vidare
pekade resultaten på att man kan vara tämligen säker på att det erhållna
rummet är stabilt och avtäcker en grundläggande utbildningsstruktur eftersom modaliteterna som användes spred sig på samma sätt på två olika geografiska platser med olika social sammansättning av elever.
Det övergripande sociologiska resultatet att ta med sig från jämförelsen är
den enhetliga dominansordning som rådde mellan ekonomiskt starka och
utbildningsstarka grupper. Det är ingen tvekan om att ekonomiskt starka
grupper tvingades förhålla sig till de utbildningsstarka gruppernas utbildningsinvesteringar. Det var universitetslärarbarn och läkarbarn som intog de
mest dominanta positionerna i utbildningsrummet. Lite annorlunda uttryckt,
utbildningseliten dominerade den ekonomiska eliten sett till vad som sker i
utbildningssystemet.
204
De jämförande statistiska analyserna har genomförts i samarbete med Philippe Bonnet och
Brigitte Le Roux.
205
Analysen av skillnaderna mellan de två studentkohorterna kan göras på många sätt. För det
första kan vi analysera skillnaden mellan medelpunkterna för molnen av individer för Uppsala
och för Stockholms norrkommuner. Skillnaden är 0,0148 längs första axeln, 0,0234 längs den
andra och 0,0932 längs den tredje, och de kan beskrivas som mycket små längs de två första
axlarna och liten längs den tredje. Ett annat sätt att analysera skillnaderna mellan kohorterna är
att ta fasta på avståndet mellan de modaliteter som ligger längst från varandra. Avstånden är
0,1915, 0,1002 och 0,1922. Standardavvikelsen för dessa avstånd är 0,40, 0,24 och 0,48, samtliga
ligger alltså under 0,5 som kan sättas som ett tröskelvärde för en tydlig skillnad. Ett tredje sätt
är att analysera koordinaterna för samtliga par av aktiva modaliteter och studera korrelationen
mellan dem när de viktats utifrån kohortens storlek. Resultatet blir även i detta fall en liten
skillnad. Korrelationen mellan modaliteterna för Uppsala och Stockholm längs den första axeln
är 0,967, för den andra axeln 0,974 och för den tredje axeln 0,957.
176
UTBILDNINGSKAPITAL OCH GEOGRAFISK PLATS
Graf 48. Modaliteter för Stockholms norrkommuners studentkohort inplacerade i
rummet av modaliteter för Uppsalas studentkohort, planet av axel 1 och 2.
.
Axel ,, %
Teknisk
.
Tyska
Ej franska
Ej spanska
Privatanställd
Mycket hög inkomst
Naturvetenskap
Far högst utb.
Statsanställd
Max -årig gymnasieutb.
Axel 0,235, 51%
Ekonomisk
Forskarutbildning
,
-, poäng
,
-,
,-, poäng
Samhällsvetenskap
Franska
Kommunalanställd
-.
Ej tyska
Mycket låg inkomst
Spanska
Humanistisk
-.
.
.
-.
-.
Fyllda symboler avser Uppsalas studentkohort och ofyllda symboler Stockholms norrkommuners studentkohort.
177
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 49. Modaliteter för Stockholms norrkommuners studentkohort inplacerade i
rummet av modaliteter för Uppsalas studentkohort, planet av axel 1 och 3.
-.
Axel ,, %
-,
Forskarutbildning
Statsanställd
-.
-,
poäng
Far högst utb.
Ej gjort provet
Hög inkomst
,
-,
Mycket hög inkomst
Mycket låg inkomst Max -årig gymnasieutb.
Tyska
Ekonomisk
Axel ,, %
Egen företagare
Naturvetenskap
Låg inkomst
Modern högst utb.
,
-, poäng
Högskola minst år
Kommunalanställd
.
.
.
.
-.
-.
Fyllda symboler avser Uppsalas studentkohort och ofyllda symboler Stockholms norrkommuners studentkohort.
178
UTBILDNINGSKAPITAL OCH GEOGRAFISK PLATS
Graf 50. Individer för Stockholms norrkommuners studentkohort inplacerade i
rummet av individer för Uppsalas studentkohort, planet av axel 1 och 2.
.
Axel ,
, %
.
Axel ,, %
Uppsala
Norra Stockholm
-.
-.
.
.
-.
-.
179
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 51. Individer för Stockholms norrkommuners studentkohort inplacerade i
rummet av individer för Uppsalas studentkohort, planet av axel 1 och 3.
-.
Axel ,, %
-.
Axel ,, %
Uppsala
Norra Stockholm
.
.
.
.
-.
-.
Struktur och tyngdpunkter
Det är lätt hänt att man av resultatet – att utbildningsrummen var väldigt lika
– drar den förhastade slutsatsen att utbildningshorisonten och utbildningsvägarna såg likadana ut för studenterna i de båda kohorterna. Så var inte riktigt
fallet. Utbildningsrummen blottlade den struktur och de hierarkier som studenterna mer eller mindre medvetet tvingades förhålla sig till. I denna struktur spelade volymen på framför allt det förvärvade och nedärvda utbildningskapitalet en viktig roll, och de kvinnliga och manliga studenternas val av
språk och linje på gymnasiet upprätthöll en åtskillnad mellan könen, en separation som även återfanns i spridningen över utbildningar i högskolan. Strukturen innefattade också skillnader mellan dem som hade mer av förvärvat
utbildningskapital och mindre av nedärvda tillgångar och vice versa.
180
UTBILDNINGSKAPITAL OCH GEOGRAFISK PLATS
De upprättade utbildningsrummen, som framför allt byggs av relationer
mellan olika egenskaper, säger inte särskilt mycket om de faktiska numerära
förhållandena och vad dessa olikheter får för konsekvenser. Det vill säga att
förhållandet mellan en utbildningsrik grupp, som universitetslärarbarn, och
en mer ekonomiskt rik grupp, som företagsledarbarn, var mycket likartad i de
båda utbildningsrummen. Att gruppen universitetslärarbarn var mycket
större i Uppsalakohorten och att företagsledarbarnen var betydligt fler i
Stockholmskohorten framgick inte lika tydligt i utbildningsrummen.
Vilka konsekvenser fick dominansen av utbildningskapital i Uppsalakohorten och ekonomiskt kapital i Stockholmskohorten? Påverkade dominansen av ekonomiskt kapital övriga sociala gruppers utbildningsstrategier i
Stockholmskohorten och kunde man se effekter av utbildningskapitalets
dominans hos den ekonomiska eliten i Uppsala?
Några tentativa svar på dessa frågor har skymtat i analyserna ovan av de
två utbildningsrummen. Det visade sig att ekonomiska fraktioner och sociala
grupper orienterade mot tekniska yrken oftare än andra valde manligt kodade
utbildningsvägar och att kulturproducerande och utbildningsstarka grupper
gjorde mer kvinnligt kodade utbildningsinvesteringar. Detta innebar exempelvis att döttrarna i en region där ekonomiska fraktioner dominerade i högre
grad sökte manligt kodade högskoleutbildningar som civilingenjörsutbildning
och kortare ingenjörsutbildning. Sönerna i Uppsala valde, omvänt, kvinnligt
kodade språkutbildningar och lärarutbildningen i större utsträckning än sina
likar i Stockholms norrkommuner.
Nedan jämförs mer systematiskt vilka effekter regionernas olika tyngdpunkter i avseende på kapitaltillgångar hade för de sociala gruppernas utbildningsinvesteringar.
Utbildningselit och ekonomisk elit
I detta avsnitt diskuteras skillnader och likheter mellan barn till en utbildningselit och en ekonomisk elit i Uppsala respektive Stockholms norrkommuner. Som fond tjänar riket och Gävleborg.206 Utbildningseliten representeras av universitetslärarbarn, läkarbarn och ämneslärarbarn. Barn till företagsledare och högre tjänstemän i privat sektor har fått utgöra den ekonomiska
eliten. Det som förenade grupperna som ingick i utbildningseliten var att de
hade föräldrar med lång utbildning, att flertalet av föräldrarna arbetade i
offentlig sektor samt att barnen även hade mycket förvärvat utbildnings-
206
Resultaten bygger på elevkohorter för de olika regionerna och populationen är således inte
begränsad till dem som gått teoretiska gymnasieutbildningar och gått vidare till högre studier.
181
UTBILDNINGSKAPITAL
kapital.207 Den ekonomiska eliten kännetecknades av att föräldrarna hade
mycket hög inkomst och att de i stor utsträckning var privatanställda.208
Man måste ha i åtanke att den ekonomiska eliten i Stockholms norrkommuner skilde sig en del från den i Uppsala.209 I Stockholms norrkommuner
var den kort sagt mer lik utbildningseliten. Det vill säga att en större andel av
barnen hade satsat på naturvetenskaplig linje, hade läst franska på gymnasiet,
hade de högsta gymnasiebetygen, hade presterat bra resultat på högskoleprovet, gick vidare med högre studier och valde program framför fristående kurser i högskolan. Detta resultat bör tolkas som ett utslag av att den bestod av
en än mer exklusiv grupp barn till företagsledare och högre tjänstemän i privat sektor än motsvarande grupp i Uppsala. Deras föräldrar tjänade mer och
hade oftare längre högskoleutbildning än vad som var fallet med den ekonomiska eliten i Uppsala.
Platsens betydelse
Det visar sig att det finns platseffekter i de undersökta regionerna som går att
förstå i termer av att en utbildningselit dominerade numerärt i Uppsala och
att en ekonomisk elit var mycket överrepresenterad i Stockholms norrkommuner. Förhållandet mellan naturvetenskaplig och ekonomisk linje på gymnasiet var densamma i de båda utbildningsrummen – naturvetenskaplig linje
placerade sig vid elitpolen och ekonomisk linje i den dominerade polen –
men det visade sig att barn till utbildningseliten i Stockholmskohorten hade
gått ekonomisk linje på gymnasiet i betydligt större utsträckning än motsvarande grupp i Uppsala och humanistisk i lägre grad (tabell 106–107 i appendix). Andelen som hade gått ekonomisk linje på gymnasiet i Stockholms
norrkommuner var även betydligt större än motsvarande andel i Gävleborg
och i riket. Den ekonomiska elitens numerära dominans tycktes alltså bidra
till att de olika sociala grupperna hade sökt sig till ekonomisk linje på gymnasiet i större utsträckning än vad som var fallet i Uppsala där en utbildningselit
dominerade. Det var mer troligt att en universitetslärarson eller -dotter valde
ekonomisk linje på gymnasiet i Stockholms norrkommuner än i Uppsala.
Även för valen av högskolestudier fanns platseffekter. Det var mycket likartade hierarkier mellan utbildningarna i utbildningsrummen, se del II och III
ovan. Tyngdpunkterna i rummen såg dock lite olika ut eftersom andelarna
som valde olika högskoleutbildningar varierade (tabell 110–111 i appendix). I
207
Se vidare avsnittet Socialt ursprung i kapitel 4.
Ytterligare tre grupperingar gjordes som dock inte kommer ägnas lika stor uppmärksamhet.
Den första bestod av en offentliganställd medelklass (barn till klasslärare och hälso- och sjukvårdsanställda) den andra av en ekonomisk medelklass (barn till tekniker i privat sektor och
tjänstemän på mellannivå i privat sektor) och den tredje av arbetarklass (barn till kvalificerade
och okvalificerade arbetare).
209
Se vidare avsnittet Socialt ursprung regionaliserat i kapitel 4.
208
182
UTBILDNINGSKAPITAL OCH GEOGRAFISK PLATS
Uppsala valde både utbildningseliten och den ekonomiska eliten naturvetenskapliga utbildningar i större utsträckning än motsvarande eliter i Stockholms
norrkommuner. Studier i matematik exempelvis var betydligt mer populärt
hos eliternas barn i Uppsala. Uppsalas eliter lockades också till utbildningar
inom humaniora och konst i betydligt större utsträckning än dem i norra
Stockholm. Gemensamt för eliterna i Uppsala och i norra Stockholm var att
lärarutbildningar och pedagogik prioriterades under riksgenomsnittet, till och
med långt under för de senare. Noterbart var att utbildningseliten i Gävleborg klart över genomsnittet för riket satsade på studier i pedagogik och
lärarutbildningsområdet. I Stockholms norrkommuner satsade både utbildningseliten och den ekonomiska eliten mer på samhällsvetenskapliga utbildningar och framför allt studier i företagsekonomi. Värt att notera är att andelarna som studerade inom juridiken inte skilde sig nämnvärt mellan de två
platserna. Det gjorde däremot studier inom det tekniska området som framför allt var en domän för eliterna i norra Stockholm.
Den ekonomiska elitens utbildningspreferenser i Stockholms norrkommuner tycktes smitta av sig på utbildningselitens val av studievägar, medan
utbildningselitens val av ämnesområden i Uppsala verkade påverka utbildningsstrategierna hos Uppsalas ekonomiska elit.
Det har tidigare klargjorts att Uppsala universitet var det absolut vanligaste valet bland Uppsalaungdomarna och att lärosäten i Stockholm, med
Stockholms universitet i täten, attraherade majoriteten i Stockholms norrkommuner. Värt att uppmärksamma är att var femte individ från norra
Stockholm valde att läsa vid Kungliga Tekniska högskolan, något som ungefär
var trettionde student i landet gör (tabell 112–113 i appendix). Utbildningseliten och den ekonomiska eliten i norra Stockholm valde Kungliga Tekniska
högskolan ungefär i samma utsträckning (något fler bland den ekonomiska
eliten). Det var framför allt sönerna som tog sig till Kungliga Tekniska högskolan. Även Handelshögskolan i Stockholm var mer attraktivt bland eliterna
i Stockholms norrkommuner. Det var ingen i utbildningseliten eller den ekonomiska eliten i Uppsala som valde Handelshögskolan medan det var ungefär
3 procent bland eliterna i Stockholms norrkommuner. Likaså sökte sig fler
från Stockholms norrkommuner till Karolinska Institutet, ytterligare ett lärosäte med mycket prestige. Till Uppsala universitet tog sig ytterst få från
Stockholms norrkommuner och de få som valde Uppsala universitet tillhörde
framför allt utbildningseliten. En lite större andel av Uppsalas utbildningselit
tog sig till Stockholms universitet. Studier vid Linköpings universitet, Lunds
universitet, Umeå universitet och Chalmers tekniska högskola föll varken
eliterna i Uppsala eller Stockholms norrkommuner i smaken. För samtliga av
dessa lärosäten låg grupperna under riksgenomsnittet.
Det var alltså två principer som samverkade och bidrog till att studenterna
i de båda kohorterna hamnade på helt olika lärosäten. Dels var det en effekt
av att studenterna i så stor utsträckning valde att läsa på hemorten, dels
påverkade givetvis val av ämnen vilka lärosäten de hamnade vid. Detta ledde
183
UTBILDNINGSKAPITAL
till att individerna från Stockholms norrkommuner spred ut sig på fackhögskolor i Stockholm med högt anseende (som KTH, KI och Handelshögskolan) i större utsträckning än de från Uppsala.
De erhållna platseffekterna kan förklaras på lite olika sätt. Ett är att vi har
att göra med ”smittoeffekter”. Utbildningselitens preferenser i utbildningsval
smittar av sig till andra sociala grupper i Uppsala och den ekonomiska elitens
val spiller över i norra Stockholm. Men skillnaderna skulle lika gärna kunna
förklaras av att det handlar om lite olika kategorier av universitetslärare och
företagsledare i Uppsala och i norra Stockholm. Jag har i kapitel 4 visat hur
universitetslärarna och läkarna i Stockholms norrkommuner tjänade mer än
dem i Uppsala och även i större utsträckning var anställda inom privat sektor.
Universitetslärare, läkare, företagsledare och andra grupper på de två platserna skiljer sig med andra ord sannolikt åt i vissa avseende som kan ha
effekter på de utbildningsstrategier de utvecklar. Det är omöjligt att säga vilken förklaring som är mest rättvisande. Förmodligen består platseffekten av
båda dessa aspekter.
Infödd i uppsaliensiskt studentliv
I det följande ligger mina intervjuer med gymnasieelever som gick det naturvetenskapliga programmet i Uppsala och intervjuer med studenter vid några
olika elitutbildningar i Stockholm till grund för de resonemang som förs. I
tabell 4–5 ges en översikt av de intervjuade.
Tabell 4.
Översikt av elevintervjuer, utbildning, skola, faders och moders
yrke samt framtidsplaner.
Namn*
Utbildning
Skola
Faderns yrke
Moderns yrke
Framtidsplaner
Peter
Naturvetenskap
Lundellska skolan
Civilingenjör
Högre tjänsteman
Ulrika
Naturvetenskap
Lundellska skolan
Anna
Naturvetenskap
Lundellska skolan
Okvalificerade arb. Sjuksköterska
i produktion
Naturvetare
Lärare
Civilingenjörsutbildning
Läkarutbildningen
Mikael
Naturvetenskap
Lundellska skolan
Naturvetare
Högre tjänsteman
Eventuellt någon
musikutbildning
Författare
Ola
Naturvetenskap
Katedralskolan
Läkare
Sjuksköterska
Musikhögskolan
Tjänsteman mellannivå Läkarutbildningen
Anders
Naturvetenskap
Katedralskolan
Högre tjänsteman
Karin
Naturvetenskap
Lundellska skolan
Civilingenjör
Lärare
Sjukgymnastutbildning
Sara
Naturvetenskap
Katedralskolan
Jurist
Sjuksköterska
Apotekarutbildning
* Namnen är fiktiva.
184
UTBILDNINGSKAPITAL OCH GEOGRAFISK PLATS
Tabell 5.
Översikt av studentintervjuer, utbildning, högskola, faders och
moders yrke samt framtidsplaner.
Namn*
Utbildning
Högskola
Valter
Läkarutb.
Annika
Läkarutb.
Kerstin
Läkarutb.
Karolinska Institutet Ekonomiansvarig
på större företag
Karolinska Institutet Verkställande
direktör
Karolinska Institutet Civilingenjör
Olof
Industriell
ekonomi
Klara
Industriell
ekonomi
Veronika Industriell
ekonomi
Johan
Teknisk fysik
Lars
Civilekonomutb.
Mattias
Civilekonomutb.
Kungl. Tekniska
högskolan
Kungl. Tekniska
högskolan
Kungl. Tekniska
högskolan
Kungl. Tekniska
högskolan
Handelshögskolan i
Stockholm
Handelshögskolan i
Stockholm
Faderns yrke
Moderns yrke
Framtidsplaner
Högstadielärare
Kirurg
Mellanchef i statlig
myndighet
Konsult/systemutvecklare
Journalist
Läkare
Civilingenjörsjobb
Egen företagare
Högre tjänsteman
offentlig sektor
Egen företagare
Arbete inom offentlig
sektor
Journalist/redaktör
Officer
Socionom
Läkare
Gymnasielärare
Högstadielärare
Gymnasielärare
Arbete inom
produktionsindustrin
Arbeta som diplomat
på UD
Chefsjobb
Konsthantverkare
Civilingenjör
Allmänläkare
* Namnen är fiktiva.
Föga förvånande var att i stort sett samtliga intervjuade Uppsalaelever planerade att läsa vidare i högskolan.210 Det naturvetenskapliga programmet är
studieförberedande och för dessa elever som var i färd med att erövra de
högre betygen från programmet hägrade högskoleutbildningar av olika slag.
Mer intressant var att undersöka närmare vilka slags utbildningar de tänkte
sig att gå och vid vilka lärosäten.
Det bör sägas att flera informanter hade siktet inställt på att göra ett
uppehåll efter avslutade gymnasiestudier och resa eller göra något annat
under en avgränsad tidsperiod, för att senare ta sig an högre studier.211
210
Lillemor Kim visar även i sin studie att kunskap om hur antagningssystemet fungerar varierade mellan skolor. Vissa skolor hade en skolkultur där fortsatta studier sågs som mer självklart
än vid andra. Här spelade gymnasieprogrammet förstås också roll för hur högskoleinriktat
klimatet var. Lillemor Kim, Val och urval till högre utbildning. En studie baserad på erfarenheterna av 1977 års tillträdesreform, Uppsala universitet, Uppsala, 1998, s. 132–142. De skolor (och
det gymnasieprogram) som mina informanter gick på var just sådana skolor från vilka en stor
andel elever påbörjade högskolestudier. I en studie av hur eleverna på Lundellska skolans
naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga program (inriktning mot internationell ekonomi
och politik) förhöll sig till att studera vidare framkom att 70–80 procent tänkte sig att studera
vidare ett eller ett par år efter avslutade gymnasiestudier. Hela 95 procent hade för avsikt att
någon gång läsa vidare. Emil Bertilsson, Från gymnasiet till högskolan. Övergången till högre
studier vid en gymnasieskola i Uppsala, Uppsala universitet, Uppsala, 2005, s. 19–20.
211
Mikael Palme visar hur den kulturella medelklassen lägger vikt vid att deras barn ska utveckla sina personligheter, något som inte enbart kan ske i skolan. Utlandsresor och andra
sidospår blir viktiga ingredienser i den process som Palme kallar ”Personlighetsutveckling som
social strategi”. Mikael Palme, ”Personlighetsutveckling som social strategi. Den kulturella
medelklassens reproduktionsstrategier”, s. 275–298 i Peter Dahlén & Margaretha Rönnberg
(eds), Spelrum. Om lek stil och flyt i ungdomskulturen, Filmförlaget, Uppsala, 1990.
185
UTBILDNINGSKAPITAL
Det var ingen tvekan om att Uppsala universitet hade en stark attraktionskraft. Min egen förutfattade mening var att fler skulle vara intresserade
av Stockholms utbildningsutbud. Men så var inte fallet. De flesta tänkte läsa
vid Uppsala universitet, vilket stämde väl överens med de statistiska analyserna som presenteras i kapitel 6. I en av intervjuerna utgick jag felaktigt från
att KTH och Chalmers skulle vara de mest åtråvärda. Så här svarade Peter:
Ida: Om du får välja då, KTH eller Chalmers?
Peter: Uppsala universitet.
Ida: Jaså?
Peter: Ja, på sätt och vis faktiskt. Jag har hört på så många ställen att just Uppsala universitet ligger högt i rangordningen bland de olika universiteten.
Chalmers ligger inte lika bra, Chalmers ligger sämre till än KTH och KTH och
Uppsala ligger ungefär lika.
I stort sett alla hade uttalade planer på att läsa vidare inom en snar framtid.
Eleverna var kort sagt födda in i Uppsalas studentliv. Så här uttryckte sig Ola:
Ida: Vill du bo kvar här eller tänker du flytta?
Ola: Jag är intresserad av att bo kvar här i alla fall ett tag liksom för att känna
på, jag är infödd i studentlivet på nåt sätt och allt det har att erbjuda med
körer och allt möjligt. Det är nåt jag är intresserad av till en början i alla fall att
vara kvar här och kanske läsa några strökurser på universitetet, nåt jag kommer in på, jag vet inte, bulgariska kanske.
Ida: För att få kårleg.?
Ola: Ja, det är väl lite den mentaliteten som jag är uppväxt med på nåt sätt.
Ida. Kan man skaffa det innan man studerar? Går man på nationer?
Ola: Jag har varit på nationen ett par gånger men det har väl varit liksom rent,
insläppt bakvägen. Jag har kompisar som är involverade i nationer, så…
Vikten av utbildning var en självklarhet för dessa ungdomar. Karin menade
att satsningen på en bra utbildning bör ske tidigt.
Karin: […] Man kommer ju ingen vart utan utbildning i dag så är det ju bara.
Då är det ju bra att börja redan från början att få en bra utbildning, redan från
lågstadiet kan man säga. Så att man har en gedigen kunskap […].
Utbildningsinvesteringar tar tid, vilket Karin var fullt medveten om. En strategi för att ha möjlighet att kunna välja fritt bland prestigefulla högskoleutbildningar var att tidigt investera i ”bra” utbildning som gav ”gedigen kunskap”.212 Det har visats att sociala gruppers användning och förhållningssätt till
212
Eva Österlind visar i sin avhandling hur elever som presterar väl i skolan ofta har långsiktiga
mål och ambitioner. Eva Österlind, Disciplinering via frihet. Elevers planering av sitt eget arbete,
Uppsala universitet, Uppsala, 1998, s. 125–126.
186
UTBILDNINGSKAPITAL OCH GEOGRAFISK PLATS
tid varierar. Välutbildade tjänstemannagrupper har ett längre tidsperspektiv
än arbetarklassen och ser på investeringar i ljuset av att de ger avkastning i
framtiden. Resursstarka sociala grupper får det allt bättre ju äldre de blir
medan arbetarklassens framtidsmöjligheter vad det gäller arbetsmarknad är
mer begränsad, vilket bidrar till man inom dessa sociala fraktioner inte är lika
attraherad av långsiktiga (utbildnings) investeringar.213
Prestigen hos äldre läroverk i Uppsala
När de intervjuade Uppsalaeleverna antogs till gymnasiet kom de in på sitt
förstahandsval av program. Med förstahandsintag garanterades eleverna plats
på sitt förstahandsval av program och de valde alltså inte skola.214 Men genom
att välja ett program eller önska en särskild inriktning som endast fanns på en
specifik skola kunde eleverna göra ett skolval indirekt.215 Samtliga av de intervjuade eleverna hade gjort indirekta skolval. Med ett undantag hade de alla
sökt sig till inriktningar eller gjort tillval som endast fanns på Lundellska skolan och Katedralskolan.216 Så här beskrev Karin sitt val av Lundellska skolan.
Karin: Min syster har gått här och min mamma har gått här och en del av
släkten har gått här och det kändes som det ligger väldigt nära hem också.
Ganska nära hem. Det ligger liksom avskärmat från stan. Så det ligger ju väldigt bra. Så vet jag att dom har väldigt bra lärare.
Det rådde ingen tvekan om att det i Karins fall fanns nedärvt informationskapital om den specifika skolan. Att skolan låg en bit från stan sågs som en
bonus för då fanns inget som distraherade studierna. Ola hade också varit helt
klar över vilken skola han ville gå på.
213
Göran Ahrne, Hedvig Ekerwald & Håkon Leiulfsrud, Klassamhällets förändring, Arkiv,
Lund, 1992 [1985], s. 69–77.
214
Nämnden för frivillig utbildning i Uppsala tog beslut (1998-11-06) om vilka regler som
skulle gälla för skolplacering. Nämnden skrev att det var viktigt att eleverna blev informerade
om att för det första specifika grenar inom de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga
programmen kunde fördelas på olika skolor om det var många sökande, att för det andra, om
många elever sökte en viss specialisering kunde denna utbildning komma att placeras på fler
skolor, att för det tredje, önskemål om viss skolplacering av särskilda skäl skulle vara styrkt
med intyg och för det fjärde, att det i övrigt inte fanns möjlighet att önska vilken skola man
ville bli placerad på.
215
Värt att notera är att det skrevs fram att önskemål om placering på viss skola av särskilda
skäl skulle anmälas i samband med ansökan till gymnasieskolan och vara styrkt genom intyg
från en skolledare, skolpsykolog, skolkurator, skolläkare, skolsköterska eller studievägledare i
grundskolan, som hade dokumenterat god kännedom om den sökande och att sökande i övrigt
inte kunde ange önskemål om placering vid viss skola. Uppsala kommun, Intagning på elevernas förstahandsval i Uppsala kommuns gymnasieskolor läsåret 1999/2000, Uppsala kommun,
rapport nr 9, Uppsala, 1999, s. 4.
216
En av de intervjuade, Sara, hade sökt bioteknologi som inriktning på det naturvetenskapliga
programmet. Denna inriktning fanns både vid Katedralskolan och Fyrisskolan och Sara menade
att för henne hade det inte haft någon betydelse på vilken av dessa skolor hon hamnade.
187
UTBILDNINGSKAPITAL
Ola: […] Det var väldigt viktigt för mig att jag skulle hamna på Katedralskolan, det är en skola jag har koppling till. Jag har varit med i musikalen på
Katedral och suttit i orkestern i tre år.
Att satsa på en nystartad friskola hade inte varit aktuellt för Peter. Han ansåg
Lundellska skolan vara ett säkrare kort.217
Peter: […] för teknik är jag också intresserad av och IT-gymnasiet hade jag
också lite tankar på men det var ju helt nystartat och inget verkade helt
säkert, […] och det var bättre att ta det säkra före det osäkra.
På en ort som Uppsala med sin koncentration av utbildningskapital var det i
de klassiska läroverken, Katedralskolan och Lundellska skolan, som utbildningselitens barn framför allt valde att gå.218 För de kommunala skolorna med
anciennitet utgjorde de fristående skolorna inget hot i konkurrensen om de
bemedlade eleverna. Detta skilde sig väsentligt från hur det såg ut i Stockholm där fristående skolor som Viktor Rydberg och Internationella gymnasiet
konkurrerade om elever med högt socialt ursprung och med de bästa betygen, motsvarande fristående skolor fanns inte i Uppsala när de intervjuade
valde skola.219
Stockholms betydelse för ackumulationen av socialt kapital
En annan aspekt av platsens betydelse, som framkom i intervjuerna, var möjligheten att underhålla och upprätta sociala nätverk. Eftersom samtliga intervjuer genomfördes med studenter i Stockholm handlar platsen i detta fall om
huvudstaden. Man kan argumentera för att Stockholm som studentstad är
speciell genom att där finns en rad prestigeutbildningar inom olika områden
(läkarutbildningen på Karolinska Institutet, civilekonomprogrammet på Handelshögskolan, civilingenjörsutbildningar på Kungliga Tekniska högskolan,
konstnärliga utbildningar på Konsthögskolan och så vidare). Om detta ses i
ljuset av att flera av de intervjuade berättade att deras vänner hade sökt sig
217
Mikael Palme visar att det bland elever i Stockholm med ursprung i välutbildade hem i
offentlig sektor och kulturvärlden fanns en misstro mot friskolor som grundade sig i föreställningen att dessa blandar samman intresse för utbildning med intresse för ekonomisk vinst och
därmed inte är ”seriösa”. Mikael Palme, Det kulturella kapitalet. Studier av symboliska tillgångar
i det svenska utbildningssystemet 1988–2008, Uppsala universitet, Uppsala, 2008, s. 263.
218
Tilläggas bör att en uppstickare Rosendahls gymnasium sedan undersökningen genomfördes
utmanat det oligopol som Katedralskolan och Lundellska skolan under många år upprätthållit.
Se Håkan Forsberg, En skola i tiden. Rosendalsgymnasiets etablering bland Uppsalas gymnasieskolor, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 43, Uppsala
universitet, Uppsala, 2008, s. 10–12.
219
Ida Lidegran, Uppsala. En akademiskt dominerad gymnasieskola, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 34, Uppsala universitet, Uppsala, 2006 [2004],
s. 54–57.
188
UTBILDNINGSKAPITAL OCH GEOGRAFISK PLATS
till ett begränsat antal elitutbildningar i Stockholm framträder platsens centrala roll för de sociala nätverken. Valter beskrev tolkskolan som viktig för
hans val av studieort.
Valter: Tolkskolan och läste ryska under lumpen. Jag vet inte om du känner
till den? Det här är en sån här skola som det är i alla fall tjugo personer som
tas in och det, och det var så att det var inte så aktuellt att göra någonting
annat än, alltså skulle man bo i Stockholm skulle man läsa på KTH, Karolinska eller Handels. För oss som hade gått där. Och jag har många kompisar
som går här, jag har mina kompisar går på Handels eller KTH. Vi sprids ut så
ungefär. Det finns väldigt få som inte gör det. [...]
Ida: Och det är just teknisk fysik på KTH?
Valter: Ja, eller industriell ekonomi. Det är dom två. Jag känner inga som har
gått något annat.
Även Johan menade att hans militärtjänstgöring hade varit viktig för hans
sociala nätverk. De flesta som han umgicks med hade hamnat på Kungliga
Tekniska högskolan.
Johan: Som reservofficer så har vi en förening här i Stockholm just som är
reservofficerare i flottan som studerar akademiskt här, så dem umgås jag väldigt mycket med, och det är från alla olika typer av utbildningar här i Stockholm.
Ida: Var går de då?
Johan: Det är mest i och för sig KTH, men även andra inriktningar, det är på
Handels och det är även några på universitetet, även nån från KI tror jag, så
det är bra, men där umgås vi utifrån att vi är reservofficerare, men det är
himla kul, sen umgås jag mycket med vissa gamla lumpare, men det är också
mest på KTH, men på andra inriktningar [än teknisk fysik] och sen gymnasiekamrater, det är också i och för sig mest Handels och KTH.
Militärtjänstgöringens betydelse för dels orienteringen bland elitutbildningar,
dels byggandet av sociala nätverk som säkerligen kommer att spela stor roll i
annalkande yrkesliv var förstås kopplad till kön. På de hårt selekterade militära utbildningarna verkade en kultur odlas där utbildningsvalet, som för
dessa män stod för dörren, diskuterades och kontakter knöts som man sedan
upprätthöll under sin studietid. Eftersom det av intervjuerna att döma tycktes som de allra flesta sökte sig därifrån till elitutbildningar av olika slag
ackumulerades tillgångar via de sociala nätverken. Dessa nätverk som
utvecklats i den militära banan och som senare odlades i en utbildningskontext och skapade förutsättningar för kontaktytor i kommande yrkesliv, var i
praktiken förbihållna de manliga studenterna.
Hos de intervjuade fanns en uttalad medvetenhet om värdet i att sammanföra personer som gick på olika elitutbildningar. Flertalet av dessa studenter skulle troligen komma att ha olika typer av uppsatta positioner i samhället framöver. En av de intervjuade berättade att han tillsammans med en
189
UTBILDNINGSKAPITAL
kamrat drev ett socialt projekt som handlade om att skapa förutsättningar för
nätverkande under avslappnade förhållanden. Han menade att det inte fanns
någon självklar plattform i Stockholm där studenter kunde roa sig och samtidigt träffa studenter med liknande yrkesambitioner.
Några av de intervjuade hade valt att prova att läsa två prestigeutbildningar parallellt. Valter kombinerade sina studier på läkarutbildningen med
att gå på civilekonomprogrammet på Handelshögskolan. Även Olof testade
att kombinera sin utbildning, industriell ekonomi, med civilekonomutbildningen på Handelshögskolan. Flera hade även läst delar av andra utbildningar
eller kurser vid olika universitet innan de hamnade på den utbildning där jag
träffade dem. Några hade fortsatt, eller hade planer på, att läsa någon universitetskurs vid sidan om sina ordinära utbildningsprogram. Klara kombinerade
studier på industriell ekonomi på Kungliga Tekniska högskolan med en kurs i
nationalekonomi.
Klara: Sen håller jag också på och läser på universitetet på kvällstid, så att det,
det har ju inte så mycket med KTH att göra men…
Ida: Vad läser du där?
Klara: Jag läser nationalekonomi. Jag ska byta ut en kurs på KTH för jag började läsa den innan jag började läsa här. […]
Att läsa dubbla utbildningar är inte bara ett sätt att särskilja sig från mängden.
Att samtidigt befinna sig i två olika utbildningsmiljöer ökar även möjligheten
att skapa kontakter, vilket sannolikt ökar chanserna att i framtiden finna sig
tillrätta på arbetsmarknaden.
Den utbredda mingelkultur som Lars menade rådde på Handelshögskolan
kände han sig lite kluven till.
Lars: […] Jag tror jag aldrig har haft så många ytliga bekanta som nu, sen kan
man väl säga att om man sitter där på fredagskvällen och inte har något att
göra så har man ingen nytta av de ytliga bekanta, men alltså, det är nåt värde i
att kunna gå i korridoren och hälsa på folk till höger och vänster.
Utbildningen handlade om mycket mer än själva undervisningen. Det pågående förvaltandet och insamlandet av socialt kapital var också centralt. Studenternas sociala liv var i de flesta av fallen mycket rikt och de rörde sig i
olika typer av sociala miljöer. Det kunde handla om allt från stora middagssittningar till mindre hemmafester. När man gick ut gjorde man det tillsammans med dem man läste med eller med kompisar som studerade på andra
typer av elitutbildningar. Man tränades i att föra sig i olika typer av sociala
sammanhang och exponera sig socialt. De intervjuade manliga studenterna
talade mer explicit om nätverkandet och det verkade som att de ägnade mer
tid åt att inhösta socialt kapital än sina kvinnliga studiekamrater.
190
KAPITEL Utbildningskapitalet och hemmet
De statistiska analyserna har åskådliggjort hur centralt hemmet är i förmedlingen av utbildningskapital mellan generationer. Inom grupper som universitetslärare och läkare kan det sägas vara kvasiobligatoriskt att fortsätta att
studera. Det krävs en social kraftansträngning att välja bort den utstakade
banan. Sociala grupper som är beroende av och står utbildningssystemet nära
(som lärare, läkare och högre tjänstemän inom offentlig sektor) förmedlar
uppenbarligen en stark tilltro till systemet till sina barn.220 I det kommande
lämnar jag skillnaderna mellan de olika geografiska platserna och ägnar uppmärksamhet åt sådant som utmärker dem med mycket utbildningskapital
oavsett geografisk ort.
Tillit till långsiktiga investeringar
Utbildningshorisonten för de intervjuade såg likartad ut. Det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet hade varit det enda egentliga tänkbara alternativet (för de allra flesta av informanterna) som för gymnasieelevernas del
skulle följas upp med långa högskoleutbildningar och för studenternas del
hade lett till prestigeutbildningar i högskolan.
Eleverna gav dock lite tvetydiga svar på frågan huruvida föräldrarna hade
påverkat deras val av gymnasieprogram. Å ena sidan framkom det att de hade
haft frihet att välja efter eget tycke, å andra sidan stack de inte under stol
med att föräldrarna hade utgått från att det naturvetenskapliga programmet
var det bästa alternativet. Att eleverna menade att de hade frihet att välja
som de ville är ett resultat som framkommit i flera studier, och det har hävdats att detta beror av att ungdomar vill frigöra sig från föräldrarnas påverkan
och att man ogillar att se sig själv som påverkad och styrd av yttre faktorer.221
220
Se Mikael Palme, Det kulturella kapitalet. Studier av symboliska tillgångar i det svenska
utbildningssystemet 1988–2008, Uppsala universitet, Uppsala, 2008, s. 54–55 och 66–67.
221
Anna Sandell, Utbildningssegregation och självsortering. Om gymnasieval, genus och lokala
praktiker, Malmö högskola, Malmö, 2007, s. 66. Sandell hänvisar till en rad studier som lyfter
fram tesen att ungdomar vill se sina gymnasieval som egna val fria från yttre påverkan. Mikael
Palme gör poängen att föreställningen att vara oberoende av föräldrarnas direkta påverkan var
särskilt uttalad hos elever från hem med särskilt starkt kulturellt kapital för vilka personlighet
191
UTBILDNINGSKAPITAL
Det är mot den bakgrunden intressant att flera av de intervjuade lyfte fram
att de var väl medvetna om att föräldrarna ansett att de borde välja det
naturvetenskapliga programmet och menade att föräldrarna inställning nog
hade påverkat deras val även om de inte hade känt sig tvingade att välja den
naturvetenskapliga banan.
Ola: Ja de tyckte väl att jag skulle välja natur. För att det gav en bra grund
samtidigt som de sa att du får välja vad du vill i princip, men jag tror att det
var jag som mest tyckte att jag skulle gå natur i så fall, de hade ingenting att
protestera mot.
Olas föräldrar tyckte att det naturvetenskapliga programmet ”gav en bra
grund”. På denna grund skulle sedan byggas på med längre högskoleutbildningar i sinom tid.
Lars gick på civilekonomprogrammet på Handelshögskolan i Stockholm
och så här beskrev han sitt val av naturvetenskaplig linje:
Ida: Men var det ett givet val att välja natur?
Lars: Ja, det var det väl, men då kommer kanske min mamma in i bilden igen,
föreställer jag mig, jag menar, jag växte upp i en väldigt akademisk familj med
humanistföräldrar som har varit väldigt såhär: ”åh, studera är det finaste man
kan göra” ok, det är fint att vara kung också men att vara akademiker är det
absolut finaste, så, och natur var väl på samma sätt som Handels lite, att det
kändes som en utbildning som är svår och tuff och det är duktiga människor
som läser det, jag har väl alltid velat vara duktig kan jag tänka mig, så därför,
egentligen kanske jag skulle ha läst samhäll, men det var så inpräntat att natur
var för duktigare människor än samhäll.
Utbildningsvalen hade stöttats hemifrån och studenterna uttryckte att föräldrarna var stolta över deras val.
Ida: Vad tycker dina föräldrar om utbildningsvalet då?
Mattias: Jag tror de är ganska nöjda, eller jag tror att de är väldigt nöjda, det är
klart att de är stolta för att Handels är en ganska speciell utbildning, det är
klart om mamma hade fått bestämma helt och hållet så hade hon nog helst
sett att jag skulle blivit läkare, hade pappa fått bestämma helt och hållet
skulle han säkert helst sett att jag blivit civilingenjör, jag vet inte, men de är
säkert jättenöjda.
Ida: Men utbildning har varit en självklarhet, att du skulle läsa vidare?
Mattias: Ja, absolut.
och originalitet rankades högt i synen på utbildning. Mikael Palme, Det kulturella kapitalet.
Studier av symboliska tillgångar i det svenska utbildningssystemet 1988–2008, Uppsala universitet, Uppsala, 2008, s. 263–264.
192
UTBILDNINGSKAPITALET OCH HEMMET
Så här uttryckte sig Klara om hur hennes val av industriell ekonomi sågs av
föräldrarna:
Klara: Jo, jag tror att de är nöjda förutsatt att de liksom, att de tror att det här
är det som jag själv vill göra, men utifrån det så tror jag att de är nöjda, absolut, de har aldrig sagt såhär ”du ska göra det och det” men jag tror ändå att
pappa blev glad när jag började här.
Den långsiktighet som genomsyrade de intervjuades val av och inställning till
utbildning var frapperande. Familjen hade uppenbarligen förmedlat en tillit
till långsiktiga utbildningsinvesteringar. De tidskrävande utbildningsbanorna
hade uppmuntrats hemifrån.222
Reellt och potentiellt nedärvt utbildningskapital
Skillnaderna i kunskaper mellan människor i olika samhällsklasser föreligger
redan när de börjar skolan. De första årens uppfostran har förberett barnen
olika för de krav som skolan ställer.223
Med lite andra ord: mötet med utbildningssystemet beror av de sociala resurser som individer har tillgång till. Det är inte bara föräldrarnas utbildningstillgångar som har betydelse utan familjen i en vidare bemärkelse spelar roll i
förmedlingen. Mikael beskrev ”hemmets” betydelse för hans val av naturvetenskaplig gymnasieutbildning på följande vis:
Mikael: Sen har jag alltid haft en naturvetenskaplig familj på nåt sätt. Båda
mina föräldrar är biokemister nästan. Min farsa jobbar på SLU med mikrobiologi och min morsa jobbar på livsmedelsverket med toxikologi. Min mammas del av släkten bor här i Uppsala, farsans bor i Örebro så den har jag inte
222
Charlotte Skawonius belyser i sin avhandling hur medelklassfamiljer besitter kunskap om
hur utbildningssystemet fungerar och därmed kan göra mer aktiva skolval. Dessa familjer med
”det praktiska sinnet” hyser tilltro till långsiktiga utbildningsinvesteringar. Charlotte Skawonius,
Välja eller hamna. Det praktiska sinnet, familjers val och elevers spridning på grundskolor,
Stockholms universitet, Stockholm, 2005. Mikael Palme poängterar hur självklar den långsiktiga och hårda satsningen på skolan var bland den övre medelklassens barn. Mikael Palme, Det
kulturella kapitalet. Studier av symboliska tillgångar i det svenska utbildningssystemet 1988–
2008, Uppsala universitet, Uppsala, 2008, s. 77–78.
223
Göran Ahrne, Hedvig Ekerwald & Håkon Leiulfsrud, Klassamhällets förändring, Arkiv,
Lund, 1992 [1985], s. 79. Författarna lyfter fram att detta får stora konsekvenser för skolklasserna. Merparten av eleverna kunde läsa redan innan de började skolan i vissa klasser medan
nästan ingen kunde det i andra. Dessa skillnader i förkunskaper transformerades i utbildningssystemet till betygsskillnader. Författarna framhåller med stöd av dessa resultat att skolan inte
förändrar de skillnader i förkunskaper som individer har när de träder in i systemet. A.a., s. 79–
84.
193
UTBILDNINGSKAPITAL
lika mycket kontakt med och inte lika stor för den delen. Min mormor exempelvis är gammal kemi- och mattelärare […].
Släktens utbildningsinvesteringar var betydelsefulla för Mikael när han valde
till gymnasiet. Den terminologi som han använde (biokemi, mikrobiologi och
toxikologi) vittnade om en initierad kunskap om utbildningssystemet.
En lite annan aspekt av släktens betydelse för utbildningssatsningen visade
Karin prov på:
Karin: Dom [farmor och mormor] var extremt duktiga i skolan bägge två.
Farmor var språkgeni. Inga av dom kunde gå på högskolan. Dom hade inte råd
med det. Så dom har sagt att se till att ni utbildar er och får ett bra yrke. Min
gammelfaster också hon sa se till att du gör det bästa att få bra betyg se till att
du kan bli vad du vill. Så att du inte har samma obegränsade möjligheter som
dom hade. Dom jobbade på televerket. Det gick ganska bra för dom i alla fall
men dom hade ju inte den här utbildningen som dom kanske ville ha. Mormor hon jobbade på sjukhuset som biträde men hon var tvungen att sluta för
kroppen klarade inte av det. Morfar jobbade också på televerket. Farfar han är
målare. Framför allt farmor och gammelmormor dom ville verkligen läsa på
högskolan. Men det fanns inte möjlighet. Hälsingland på 20–30-talet det gick
ju inte. Och farmor fick barn väldigt tidigt så hon hade ju inte heller så stor
möjlighet. Så dom ser till att vi verkligen ska se till att vi kan bli det vi vill bli.
Karin hade ärvt vad man kan kalla ett undertryck av utbildning, vilket hade
bidragit till hennes studiemotivation. Det ”potentiella” nedärvda utbildningskapitalet hade betytt mycket för henne i sin satsning på skolan.
I undersökningens statistiska delar visades fördelningen av nedärvt utbildningskapital över söner och döttrar med olika sociala ursprung. I citatet nedan
finns ett exempel på hur förmedlingen kan gå till. Lars hade föräldrar som var
högutbildade. Fadern var läkare och modern gymnasielärare. Han berättade
om skillnaden i val av samtalsämnen i hans familj och flickvännens:
Lars: Jag kommer ihåg att min före detta flickväns chockade min när hon var
hemma på släktmiddag första gången […] Vi satt och pratade i 20 minuter om
hur vissa ljud i engelskan på 1200-talet gradvis ändrades under intrycket från
franska… Jag vet inte, det kanske inte är sånt man pratar om vid middagsbordet i alla familjer, har jag fått intryck av.
Som citatet visar sker förmedlingen av utbildningskapital på flera olika nivåer.
En dimension är vad som ses som naturligt att samtala om i hemmet. Den
rörlighet inom akademiska ämnen som ”ljud i engelskan på 1200-talet” som
familjen visar upp är självfallet en tillgång som ett fåtal besitter. Den lätthet
varmed Lars rörde sig mellan samtalsämnen av olika karaktär – och reflektionen över denna tillgång – är en dimension av det nedärvda utbildningskapitalet. I Lars fall hade kapitalet inte enbart genererat en kunskap om och förståelse för hur utbildningssystemet fungerade utan även en säkerhet i att röra
sig i olika sorters sociala sammanhang. Lars var kluven inför den ”mingelkul194
UTBILDNINGSKAPITALET OCH HEMMET
tur” som han menade rådde på Handelshögskolan men visade samtidigt prov
på att han behärskade den fullt ut.
Hemmet styr med mjuk hand
Hur påverkade familjens utbildningskapital barnens skolarbete? Vilka insatser
gjorde föräldrarna? Styrde de skolarbetet, och, i så fall, på vilket sätt? I flera
av de intervjuade elevernas familjer, där föräldrarna själva hade långa högskoleutbildningar, tycktes det inte talas särskilt mycket om skolan, betyg eller
provresultat. Däremot var eleverna övertygade om att föräldrarna ändå visste
hur det gick för dem i de olika ämnena. Anna som gick det naturvetenskapliga programmet på Lundellska skolan resonerade på följande vis:
Ida: Är dina föräldrar engagerade i din skolgång?
Anna: Jag tror att de tänker att jag fixar det där själv. Det är klart att de bryr
sig om hur det går, att de vill att det ska gå bra, men att de tänker: Anna klarar
sig liksom. Hon fixar det där, hon är duktig, hon är ambitiös. Jag tror att de
har rätt, jag gör ju det.
Ida: Har de koll på vad du har för betyg?
Anna: Nej, de brukar inte fråga och jag brukar inte prata om mina betyg eller
så, hur det går på prov och så. […]
Ida: Tror du de skulle kunna tippa var du ligger i betyg?
Anna: Ja.
Ida: De har lite koll?
Anna: Ja, det tror jag. De skulle nog kunna säga att jag ligger på MVG på det
mesta och sen har lite VG:n.
Det förefall handla om en ”mjuk styrning” från föräldrarna. De kontrollerade
inte hur det gick i skolan eller tjatade om att läxor måste göras.224 Även om
långt ifrån alla bad om hjälp med hemarbetet fanns det ändå en indirekt
påverkan genom att föräldrarna trots allt var väl medvetna om hur det gick i
skolan. Skulle stöttning behövas fanns familjen tillgänglig. Men så länge allt
flöt på bra var föräldrarna inte aktiva utan gav – som barnen uppfattade det –
224
Mikael Palme kommer fram till liknande resultat. Mikael Palme, Det kulturella kapitalet.
Studier av symboliska tillgångar i det svenska utbildningssystemet 1988–2008, Uppsala universitet, Uppsala, 2008, s. 89. Ett resultat som kan sättas i relation till det sagda är det som presenteras av Mats Trondman som bland annat har undersökt hur arbetarklassungdomar i en
bruksort förhöll sig till studier. För en av de intervjuade pojkarna i Trondmans studie var inte
prestationer i skolan viktigt. Han gjorde nästan aldrig läxor och därför hade föräldrarna fått ett
så kallat läxkort som de skulle skriva under vid varje läxtillfälle. På så vis skulle läxläsningen
kontrolleras. Mats Trondman & Nihad Bunar, ”Inledning”, s. 31–162 i Nihad Bunar & Mats
Trondman, Varken ung eller vuxen. ”Samhället idag är ju helt rubbat”, Atlas, Stockholm, 2001,
s. 57.
195
UTBILDNINGSKAPITAL
stor frihet. Vad det gällde läxor gick det en skiljelinje mellan dem som hade
föräldrar som kunde hjälpa till med kurser i naturvetenskap och matematik
och de som inte kunde få denna hjälp hemifrån. Kurser i fysik och matematik
uppfattades som svåra kurser och att ha någon hemma att fråga till råds i
dessa ämnen ansågs vara en fördel. Ulrika hade ingen hemma som kunde
hjälpa henne. Hon löste det genom att ringa sina kompisar i klassen och ha,
som hon kallade det, ”telefonkonferens” där de gemensamt hjälpte varandra
genom svåra räkneuppgifter. Klassen fungerade som en resurs för Ulrika som
hade möjlighet att via den studiekultur som rådde kompensera för de jämförelsevis blygsamma nedärvda utbildningstillgångarna.
Den lite distanserade hållning som föräldrarna till de intervjuade tycktes
inta till sina barns insatser i skolan kan förstås i termer av att hålla sig undan
ett ”medelklassigt” och osäkert förhållningssätt till barnens utbildningsinvesteringar.225 En friare hållning till deras studier, som kännetecknas av att man
inte kontrollerar hur det går i skolarbetet, tycks följa med mycket nedärvt
utbildningskapital.226
225
I Mikael Palmes intervjuer med ungdomar från övre medelklassen framkommer ett förakt
mot den mer skolanpassade hållning som de elever hade som kom från hem med mindre nedärvda utbildningsresurser. Mikael Palme, Det kulturella kapitalet. Studier av symboliska tillgångar i det svenska utbildningssystemet 1988–2008, Uppsala universitet, Uppsala, 2008, s. 79.
226
Pierre Bourdieu menar att medelklassen (och särskilt den undre medelklassen) kännetecknas av en osäkerhet i sin livsstil i stort. Man strävar efter att vara något annat än det man är. I
relation till utbildningssystemet kan man tänka att detta uppträder i form av kontroll av barnens studieframgångar. Pierre Bourdieu, La distinction. Critique sociale du jugement, Paris,
Minuit, 1979, s. 365–431.
196
KAPITEL Utbildningskapital och skolsystemet
Utbildningssystemet fördelar utbildningskapitalet. I undersökningens statistiska analyser har jag visat hur utbildningarna positionerar sig i relation till
varandra med hänsyn tagen till individernas sociala ursprung, egna meriter
och kön. Den struktur och hierarki av utbildningarna som rådde innebar att
somliga utbildningar hade mer utbildningskapital att tillgå än andra. Utbildningskapitalet var med andra ord långt ifrån jämt fördelat i utbildningssystemet. Men utbildningssystemet alstrar och förmedlar också tillgångarna. Vissa
utbildningar lyckas erhålla mer legitimitet och ses som bättre investeringar än
andra.
På elitutbildningarna – som intog de dominerande positionerna i utbildningsrummen – samlas studenter med mycket nedärvt och förvärvat utbildningskapital. Men det är inte bara studenterna som upprätthåller utbildningarnas position i systemet. Antagningen, innehållet och upplägget på studierna,
den internationella gångbarheten, vilka yrkespositioner utbildningarna förbereder för och lärarnas tillgångar är andra viktiga ingredienser i alstringen av
utbildningskapitalet. Elitutbildningarna definieras med andra ord av att de har
många olika typer av tillgångar och stor volym på dessa. Men sammansättningen skiljer sig åt mellan utbildningarna.227 Jag ägnar nedan uppmärksamhet
åt vad som alstrar utbildningskapitalet på några olika typer av elitutbildningar
och hur förmedlingen går till.
Studenter och elever bärare av tillgångar
Värdet av en utbildning alstras bland annat av de nedärvda utbildningstillgångarna som studenterna för med sig in i utbildningssystemet. I intervjuerna
med läkarstudenter framkom att de var väl medvetna om att de befann sig på
en utbildning där majoriteten hade högutbildade föräldrar. Valter på läkarut-
227
Mikael Palme diskuterar vad mängden och strukturen hos gymnasieskolors symboliska och
materiella tillgångar betyder för deras institutionella strategier. Mikael Palme, Det kulturella
kapitalet. Studier av symboliska tillgångar i det svenska utbildningssystemet 1988–2008, Uppsala
universitet, Uppsala, 2008, s. 216–218.
197
UTBILDNINGSKAPITAL
bildningen resonerade om den sociala rekryteringen på sin utbildning på följande vis:
Valter: Det är mycket akademikerfamiljer. Och mycket läkare, läkare liksom.
Fast inte bara, har jag en känsla av, men en väldigt stor andel. […] Jag tänker
på det för jag tänker på hur många i min grupp som har läkarföräldrar och det
är väl alla utom två tror jag. […] Ja, sex av åtta hade läkare som föräldrar. Och
det kan jag känna lite patetiskt på något sätt…
Ida: Men det är inte så mycket att göra något åt?
Valter: Nej, samtidigt kan ju en förklaring vara att föräldrarna har gett ett väldigt positivt intryck av sitt yrke och därför läser man det här, kan man hoppas
på ändå, att det verkligen gått vidare i arv för att det här är kul. Det kan ju
vara många andra faktorer också, press hemifrån och så men jag tycker ändå
att det är ganska sköna människor, ganska avslappnade på nåt sätt faktiskt.
Det finns ju [också] dom här som är verkligen så att de ska bli klara så snabbt
som möjligt och bara ser rakt fram.
Vistelsen i ett homogent socialt sammanhang upplevdes positivt och de
intervjuade studenterna framhöll att detta förde med sig en god studiemiljö
eftersom alla var studiemotiverade. Den kollektiva utbildningssatsningen, det
vill säga att alla var ambitiösa, bidrog till utbildningens exklusivitet. Mattias
på civilekonomprogrammet på Handelshögskolan berättade följande:
Mattias: Först och främst så är det väldigt kul och jag känner att jag lärt mig
jättemycket, jag har utvecklats sen jag kom hit.
Ida: På vad sätt då?
Mattias: På alla sätt och vis, dels, jag vet inte, jättemånga sätt, socialt och kunskapsmässigt förstås och förmågan till studiedisciplin och kunna läsa in en text
snabbt och kunna sätta in den i ett sammanhang, allting sånt. Det är väl vad
jag tycker är kul med Handels att det dels är själva utbildningen i sig man lär
sig mycket på men också allting annat runt omkring, med alla aktiviteterna
som finns och alla studenterna är väldigt ambitiösa och målinriktade och allting sånt, det tycker jag ger en extra poäng av utbildningen.
På frågan om han tyckte att det var en homogen studentgrupp svarade han:
Mattias: […] de likheter som finns är väl dels att alla är ambitiösa och begåvade och väldigt målmedvetna, sen kan det vara att målmedvetenheten kan
yttra sig på olika sätt, det kan vara att man vill bli VD för Ericsson, det kan
vara att man vill bli hockeystjärna i USA, eller någonting sånt.
Kerstin som gick läkarutbildningen och vars pappa var civilingenjör och
mamma systemutvecklare lyfte också fram fördelen med att ingå i en homogen studentkultur. Hon menade att det var enkelt att känna gemenskap och
att integreras eftersom alla hade liknande bakgrund och intressen.
198
UTBILDNINGSKAPITAL OCH SKOLSYSTEMET
Kerstin: Jo, alla har sån himla annorlunda bakgrund och man har varit på olika
ställen och pluggat lite kanske innan, eller inte. Eller rest eller så. Men när man
tar bort allt det här så är alla så himla likriktade så, man har ungefär samma
bakgrund rent familjemässigt, man har ungefär samma bakgrund både intressemässigt och vad man tycker är roligt och inte tycker är roligt […]. Sen så
hjärntvättas man ju lite av att man är här så mycket i början i alla fall och det
blir mycket så att man har interna skämt och sitter här och är helt döv, å vad
man är tråkig och torr men man tycker att det är så roligt och tycker själv att
det är hemskt att man har blivit så torr, men det är ändå roligt.
Men det är inte bara de nedärvda utbildningstillgångarna som skapar homogeniteten. Studenternas tidigare skolgångar, det förvärvade utbildningskapitalet bidrog mycket till utbildningskulturen. Samtliga intervjuade studenter
hade presterat väl i sina tidigare studier och erfarit att de klarat skolan utan
svårigheter. Den hårda betygsselektionen till de valda utbildningarna gjorde
att gruppen betygsmässigt var särdeles homogen. Men det var inte bara betygen som förenade dem. Flertalet hade, som tidigare nämnts, gått naturvetenskapligt program på gymnasiet.
Mattias som gick civilekonomprogrammet framhöll att studenterna på
Handelshögskolan i stor utsträckning hade gått naturvetenskapligt program
på gymnasiet. Den vikt som Mattias lade vid att så stor andel av studenterna
vid Handelshögskolan, trots att de valt en ekonomisk högskoleutbildning,
hade gått naturvetenskapligt program visar på utbildningens dominanta ställning i gymnasieskolan. Det framstod som viktigt att tala om att även Handelsstudenterna hade genomgått de svåraste gymnasiala studierna.
För Valter hade naturvetenskapligt program på gymnasiet varit ett självklart val. För honom blev det en engelskspråkig variant eftersom den var
svårast att komma in på.
Ida: Vad gick du för linje?
Valter: Engelspråkig natur. […]
Ida: Natur var ett självklart val eller?
Valter: Ja det var det. Jag älskade dom ämnena så jag visste redan i sjuan åttan
att jag skulle välja natur. Det var aldrig något snack om saken. Sen att jag gick
engelskspråkig var väl att det var jättekul för jag tyckte om språk också och
det var ju roligt att kunna få läsa allting på engelska. Samtidigt som det hade
någonting med att det var det svåraste att komma in på. Då provade jag den
också.
Valter illustrerar väl att det inte behöver handla om ett grundmurat intresse
för naturkunskap, värdet av en utbildning är även kopplat till hur svår den är
att komma in på.
Den naturvetenskapliga gymnasieutbildningen i dess olika varianter stod
som synes som garant för att eleverna besatt mycket förvärvat utbildnings-
199
UTBILDNINGSKAPITAL
kapital. I intervjuerna med elever på det naturvetenskapliga programmet i
Uppsala framkom betygens inflytande på utbildningens status.228 Ett intervjutema som jag initierade var hur eleverna såg på betyg och hur de presterade
betygsmässigt i skolan. Att betygen var viktiga för de intervjuade bekräftades
bland annat av att eleverna väl kom ihåg vilka betyg de hade i de olika
ämnena i grundskolan.
Ulrika: Från grundskolan hade jag MVG i fjorton ämnen, nej tretton ämnen
och VG i fyra. Då hade jag VG i engelska, idrott, träslöjd och bild.
Men det var inte bara avgångsbetygen från grundskolan som de höll reda på.
De kunde även räkna upp vad de hade för betyg i de olika gymnasiekurserna.
De kunde också överblicka hur de låg till i de kurser de vid intervjutillfället
ännu inte hade fått betyg i. Intervjusekvensen nedan med Mikael får illustrera
den medvetenhet som eleverna hade om hur de låg till i de olika ämnena.
Ida: Hur ser betygen ut nu?
Mikael: Nu ligger jag väl på, det var ett tag sedan jag räknade efter, men de
senaste jag räknade med att få så kommer jag på ett snitt på 17,5 ungefär, det
vill säga ganska exakt lika mycket MVG som VG.
Ida: Fifty–fifty. Inga G:n?
Mikael: Inga G:n, jag försöker hålla mig undan från dom. Det är inget jag räknar med att få G i heller. Det är väl biologi jag ligger lite på, inte på gränsen,
men det är ett mindre starkt VG. Vi har ett stort prov i morgon och om jag
gör det tillfredsställande så blir det nog ett VG.
Ida: Men franskan?
Mikael: Jag lyckades få VG i franska.
Ida: Fick du kämpa för det då?
Mikael: Ja, en del.
Ida: Du gick in för att undvika G?
Mikael: Ja.
Ida: Och i de andra [ämnena] natur, kemi, där har du lyckats?
Mikael: Ja, det har varit väldigt bra. Kemi hade jag kunnat få MVG i om jag
hade haft lite bättre, lite mer ordning på mina labbrapporter.
Ida: Det var de [labbrapporterna] som strulade till det?
Mikael: Ja.
Ida: Men de här ämnena inom journalistik, svenska, ligger du på MVG?
228
Ulf P. Lundgren visar i sin forskning att ju bättre ”styrgruppen” i en klass presterar, desto
fler ämnesrelaterade yttrande görs i undervisningen. Mindre tid ägnas åt disciplinära åtgärder.
Dessutom får eleverna mindre individuell hjälp och läraren fungerar mer som diskussionsledare. Det vill säga att om styrgruppen presterar väl påminner undervisningen om den som
bedrivs i högskolan. Ulf P. Lundgren, Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori, Liber, Stockholm, 1981 [1979], s. 196.
200
UTBILDNINGSKAPITAL OCH SKOLSYSTEMET
Mikael: Journalistiken vet jag inte riktigt faktiskt, det är svårt att säga. Jag är
ganska övertygad om att jag får VG åtminstone och jag satsar ju på att få
MVG, jag gör mitt bästa och anstränger mig.
Ida: Gör du så att du satsar lite mer på vissa ämnen?
Mikael: Ja, helt klart. Det är vissa jag lägger ner mer tid på. Svenska ligger jag
på MVG i vet jag och samma sak med filosofi och psykologi.
Som synes var de betyg Mikael hade fått helt begripliga för honom. Han hade
en förklaring till varför han inte fick MVG (mycket väl godkänd) i kemi och
han försökte undvika G (godkänd) i biologi genom att satsa hårt på ett stort,
och som han bedömde, viktigt prov. Betygsstrategin var att undvika betyget
godkänd som av Mikael ansågs otillräckligt.229 För flertalet av de intervjuade
eleverna var det en tydlig gräns mellan betyget godkänd och väl godkänd. Att
få väl godkänd var acceptabelt och det kunde man vara nöjd med men att
”bara” få godkänd var ett misslyckande.230 Visst kände flera sig stressade av att
229
I intervjuer med arbetarklassungdomar, gjorda av Mats Trondman, framkom att det var
”Medel” som man strävade att nå. ”Håller man bara trean, så, så går det liksom”. Horisonten av
möjligheter för dessa ungdomar såg således mycket annorlunda ut jämfört med de kapitalstarka
elever som jag mötte. Mats Trondman & Nihad Bunar, ”Inledning”, s. 31–162 i Nihad Bunar &
Mats Trondman (eds), Varken ung eller vuxen. ”Samhället idag är ju helt rubbat”, Atlas, Stockholm, 2001, s. 57.
230
Förhållningssättet till betyg varierade inte nämnvärt med kön. Samtliga av de intervjuade
satsade hårt på skolan och inom denna grupp finner man säkerligen inte så stora könsskillnader
vad det gäller inställningen till höga betyg. I en studie genomförd av Ida Lidegran (m.fl.) framkommer skillnader i inställning till betyg i intervjuer med kvinnliga elever på det samhällsvetenskapliga programmet och hantverksprogrammet samt manliga elever på elprogrammet.
En kvinnlig elev på det samhällsvetenskapliga programmet uttryckte det så här: ”Ibland kan jag
ångra mig lite att jag jobbade så hårt på högstadiet. För betygen behövs inte för att komma in
på programmet”. De manliga eleverna kände sig nöjda om de nådde upp till betyget godkänd.
Ida Lidegran (m.fl.), ”I korsningen mellan kön och klass. Gymnasieskolan i riket, i Uppsala och
i Gävle”, i Forskarbilaga till Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, rapport 287,
Skolverket, Stockholm, 2006, s. 18. Marie Nordberg visar på liknande resultat. Nordberg
menar att de manliga eleverna ständigt möter exempel på att det som pojke går att klara sig
bra med medelmåttiga skolframgångar och att detta bidrar till att de manliga eleverna tror att
det ordnar sig. Att ”softa och ta det lugnt” förknippas med ”att vara en cool kille”. Dessutom,
menar Nordberg, får pojkarna mer uppskattning för det de gör på sin fritid och de kan genom
sportaktiviteter, spelande i rockband, mekande med bilar och så vidare få en social position
och uppnå social prestige. Flickor däremot är mer beroende av sina skolprestationer för att få
social uppskattning, och det framkommer i Nordbergs intervjuer att för flickorna är det viktigt
med inordning och att vara socialt smidig medan det för pojkarna är mer åtråvärt att vara
modig och våga utsätta sig för risker. Marie Nordberg, ”Barns och ungas livsvillkor och identitetsskapande. Om kön, sociala ordningar och pojkars maskulinitetsskapande praktiker”, i Forskarbilaga till Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, Skolverket, Stockholm, rapport
287, 2006, s. 25. Ann-Katrin Jakobsson kommer i sin undersökning om motivation och inlärning fram till att de kvinnliga eleverna använde fler inlärningsstrategier än de manliga. Framför
allt handlade det om att flickorna nyttjade skrivandet i större utsträckning och att deras inlärningsstrategier var mer genomtänkta. De kunde dessutom argumentera för dem. De diskuterade även undervisningen och proven mer med varandra än de manliga eleverna. Detta kan
man tänka påverkade betygen i en positiv riktning. Ann-Katrin Jakobsson, Motivation och
201
UTBILDNINGSKAPITAL
prestera väl i skolarbetet men samtidigt tycktes det inte råda någon betygshets i klassen. Det verkade vara normaliserat att bedömningar var nödvändiga
för att utbildningssystemet skulle fungera och statusen av den utbildning de
gick på var dessutom avhängig att bedömningar förekom frekvent.
Selektionen i antagningen
Selektionen via antagningssystemet, i ett meritokratiskt utbildningssystem
som det svenska, är av stor betydelse för olika elitutbildningars alstring av
utbildningskapital. Intervjuerna underströk den vikt som selektionen i antagningen hade för individers utbildningsval.
Merparten av de intervjuade hade, som ovan nämnts, mycket höga betyg
och högskoleprovpoäng, vilket gjorde att de i stort sett kunde välja vilken
utbildning som helst i högskolan. Frågan var om de hade valt mellan olika
utbildningar och i så fall mellan vilka?
Några olika principer framkom i intervjuerna för vad som hade styrt val av
utbildningsväg. I flera fall sammanföll dessa. En utgångspunkt som studenterna hade haft var att det skulle vara en elitutbildning. En annan var att platsen där utbildningen var belägen hade betydelse. För flera av de intervjuade
var det viktigt att få hamna i Stockholm. Det hade för vissa också handlat om
att komma in på en specifik utbildning eller en utbildning inom ett avgränsat
ämnesområde. Svårigheten att komma in på utbildningen framstod som central för utbildningsvalen. Detta innebar att valet kunde stå mellan två elitutbildningar med väldigt olika ämnesinnehåll. Lars som gick på civilekonomprogrammet berättade följande:
Lars: […] Jag hade inte tänkt tanken att söka KI eller sådär, som ungefär alla
mina medstudenter, Handels är väldigt befolkat av folk som säger ”ja, jag kom
inte in på KI, så nu läser jag till ekonom istället”. Jag vet inte, min pappa är
läkare och jag har verkligen aldrig känt nån dragning åt det hållet, jag vet inte,
det finns många som läser medicin för att deras pappor också är läkare, eller
mammor för den delen, men jag har liksom aldrig, äsch, jag vet inte, min
pappa pluggade när jag var rätt liten, eller han pluggade långt efter jag var
född, till att jag var typ femton, så att jag kan tänka mig att jag har fått en lite
annan syn på det, än folk som har haft vuxna föräldrar som har jobbat som
läkare.
Även Johan framhöll betydelsen av utbildningens och lärosätets status. Innan
han valde teknisk fysik på Kungliga Tekniska högskolan läste han på juristutbildningen i Lund. Så här resonerade han om bytet av utbildningsväg:
inlärning ur genusperspektiv. En studie av gymnasieelever på teoretiska linjer/program, Göteborgs universitet, Göteborg, 2000, s. 204–205.
202
UTBILDNINGSKAPITAL OCH SKOLSYSTEMET
Johan: […] Och vi kan till och med säga så här att hade jag bara gjort lumpen
hade jag fortsatt den [juristutbildningen] rakt igenom, för att livet i Lund var
helt fantastiskt, dels studierna och dels livet runt omkring, men det som
gjorde att jag ändrade var att jag sökte vidare till reservofficer och kom in där
och la ner tid där och sen var jag utomlands ett halvår.
Ida: Var då?
Johan: Jag bodde i Moskva, och då hade jag varit borta så länge ifrån studierna
i Lund, så jag kände att komma ner dit igen det är inte kul, alla kompisar har
lämnat, det är inte alls samma grej för mig, utan jag vill till Stockholm och då
kände jag att jag testar på något helt nytt och det ska ligga mer inom den
ramen vad jag vill jobba med, så var det någon civilingenjörsutbildning. […]
och som jag ser det, vad man läser spelar inte så stor roll, utan det som spelar
roll är statusen på utbildningen. […] varför jag valde teknisk fysik sen var, det
var två saker som spelade in, det var en blandning mellan att, just då när jag
sökte var det den utbildning som hade högst betyg att komma in på, på KTH.
Ida: Vad låg det på, kommer du ihåg det?
Johan: 4,8. Och den hade rykte också att vara den svåraste och det var det som
avgjorde mitt val.
Ida: Därför att det var en utmaning då? […]
Johan: Som jag ser det så, jag tror inte att jag kommer utnyttja de faktiska
kunskaperna jag lär mig, utan jag kommer utnyttja studiesystemet, att man
har lärt sig tänka på ett speciellt sätt […] Det är det som är viktigt med min
utbildning. Man ska ha svart på vitt att man har en akademisk utbildning, sen
vad den är inriktad på, så länge jag vet att det är ett seriöst ämne, så tror jag
det spelar [en] viktigare roll […] Man får en stämpel på sig, vad man är för typ
av människa, att man har läst civilingenjörsutbildning och den stämpeln sätts
ju på, hur svårt det är, vilka andra människor det är som läser där, vilken typ
av människor det är som söker sig dit.
Valter som hade valt läkarutbildningen på Karolinska Institutet formulerade
sig så här:
Valter: […] Och just också att det var en prestigefull utbildning, att det var
20,0 och komma in, det kändes bra tyckte jag på nåt märkligt sätt. Liksom
Handels också är en prestigefull utbildning, det känns, det här måste ju ändå
vara bra.
Valter hade valt en forskarinriktad variant på läkarutbildningen eftersom han
ansåg att denna var den svåraste att komma in på. Han hade redan kommit in
via betyg på den ”vanliga” läkarutbildningen men valde att vistas i Ryssland
under några år och sedan söka till den, som han ansåg, absolut svåraste
utbildningen.
Ida: Har du gjort högskoleprov?
Valter: En gång. Fast jag har aldrig behövt använda det.
Ida: Du har kommit in på…
203
UTBILDNINGSKAPITAL
Valter: Ja, betyg och så. Och nu på läkarlinjens så, dom har ju olika intagning
på KI. Dom har ju ett betygsintag och ett intag på högskoleprov plus intelligenstest plus intervju. Och sedan har dom tolv platser per år, inte varje halvår
utan per år, som är forskarinriktad läkarutbildning. Högskoleprov plus betyg
plus IQ-test plus intervjuer och sedan kommer man in. Och den sökte jag då.
I och med att det var den svåraste att komma in på. Och kom in på den.
Ida: Första gången du sökte? Du hade bara sökt en gång.
Valter: Ja det har jag gjort. Alltså jag sökte KI på mina betyg när jag gick ut
gymnasiet, då visste jag inte att jag skulle komma in på den lumpenutbildningen, tolkskolan. Då kom jag in så då hade jag en plats. Den får man ju
behålla under sin lumpenutbildning i och med att staten tvingar att göra nånting som du inte kan råda över. Så jag hade kvar den [platsen på läkarutbildningen] ett år. Sen så valde jag att åka till Ryssland. Då försvann den. Jag hade
ett val, antingen kunde jag börja på läkarutbildningen, i och med att det är
20,0 så kan man ju bli bortlottad numer. Så jag tänkte, antingen börjar jag,
eller så slänger jag bort platsen och åker till Ryssland. Jag tänkte att jag kommer aldrig att få igen chansen att få jobb på ambassaden. Den kommer ju aldrig att komma igen.
Dessutom poängterade Valter att den forskarinriktade varianten på läkarutbildningen innehöll fler poäng per termin, de hade kvällsundervisning och de
var tvungna att forska på somrarna. Han ansåg att det var ännu tuffare studietempo än på den ordinarie läkarutbildningen.
Elevintervjuerna visade också att selektionen via antagningen tilldelades
mycket stor vikt vid val av utbildning. Att vara uppdaterad om de olika högskoleutbildningarnas antagningspoäng var något som uppehöll eleverna. Karin
visste precis vad som krävdes för att komma in på sjukgymnastutbildningen,
”1,8 var det på våren men 1,4 på högskoleprovet. Så det ska jag väl klara
tycker jag”. Karin började redan under sitt första gymnasieår att ha uppsikt
över antagningspoäng till olika högskoleutbildningar. Flera av de intervjuade
var även inne på att göra högskoleprovet för att försöka öka sin konkurrenskraft ytterligare.
Sammanfattningsvis kan sägas att de intervjuade eleverna och studenterna
värdesatte en selektiv antagningsprocess. Endast utbildningar som var svåra
att komma in på ansåg man vara mödan värd att investera i.
Studierna på elitutbildningar
Hur var undervisningen upplagd? Vilka studietekniker utvecklade studenterna och eleverna? Hur tyckte de att kursadministrationen fungerar? Var det
svårt att förstå vad som krävdes för att klara examinationerna? Var de nöjda
med sin utbildning? Förmedling och alstring av utbildningskapital på elitutbildningar ses nedan i ljuset av innehållet i utbildningen.
204
UTBILDNINGSKAPITAL OCH SKOLSYSTEMET
Stark identitetsformering
Gemensamt för de valda utbildningarna, såväl högskoleutbildningarna som
gymnasieutbildningarna, var att de verkade formera starka identiteter. Det vill
säga att eleverna och studenterna blev NV-elever, KI-studenter, KTH-studenter, Handelsstudenter och så vidare. Detta hängde delvis samman med att
de hade mycket undervisning och därmed befann sig i en formerande utbildningskultur stora delar av sin tid. Man skulle kunna uttrycka det som att
dessa identiteter var förkroppsligat utbildningskapital. Så här beskrev Valter
på läkarutbildningen det:
Ida: Du sa när man har blivit KI-student, vad innebär det?
Valter: Det handlar om en säkerhet man lär sig hitta i dom här lokalerna, när
man börjar förstå att professorerna inte är elaka och förstå också hur det fungerar själva systemet. Att man lär sig att plugga bättre, man lär sig att hitta i
böckerna, förstå hur föreläsningarna och seminarierna hänger ihop, vad man
ska kunna på duggorna och så vidare.
Det handlade också om att man från högskolans sida investerade mycket i att
studenterna skulle få en känsla för sin utbildning och sitt lärosäte. Kerstin,
som läste läkarutbildningen på Karolinska Institutet, berättade:
Kerstin: […]vi fick gå på kollo och vi får ryggsäckar och det är olika, det är så
uppmärksammat hela tiden, så att det känns som att de måste ta hand [om
studenterna] och att det är bra här, för att det inte ska se ut som, alltså att det
inte ska bli något dåligt rykte om Karolinska som är så högt värderat. […] de
peppar ju en ganska mycket. Det är ju väldigt mycket så att i början så har
man ju de här introduktionsföreläsningarna och rektorn kommer och säger att
”ni är en skara mycket speciella personer och Karolinska är väldigt stolta och
ni ska bära det här och ni ska…” så, och sen så med jämna mellanrum så har
de olika seminarier och så där för studenter och olika föreläsningar, de tar hit
folk och så bjuder de på snittar och champagne […].
De skolor som de intervjuade eleverna och studenterna läste vid är kända.
Karolinska Institutet utser Nobelpristagare i medicin, Handelshögskolan i
Stockholm och Kungliga Tekniska högskolan förknippas med ledande positioner inom svenskt näringsliv och de anses vara de bästa lärosätena i landet
inom sitt område. De objektiva villkoren för en stark identitetsformering var
med andra ord goda och det rådde ingen tvekan om att det för de intervjuade
var positivt laddat att förknippas med sina lärosäten och val av utbildningar.
Omvänt gäller att lärosätena bygger sin ställning på att de som läser där lyckas
i sitt kommande arbetsliv och därför påpekas det gärna av skolorna vilka
förväntningar som ställs på dem som tagit sig dit.
205
UTBILDNINGSKAPITAL
Tydlig utbildningsstruktur och organisation
Utmärkande för samtliga undersökta elitutbildningar var att undervisningen
var förhållandevis uppstyrd och mycket välorganiserad. På vissa av de undersökta elitutbildningarna var utmaningen inte så mycket att ta sig igenom
utbildningen som att ta sig in på den. Detta gällde exempelvis läkarutbildningen. Nålsögat att passera är att bli antagen, väl inne på utbildningen, menade Valter, lärde sig de allra flesta vad som krävdes för att klara av studierna.
I undervisningen definierades klart och tydligt vad som krävdes via ett så
kallat core curriculum där det fanns detaljerade anvisningar om vad som
ingick i kursens olika delmoment.
Valter: Det är alltid så, core curriculum. Kursen i fysiologi är uppdelad, första
avsnittet är lika med första duggan, det är då hjärta och cirkulation och muskel, det är första avsnittet. Det är muskler en tredjedel, cirkulation en tredjedel och hjärta en tredjedel. Då har dom, föreläsarna, dom vet precis, alltså det
är uppdelat, det står också i schemat, muskel 1, muskel 2, då står det på
dugganvisningarna okej, det var muskel 1, då kan man dra ett streck där, muskel 2, då var det klart. Nästa föreläsning cirkulation 1, cirkulation 2. Då var det
klart. Låt säga att det är då åtta föreläsningar, då har dom täckt in det där. Och
ofta står föreläsaren med core curriculumet och säger ”har jag glömt nånting”
och så kollar dom igenom core curriculum sådär ”ja just det, jag skulle säga det
där också” och så lägger dom ner det och så berättar dom det. Så att dom vill
täcka av hela core curriculum.
[…]
Valter: Man vet exakt vad man ska kunna. Och på termin ett så är det sidhänvisningar till varje, det är precis som, ja det är inget fritt så utan på KI är
allting oerhört uppstyrt, vilket är skönt tycker jag i alla fall som student. För
annars är det svårt att veta, att sovra i det här stora materialet. Oftast är det
upplagt så att man läser en kurs, som den här första kursen då i cellbiologi och
molekylärbiologi, har man ett antal böcker, då tror man, men hur ska jag
kunna läsa hela den här boken, och hela den här, men sen är det upplagt så att
man läser kanske sidan 130–200 på den lilla biten, och så hoppar man, och sen
när man är klar så har man läst hela boken utan att man visste om det själv.
Den mycket strukturerade undervisningen utgjorde alltså en grundförutsättning för att studenterna skulle kunna ta till sig ett mycket omfattande stoff
på kort tid. Dessutom var allting runt undervisningen mycket välorganiserat.
All information om kursernas syfte, innehåll, litteratur och så vidare fanns
tillgänglig långt innan studenterna började och utmärkande för de elitutbildningar som mina informanter gick på var att det var ordning och reda på
undervisningsadministrationen, vilket signalerade seriositet, effektivitet och
professionalitet. Studenterna kände att de blev tagna på allvar, att det satsades
på dem och att de var utvalda. Detta påverkade givetvis utbildningens status,
eller annorlunda uttryckt, dess alstring av utbildningskapital.
206
UTBILDNINGSKAPITAL OCH SKOLSYSTEMET
Valter: […] allting finns på internet. Det är väldigt bra hemsidor på KI. Läkarlinjen har sin egen hemsida under KI/utbildning. Man går till KI/utbildning
sen går man till läkarutbildningen sen har varje termin sin egen hemsida också
[…]. Det är väldigt mycket ordning och reda. Centralt från KI får man när
man börjar en studiehandbok. Den kommer ut en gång om året och det är en
tjock bok, det finns alla telefonnummer, alla mejladresser allting, ja studievägledare, rektorer allt sånt där men också sen för varje kurs. Och då finns det
syfte och mål med varje kurs det finns kursansvarig, kurssekreterare om man
vill ställa frågor vad som kommer ingå där. […] Och schemat får man också i
pappersform när man börjar på uppropet. Och man får också ett mejl, så fort
det är en förändring i schemat så får man mejl, till mig personligen för alla
elever eller studenter har ju en mejladress. Dom har hela termin tre då så
skickar dom ut ett massutskick. Så fort det är en ändring eller tillägg eller så
kommer det.
Ida: Så det är sällan dubbelbokningar och…
Valter: Jag har aldrig varit med om det.
Ida: Eller att någon blir sjuk och ni står där vid föreläsningssalen och det
kommer ingen…
Valter: Nej, nej. Aldrig varit med om och aldrig hört heller.
Ida: Och det är naturligtvis bra.
Valter: Ja och det är just den känslan man har att allting är oerhört välstrukturerat och det finns ju också en studentservice som är öppen hela dagarna som
ligger precis där våra föreläsningssalar är, den kallas Lyktan, där kan man fråga
alla möjliga frågor och man kan få sina studieintyg utdragna på en gång och få
passerkort på två minuter.
De intervjuade studenterna menade att det inte fanns särskilt mycket valfrihet på de olika utbildningarna utan de flesta kurserna var obligatoriska. Men
de såg inte detta som något problem utan verkade vara fullt införstådda med
att den typ av utbildning som de hade valt krävde att mycket kunskap under
kort tid skulle läras in och att detta gjorde det svårt att ha mycket valfrihet i
systemet. Kerstin på läkarutbildningen menade att med mer valfrihet i
systemet skulle alternativet vara att ha en längre utbildning, vilket hon inte
uppfattade som särskilt attraktivt.
Ida: Jag har förstått att ni inte har så mycket valfrihet så där? Inte så mycket
kurser ni kan välja. Vad tycker du om det? Eller har du tänkt på det?
Kerstin: Det är inte så mycket, jag har inte tänkt på det så mycket. Vi ska ju
ha valfria perioder nu i fyra veckor och det känns som att, ja det kunde vara
mer egentligen, det kunder vara mer, men det är ändå så mycket som ska in så
att det är lika bra att…
Ida: … bara köra.
Kerstin: Skulle jag välja mellan att ha sex års utbildning med mer valfrihet,
så…
207
UTBILDNINGSKAPITAL
Överlag uttryckte flertalet av studenterna att de var nöjda med undervisningen och sin utbildning. Den positiva erfarenheten att man lärde sig mycket
på kort tid beskrev Valter så här:
Valter: […] för det man känner tycker jag framförallt på KI, på läkarlinjen
tycker jag att inlärningskurvan är väldigt brant. Det händer väldigt mycket.
Efter bara två veckor på läkarlinjen känner man, oh shit, vad mycket jag kan.
Jag förstår hur hela kroppen fungerar vilket man ju inte gör men man har den
känslan att, man går från noll till hundra på väldigt kort tid alltså. Och det är
väldigt mycket information som bakas in på något sätt i huvudet. Och det var
kul […].
Den uppstyrda undervisningen i kombination med en väl fungerande kursadministration ledde till vad studenterna uppfattade som effektiva och innehållsrika studier.
Smidig övergång från naturvetenskaplig gymnasieutbildning
Valter som gick det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet menade att
övergången till läkarutbildningen inte hade varit särskilt drastisk utan att det
snarare hade känts som en fortsättning på gymnasiet.231 Det naturvetenskapliga programmet hade lagt grunden och fungerade som en god inskolning till
vad som krävdes på en elitutbildning som läkarutbildningen.
Ida: Mötet med utbildningen. Hur kändes det att komma hit första gången?
Valter: Alltså det kändes faktiskt ovanligt likt gymnasiet. Jag kände igen mig
från gymnasiet, man hade sitt block och så satt man och skrev.
Ida: Och så gick man hem och läste?
Valter: Och så gick man hem och läste. Och man läser inte riktigt vad man
känner för utan man läser dom sidorna. Det är väldigt uppstakat och det står
ju precis här vad jag ska läsa. Det är inte så här ”inhämta kunskap om”, det
finns inga sådana termer utan det är ”enzymstegen 1, 2, 3” ”metabolismen här
231
Liknande resultat kommer Ewa Andersson och Tomas Grysell fram till, framför allt i intervjuer med studenter på civilingenjörsutbildningen teknisk fysik. Andersson och Grysell framhåller att den utbildning som studenterna möter i mångt och mycket påminner om gymnasieutbildningen (naturvetenskaplig och teknisk utbildning som de allra flesta gått) med prov,
fingradigt betygssystem och parallella ämnesstudier. Ewa Andersson & Tomas Grysell, Nöjd,
klar och duktig. Studenter på fem utbildningar om studieframgång, Umeå universitet, Umeå,
2002, s. 83–100. I en rapport från högskoleverket kontrasteras övergången från vissa yrkesprogram till högskolan med hur övergången från det naturvetenskapliga programmet ser ut. För
det naturvetenskapliga programmet gällde att år 1996 studerade ungefär två tredjedelar vid
högskola drygt ett år efter att de avslutat sina gymnasiala studier (detta avser samtliga avgångna
elever i landet med slutbetyg från gymnasieskolan vårterminen 1995). Från byggnads-, fordons-,
hantverks- och livsmedelsprogrammen hade endast sammanlagt fem personer gått vidare med
högre studier år 1996. Högskoleverket, Vad hände sedan? Avnämarna av gymnasieskolan och
av högskolans grundutbildning, Högskoleverkets rapportserie 1997:7 R, Högskoleverket, Stockholm, 1997, s. 8.
208
UTBILDNINGSKAPITAL OCH SKOLSYSTEMET
bla bla bla”. Alltså det är väldigt enkelt, det går att pricka av i kanten, när man
prickat av dom så kan man det förhoppningsvis. Sen kanske man missar något
för att man inte har förstått konceptet men…
Ida: Men hur kändes mötet då?
Valter: Roligt, alltså jag trivdes jättebra.
De intervjuade eleverna, som alla gick det naturvetenskapliga programmet i
Uppsala, förstärkte bilden av att dessa gymnasiala studier förberedde väl för
studier på elitutbildningar i högskolan. I elevintervjuerna blev det tydligt att
satsningen på skolan innebar att tiden utnyttjades effektivt, vilket i sin tur
gjorde att de tvingades klara att organisera sina studier och sin fritid. Att
mycket handlade om att utnyttja tiden på bästa sätt genomsyrade hur eleverna såg på olika undervisningsmetoder. Grupparbeten, menade Ulrika, var
slöseri med tid.
Ulrika: Därför att det blir alltid så att nu ska vi ha ett grupparbete, tar du det
här så tar jag det här, så sitter man hemma och skriver ihop det. Man behöver
lägga ner mycket mer energi för att lära sig samma sak. I ett grupparbete
måste jag lägga ner en massa energi på att lära mig det här eller för att sätta
ihop det här arbetet. Sen lär man sig aldrig särskilt bra vad de andra gjort. Man
lyssnar och får ett hum om det, men man lär sig mycket bättre om det är
genomgång på tavlan man lär sig mer framför allt, mycket mer. Det man lär
sig på grupparbeten är ju att lära sig fakta och så, gå till biblioteket och
använda Internet, och det är väl bra på det sättet men i grupparbeten är det
väl tänkt att man ska lära sig samarbeta, det gör vi faktiskt inte. Det tar så
himla lång tid. Ska man sitta tillsammans och skriva nånting, det tar fruktansvärt lång tid. Man säger: du tar det har, jag tar det här. Så sätter vi ihop det i
slutändan.
Genomgångar, ansåg Ulrika, sparade inte bara tid utan gav även en bredare
kunskap. I stället för att lära sig mycket om något specifikt, som Ulrika
menade var fallet vid grupparbeten, erbjöd genomgångar med läraren en bredare kunskapsbas. Eftersom det handlade om att på kort tid lära sig mycket
var det en fördel om läraren, som satt inne med kunskaperna, effektivt gick
igenom det som skulle läras in. En bra lärare menade flera av eleverna var
någon som hade gedigna ämneskunskaper. En läraregenskap som blir viktig
när kunskapsmassan är omfångsrik och tiden knapp.
Eleverna fick sällan oförberedda läxförhör utan de utvärderingar av deras
kunskaper som gjordes var i form av stora inplanerade prov. Undervisningen
byggde således också, liksom föräldrarnas inställning till barnens skolarbete,
på principen att man litade på att eleverna tog sitt ansvar och klarade av att
planera sina studier på egen hand. Undervisningen liknade således upplägget i
högskolan.
Den nära kopplingen mellan den naturvetenskapliga utbildningen på gymnasiet och ansedda högskoleutbildningar alstrar och förmedlar utbildningskapital i två riktningar. Den gymnasiala naturvetenskapliga utbildningen
209
UTBILDNINGSKAPITAL
erhåller värde genom att den förbereder för prestigeutbildningar i högskolan,
och elitutbildningarna i högskolan genererar utbildningskapital genom att
rekrytera elever som gått naturvetenskaplig gymnasial utbildning. Den smidiga övergången mellan gymnasiet och elitutbildningar i högskolan är av
betydelse både för kungsvägen i gymnasieskolan och för flertalet av högskolans elitutbildningar.232 Att mötet med högskolan blev smidigt handlade om
att studenternas sociala bakgrund och tidigare skolinvesteringar matchade väl
med de krav som ställdes på dem inom elitutbildningarna i högskolan.233
Särskiljande via matematiken
Johan beskrev skillnaden mellan läkarutbildningen och civilingenjörsutbildningen i teknisk fysik med att på den senare fanns avancerade matematikkurser som ansågs vara mycket svåra att klara. Svårigheten med denna utbildning låg således inte främst i att ta sig in på utbildningen, utan snarare i att ta
sig genom den. Johan gjorde skillnad på kurser som krävde en stor arbetsinsats och dem som man förvisso var tvungen att arbeta hårt för men där
detta inte var tillräckligt eftersom de var så svåra att det dessutom krävdes att
man hade stor fallenhet för matematik.
Johan: Det finns kurser som kräver en oerhört stor arbetsinsats, rent tidsmässigt, men som de flesta, om man tar de flesta studenter i Sverige, hade klarat
av för det gäller bara att verkligen lägga in kraft. Det är typiskt sådana programmeringskurser, som man kan sitta hur länge som helst, men man kommer
ändå någonstans. Så de är ju svåra på så sätt. De som är svåra rent teoretiskt,
att det är inte alla som klarar de kurserna verkligen, hur mycket man än försöker, det är nog tyngre matematikkurser, jag håller på med en nu som heter
fysikens matematiska metoder och det är det svåraste vi kommit i matematik
än så länge, och det är mer en sån att där måste man, dels mycket arbetsinsats
om man inte är jättesmart och dels så är det svårt, det kräver en god grund för
att klara.
De svåra matematikkurserna var viktiga för utbildningens legitimitet. Utan
dem skulle förmodligen inte teknisk fysik vara den mest ansedda bland civilingenjörsutbildningarna.234 Av de utbildningar som jag valde var teknisk fysik
232
Om det naturvetenskapliga programmet som skolans kungsväg, se Donald Broady & Mikael
Börjesson, ”En social karta över gymnasieskolan”, s. 90–99 i Ord&Bild, nr 3–4, 2006.
233
Mats Trondman visar hur mötet med högskolan ter sig när det sociala ursprunget inte är i
samklang med den kultur som odlas i högskolevärlden. Resultatet blir vad Bourdieu skulle
benämna en ”kluven habitus”, där man inte känner sig hemma vare sig i den kultur man kommer från eller den man har sökt sig till. Mats Trondman, Bilden av en klassresa. Sexton arbetarklassbarn på väg till och i högskolan, Carlsson, Stockholm, 1993.
234
I en enkät och i intervjuer med studenter på teknisk fysik som Ewa Andersson och Tomas
Grysell genomfört framkom att studenterna i stor utsträckning likställde uppnådda betygsresultat på tentamina med att vara en lyckad eller misslyckad student. Ewa Andersson &
210
UTBILDNINGSKAPITAL OCH SKOLSYSTEMET
den som i störst utsträckning dominerades numerärt av manliga studenter235,
vilket bör förstås i relation till den matematiktäta undervisningen. Matematik
har socialt sett manliga konnotationer, vilket med all sannolikhet påverkar en
utbildning som delvis bygger sin ställning på svår matematik. Matematikkursernas distinktionsvärde beskrev Johan på följande vis:
Ida: Vilka mer tunga utbildningar på KTH finns det? Anses det vara…? Vilka
konkurrerar ni med?
Johan: Då tror jag, om man tar tunga alltså teoretiskt, det är svårt att tillgodogöra sig kurserna? Elektro har rätt, om man tar mattekurserna i början så läser
man väldigt mycket lika mattekurser speciellt på KTH, men det är just att vi
har en till två poäng mer i varje mattekurs på samma tid, än alla andra, utom
eventuellt elektro, jag tror att de har samma mattekurser som vi, och sen har
vi väldigt svåra teoretiska kurser, nu talar vi bara om grundblocket […].
Ida: Men det är de här extra mattepoängen som gör att den är extra tung eller
inte så att säga?
Johan: Ja, det kan jag tänka mig, och att vi ofta har våra egna föreläsare, på
andra kurser beskriver de, i och med att vi läser en poäng mer liksom, ser vår
kurs lite annorlunda ut, likadant nu håller de på att lägga om hela matteutbildningen, alla läser matte 1, matte 2, matte 3 och så vidare, KTH gemensamt,
alla läser likadant, utom fysik, jag vet inte, det kan vara någon annan som inte
hakar på där, men fysik har kvar sina gamla kurser och det gör att de andra
tentorna, de andra som skriver tentor, de skriver, det är några professorer tillsammans som skriver ihop en tenta, och så är det meningen då att alla utbildningar ska skriva den, medan på fysik så har vi då vår egen professor, han skriver en egen tenta och det är min uppfattning, den kan jag inte säga generellt
det är bara hur jag tycker och några kompisar, har man en professor som skriver en tenta själv gentemot om man har några professorer tillsammans så blir
tentan som en professor som har skrivit själv mycket svårare, för ofta så tänker, de lägger in klurigheter, det gör de ju alltid, och så tänker de att ”bara
man tänker på den här grejen så löser man talet” och då om det är några professorer tillsammans så kanske de hejdar varandra ”tänker man på det så löser
man talet” och någon annan säger ”men det hade ju inte ens jag kommit på”
och så jämnar det ut sig lite så.
Ida: Varför har det blivit annorlunda tror du då, på er utbildning?
Johan: Jag vet inte, jag tror vår utbildning kräver mest matematik, alltså den
kräver mer gedigen utbildning, dels för att man vill särskilja sig, på nåt sätt
tycks det vara lite status att veta att det är lite svårare här, att läsa fysik...
Tomas Grysell, Nöjd, klar och duktig. Studenter på fem utbildningar om studieframgång, Umeå
universitet, Umeå, 2002, s. 91–95.
235
Donald Broady, Mikael Börjesson & Mikael Palme, ”Det svenska högskolefältet under 1990talet. Den sociala rekryteringen och konkurrensen mellan lärosätena”, s. 13–47 och s. 135–154 i
Thomas Furusten (ed.), Perspektiv på högskolan i ett förändrat Sverige, Högskoleverket, Stockholm, 2002, s. 12. Margot Bengtsson visar att den manliga dominansen på teknisk fysik bland
annat uttrycks i att de manliga studenterna ser utbildningen som ett mandomsprov. Margot
Bengtsson, Tid, rum, kön och identitet. Om föräldraidentifikationens omvandlingar 1959–1993,
Studentlitteratur, Lund, 2001, s. 202–205.
211
UTBILDNINGSKAPITAL
Ida: Och det vet man liksom, det visste du när du sökte?
Johan: Ja, absolut.
Också de intervjuade gymnasieeleverna gjorde skillnad på avancerade kurser i
matematik och fysik som de ansåg vara väldigt krävande, och de tyckte även
att det var för lite tid avsatt för de avancerade kurserna. De uppfattade det
som att de plötsligt skulle klara det mesta på egen hand, vilket inte alltid var
så lätt. Eftersom i stort sett samtliga av de intervjuade eleverna satsade på
höga betyg tog förstås studerandet mycket tid i anspråk. Hur mycket tid lade
eleverna egentligen ner på skolarbetet?
Alla ämnen uppfattas inte som pluggämnen. Anna gjorde följande uppdelning mellan pluggämnen och förståelseämnen:
Anna: Det är min inringning av pluggämnen, det är ämnen som inte är svåra,
som jag bara behöver lägga ner tid på. Det är så mycket fakta. Till dom hör
biologi, det är nog mest biologi, tror jag, eventuellt fysik också, det är ju lite
förståelse också men det brukar inte vara så svårt, Fysik B är en så stor kurs,
det är så mycket plugg. Om man ska vara riktigt ordentlig, så får man liksom
räkna 4 timmar i veckan minst, bara sitta och räkna exklusive de sidor man
ska läsa. Det blir kanske 5 timmar i veckan, det är en hel del på en kurs. Förståelseämnen är matte, det läser jag inte längre. Fysik till viss del, kemi är nog
ett pluggämne, det är det. Kemi är för mig inte logiskt. Svenska är inte plugg,
journalistik är inte plugg, samhällskunskap är plugg, historia har jag inte, men
det är också plugg, språk är plugg, överlag har jag nog valt bort pluggämnena.
Till detta ska läggas att det fanns en värdehierarki där de ämnen som Anna
kallade förståelseämnen värderades högre än pluggämnen. Detta sades inte
rakt ut men förhållningssättet genomsyrade bland annat inställningen till vissa
pluggämnen. Främmande språk, som av eleverna ansågs vara ett sådant ämne,
sågs inte med blida ögon. Några hade valt bort sitt andraspråk (B-språk) som
uppfattades som tråkigt och pluggigt. Matematik stod i opposition till pluggämnena och lite tillspetsat kan sägas att citatet ovan illustrerar uppfattningen
att antingen fattar man den svåra matematiken eller också inte.
Matematikens roll i alstrandet av utbildningskapital var uppenbar. Dels
hade matematikkurserna inom en utbildning mer status än andra kurser, dels
hade matematiktunga utbildningar mer prestige än andra.
Nedtonade självstudier och effektivitet i studieteknik
Det visade sig att gymnasieeleverna tonade ner omfattningen av den tid de
använde till självstudier. När jag frågade dem hur mycket tid de lade ner på
studier under veckorna och helgerna var den första reaktionen att de borde
plugga mer, eller att de inte studerade särskilt mycket hemma. När jag pressade dem något framkom dock att de ägnade mycket tid åt studier dels på
212
UTBILDNINGSKAPITAL OCH SKOLSYSTEMET
kvällar, dels under helger. Nedan ett citat från intervjun med Ulrika som gick
det naturvetenskapliga programmet.
Ida: Hur mycket tid lägger du ner ungefär på läxläsning?
Ulrika: Jag lägger inte ner så mycket tid faktiskt. Jag är lite den typen som
panikpluggar ett par dagar innan, verkligen. Har vi labbrapport till tisdag så
gör jag det på måndag kväll. Det är lite så det har degraderat. Jag var lite bättre
på det förut i ettan, tvåan, när man var ambitiös, det var lite mer planering.
Ida: Du läser inte varje dag?
Ulrika: Jo, jag har nånting att göra varje dag […]. Jag är sån att har jag inget jag
måste göra tills imorgon då gör jag inget heller, det är lite så. Så därför blir det
alltid så att allting hamnar i sista stund. Därför har jag oftast någonting jag
måste göra tills imorgon. Oj, jag hade en svenskaredovisning jag ska ha imorgon, hoppsan, det måste jag fixa nu, sådär liksom. Det är nästan alltid nånting.
Ida: Det är någon timme alltså?
Ulrika: Ja, ja. Jag sitter oftast mellan, vi käkar oftast vid femtiden, så mellan
sex till åtta i alla fall, varje dag.
Ida: Och på helgen, läser du nåt då?
Ulrika: Ja, på söndagar. Ja, prov och så, det krävs lite tid, det är väldigt skönt
att göra arbeten, jag kan inte göra arbeten på kvällarna, två, tre timmar är för
lite. Ska man skriva nåt så behöver man ett stort block för att verkligen få
ihop nånting. Annars blir det så struttigt, det blir ingenting, tycker jag.
Ida: Men lördagen försöker du vara ledig då?
Ulrika: Lördag? Nej, jag pallar inte att plugga hela helgen. Det går bara inte.
Det har jag faktisk aldrig gjort oavsett. Jag var ganska ambitiös i tvåan och
ettan men jag har aldrig pluggat på lördagar. Fredag, lördag där går min gräns,
faktiskt.
Ida: Är det här maxtid du lägger ner på skolan, har du någon pott att ta av?
Ulrika: Jag vet inte om jag orkar det. Jag är ganska slutkörd faktiskt.
Idealet som rådde var att det var eftersträvansvärt att nå toppresultat utan att
behöva plugga alltför mycket.236 Briljans hängde samman med att snabbt förstå. Citatet nedan kommer från samtalet med Ola.
Ida: Hur mycket läste du då?
236
Eleverna litade på att de hade förmågan att prestera väl och om de inte gjorde det fanns en
förklaring till varför de inte nått toppresultat. Göran Ahrne, Hedvig Ekerwald och Håkon
Leiulfsrud benämner den självständiga hållning till utbildningssystemet som mina informanter
visar prov på det ”intellektuella självförtroendet”, vilket hemmet har förmedlat. Göran Ahrne,
Hedvig Ekerwald & Håkon Leiulfsrud, Klassamhällets förändring, Arkiv, Lund, 1992 [1985],
s. 80. Else-Marie Staberg menar att bland elever på det naturvetenskapliga programmet ”finns
en tendens att likställa ’jätteskärpt’ med förmågan att lära sig mycket på kort tid. Eleverna
skolas in i att lära sig så snabbt och effektivt som möjligt”. Else-Marie Staberg, ”Att gå den
naturvetenskapliga vägen. Röster från gymnasieskolan”, s. 33–52 i Gudrun Nordborg (ed.), Makt
& kön. Tretton bidrag till feministisk kunskap, Symposium, Stockholm, 1997, s. 41.
213
UTBILDNINGSKAPITAL
Ola: I ettan läste jag kanske i snitt 50 minuter inför varje prov.
Ida: Inte mer?
Ola: Nej.
Ida: Så du pluggade inte så mycket på kvällar?
Ola: Nej absolut inte. Jag pluggade ofta dagen före.
Ida. Och inte på helgen?
Ola: Nej absolut inte, helgen var borta helt. På helgen ska man ju roa sig. Jag
har alltid haft tid för sociala grejer. Det är aldrig så att jag sagt nej till nåt för
att jag ska vara hemma och plugga eller så för att jag, jag tycker inte att det är
värt det.
Ida: Hur mycket läser du nu […] då?
Ola: Nu läser jag i princip två minuter, nej men jag läser ingenting faktiskt.
Det beror på. Jag kanske läser igenom någonting nån gång liksom men ofta
inte ens det.
Ida: Men du är på lektionerna?
Ola: Ja, precis. Och ofta inför proven så kan jag det som jag snappat upp på
lektionerna. Inför kemin och fysiken, de avslutningsproven så läste jag inte ett
ord och fick VG i slutbetyg. Vilket naturligtvis är en bragd.
Flera av gymnasieeleverna framhöll att de önskade vara mer planerade i sina
studier. Det framgick att en viktig ingrediens i skolningen handlade om att
hantera den press på prestationer som hela tiden var närvarande. I denna process var planering, organisation och disciplinering nyckelord. En önskan fanns
om att bli bättre på att planera sin tid, att exempelvis börja plugga tidigare
till prov.237
Anna: Jag känner nog att jag ger järnet, men jag skulle nog kunna göra det på
ett mer, mer ordentligt, mer planerat. Mer: Anna, du kan ju faktiskt jobba lite
på håltimmarna, du kan jobba när du kommer hem från skolan, du behöver
inte göra allt på helgerna, du behöver inte skjuta upp det. Om jag var ordentlig och va så, nu ska jag plugga som man ska, då hade jag ju säkert klarat att få,
då hade det blivit mer, då hade det blivit bättre.
237
På denna punkt finns en markant skillnad i förhållningssättet till att plugga mellan de elever
jag intervjuade och de kvinnliga elever med arbetarklassbakgrund som Inger Berggren har
intervjuat. Berggren visar hur arbetarklasseleverna tog aktivt avstånd till ”pluggisarna” och till
att ”plugga”. De valde praktiska gymnasieprogram för att det tedde sig mindre riskfyllt när det
gällde att få ett arbete efter gymnasiestudierna. De ville ”bli något” under sina gymnasieår. Att
få vara med kompisar var även något som de intervjuade framhöll som en viktig aspekt av
studiemotivationen. Inger Berggren, Identitet, kön och klass. Hur arbetarflickor formar sin identitet, Göteborgs universitet, Göteborg, 2001, s. 286–312. Inget av detta lyfte mina informanter
fram som viktigheter. Att naturvetenskapliga studier inte ledde någonstans var snarare en
fördel än en nackdel för dem. Utbildningen var bred, vilket sågs som en värdemätare på att den
var gångbar i framtiden.
214
UTBILDNINGSKAPITAL OCH SKOLSYSTEMET
Som synes reflekterade Anna över sin studieteknik och resonerade kring hur
hon skulle kunna prestera ännu bättre i skolarbetet. Reflektioner över hur
eleverna kunde förbättra sina studieresultat var något som återkom i flera av
mina intervjuer. De kunde med lätthet tala om sina eventuella brister i hur
de studerade inför ett prov eller hur de organiserade sin tid i skolan. De
kunde lägga ut texten kring vad i deras studieteknik som skulle kunna förfinas och utvecklas och hur de på så vis skulle kunna nå än bättre studieresultat. De menade att det var en skillnad mellan ”naturämnen” och andra ämnen.
Så här såg Peters studieteknik ut:
Peter: Samproven då brukar jag börja plugga två, tre dar innan och första dan
bara läsa igenom allt och sen plugga in dagen innan. Men naturproven måste
man ju börja plugga tidigare till för att hinna gå igenom allt, där är mycket
uppgifter som skall göras, lösas och förstå hur man använder formler, det kräver mer planering och bättre upplägg än till samhällskunskapsprov och
mediaprov.
Även om flera av de intervjuade menade att de borde plugga mer, eller borde
vara mer strukturerade, ansåg de trots allt att de gjorde vad de mäktade med
och att de faktiskt inte skulle orka ägna mer tid åt skolan. Karaktäristiskt för
denna högpresterande grupp individer tycktes vara att de lyckades med att
pressa sig hårt men också att sätta gränser.238 De menade att det var viktigt att
koppla av emellanåt, att gå på träningen, att träffa kompisar och så vidare.
Det fanns således en kluvenhet som de hela tiden arbetade med att hantera.
Å ena sidan fanns en strävan att vara mer ambitiös, å andra sidan en målsättning att sätta gränser för att emellanåt kunna koppla bort skolan och pressen.
Det visade sig att de var ambitiösa även i de mer avkopplande aktiviteterna.
För Anders var fotbollslaget för oseriöst för att han skulle känna sig motiverad att fortsätta.
Anders: […] det var inte så mycket folk på träningarna, de satsade ingenting.
Det var väldigt oseriöst, sen förlorade vi nästan hela tiden. Så jag tröttnade till
slut.
Han tänkte inte börja träna någon ny sport eftersom det var för sent att bli
riktigt bra.
238
Eva Österlind kom, i sin undersökning av elever i årskurs fyra, fem och sex, fram till att
elevers förhållningssätt till planering av eget arbete i skolan varierade med det sociala
ursprunget. För dem med akademikerbakgrund karaktäriserades planeringen av eget arbete av
en förhållandevis avspänd hållning och de anpassade sig tillräckligt mycket till de krav som
ställdes. De klarade av att leva upp till de ställda kraven, vilket bidrog till att de såg ljust på
framtiden. Eva Österlind, Disciplinering via frihet. Elevers planering av sitt eget arbete, Uppsala
universitet, Uppsala, 1998, s. 127.
215
UTBILDNINGSKAPITAL
Anders: […] jag tror att det är för sent att satsa på nånting, ska man det ska
man ha hållit på väldigt länge. Sen man var liten. Att börja nu med nåt och
satsa på det kommer ju ta jättelång tid att bli bra. Det tar mycket tid liksom.
En del i användningen av tiden handlade således om att bli så effektiv som
möjligt. En annan aspekt som eleverna verkade lägga lika stor vikt vid var att
avgränsa den tid som studierna fick ta. För dem handlade det inte bara om att
studera. Skoltiden innebar en bredare investering än så. Tiden måste också
användas för att utveckla sitt sociala liv, hålla sin kropp i trim, sjunga i kör
och så vidare. Det gällde att undvika att bli för ensidig. Att inte ge avkall
alltför mycket på sitt privata utvecklingsprojekt är ett sätt att förbereda sig
för vad som komma skall: de aktiviteter som eleverna företog sig utanför
skoltid var investeringar som säkerligen skulle komma att vara viktiga tillgångar i studentlivet som de tänkte sig att träda in i.239 Det sätt som de
intervjuade förhöll sig till sin fritid kan också ses som förberedelser inför de
yrkesbanor som troligen väntar. Den seriösa satsningen på allt man företar sig
är en hållning som med all sannolikhet ger utdelning i ett framtida yrkesliv
som troligen kommer att innebära ansvar och hantering av tidspressat
schema.
239
Jonas Frykman menar att personlighetsutvecklingen har fått allt större vikt i dagens skola.
Eleverna ska lära sig vilka de är mer än vad de kan bli. Detta, menar Frykman, gynnar dem
med mycket tillgångar i bagaget eftersom dessa ofta bär på egenskaper som är gångbara på en
framtida arbetsmarknad. Skolan fungerar inte längre som en kompensatorisk kraft för dem som
inte har tillgångar med sig hemifrån. Egenskaper och vanor som inte är lika gångbara förstärks i
utbildningssystemet eftersom personlighetsutvecklingen ska utgå från individers tidigare erfarenheter. Jonas Frykman, Ljusnande framtid. Skola, social mobilitet och kulturell identitet,
Historiska Media, Lund, 1998, s. 64–65. Mina informanters personlighetsprojekt tycktes ligga
väl i linje med de krav som troligen skulle komma att ställas på dem i deras kommande studieoch yrkesbanor.
216
KAPITEL Utbildningskapital och väntande yrkesbanor
Jag har visat hur de tillgångar studenterna och eleverna för med sig in i
utbildningssystemet och utbildningens innehåll, i en bred bemärkelse, genererar legitimitet och värde. Men utgången ur systemet, eller inträdet på arbetsmarknaden, har också betydelse för kapitalalstringen. De yrkesbanor som
utbildningarna förbereder för påverkar deras attraktionskraft.
För i stort sett samtliga intervjuade elever innehöll framtidsplanerna högskolestudier. Det var yrken som läkare, apotekare, författare, musiker, civilingenjör och sjukgymnast som lockade. Tre av de åtta intervjuade ville
utbilda sig inom kulturens område, vilket understryker det faktum att det
naturvetenskapliga programmet inte bara är en förberedelse för tekniska och
naturvetenskapliga högskoleutbildningar utan också fungerar som en plattform för högre studier och yrkesbanor med kulturell inriktning.
Läkaryrket kombinerar kultur och ekonomi
Läkarutbildningen har, som jag visade i de statistiska analyserna, en mycket
stark attraktionskraft. På denna utbildning samlas studenter med särdeles
stora mängder förvärvat och nedärvt utbildningskapital. Det finns förstås
många olika skäl till att läkarutbildningen har hög status. Läkare är traditionellt sett ett välbetalt högstatusyrke med många karriärmöjligheter. Den långa
utbildningen som krävs bidrar också till yrkets ställning.
I intervjuerna framkom att läkaryrket för de intervjuade studenterna
kombinerade prestige och värden förknippade med humanitet på ett sätt som
uppfattades som attraktivt. Valter, som vid sidan om läkarutbildningen på
Karolinska Institutet även läste civilekonomutbildning på Handelshögskolan i
Stockholm, kontrasterade ekonomistudier mot medicinstudier. Det blev tydligt att för honom var läkarkonsten den ultimata föreningen av humanism,
status och karriärmöjligheter. Han tyckte om att se sig själv som läkare i
framtiden.
Valter: För att om jag ska tycka att någonting är intressant, verkligen lägga ner
mycket tid på det, vilket jag gör på läkarlinjen, fast inte extremt mycket för
det finns dom som pluggar mycket, mycket mer. Då måste jag tycka att det är
fascinerande och engagerande och ha ett vidare mål och jag känner det att jag
217
UTBILDNINGSKAPITAL
vill lära mig det här framför allt för att jag vill inte stå en dag och se en patient
i ögonen och säga jag har inte aning om vad som händer här. Sitter hjärtat på
höger eller vänster sida, jag kan inte svara på den frågan. Jag vill inte vara med
om den situationen. Jag vill vara säker på att min patient kan lita på mig. Jag
kan inte tänka mig något viktigare än att just min sjuka patient ska kunna lita
på mig. Men däremot när det handlar om mikroekonomi så är jag fullständigt
ointresserad av om räntan går upp eller ner. […]
[…]
Valter: Då kom jag fram till att läkare var den perfekta kombinationen av ett
teoretiskt kunnande, högtstående teoretiskt kunnande, ja man ser även att det
är välgrundat det man håller på med, och den humanistiska biten. Det är viktigt för mig just att kunna få prata med patienter att få hela den här biten av
att vara, och också jag tycker om att tänka mig själv som läkare.
Ida: Hur menar du?
Valter: Jag tycker om att ha den rollen, jag tycker om att ha den bilden av mig
själv, att jag är läkare. Jag tycker om att se mig själv i någon bild i en jeep ute i
någon afrikansk by och liksom med min medicinväska på ryggen. Jag tycker
om hela den här myten som delvis är sann också men jag tycker om hela det.
Jag tycker om att tänka på mig själv som läkare. Jag tycker om när andra säger
att ”han ska bli läkare”.
Ida: Vad är det i det där då? Är det kombinationen…
Valter: Det är just den där kombinationen av att min kompetens, jag skulle
kunna ha kompetens inom elektronik eller ekonomi, men just att jag har
kompetens inom medicin gör att jag kan vara en god människa på något sätt.
Jag kan inte vara en lika god människa, det är klart man kan vara, men på
någon ytlig nivå så är det svårare att vara en god människa och hålla på med
räntor än vad det är att hålla på med att bota barn i Afrika. Det känns liksom
bättre. På ett lite naivt sätt, det är jag medveten om, men det är lite det som
ligger i bakgrunden.
Kerstin, som också gick läkarutbildningen, tryckte på komplexiteten och däri
karriärmöjligheterna som en viktig ingrediens i yrkets dragningskraft.
Kerstin: Därför att, egentligen så finns det ingen sån att, det var inte så att jag
velat rädda människor i hela mitt liv eller sådär, utan det kändes som att det
här är ett yrke som jag skulle bli, som jag kan tänka mig att vara glad över att
jag går till på morgonen och att det är ständigt något nytt och gör inte samma
sak varje, varje dag och det är någonting som jag är bra på, det här, det här är
något jag är bra på, ja alltså, jag är bra på kemi och jag är bra på att träffa
människor och jag är bra på, jag tycker om olika språk och sådär så att för att
kunna använda hela det här så måste jag ju kunna ha ett yrke som har med
det, så att, och då passade det liksom, det är som, jag kan tänka mig att det här
är någonting jag kommer tycka är kul under hela yrkestiden och inte tröttna
efter fem år och säga ”men vad ska jag nu göra?” utan det är mer, tröttnar jag,
så kan jag ju ta en annan inriktning.
218
UTBILDNINGSKAPITAL OCH VÄNTANDE YRKESBANOR
Mötet med själva utbildningen gav också känslan av att de var utvalda och att
de skulle vara stolta över sitt yrkesval, vilket naturligtvis bidrog till att yrkesvalet upplevdes exklusivt.
Det fanns även en bild av att läkare hade man velat bli sedan barnsben.
Denna föreställning förhöll sig både Kerstin och Valter till. De berättade att
så hade inte varit fallet för dem. De hade under senare delar av sina liv blivit
klara över att de ville utbilda sig till läkare. Att intresset för läkaryrket näst
intill ska vara medfött kan ses som en aspekt av att det anses vara ett yrkesval
som man bör brinna för. Yrkesvalet kräver patos, vilket upprätthöll dess status.
Kerstin: Jag har inte, när jag gick i åttan så visste jag att jag skulle absolut inte
bli någonting inom vården, allt annat gick bra, och nu sitter man här, så att det
var väl inte så att jag var fem år och visste, men efter ett tag under gymnasiet
så växte det fram att det måste bli någonting inom den ramen av naturvetenskap utan matte och fysik […].
Fredrik som gick civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan och kom från ett hem där föräldrarna hade kulturproducerande yrken var kluven till sitt utbildningsval. Han saknade intellektuella samtal och menade att de som läste på hans utbildning inte var särskilt
engagerade i politik och samhällsfrågor. Läkarutbildningen framstod för
honom som mer attraktivt, samtidigt som han trodde att man måste brinna
mer för läkaryrket än vad han gjorde.
Fredrik: Men jag funderar på att skriva om igen [högskoleprovet] för jag vill ha
2,0.
Ida: Bara för att…?
Fredrik: Ifall jag får för mig en vacker dag att bli läkare.
[…]
Ida: Men du höjde inte dina gymnasiebetyg, varför då?
Fredrik: Dels för att jag inte orkade tenta upp och dels för att jag inte hade
motivationen att, jag vet inte om jag har den drivkraften som man ändå måste
ha, här känns det väldigt enkelt att här kan jag liksom bli någon sorts konstig
ingenjör och så kan jag bli en tråkig ingenjör som sitter på ett vanligt jobb och
gör varken någon nytta eller skada liksom.
Ida: Känns det okej eller?
Fredrik: Ja, jo men alltså det känns som, bli läkare så måste man verkligen
brinna för det och vara motiverad varje dag typ.
Det tedde sig som att läkarutbildningen dominerade de övriga elitutbildningar
genom sin position där kulturella och ekonomiska aspekter kunde förenas.
Yrkets humanitära karaktär i kombination med den stora kunskapsmängd
som yrket kräver, de karriärmöjligheter det erbjuder och den höga ekono-
219
UTBILDNINGSKAPITAL
miska standarden som läkare har, bidrar till utbildningens särställning i
utbildningssystemet.
Könskodade utbildningsinriktningar
Studenterna valde inriktning eller specialisering på sina utbildningar. Dessa
inriktningar hade i somliga fall feminin och maskulin kodning. På exempelvis
civilekonomutbildningen var inriktningen mot finans den med mest prestige,
vilken även var manligt kodad. På läkarutbildningen var kirurgi männens
område och psykiatri kvinnornas.240
De högskoleutbildningar där jag genomfört studentintervjuerna var mer
eller mindre manligt dominerade. Detta påstående kan verka lite märkligt
eftersom exempelvis läkarutbildningen hade ungefär lika många manliga som
kvinnliga studenter. Men även om det fanns en numerär balans mellan könen
finns det skäl att hävda att de var manligt dominerade. För det första var de
elitutbildningar, som jag valde att studera närmare, sådana som förberedde för
yrkeskarriärer inom områden där männen intar mer dominanta positioner.241
För det andra var tendensen att männen använde dessa utbildningar på ett lite
annorlunda sätt än kvinnorna. Männen satsade i högre utsträckning på inriktningar inom utbildningarna som har hög status som kirurgi inom läkarutbildningen och finans på civilekonomprogrammet. På detta vis satte männen
agendan även om de inte alltid var i majoritet, eller i varje fall inte i särskilt
stor majoritet. För det tredje var elitutbildningarna viktigare för männen
eftersom den andel av männen som hamnade där var större än andelen av
kvinnorna. Som jag konstaterade i de statistiska delarna sökte sig en större
andel av kvinnorna till högskoleutbildningar med betydligt mindre prestige.
För männen var elitutbildningar ett vanligare alternativ. För det fjärde var det
en större andel av kvinnorna som gick vidare med högre studier, vilket innebär att de rent statistiskt borde vara i majoritet även på elitutbildningar. Men
så var inte fallet. Detta sammantaget gör att för att man ska kunna tala om att
en utbildning är kvinnodominerad krävs förmodligen att kvinnorna är i klar
majoritet och dessutom att de utnyttjar de utbildningsvägar som leder till de
allra högst uppsatta positionerna i yrkeslivet. Om man vill förstå hur domi-
240
Caroline Berggren, Entering Higher Education. Gender and Class Perspectives, Göteborgs
universitet, Göteborg, 2006, s. 22.
241
Birgitta Jordansson, ”Utbildad till makt?”, s. 129–162 i Anita Göransson (ed.), Maktens kön.
Kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-talet, Nya Doxa, Nora, 2007. Se även Anita
Göransson, ”Näringslivseliten”, s. 325–346 i Anita Göransson (ed.), Maktens kön. Kvinnor och
män i den svenska makteliten på 2000-talet, Nya Doxa, Nora, 2007, s. 336–337. Lars Engwall
visar att ekonomiutbildningar och tekniska utbildningar är de vanligaste utbildningsvalen bland
näringslivseliten och att betydelsen av framför allt ekonomiutbildningarna ökar över tid. Lars
Engwall, Mercury meets Minerva. Business studies and higher education. The Swedish case,
Stockholm School of Economics, Stockholm, 2009, s. 205–206.
220
UTBILDNINGSKAPITAL OCH VÄNTANDE YRKESBANOR
nansordningen ser ut är det med andra ord lika viktigt att förstå vad de män
som söker sig till elitutbildningarna gör och inte gör som att förstå hur många
kvinnor som går på dem.
I intervjuerna med studenter på läkarutbildningen exemplifierades de
könskodade valen av inriktning. Kerstin tänkte bli allmänläkare. Så här förklarade hon varför hon inte kunde tänka sig att bli kirurg:
Ida: Men om du ska välja inriktning idag liksom, vad skulle du välja då?
Kerstin: I dag skulle jag välja allmänläkare, helt klart, därför att man får kontakt med patienten, alltså med människan och man får se hur det går och man
skickar en remiss och sen så ska den patienten komma tillbaka till mig när
behandlingen är klar och ”har det funkat, har det inte funkat?” jag menar det,
det känns för mig mycket mer, mycket bättre att jag får ta mig tid att fråga en
patient om ”Hur mår du? Hur är det? Har du ont här?” än att det kommer in
någon på kirurgen som jag inte har en aning om vem det är och hälsar lite på
honom, ser på remissen vad jag ska göra och sedan gör det, och sedan försvinner patienten och aldrig hör av honom igen utan man vet inte hur det går på
riktigt.
För Valter var det otänkbart att arbeta som allmänläkare. Han hade siktet
inställt på kirurgi.
Ida: Om du skulle välja idag, vad skulle du…
Valter: Om jag skulle välja idag skulle jag välja att bli barnkirurg tror jag.
Ida: Jaha.
Valter: Om du hade frågat mig i somras hade jag blivit neurokirurg.
Ida: Men kirurgi är det?
Valter: Ja, det tror jag. […] men jag vet för jag jobbade en sommar som undersköterska på akuten på Danderyd och det tyckte jag också var roligast med de
patienterna, för det är olika, det är en medicinmottagning och en kirurgimottagning på akuten, och då tyckte jag att på kirurgen, jag jobbade på båda två,
men att jobba på kirurgmottagningen var mycket roligare […]. Ja, det är lite
så, det är trauma och det blöder och det skriks och sådär, men, och det gör
ont, det är lite det som är det häftiga, tycker jag, så visst.
De olika inriktningarna gav olika mycket prestige åt utbildningen. Några hade
mer anseende än andra, vilket bidrog till att utbildningskapitalet inte var helt
jämnt fördelat inom de olika elitutbildningarna. Alstrandet av utbildningskapital var vidare kopplad till kön. Mer generellt kan sägas att utbildningselitens söner och döttrar håller ihop länge i utbildningssystemet. De läser det
naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. En tämligen stor andel tar sig
sedan vidare till en elitutbildning som läkarutbildningen som också är en
utbildning som numerärt är könsneutral. Men på läkarutbildningen separeras
könen eftersom de väljer olika inriktningar inom utbildningen. Jämför man
med arbetarfraktionernas söner och döttrar väljer de redan under gymnasie-
221
UTBILDNINGSKAPITAL
åren olika könskodade yrkesförberedande utbildningar och separeras mycket
tidigare i utbildningssystemet.242
Förberedelse för manligt yrkesliv
I undersökningens statistiska avsnitt diskuterade jag civilingenjörsutbildningens viktiga funktion för framför allt söner med förhållandevis mycket förvärvade och nedärvda tillgångar.243 Det går knappast att tala om civilingenjörsutbildningen i singularis. Det är till exempel skillnader både i innehåll och i
rekrytering mellan de olika typerna av utbildningar. Men det kan ändå fylla
ett syfte att hålla dem samman i analysen. När så görs syns det för det första
tydligt hur utbildningen samlade upp en väsentligt större andel män än kvinnor. För det andra blir det synligt att den sociala rekryteringen inte var
väsensskild mellan de olika civilingenjörsutbildningarna och för det tredje går
det att argumentera för att även de civilingenjörsutbildningar som hade förhållandevis jämn könsfördelning var manligt präglade utbildningsmiljöer
eftersom de förberedde för yrken som traditionellt sett är manligt kodade.
Hur såg de kvinnliga studenterna på civilingenjörsutbildningen och det yrkesliv som hägrade?
Klara, som gick civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi, förhöll sig
till att det var en manlig student som var norm på utbildningen.
Klara: Alltså det är ju aldrig så här att ”du är ju tjej, du får inte vara med i vårt
grupparbete” men det är, det är ändå den här, normen låter klyschigt men, ja,
det är ju, det är liksom killar i alla exempel och det är som vi hade en föreläsare häromdagen som sa typ ”ja, när ni var små så läste ni väl Jules Verne” och
hur många tjejer har läst om det och det är ju ingenting de gör medvetet och
det är ingenting man behöver ta personligt, de är ju inte medvetna om det.
242
Se Mikael Palme, Det kulturella kapitalet. Studier av symboliska tillgångar i det svenska
utbildningssystemet 1988–2008, Uppsala universitet, Uppsala, 2008, s. 129–130. Se även Ida
Lidegran (m.fl.), ”I korsningen mellan kön och klass. Gymnasieskolan i riket, i Uppsala och i
Gävle”, i Forskarbilaga till Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, rapport 287,
Skolverket, Stockholm, 2006, s. 3–9.
243
Caroline Berggren visar hur framför allt teknologi är det ämnesområde i högskolan där
männen fortfarande är i majoritet. Caroline Berggren, ”Horizontal and Vertical Differentiation
within Higher Education. Gender and Class Perspectives”, s. 18 i Entering Higher Education.
Gender and Class Perspectives, Göteborgs universitet, Göteborg, 2006. Det skedde en ökning
av några procentenheter av andelen kvinnor bland examinerade från civilingenjörsprogrammet
och kortare ingenjörsprogrammet från slutet av 1980-talet till mitten av 1990-talet. Ingen
motsvarande ökning av män inom kvinnodominerade utbildningsområden som undervisning
och vård kunde skönjas. Högskoleverket, Kvinnor och män i högskolan. Från gymnasium till
forskarutbildning 1986/87–1995/96, Högskoleverkets rapportserie 1997:44 R, Högskoleverket,
Stockholm, 1997, s. 5–6.
222
UTBILDNINGSKAPITAL OCH VÄNTANDE YRKESBANOR
Likaså menade hon att de kvinnliga studenterna skilde mer på studierna och
sin fritid eftersom deras identiteter inte var lika hårt kopplade till ett teknikintresse. Klara uttryckte att hon satte gränser för det utrymme som KTHidentiteten fick ta.
Klara: […] De [manliga studenterna] kanske har mer naturliga kopplingar till
allting, det här med teknik och de har sportat och de har meckat med sina
motorcyklar och motorer och så, man får mer känslan att tjejerna de går hit
och så klarar de sina studier bra och sen, men teknik har ingenting att göra
med vad de sysslar med på fritiden, även om de liksom kan programmera och
sådär. […] Jag har nog mer och mer försökt sätta gränser för, skolan har alltid
varit viktig, den har alltid kommit i första hand och nu har jag liksom resonerat så att det får ta den tid det tar, får man offra en lördag är det sånt som
händer, men det är mer så här, nu får jag ta åtta till fem på vardagarna och så
får man försöka begränsa det, att det inte tar över liksom hela ens liv så […].
Gränssättande för hur mycket tid som läggs på studierna kan alltså ses som
kopplat till identitetsskapandet, där KTH-identiteten var tydligt manligt
kodad. För kvinnliga studenter blev detta ett problem som måste hanteras,
vanligen genom att tiden för studier begränsades. Klara fortsätter:
Klara: […] man har ändå en massa kompisar härifrån så det hänger ihop med
studierna så det är en sorts, man känner att man har en slags KTH-identitet,
liksom man springer omkring här, men det finns även nåt utanför, absolut.
Den tydligt manliga kodningen av utbildningen förde också med sig att de
kvinnliga studenterna upplevde en kollision mellan de egna intressena och de
som uttrycktes i utbildningen.
Klara: De sa åt oss i början här att ”nu måste ni börja läsa ekonomisidorna”
eller liksom ”ni kommer lära er lika mycket på att läsa ekonomisidorna som
hela er lärobok” ungefär, så det kanske jag försökt, men det går inte så himla
bra, jag läser det ibland, det stod, häromdagen så stod det typ ”kvinnor i industrin tjänar jättelite” det var ett ämne som tilltalade mig, men kanske inte
Skandias VD.
Ida: Mer samhällskoppling?
Klara: Ja, det är nog sådär, men jag läser A-delen och kulturdelen framför allt.
Veronika, som också gick industriell ekonomi, läste en samhällsvetenskaplig
yrkesutbildning vid sidan om sina KTH-studier. Hon var intresserad av samhällsfrågor och feminism. Utöver sina studier var hon aktiv i studentkåren
och hade bland annat startat en kulturförening som fungerade som ett forum
för studenter som var intresserade av att träffas och diskutera kultur-, samhälls- och politiska frågor. Genom engagemanget i kåren och den kompletterande universitetsutbildningen som Veronika gick på gjorde hon sin tid på
223
UTBILDNINGSKAPITAL
civilingenjörsutbildningen mer samhällsorienterad, vilket var en strategi att
göra den mindre manligt kodad.
De framtidsyrken som hägrade såg lite olika ut för de intervjuade. Klara
ville helst hamna inom offentlig sektor och hade svårt att se sig själv som chef
i näringslivet. Hon tänkte försöka plocka ihop en ekonomexamen från universitetet vid sidan om sin civilingenjörsexamen, något som kunde ses som
ett sätt att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden och i detta fall att öppna
upp för offentliga anställningar. Klara kunde även tänka sig att forska i framtiden. För henne handlade ett sådant val snarare om att hålla sig undan näringslivet än att meritera sig för chefsjobb.
Ida: Hur många vet det i klassen sådär? Uttalat vad de vill [arbeta med efter
studierna]?
Klara: Nej, fast det är väl en sån allmän att man ska göra karriär, det är ganska
många inställda på, och det är väl hyfsat mycket såhär, det ser bra ut…
Ida: Men pratar ni mycket om det eller?
Klara: Jo, det är väl ganska mycket snack, inte att man ska göra just det, men
att det finns med i bakgrunden.
Ida: Är det något arbete som, det värde du får av utbildningen, för det här är
ju en prestigefylld utbildning på så vis att det är svårt att komma in och så
vidare, skulle man kunna säga, men tror du att du kommer använda det eller
kommer du sen göra något helt annat?
Klara: Jag vet inte, för att jag har svårt att se mig i en sån här svensk toppchef i
svenska näringslivet sådär, det passar inte riktigt in med min självbild.
Ida: Vad är det där som inte passar in?
Klara: Nej, men det här, göra jättekarriär och vara ledare och se sig själv ”jag är
VD och jag har fixat det här” liksom.
Ida: Så att du tror att du inte skulle klara det eller är det mer, att du inte vill
vara den personen?
Klara: Nej, nej, dels att jag inte vill vara den personen och sen, att det, jag vet
inte, det är aldrig något som jag har uppmuntrats till att det är så viktigt, nej,
precis.
[…]
Klara: Det som gör att man kan säga att det här är lite fel är väl att jag skulle
kunna tänka mig att jobba i offentliga sektorn medan det här är, det är ändå så
att 90 procent jobbar på företag, så…
Ida: Skulle du hellre jobba inom den offentliga sektorn eller är det mer att det
kan vara ett alternativ?
Klara: Det är nog mer att jag tänker att det kan vara ett alternativ, annars kanske jag är helt ute och cyklar…
Ida: Men är det liksom en svårighet för dig att tänka dig att du ska vara i näringslivet?
Klara: Ibland kan jag tänka nästan lite så, eller liksom det här att jag ska göra
allt för ett företag och lura på folk produkter som de inte behöver, lite så, nej
men alltså, jag kommer absolut att kunna jobba på ett vanligt svenskt företag,
224
UTBILDNINGSKAPITAL OCH VÄNTANDE YRKESBANOR
men det finns gränser. Jag skulle inte kanske jobba på Philip Morris liksom,
eller något sånt där, men, alltså, jag har inte ju världens moraliska funderingar
utan det får man se.
Ida: Kommer du utbilda dig mer tror du? Läsa efter det här eller är det här,
sen blir det jobb?
Klara: Jag skulle kunna tänka mig, men det beror på hur jobbigt det blir, men
liksom att plocka ihop så man får någon form av ekonomexamen också, det
går ju ganska lätt att tillgodoräkna sig en del poäng och ta en del på universitetet, men inte så att jag kommer läsa tre år till liksom, i något annat ämne,
det tror jag inte, möjligtvis forska.
Ida: Är det något du kan tänka dig, att forska?
Klara: Jag kan tänka mig det men inte sådär jättetroligt, men det finns ändå
som en möjlighet.
Även Veronika siktade mot yrken som inte hade en självklar koppling till
civilingenjörsutbildningen. Allra helst ville hon arbeta som journalist eller
redaktör. Hon poängterade att för henne var det viktigt att yrket skulle leda
till social förändring och hon såg inte klassiska ingenjörsyrken som ett alternativ.
Veronika: […] Drömyrket vore väl redaktör någonstans, inte nödvändigtvis
murveltypen, eller jag skulle inte nödvändigtvis vilja vara chefredaktör för
man är ganska mycket lakej åt ledningen, men någon sån här, redaktör med
fem–sex reportrar under mig och, för jag tycker om helhetsbilden, jag tycker
om att se liksom att ”det där och det där och det där kan man skriva om där
kan man gå vidare, du kan ta det här och du kan ta det här” alltså, något sånt,
för jag satt och funderade på det för mig själv häromdagen och jag skulle nog
vilja jobba någonstans där jag kan göra en skillnad, faktiskt, […] jag skulle inte
vilja jobba på, där de flesta här kommer att hamna, mellanchef på något energiföretag och sitta och läsa och räkna på marknaden i Polen på hur vi kan ta
marknadsandelar på att etablera oss i Gdanskområdet, eller liksom, sånt som
jag tycker är helt meningslöst, ta fram en ny sorts kullager för att det kommer
att gå bättre, eller alltså…
Ida: … någon slags förändring…
Veronika: Ja, gärna någon slags social förändring, Janne Josefsontyp skulle jag
inte ha någonting emot, jag läser därför kvällstidningar liksom, folk tycker liksom ”de ägnar sig åt petitesser och hänger ut en makthavare där” men jag
tycker att det, det gör en skillnad, jag har ett visst socialt engagemang. Lärare,
skulle jag kunna tänka mig, jag har det som sista utväg, hamnar jag inte på
något jag trivs på, så blir jag lärare […].
Johan, som gick civilingenjörsutbildningen i teknisk fysik, hade inte samma
tveksamheter inför eventuellt kommande yrke i näringslivet.
Johan: Jag vill till tung industri och i ett sånt företag, typ pappersmassa,
skogsindustri, kanske något oljebolag om man jobbar utomlands, metallindustri, alltså ett företag som verkligen genererar ett mervärde, på något sätt, som
225
UTBILDNINGSKAPITAL
ett fysiskt mervärde, men i ett sånt företag så skulle jag vilja jobba med strategi, alltså företagsutveckling och långsiktig strategi.
Fredrik på civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi var inte lika
övertygad som Johan om var han ville hamna efter studierna men även han
kunde tänka sig ett ”vanligt ingenjörsliknande jobb”.
Fredrik: Jag vet inte, jag tror nästan att jag kommer, kommer bli något, alltså
vanligt ingenjörsliknande jobb som, ja, ungefär.
På frågan om det var en chefsposition han ville nå svarade han så här:
Fredrik: Nej, jag vet inte om jag vill, fast jag vill inte ha någon chef heller, jag
har ingen ambition av att bli chef, men jag har inte någon lust att bli styrd av
någon chef heller. Jag vet inte vad som är värst att styra folk eller bli styrd.
Ida: Men tycker du att det är jobbigt att tänka på vad du ska göra eller?
Fredrik: Nej, det känns som att det kommer lösa sig. Det är mer att jag inte
tänker på det så mycket.
Även om Fredrik inte alls var klar över vad han egentligen ville arbeta med
efter sin utbildning litade han till att det skulle komma att ordna sig. Även
Fredrik skilde sig därmed från de två kvinnliga informanterna som i högre
grad uttryckte en oro över att inte hitta ett meningsfullt yrke.
En manligt dominerad utbildning som civilingenjörsutbildningen krävde av
de kvinnliga studenterna att de förhöll sig till detta faktum. För de manliga
studenterna var det en självklarhet att sikta mot höga positioner inom näringslivet. För de kvinnliga studenterna var utbildningens orientering mot den
privata sektorn problematisk. Vidare identifierade sig de manliga studenterna
med utbildningens innehåll fullt ut. De kvinnliga studenterna gjorde en tydligare skillnad mellan studierna och sitt privatliv och hade utvecklat strategier
för att fylla utbildningstiden med mer samhällsorienterat innehåll.
Strategier för att ”öppna upp” utbildningen
Generella utbildningar värderades högre än specifika.244 Enligt denna princip
innehar teknisk fysik större mått av utbildningskapital än mer specialiserade
civilingenjörsutbildningar, och naturvetenskaplig gymnasieutbildning mer
244
Pierre Bourdieu, La noblesse d’État. Grandes écoles et esprit de corps, Minuit, Paris, 1989,
s. 209–212. Samma tankegång kan formuleras som att manuella yrken (och yrkesutbildningar)
värderas lägre än mentala. Bengt Gesser, ”Campanella och AMS. Manuellt och mentalt arbete i
yrkesvägledningen”, s. 133–152 i Sigbrit Franke-Wikberg & Ulf P. Lundgren (eds), Karriär och
levnadsbana. En antologi om studie- och yrkesval, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1980,
s. 137.
226
UTBILDNINGSKAPITAL OCH VÄNTANDE YRKESBANOR
prestige än exempelvis teknisk dito.245 Att hålla så många vägar öppna så
länge som möjligt och att skjuta upp yrkesvalet var något som tilltalade elever och studenter med mycket utbildningsresurser. Flera av de intervjuade
angav att skälet till att de hade valt som de gjort var att det var den bredaste
utbildningsvägen.246 Hade man varit duktig i grundskolan och fått höga betyg
fanns inga egentliga alternativa vägar. Det var det naturvetenskapliga programmet som gällde.247
Eftersom det inte riktigt fanns några alternativ för dem med mycket
utbildningsresurser, återfanns på naturvetenskapligt program elever som inte
först och främst var intresserade av naturvetenskap utan snarare av att ta sig
igenom den gymnasieutbildning som ansågs ge den vidaste utgångspunkten
inför framtida studie- och yrkesval. Med andra ord, valet av gymnasieprogram
handlade inte alltid om intresse för naturvetenskap. Tvärtom, i flera intervjuer uttrycktes ett ogillande av de naturvetenskapliga ämnena. Ola valde att
göra en egen studiegång på det naturvetenskapliga programmet:
Ida: Du sa att du hade specialstudiegång? Beskriv, vad är det som är special?
Ola: Jag har plockat bort ungefär hälften av alla naturämnen. Jag har plockat
bort B-kurser i fysik B, kemi B, biologi B och matte D.
Ida: Varför har du gjort detta?
Ola: Därför att jag inte var intresserad av det, helt enkelt. Jag håller fortfarande på med biologi A. Det är den enda naturkursen som jag läser just nu.
När jag satt på fysik och kemi A så mådde jag dåligt helt enkelt för att jag var
inte intresserad av det och, det var rent psykiskt liksom. [...] För att min skolgång skulle bli lite drägligare. Jag blir ganska frustrerad när jag är tvungen att
göra saker som jag inte gillar även om man nu kan säga att jag valde ju naturlinjen, men det gick snett någonstans.
245
Vilket också korresponderar med en högre social rekrytering. Se exempelvis Donald Broady
& Mikael Palme, Högskolan som fält och studenternas livsbanor, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 1, HLS Förlag, Stockholm, 1992 [1989], och
Donald Broady & Mikael Börjesson, ”En social karta över gymnasieskolan”, s. 90–99 i
Ord&Bild, nr 3–4, 2006.
246
Läkarutbildningen kan ju tyckas vara en specifik utbildning eftersom den förbereder för en
viss typ av professionsutövande men i intervjuer med läkarstuderande visade det sig att studenterna ansåg att utbildningen var bred. Ewa Andersson & Tomas Grysell, Nöjd, klar och
duktig. Studenter på fem utbildningar om studieframgång, Umeå universitet, Umeå, 2002, s. 121–
140.
247
I Mikael Palmes undersökningar framträdde liknande mönster. Eleverna som gick på elitutbildningar såg till att de inte valde bort möjligheter och var observanta på att välja utbildningsvägar som var generella och gångbara på många områden på arbetsmarknaden. Mikael Palme,
Det kulturella kapitalet. Studier av symboliska tillgångar i det svenska utbildningssystemet 1988–
2008, Uppsala universitet, Uppsala, 2008, s. 51. Se även Else-Marie Staberg, ”Att gå den naturvetenskapliga vägen. Röster från gymnasieskolan”, s. 33–52 i Gudrun Nordborg (ed.), Makt &
kön. Tretton bidrag till feministisk kunskap, Symposium, Stockholm, 1997, s. 36–38.
227
UTBILDNINGSKAPITAL
Ett byte till det samhällsvetenskapliga programmet var inte ett alternativ för
Ola. Trots att han förmodligen inte kunde få ett fullständigt slutbetyg från
det naturvetenskapliga programmet valde han att gå kvar på programmet.
Den faktaspäckade undervisningen, de meriterade lärarna, de selekterade
klasskamraterna och så vidare skapar en utbildningskultur som var mycket
åtråvärd och uppenbarligen svår att ersätta.
De gymnasieelever som gick medieinriktning på det naturvetenskapliga
programmet menade att medieämnena lättade upp programmet. Inslaget av
de mer samhällsorienterade ämnena möjliggjorde ett val av det naturvetenskapliga programmet, trots ett ibland lågt intresse för de naturvetenskapliga
ämnena.
Påhittigheten i att göra sin utbildning mer orienterad mot samhällsvetenskap och humaniora var stor. Två av de intervjuade gjorde ett specialarbete
tillsammans av litterär karaktär där temat endast gav vaga associationer till
naturvetenskap. Andra strategier för att minska det naturvetenskapliga inslaget på programmet var att välja bort avancerade kurser i matematik och fysik
och i stället läsa mer historia, filosofi och psykologi. Det krävdes kunskaper
om hur utbildningssystemet fungerade och självförtroende i relation till
systemet för att upptäcka och våga beträda lite andra utbildningsvägar än de
gängse.248 Givetvis fann jag även hos några av de intervjuade ett intresse för de
naturvetenskapliga ämnena men då ofta kombinerat med ett lika stort
intresse för övriga områden.
Mikael menade att han var bättre i svenska och tänkte sig en yrkeskarriär
som författare. Hans lösning blev medieinriktningen på det naturvetenskapliga programmet.
Mikael: […] Anledningen till att jag valde just natur-media var att jag var väldigt bra på naturämnena framför allt matte då och sen var jag också intresserad redan då av att skriva, jag var ganska bra på, redan i högstadiet, att skriva
noveller. Även fast jag inte skrev nåt att tala om egentligen alls. Jag upptäckte
att när jag väl hade nån uppgift i svenskan så blev det väldigt bra utan att
behöva lägga ner så mycket ansträngning. Då tänkte jag att; om jag då väljer
natur-media så kommer jag kunna skriva lite […].
Både det tekniska programmet och det samhällsvetenskapliga, som var de
program som låg närmast till hands näst efter det naturvetenskapliga för eleverna, ansågs vara mindre breda och därmed mindre attraktiva. Att det naturvetenskapliga programmet i stort sett var det enda alternativet för dem som
hade presterat väl i grundskolan och för dem som kom från välutbildade
familjer måste sättas i relation till orten Uppsala. Det fanns helt enkelt inga
utmanare till programmet förutom en liten uppstickare, nämligen IB-pro-
248
För resonemang om taktiska val i utbildningssystemet se Göran Ahrne, Hedvig Ekerwald &
Håkon Leiulfsrud, Klassamhällets förändring, Arkiv, Lund, 1992 [1985], s. 83–84.
228
UTBILDNINGSKAPITAL OCH VÄNTANDE YRKESBANOR
grammet (International Baccalaureate) som är en internationell gymnasieutbildning.249 Jämförs Uppsala med Stockholm blir det tydligt att det i Stockholm vid undersökningstillfället fanns fler typer av utbildningar som konkurrerade om elever med de högsta betygen och att det naturvetenskapliga programmet där inte hade en lika självklar dominant position som i Uppsala.250
På Katedralskolan och Lundellska skolan fanns även stora möjligheter att
utöva kulturella aktiviteter, vilket bidrog till att göra den naturvetenskapliga
utbildningsvägen än bredare och mindre dominerad av naturvetenskap. På
dessa båda skolor erbjöds eleverna att läsa kurser i musik. I intervjuerna
framkom att det var vanligt att söka sig till dessa två skolor om man hade gått
i musikklass på högstadiet. Den naturvetenskapliga vägen visade sig alltså
även vara en kulturens stig. På Katedralskolans hemsida kunde man vid
undersökningstillfället läsa att uttagning till musikklasserna skedde genom
sång- och teoriprov och att teoriprovet omfattade ”notnamn, notvärden, klaver, dur- och mollskalor, intervall och enklare ackord” samt att sångprovet
innebar att man fick ”sjunga en eller två sånger, gehörsövningar och notläsning”. De kulturella aktiviteter som Katedralskolan och Lundellska skolan
erbjöd verkade för flera elever spela en avgörande roll för valet av skola. Ola
som citeras ovan satsade på en kulturell bana och började spela i skolans
orkester redan innan han påbörjade sina gymnasiala studier. Skolvalet blev
därmed en självklarhet, liksom att välja det naturvetenskapliga programmet.
De som i Uppsala valde estetiskt program hamnade på Bolandsskolan. För
Ola var detta inte ett alternativ, trots att det var musik eller teater som hägrade. I stället var det Katedralskolans kulturutbud som lockade. Bolandsskolan hade en helt annan framtoning på sin hemsida. Här gick det att läsa:
”Bolandsskolan har en dynamisk, vital spänning mellan yrkesteknik å ena
sidan och den estetiska inriktningen å andra sidan. Köra lastbil eller dansa?
Programmera eller sy?” Uppenbart var att dessa två skolors kulturella utbud
vände sig till olika elevgrupper. Ola uttryckte den ”kulturkrock” som ett val
av Bolandsskolan skulle innebära för honom på följande vis:
Ola: Det estetiska som Uppsala erbjuder finns ju på Bolandsskolan. För det
första var det ingen skola som lockade mig, samtidigt så har de väldigt låga
krav, vilket gör att man inte utvecklas lika bra enligt mig. Så jag tar ju fortfarande privatlektioner för instrument och så där utanför skolan och känner att
jag utvecklas bättre med det.
249
På IB-programmet undervisas eleverna på engelska och det är en högskoleförberedande
gymnasieutbildning. IB-programmet var i Uppsala placerat på Katedralskolan.
250
Exempelvis samhällsvetenskapliga programmet på Kungsholmen, Viktor Rydberg och
Södra Latin. Donald Broady, & Mikael Börjesson, ”En social karta över gymnasieskolan i Stockholm i
slutet av 1990-talet”, i Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, nr 1, 2002.
229
UTBILDNINGSKAPITAL
För flera av eleverna som jag intervjuade var musikutövande en viktig del av
deras liv. Möjligheten att läsa kurser i musik och sång var förstås lockande för
dessa elever och för vissa var det denna möjlighet som gjorde det tänkbart att
studera på det naturvetenskapliga programmet.251 För flertalet fungerade de
extra kurserna i musik som ett tillskott till det egna utvecklingsprojektet. De
kan sägas utgöra en viktig del i ett brett bildningsprojekt där det var viktigt
att inte satsa allt på ett kort och bli för enkelspårig. De facto fungerade även
musikträningen som en förberedelse för kommande studentliv med Allmänna
Sången, Orphei Drängar, studentorkestrar och så vidare.
251
Hur det naturvetenskapliga programmet fungerar som den kulturella elitens väg går att läsa
om i Donald Broady, Ingrid Heyman & Mikael Palme, ”Le capital culturel contesté ? Etude de
quatre lycées de Stockholm”, s. 175–212 i Donald Broady, Natalia Chmatko et Monique de
Saint Martin (eds), Formation des élites et culture transnationale, Colloque de Moscou, 27–29
avril 1996, CSEC, Ecole des hautes études en sciences sociales, Paris/SEC, ILU, Université
d’Uppsala, Uppsala, 1997. Else-Marie Staberg betonar också att eleverna på den naturvetenskapliga utbildningen gör många investeringar vid sidan om skolan. Else-Marie Staberg, ”Att gå
den naturvetenskapliga vägen. Röster från gymnasieskolan”, s. 33–52 i Makt & kön. Tretton
bidrag till feministisk kunskap, Symposion, Stockholm, 1997, s. 44.
230
SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
Tillvägagångssättet
Utbildningskapital är de åtråvärda tillgångar som skapas och lagras i utbildningssystemet och som elever och studenter tillägnar sig. Hit hör förstås betyg
och examina men också mycket annat som värderas högt när man rör sig
uppåt i utbildningssystemet och senare i arbetslivet och det sociala livet i
övrigt. Under sin utbildning samlar de mest lyckosamma på sig en växande
skatt av tillgångar, allt från exklusiva kunskaper och färdigheter till en förvissning om att tillhöra de utvalda.
I och med detta sätt att betrakta vad utbildningssystemet åstadkommer
ansluter min studie till den forskningstradition som grundlagts av den franske
sociologen Pierre Bourdieu. Själva kapitalbegreppet är centralt: med kapital
avses inte vilka tillgångar som helst utan de som igenkännes som värdefulla
och tillerkännes värde. I denna studie har sökarljuset riktats mot de allra mest
bemedlade, både i fråga om nedärvt kapital, det vill säga tillgångar som medförts från föräldrahemmet, och i fråga om förvärvat kapital, det vill säga
sådant som elever och studenter själva tillägnat sig i skolan och på annat håll.
Jag har ägnat särskild uppmärksamhet åt hur olika sociala gruppers söner och
döttrar använder sig av utbildningssystemet.
För att utforska utbildningskapitalets egenart i förhållande andra tillgångar
har jag jämfört en region där just denna art av kapital är extraordinärt koncentrerad, nämligen Uppsala, med några förorter norr om Stockholm –
Danderyd, Lidingö, Täby och Sollentuna – som utmärks av att det ekonomiska kapitalet väger tyngre.
Mitt viktigaste empiriska material har varit individbaserade data om två
studentkohorter. Den ena bestod av alla elever som i Uppsala avslutade
grundskolan år 1988 och därefter gick treårig teoretisk gymnasielinje och
vidare till högre studier; den andra av alla elever i de nämnda kommunerna
norr om Stockholm som uppfyllde samma kriterier. För att få grepp om de
två regionernas särart har jag dessutom använt motsvarande uppgifter om dels
hela riket, dels en jämförelsevis resursfattig region, Gävleborg. Den stora bilden är att Uppsala och Stockholms norrkommuner särskilde sig från riket och
ännu mer från regioner som Gävleborg genom en större koncentration av
erkända tillgångar, men av olika slag. I Uppsala finns en dominerande utbildningselit som inte existerade på samma sätt i kommunerna norr om Stockholm – visserligen var man även där mycket välutbildad men i jämförelse
231
UTBILDNINGSKAPITAL
med Uppsala var exempelvis andelen föräldrar med forskarutbildning betydligt lägre. I gengäld var de ekonomiska tillgångarna mer omfattande i Stockholms norrkommuner.
De statistiska tekniker jag framför allt nyttjat har varit specifik multipel
korrespondensanalys och euklidisk klassificering, vilka båda tillhör familjen
geometrisk dataanalys. Dessutom har jag i begränsad omfattning byggt på
intervjuer med elever och studenter.
Fördelningen av utbildningskapital i Uppsalakohorten
Ett utbildningsrum upprättades som byggde på Uppsalakohortens nedärvda
utbildnings- och ekonomiska kapital samt eget förvärvade utbildningskapital.
Utbildningsrummet åskådliggjorde mönster i fördelningen av utbildningskapitalet och blottade hierarkier och polariteter mellan olika utbildningar.
Tre axlar tolkades i Uppsalas utbildningsrum. Den första axeln – den som
förklarade mest av rummets struktur – visade hur studenter som hade tillgång till mycket nedärvt utbildningskapital omsatte detta i egna skolframgångar. Mer konkret skilde den första axeln dem som hade mycket höga
medelbetyg från gymnasiet, nådde högsta högskoleprovpoäng, hade gått
naturvetenskaplig linje på gymnasiet, hade minst en förälder som var forskarutbildad, hade minst en förälder med hög inkomst, hade minst en förälder
som var statsanställd och som hade växt upp i ett hem där fadern hade högst
utbildningsnivå av föräldrarna från dem som hade mycket låga gymnasiebetyg, hade låga högskoleprovpoäng, hade gått ekonomisk linje på gymnasiet,
hade läst spanska på gymnasiet, hade föräldrar med låg utbildningsnivå och
hade minst en förälder som var privatanställd. Universitetslärarnas och läkarnas barn placerade sig nära ”elitpolen”. Barn till dessa båda sociala grupper
kombinerade särdeles mycket nedärvt utbildningskapital med stora mängder
förvärvat utbildningskapital.
Den andra axeln i utbildningsrummet representerade framför allt en skillnad i förvärvandet av eget utbildningskapital. Axeln skilde främst de studenter som hade läst tyska och gått teknisk linje på gymnasiet från dem som
hade studerat franska och gått humanistisk linje. När kön analyserades i
rummet var huvudresultatet att manliga och kvinnliga studenter separerades
längs den andra axeln. De kvinnliga studenterna drog mot den franska och
humanistiska polen medan de manliga orienterade sig mer mot den tyska och
tekniska. Detta resultat betydde att det främst var studenternas ”egna val” och
inte tillgångarna hemifrån som separerade könen i utbildningsrummet. Två
logiker sammanföll längs denna andra axel. Det fanns dels en uppdelning
mellan å ena sidan privat och ekonomiskt och å andra sidan offentligt och
kulturellt, dels en separation av manliga och kvinnliga studenter. Dessa två
principer förstärkte varandra.
232
SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
Den tredje axeln fördjupade tolkningen av den första. Den åskådliggjorde
att alla vid elitpolen inte hade mycket av allt utan att det fanns en grupp
studenter som hade mer av nedärvt utbildningskapital och mindre av förvärvat sådant samt en grupp som hade mer av eget än av nedärvt utbildningskapital. Det var med andra ord en liten grupp studenter som inte överförde
utbildningskapitalet i den utsträckning som kunde förväntas och en grupp
som överpresterade något i relation till vad man kunde vänta sig.
Uppsalakohortens investeringar i högre utbildning
Längs den första axeln återfanns de längre högskoleutbildningarna vid den
resursstarka polen, under det att kortare utbildningar och fristående kurser
var utbildningsvägar för sociala skikt med lite tillgångar. Högskolorna rangerades också utefter en social hierarkisk princip. Medelstora högskolor och
vårdhögskolor drog mot polen med studenter som hade lite nedärvda och
förvärvade tillgångar och vårdhögskolor hade även en feminin kodning. Prestigeskolor som Karolinska Institutet och Handelshögskolan placerade sig nära
elitpolen. Kungliga Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola
hamnade också nära elitpolen men med tillägget att dessa lärosäten också
hade en manlig dominans numerärt sett. Av alla lärosäten var Uppsala universitet det i särklass vanligaste valet. Att stanna kvar på hemorten var en självklarhet för en majoritet i den undersökta Uppsalakohorten. Ungefär sju av tio
valde att läsa i Uppsala och sex av tio vid Uppsala universitet.
När de enskilda högskoleutbildningarna undersöktes närmare visade det sig
att läkarutbildningen återfanns närmast elitpolen och stod i opposition till
lärarutbildningen med inriktning mot de lägre åldrarna. Civilingenjörsutbildningar av olika slag och juristutbildningen återfanns också nära elitpolen.
Juristutbildningen hade en liten särställning bland de samhällsvetenskapliga
och humanistiska utbildningarna. Studenter som drogs till juridiken hade
jämförelsevis mycket utbildningskapital med sig i bagaget. Det var med andra
ord klassiska långa professionsutbildningar som lockade de allra mest bemedlade individerna.
Den uppdelning i å ena sidan en kvinnlig, offentlig, fransk och humanistisk
pol och å andra sidan en manlig, privat, tysk och teknisk pol som skedde i
gymnasieskolan återfanns även i högskolan. Döttrarna drog mot det humanistiska och kulturvetenskapliga området, och mot medicin och pedagogik
medan naturvetenskap och teknologi var manliga domäner. Samhällsvetenskapliga utbildningar intog förhållandevis könsneutrala positioner. Det fanns
även en skillnad mellan könen i val av fristående kurser och program.
Döttrarna valde oftare fristående kurser och sönerna oftare program. Det var
även vanligare att döttrar med måttliga tillgångar valde en kortare och mindre
meriterande högskoleutbildning än det var bland motsvarande söner.
233
UTBILDNINGSKAPITAL
Två viktiga slutsatser kunde dras av struktureringen av utbildningar i planet av axel 1 och 3: att det förvärvade utbildningskapitalet var av större betydelse för studenternas utbildningsval än det nedärvda, samt att den absoluta
skolmässiga eliten, studenter med de allra högsta betygen, tenderade att välja
mellan färre högskoleutbildningar än den sociala eliten.
Annan tyngdpunkt i Stockholms norrkommuners
utbildningsrum
I del III lämnade jag Uppsalas studentkohort och koncentrerade mig på den i
norra Stockholm. I de strukturer som blottlades återkom samma hierarkier i
norra Stockholm som i Uppsala. Det spelade således i detta avseende ingen
roll att företagsledarbarnen och barnen till högre tjänstemän i ledande befattning i privat sektor var kraftigt överrepresenterade i norra Stockholm – de
utbildningsbanor läkarnas och universitetslärarnas döttrar och söner valde
förhöll sig övriga sociala grupper till.
Den sociala sammansättningen i regionen försköt däremot tyngdpunkten i
utbildningsinvesteringarna. Förhållandet mellan naturvetenskaplig och ekonomisk linje på gymnasiet var alltså densamma i de båda utbildningsrummen
– naturvetenskaplig linje placerade sig vid elitpolen och ekonomisk linje i den
dominerade polen – men det visade sig att en större andel i Stockholmskohorten hade gått ekonomisk linje på gymnasiet. Lika trogna som individerna i Uppsalakohorten var Uppsala universitet, lika trogna var individerna i
Stockholmskohorten Stockholm som studieort. Ungefär sju av tio stannade i
Stockholm och studerade. Så mycket som var femte student valde att läsa vid
Kungliga Tekniska högskolan.
Naturvetenskapliga studier var vanliga val bland studenterna i Uppsalakohorten. Denna utbildningsväg lockade inte studenterna i Stockholmskohorten på samma sätt. Det var i stället teknologi och samhällsvetenskap,
framför allt företagsekonomi, som attraherade dem. Det tycktes med andra
ord stå en strid om hur det mest åtråvärda utbildningskapitalet skulle definieras. Naturvetenskap stod mot teknologi och företagsekonomi. De mest
extrema grupperna var å ena sidan den ekonomiska elitens söner i Stockholms norrkommuner som var helt inriktade på studier i teknologi och företagsekonomi och å andra sidan utbildningselitens söner i Uppsala som valde
humaniora, naturvetenskap och teknologi. Döttrarna spred ut sig mer över de
olika utbildningarna. Framför allt var det färre av dem som läste teknologiska
utbildningar.
Vid en finare analys av materialet framträdde mönster som förstärkte bilden av en motstridig syn på värdeskalorna. Bland civilingenjörsutbildningarna
prioriterades mest generella och prestigeladdade inriktningen, teknisk fysik,
särskilt högt i Uppsala och i synnerhet av utbildningselitens söner, medan den
234
SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
ekonomiska elitens söner i norra Stockholm föredrog andra civilingenjörsutbildningar i betydligt större utsträckning. En motsvarande motsättning
återfanns inom de naturvetenskapliga ämnena där utbildningselitens söner i
Uppsala läste matematik mer frekvent än data, medan det omvända förhållandet gällde bland den ekonomiska elitens söner i norra Stockholm. Eliternas
döttrars utbildningsval var mer spridda och det var svårare att identifiera lika
tongivande utbildningar som civilingenjörsutbildningarna var för sönerna.
En annan slutsats var att Uppsalastudenterna gjorde fler utbildningsval
som vette mot en kulturell och offentlig arbetsmarknad medan studenterna i
Stockholms norrkommuner gjorde fler val som förberedde för arbeten inom
den privata sektorn.
Eliternas söner gjorde de mest selektiva utbildningsvalen
Utifrån den multipla korrespondensanalysen genomfördes en euklidisk klassificering för studentkohorterna i Uppsala och i Stockholms norrkommuner.
Klassificeringen möjliggjorde en analys av vilka grupperingar av individer som
kunde urskiljas utifrån kombinationer av nedärvt och förvärvat utbildningskapital. Genom klassificeringen framträdde könsskillnader med större tydlighet eftersom andra egenskaper var likartat fördelat inom grupperna.
Sex grupper av studenter analyserades i de båda rummen. Två av dessa var
utpräglade elitgrupper. Jag valde att benämna dem De utvalda och Arvtagarna. Dessa grupper återfanns såväl i Uppsalas som i Stockholms norrkommuners studentkohort. De utvalda kunde sägas vara utvalda av utbildningssystemet att gå vidare med högre studier. De hade höga betyg från gymnasiet
och nästan alla hade högsta poäng från högskoleprovet. Arvtagarna hade
något mindre förvärvat utbildningskapital men mycket nedärvda utbildningstillgångar. I Stockholms norrkommuners studentkohort var Arvtagarna en
betydligt större grupp än i Uppsala. Detta resultat berodde på att Stockholmskohorten var mer socialt homogen än Uppsalakohorten. Det fanns i
Stockholms norrkommuner både en större andel föräldrar som hamnade i
kategorin högre tjänstemän och en mindre andel som tillhörde arbetarklassen.
Sönerna var i klar majoritet i gruppen De utvalda. Detta gällde i båda studentkohorterna. Det fanns med andra ord en hårt selekterad grupp manliga
studenter som i gymnasiet satsade på den naturvetenskapliga linjen och som
lyckades extremt bra på högskoleprovet och därmed hade möjlighet att välja
fritt bland högskolans utbildningar. Gemensamt för de båda kohorternas elitgrupper var även att sönernas och döttrarnas utbildningsstrategier inom
grupperna skilde sig. Både De utvaldas och Arvtagarnas söner satsade oftare
på de längre utbildningsprogrammen än gruppernas döttrar. Sönerna tycktes
således använda sina tidigare skolmeriter mer strategiskt – sett till framtida
social och ekonomisk avkastning på arbetsmarknaden – än döttrarna.
235
UTBILDNINGSKAPITAL
Familjens betydelse för alstrandet och förmedlandet av
utbildningskapital
Det nedärvda utbildningskapitalets betydelse för barnens utbildningsinvesteringar kan sammanfattas i tre huvudpoänger. För det första förmedlade de
föräldrar som själva stod utbildningssystemet nära – och som hade varit beroende av sina långa utbildningsinvesteringar för sina yrkesmässiga karriärer –
till sina söner och döttrar en känsla för att placera sig ”rätt” i systemet och en
naturlighet i att tidigt göra selektiva utbildningsval. Det förmedlades också en
tillit till utbildningssystemet och att många utbildningsår var mödan värd. Att
inte lägga alla ägg i samma korg kan sägas känneteckna utbildningselitens
strategier. De intervjuade studenterna hade satsat på breda utbildningar och
kombinerat dem med många aktiviteter vid sidan om studierna. För det andra
var det inte bara det genom föräldrarna direkt nedärvda utbildningskapitalet
som var av betydelse. Släktens utbildningstillgångar var viktiga och även
”potentiellt” nedärvt utbildningskapital – i form av exempelvis någon äldre
släktings aldrig realiserade utbildningsdrömmar – kunde påverka yngre generationers utbildningssatsningar. För det tredje styrde utbildningselitens föräldrar med mjuk hand. De kontrollerade inte barnens skolarbete. Det fanns ändå
en indirekt påverkan genom att föräldrarna trots allt var väl medvetna om
hur det gick i skolan. Behövdes stöttning fanns de tillgängliga. Men så länge
allt flöt på bra var de inte pådrivande utan gav, som barnen uppfattade det,
stor frihet. Det var således ingen ensidig utbildningssatsning som uppmuntrades inom utbildningseliten. Tvärtom kunde förmedlingen sammanfattas i
vurmandet för breda utbildningar och mångsidig livsföring.
På elitutbildningarna koncentrerades kapitalet
Det var inte bara hemmet som spelade en roll i förmedlingen av tilltron till
utbildningskapital. Elitutbildningarna var också viktiga i denna process.
Selektionen via antagningen till utbildningar var mycket viktig för utbildningselitens barn. Att valet kunde stå mellan läkarutbildningen och civilekonomprogrammet vid Handelshögskolan i Stockholm visar vilken betydelse
studenterna tillskrev selektionens betydelse för utbildningens värde. Dessa två
utbildningar har inte många ämnesmässiga beröringspunkter men den hårda
selektionen via antagningen förenar dem. För utbildningselitens barn stod
selekterande antagningsprocesser som garant för att utbildningen var gedigen
och värd att investera i. En konsekvens av att antagningen gavs sådan vikt
blev att studenterna valde mellan en handfull utbildningar. Några valde till
och med att läsa både läkarutbildningen och civilekonomutbildningen på
Handelshögskolan. En sådan krävande utbildningsstrategi innebar att värdet
av en selektiv utbildning kunde adderas till värdet av en annan och därmed
kunde studenterna särskilja sig från sina övriga studiekamrater.
236
SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
Det tedde sig som att just läkarutbildningen dominerade de övriga elitutbildningarna genom sin position där kulturella och ekonomiska aspekter
kunde förenas. Yrkets ultimata förening av humanism, status och karriärmöjligheter bidrog till dess särställning i systemet.
Den nära kopplingen mellan den naturvetenskapliga gymnasieutbildningen
och ansedda högskoleutbildningar alstrade och förmedlade utbildningskapital
i två riktningar. Gymnasieskolans naturvetenskapliga utbildning får prestige
genom att vara den utbildning i gymnasieskolan som förbereder för elitutbildningarna i högskolan. Högskolans elitutbildningar å sin sida alstrar utbildningskapital genom att fånga upp dem som har passerat naturvetenskaplig
gymnasial utbildning.
En av anledningarna till att den naturvetenskapliga gymnasieutbildningen
kommit att bli skolans kungsväg står att finna i att den innehåller mycket
matematikkurser. Matematikens roll i alstrandet av utbildningskapital framkom i intervjuerna. Dels hade matematikkurserna, framför allt inom civilingenjörsutbildningen, mer status än andra kurser, dels hade matematiktunga
utbildningar, som teknisk fysik i högskolan och det naturvetenskapliga programmet i gymnasiet, mer prestige än andra.
Gymnasieeleverna uttryckte också att det inte hade funnits några egentliga
alternativ till det naturvetenskapliga programmet om man hade varit duktig i
grundskolan. Därmed hamnade även elever på programmet som inte var särskilt intresserade av de naturvetenskapliga ämnena och matematik. En konsekvens av detta blev att eleverna utvecklade olika strategier för att öppna upp
sina utbildningar och öka de samhällsvetenskapliga och kulturella inslagen.
Värdet av att ha gått på det naturvetenskapliga programmet var stort och
därför försökte man hellre ”mjuka upp” programmet än att byta utbildning
när man inte var överförtjust i de naturvetenskapliga inslagen. Man gjorde till
exempel val och bortval som tillförde utbildningen mer samhällsorienterat
innehåll, och kombinerade studierna med mycket musik, något som erbjöds
på de gymnasieskolor där de intervjuade eleverna gick.
Utmärkande för de undersökta elitutbildningarna var vid sidan om den
omfattande stoffmängden som skulle erövras den ordning och reda på undervisningsadministrationen som rådde och som signalerade seriositet, effektivitet och professionalitet. En effektiv organisation var en nödvändig förutsättning för att studenterna skulle kunna tillgodogöra sig utbildningen. Studenterna kände dessutom att de blev tagna på allvar, att det satsades på dem och
att de var utvalda. Men elitutbildningarnas värde var inte endast kopplat till
att de erbjöd en ämnesmässigt omfattande undervisning. I intervjuerna framkom att eleverna och studenterna hade många verksamheter vid sidan om
själva studierna. På elitutbildningarna frodades aktiviteter av alltifrån politisk
till kulturell art. De intervjuade var märkbart upptagna av att klara av att
satsa mycket hårt på sina studier men samtidigt inte ge avkall på sitt sociala
liv.
237
UTBILDNINGSKAPITAL
Av detta kan man dra slutsatsen att det finns fördelar med att inte satsa
allt på ett kort. Flexibilitet ges och man har lättare att anpassa sig till oförutsedda förändringar – man har inte målat in sig i ett hörn, vilket kan vara fallet
om satsningen är alltför ensidig. Genom bredd i investeringarna tränas även
en förmåga att göra avgränsningar upp och en färdighet att disponera sin tid
optimalt. Vidare visade intervjuerna att det var viktigt att framstå som intelligent. Att lägga för mycket tid på sina studier kunde uppfattas som tecken
på brister i detta avseende.
Utbildningskapitalet definierades ytterst av sönernas val
Genom studiens fokus på utbildningskapitalet blev det synligt att de manliga
studenterna ackumulerade mer av detta än de kvinnliga studenterna. Eller
uttryckt på ett annat sätt: de utbildningar och inriktningar som männen med
mest tillgångar valde definierade de mest prestigefulla vägarna genom högskolan.
De elitutbildningar som de intervjuade studenterna gick på, det vill säga
civilekonomutbildningen på Handelshögskolan i Stockholm, läkarutbildningen på Karolinska Institutet, civilingenjörsutbildningarna i tekniskt fysik
och industriell ekonomi på Kungliga Tekniska högskolan, var mer eller
mindre manligt dominerade. Detta påstående kan verka lite märkligt eftersom exempelvis läkarutbildningen hade ungefär lika många manliga som
kvinnliga studenter. Men även om det fanns en numerär balans mellan könen
finns det skäl att hävda att de var manligt dominerade. För det första var
dessa elitutbildningar sådana som förberedde för yrkeskarriärer inom områden där männen intar mer dominanta positioner. För det andra var tendensen
att männen använde dessa utbildningar på ett lite annorlunda sätt än kvinnorna. Männen satsade i högre utsträckning på inriktningar inom utbildningarna som har hög status som kirurgi inom läkarutbildningen och finans på
civilekonomprogrammet. På detta vis satte männen agendan även om de inte
alltid var i majoritet, eller i varje fall inte i särskilt stor majoritet. För det
tredje var elitutbildningarna präglade av en manlig tradition, vilket var mest
tydligt på civilingenjörsutbildningarna.
Civilingenjörsutbildningen lockade den största andelen av sönerna – både i
Uppsalas studentkohort och i Stockholms norrkommuners studentkohort –
och attraherade förhållandevis resursstarka manliga studenter. Civilingenjörsutbildningen förbereder för yrkeskarriärer med hög social och ekonomisk
lutning. Motsvarande utbildning existerade inte för de kvinnliga studenterna.
I intervjuer med kvinnliga studenter som gick på civilingenjörsutbildningen
framkom att de skilde på studierna och sin fritid eftersom deras identiteter
inte var lika hårt kopplade till ett teknikintresse som för många av deras
manliga studiekamrater. De intervjuade kvinnliga studenterna hade på lite
olika vis gjort utbildning mer samhällsorienterad och för dem var det inte lika
238
SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
självklart som för männen att sikta mot yrken som hade en tydlig koppling
till civilingenjörsutbildningen eller till det privata näringslivet. För de kvinnliga studenterna var utbildningens orientering mot den privata sektorn snarare
problematisk.
Ett generellt resultat av de statistiska analyserna var att döttrarna spred ut
sig på ett större antal högskoleutbildningar när man såg till de utbildningar
som fångade de stora andelarna av döttrarna respektive sönerna. Sönerna
fokuserade i större utsträckning än döttrarna på utbildningar som vette mot
en arbetsmarknad inom det privata näringslivet. Döttrarna siktade inte lika
koncentrerat på ett fåtal utbildningar. De investerade i utbildningar som var
mindre professionsinriktade och som i högre grad förberedde för offentliga
tjänster. Visserligen var det i hela kohorten en större andel av döttrarna som
gick vidare med högre studier men de valde i större utsträckning än sönerna
lärosäten och utbildningar som intog en dominerad position i utbildningsrummen.
Avslutningsvis
De ovan beskrivna processerna hänger ihop. Den mycket selektiva antagningen till utbildningen, de omfattande tillgångarna eleverna och studenterna
bär med sig in i utbildningen, undervisningens svårighetsgrad, den välorganiserade undervisningen och administrationen, den starka identitetsformeringen
på utbildningen, de banor med hög social lutning som utbildningen förbereder för och koncentrationen av elitutbildningarna till landets mest betydande
region – allt detta samverkar till att alstra ett mycket omfattande utbildningskapital som koncentreras såväl geografiskt som till ett fåtal utbildningar.
Individer som tar sig till dessa utbildningsplatser erövrar en kreditvärdighet
som fungerar tvärs över utbildningssystemets olika nivåer och i relation till
arbetslivet och det sociala livet i stort. Det kan tyckas paradoxalt att de individer som kan välja i stort sett vilken utbildning de vill – det vill säga utbildningselitens barn – visar sig välja mellan ytterst få utbildningar. Jag har försökt
visa att det inte alls är paradoxalt. Logiken bakom detta är att ju mer utbildningskapitalet koncentreras desto mer effektivt blir alstrandet. Och ju mer
effektivt alstrande, desto mer eftersträvansvärd utbildning. Detta får sammanfatta de mekanismer som alstrar, fördelar och förmedlar utbildningskapital.
239
SUMMARY
Educational Capital
Its Creation, Distribution, and Transmission
Translated by Katarina Trodden
Part I (Approach). In Part I, which includes the four first chapters of this
study, I present the way in which I have approached my subject and how it
fits into the theoretical and empirical context of my field of research. I begin
by presenting the purpose of this study, which is to explore how educational
capital is generated, distributed and transmitted. Chapter 1 includes an overview of a certain domain of educational research, primarily as it is conducted
in Sweden, based on a parameter I have chosen to call “measure of education”
and variables that serve to explain the variation. Looking at this field of
research, it becomes apparent that there are comparatively few studies that
focus on the most affluent social strata, as well as studies where social groups
and both sexes are analysed together.
Furthermore, identifying inherited educational capital accessible to individuals simply on the basis of their social background is not sufficient. In the
Swedish educational system, which is based on merit, acquired educational
capital is fundamental to each individual’s progress through the system. As a
result of this meritocratic educational system, acquired educational capital
has also proved to be more important than inherited resources in terms of
the educational choices students make.
In Chapter 1 I proceed to present the tools and explanatory models I have
used, based on the French sociologist Pierre Bourdieu’s school of thought.
Statistical methods include geometric data analysis, especially specific multiple correspondence analysis and Euclidean classification, and are together
with interviews the principal methods used. These are presented in Chapter 3. The rationale behind my choice of statistical approach is that these
methods are in line with my focus on relations between, for example, social
groups, the sexes and various types of education. I would also like to emphasize the importance of relying on a combination of methods.
Chapter 4 outlines the pupil and student cohorts that have provided the
main body of empirical data for this study. The study focuses on two student
cohorts, which consisted of all grade nine leavers in the Municipality of Uppsala in 1988 who attended three-year theoretical programmes at the upper-
241
UTBILDNINGSKAPITAL
secondary school level (Sw. gymnasiet) and who also began studies at university level or an equivalent higher education, and all students who fulfilled the
same criteria in the north Stockholm municipalities. These are examined in
greater detail in parts II and III. Chapter 4 places the two cohorts in a wider
context by statistically examining all grade nine leavers in 1988 in the
Municipality of Uppsala, in the municipalities situated in the northern part
of the County of Stockholm (Danderyd, Lidingö, Täby, Sollentuna), in the
County of Gävleborg, and in the nation as a whole.
The comparison between the four cohorts revealed a number of distinctive features in Uppsala and in north Stockholm respectively. In both Uppsala and in north Stockholm, students preformed far better at primary and
secondary school level, and a larger proportion went on to higher education,
compared to the nation as a whole. In Uppsala, a university town with a high
degree of educational capital, there was little difference between the sexes.
These differences were far greater in areas where educational capital is scarce,
such as in Gävleborg. In both cases it was the daughters that were more
likely to go to university, even though the education legacy contributed to a
more even distribution between the sexes in Uppsala.
The decision to focus on the Municipality of Uppsala and the municipalities of north Stockholm was based on the premise that they were resourceful
regions, but with different emphases, which was confirmed by the statistics.
The number of parents who had pursued postgraduate studies was far greater
in Uppsala, while the northern municipalities of Stockholm were more affluent.
***
Part II (Academy) includes chapters 5, 6 and 7. It deals with the distribution
and transmission of educational capital in Uppsala. A specific multiple correspondence analysis carried out based on the students’ inherited educational
and financial assets and their acquired educational capital is presented in
Chapter 5. The analysis resulted in a multidimensional space labelled “educational space” since the active variables predominantly concern educational
features. The hierarchies and polarities within the educational space were
associated with the various types and size of their respective assets.
Axis 1—the one that determines most of the structure—shows that the
inherited educational capital was converted into future successes for the
individual students within the school system. By contrast, Axis 2 describes
the students’ own assets. It primarily distinguishes between students who had
attended an engineering programme in upper-secondary school and had
German on the curriculum from those who had studied French and had
passed the humanities programme. Axis 3 provides a correction of Axis 1. It
shows that everyone at the elite pole did not have large assets of all components, but that there was a group of students with more inherited and less
242
SUMMARY
acquired educational capital, and a group of students that had more personal
than inherited educational capital. In other words, there was a small group of
students that did not transfer their educational capital as expected and one
group in which performance to some degree exceeded expectations.
A more in-depth analysis of the educational space is found in Chapter 6.
The sons and daughters of university teachers and doctors are found along
Axis 1 nearest to the “elite pole.” Children belonging to these two groups
combined a particularly strong legacy of inherited educational capital with
major assets consisting of acquired educational capital. Another trait found
along Axis 1 was that students who entered longer higher education programmes were predominantly positioned at the privileged pool, while shorter
education programmes and individual courses were chosen among social
strata characterized by fewer assets. A closer look at where the individual
university programmes are found on the graph reveals that the education
closest to the elite pole was the medical programme. Teacher training for the
lower age groups was found at the other end of the axis. Various engineering
programmes and the law programme were also found near the elite pole. The
law programme held a unique position among the arts and social sciences
programmes. Students who chose this programme were better off in terms of
assets. In other words, the classic, long-term professional educations were
selected by the most advantaged individuals. Uppsala University was by far
the most popular institute of higher education, and was the choice of
approximately 6 out of 10 students in the Uppsala cohort.
Male and female students were separated along Axis 2. Female students
ended up nearer the French/humanities pole, while the male students were
found closer to the German/engineering pole. Two rationales coincided along
Axis 2 where on the one hand there was a distinction between private/economic and public/cultural aspects and on the other a division of
male and female students into separate groups. These two principles reinforced one another. The division into a French/humanities/female/public
sector pole and a German/engineering/male/private sector pole that was
formed at upper-secondary school was also found at the level of higher education where the daughters were more attracted to the humanities, but also
to the medical programme and the teacher training programmes. Natural
sciences and engineering were male domains, and the social sciences were
chosen by a fairly equal number of men and women.
The elite was divided into one social and one more meritocratic group of
students found along Axis 3, and it turned out that children of parents that
belonged to different teacher categories showed very different characteristics,
where the children of university teachers were positioned at the social elite
pole and the children of subject teachers were more oriented towards the
meritocratic pole. The conclusion that could be drawn from the distribution
of education programmes along Axis 3 was that acquired educational capital
was more relevant to the students’ education strategy than inherited capital,
243
UTBILDNINGSKAPITAL
and that top students tended to make their choices from a more restricted
selection of programmes than the social elite.
Chapter 7 presents the results of a Euclidean classification, which emanated in six student groups. Two of these, The Chosen and The Inheritors,
were typical elite groups, but in different ways. The Chosen were selected by
the educational system to continue their studies at an institute of higher education. They left upper-secondary school with top grades, and almost all of
them performed extremely well at the national university aptitude test. The
Inheritors are characterised by a somewhat smaller acquired educational
capital, but a great deal of inherited educational capital. The dominant group
among The Inheritors consisted of sons, which can largely be explained by the
fact that men generally do better at the university aptitude test than women
(but since women normally graduate with higher grades, they are less
inclined to take the test).
The education strategies varied somewhat between the two groups, and
there were differences as to the individual students’ interest in aiming for
higher education both among the daughters and the sons. The Chosen, which
was the most highly selected group in terms of merit, were more oriented
towards the longest university programmes, while The Inheritors, were less
likely to chose these, which is logical since they simply did not get good
enough grades or performed less well at the university aptitude test to be
eligible for the most popular programmes. The sons in both The Chosen
group and The Inheritors group were more likely to choose longer education
programmes. The sons seemed to have a more strategic approach than the
daughters in terms of putting their school results in relation to social and
economic gains in their future working life.
***
Part III (Plutocracy). The distribution and transmission of educational capital
in the northern municipalities of the County of Stockholm are analysed in
chapters 8, 9 and 10. The relevant student cohort was investigated using the
same method as for the Uppsala cohort. The same variables were used as
active in the specific multiple correspondence analysis of the north Stockholm cohort, which is described in more detail in chapters 8 and 9. One of
the chief results is that axes 1, 2 and 3 were similar in several respects. Axis 1
describes capital volume, Axis 2 expresses a German/engineering and a
French/humanities pole and Axis 3 places a social elite against a comparatively meritocratic elite. The north Stockholm educational space included a
fourth axis that could also be interpreted from a sociological point of view.
Three poles where established in the plane of axes 3–4 based on an economic, a meritocratic and a social elite. A purely economic elite was thus
found to be present in the north Stockholm cohort, but not in the Uppsala
cohort. In the plane of axes 3–4, the children of business executives and
244
SUMMARY
teachers were the furthest apart. The children of business executives, but also
children whose parents were lawyers or held senior positions in the private
sector, dominated the “economic elite pole,” the children of university teachers dominated the “social elite pole” and the children of subject teachers and
class teachers the more “meritocratic elite pole”.
There was little difference between the two cohorts in terms of choice of
institution or university programme. The individuals included in the Uppsala
cohort were just as likely to choose Uppsala University as the individuals in
the north Stockholm cohort were likely to choose to pursue their higher
education in Stockholm. Stockholm University, the Royal Institute of Technology, the Stockholm Institute of Education, the Karolinska Institutet and
the Stockholm School of Economics contributed to the fact that approximately 7 of 10 chose to remain in Stockholm. Individuals in the north Stockholm student cohort were more likely to study engineering, social sciences
(usually business administration) and to study abroad than the corresponding
Uppsala cohort. The Uppsala students were more inclined towards natural
sciences, but also towards humanities, art and medicine. That is to say, the
students in Uppsala made more of their choices with future employment
within the cultural or public sectors in mind, while the north Stockholm
students to a higher degree selected educations that would prepare them for
a career within the private sector.
In the plane of axes 3–4, which distinguished a social elite from an economic elite and a more meritocratic elite, there were a number of visibly
separated university educations: engineering physics was most clearly associated with the meritocratic elite pole, the medical programme was found
somewhere in between the meritocratic elite and the social elite while studies abroad, languages as well as social sciences and business administration
were found closer to the economic elite pole.
Chapter 10 deals with the six student groups that emerged in the Euclidean classification. These groups were rather similar to the groups that were
created in conjunction with the classification of the Uppsala student cohort,
which was a result of the fact that the outcome of the two multiple correspondence analyses on which the classifications were based were similar. This
does not entail, however, that the groups were identical. There were differences in terms of size and combination of capital assets between the groups
within the cohorts, and the size of the groups varied. However, the Stockholm cohort analysis also generated two elite groups that are best described
as The Chosen and The Inheritors. The students that belonged to The Chosen
left upper-secondary school with top grades and all passed the university
aptitude test with excellent results. The Stockholm cohort Inheritors differed
from their counterparts in Uppsala. The Stockholm group was considerably
larger, which meant that it was more heterogeneous in terms of social class
than the corresponding group in the Uppsala student cohort. Sons were in a
clear majority in The Chosen group, and they were somewhat more numer245
UTBILDNINGSKAPITAL
ous in The Inheritors group. The sons dominated The Chosen elite in both the
Uppsala and the north Stockholm cohort. In other words, there was a
strongly selected group of male students (and a smaller group of female students) who did extremely well at the university aptitude test (The Chosen)
and who chose to study natural sciences at upper-secondary school, thereby
gaining access to the full range of university educations.
***
Part IV (Different Perspectives on Educational Capital) includes chapters 11 to
14 and deals with the generating and transmission of educational capital in a
more general perspective. This section is largely based on interviews with
upper-secondary school pupils and university students. Chapter 11 deals with
educational capital and geographical location, and describes a comparison
between Uppsala and north Stockholm. I abandon this comparison in chapters 12 to 14, which focus on elite educations and the strategies of the education elite from a more general point of view.
The analyses of the educational spaces in Part II and Part III showed that
the same hierarchies were present in both geographical regions. For example,
it made no difference if a particular location showed an overrepresentation of
children with parents who were business executives, all social groups related
to the education strategies that the sons and daughters of doctors and university teachers choose to pursue. The education elite thus dominated over the
economic elite in the educational spaces. This far, the comparison was made
“free-hand”. A statistical comparison of the structures of the educational
spaces for Uppsala and north Stockholm is presented in Chapter 11. It turned
out that the educational spaces are very similar also from a statistical point of
view.
However, the social mix within the region tipped the balance of the educational investment. If there was a greater number of children of business
executives in the studied cohort, as was the case in north Stockholm, a
greater percentage chose an economic programme at upper-secondary school,
and more students were attracted to business administration and engineering
studies at university level. The hierarchies within the different educations
were not affected, however. The social sciences programme related to the
other upper-secondary school programmes in exactly the same way in both
geographical locations. The same was true for German and French studies,
and so on. The structure of the educational spaces was thus identical while
the relative weight between the positions differed.
To be geographically close to the university was important according to
the interviewed upper-secondary school pupils in Uppsala. One could argue
that these children had been born and raised in an environment completely
centred around academia, and that prestigious seats of learning were a natural
choice for the sons and daughters of the education elite who also had
246
SUMMARY
attended upper-secondary schools at old and venerable institutions with long
traditions of preparing their pupils for such academic careers. The interviews
showed that one aspect of the importance of place was that of building and
maintaining social networks. The interviewees in Stockholm considered this
city to be very important to the social networks they had established during
and between periods of study.
Chapter 12 takes a closer look at the inherited educational capital’s
importance to children’s education investment. In this chapter I arrive at
three main conclusions. Firstly, those parents who have achieved their social
position in life due to the education system transmitted to their sons and
daughters an understanding of how to find their place within the system as
well as skills that allow them to make selective choices early on. Some key
aspects that were communicated included the general assumption that one
should spend many years within the education system, an inside knowledge
of how the system works and the degree of importance of the various education programmes. The education elite did not encourage a one-sided strategy.
On the contrary, they were likely to advocate diversity in terms of education
and lifestyle.
Secondly, it is not only the educational capital inherited from the parents
that is involved. The education assets of the entire extended family are
important; even “potential” inherited educational capital—in the form of
unfulfilled dreams that had never been realized—proved to influence the
choices made by the younger generation.
Thirdly, the parents of the education elite proved to have chosen a gentle
attitude to their children’s schooling, and they had not controlled their
schoolwork. They did, however, exert an indirect influence since they were
well aware of their children’s performance at school. They were always prepared to help out if their children needed support, but they did nothing as
long as everything went smoothly. Instead, the students reported that they, as
they saw it, were given a great amount of freedom.
In Chapter 13 I further refine my analysis of how educational capital can
be understood in the context of the educational system. I argue for the fact
that educational value is generated, among other things, by means of each
individual’s inherited and previously acquired educational assets, which they
bring into the system.
The selection process for the different educations was very important to
the children of the education elite. The use of earlier achievements in selective admission processes meant that they increased their capital rather than
spent it. A student may have the choice of applying either for the medical
programme at the Karolinska Institutet or the business administration programme at the Stockholm School of Economics; two programmes that have
little in common in terms of content, but that are equally hard to get in to.
Some chose both elite schools. A highly demanding strategy such as this,
which involves a major educational investment, enabled these students to
247
UTBILDNINGSKAPITAL
add the value of one selective education to that of another, which meant that
they were able to distinguish themselves from their peers. These students had
chosen between, and could only imagine attending, a very limited number of
educations, which narrowed their horizon of opportunities.
The close connection between the natural sciences programme at uppersecondary school level and the most prestigious university educations generated and transmitted educational capital in two separate directions. The science programme at upper-secondary school becomes of value as it prepares
the students for prestigious university programmes, and the elite university
programmes generate educational capital by recruiting natural science students. The smooth transition between the royal road of upper-secondary
education, the natural science programme, and the elite university programmes, is highly important for everyone involved, the schools as well as
the students.
Mathematics had a prominent role in the generation of educational capital.
One reason was that mathematics courses were more prestigious than other
courses for example at the engineering programmes; another reason was that
programmes that were strong on mathematics were considered to be of a
higher status than others.
Both the upper-secondary school pupils and the university students
claimed that they were involved in many different extracurricular activities
and that they were busy trying to balance their desire to make a serious effort
at school without it affecting their social life too much. There are gains to be
made by not being too focused only on your studies. You achieve a certain
amount of flexibility resulting in a greater choice. A wide-ranging investment
also teaches you to prioritize and make the most of your time. Furthermore,
the interviewees reported that it was important to seem to be clever.
Spending too much time studying might give the impression that you are not
bright enough to be doing a certain programme.
One prominent feature of the elite programmes included in this study was
that they were extremely well organised, which communicated a high degree
of efficiency and professionalism. The students felt that they were taken seriously, that they were backed-up and that they had been specially selected.
Naturally, this affected the educational capital generated in a positive way.
In Chapter 14 I discuss educational capital in relation to the professional
life for which the students at the elite programmes are being prepared. It
appears that the medical programme dominates over the other elite programmes by holding a position in which cultural and economic aspects
merge. The humanitarian character of the profession is evident and the large
knowledge base that the profession requires, career opportunities as well as
the highly paid jobs that are available to medical professionals all contribute
to the unique position of this programme within the system.
The civil engineering programmes were most attractive to the sons—both
in the Uppsala student cohort and in the north Stockholm cohort—especially
248
SUMMARY
to those who were comparatively wealthy. Civil engineering programmes
prepare students for a professional career leading to high status in society and
a high economic return on their investment. There was no equivalent education for female students. The interviewed women who attended civil engineering programmes reported that they separated their studies and their
social life since their personal identities were less associated with a keen
interest in technology than their male peers. These women had in various
ways chosen a more civic approach, and in their case it was not entirely a
matter of course to aim for professions that were associated with their educational background or private industry.
The study ends with a Summary and Conclusions, where I attempt to say
something in general terms about the mechanisms that generate, distribute
and transmit educational capital. It may seem paradoxical that those individuals who are able to choose virtually any education they please—that is to
say the children of the education elite—turn out to make their selection
from a very limited set of educations, a pattern which holds true especially
for the sons. I have attempted to demonstrate that this is not as paradoxical
as it seems. It is only logical that the more concentrated the educational
capital, the more attractive, and consequently more valuable, it is. This
observation concludes this summary about the mechanisms that generate,
distribute and transmit educational capital.
***
249
APPENDIX
Tabeller till kapitel 4
Tabell 6.
Jämförelse riket, Gävleborg, Uppsalas elev- och studentkohort,
norra Stockholms elev- och studentkohort.
Uppsalas
Riket Gävleborg elevkohort
Antal
Utbildningsnivå
hushåll, andel
Ej i FoB
Ej uppgift
Grundskola
-årig gymn.utb.
–-årig gymn.utb.
Högskola max år
Högskola minst år
Forskarutbildning
Totalt
Inkomst
Första decilen
Medianinkomst
Tionde decilen
Medelbetyg
grundskolan, andel
Övergång till
högskolan, andel
Uppsalas Stockholm
studentnorra,
kohort elevkohort
Stockholm
norra,
studentkohort
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
–,
,–,
,–,
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Ej högskola
Kurs
Program
Utlandsstudier
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
251
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 7.
Män och kvinnors medelbetyg och övergång till högskolan.
Jämförelse riket, Gävleborg, Uppsalas elev- och studentkohort,
norra Stockholms elev- och studentkohort.
Medelbetyg grundskolan
Övergång till högskolan
Antal –, ,–, ,–, Totalt Ej hgsk Kurs Program Utland
,
,
, ,
, ,
,
,
,
,
, ,
, ,
,
,
Totalt
,
,
Riket
Män
Kvinnor
Gävleborg
Män
Kvinnor
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Uppsalas
elevkohort
Män
Kvinnor
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
, ,
,
,
,
,
,
,
Uppsalas
studentkohort
Män
Kvinnor
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
, ,
,
,
,
,
,
,
Stockholm norra,
elevkohort
Män
Kvinnor
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
, ,
,
,
,
,
,
,
Stockholm norra,
studentkohort
Män
Kvinnor
,
,
,
,
,
,
, ,
, ,
,
,
,
,
,
,
Tabell 8.
,
,
Fäder och mödrars andel högutbildade, i privat och offentlig sektor,
arbetar mer än 35 timmar/vecka, högre tjänsteman, arbetarklass,
samt medianinkomst. Jämförelse riket, Gävleborg, Uppsalas elevoch studentkohort, norra Stockholms elev- och studentkohort.
Högskola Offentlig Privat Arbetar mer
minst sektor, sektor, än tim./v.,
Antal år, andel
andel andel
andel
,
,
,
,
,
,
,
,
Inkomst,
median
Högre
tjänste- Arbetarmän,
klass,
andel
andel
,
,
,
,
Riket
Far
Mor
Gävleborg
Far
Mor
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Uppsala,
elevkohort
Far
Mor
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Uppsala,
studentkohort
Far
Mor
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Stockholm norra,
elevkohort
Far
Mor
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Stockholm norra,
studentkohort
Far
Mor
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
252
APPENDIX
Tabell 9.
Föräldrarnas sociala grupp. Jämförelse riket, Gävleborg, Uppsalas
elev- och studentkohort, norra Stockholms elev- och studentkohort.
Antal
Civilingenjör
Tekniker, off.
Tekniker, privat
Förmän, privat
Läkare
Hälso- o sjukv.-anställda
Universitetslärare
Ämneslärare
Klasslärare
Jurist
Journalist
Konstproducenter
Högre tjänstemän, off.
Högre tjänstemän, priv.
Tj.män på mellannivå, off.
Tj.män på mellannivå, pri.
Företagsledare
Kontorsanställda, off.
Kontorsanställda, priv.
Handelsmän
Småföretagare
Handelsanställda
Lantarbetare
Bönder, fiskare
Kval. arbetare i prod.
Okval. arbetare i prod.
Kval. arbetare i service
Okval. arbetare. i service
Poliser
Officerare
Övriga
Ej förvärvsarb.
Externt bortfall
Totalt
Uppsala Stockholm
studentnorra,
kohort elevkohort
Stockholm
norra,
studentkohort
Riket
Gävleborg
Uppsala
elevkohort
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
253
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 10.
32 sociala grupper efter andel fäder resp. mödrar som definierar gruppen,
gifta, ensamstående mödrar, villa och lägenhet, hyresrätt. Riket.
Antal Andel
Civilingenjör
Tekniker, off.
Tekniker, privat
Förmän
Läkare
Hälso- o sjukv.-anställda
Universitetslärare
Ämneslärare
Klasslärare
Jurist
Journalist
Konstproducenter
Högre tjänstemän, off.
Högre tjänstemän, priv.
Tj.män, mellannivå, off.
Tj.män, mellannivå, priv.
Företagsledare
Kontorsanställda, off.
Kontorsanställda, priv.
Handelsmän
Småföretagare
Handelsanställda
Lantarbetare
Bönder, fiskare
Kval. arbetare i prod.
Okval. arbetare i prod.
Kval. arbetare i service
Okval. arbetare. i service
Poliser
Officerare
Övriga
Ej förvärvsarb.
Externt o internt bortfall
Totalt
254
Far
definierar
gruppen
Mor
definierar
gruppen
Gifta
Ensamstående
mor
Villa
Lägenhet
hyresrätt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 11. 32 sociala grupper efter andel högutbildade, medianinkomst,
yrkesverksamma i privat och offentlig sektor. Riket.
Civilingenjör
Tekniker, off.
Tekniker, privat
Förmän
Läkare
Hälso- o sjukv.-anställda
Universitetslärare
Ämneslärare
Klasslärare
Jurist
Journalist
Konstproducenter
Högre tjänstemän, off.
Högre tjänstemän, priv.
Tj.män på mellannivå, off.
Tj.män på mellannivå, pri.
Företagsledare
Kontorsanställda, off.
Kontorsanställda, priv.
Handelsmän
Småföretagare
Handelsanställda
Lantarbetare
Bönder, fiskare
Kval. arbetare i prod.
Okval. arbetare i prod.
Kval. arbetare i service
Okval. arbetare. i service
Poliser
Officerare
Övriga
Ej förvärvsarb.
Externt och internt bortfall
Totalt
Antal
Andel
Högskola
minst år,
andel
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Inkomst,
Offentlig Privat sektor,
median sektor, andel
andel
255
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 12. 6 sociala grupper efter andel högutbildade, medianinkomst,
yrkesverksamma i privat och offentlig sektor. Jämförelse riket,
Gävleborg, Uppsalas elev- och studentkohort, norra Stockholms
elev- och studentkohort.
Antal
Andel
,
,
,
,
,
,
Högskola
Offentlig Privat
minst år, Inkomst,
sektor,
sektor,
andel
median
andel
andel
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Civilingenjör*
Riket
Gävleborg
Uppsalas elevkohort
Uppsalas studentkohort
Sthlm norra, elevkohort
Sthlm norra, studentkohort
Läkare
Riket
Gävleborg
Uppsalas elevkohort
Uppsalas studentkohort
Sthlm norra, elevkohort
Sthlm norra, studentkohort
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Universitetslärare
Riket
Gävleborg
Uppsalas elevkohort
Uppsalas studentkohort
Sthlm norra, elevkohort
Sthlm norra, studentkohort
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Högre tjänstemän,
offentlig sektor
Riket
Gävleborg
Uppsalas elevkohort
Uppsalas studentkohort
Sthlm norra, elevkohort
Sthlm norra, studentkohort
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Högre tjänstemän,
privat sektor
Riket
Gävleborg
Uppsalas elevkohort
Uppsalas studentkohort
Sthlm norra, elevkohort
Sthlm norra, studentkohort
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Företagsledare
Riket
Gävleborg
Uppsalas elevkohort
Uppsalas studentkohort
Sthlm norra, elevkohort
Sthlm norra, studentkohort
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
* Det kan verka märkligt att inte alla civilingenjörer har en längre högskoleutbildning men
resultatet beror på att yrket inte har en skyddad titel, det vill säga att det är möjligt att uppnå
en position som civilingenjör utan längre utbildning.
256
APPENDIX
Tabell 13. 6 sociala grupper efter andel fäder resp. mödrar som definierar
gruppen, gifta, ensamstående mödrar, villa och lägenhet, hyresrätt.
Jämförelse riket, Gävleborg, Uppsalas elev- och studentkohort,
norra Stockholms elev- och studentkohort.
Far
definierar
gruppen
,
,
,
,
,
,
Mor
Ensamdefinierar
stående
Lägenhet
gruppen Gifta
mor Villa hyresrätt
, ,
, ,
,
, ,
, ,
,
, ,
, ,
,
, ,
, ,
,
, ,
,
,
,
, ,
, ,
,
Civilingenjör
Riket
Gävleborg
Uppsalas elevkohort
Uppsalas studentkohort
Sthlm norra, elevkohort
Sthlm norra, stud.kohort
Antal Andel
,
,
,
,
,
,
Läkare
Riket
Gävleborg
Uppsalas elevkohort
Uppsalas studentkohort
Sthlm norra, elevkohort
Sthlm norra, stud.kohort
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Universitetslärare Riket
Gävleborg
Uppsalas elevkohort
Uppsalas studentkohort
Sthlm norra, elevkohort
Sthlm norra, stud.kohort
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
, ,
, ,
, ,
,
,
, ,
Högre tjänstemän, Riket
off.
Gävleborg
Uppsalas elevkohort
Uppsalas studentkohort
Sthlm norra, elevkohort
Sthlm norra, stud.kohort
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Högre tjänstemän, Riket
priv.
Gävleborg
Uppsalas elevkohort
Uppsalas studentkohort
Sthlm norra, elevkohort
Sthlm norra, stud.kohort
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Företagsledare
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Riket
Gävleborg
Uppsalas elevkohort
Uppsalas studentkohort
Sthlm norra, elevkohort
Sthlm norra, stud.kohort
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
,
,
,
,
,
,
257
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 14.
Fadern 32 sociala grupper och moderns socioekonomiska ställning. Riket.
M-Tj.-män mellannivå
M-Lägre tjänstemän
M-Egna företagare
M-Jordbrukare
M-Arbetare
M-Övriga
Totalt
258
M-Högre tjänstemän
Totalt
M-Ej i fob
F-Kval. arbetare i prod.
F-Okval. arbetare i prod.
F-Kval. arbetare i service
F-Okval. arbetare. i service
F-Poliser
F-Officerare
F-Övriga
F-Ej förvärvsarb.
F-Externt bortfall
N
F-Civilingenjör
F-Tekniker, off.
F-Tekniker, privat
F-Förmän, privat
F-Läkare
F-Hälso- o sjukvårdsanställda
F-Universitetslärare
F-Ämneslärare
F-Klasslärare
F-Jurist
F-Journalist
F-Konstproducenter
F-Högre tjänstemän, off.
F-Högre tjänstemän, priv.
F-Tj.män på mellannivå, off.
F-Tj.män på mellannivå, pri.
F-Företagsledare
F-Kontorsanställda, off.
F-Kontorsanställda, priv.
F-Handelsmän
F-Småföretagare
F-Handelsanställda
F-Lantarbetare
F-Bönder, fiskare
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 15.
Modern 32 sociala grupper och faderns socioekonomiska ställning. Riket.
F-Tj.-män mellannivå
F-Lägre tjänstemän
F-Egna företagare
F-Jordbrukare
F-Arbetare
F-Övriga
Totalt
Totalt
F-Högre tjänstemän
M-Kval. arbetare i prod.
M-Okval. arbetare i prod.
M-Kval. arbetare i service
M-Okval. arbetare. i service
M-Poliser
M-Officerare
M-Övriga
M-Ej förvärvsarb.
M-Externt bortfall
F-Ej i fob
N
M-Civilingenjör
M-Tekniker, off.
M-Tekniker, privat
M-Förmän, privat
M-Läkare
M-Hälso- o sjukvårdsanställda
M-Universitetslärare
M-Ämneslärare
M-Klasslärare
M-Jurist
M-Journalist
M-Konstproducenter
M-Högre tjänstemän, off.
M-Högre tjänstemän, priv.
M-Tj.män på mellannivå, off.
M-Tj.män på mellannivå, pri.
M-Företagsledare
M-Kontorsanställda, off.
M-Kontorsanställda, priv.
M-Handelsmän
M-Småföretagare
M-Handelsanställda
M-Lantarbetare
M-Bönder, fiskare
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
259
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabeller till kapitel 5
Tabell 16. Egenvärden, modifierade egenvärden, andelar, procent och
ackumulerad procent. Axel 1–38.
Axel
Andelar
Procent
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
260
Egenvärden Modifierade egenvärden
Ackumulerade procent
APPENDIX
Tabell 17. Tolkning av axel 1 och 3.
Bidrag
Kumul- Modaliteter
ativt Plussida
Modaliteter
Bidrag Minussida
Bidrag
8,7 Forskarutb.
14,1
Axel
Variabel
Axel 1
Högsta utb.-nivå
24,4
Gymnasieutbildning
14,7
39,1 Ekonomisk
4,5 Naturvetenskap
9,9
Gymnasiebetyg
14,6
53,7 0–2,93
3,9 4,28–5,00
8,8
Sektor
11,7
65,4 Privatanställd
3,1 Statsanställd
7,4
Högskoleprovpoäng
11,2
76,6 0–0,8 poäng
4,4 1,8–2,0 poäng
3,9
Sammanräk. inkomst
9,9
86,5 Låg inkomst
2,1 Hög inkomst
3,3
Relation utbildningsnivå
,
,
Spanska gymnasiet
,
, Spanska
Franska gymnasiet
,
,
Tyska gymnasiet
,
,
Tyska gymnasiet
30,8
Ej tyska
Franska gymnasiet
21,9
53,2 Franska
12,9 Ej franska
9,0
Spanska gymnasiet
15,5
68,0 Spanska
10,6 Ej spanska
4,9
Gymnasieutbildning
15,0
82,6 Humanistisk
6,6 Teknisk
5,4
Totalt
Axel 2
Max 4-årig gymn.
Far högst utb.
, Totalt
Samhällsvet.
Axel 3
, Totalt
,
16,1 Tyska
14,7
2,5
Sektor
,
,
Kommunanställd
2,6 Privatanställd
Sammanräknad inkomst
,
, Mkt låg inkomst
2,8
Högskoleprovpoäng
,
,
Gymnasiebetyg
,
,
Högsta utbildningsnivå
,
,
Relation utbildningsnivå
,
,
Totalt
, Totalt
Högsta utb.-nivå
22,7
Relation utb.-nivå
18,8
Forskarutbildning
41,5 Far högst utb.
14,7
56,2 Statsanställd
Gymnasiebetyg
13,3
69,5 0–2,93
Högskoleprovpoäng
12,0
81,6 0–0,8 poäng
Ej gjort provet
Totalt
Spanska gymnasiet
,
,
Spanska
Franska gymnasiet
,
,
Gymnasieutbildning
,
,
Sammanräknad inkomst
,
,
Tyska gymnasiet
,
,
, Totalt
3,0
, Totalt
,
10,7 Högskola > 3år
11,1
10,9 Lika utb.
Mor högst utb.
Sektor
2,9
3,2
7,0 Kommunanställd
10,4 3,88–4,27
4,4 1,8–2,0 poäng
4,7
3,1
6,5
2,0
3,6
2,7
3,6
, Totalt
,
Kursiv stil markerar att variabeln eller modaliteten i fråga ligger under genomsnittvärdet men
har ändå givits status som förklarande variabel eller modalitet eftersom värdet har legat nära
genomsnittet.
261
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabeller till kapitel 6
Tabell 18. Kön som supplementär variabel. Koordinater för axel 1–3.
Man
Kvinna
Antal
Axel Axel Axel -,
,
,
-,
-,
,
Tabell 19. 32 och 19 sociala grupper.
Totalt
Ej i fob
Ej förvärvsarb.
Övriga
Arbetare i prod., lantarbet.
Arbetare i service, förmän
Småför., handelsmän
Tj.män priv., kontorsanst., pr.
Tj.män off., kontorsanst. off.
Högre tj.-män priv.,
Kulturprod., journalister
Högre tj. män off., jurister
Klasslärare
Ämneslärare
Universitetslärare
Hälso- o sjukv.-anställda
Läkare
Tekniker, privat
262
Tekniker, off.
Civilingenjör
Civilingenjör
Tekniker, off.
Tekniker, privat
Förmän
Läkare
Hälso- o sjukv.-anställda
Universitetslärare
Ämneslärare
Klasslärare
Jurist
Journalist
Kulturproducenter
Högre tjänstemän, off.
Högre tjänstemän, priv.
Tj.män på mellannivå, off.
Tj.män på mellannivå, pri.
Företagsledare
Kontorsanställda, off.
Kontorsanställda, priv.
Handelsmän
Småföretagare
Handelsanställda
Lantarbetare
Bönder, fiskare
Kval. arbetare i prod.
Okval. arbetare i prod.
Kval. arbetare i service
Okval. arbetare. i service
Poliser
Övriga
Ej förvärvsarb.
Ej i fob
Totalt
APPENDIX
Tabell 20. 19 sociala grupper som supplementär variabel. Koordinater för axel 1–3.
Sociala grupper
Civilingenjör
Tekniker, offentlig sektor
Tekniker, privat sektor
Läkare
Hälso- o sjukvårdsanställda
Universitetslärare
Ämneslärare
Klasslärare
Högre tjänstemän off., jurister
Högre tjänstemän priv., företagsledare
Konstproducenter, journalister
Tjänstemän mellannivå, offentlig sektor
Tjänstemän mellannivå, privat sektor
Småföretagare, handelsmän, handelsanställda
Kval. o okval. arbetare i produktion
Okval. o kval. arbetare i service
Övriga
Ej förvärvsarb.
Ej i Fob
Antal
Axel -,
,
,
-,
,
-,
-,
,
-,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
-
Axel -,
-,
-,
,
,
-,
,
,
,
-,
,
,
-,
-,
-,
,
,
,
-
Axel ,
,
-,
,
-,
,
-,
-,
-,
-,
-,
,
,
-,
-,
,
-,
,
-
263
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 21. 17 sociala grupper och föräldrarnas högsta utbildningsnivå, relation
mellan föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas sektor samt
föräldrarnas sammanräknade inkomst.
Högsta utb.-nivå
Rel. för. utb.-nivå
Sektor
Totalt
Inkomst
Övriga
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Ej uppgift
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
-årig gymn.
, , ,
, ,
,
,
,
,
, , ,
, ,
,
, , , , , ,
,
, ,
, , ,
, , , ,
, , , ,
Forskarutb.
,
Totalt
,
, ,
, , ,
Ej uppgift
,
,
,
,
,
Endast en för.
, ,
,
, ,
,
,
,
, , ,
,
,
,
,
Arbetare i service, förmän
,
Högskola år
Arbetare i prod., lantarb.
,
, , , ,
Småföretagare
Tj.män mellannivå priv.
Tj.män mellannivå off.
Hgr tj.män priv., företagsledare
Hgr tj. män off., jurister
Konstproducenter, journalister
Klasslärare
Ämneslärare
Universitetslärare
Hälso- o sjukv.-anställda
Läkare
Tekniker, privat
,
Högskola < år
Tekniker, off.
Civilingenjör
264
Antal
Utb. ej i Fob
, , , , ,
, , , , ,
, ,
,
,
, , ,
,
, ,
, ,
,
,
,
,
,
,
, , , ,
,
, , ,
,
, , , ,
,
Far högst
, , , , , , , ,
, , , , ,
Mor högst
, , ,
Lika höga
, , , , , , , ,
, , ,
,
,
, , , , ,
Totalt
, ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
,
, , ,
,
,
Ej i Fob
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Ej uppgift
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
, ,
Hushållssektor
,
Företagssektor
,
, ,
Kommunal
, ,
,
Landsting
, ,
, , ,
, ,
, ,
, ,
,
, , , , ,
, , , ,
,
, ,
,
,
, ,
,
,
, ,
,
,
, ,
, ,
, , ,
, ,
,
,
,
, ,
,
, , ,
,
,
Statlig
, ,
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Mycket låg
, ,
,
,
,
,
, , ,
,
, , ,
,
, , , , ,
, ,
,
, , , , ,
Låg
, , , , ,
Medel
, , , , , , , , , , , , ,
Hög
,
, , , , , ,
, , , , , ,
Mycket hög
,
, , ,
, , , ,
Totalt
, , ,
,
,
,
, ,
Ej uppgift
,
, , , ,
, ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
APPENDIX
Tabell 22. 17 sociala grupper och gymnasiebetyg, gymnasieutbildning,
Gymnasielinjer
Språkval gymnasiet
Hgskprov
Gymnasieskola
Språktyp
Totalt
Övriga
Tj.män m-nivå priv.
Arbetare i service
Tj.män m-nivå off.
Arbetare i prod.
Högre tj.män priv.
, , , ,
, , ,
Småföretagare
Högre tj. män off.
Konstproducenter
Klasslärare
, , ,
Ämneslärare
Universitetslärare
Hälso- o sjukv.anst.
Tekniker, privat
, ,
,
Läkare
Tekniker, off.
Antal
–,
,–,
,–,
,
–,
,
–,
Totalt
Ekonomi
Samhällsvet.
Humanistisk
Naturvet.
Teknisk
Totalt
Ej franska
Franska
Totalt
Ej tyska
Tyska
Totalt
Ej spanska
Spanska
Totalt
Ej gjort
–,
,–,
,–,
,
–,
Totalt
Övriga skolor
Linnéskolan
Celsiusskolan
Fyrisskolan
Katedralskolan
Lundellska sk.
Ekebyskolan
Totalt
Ej språk
C-språk
B-språk
språk
Totalt
Civilingenjör
Gymnasiebetyg
språkval i gymnasiet, högskoleprovpoäng samt gymnasieskola.
, , , , ,
, , , , , , , , , , , , , , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , , , ,
, , , ,
,
, , , , , , , , , , , ,
,
,
, ,
, , ,
, , ,
,
,
, , , ,
,
, ,
,
, , ,
, , , , , , , , , , , ,
,
, , , , ,
, , , , , , , , ,
,
,
, , , ,
, , ,
,
,
,
,
, , ,
,
,
,
, , , ,
,
,
,
, , ,
,
,
, ,
,
,
,
,
,
,
, , , ,
,
,
, , , , , , , , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , ,
, , , , , , , , ,
, , ,
, ,
, , , , , , , , ,
, , , ,
, , , , , , , , ,
, , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , , , , , , , , ,
, , , , ,
, , , , , , , ,
,
, , , ,
, ,
, , , , , , , ,
, , , , , , , ,
, , ,
, ,
, , ,
,
, , , , , , ,
,
,
, , , , , , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , , , , , , , , , , ,
, ,
,
,
, ,
,
,
,
, ,
,
, , ,
, , ,
,
,
,
,
, ,
,
, ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, , ,
,
, , , , ,
,
,
,
,
, ,
,
, ,
,
, , , , , , , , , , , , , ,
,
, , ,
, , , , , , , , , , , , , , , , , ,
,
,
,
, , , , , , , , , , , ,
, , , , , , ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
, , ,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
,
, , ,
, , , , ,
, , ,
,
,
,
,
,
, ,
,
,
,
, ,
,
,
, ,
,
,
, , , , , , , , , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , , , ,
,
,
, , , , ,
, , ,
265
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 23. 32 och 14 sociala grupper. Söner.
Totalt
Övriga
Arbetare
Ekonomisk medel- o lägre medelkl.
Offentligt anställda i mellanpositioner
Högre tj.män priv., företagsledare
Högre tj.män off., jurister
Kulturprod., journalister
Klasslärare
Ämneslärare
Universitetslärare
Hälso- o sjukvårdsanställda
Läkare
Tekniker
Civilingenjör
Civilingenjör
Tekniker, off.
Tekniker, privat
Förmän
Läkare
Hälso- o sjukv.-anställda
Universitetslärare
Ämneslärare
Klasslärare
Jurist
Journalist
Konstproducenter
Högre tjänstemän, off.
Högre tjänstemän, priv.
Tj.män på mellannivå, off.
Tj.män på mellannivå, pri.
Företagsledare
Kontorsanställda, off.
Kontorsanställda, priv.
Handelsmän
Småföretagare
Handelsanställda
Lantarbetare
Bönder, fiskare
Kval. arbetare i prod.
Okval. arbetare i prod.
Kval. arbetare i serv.
Okval. arbetare i serv.
Poliser
Officerare
Övriga
Ej förvärvsarb.
Ej i fob
Totalt
266
APPENDIX
Tabell 24. 32 och 14 sociala grupper. Döttrar.
Totalt
Övriga
Arbetare
Ekonomisk medel- o lägre medelkl.
Offentligt anställda i mellanpositioner
Högre tj.män priv., företagsledare
Högre tj.män off., jurister
Kulturprod., journalister
Klasslärare
Ämneslärare
Universitetslärare
Hälso- o sjukvårdsanställda
Läkare
Tekniker
Civilingenjör
Civilingenjör
Tekniker, off.
Tekniker, privat
Förmän
Läkare
Hälso- o sjukv. anst.
Universitetslärare
Ämneslärare
Klasslärare
Jurist
Journalist
Konstproducenter
Högre tjänstemän, off.
Högre tjänstemän, priv.
Tj.män på mellannivå, off.
Tj.män på mellannivå, pri.
Företagsledare
Kontorsanställda, off.
Kontorsanställda, priv.
Handelsmän
Småföretagare
Handelsanställda
Lantarbetare
Bönder, fiskare
Kval. arbetare i prod.
Okval. arbetare i prod.
Kval. arbetare i serv.
Okval. arbetare i serv.
Poliser
Officerare
Övriga
Ej förvärvsarb.
Ej i fob
Totalt
267
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 25. 14 sociala grupper efter kön som supplementär variabel. Koordinater
för axel 1–3.
Social grupp
Kön
Antal
Axel Axel Axel Civilingenjör
Söner
Döttrar
-,
-,
-,
-,
,
-,
Tekniker
Söner
Döttrar
,
,
-,
-,
-,
,
Läkare
Söner
Döttrar
-,
-,
-,
,
,
,
Hälso- o sjukvårdsanställda
Söner
Döttrar
,
,
-,
,
-,
-,
Universitetslärare
Söner
Döttrar
-,
-,
-,
,
,
,
Ämneslärare
Söner
Döttrar
-,
-,
-,
,
-,
-,
Klasslärare
Söner
Döttrar
,
,
,
,
-,
-,
Konstproducenter, journalister
Söner
Döttrar
,
,
-,
,
-,
-,
Högre tjänstemän off., jurister
Söner
Döttrar
-,
-,
-,
,
,
-,
Högre tjänstemän priv., företagsledare
Söner
Döttrar
,
,
-,
-,
-,
-,
Offentligt anställda i mellanställning
Söner
Döttrar
-,
,
-,
,
,
,
Ekonomisk medel- o lägre medelklass
Söner
Döttrar
,
,
-,
,
-,
,
Arbetare
Söner
Döttrar
,
,
-,
,
-,
,
Övriga
Söner
Döttrar
,
,
,
,
-,
-,
268
APPENDIX
Tabell 26. 14 sociala grupper efter kön och föräldrarnas högsta utbildning och
relationen mellan föräldrarnas högsta utbildning.
Föräldrarnas högsta utbildning
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Totalt
Övriga
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Båda lika höga
Arbetare
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Mor högst
Ekonomisk
medelklass
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Far högst
Offentligt anställda
i mellanställning
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
End. en för.
Högre tj.män priv.
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Ej uppgift
Högre tj.män off.
Totalt
Kulturprod.
Forskarutb.
Klasslärare
Högskola > år
Ämneslärare
Högskola < år
Universitetslärare
-årig gymn.
Hälso- o sjukv.anst.
Ej uppgift
Läkare
Ej i FoB
Tekniker
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Antal
Civilingenjör
Relationen föräldrarnas utb.
, , , , , ,
, , , ,
, ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, ,
, , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , ,
,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , ,
, ,
, , ,
, ,
,
, , , ,
, ,
, , ,
, ,
,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , ,
,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , ,
, , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , ,
, ,
, , ,
, , ,
, , , ,
,
,
, , , ,
, ,
, , , , , ,
, , , , , ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
269
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 27. 14 sociala grupper efter kön och föräldrarnas sektor och föräldrarnas
sammanräknade inkomst.
Föräldrarnas sektor
Totalt
270
Totalt
Övriga
Mkt hög ink.
Arbetare
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Hög inkomst
Ekonomisk
medelklass
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Medelhög ink.
Offentligt anställda
i mellanställning
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Låg inkomst
Högre tj.män priv.
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Mkt låg inkomst
Högre tj.män off.
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Ej uppgift
Kulturprod.
Söner
,
Döttrar ,
Totalt
,
Söner
,
Döttrar ,
Totalt
,
Söner
,
Döttrar ,
Totalt
,
Söner
,
Döttrar ,
Totalt
,
Söner
,
Döttrar ,
Totalt
,
Söner
,
Döttrar ,
Totalt
,
Söner
,
Döttrar ,
Totalt
,
Söner
,
Döttrar ,
Totalt
,
Söner
,
Döttrar ,
Totalt
,
Söner
,
Döttrar ,
Totalt
,
Söner
,
Döttrar ,
Totalt
,
Söner
,
Döttrar ,
Totalt
,
Söner
,
Döttrar ,
Totalt
,
Söner
,
Döttrar ,
Totalt
,
Söner
,
Döttrar ,
Totalt ,
Totalt
Klasslärare
Statlig
Ämneslärare
Landsting
Universitetslärare
Kommunal
Hälso- o sjukv.anst.
Företagssektor
Läkare
Hushållssektor
Tekniker
Ej uppgift
Antal
Civilingenjör
Föräldrarnas sammanräknade inkomst
, , , , , , ,
, , , , ,
, ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , ,
, , , ,
, , , , , , ,
, , , ,
, , ,
, , ,
, , , ,
, ,
, , ,
, ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , ,
, ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , ,
, , ,
, , , , , , ,
, , , ,
,
, ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , ,
, , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, ,
, ,
, , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , ,
, ,
,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, ,
, , , , ,
, ,
, , , , ,
, , , , ,
,
,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 28. 14 sociala grupper efter kön och gymnasiebetyg och
gymnasieutbildning.
Gymnasiebetyg
Övriga
Totalt
Totalt
Arbetare
Teknisk
Ekonomisk medelkl.
Naturvetensk.
Offentligt anställda
i mellanställning
Humanistisk
Högre tj.män priv.
Samhällsvet.
Högre tj.män off.
Ekonomisk
Kulturprod.
Totalt
Klasslärare
,
–,
Ämneslärare
,
–,
Universitetslärare
,–,
Hälso- o sjukv.anst.
,–,
Läkare
–,
Tekniker
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Antal
Civilingenjör
Gymnasieutbildning
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
271
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 29. 14 sociala grupper efter kön och språk i gymnasiet och
högskoleprovpoäng.
Språk i gymnasiet
Övriga
Totalt
272
Totalt
Arbetare
,
–,
Ekonomisk
medelklass
,–,
Offentligt anställda
i mellanställning
,–,
Högre tj.män priv.
–,
Högre tj.män off.
Ej gjort
Kulturprod.
Spanska
Klasslärare
Ej spanska
Ämneslärare
Tyska
Universitetslärare
Ej tyska
Hälso- o sjukv.anst
Franska
Läkare
Ej franska
Tekniker
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Antal
Civilingenjör
Högskoleprovpoäng
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 30. 14 sociala grupper efter kön och gymnasieskola och typ av
språkstudier i gymnasiet.
Gymnasieskola
Övriga
Totalt
Totalt
Arbetare
språk
Ekonomisk medelkl.
B-språk
Offentligt anställda
i mellanställning
C-språk
Högre tj.män priv.
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Ej språk
Högre tj.män off.
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Totalt
Kulturprod.
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Övriga skolor
Klasslärare
Söner
, ,
Döttrar , ,
Totalt
, ,
Söner
, ,
Döttrar , ,
Totalt
, ,
Söner
, ,
Döttrar , ,
Totalt
, ,
Söner
, ,
Döttrar , ,
Totalt
, ,
Söner
, ,
Döttrar , ,
Totalt
, ,
Söner
, ,
Döttrar , ,
Totalt
, ,
Söner
, ,
Döttrar , ,
Totalt
, ,
Söner
,
,
Döttrar , ,
Totalt
, ,
Söner
,
,
Döttrar , ,
Totalt
, ,
Söner
, ,
Döttrar , ,
Totalt
, ,
Söner
, ,
Döttrar ,
,
Totalt
, ,
Söner
, ,
Döttrar , ,
Totalt
,
,
Söner
, ,
Döttrar , ,
Totalt
, ,
Söner
,
,
Döttrar , ,
Totalt
, ,
Söner
, ,
Döttrar , ,
Totalt , ,
Ekebyskolan
Ämneslärare
Lundellska sk.
Universitetslärare
Katedralskolan
Hälso- o sjukv.anst
Fyrisskolan
Läkare
Celsiusskolan
Tekniker
Linnéskolan
Antal
Civilingenjör
Typ av språkstudier i gymnasiet
, , , , , , , ,
, , , , , , , ,
, , , , ,
, , ,
, , , , , , , ,
, , , , ,
, , ,
, , , , , , , ,
, , , , , , , ,
, , , , , , , ,
, ,
, , ,
, , ,
, ,
, ,
, , , ,
, , , , , , , ,
, , , , ,
, , ,
, , , , , , ,
,
, , , , , , , ,
, , , , , ,
, ,
, , , , , , , ,
, , , , , , , ,
, , , , , , , ,
, , , , , ,
, ,
, , , , ,
,
, ,
, , , , , , ,
,
, , , , , , , ,
, , , , , , , ,
,
,
, ,
, , ,
,
, , , , , , , ,
, , , , , , , ,
, , , , , , ,
,
, , , , , , , ,
,
, , , , , , ,
, , , , , , , ,
, , , , ,
, , ,
,
, , , , , , ,
, , , , , , , ,
, , , , , , , ,
,
, , , , , , ,
, , , , , , , ,
, , , , , , , ,
, , , , , , , ,
, , , , , , , ,
, ,
, , ,
, , ,
, , , , , , ,
,
,
,
, , , , , ,
, , , , , , , ,
, , , , ,
, , ,
, , , , , , , ,
273
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 31. Gymnasieskola som supplementär variabel. Koordinater för axel 1–3.
Antal
Axel Axel Axel ,
,
,
-,
-,
,
-,
,
-,
-,
,
,
,
,
,
,
-,
-,
,
,
-,
Linnéskolan
Celsiusskolan
Fyrisskolan
Katedralskolan
Lundellska skolan
Ekebyskolan
Övriga gym. skolor
Tabell 32. Gymnasieskola efter kön och föräldrarnas högsta utbildning och
relationen mellan föräldrarnas högsta utbildning.
Föräldrarnas högsta utbildning
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Båda lika höga
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Mor högst
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Far högst
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
End. en för.
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Ej uppgift
274
Totalt
Totalt
Forskarutb.
Övriga gym. skolor
Högskola > år
Ekebyskolan
Högskola < år
Lundellska skolan
-årig gymn.
Katedralskolan
Ej uppgift
Fyrisskolan
Ej i FoB
Celsiusskolan
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Antal
Linnéskolan
Relationen föräldrarnas utb.
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , ,
,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , ,
, ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , ,
, , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , ,
, ,
, , ,
, , ,
, , , ,
, ,
, , , ,
, ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , ,
, ,
, , , , , ,
, , , , , ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 33. Gymnasieskola efter kön och föräldrarnas sektor och föräldrarnas
sammanräknade inkomst.
Föräldrarnas sektor
Medelhög inkomst
Hög inkomst
Mycket hög inkomst
Totalt
Låg inkomst
Mycket låg inkomst
Ej uppgift
Totalt
Totalt
Övriga gym. skolor
Statlig
Ekebyskolan
Landsting
Lundellska skolan
Kommunal
Katedralskolan
Företagssektor
Fyrisskolan
Hushållssektor
Celsiusskolan
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Ej uppgift
Antal
Linnéskolan
Föräldrarnas sammanräknade inkomst
, , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , ,
, , ,
, , ,
, , , , ,
, , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , ,
, , , , , ,
, , ,
, ,
, , , , , , , ,
, , ,
,
, , , , , , ,
, , ,
, , , ,
, , , , , ,
,
, , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , ,
, , , , , , , ,
, ,
,
, , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , , , , , ,
, , , ,
, ,
, , ,
, ,
, , , , , , , , , , ,
, , , , , ,
, , , , ,
, , , , ,
, , , , , ,
, , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , ,
, ,
, , ,
,
, , , , ,
,
, , , , , , , , , ,
, , , , ,
,
, , , , ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
275
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 34. Gymnasieskola efter kön och gymnasiebetyg och
gymnasieutbildning.
Gymnasiebetyg
Samhällsvet.
Humanistisk
Naturvetensk.
Teknisk
Totalt
276
Ekonomisk
Totalt
Totalt
Övriga gym. skolor
,
–,
Ekebyskolan
,
–,
Lundellska skolan
,–,
Katedralskolan
,–,
Fyrisskolan
–,
Celsiusskolan
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Antal
Linnéskolan
Gymnasieutbildning
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 35. Gymnasieskola efter kön och språk i gymnasiet och
högskoleprovpoäng.
Språk i gymnasiet
Ej gjort
–,
,–,
,–,
,
–,
Totalt
Totalt
Spanska
Övriga gym. skolor
Ej spanska
Ekebyskolan
Tyska
Lundellska skolan
Ej tyska
Katedralskolan
Franska
Fyrisskolan
Ej franska
Celsiusskolan
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Pojkar
Flickor
Totalt
Antal
Linnéskolan
Högskoleprovpoäng
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
277
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 36. Studieort efter kön.
Uppsala
Stockholm
Lund
Göteborg
Umeå
Linköping
Gävle
Övriga
Utland
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Tabell 37. Lärosäte/typ av lärosäte som supplementär variabel. Koordinater
för axel 1–3.
Uppsala universitet
Lunds universitet
Stockholms universitet/Göteborgs universitet
Linköpings univiversitet/Umeå universitet
Kungl. Tekniska högskolan/Chalmers tekniska högskola
Karolinska Institutet/Handelshögskolan i Stockholm
Sveriges Lantbruksuniversitet
Konstnärliga högskolor
Medelstora högskolor
Vårdhögskolor
Utlandsstudier
278
Antal
Axel Axel Axel ,
-,
-,
-,
-,
-,
-,
,
,
,
-,
,
,
-,
-,
-,
,
,
,
,
,
-,
-,
-,
-,
-,
-,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 38. Lärosäte/typ av lärosäte efter kön och föräldrarnas högsta
utbildning och relationen mellan föräldrarnas högsta utbildning.
Föräldrarnas högsta utbildning
Totalt
Båda lika höga
Mor högst
Far högst
End. en för.
Ej uppgift
, , , ,
,
,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , ,
,
,
, ,
, , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , ,
,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , ,
, ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , ,
, , ,
, , , , , ,
, , , ,
, ,
Totalt
Forskarutb.
Högskola > år
Högskola < år
-årig gymn.
Ej uppgift
Män
Kvinnor
Totalt
Lunds univ.
Män
Kvinnor
Totalt
Stockholms univ.
Män
Göteborgs univ.
Kvinnor
Totalt
Umeås univ. o
Män
Linköpings univ.
Kvinnor
Totalt
Kungl. Tekniska högsk. o Män
Chalmers Tekniska högsk. Kvinnor
Totalt
Karolinska inst.
Män
Handelshögskolan i Sthlm Kvinnor
Totalt
Sveriges Lantbruksuniv. Män
Kvinnor
Totalt
Konstnärliga hgsk
Män
Kvinnor
Totalt
Medelstora hgsk
Män
Kvinnor
Totalt
Vårdhgsk
Män
Kvinnor
Totalt
Utlandsstudier
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Ej i FoB
Antal
Uppsala univ.
Relationen föräldrarnas utb.
, , , , , , ,
, , , , , ,
,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, ,
, , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , ,
, ,
,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , ,
, , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , ,
, , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
279
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 39. Lärosäte/typ av lärosäte efter kön och föräldrarnas sektor och
föräldrarnas sammanräknade inkomst.
Föräldrarnas sektor
Hög inkomst
Mkt hög inkomst
Totalt
280
Medelhög ink.
Totalt
Låg inkomst
Utlandsstudier
Mkt låg inkomst
Vårdhgsk
Ej uppgift
Medelstora hgsk
Totalt
Konstnärliga hgsk
Statlig
SLU
Landsting
Karolinska inst.
Handelshgsk
Kommunal
KTH
Chalmers
Företagssektor
Umeås univ. o.
Linköpings univ.
Hushållssektor
Stockholms univ.
Göteborgs univ.
Ej uppgift
Lunds univ.
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Uppsala univ.
Föräldrarnas sammanräknade inkomst
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 40. Lärosäte/typ av lärosäte efter kön och gymnasiebetyg och
gymnasieutbildning.
Gymnasiebetyg
–,
,–,
,–,
,
–,
,
–,
Totalt
Ekonomisk
Samhällsvet.
Humanistisk
Naturvetensk.
Teknisk
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Lunds univ.
Män
Kvinnor
Totalt
Stockholms univ.
Män
Göteborgs univ.
Kvinnor
Totalt
Umeås univ. o.
Män
Linköpings univ.
Kvinnor
Totalt
Kungl. Tekniska högsk.
Män
Chalmers Tekniska högsk. Kvinnor
Totalt
Karolinska inst.
Män
Handelshögskolan i Sthlm Kvinnor
Totalt
Sveriges Lantbruksuniv.
Män
Kvinnor
Totalt
Konstnärliga hgsk
Män
Kvinnor
Totalt
Medelstora hgsk
Män
Kvinnor
Totalt
Vårdhgsk
Män
Kvinnor
Totalt
Utlandsstudier
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Uppsala univ.
Gymnasieutbildning
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
281
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 41. Lärosäte/typ av lärosäte efter kön och språk i gymnasiet och
högskoleprovpoäng.
Språk i gymnasiet
Totalt
,
–,
,–,
,–,
–,
Ej gjort
Spanska
Ej spanska
Tyska
Ej tyska
282
Franska
Män
Kvinnor
Totalt
Lunds univ.
Män
Kvinnor
Totalt
Stockholms univ.
Män
Göteborgs univ.
Kvinnor
Totalt
Umeås univ. o.
Män
Linköpings univ.
Kvinnor
Totalt
Kungl. Tekniska högsk.
Män
Chalmers Tekniska högsk. Kvinnor
Totalt
Karolinska inst.
Män
Handelshögskolan i Sthlm Kvinnor
Totalt
Sveriges Lantbruksuniv. Män
Kvinnor
Totalt
Konstnärliga hgsk
Män
Kvinnor
Totalt
Medelstora hgsk
Män
Kvinnor
Totalt
Vårdhgsk
Män
Kvinnor
Totalt
Utlandsstudier
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Ej franska
Antal
Uppsala univ.
Högskoleprovpoäng
, , , , , , , , , , , ,
, , ,
, , , , , , , , ,
, , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , , , , , , ,
, ,
, ,
, , , , , , , ,
, , , , , , , ,
, , ,
,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , , ,
, , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , , , , , , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , , ,
, ,
, ,
, ,
, , , , , ,
, , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , ,
, , ,
, , , , , , , , , , , ,
, , ,
, ,
, ,
, , ,
, ,
, , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , ,
, , ,
, , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , ,
, ,
APPENDIX
Tabell 42. Kurs och program, kort och lång högskoleutbildning efter kön och
relation mellan föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas sektor
samt föräldrarnas sammanräknade inkomst.
Kort program Långt program Program, totalt
Högsta utb.-nivå
Rel. för. utb.
Sektor
Totalt
Ej uppgift
Mycket låg
Låg
Medel
Hög
Mycket hög
,
,
,
,
,
,
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Kvinnor
Ej i Fob
Ej uppgift
Hushållssektor
Företagssektor
Kommunal
Landsting
Statlig
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Män
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Ej uppgift
Endast en för.
Far högst
Mor högst
Lika höga
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Totalt
Utb. ej i Fob
Ej uppgift
-årig gymn.utb.
Högskola < år
Högskola år
Forskarutb.
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Totalt
,
,
,
,
,
,
Kvinnor
Män
Inkomst
Utlandsstudier
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Antal
Kurs
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, , , , , ,
, , ,
, , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
283
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 43. Kurs och program, kort och lång högskoleutbildning efter kön och
gymnasiebetyg, gymnasieutbildning, språkval i gymnasiet, samt
högskoleprovpoäng.
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Gymnasielinjer
Män
Språkval gymnasiet
Totalt
Totalt
Hgsk.pr.poäng
Utlandsstudier
Kvinnor
Antal
–,
,–,
,–,
,
–,
,
–,
Totalt
Ekonomi
Samhällsvet.
Humanistisk
Naturvet.
Teknisk
Totalt
Ej franska
Franska
Totalt
Ej tyska
Tyska
Totalt
Ej spanska
Spanska
Totalt
Ej gjort
–,
,–,
,–,
,
–,
Totalt
Kurs
Män
Gymnasiebetyg
Kort program Långt program Program, totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Tabell 44. Typ av utbildning efter kön.
Antal
Fristående kurs AB-nivå
Fristående kurs CD-nivå
--årig allmän o yrkesutbildning
-årig allmän utbildning
-årig yrkesutbildning
-årig allmän utbildning
-årig yrkesutbildning
-årig yrkesutbildning
Utlandsstudier
Totalt
284
Män
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Kvinnor
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 45. Utbildningsinriktning efter kön.
Antal
Naturvetenskap o jordbruk
Teknik LP
Samhällsvet., service o turism LP
Humaniora o konst KP-K
Samhällsvet., service o turism K
Medicin KP-K
Pedagogik o lärarutb. KP-K
Teknik KP-K
Samhällsvet., service o turism KP
Medicin LP
Pedagogik o lärarutb. LP
Humaniora o konst P
Utlandsstudier
Övrigt
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
K – kurs; P – program; KP – kort program; LP – Långt program.
Tabell 46. Utbildningsinriktning efter kön som supplementär variabel.
Koordinater för axel 1–3.
Utbildningsinriktning
Lärarutbildning, kort pr.
Lärarutbildning, långt pr.
Humaniora, kort pr./kurs
Humaniora, långt pr.
Samhällsvet., kurs
Samhällsvet., kort pr.
Samhällsvet., långt pr.
Naturvetenskap
Teknologi, kort pr./kurs
Teknologi, långt pr.
Medicin/vård, kort pr.
Medicin/vård, långt pr.
Utlandsstudier
Övriga
Kön
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Antal
Axel ,
,
,
,
,
,
,
-,
,
,
-,
-,
-,
-,
-,
-,
,
,
-,
-,
,
,
-,
-,
-,
,
-
Axel -,
,
-,
,
-,
,
-,
,
-,
,
-,
,
-,
,
-,
-,
-,
-,
-,
-,
,
,
-,
-,
,
,
-
Axel -,
,
-,
,
,
,
-,
,
,
,
-,
-,
-,
-,
,
-,
,
-,
-,
-,
,
,
-,
-,
,
,
-
285
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 47. Utbildningsinriktning efter kön och föräldrarnas högsta utbildning
och relationen mellan föräldrarnas högsta utbildning.
Föräldrarnas högsta utbildning
Totalt
286
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Totalt
Övriga
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Båda lika höga
Utlandsstudier
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Mor högst
Medicin/vård,
långt program
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Far högst
Medicin/vård,
kort program/kurs.
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
End. en för.
Teknologi,
långt program
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Ej uppgift
Teknologi,
kort program/kurs
Totalt
Naturvetenskap
Jordbruk
Forskarutb.
Samhällsvetenskap,
långt program
Högskola > år
Samhällsvetenskap,
kort program
Högskola < år
Samhällsvetenskap,
kurs
-årig gymn.
Humaniora,
långt program
Ej uppgift
Humaniora,
kort progr./kurs
Ej i FoB
Lärarutbildning,
långt program
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Lärarutbildning,
kort progr./kurs
Relationen föräldrarnas utb.
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, ,
, , , ,
, , , , , ,
, , , ,
, ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , ,
,
, ,
, , , , , ,
, ,
, , , ,
, , , , , ,
, ,
, ,
, ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , ,
, , ,
, , , ,
, ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , ,
, , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , ,
, ,
, , , , , ,
, , , , , ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 48. Utbildningsinriktning efter kön och föräldrarnas sektor och
föräldrarnas sammanräknade inkomst.
Föräldrarnas sektor
Totalt
Totalt
Mkt hög ink.
Övriga
Hög inkomst
Utlandsstudier
Medelhög ink.
Medicin/vård,
långt program
Låg inkomst
Medicin/vård,
kort program/kurs.
Mkt låg ink.
Teknologi,
långt program
Ej uppgift
Teknologi,
kort program/kurs
Totalt
Naturvetenskap
Jordbruk
Statlig
Samhällsvetenskap,
långt program
Landsting
Samhällsvetenskap,
kort program
Kommunal
Samhällsvetenskap,
kurs
Företagssektor
Humaniora,
långt program
Hushållssektor
Humaniora,
kort progr./kurs
Ej uppgift
Lärarutbildning,
långt program
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Lärarutbildning,
kort progr./kurs
Föräldrarnas sammanräknade inkomst
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
287
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 49. Utbildningsinriktning efter kön och gymnasiebetyg och
gymnasieutbildning.
Gymnasiebetyg
Övriga
Totalt
288
Totalt
Utlandsstudier
Teknisk
Medicin/vård,
långt program
Naturvetensk.
Medicin/vård,
kort program/kurs.
Humanistisk
Teknologi,
långt program
Samhällsvet.
Teknologi,
kort program/kurs
Ekonomisk
Naturvetenskap
Jordbruk
Totalt
Samhällsvetenskap,
långt program
,
–,
Samhällsvetenskap,
kort program
,
–,
Samhällsvetenskap,
kurs
,–,
Humaniora,
långt program
,–,
Humaniora,
kort progr./kurs
–,
Lärarutbildning,
långt program
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Lärarutbildning,
kort progr./kurs
Gymnasieutbildning
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 50. Utbildningsinriktning efter kön och språk i gymnasiet och
högskoleprovpoäng.
Språk i gymnasiet
Övriga
Totalt
Totalt
Utlandsstudier
,
–,
Medicin/vård,
långt program
,–,
Medicin/vård,
kort program/kurs.
,–,
Teknologi,
långt program
–,
Teknologi,
kort program/kurs
Ej gjort
Naturvetenskap
Jordbruk
Spanska
Samhällsvetenskap,
långt program
Ej spanska
Samhällsvetenskap,
kort program
Tyska
Samhällsvetenskap,
kurs
Ej tyska
Humaniora,
långt program
Franska
Humaniora,
kort progr./kurs
Ej franska
Lärarutbildning,
långt program
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Lärarutbildning,
kort progr./kurs
Högskoleprovpoäng
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
289
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 51. Utbildningar, 30 kategorier, kodning.
Utbildning
Förskollärare,
Lärare –
Lärare –,
Gymn.lärare
Konst
Konstvetenskap
Språk
Religion
Historia
290
SUN,
kod
a
b
c
x
Totalt
a
b
c
h
i
o
x
h
i
a
b
c
f
o
Totalt
a
a
b
b
Totalt
b
f
m
t
z
Totalt
a
b
c
d
e
x
a
b
c
a
Totalt
x
z
Totalt
a
c
d
i
z
z
Totalt
SUN-,
förkortn.
PL-ff-för
PL---ma
PL---sv
PL-öv-an
PL---ma
PL---sa
PL---sp
PL---sa/pr
PL---sp/pr
PL---ospec
PL---an
PL-pr-mus
PL-pr-bild
PL-gy-ma
PL-gy-sa
PL-gy-sp
PL-gy-sa/sp
PL-gy-ospec
HK-konst
HK-mtd-musik
HK-mtd-teate
HK-med-film
HK-konst-his
HK-vet-film
HK-vet-musik
HK-vet-teate
HK-konst-öv
HK-sp-vet
HK-sp-eng
HK-sp-ty
HK-sp-fra
HK-sp-spa
HK-sp-fr.sp
HK-sv
HK-sv-an-sp
HK-sv-lit
S-bibl
HK-rel-an
HK-rel
HK-hi-hist
HK-hi-kult
HK-hi-kultvå
HK-fil-ide
HK-fil
HK-hum-öv
Antal
Utbildning
Samhällsvetenskap
Psykologi
Nat.ekonomi,
Statsvet.
Journalistik
Företagsekonomi
Juridik
Biologi, Kemi,
Geologi
Matematik, Fysik
SUN,
kod
z
c
a
b
e
s
z
fv
p
x
x
Totalt
a
c
s
x
Totalt
e
u
z
e
z
Totalt
a
b
Totalt
a
ad
c
f
j
s
t
x
z
ht
ko
Totalt
a
Totalt
a
z
z
Totalt
a
z
z
z
z
Totalt
SUN-,
förkortn.
PL-ped
S-sam-vet
S-soc
S-soc-ant
S-soc-area
S-soc-s-geo
S-samh-öv
S-adm-förv
S-adm-pers
S-adm-an
S-jur-an
S-psy
S-psy-ter
S-psy-soc
S-psy-an
S-sam-pol
S-stat-uland
S-stat
S-nek-his
S-nek
S-jour
S-jour-media
S-fek
S-fek-adb
S-fek-int
S-fek-fra
S-fek-jap
S-fek-spa
S-fek-tys
S-fek-an
S-dist
S-öv-hotell
S-öv-kost
S-jur
N-bio
N-kemi
N-geo
N-fys-astro
N-fysik
N-mat
N-mat-stat
N-mat-öv
Antal
APPENDIX
Tabell 51 forts.
Utbildning
Data
Civ.ing.
Teknisk fysik
Civ.ing. Maskin,
Material
Civ.ing. El, Kemi,
Farkost
Civ.ing. Arkitektur,
Byggnad
Ingenjör
SUN,
kod
z
a
b
Totalt
a
Totalt
a
a
a
Totalt
a
a
a
a
a
Totalt
a
c
d
Totalt
x
b
be
b
bd
c
b
x
bf
x
b
x
x
b
b
Totalt
SUN-,
förkortn.
N-data-all
N-data-sys
N-data
T-ci-tf
T-ci-ma
T-ci-en
T-ci-mat
T-ci-el
T-ci-kemi
T-ci-fark
T-ci-eko
T-ci-bygg
T-ci-lant
T-ci-sam-ark
T-ci-sam-lan
T-tf-an
T-ing-ma
T-i-en-eltek
T-i-el-da
T-i-data
T-el
T-i-kemi
T-kemi-an
T-i-fark-fly
T-fark-an
T-i-eko
T-eko-an
T-text-an
T-i-sam
T-i-bygg
Antal
Utbildning
Lant- o skogsbruk
Läkarutb.
Apotekare,
Tandläkare,
Biomedicin
Sjuksköterska
Medicin/
Vård, övriga
Sociala utb.
Service
SUN,
kod
a
a
a
b
x
Totalt
a
Totalt
a
d
a
Totalt
a
i
Totalt
x
c
a
b
b
Totalt
d
i
l
Totalt
c
z
z
Totalt
SUN-,
förkortn.
J-agro
J-hort
J-jäg-mäst
J-skogsmäst
J-vet-an
M-med-läk
M-tand
M-tek-biomed
M-farm-apo
M-sj-gr
M-sj-rad
M-med-an
M-tand-hyg
M-reh-sjukgy
M-reh-arbter
M-farm-rec
M-s-soc
M-s-som-led
M-s-lin
ST-rest
ST-tur
ST-idr
Utland
Övrigt
Totalt
Totalt
z
Totalt
OK-okänd
Antal
291
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 52. Utbildningar, 27 kategorier, efter kön, sorterade efter viktigaste
utbildning.
Män
Högskoleutbildning
Civilingenjörsutb.
Data
Ingenjör
Ekonomi
Matematik o fysik
Samhällsvet.
Biologi, kemi, geologi
Juristutbildning
Lärarutb. åk – o gym
Historia
Språk
Läkarutbildning
Konstvetenskap
Nationalek., statsvet., polmag
Religion
Psykologi
Utlandsstudier
Konstnärliga utbildningar
Lantbruk. o skog
Journalistik
Apotek., tandläk. o biomed.
Lärarutb. förskolan o åk –
Service
Sociala utb.
Sjuksköterskeutbildning
Medicin övrigt
Övrigt
Totalt
292
Kvinnor
Andel Högskoleutbildning
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Samhällsvet.
Språk
Lärarutb. förskolan o åk –
Ekonomi
Sjuksköterskeutbildning
Civilingenjörsutb.
Historia
Biologi, kemi, geologi
Matematik o fysik
Lärarutb. åk – o gym
Medicin övrigt
Nationalek., statsvet. , polmag
Sociala utb.
Data
Juristutbildning
Utlandsstudier
Läkarutbildning
Apotek., tandläk. o biomed.
Religion
Konstvetenskap
Journalistik
Ingenjör
Lantbruk. o skog
Konstnärliga utbildningar
Övrigt
Service
Psykologi
, Totalt
Totalt
Andel Högskoleutbildning
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Civilingenjörsutb.
Samhällsvet.
Ekonomi
Data
Matematik o fysik
Språk
Ingenjör
Biologi, kemi, geologi
Lärarutb. förskolan o åk –
Lärarutb. åk – o gym
Historia
Juristutbildning
Läkarutbildning
Nationalek., statsvet., polmag
Sjuksköterskeutbildning
Konstvetenskap
Utlandsstudier
Religion
Medicin övrigt
Social
Apotek., tandläk. o biomed.
Journalistik
Lantbruk. o skog
Konstnärliga utbildningar
Psykologi
Service
Övrigt
, Totalt
Andel
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 53. Utbildningar, 30 kategorier, som supplementär variabel.
Koordinater för axel 1–3.
Högskoleutbildningar
Förskollärarutb., – lärarutb.
– lärarutb., Gymn.lärarutb.
Konst
Konstvetenskap
Språk
Religion
Historia
Samhällsvetenskap
Psykologi
Nat.ekonomi, Statsvetenskap
Journalistik
Företagsekonomi
Juridik
Biologi, Kemi, Geologi
Matematik, Fysik
Data
Civ.ing. Teknisk fysik
Civ.ing. Maskin, Material
Civ.ing. El, Kemi, Farkost
Civ.ing. Arkitektur, Byggnad
Ingenjörsutb.
Lant- o skogsbruk
Läkarutb.
Apotekare, Tandläkare
Sjuksköterskeutb.
Medicin/Vård, övriga
Sociala utb.
Serviceutb.
Utlandsstudier
Övrigt
Antal
Axel ,
,
,
-,
,
,
,
,
,
,
-,
-,
-,
-,
-,
,
-,
,
-,
-,
,
-,
-,
-,
,
-,
,
,
,
-
Axel -,
,
-,
,
,
-,
,
,
-,
,
,
,
,
-,
-,
-,
-,
-,
-,
,
-,
-,
-,
-,
,
,
,
-,
,
-
Axel ,
-,
-,
,
,
,
,
,
-,
-,
-,
-,
-,
,
-,
,
-,
-,
-,
-,
,
-,
-,
-,
,
-,
,
-,
,
-
293
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 54. Utbildningar, 30 kategorier, efter kön och föräldrarnas högsta
utbildning och relationen mellan föräldrarnas högsta utbildning.
Föräldrarnas högsta utbildning
Totalt
294
Båda lika höga
Matematik, Fysik
Mor högst
Biologi, Kemi,
Geologi
Far högst
Juridik
End. en för.
Företagsekonomi
Ej uppgift
Nationalekonomi,
Statsvetenskap
Pol.Mag.
Journalistik
Totalt
Psykologi
Forskarutb.
Samhällsvetenskap
Högskola > år
Historia
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, , , , , ,
, , ,
, ,
,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
,
, , , , ,
, , , , , ,
,
, , , , ,
,
, , , , ,
,
,
, , , ,
, ,
,
,
, ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , ,
, , ,
, , , ,
, ,
, , , ,
, ,
, , ,
, , ,
, , , ,
, ,
, , , ,
, ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, ,
,
, , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , ,
, ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , ,
, , ,
,
, , , , ,
, , , , , ,
, ,
,
, , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, ,
, , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Högskola < år
Religion
-årig gymn.
Språk
Ej uppgift
Konstvetenskap
Ej i FoB
Konst
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Förskollärare,
Fritidspedagoger,
Lärare –
Lärare –,
Gymn.lärare
Relationen föräldrarnas utb.
APPENDIX
Tabell 54 forts.
Föräldrarnas högsta utbildning
Övrigt
Totalt
Totalt
Utland
Båda lika höga
Service
Mor högst
Sociala utb.
Far högst
Medicin/Vård,
övriga
End. en för.
Apotekare,
Tandläkare,
Biomedicin
Sjuksköterska
Ej uppgift
Läkarutb.
Totalt
Lant- o skogsbruk
Forskarutb.
Ingenjör
Högskola >år
Civ.ing. Arkitektur,
Byggnad
Högskola < år
Civ.ing. El, Energi
Kemi, Farkost
-årig gymn.
Civ.ing. Maskin,
Material
Ej uppgift
Civ.ing. Teknisk fysik
Ej i FoB
Antal
Data
Relationen föräldrarnas utb.
Män
, ,
Kvinnor , ,
Totalt
, ,
Män
, ,
Kvinnor
- Totalt
, ,
Män
, ,
Kvinnor
- Totalt
, ,
Män
, ,
Kvinnor , ,
Totalt
, ,
Män
- Kvinnor
, ,
Totalt
, ,
Män
, ,
Kvinnor
, ,
Totalt
, ,
Män
, ,
Kvinnor
, ,
Totalt
, ,
Män
, ,
Kvinnor , ,
Totalt
, ,
Män
- Kvinnor , ,
Totalt
, ,
Män
- Kvinnor , ,
Totalt
, ,
Män
- Kvinnor , ,
Totalt
, ,
Män
- Kvinnor , ,
Totalt
, ,
Män
- Kvinnor
- Totalt
, ,
Män
, ,
Kvinnor , ,
Totalt
, ,
Kvinnor
- Totalt
- Män
, ,
Kvinnor , ,
Totalt , ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
295
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 55. Utbildningar, 30 kategorier, efter kön och föräldrarnas sektor och
föräldrarnas sammanräknade inkomst.
Föräldrarnas sektor
Mkt hög ink.
Totalt
296
Hög inkomst
Matematik, Fysik
Medelhög ink.
Biologi, Kemi,
Geologi
Låg inkomst
Juridik
Mkt låg ink.
Företagsekonomi
Ej uppgift
Nationalekonomi,
Statsvetenskap
Pol.Mag.
Journalistik
Totalt
Psykologi
Statlig
Samhällsvetenskap
Landsting
Historia
Kommunal
Religion
Företagssektor
Språk
Hushållssektor
Konstvetenskap
Ej uppgift
Konst
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Förskollärare,
Fritidspedagoger,
Lärare –
Lärare –,
Gymn.lärare
Föräldrarnas sammanräknade inkomst
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 55 forts.
Föräldrarnas sektor
Hög inkomst
Mkt hög ink.
Totalt
Totalt
Medelhög ink.
Övrigt
Låg inkomst
Utland
Mkt låg ink.
Service
Ej uppgift
Sociala utb.
Totalt
Medicin/Vård,
övriga
Statlig
Apotekare,
Tandläkare,
Biomedicin
Sjuksköterska
Landsting
Läkarutb.
Kommunal
Lant- o
skogsbruk
Företagssektor
Civ.ing.
Maskin,
Material
Civ.ing.
El, Energi
Kemi, Farkost
Civ.ing.,
Arkitektur
Byggnad
Ingenjör
Hushållssektor
Civ.ing.
Teknisk fysik
Ej uppgift
Antal
Data
Föräldrarnas sammanräknade inkomst
Män
, ,
Kvinnor , ,
Totalt
, ,
Män
, ,
Kvinnor
Totalt
, ,
Män
, ,
Kvinnor
Totalt
, ,
Män
, ,
Kvinnor , ,
Totalt
, ,
Män
Kvinnor
, ,
Totalt
, ,
Män
, ,
Kvinnor
, ,
Totalt
, ,
Män
, ,
Kvinnor
, ,
Totalt
, ,
Män
, ,
Kvinnor , ,
Totalt
, ,
Män
Kvinnor , ,
Totalt
, ,
Män
Kvinnor , ,
Totalt
, ,
Män
Kvinnor , ,
Totalt
, ,
Män
Kvinnor , ,
Totalt
, ,
Män
Kvinnor
Totalt
, ,
Män
, ,
Kvinnor , ,
Totalt
, ,
Kvinnor
Totalt
Män
, ,
Kvinnor ,
,
Totalt , ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
297
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 56. Utbildningar, 30 kategorier, efter kön och gymnasiebetyg och
gymnasieutbildning.
Gymnasiebetyg
298
Totalt
Matematik, Fysik
Teknisk
Biologi, Kemi,
Geologi
Naturvetensk.
Juridik
Humanistisk
Företagsekonomi
Samhällsvet.
Nationalekonomi,
Statsvetenskap
Pol.Mag.
Journalistik
Ekonomisk
Psykologi
Totalt
Samhällsvetenskap
,
–,
Historia
,
–,
Religion
,–,
Språk
,–,
Konstvetenskap
–,
Konst
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Förskollärare,
Fritidspedagoger,
Lärare –
Lärare –,
Gymn.lärare
Gymnasieutbildning
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 56 forts.
Gymnasiebetyg
Övrigt
Totalt
Totalt
Utland
Teknisk
Service
Naturvetensk.
Sociala utb.
Humanistisk
Medicin/Vård,
övriga
Samhällsvet.
Apotekare,
Tandläkare,
Biomedicin
Sjuksköterska
Ekonomisk
Läkarutb.
Totalt
Lant- o skogsbruk
,
–,
Ingenjör
,
–,
Civ.ing. Arkitektur,
Byggnad
,–,
Civ.ing. El, Energi
Kemi, Farkost
,–,
Civ.ing. Maskin,
Material
–,
Civ.ing. Teknisk fysik
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Data
Gymnasieutbildning
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
299
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 57. Utbildningar, 30 kategorier, efter kön och språk i gymnasiet och
högskoleprovpoäng.
Språk i gymnasiet
300
Totalt
Matematik, Fysik
,
–,
Biologi, Kemi,
Geologi
,–,
Juridik
,–,
Företagsekonomi
–,
Nationalekonomi,
Statsvetenskap
Pol.Mag.
Journalistik
Ej gjort
Psykologi
Spanska
Samhällsvetenskap
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Ej spanska
Historia
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Tyska
Religion
Ej tyska
Språk
Franska
Konstvetenskap
Ej franska
Konst
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Förskollärare,
Fritidspedagoger,
Lärare –
Lärare –,
Gymn.lärare
Högskoleprovpoäng
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
,
,
, ,
,
,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 57 forts.
Språk i gymnasiet
Utland
Övrigt
Totalt
Totalt
Service
,
–,
Sociala utb.
,–,
Medicin/Vård,
övriga
,–,
Apotekare,
Tandläkare,
Biomedicin
Sjuksköterska
–,
Läkarutb.
Ej gjort
Lant- o skogsbruk
Spanska
Ingenjör
Ej spanska
Civ.ing. Arkitektur,
Byggnad
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
,
,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
Tyska
Civ.ing. El, Energi
Kemi, Farkost
Ej tyska
Civ.ing. Maskin,
Material
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Franska
Civ.ing.
Teknisk fysik
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Ej franska
Antal
Data
Högskoleprovpoäng
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
,
,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
301
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabeller till kapitel 7
Tabell 58. Euklidiska grupper efter kön och föräldrarnas högsta utbildning och
relationen mellan föräldrarnas högsta utbildning.
Föräldrarnas högsta utbildning
Totalt
Ej uppgift
End. en förälder
Far högst
Mor högst
Båda lika höga
Totalt
302
Forskarutb.
Totalt
Högskola > år
De utvalda
Högskola < år
Arvtagarna
-årig gymn.utb.
Småföretagarbarnen
Ej uppgift
Humanisterna
Ej i FoB
De resurssvaga
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Mittgruppen
Relationen föräldrarnas utb.
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 59. Euklidiska grupper efter kön och föräldrarnas sektor och
föräldrarnas sammanräknade inkomst.
Föräldrarnas sektor
Låg inkomst
Medelhög inkomst
Hög inkomst
Mkt hög inkomst
Totalt
Mkt låg inkomst
Ej uppgift
Totalt
Statlig
Landsting
Kommunal
Företagssektor
Hushållssektor
Män
Kvinnor
Totalt
De resurssvaga
Män
Kvinnor
Totalt
Humanisterna
Män
Kvinnor
Totalt
Småföretagarbarnen Män
Kvinnor
Totalt
Arvtagarna
Män
Kvinnor
Totalt
De utvalda
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Ej uppgift
Antal
Mittgruppen
Föräldrarnas sammanräknade inkomst
, , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , ,
, , , ,
,
, , , , ,
, , , , , , , , , ,
, , , , , , , ,
, ,
, , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , ,
, , , , , , , , , ,
, , , ,
, , , ,
, ,
, , , , , , , ,
,
,
, , , , , , , ,
, ,
, , , , , , , ,
, ,
, , , ,
, , , , , ,
, , , , , , , , , ,
, ,
, , ,
,
, , , ,
,
, , , , , , , , ,
, , , , ,
,
, , , ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
303
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 60. Euklidiska grupper efter kön och gymnasiebetyg och
gymnasieutbildning.
Gymnasiebetyg
Ekonomisk
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Totalt
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Teknisk
,
–,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Naturvetensk.
,
–,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Humanistisk
,–,
Samhällsvet.
,–,
304
–,
Män
Kvinnor
Totalt
De resurssvaga
Män
Kvinnor
Totalt
Humanisterna
Män
Kvinnor
Totalt
Småföretagarbarnen Män
Kvinnor
Totalt
Arvtagarna
Män
Kvinnor
Totalt
De utvalda
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Mittgruppen
Gymnasieutbildning
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
, ,
,
,
, ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 61. Euklidiska grupper efter kön och språk i gymnasiet och
högskoleprovpoäng.
Språk i gymnasiet
Ej franska
Franska
Ej tyska
Tyska
Ej spanska
Spanska
Ej gjort
–,
,–,
,–,
,
–,
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
De dominerade
Män
Kvinnor
Totalt
Humanisterna
Män
Kvinnor
Totalt
Småföretagarbarnen Män
Kvinnor
Totalt
Arvtagarna
Män
Kvinnor
Totalt
De utvalda
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Mittgruppen
Högskoleprovpoäng
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
305
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 62. Euklidiska grupper efter kön och typ av högskoleutbildning.
Totalt
Utlandsstudier
Program, totalt
Längre program
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
-årig yrkesutb.
-årig allmän utb.
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , ,
, ,
, , , , , , ,
, ,
,
, , , ,
, , ,
, , ,
,
, , , , , , ,
, , , , ,
, ,
, , , , , , ,
, , , ,
, , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
,
, , ,
, , ,
, , , , , , ,
, , , , ,
, ,
, , , , , , ,
, , ,
, , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
, , , , , , ,
-årig yrkesutb.
Kortare program
-årig yrkesutb.
-årig allmän utb.
--årig utb.
306
Kurser, totalt
Män
Kvinnor
Totalt
De resurssvaga
Män
Kvinnor
Totalt
Humanisterna
Män
Kvinnor
Totalt
Småföretagarbarnen Män
Kvinnor
Totalt
Arvtagarna
Män
Kvinnor
Totalt
De utvalda
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
CD-nivå, kurs
AB-nivå, kurs
Mittgruppen
, , , , , ,
, ,
, , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
,
, , ,
, ,
, , , ,
, ,
, , , , , ,
,
, , , , ,
, , ,
, , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
,
, , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
,
, , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
APPENDIX
Tabell 63. Euklidiska grupper efter kön och lärosäte/typ av lärosäte.
UmU, LiU
KTH o CTH
Övriga fackh.
Konstnärliga hgsk
Medelstora hgsk
Vårdhgsk
Utlandsstudier
Totalt
LU, GU, SU
Män
Kvinnor
Totalt
De resurssvaga
Män
Kvinnor
Totalt
Humanisterna
Män
Kvinnor
Totalt
Småföretagarbarnen Män
Kvinnor
Totalt
Arvtagarna
Män
Kvinnor
Totalt
De utvalda
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
UU
Mittgruppen
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
307
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabeller och grafer till kapitel 8
Tabell 64. Egenvärden, modifierade egenvärden, andelar, procent och
ackumulerad procent. Axel 1–38.
Axel
Egenvärden
Modifierade egenvärden
Andelar
Procent
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
308
Ackumulerade procent
APPENDIX
Tabell 65. Tolkning av axel 1–4.
Axel
Variabel
Bidrag
Axel 1 Gymnasieutbildning
Högsta utb.-nivå
20,9
17,9
Gymnasiebetyg
Högskoleprovpoäng
15,6
14,0
Sammanräk. inkomst
13,4
Spanska gymnasiet
Sektor
Relation utbildningsnivå
Franska gymnasiet
Tyska gymnasiet
Totalt
Axel 2 Tyska gymnasiet
Franska gymnasiet
Gymnasieutbildning
Spanska gymnasiet
Gymnasiebetyg
Sammanräknad inkomst
Sektor
Högsta utbildningsnivå
Relation utbildningsnivå
Högskoleprovpoäng
Totalt
Axel 3 Relation utb.-nivå
Högsta utb.-nivå
Sektor
Högskoleprovpoäng
Gymnasiebetyg
Gymnasieutbildning
Sammanräknad inkomst
Spanska gymnasiet
Franska gymnasiet
Tyska gymnasiet
Totalt
Axel 4 Högsta utb.-nivå
Totalt
,
,
,
,
,
29,7
28,8
18,3
,
,
,
,
,
,
,
35,4
23,2
13,3
,
,
,
,
,
,
,
22,8
Sektor
22,0
Sammanräknad
inkomst
Relation utb.-nivå
Högskoleprovpoäng
Gymnasiebetyg
Gymnasieutbildning
Spanska gymnasiet
Franska gymnasiet
Tyska gymnasiet
20,2
12,6
11,0
,
,
,
,
,
Kumul- Modaliteter
ativt Plussida
Humanistisk
38,8 Max 4-årig gymn.
Max 2 år hgsk
54,4 0–3,06
68,3 0–0,8 poäng
81,8 Mkt låg inkomst
Låg inkomst
, Spanska
,
,
,
,
, Totalt
Tyska
58,6 Ej franska
76,8 Teknisk
,
, 4,34–5,00
,
,
,
,
,
, Totalt
Mor högst utb.
Lika utb.
58,6 Högskola max 2 år
71,9 Kommunanställd
, 1,8–2,0 poäng
, 4,34–5,00
, Naturvetenskap
,
,
,
,
Minst 3 år hgsk
44,8 Privatsektor
65,0 Mkt hög inkomst
Hög inkomst
77,6 Lika utb.
88,6 0,9–1,3 poäng
,
,
,
,
,
, Totalt
Bidrag Modaliteter
Minussida
3,5 Naturvetenskap
7,7 Minst 3 år hgsk
3,0 Forskarutb.
5,8 4,34–5,00
4,9 1,8–2,0 poäng
1,4–1,7 poäng
4,8 Hög inkomst
2,6 Mkt hög inkomst
6,5
Statsanställd
,
13,7
14,5
11,3
Bidrag
15,1
3,7
3,5
6,0
4,2
3,1
3,4
2,6
2,6
Totalt
Ej tyska
Franska
Humanistisk
Spanska
,
16,1
14,3
5,5
5,5
Totalt
Far högst utb.
,
20,2
Forskarutb.
Statsanställd
18,7
8,0
Ekonomisk
2,2
3,4
,
7,7
7,5
3,8
5,1
3,0
5,4
5,1
7,7 Forskarutb.
Hgsk max 2 år
7,4 Kommunanställd
Statsanställd
8,3 Låg inkomst
3,1 Mkt låg inkomst
8,9 Mor högst utb.
3,1 1,8–2,0 poäng
, Totalt
11,4
3,6
10,6
3,9
4,4
4,3
3,2
5,4
,
Kursiv stil markerar att variabeln eller modaliteten i fråga ligger under genomsnittvärdet men
har ändå givits status som förklarande variabel eller modalitet eftersom värdet har legat nära
genomsnittet.
309
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 52. Stockholms norrkommuners studentkohort, individmoln med
landmärken, planet av axel 1 och 2.
1.50
Axel ,
, %
ej franska, tyska, ej spanska, teknisk,
,-,, ,-, poäng,
högskola mindre än år, mor högst utb.,
hög inkomst, privatanställd
0.75
Axel ,, %
ej franska, ej tyska, spanska,
humanistisk, -,,
0
-,
poäng,
max årig gym. utb.,
mor högst utb.,
mycket låg inkomst
egen företagare
-0.75
franska, tyska, ej spanska,
naturvetenskap,
,-,, ,
-, poäng,
forskarutbildning, far högst utb.,
mycket hög inkomst, statsanställd
franska, ej tyska, spanska, humanistisk,
,-,, ej gjort provet,
forskarutbildning, mor och far lika utb.,
mycket hög inkomst, egen företagare
-1.50
-1.50
310
-0.75
0
0.75
1.50
APPENDIX
Graf 53. Stockholms norrkommuners studentkohort, individmoln med
landmärken, planet av axel 1 och 3.
-1.50
Axel ej franska, tyska, spanska, ekonomisk,
-,, -,
poäng, forskarutbildning,
far högst utb., mycket hög inkomst, statsanställd
,, %
-0.75
franska, tyska, ej spanska,
naturvetenskap,
,-,,
,
-, poäng,
forskarutbildning,
far högst utb.,
Axel ,, %
ej franska, ej tyska, spanska,
humanistisk, -,,
-,
poäng,
mycket hög inkomst,
statsanställd
max årig gym. utb.,
0
mor högst utb.,
mycket låg inkomst,
egen företagare
0.75
franska, ej tyska, ej spanska, naturvetenskap,
,-,, ,
-, poäng,
högskola mindre än år, mor högst utb.,
låg inkomst, kommunalanställd
1.50
-1.50
-0.75
0
0.75
1.50
311
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 54. Stockholms norrkommuners studentkohort, individmoln med
landmärken, planet av axel 3 och 4.
.
Axel ,, %
ej franska, tyska, spanska, ekonomisk,
-,, ,-, poäng, högskola minst år,
far och mor lika utb., mycket hög inkomst, privatanställd
.
ej franska, tyska, spanska,
ekonomisk, -,, -,
poäng,
forskarutbildning, far högst utb.,
mycket hög inkomst,
statsanställd
Axel ,, %
-.
-.
-.
312
franska, ej tyska, ej spanska, teknisk,
,-,, ,
-, poäng,
forskarutbildning, mor högst utb.,
mycket låg inkomst, kommunalanställd
-.
franska, ej tyska, ej spanska,
naturvetenskap,
,-,, ,
-, poäng,
högskola mindre än år, mor högst utb.,
låg inkomst, kommunalanställd
.
.
APPENDIX
Tabeller och grafer till kapitel 9
Tabell 66. Kön som supplementär variabel. Koordinater för axel 1–4.
Man
Kvinna
Antal
Axel Axel Axel Axel -,
,
,
-,
-,
-,
-,
,
Graf 55. Stockholms norrkommuners studentkohort, kön som strukturerande
faktor och med koncentrationsellipser, planet av axel 1 och 2.
.
Axel ,
, %
Män
.
Axel ,, %
Kvinnor
-.
-.
-.
-.
.
.
313
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 67. 32 och 20 sociala grupper.
Civilingenjör
Tekniker
Läkare
Hälso- o sjukvårdsanställda
Universitetslärare
Ämneslärare
Klasslärare
Jurister
Högre tj. män off.
Högre tj. män priv.
Företagsledare, officerare
Journalister, konstproducenter
Konstorsanst. off., tj. män off., poliser
Tj. män priv.
Konstorsanst. priv., handelsanst.
Handelsmän, småföretagare
Arbetare i service, förmän
Arbetare i prod.
Övriga
Ej förvärvsarb.
Totalt
Tekniker, off.
Tekniker, privat
Förmän
Läkare
Civilingenjör
Hälso- o sjukv.-anst.
Universitetslärare
Ämneslärare
Klasslärare
Jurist
Journalist
Konstproducenter
Högre tjänstemän, off.
Högre tj.män, priv.
Tj.män mellannivå, off.
Tj.män mellannivå, pri.
Företagsledare
Kontorsanställda, off.
Kontorsanställda, priv.
Handelsmän
Småföretagare
Handelsanställda
Lantarbetare
Bönder, fiskare
Kval. arbetare i prod.
Okval. arbetare i prod.
Kval. arbetare i serv.
Okval. arbetare i serv.
Poliser
Officerare
Övriga
Ej förvärvsarb.
Antal
314
APPENDIX
Tabell 68. 20 sociala grupper som supplementär variabel. Koordinater för axel 1–4.
Sociala grupper
Civilingenjör
Tekniker
Läkare
Hälso- o sjukvårdsanställda
Universitetslärare
Ämneslärare
Klasslärare
Konstproducenter, journalister
Jurister
Högre tjänstemän, offentlig sektor
Högre tjänstemän, privat sektor
Företagsledare
Tj.män lägre o mellannivå, offentlig sektor
Tj.män mellannivå, privat sektor
Kontorsanställda, privat sektor
Handelsmän, småföretagare
Arbetare i produktion
Arbetare i service
Övriga
Ej förvärvsarbetande
Antal
Axel Axel Axel Axel -,
,
-,
,
-,
-,
,
,
-,
-,
-,
-,
,
,
,
,
,
,
,
,
-,
,
-,
-,
-,
-,
-,
-,
-,
-,
,
,
-,
,
,
-,
,
,
-,
,
-,
,
-,
,
-,
,
,
,
-,
-,
,
-,
-,
,
-,
-,
,
,
,
,
,
-,
,
-,
-,
-,
-,
,
,
-,
,
,
-,
,
,
-,
,
-,
-,
,
315
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 69. 20 sociala grupper och föräldrarnas högsta utbildningsnivå, relation
mellan föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas sektor samt
föräldrarnas sammanräknade inkomst.
Högsta utb.-nivå
Rel. för. utb.-nivå
Sektor
Inkomst
Totalt
Övriga
Arbetare i service, förmän
Arbetare i prod., lantarb.
Handelsmän, småföretagare
Kontorsanställda, priv.
Tj.män mellannivå priv.
Tj.män lägre o mellannivå, off.
Företagsledare
Högre tj.män priv.,
Högre tj. män off.,
Konstproducenter, journalister
Jurister
Klasslärare
Ämneslärare
Universitetslärare
Hälso- o sjukv.-anställda
Läkare
Tekniker
Civilingenjör
Antal
Utb. ej i Fob
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Ej uppgift
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
, ,
,
,
, ,
, , , , , , , , , , ,
,
, ,
, ,
,
, , ,
,
,
-årig gymn.
Hgsk < år
,
, , , , , , , ,
, ,
Hgsk år
, , , , , , , , , , , , , , , , ,
, ,
,
Forskarutb.
,
,
,
,
Totalt
, ,
, ,
,
Ej uppgift
,
,
,
End. en för.
,
,
, ,
,
,
,
,
,
,
, ,
,
,
,
,
,
,
,
,
, , , ,
,
,
,
, ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
,
, , ,
,
Far högst
, , , , , , , ,
, ,
, , , , , , , , ,
,
Mor högst
, , , ,
,
Lika höga
, , , , , , , , ,
, , , , , ,
Totalt
, , , ,
,
,
,
, , , , , , , , , , ,
, , , ,
,
Ej i Fob
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Ej uppgift
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
,
Hushållssek.
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
,
, ,
,
, , , ,
,
,
,
, ,
, ,
, , ,
,
Företagssek.
Kommunal
, ,
Landsting
,
, ,
, , ,
,
, ,
,
, ,
,
,
,
, , ,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
,
,
,
, ,
,
,
, ,
,
,
, , ,
,
, ,
,
,
,
,
,
,
Statlig
,
Totalt
,
,
, , ,
, , ,
,
,
,
,
Ej uppgift
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Mycket låg
,
,
, ,
, , , ,
,
,
,
, , , , , , , ,
,
Låg
, ,
, , , , , ,
,
, ,
, , , , , , , ,
,
Medel
, , , , , , , , , , , , , , , ,
, ,
Hög
, , ,
Mycket hög
Totalt
316
,
, ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, , ,
,
, , , , ,
,
, , ,
,
, ,
,
, ,
,
, ,
, ,
,
, ,
,
,
, , ,
, ,
APPENDIX
Tabell 70. 20 sociala grupper och gymnasiebetyg, gymnasieutbildning,
Gymnasielinjer
Språkval gymnasiet
Hgsk.provpoäng
Totalt
Övriga
Handelsmän, småföretagare
Arbetare i service, förmän
Kontorsanställda, priv.
, , ,
,
,–,
, , , , , ,
, ,
, , , , , , , , ,
,
,
,
,–,
, , , , , ,
, , , , , , , , , , ,
, ,
,
,–,
, , ,
, , ,
,–,
, ,
,
,
, , , , , , ,
Arbetare i prod., lantarb.
Tj.män mellannivå priv.
Tj.män lägre o mellannivå, off.
Företagsledare
Högre tj.män priv.,
, , , ,
Högre tj. män off.,
Jurister
Konstproducenter, journalister
Hälso- o sjukv.-anställda
, , , ,
Klasslärare
Läkare
–,
Ämneslärare
Tekniker
Antal
Universitetslärare
Civilingenjör
Gymnasiebetyg
språkval i gymnasiet samt högskoleprovpoäng.
,
, , , , , , ,
, , , , ,
, , , , , , , , , , ,
, , , ,
,
,
,
Totalt
Ekonomi
, , ,
, , ,
, , , , ,
, , ,
,
, , , ,
,
Samhällsvet.
, , ,
,
,
Humanistisk
,
,
,
,
, , , , , , , , , , , , ,
,
,
,
,
, , ,
,
,
, ,
, ,
,
,
,
, , ,
,
,
, ,
, , , , , , , ,
,
Naturvet.
, , , , , , , , , , , , ,
,
, ,
,
,
Teknisk
, , , , , , , ,
Totalt
Ej franska
, ,
, , , , , , , , ,
, , , , , , , ,
,
Franska
, , , , , , , ,
,
, , , , , , , ,
, ,
,
Totalt
Ej tyska
, ,
, ,
, , ,
, , , , , , , , , ,
, ,
,
Tyska
, , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
,
Totalt
Ej spanska
, , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
,
,
Spanska
, , , , , , , , , , ,
, , ,
, , , , ,
Totalt
Ej gjort
, , ,
,
,
, , , , , ,
, ,
,
–,
, , , ,
,
, , , ,
,
, , , ,
, , ,
, ,
,
,–,
, , ,
, , , , , , , , , , , ,
, , , ,
,
,–,
, , , , , , , , , , ,
, , , , , , , ,
,
,
–,
Totalt
,
, ,
, , ,
,
,
,
, ,
, , , ,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
,
,
317
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 71. 32 och 18 sociala grupper. Söner.
Totalt
Ej förvärvsarb.
Övriga
Arbetare
Ekonomisk medel- o lägre medelklass
Tj. män priv.
Medel- o lägre medelklass off. adm.
Journalister, konstproducenter
Företagsledare, officerare
Högre tj. män priv.
Högre tj. män off.
Jurister
Klasslärare
Ämneslärare
Universitetslärare
Hälso- o sjukv. anst
Läkare
318
Tekniker
Civilingenjör
Civilingenjör
Tekniker, off.
Tekniker, privat
Förmän, privat
Läkare
Hälso- o sjukv.-anst
Universitetslärare
Ämneslärare
Klasslärare
Jurist
Journalist
Konstproducenter
Högre tj.-män, off.
Högre tj.-män, priv.
Tj.män mellannivå, off.
Tj.män mellannivå, pri.
Företagsledare
Kontorsanställda, off.
Kontorsanställda, priv.
Handelsmän
Småföretagare
Handelsanställda
Lantarbetare
Bönder, fiskare
Kval. arbetare i prod.
Okval. arbetare i prod.
Kval. arbetare i serv.
Okval. arbetare i serv.
Poliser
Officerare
Övriga
Ej förvärvsarb.
Antal
APPENDIX
Tabell 72. 32 och 18 sociala grupper. Döttrar.
Totalt
Ej förvärvsarb.
Övriga
Arbetare
Ekonomisk medel- o lägre medelklass
Tj. män priv.
Medel- o lägre medelklass off. adm.
Företagsledare, officerare
Journalister, konstproducenter
Högre tj. män priv.
Högre tj. män off.
Jurister
Klasslärare
Ämneslärare
Universitetslärare
Hälso- o sjukv.anst.
Läkare
Tekniker
Civilingenjör
Civilingenjör
Tekniker, off.
Tekniker, privat
Förmän, privat
Läkare
Hälso- o sjukv.-anst
Universitetslärare
Ämneslärare
Klasslärare
Jurist
Journalist
Konstproducenter
Högre tj.-män, off.
Högre tj.-män, priv.
Tj.män mellannivå, off.
Tj.män mellannivå, pri.
Företagsledare
Kontorsanställda, off.
Kontorsanställda, priv.
Handelsmän
Småföretagare
Handelsanställda
Lantarbetare
Bönder, fiskare
Kval. arbetare i prod.
Okval. arbetare i prod.
Kval. arbetare i serv.
Okval. arbetare i serv.
Poliser
Officerare
Övriga
Ej förvärvsarb.
Antal
319
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 73. 18 sociala grupper efter kön som supplementär variabel. Koordinater
för axel 1–4.
Sociala grupper
Antal
Axel Axel Axel Axel Civilingenjör
Söner
Döttrar
-,
-,
,
-,
-,
-,
-,
,
Tekniker
Söner
Döttrar
,
,
,
,
,
,
-,
-,
Läkare
Söner
Döttrar
-,
-,
-,
-,
-,
-,
,
,
Hälso- o sjukvårdsanställda
Söner
Döttrar
,
,
,
-,
,
,
-,
-,
Universitetslärare
Söner
Döttrar
-,
-,
,
-,
-,
-,
-,
-,
Ämneslärare
Söner
Döttrar
-,
-,
-,
-,
,
,
-,
-,
Klasslärare
Söner
Döttrar
,
,
,
-,
,
,
-,
-,
Konstproducenter,
journalister
Söner
Döttrar
-,
,
-,
-,
,
,
-,
,
Jurister
Söner
Döttrar
-,
-,
-,
-,
-,
-,
,
,
Högre tjänstemän,
offentlig sektor
Söner
Döttrar
-,
-,
,
-,
-,
-,
-,
-,
Högre tjänstemän,
privat sektor
Söner
Döttrar
-,
-,
,
-,
,
,
,
,
Företagsledare
Söner
Döttrar
-,
-,
,
-,
-,
-,
,
,
Tj.män på lägre o mellannivå,
offentlig sektor
Söner
Döttrar
,
,
-,
-,
-,
-,
-,
-,
Tj.män på mellannivå,
privat sektor
Söner
Döttrar
,
,
,
-,
,
,
,
,
Ekonomisk lägre/medelklass
Söner
Döttrar
,
,
,
-,
-,
,
,
,
Arbetare
Söner
Döttrar
,
,
,
-,
,
,
,
,
Övriga
Söner
Döttrar
,
,
,
-,
,
,
-,
-,
320
APPENDIX
Tabell 74. 18 sociala grupper efter kön och föräldrarnas högsta utbildning och
relationen mellan föräldrarnas högsta utbildning.
Föräldrarnas högsta utbildning
Ekonomisk
lägre/medelklass
Arbetare
Övriga
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Totalt
Tj.män mellannivå,
priv.
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Båda lika
Tj.män lägre o
mellannivå, off.
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Mor högst
Företagsledare
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Far högst
Högre tj.män priv.
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
End. en för.
Högre tj.män off.
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Ej uppgift
Jurister
Totalt
Kulturprod.
Forskarutb.
Klasslärare
Hgsk > år
Ämneslärare
Hgsk < år
Universitetslärare
-årig gymn.
Hälso- o sjukv.anst.
Ej uppgift
Läkare
Ej i FoB
Tekniker
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Antal
Civilingenjör
Relationen föräldrarnas utb.
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , ,
,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , ,
, , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , ,
,
, , , , , ,
, , , ,
, ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , ,
, , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , ,
, ,
, , , , , ,
, , ,
,
, ,
, , , ,
, ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , ,
, ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , ,
,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , , , ,
,
, , , , , ,
, , ,
, , ,
, , , , , ,
, , , , , ,
, , ,
, , ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
321
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 75. 18 sociala grupper efter kön och föräldrarnas sektor och föräldrarnas
sammanräknade inkomst.
Föräldrarnas sektor
Föräldrarnas sammanräknade inkomst
Kommunal
Landsting
Statlig
Totalt
Ej uppgift
Mkt låg ink.
Låg inkomst
Medelhög ink.
Hög inkomst
Mkt hög ink.
Totalt
Företagssekt.
Hushållssekt.
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
322
Ej uppgift
Antal
Söner
, , , ,
Döttrar
, , , ,
Totalt
, , , ,
Tekniker
Söner
, , , ,
Döttrar
, , ,
,
Totalt
, , , ,
Läkare
Söner
, , , ,
Döttrar
, , , ,
Totalt
, , , ,
Hälso- o sjukv.Söner
, , , ,
anst.
Döttrar
, , , ,
Totalt
, , , ,
Universitetslärare
Söner
, , , ,
Döttrar
, , , ,
Totalt
, , , ,
Ämneslärare
Söner
, , , ,
Döttrar
, , , ,
Totalt
, , , ,
Klasslärare
Söner
, , , ,
Döttrar
, , , ,
Totalt
, , ,
,
Kulturprod.
Söner
, , , ,
Döttrar
, , , ,
Totalt
, , , ,
Jurister
Söner
, , , ,
Döttrar
, , , ,
Totalt
, ,
, ,
Högre tj.män off.
Söner
, , , ,
Döttrar
, , , ,
Totalt
, , , ,
Högre tj.män priv. Söner
, , , ,
Döttrar
, , , ,
Totalt
, , , ,
Företagsledare
Söner
, , , ,
Döttrar
, , , ,
Totalt
, , , ,
Tj.män lägre o
Söner
, , , ,
mellannivå, off.
Döttrar
, , , ,
Totalt
, , , ,
Tj.män mellannivå, Söner
, , , ,
priv.
Döttrar
, ,
, ,
Totalt
, , ,
,
Ekonomisk
Söner
, , , ,
lägre/medelklass
Döttrar
, , , ,
Totalt
, , , ,
Arbetare
Söner
, , , ,
Döttrar
, , , ,
Totalt
, , , ,
Övriga
Söner
, , ,
,
Döttrar
, , , ,
Totalt
,
,
, ,
Totalt
Söner
, ,
, ,
Döttrar , , , ,
Totalt , , , ,
Civilingenjör
APPENDIX
Tabell 76. 18 sociala grupper efter kön och gymnasiebetyg och
gymnasieutbildning.
Gymnasiebetyg
Tj.män mellannivå,
priv.
Ekonomisk
lägre/medelklass
Arbetare
Övriga
Totalt
Totalt
Tj.män lägre o
mellannivå, off.
Teknisk
Företagsledare
Naturvetensk.
Högre tj.män priv.
Humanistisk
Högre tj.män off.
Samhällsvet.
Jurister
Ekonomisk
Kulturprod.
Totalt
Klasslärare
,–,
Ämneslärare
,–,
Universitetslärare
,–,
Hälso- o sjukv.anst.
,–,
Läkare
–,
Tekniker
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Antal
Civilingenjör
Gymnasieutbildning
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
323
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 77. 18 sociala grupper efter kön och språk i gymnasiet och
högskoleprovpoäng.
Språk i gymnasiet
Tj.män mellannivå,
priv.
Ekonomisk
lägre/medelklass
Arbetare
Övriga
Totalt
324
Totalt
Tj.män lägre o
mellannivå, off.
,
–,
Företagsledare
,–,
Högre tj.män priv.
,–,
Högre tj.män off.
–,
Jurister
Ej gjort
Kulturprod.
Spanska
Klasslärare
Ej spanska
Ämneslärare
Tyska
Universitetslärare
Ej tyska
Hälso- o sjukv.anst.
Franska
Läkare
Ej franska
Tekniker
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Antal
Civilingenjör
Högskoleprovpoäng
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 78. Studieort efter kön.
Stockholm
Uppsala
Lund
Linköping
Umeå
Göteborg
Örebro
Övriga
Utland
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Tabell 79. Lärosäte/typ av lärosäte som supplementär variabel. Koordinater
för axel 1–4.
Stockholms universitet
Uppsala universitet
Lunds universitet/Göteborgs universitet
Linköpings universitet/Umeå universitet
Kungl. Tekniska högskolan
Karolinska Institutet
Handelshögskolan i Stockholm
Övriga fackhögskolor
Konsthögskolor
Vårdhögskolor
Lärarhögskolan i Stockholm
Övriga medelstora högskolor
Utland
Antal
Axel ,
-,
,
-,
-,
-,
-,
-,
,
,
,
,
,
Axel -,
-,
-,
-,
,
-,
-,
,
-,
-,
-,
-,
-,
Axel -,
-,
,
,
,
,
,
,
,
-,
-,
-,
-,
Axel ,
-,
,
,
-,
-,
-,
,
,
,
,
,
,
325
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 80. Lärosäte/typ av lärosäte efter kön och föräldrarnas högsta
utbildning och relationen mellan föräldrarnas högsta utbildning.
Föräldrarnas högsta utbildning
326
Totalt
Totalt
Båda lika höga
Utland
Mor högst
Övriga medelstora
högskolor
Far högst
Lärarhögskolan
i Stockholm
End. en för.
Vårdhögskolor
Ej uppgift
Konsthögskolor
Totalt
Övriga
fackhögskolor
Forskarutb.
Handelshögskola
i Stockholm
Högskola > år
Karolinska
institutet
Högskola < år
Kungl. tekniska
högskolan
-årig gymn.
Linköpings univ./
Umeå univ.
Ej uppgift
Lunds univ./
Göteborgs univ.
Ej i FoB
Uppsala univ.
Antal
Stockholms univ.
Relationen föräldrarnas utb.
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor Totalt ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 81. Lärosäte/typ av lärosäte efter kön och föräldrarnas sektor och
föräldrarnas sammanräknade inkomst.
Föräldrarnas sektor
Mkt hög inkomst
Totalt
Totalt
Hög inkomst
Utland
Medelhög ink.
Övriga medelstora
högskolor
Låg inkomst
Lärarhögskolan
i Stockholm
Mkt låg inkomst
Vårdhögskolor
Ej uppgift
Konsthögskolor
Totalt
Övriga
fackhögskolor
Statlig
Handelshögskola
i Stockholm
Landsting
Karolinska
institutet
Kommunal
Kungl. tekniska
högskolan
Företagssektor
Linköpings univ./
Umeå univ.
Hushållssektor
Lunds univ./
Göteborgs univ.
Ej uppgift
Uppsala univ.
Antal
Stockholms univ.
Föräldrarnas sammanräknade inkomst
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor Totalt ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
327
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 82. Lärosäte/typ av lärosäte efter kön och gymnasiebetyg och
gymnasieutbildning.
Gymnasiebetyg
Totalt
328
Totalt
Utland
Teknisk
Övriga medelstora
högskolor
Naturvetensk.
Lärarhögskolan
i Stockholm
Humanistisk
Vårdhögskolor
Samhällsvet.
Konsthögskolor
Ekonomisk
Övriga
fackhögskolor
Totalt
Handelshögskola
i Stockholm
,–,
Karolinska
institutet
,–,
Kungl. tekniska
högskolan
,–,
Linköpings univ./
Umeå univ.
,–,
Lunds univ./
Göteborgs univ.
–,
Uppsala univ.
Antal
Stockholms univ.
Gymnasieutbildning
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor Totalt ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 83. Lärosäte/typ av lärosäte efter kön och språk i gymnasiet och
högskoleprovpoäng.
Språk i gymnasiet
Totalt
Totalt
Utland
,
–,
Övriga medelstora
högskolor
,–,
Lärarhögskolan
i Stockholm
,–,
Vårdhögskolor
–,
Konsthögskolor
Ej gjort
Övriga
fackhögskolor
Spanska
Handelshögskola
i Stockholm
Ej spanska
Karolinska
institutet
Tyska
Kungl. tekniska
högskolan
Ej tyska
Linköpings univ./
Umeå univ.
Franska
Lunds univ./
Göteborgs univ.
Ej franska
Uppsala univ.
Antal
Stockholms univ.
Högskoleprovpoäng
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor Totalt ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
329
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 84. Kurs och program, kort och lång högskoleutbildning efter kön och
föräldrarnas högsta utbildningsnivå, relation mellan föräldrarnas
utbildningsnivå, föräldrarnas sektor samt föräldrarnas
sammanräknade inkomst.
Kort program Långt program Program, totalt
Högsta utb.-nivå
Rel. för. utbildn.
, , , , , , , , , , , , ,
, , , ,
,
Ej uppgift
, , , , , , , , , , , , ,
, , , ,
,
-årig gymn.
, ,
,
, , , , , , , , , , ,
, , , ,
Högskola < år , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
Högskola år
Totalt
Sektor
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Utb. ej i Fob
Forskarutb.
Ej uppgift
, ,
, , ,
, , , , ,
,
, , , , , , ,
, , , , , , , , , , , , ,
, , ,
, ,
, , , ,
,
Endast en för.
, , , , , , , , , ,
, , , , , , ,
,
Far högst
,
,
, ,
, , , , , , , , , , , , , ,
Mor högst
, , , , , , , , , , , , , , , , , ,
Lika höga
, , , , , , , , , , , , , ,
, , , ,
Totalt
, , , , , , , , , , , , ,
Ej i Fob
, , , , , , , , , , , , ,
, , , ,
Ej uppgift
,
, , , , , , , , , , , ,
, , , ,
,
Hushållssektor
, , , ,
, ,
, , , , ,
, , ,
, ,
,
,
,
Företagssektor
, , , , , , ,
,
, ,
, ,
, ,
, , , ,
Kommunal
, , , ,
, , , , , , ,
, ,
Landsting
, , , , , , , , ,
, , ,
,
, , , , ,
, , , ,
,
Statlig
, , , ,
, , , , , , , , , ,
, , , ,
Totalt
Ej uppgift
Inkomst
Utlandsstudier
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Antal
Kurs
, , , , , , , , , , , , ,
, , , ,
,
Mycket låg
,
, , , , ,
, , , ,
, , , , , , , ,
Låg
, , , , , , , , , , , , , , , ,
, ,
Medel
, ,
, , ,
, , , , , , , , , ,
, , ,
Hög
, , , , , , , , , , ,
, , , , , , ,
Mycket hög
, , , , , , , , , , , ,
, , , , , ,
Totalt
330
APPENDIX
Tabell 85. Kurs och program, kort och lång högskoleutbildning efter kön och
gymnasiebetyg, gymnasieutbildning, språkval i gymnasiet samt
högskoleprovpoäng.
Kort program
Totalt
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Gymnasiebetyg
Totalt
Män
Gymnasielinjer
Utlandsstudier
Totalt
Kvinnor
Språkval gymnasiet
Kurs
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Hgsk.provpoäng
Långt program Program, totalt
Antal
–,
, , ,
,–,
, , , , , ,
, , , , , , , , , , , ,
,–,
, , , , ,
, , , , , , ,
,–,
, , , ,
, , , , , , , ,
,–,
,
,
,
,
, , , , , , , , , , , , ,
, , ,
, , ,
, ,
,
,
, , , ,
,
,
,
,
, ,
, ,
,
,
, , , ,
Totalt
Ekonomi
, , , , , ,
, ,
, , , , , , , , , ,
Samhällsvet.
, , , , , , , , , , , , , , ,
, , ,
Humanistisk
,
,
,
, ,
,
,
, , , , ,
, , , ,
,
,
Naturvet.
, , , , , , , , , ,
,
,
,
,
, , , ,
Teknisk
, , , , , , , , , ,
,
, ,
,
, ,
Totalt
,
,
Ej franska
, , , , , , ,
,
,
,
, , , , , , , ,
Franska
, , ,
,
, , , , , , , , , , ,
, , ,
Totalt
Ej tyska
,
,
, , , , , ,
, , , , , , , , ,
,
Tyska
, , , , , , , , , , , , , , , , , ,
Totalt
Ej spanska
, , , , , , , , , , , , , , , , , ,
Spanska
, , , , , , , , , , , ,
, , , , , ,
Totalt
Ej gjort
, , ,
, ,
,
, , , ,
–,
, , ,
, ,
,
, , , ,
, , , , , , , ,
,–,
, , , , ,
, , , , , , , , ,
, , , ,
,–,
, , , , , , , , , , ,
,
,
–,
Totalt
,
,
, , , , ,
, , ,
,
,
, , , ,
, , ,
,
,
,
, , , ,
,
,
, ,
,
,
331
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 86. Typ av utbildning efter kön.
Män
Kvinnor
Totalt
Fristående kurs AB-nivå
,
,
,
Fristående kurs CD-nivå
,
,
,
--årig allmän o yrkesutbildning
,
,
,
-årig allmän utbildning
,
,
,
Antal
-årig yrkesutbildning
,
,
,
-årig allmän utbildning
,
,
,
-årig yrkesutbildning
,
,
,
-årig yrkesutbildning
,
,
,
Utlandsstudier
,
,
,
,
,
,
Män
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Kvinnor
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Totalt
Tabell 87. Utbildningsinriktning efter kön.
Antal
Teknik LP
Samhällsvet., service o turism LP
Samhällsvet., service o turism K
Naturvetenskap o jordbruk
Humaniora o konst KP-K
Samhällsvet., service o turism KP
Teknik KP-K
Utlandsstudier
Medicin KP-K
Humaniora o konst P
Pedagogik o lärarutb. KP-K
Medicin LP
Pedagogik o lärarutb. LP
Totalt
K – kurs; P – program; KP – kort program; LP – långt program.
332
APPENDIX
Tabell 88. Utbildningsinriktning efter kön som supplementär variabel.
Koordinater för axel 1–4.
Utbildningsinriktning
Kön
Antal
Axel Axel Axel Axel Lärarutbildning, kort pr.
Män
,
,
,
-,
,
-,
-,
,
,
,
-,
-,
Kvinnor
Lärarutbildning, långt pr.
Humaniora, kort pr./kurs
Humaniora, långt pr.
Samhällsvet., kurs
Samhällsvet., kort pr.
Samhällsvet., långt pr.
Naturvetenskap
Teknologi, kort pr./kurs
Teknologi, långt pr.
Män
Kvinnor
,
-,
-,
,
Män
,
-,
,
,
Kvinnor
,
-,
,
,
-,
-,
,
,
,
Män
Kvinnor
,
-,
-,
Män
,
,
-,
,
Kvinnor
,
-,
-,
,
Män
-,
,
,
,
Kvinnor
-,
-,
-,
,
,
-,
,
,
Kvinnor
Män
-,
-,
,
,
Män
-,
,
-,
-,
Kvinnor
-,
-,
,
-,
Män
,
,
-,
-,
Kvinnor
,
,
-,
,
-,
,
,
-,
-,
,
,
-,
-
-
-
-
Kvinnor
,
-,
-,
,
Män
Kvinnor
Medicin/vård, kort pr.
Medicin/vård, långt pr.
Utlandsstudier
Övriga
Män
Män
-,
-,
,
-,
Kvinnor
-,
-,
,
-,
Män
,
-,
-,
,
Kvinnor
,
-,
,
,
,
,
,
-,
,
-,
-,
,
Män
Kvinnor
333
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 89. Utbildningsinriktning efter kön och föräldrarnas högsta utbildning
och relationen mellan föräldrarnas högsta utbildning.
Föräldrarnas högsta utbildning
334
Totalt
Totalt
Båda lika höga
Utlandsstudier
Mor högst
Medicin/vård,
långt program
Far högst
Medicin/vård,
kort program/kurs.
End. en för.
Teknologi,
långt program
Ej uppgift
Teknologi,
kort program/kurs
Totalt
Naturvetenskap
Jordbruk
Forskarutb.
Samhällsvetenskap,
långt program
Högskola > år
Samhällsvetenskap,
kort program
Högskola < år
Samhällsvetenskap,
kurs
-årig gymn.
Humaniora,
långt program
Ej uppgift
Humaniora,
kort progr./kurs
Ej i FoB
Lärarutbildning,
långt program
Antal
Lärarutbildning,
kort progr./kurs
Relationen föräldrarnas utb.
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 90. Utbildningsinriktning efter kön och föräldrarnas sektor och
föräldrarnas sammanräknade inkomst.
Föräldrarnas sektor
Mkt hög ink.
Totalt
Totalt
Hög inkomst
Utlandsstudier
Medelhög ink.
Medicin/vård,
långt program
Låg inkomst
Medicin/vård,
kort program/kurs.
Mkt låg ink.
Teknologi,
långt program
Ej uppgift
Teknologi,
kort program/kurs
Totalt
Naturvetenskap
Jordbruk
Statlig
Samhällsvetenskap,
långt program
Landsting
Samhällsvetenskap,
kort program
Kommunal
Samhällsvetenskap,
kurs
Företagssektor
Humaniora,
långt program
Hushållssektor
Humaniora,
kort progr./kurs
Ej uppgift
Lärarutbildning,
långt program
Antal
Lärarutbildning,
kort progr./kurs
Föräldrarnas sammanräknade inkomst
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor Totalt ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
335
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 91. Utbildningsinriktning efter kön och gymnasiebetyg och
gymnasieutbildning.
Gymnasiebetyg
Totalt
336
Totalt
Utlandsstudier
Teknisk
Medicin/vård,
långt program
Naturvetensk.
Medicin/vård,
kort program/kurs.
Humanistisk
Teknologi,
långt program
Samhällsvet.
Teknologi,
kort program/kurs
Ekonomisk
Naturvetenskap
Jordbruk
Totalt
Samhällsvetenskap,
långt program
,–,
Samhällsvetenskap,
kort program
,–,
Samhällsvetenskap,
kurs
,–,
Humaniora,
långt program
,–,
Humaniora,
kort progr./kurs
–,
Lärarutbildning,
långt program
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Lärarutbildning,
kort progr./kurs
Gymnasieutbildning
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 92. Utbildningsinriktning efter kön och språk i gymnasiet och
högskoleprovpoäng.
Språk i gymnasiet
Totalt
Totalt
Utlandsstudier
,
–,
Medicin/vård,
långt program
,–,
Medicin/vård,
kort program/kurs.
,–,
Teknologi,
långt program
–,
Teknologi,
kort program/kurs
Ej gjort
Naturvetenskap
Jordbruk
Spanska
Samhällsvetenskap,
långt program
Ej spanska
Samhällsvetenskap,
kort program
Tyska
Samhällsvetenskap,
kurs
Ej tyska
Humaniora,
långt program
Franska
Humaniora,
kort progr./kurs
Ej franska
Lärarutbildning,
långt program
Antal
Lärarutbildning,
kort progr./kurs
Högskoleprovpoäng
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
337
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 93. Utbildningar, 30 kategorier, kodning.
Utbildning
Förskollärare,
– lärare
Lärare –,
Gymn.lärare
Konst
Konstvetenskap
Språk
Religion
Historia
338
SUN,
kod
a
b
b
c
Totalt
a
b
c
f
g
i
o
x
z
h
a
b
Totalt
a
b
a
c
d
Totalt
b
f
m
t
z
Totalt
a
b
c
d
e
f
x
c
Totalt
x
z
Totalt
z
a
b
c
d
i
z
z
Totalt
SUN-,
förkortn.
PL-ff-för
PL-ff-fri
PL---ma
PL---sv
PL---ma
PL---sa
PL---sp
PL---sa/sp
PL---ma/pr
PL---sp/pr
PL---ospec
PL---an
PL---folk
PL-pr-mus
PL-gy-ma
PL-gy-sa
HK-mtd-musik
HK-mtd-teate
HK-med-media
HK-med-graf
HK-med-rekl
HK-konst-his
HK-vet-film
HK-vet-musik
HK-vet-teate
HK-konst-öv
HK-sp-vet
HK-sp-eng
HK-sp-ty
HK-sp-fra
HK-sp-spa
HK-sp-ry
HK-sp-fr.sp
HK-sv-lit
HK-rel-an
HK-rel
HK-hant
HK-hi-hist
HK-hi-ark
HK-hi-kult
HK-hi-kultvå
HK-fil-ide
HK-fil
HK-hum-öv
Antal
SUN,
Utbildning
kod
Samhällsvetenskap
z
x
a
c
x
a
b
e
s
z
a
fv
h
l
p
x
x
Totalt
Psykologi
a
x
Totalt
Nat.ekonomi, Statsvet. e
f
u
z
e
z
Totalt
Journalistik
z
a
b
Totalt
Företagsekonomi
a
ad
c
d
f
s
t
x
z
c
f
s
z
ko
te
Totalt
Juridik
a
Totalt
SUN-,
förkortn.
PL-ped
PL-öv-an
S-sam-bet
S-sam-vet
S-sam-an
S-soc
S-soc-ant
S-soc-area
S-soc-s-geo
S-samh-öv
S-adm-led
S-adm-förv
S-adm-hälso
S-adm-log
S-adm-pers
S-adm-an
S-jur-an
S-psy
S-psy-an
S-sam-pol
S-stat-fred
S-stat-uland
S-stat
S-nek-his
S-nek
S-jo-inf-al
S-jour
S-jour-media
S-fek
S-fek-adb
S-fek-int
S-fek-data
S-fek-fra
S-fek-spa
S-fek-tys
S-fek-an
S-dist
S-mark-int
S-mark-fra
S-mark-spa
S-mark
S-öv-kost
S-öv-textil
S-jur
Antal
APPENDIX
Tabell 93 forts.
Utbildning
Biologi, Kemi,
Geologi
Matematik, Fysik
Data
Civ.ing. Teknisk
fysik
Civ.ing. Maskin,
Material
Civ.ing. El, Kemi,
Farkost
Civ.ing. Arkitektur,
Byggnad
Ingenjör
SUN,
kod
a
z
z
Totalt
z
z
z
z
Totalt
z
a
b
Totalt
a
Totalt
a
a
a
a
a
Totalt
a
a
a
a
a
Totalt
a
a
c
d
Totalt
b
c
be
bn
bd
c
x
b
bs
x
b
SUN-,
förkortn.
N-bio
N-kemi
N-geo
N-fysik
N-mat
N-mat-stat
N-mat-öv
N-data-all
N-data-sys
N-data
T-ci-tf
T-ci-ma
T-ci-en
T-ci-an
T-ci-mat
T-ci-ospec
T-ci-el
T-ci-kemi
T-ci-fark
T-ci-eko
T-ci-bygg
T-ci-lant
T-ci-sam
T-ci-sam-ark
T-ci-sam-lan
T-ing-ma
T-ma
T-i-en-eltek
T-i-en
T-i-data
T-el
T-el-an
T-i-kemi
T-i-fark-sjö
T-eko-an
T-i-an
Antal
Utbildning
Lant- o skogsbruk
Läkarutb.
Apotekare,
Tandläkare,
Biomedicin
Sjuksköterska
Medicin/Vård,
övriga
Sociala utb.
Service
Utland
SUN,
kod
x
x
x
b
x
b
Totalt
a
a
a
a
Totalt
a
Totalt
a
a
d
a
Totalt
z
a
d
Totalt
s
a
b
c
d
Totalt
a
d
l
m
Totalt
c
z
z
a
z
Totalt
Utland
Totalt
SUN-,
förkortn.
T-an
T-text-an
T-sam-an
T-i-bygg
T-bygg-an
T-i-ospec
J-agro
J-hort
J-jäg-mäst
J-vet
M-med-läk
M-tand
M-tek-opt
M-tek-biomed
M-farm-apo
M-all
M-sj-gr
M-sj-barn
M-om-öv
M-reh-sjukgy
M-reh-arbter
M-reh-logope
M-reh-diet
M-s-som
M-s-soc
M-s-lin
M-s-soc-kult
ST-rest
ST-tur
ST-idr
ST-hus
ST-mil-tek
Antal
339
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 94. Utbildningar, 30 högskoleutbildningar efter kön, sorterade efter
viktigaste utbildning.
Män
Högskoleutbildning
Kvinnor
Andel Högskoleutbildning
Totalt
Andel Högskoleutbildning
Andel
Företagsekonomi
Civ.ing. Maskin, Material
Civ.ing. El, Kemi, Farkost
Ingenjör
Data
Samhällsvetenskap
Utland
Juridik
Matematik, Fysik
Nat.ekonomi, Statsvet.
Civ.ing. Teknisk fysik
Konstvetenskap
Historia
Läkarutb.
Lärare –, Gymn.lärare
Civ.ing. Arkitekt, Byggnad
Journalistik
Biologi, Kemi, Geologi
Konst
Språk
Psykologi
Service
Förskollärare, – lärare
Apotek., Tandläk., Biomed.
Sociala utb.
Lant- o skogsbruk
Sjuksköterska
Religion
Medicin/Vård, övriga
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
340
Företagsekonomi
Samhällsvetenskap
Utland
Språk
Juridik
Förskollärare, – lärare
Historia
Sjuksköterska
Lärare –, Gymn.lärare
Nat.ekonomi, Statsvet.
Ingenjör
Civ.ing. El, Kemi, Farkost
Konstvetenskap
Biologi, Kemi, Geologi
Läkarutb.
Civ.ing. Maskin, Material
Journalistik
Medicin/Vård, övriga
Data
Civ.ing. Arkitektur, Byggnad
Matematik, Fysik
Sociala utb.
Service
Konst
Civ.ing. Teknisk fysik
Apotek., Tandläk., Biomed.
Psykologi
Religion
Lant- o skogsbruk
Totalt
Företagsekonomi
Civ.ing. Maskin, Material
Samhällsvetenskap
Ingenjör
Civ.ing. El, Kemi, Farkost
Utland
Juridik
Språk
Data
Historia
Nat.ekonomi, Statsvet.
Förskollärare, – lärare
Lärare –, Gymn.lärare
Sjuksköterska
Konstvetenskap
Läkarutb.
Matematik, Fysik
Biologi, Kemi, Geologi
Journalistik
Civ.ing. Teknisk fysik
Civ.ing. Arkitektur, Byggnad
Medicin/Vård, övriga
Konst
Service
Psykologi
Sociala utb.
Apotek., Tandläk., Biomed.
Lant- o skogsbruk
Religion
Totalt
APPENDIX
Tabell 95. Utbildningar, 30 kategorier, som supplementär variabel.
Koordinater för axel 1–4.
Högskoleutbildningar
Antal
Axel Axel Axel Axel Förskollärarutb., – lärarutb.
,
-,
-,
-,
– lärarutb., Gymn.lärarutb.
,
-,
-,
,
Konst
,
-,
,
-,
Konstvetenskap
,
-,
,
-,
Språk
,
-,
,
,
Religion
-
-
-
-
Historia
,
-,
-,
,
Samhällsvetenskap
,
,
-,
,
,
-,
-,
,
Nat.ekonomi, Statsvetenskap
,
-,
-,
-,
Journalistik
,
-,
-,
,
-,
-,
-,
,
Juridik
-,
-,
,
,
Biologi, Kemi, Geologi
-,
-,
,
-,
Matematik, Fysik
,
,
-,
-,
Data
,
,
-,
-,
Civ.ing. Teknisk fysik
-,
,
,
-,
Civ.ing. Maskin, Material
-,
,
-,
-,
Civ.ing. El, Kemi, Farkost
-,
,
,
-,
Civ.ing. Arkitektur, Byggnad
-,
-,
,
-,
Ingenjörsutb.
,
,
-,
-,
-
-
-
-
-,
-,
,
-,
Psykologi
Företagsekonomi
Lant- o skogsbruk
Läkarutb.
Apotekare, Tandläkare
-,
,
,
-,
Sjuksköterskeutb.
,
,
-,
,
Medicin/Vård, övriga
-,
-,
,
,
,
-,
-,
,
,
Sociala utb.
Serviceutb.
,
,
-,
Utlandsstudier
,
-,
-,
,
Övrigt
,
-,
-,
-,
341
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 96. Utbildningar, 30 kategorier efter kön och föräldrarnas högsta
utbildning och relationen mellan föräldrarnas högsta utbildning.
Föräldrarnas högsta utbildning
Totalt
342
Båda lika höga
Matematik, Fysik
Mor högst
Biologi, Kemi,
Geologi
Far högst
Juridik
End. en för.
Företagsekonomi
Ej uppgift
Nationalekonomi,
Statsvetenskap
Pol.Mag.
Journalistik
Totalt
Psykologi
Forskarutb.
Samhällsvetenskap
Högskola > år
Historia
Högskola < år
Religion
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
,
, ,
, ,
,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
, , ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
-årig gymn.
Språk
Ej uppgift
Konstvetenskap
Ej i FoB
Konst
Antal
Förskollärare,
Fritidspedagoger,
Lärare –
Lärare –,
Gymn.lärare
Relationen föräldrarnas utb.
APPENDIX
Tabell 96 forts.
Föräldrarnas högsta utbildning
Totalt
Totalt
Båda lika höga
Utland
Mor högst
Service
Far högst
Sociala utb.
End. en för.
Medicin/Vård,
övriga
Ej uppgift
Apotekare,
Tandläkare,
Biomedicin
Sjuksköterska
Totalt
Läkarutb.
Forskarutb.
Lant- o skogsbruk
Högskola >år
Ingenjör
Högskola < år
Civ.ing. Arkitektur,
Byggnad
-årig gymn.
Civ.ing. El, Energi
Kemi, Farkost
Ej uppgift
Civ.ing. Maskin,
Material
Ej i FoB
Civ.ing. Teknisk fysik
Antal
Data
Relationen föräldrarnas utb.
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor Totalt ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
343
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 97. Utbildningar, 30 kategorier efter kön och föräldrarnas sektor och
föräldrarnas sammanräknade inkomst.
Föräldrarnas sektor
Mkt hög ink.
Totalt
344
Hög inkomst
Matematik, Fysik
Medelhög ink.
Biologi, Kemi,
Geologi
Låg inkomst
Juridik
Mkt låg ink.
Företagsekonomi
Ej uppgift
Nationalekonomi,
Statsvetenskap
Pol.Mag.
Journalistik
Totalt
Psykologi
Statlig
Samhällsvetenskap
Landsting
Historia
Kommunal
Religion
Företagssektor
Språk
Hushållssektor
Konstvetenskap
Ej uppgift
Konst
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Förskollärare,
Fritidspedagoger,
Lärare –
Lärare –,
Gymn.lärare
Föräldrarnas sammanräknade inkomst
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 97 forts.
Föräldrarnas sektor
Föräldrarnas sammanräknade inkomst
Antal
Ej uppgift
Hushållssektor
Företagssektor
Kommunal
Landsting
Statlig
Totalt
Ej uppgift
Mkt låg ink.
Låg inkomst
Medelhög ink.
Hög inkomst
Mkt hög ink.
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Civ.ing.
Män
Teknisk fysik
Kvinnor
Totalt
Civ.ing. Maskin,
Män
Material
Kvinnor
Totalt
Civ.ing. El, Energi Män
Kemi, Farkost
Kvinnor
Totalt
Civ.ing. Arkitektur, Män
Byggnad
Kvinnor
Totalt
Ingenjör
Män
Kvinnor
Totalt
Lant- o skogsbruk Män
Kvinnor
Totalt
Läkarutb.
Män
Kvinnor
Totalt
Apotekare,
Män
Tandläkare,
Kvinnor
Biomedicin
Totalt
Sjuksköterska
Män
Kvinnor
Totalt
Medicin/Vård,
Män
övriga
Kvinnor
Totalt
Sociala utb.
Män
Kvinnor
Totalt
Service
Män
Kvinnor
Totalt
Utland
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt
Män
Kvinnor Totalt ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Data
345
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 98. Utbildningar, 30 kategorier efter kön och gymnasiebetyg och
gymnasieutbildning.
Gymnasiebetyg
346
Totalt
Matematik, Fysik
Teknisk
Biologi, Kemi,
Geologi
Naturvetensk.
Juridik
Humanistisk
Företagsekonomi
Samhällsvet.
Nationalekonomi,
Statsvetenskap
Pol.Mag.
Journalistik
Ekonomisk
Psykologi
Totalt
Samhällsvetenskap
,–,
Historia
,–,
Religion
,–,
Språk
,–,
Konstvetenskap
–,
Konst
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Förskollärare,
Fritidspedagoger,
Lärare –
Lärare –,
Gymn.lärare
Gymnasieutbildning
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 98 forts.
Gymnasiebetyg
Totalt
Totalt
Utland
Teknisk
Service
Naturvetensk.
Sociala utb.
Humanistisk
Medicin/Vård,
övriga
Samhällsvet.
Apotekare,
Tandläkare,
Biomedicin
Sjuksköterska
Ekonomisk
Läkarutb.
Totalt
Lant- o skogsbruk
,–,
Ingenjör
,–,
Civ.ing. Arkitektur,
Byggnad
,–,
Civ.ing. El, Energi
Kemi, Farkost
,–,
Civ.ing. Maskin,
Material
–,
Civ.ing. Teknisk fysik
Antal
Data
Gymnasieutbildning
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
347
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 99. Utbildningar, 30 kategorier, efter kön och språk i gymnasiet och
högskoleprovpoäng.
Språk i gymnasiet
348
Totalt
Matematik, Fysik
,
–,
Biologi, Kemi,
Geologi
,–,
Juridik
,–,
Företagsekonomi
–,
Nationalekonomi,
Statsvetenskap
Pol.Mag.
Journalistik
Ej gjort
Psykologi
Spanska
Samhällsvetenskap
Ej spanska
Historia
Tyska
Religion
Ej tyska
Språk
Franska
Konstvetenskap
Ej franska
Konst
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
Förskollärare,
Fritidspedagoger,
Lärare –
Lärare –,
Gymn.lärare
Högskoleprovpoäng
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 99 forts.
Språk i gymnasiet
Totalt
,
–,
,–,
,
, , ,
, , , ,
, , ,
,
,
, , ,
,
, , ,
,
, , ,
, , , ,
,
, , ,
, ,
, ,
, , , ,
,
, ,
,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
,
, , ,
, ,
, ,
, , , ,
, , , ,
,
, , ,
,
, , ,
,
, , ,
,
, , ,
,
, , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , ,
,
, , , ,
, , , ,
, ,
, ,
,–,
Tyska
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
–,
Ej tyska
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Ej gjort
Franska
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Spanska
Ej franska
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Ej spanska
Antal
Män
Kvinnor
Totalt
Civ.ing. Teknisk fysik Män
Kvinnor
Totalt
Civ.ing. Maskin,
Män
Material
Kvinnor
Totalt
Civ.ing. El, Energi
Män
Kemi, Farkost
Kvinnor
Totalt
Civ.ing. Arkitektur,
Män
Byggnad
Kvinnor
Totalt
Ingenjör
Män
Kvinnor
Totalt
Lant- o skogsbruk
Män
Kvinnor
Totalt
Läkarutb.
Män
Kvinnor
Totalt
Apotekare,
Män
Tandläkare,
Kvinnor
Biomedicin
Totalt
Sjuksköterska
Män
Kvinnor
Totalt
Medicin/Vård,
Män
övriga
Kvinnor
Totalt
Sociala utb.
Män
Kvinnor
Totalt
Service
Män
Kvinnor
Totalt
Utland
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Data
Högskoleprovpoäng
, , ,
,
, , , ,
, , , ,
, , ,
,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, ,
, ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
,
,
, ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
,
, , ,
,
, , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
,
, , ,
,
, , ,
,
, , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
349
UTBILDNINGSKAPITAL
Graf 56. Stockholms norrkommuners studentkohort, högskoleutbildningar som
supplementär variabel, planet av axel 1 och 3.
Axel Mycket nedärvt utbildningskapital
,, % på fädernet, lite förvärvat utbildningskapital
-.
-.
Nationalekonomi, Statsvetenskap
Sjuksköterskeutb.
Förskollärarutb., - lärarutb.
Journalistik Ingenjörsutb.
Axel Företagsekonomi
- lärarutb., Gymn.lärarutb.
,, %
Historia Utlandsstudier
Matematik, fysik
Mycket förvärvat
Lite förvärvat
Data Samhällsvetenskap
Civ. ing. Maskin, Material, Energi
och nedärvt kapital
och nedärvt kapital
Konstvetenskap
Biologi, kemi, geologi
Språk
Civ. ing. Bygg, El, Ekonomi, Kemi, Farkost
Läkarutb.
Civ. ing. Arkitekt
Juridik
.
Civ. ing. Teknisk fysik
Mycket förvärvat utbildningskapital
.
-.
350
-.
.
.
APPENDIX
Tabeller till kapitel 10
Tabell 100. Euklidiska grupper efter kön och föräldrarnas högsta utbildning och
relationen mellan föräldrarnas högsta utbildning.
Föräldrarnas högsta utbildning
Forskarutb.
Totalt
Ej uppgift
End. en förälder
Far högst
Mor högst
Båda lika höga
Totalt
Totalt
Högskola > år
Småföretagarbarnen
Högskola < år
Humanisterna
-årig gymn.utb.
De utvalda
Ej uppgift
De resurssvaga
Ej i FoB
Barn till
landstingsanställda
Antal
Arvtagarna
Relationen föräldrarnas utb.
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
351
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 101. Euklidiska grupper efter kön och föräldrarnas sektor och
föräldrarnas sammanräknade inkomst.
Föräldrarnas sektor
Ej uppgift
Mkt låg inkomst
Låg inkomst
Medelhög inkomst
Hög inkomst
Mkt hög inkomst
Totalt
352
Totalt
Totalt
Statlig
Småföretagarbarnen
Landsting
Humanisterna
Kommunal
De utvalda
Företagssektor
De resurssvaga
Hushållssektor
Barn till
landstingsanställda
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor Totalt Ej uppgift
Antal
Arvtagarna
Föräldrarnas sammanräknade inkomst
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , ,
,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, , , ,
, ,
, ,
, , , ,
, , , ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 102. Euklidiska grupper efter kön och gymnasiebetyg och
gymnasieutbildning.
Gymnasiebetyg
Totalt
Ekonomisk
Samhällsvet.
Humanistisk
Naturvetensk.
Teknisk
Totalt
Totalt
,–,
Småföretagarbarnen
,–,
Humanisterna
,–,
De utvalda
,–,
De resurssvaga
–,
Barn till
landstingsanställda
Antal
Arvtagarna
Gymnasieutbildning
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
353
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 103. Euklidiska grupper efter kön och språk i gymnasiet och
högskoleprovpoäng.
Språk i gymnasiet
Ej gjort
–,
,–,
,–,
,
–,
Totalt
354
Spanska
Totalt
Ej spanska
Småföretagarbarnen
Tyska
Humanisterna
Ej tyska
De utvalda
Franska
De resurssvaga
Ej franska
Barn till
landstingsanställda
Antal
Arvtagarna
Högskoleprovpoäng
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 104. Euklidiska grupper efter kön och typ av högskoleutbildning.
Kortare program
-årig allmän utb.
-årig yrkesutb.
-årig yrkesutb.
Längre program
Program, totalt
Utlandsstudier
Totalt
Totalt
-årig yrkesutb.
Småföretagarbarnen
-årig allmän utb.
Humanisterna
--årig utb.
De utvalda
Kurser, totalt
De resurssvaga
CD-nivå, kurs
Barn till
landstingsanställda
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor Totalt AB-nivå, kurs
Arvtagarna
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
355
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 105. Euklidiska grupper efter kön och lärosäte/typ av lärosäte.
Medelstora hgsk
Utlandsstudier
Totalt
356
Övriga fackh
Totalt
Handelshögskolan/Karolinska
Småföretagarbarnen
Kungl. Tekniska hgsk.
Humanisterna
Linköpings univ./ Umeå univ.
De utvalda
Lunds univ./ Göteborgs univ.
De resurssvaga
Uppsala univ.
Barn till
landstingsanställda
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Kvinnor
Totalt
Stockholms univ.
Arvtagarna
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabeller till kapitel 11
Tabell 106. Vissa sociala grupper i Uppsala och norra Stockholm och
gymnasieutbildning och språk på gymnasiet, efter kön.
Antal
Uppsala
Läkare,
univ.lärare,
ämneslärare
Företagsledare,
högre tj. män.
privat sektor
Klasslärare,
hälso- o
sjukv.anst
Tekniker priv.,
tj. män
mellannivå, priv.
Kval. o okval.
arbetare
Totalt
Norra Stockholm
Läkare,
univ.lärare,
ämneslärare
Företagsledare,
högre tj. män.
privat sektor
Klasslärare,
hälso- o
sjukv.anst
Tekniker priv.,
tj. män
mellannivå, priv.
Kval. o okval.
arbetare
Totalt
Gymnasieutbildning
Språk på gymnasiet
Ej
-år Eko. Samh. Hum. Natur Tek- Ej
C- Tyska Fran
uppg.
nisk språk språk
ska språk
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar Totalt ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar Totalt ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
357
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 107. Vissa sociala grupper i Gävleborg och riket och gymnasieutbildning
och språk i gymnasiet, efter kön.
Antal
Gävleborg
Läkare,
univ.lärare,
ämneslärare
Företagsledare,
högre tj. män.
privat sektor
Klasslärare,
hälso- o
sjukv.anst
Tekniker priv.,
tj. män
mellannivå, priv.
Kval. o okval.
arbetare
Totalt
Riket
Läkare,
univ.lärare,
ämneslärare
Företagsledare,
högre tj. män.
privat sektor
Klasslärare,
hälso- o
sjukv.anst
Tekniker priv.,
tj. män
mellannivå, priv.
Kval. o okval.
arbetare
Totalt
358
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Gymnasieutbildning
Språk på gymnasiet
Ej -år Eko. Samh. Hum. Natur Tek- Ej
C- Tyska Fran
uppg.
nisk språk språk
ska språk
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar Totalt
Söner
Döttrar Totalt ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 108. Vissa sociala grupper i Uppsala och norra Stockholm och
gymnasiebetyg och högskoleprovpoäng, efter kön.
Antal
Uppsala
Läkare,
univ.lärare,
ämneslärare
Företagsledare,
högre tj. män.
privat sektor
Klasslärare,
hälso- o
sjukv.anst
Tekniker priv.,
tj. män mellannivå, priv.
Kval. o okval.
arbetare
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Norra Stockholm
Läkare,
Söner
univ.lärare,
Döttrar
ämneslärare
Totalt
Företagsledare, Söner
högre tj. män. Döttrar
privat sektor
Totalt
Klasslärare,
Söner
hälso- o
Döttrar
sjukv.anst
Totalt
Tekniker priv., Söner
tj. män mellan- Döttrar
nivå, priv.
Totalt
Kval. o okval. Söner
arbetare
Döttrar
Totalt
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Gymnasiebetyg
Högskoleprovpoäng
Ej –, ,–, ,–, ,–, ,–, ,–, Ej –,
,–, ,–, ,
–,
uppg.
gjort
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
, ,
,
,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
,
,
, ,
, ,
, ,
,
,
, ,
, ,
, ,
, ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
359
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 109. Vissa sociala grupper i Gävleborg och riket och gymnasiebetyg och
högskoleprovpoäng, efter kön.
Antal
Gävleborg
Läkare,
Söner
univ.lärare,
Döttrar
ämneslärare
Totalt
Företagsledare, Söner
högre tj. män. Döttrar
privat sektor Totalt
Klasslärare,
Söner
hälso- o
Döttrar
sjukv.anst
Totalt
Tekniker priv., Söner
tj. män mellan- Döttrar
nivå, priv.
Totalt
Kval. o okval. Söner
arbetare
Döttrar
Totalt
Totalt
Söner
Döttrar Totalt
Riket
Läkare,
Söner
univ.lärare,
Döttrar ämneslärare
Totalt
Företagsledare, Söner
högre tj. män. Döttrar privat sektor Totalt
Klasslärare,
Söner
hälso- o
Döttrar sjukv.anst
Totalt Tekniker priv., Söner
tj. män mellan- Döttrar nivå, priv.
Totalt Kval. o okval. Söner
arbetare
Döttrar Totalt Totalt
Söner
Döttrar Totalt 360
Gymnasiebetyg
Högskoleprovpoäng
Ej –, ,–, ,–, ,–, ,–, ,–, Ej –,
,–, ,–, ,
–,
uppg.
gjort
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
,
,
, ,
, ,
,
,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
, ,
,
,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
, ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 110. Vissa sociala grupper i Uppsala och norra Stockholm och vissa
högskoleutbildningar/-inriktningar, efter kön.
Antal Hum./
Konst.
Uppsala
Läkare,
univ.lärare,
ämneslärare
Företagsledare,
högre tj. män.
privat sektor
Klasslärare,
hälso- o
sjukv.anst
Tekniker priv.,
tj. män mellannivå, priv.
Kval. o okval.
arbetare
Med. N-data
N-mat Natvet
Ped./
Lärut.
S-fek.
S-jur.
Sam. Teknik
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Norra Stockholm
Läkare,
Söner
univ.lärare,
Döttrar
ämneslärare
Totalt
Företagsledare, Söner
högre tj. män.
Döttrar
privat sektor
Totalt
Klasslärare,
Söner
hälso- o
Döttrar
sjukv.anst
Totalt
Tekniker priv., Söner
tj. män mellan- Döttrar
nivå, priv.
Totalt
Kval. o okval.
Söner
arbetare
Döttrar
Totalt
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Totalt
361
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 111. Vissa sociala grupper i Gävleborg och riket och vissa
högskoleutbildningar/-inriktningar, efter kön.
Antal Hum./
Konst.
Gävleborg
Läkare,
univ.lärare,
ämneslärare
Företagsledare,
högre tj. män.
privat sektor
Klasslärare,
hälso- o
sjukv.anst
Tekniker priv.,
tj. män mellannivå, priv.
Kval. o okval.
arbetare
Totalt
Riket
Läkare,
univ.lärare,
ämneslärare
Företagsledare,
högre tj. män.
privat sektor
Klasslärare,
hälso- o
sjukv.anst
Tekniker priv.,
tj. män mellannivå, priv.
Kval. o okval.
arbetare
Totalt
362
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Med. N-data
N-mat Natvet
Ped./
Lärut.
S-fek.
S-jur.
Sam. Teknik
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar Totalt
Söner
Döttrar Totalt ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
APPENDIX
Tabell 112. Vissa sociala grupper i Uppsala och norra Stockholm och vissa
högskolor, efter kön.
Antal
Upp.
univ.
Sth
univ.
KI
KTH
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Norra Stockholm
Läkare,
Söner
univ.lärare,
Döttrar
ämneslärare
Totalt
Företagsledare, Söner
högre tj. män.
Döttrar
privat sektor
Totalt
Klasslärare,
Söner
hälso- o
Döttrar
sjukv.anst
Totalt
Tekniker priv., Söner
tj. män mellan- Döttrar
nivå, priv.
Totalt
Kval. o okval.
Söner
arbetare
Döttrar
Totalt
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Uppsala
Läkare,
univ.lärare,
ämneslärare
Företagsledare,
högre tj. män.
privat sektor
Klasslärare,
hälso- o
sjukv.anst
Tekniker priv.,
tj. män mellannivå, priv.
Kval. o okval.
arbetare
Totalt
HHS Lunds
univ.
Gbg Chal- Linkö. Umeå
univ. mers univ. univ.
363
UTBILDNINGSKAPITAL
Tabell 113. Vissa sociala grupper i Gävle och Riket och vissa högskolor, efter kön.
Gävleborg
Läkare,
univ.lärare,
ämneslärare
Företagsledare,
högre tj. män.
privat sektor
Klasslärare,
hälso- o
sjukv.anst
Tekniker priv.,
tj. män mellannivå, priv.
Kval. o okval.
arbetare
Totalt
Riket
Läkare,
univ.lärare,
ämneslärare
Företagsledare,
högre tj. män.
privat sektor
Klasslärare,
hälso- o
sjukv.anst
Tekniker priv.,
tj. män mellannivå, priv.
Kval. o okval.
arbetare
Totalt
364
Antal
Upp.
univ.
Sth
univ.
KI
KTH
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar Totalt
Söner
Döttrar Totalt ,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
,
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
Söner
Döttrar
Totalt
HHS Lunds
univ.
Gbg Chal- Linkö. Umeå
univ. mers univ. univ.
LITTERATUR
Ahrne, Göran, Hedvig Ekerwald & Håkon Leiulfsrud, Klassamhällets förändring, Arkiv, Lund,
1992 [1985].
Ambjörnsson, Fanny, I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Ordfront, Stockholm, 2004.
Andersson, Ewa, ”Högskolestudenters syn på högskoleprovet och strategier för att antas till
högre utbildning”, s. 81–98 i Pedagogisk Forskning i Sverige, nr 2, 2005.
Andersson, Ewa & Tomas Grysell, Nöjd, klar och duktig. Studenter på fem utbildningar om
studieframgång, Umeå universitet, Umeå, 2002.
Arnman, Göran & Martin Järnek, ”Ett könsperspektiv på tjugo års förändringar i gymnasieskolan och på arbetsmarknaden”, i Forskarbilaga till Könsskillnader i måluppfyllelse och
utbildningsval, rapport nr 287, Skolverket, Stockholm, 2006.
Arnman, Göran & Ingrid Jönsson, Segregation och svensk skola. En studie av utbildning, klass
och boende, Arkiv, Lund, 1983.
Arnman, Göran & Ingrid Jönsson, Olika för olika. Aspekter på svensk utbildningspolitik, Arkiv,
Lund, 1986.
Benckert, Sylvia, ”Är fysiken könlös? Reflektioner kring ett universitetsämne”, s. 53–70 i
Gudrun Nordborg (ed.), Makt & kön. Tretton bidrag till feministisk kunskap, Symposion,
Stockholm, 1997.
Benckert, Sylvia & Staberg, Else-Marie, Forskning med förhinder. Sex kvinnliga naturvetares väg
genom livet, Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1992.
Bengtsson, Margot, Tid, rum, kön och identitet. Om föräldraidentifikationens omvandlingar
1959–1993, Studentlitteratur, Lund, 2001.
Berge, Britt-Marie, ”Styra eller styras. Att skapa kön i klassrummet”, s. 15–32 i Gudrun
Nordborg (ed.), Makt & kön. Tretton bidrag till feministisk kunskap, Symposion, Stockholm, 1997.
Berge, Britt-Marie, ”Könskoreografi och symboliskt våld i skolan”, s. 46–54 i Kulturella perspektiv, nr 4, 1998.
Berggren, Caroline, Entering Higher Education. Gender and Class Perspectives, Göteborgs universitet, Göteborg, 2006.
Berggren, Inger, Identitet, kön och klass. Hur arbetarflickor formar sin identitet, Göteborgs universitet, Göteborg, 2001.
Bertilsson, Emil, Från gymnasiet till högskolan. Övergången till högre studier vid en gymnasieskola i Uppsala, Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet, Uppsala, 2005.
Bertilsson, Emil, Lärarna på skolans kungsväg. Om det det naturvetenskapliga programmet på
några gymnasier i Uppsala, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 42, Uppsala universitet, Uppsala, 2007.
Bourdieu, Pierre, La distinction. Critique sociale du jugement, Minuit, Paris, 1979.
Bourdieu, Pierre, La noblesse d’État. Grandes écoles et esprit de corps, Minuit, Paris, 1989.
Bourdieu, Pierre, ”Comprendre”, s. 903–939 i Pierre Bourdieu (ed.), La misère du monde, Seuil,
Paris, 1993.
Bourdieu, Pierre, ”Effets de lieu”, s. 159–167 i Pierre Bourdieu (ed.), La misère du monde, Seuil,
Paris, 1993.
365
UTBILDNINGSKAPITAL
Bourdieu, Pierre, Den manliga dominansen, Daidalos, Göteborg, 1999 [1998].
Bourdieu, Pierre, Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst och struktur, Symposion, Stockholm, 2000 [1992].
Bourdieu, Pierre, Jean-Claude Chamboredon & Jean-Claude Passeron, Le métier de sociologue,
Livre I, Mouton/Bordas, Paris, 1968.
Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron, Les héritiers. Les étudiants et la culture, Minuit, Paris,
1964.
Bourdieu, Pierre & Loïc J. D. Wacquant, An Invitation to Reflexive Sociology, Polity Press, Cambridge, 1992.
Broady, Donald, Sociologi och epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska
epistemologin, HLS Förlag, Stockholm, 1991 [1990].
Broady, Donald, Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Skeptronhäften, nr 15,
Uppsala universitet, Uppsala, 1998.
Broady, Donald, Kulturens fält. En antologi redigerad av Donald Broady, Daidalos, Göteborg,
1998.
Broady, Donald, ”Inledning”, s. 9–28 i Pierre Bourdieu, Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst och struktur, Symposion, Stockholm, 2000 [1992].
Broady, Donald, ”Nätverk och fält”, s. 49–72 i Håkan Gunneriusson (ed.), Sociala nätverk och
fält, Opuscula Historica Upsaliensia 28, Uppsala universitet, Uppsala, 2002.
Broady, Donald, Mats B. Andersson, Mikael Börjesson, Jonas Gustafsson, Elisabeth Hultqvist &
Mikael Palme, ”Skolan under 1990-talet. Sociala förutsättningar och utbildningsstrategier”,
s. 5–133 i Välfärd och skola, SOU 2000:39, Socialdepartementet, Stockholm, 2000.
Broady, Donald & Mikael Börjesson, ”En social karta över gymnasieskolan i Stockholm i slutet
av 1990-talet”, i Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, nr 1, 2002.
Broady, Donald & Mikael Börjesson, ”En social karta över gymnasieskolan”, s. 90–99 i
Ord&Bild, nr 3–4, 2006.
Broady, Donald, Mikael Börjesson & Mikael Palme, ”Det svenska högskolefältet under 1990talet. Den sociala rekryteringen och konkurrensen mellan lärosätena”, s. 13–47 och s. 135–
154 i Thomas Furusten (ed.), Perspektiv på högskolan i ett förändrat Sverige, Högskoleverket, Stockholm, 2002.
Broady, Donald, Ingrid Heyman & Mikael Palme, ”Le capital culturel contesté ? Etude de
quatre lycées de Stockholm”, s. 175–212 i Donald Broady, Natalia Chmatko et Monique de
Saint Martin (éds), Formation des élites et culture transnationale, Colloque de Moscou,
27–29 avril 1996, CSEC, Ecole des hautes études en sciences sociales, Paris/SEC, ILU,
Université d’Uppsala, Uppsala, 1997.
Broady, Donald & Mikael Palme, Högskolan som fält och studenternas livsbanor, Rapporter från
Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 1, HLS Förlag, Stockholm, 1992
[1989].
Bunar, Nihad, Skolan mitt i förorten. Fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism, Stockholm, Symposium, 2001.
Bunar, Nihad & Jenny Kallstenius, ”I min gamla skola lärde jag mig fel svenska”. En studie om
skolvalfriheten i det polariserade urbana rummet, Norrköping, Integrationsverket, 2006.
Bunar, Nihad & Jenny Kallstenius, Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor, Utbildningsförvaltningen, Stockholm, 2007.
Börjesson, Mikael, Transnationella utbildningsstrategier vid svenska lärosäten och bland svenska
studenter i Paris och New York, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och
kultursociologi, nr 37, Uppsala universitet, Uppsala, 2005.
Börjesson, Mikael, Det svenska högskolefältet och lärarutbildningarna, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 30, Uppsala universitet, Uppsala,
2006 [2003].
366
LITTERATUR
Börjesson, Mikael & Mikael Palme, Social klassificering. Analyser av olika nomenklaturer för
social klassificering och sociala gruppers karakteristika, Paper presenterat på Workshop
”Kulturellt kapital och sociala klasser” Uppsala universitet, Uppsala, 12–14 okt., 2001.
Cliffordson, Christina, ”Betygsinflation i de målrelaterade gymnasiebetygen”, s. 1–14 i Pedagogisk Forskning i Sverige, nr 1, 2004.
Cliffordson, Christina, Effects of Practice and Intellectual Growth on Performance on the
Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT), s. 192–204 i European Journal of Psychological Assessment, nr 3, 2004.
Cliffordson, Christina & Åsa Berndtsson, Samband mellan betyg i gymnasieskolan och prestationer i högskolan, Högskoleverket, Stockholm, 2007.
Dryler, Helen, ”Etablering av nya högskolor. Ett medel för minskad snedrekrytering?”,
s. 285–308 i Robert Erikson & Jan O. Jonsson (eds), Sorteringen i skolan. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser, Carlsson, Stockholm, 1994.
Dryler, Helen, ”Uppväxtvillkor och utbildningskarriär”, s. 43–72 i Robert Erikson & Jan O.
Jonsson (eds), Sorteringen i skolan. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser, Carlsson, Stockholm, 1994.
Edling, Marta & Mikael Börjesson, ”Om frihet, begåvning och karismatiskt lärande inom den
högre bildkonstnärliga utbildningen”, s. 66–83 i Praktiske Grunde. Tidsskrift for kultur- og
samfundsviden, nr 1, 2008.
Einarsson, Jan & Tor G. Hultman, Godmorgon pojkar och flickor. Om språk och kön i skolan,
Liber, Malmö, 1984.
Engwall, Lars, Mercury meets Minerva. Business studies and higher education. The Swedish case,
Stockholm School of Economics, Stockholm, 2009.
Erikson, Robert, ”Spelar valet av skola någon roll? Effekter av grundskola och omgivning på
övergången till gymnasiet”, s. 132–171 i Robert Erikson & Jan O. Jonsson (eds), Sorteringen i
skolan. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser, Carlsson, Stockholm,
1994.
Erikson, Robert & Jan O. Jonsson, Ursprung och utbildning. Social snedrekrytering till högre
studier, SOU 1993:85, Utbildningsdepartementet, Stockholm, 1993.
Florin, Christina & Ulla Johansson, ”Där de härliga lagrarna gro…”. Kultur, klass och kön i det
svenska läroverket 1850–1914, Tiden, Stockholm, 1993.
Forsberg, Håkan, En skola i tiden. Rosendalsgymnasiets etablering bland Uppsalas gymnasieskolor, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 43, Uppsala universitet, Uppsala, 2008.
Frykman, Jonas, Ljusnande framtid. Skola, social mobilitet och kulturell identitet, Historiska
Media, Lund, 1998.
Gesser, Bengt, ”Campanella och AMS. Manuellt och mentalt arbete i yrkesvägledningen”,
s. 133–152 i Sigbrit Franke-Wikberg & Ulf P. Lundgren (eds), Karriär och levnadsbana. En
antologi om studie- och yrkesval, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1980.
Gisselberg, Kjell, Christina Ottander & Anders Hanberger, NOT-projektet 1999–2003. En utvärdering, Umeå universitet, Umeå, 2003.
Gustafsson, Jan-Eric, Anette Andersson & Michael Hansen, ”Prestationer och prestationsskillnader i 1990-talets skola”, s. 133–209 i Välfärd och skola, SOU 2000:39, Socialdepartementet, Stockholm, 2000.
Gustafsson, Jan-Eric & Anette Westerlund, ”Socialgruppsskillnader i prestationer på Högskoleprovet”, s. 264–284 i Robert Erikson & Jan O. Jonsson (eds), Sorteringen i skolan. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser, Carlsson, Stockholm, 1994.
Göransson, Anita, ”Mening, makt och materialitet. Ett försök att förena realistiska och poststrukturalistiska positioner”, s. 3–26 i Häften för kritiska studier, nr 4, 1998.
Göransson, Anita, ”Näringslivseliten”, s. 325–346 i Anita Göransson (ed.), Maktens kön. Kvinnor
och män i den svenska makteliten på 2000-talet, Nya Doxa, Nora, 2007.
367
UTBILDNINGSKAPITAL
Göransson, Anita (ed.), Maktens kön. Kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-talet,
Nya Doxa, Nora, 2007.
Göransson, Anita & Ida Lidegran, ”En gränslös akademi? Vägar till den akademiska toppen
med utländsk bakgrund i bagaget”, s. 259–284 i Anita Göransson (ed.), Makten och mångfalden. Eliter och etnicitet i Sverige, Ds 2005:12, Justitiedepartementet, Stockholm, 2005.
Henriksson, Widar & Birgitta Törnkvist, The Effects of Repeated Test Taking in Relation to the
Test Taker and the Rules for Selection to Higher Education in Sweden, Umeå universitet,
Umeå, 2002.
Hirdman, Yvonne, ”Genussystemet. Reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, s. 49–63
i Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 3, 1988.
Hjellbrekke, Johs., Brigitte Le Roux, Olav Korsnes, Frédéric Lebaron, Lennart Rosenlund &
Henry Rouanet, The Norwegian Field of Power Anno 2000, s. 245–273 i European Societies, nr 2, 2007.
Hultqvist, Elisabeth, Segregerande integrering. En studie av gymnasieskolans individuella program, HLS Förlag, Stockholm, 2001.
Hultqvist, Elisabeth & Mikael Palme, ”Om de kunde ge en mall”. En studie av lärarstudenternas
möte med lärarutbildningen, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 40, Uppsala universitet, Uppsala, 2006.
Härnqvist, Kjell, ”Individers efterfrågan på utbildning”, s. 153–168 i Sigbrit Franke-Wikberg &
Ulf P. Lundgren (eds), Karriär och levnadsbana. En antologi om studie- och yrkesval, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1980.
Härnqvist, Kjell, ”Social selektion till gymnasium och högskola”, s. 95–131 i Robert Erikson &
Jan O. Jonsson (eds), Sorteringen i skolan. Studier av snedrekrytering och utbildningens konsekvenser, Carlsson, Stockholm, 1994.
Härnqvist, Kjell & Allan Svensson, Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. En jämförelse
mellan fyra årskullar, Betänkande av Gymnasieutredningen, SOU 1980:30,
Liber/Allmänna förlaget, Stockholm, 1980.
Högskoleverket, Kvinnor och män i högskolan. Från gymnasium till forskarutbildning 1986/87–
1995/96, Högskoleverkets rapportserie 1997:44 R, Högskoleverket, Stockholm, 1997.
Högskoleverket, Vad hände sedan? Avnämarna av gymnasieskolan och av högskolans grundutbildning, Högskoleverkets rapportserie 1997:7 R, Högskoleverket, Stockholm, 1997.
Jakobsson, Ann-Katrin, Motivation och inlärning ur genusperspektiv. En studie av gymnasieelever
på teoretiska linjer/program, Göteborgs universitet, Göteborg, 2000.
Johansson, Ulla, Normalitet, kön och klass. Liv och lärande i svenska läroverk 1927–1960, Umeå
universitet, Umeå, 2000.
Jordansson, Birgitta, ”Utbildad till makt?”, s. 129–162 i Anita Göransson (ed.), Maktens kön.
Kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-talet, Nya Doxa, Nora, 2007.
Jönsson, Ingrid, ”Utbildningsskillnader. Stabilitet och förändring i ett europeiskt perspektiv”, i
Forskarbilaga till Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, Skolverket, Stockholm, 2006.
Kim, Lillemor, Val och urval till högre utbildning. En studie baserad på erfarenheterna av 1977
års tillträdesreform, Uppsala universitet, Uppsala, 1998.
Larsson, Esbjörn, Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning. Kungl. krigsakademien mellan
åren 1792 och 1866, Uppsala universitet, Uppsala, 2005.
Le Roux, Brigitte & Henry Rouanet, Geometric Data Analysis. From Correspondence Analysis
to Structured Data Analysis, Kluwer, Dordrecht, Boston, London, 2004.
Lexelius, Anders, Högskoleprovet och de målrelaterade betygen, Umeå universitet, Umeå, 2004.
Lidegran, Ida, Uppsala. En akademiskt dominerad gymnasieskola, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 34, Uppsala universitet, Uppsala, 2006
[2004].
Lidegran, Ida, ”Meriter och börd. Utbildningsstrategier bland kvinnor och män från Uppsala”,
s. 121–131 i Mikael Börjesson, Ingrid Heyman, Monica Langerth Zetterman, Esbjörn
368
LITTERATUR
Larsson, Ida Lidegran & Mikael Palme (eds), Fältanteckningar. Utbildnings- och kultursociologiska texter tillägnade Donald Broady, Uppsala, Uppsala universitet, 2006.
Lidegran, Ida, Mikael Börjesson, Ingrid Nordqvist & Donald Broady, ”I korsningen mellan kön
och klass. Gymnasieskolan i riket, i Uppsala och i Gävle”, i Forskarbilaga till Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, rapport 287, Skolverket, Stockholm, 2006.
Lindberg, Viveca, ”Svensk forskning om bedömning och betyg 1990–2005”, i Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, nr 1, 2005.
Lund, Stefan, Marknad och medborgare. Elevers valhandlingar i gymnasieutbildningens integrations- och differentieringsprocesser, Växjö universitet, Växjö, 2006.
Lundahl, Christian, Viljan att veta vad andra vet. Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern
och senmodern skola, Arbetslivsinstitutet, Stockholm, 2006.
Lundgren, Ulf P., Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori, Liber, Stockholm,
1981 [1979].
Lykke, Nina, ”Intersektionalitet. Ett användbart begrepp för genusforskningen”, s. 47–57 i Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 1, 2003.
Markusson Winkvist, Hanna, Som isolerade öar. De lagerkransade kvinnorna och akademin
under 1900-talets första hälft, Symposion, Stockholm, 2003.
Moi, Toril, ”Att erövra Bourdieu”, s. 3–25 i Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 1, 1994.
Nilsson Lindström, Margareta, Tradition och överskridande. En studie av flickors perspektiv på
utbildning, Lunds universitet, Lund, 1998.
Nordberg, Marie, Manlighet i fokus. En bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola, Liber, Stockholm, 2005.
Nordberg, Marie, ”Barns och ungas livsvillkor och identitetsskapande. Om kön, sociala ordningar och pojkars maskulinitetsskapande praktiker”, i Forskarbilaga till Könsskillnader i
måluppfyllelse och utbildningsval, rapport nr 287, Skolverket, Stockholm, 2006.
Nordqvist, Ingrid & Monica Langerth Zetterman, Gymnasieskolan som konkurrensfält. Ett
regionalt perspektiv. Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 33, Uppsala universitet, Uppsala.
Näringsdepartementet, Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Betänkande av Utredningen om
den könssegregerade svenska arbetsmarknaden, SOU 2004:43, Näringsdepartementet,
Stockholm, 2004.
Oberti, Marco, L’école dans la ville. Ségregation, mixité, carte scolaire, Sciences-Po, Paris, 2007.
Palme, Mikael, ”Personlighetsutveckling som social strategi. Den kulturella medelklassens
reproduktionsstrategier”, s. 275–298 i Peter Dahlén & Margaretha Rönnberg (eds), Spelrum.
Om lek, stil och flyt i ungdomskulturen, Filmförlaget, Uppsala, 1990.
Palme, Mikael, Det kulturella kapitalet. Studier av symboliska tillgångar i det svenska utbildningssystemet 1988–2008, Uppsala universitet, Uppsala, 2008.
Petersson, Olof (ed.), Maktbegreppet, Carlsson, Stockholm, 1987.
Poupeau, Franck & Jean-Christophe François, Le sens du placement. Ségrégation résidentielle et
ségrégation scolaire, Raisons d’agir, Paris, 2008.
Reyes, Paulina de los & Diana Mulinari, Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över
(o)jämlikhetens landskap, Liber, Malmö, 2005.
Rosén, Monica & Inga Wernesson, ”Kunskapsmönster och kön. Om nödvändigheten av kvantitativ feministisk forskning i pedagogik”, s. 8–24 i Pedagogisk Forskning i Sverige, nr 1,
1996.
Rouanet, Henry, Werner Ackermann & Brigitte Le Roux, ”The geometric analysis of questionnaires. The lesson of Bourdieu’s La Distinction”, s. 5–18 i Bulletin de Méthodologie
Sociologique, 2000.
Saint Martin, Monique de, ”Structure du capital, différenciation selon les sexes et ’vocation’
intellectuelle”, s. 9–25 i Sociologie et sociétés, nr 2, 1989.
Saint Martin, Monique de, L’espace de la noblesse, Métailié, Paris, 1993.
369
UTBILDNINGSKAPITAL
Saint Martin, Monique de, ”Une inflexible domination”, s. 323–331 i Pierre de Encrevé & RoseMarie Lagrave (eds), Travailler avec Bourdieu, Flammarion, Paris, 2000.
Sandell, Anna, Utbildningssegregation och självsortering. Om gymnasieval, genus och lokala
praktiker, Malmö högskola, Malmö, 2007.
Skawomis, Charlotte, Välja eller hamna. Det praktiska sinnet, familjers val och elevers spridning
på grundskolor, Stockholms universitet, Stockholm, 2005.
Skolverket, Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, rapport nr 287, Skolverket,
Stockholm, 2006.
Staberg, Else-Marie, Olika världar, skilda värderingar. Hur flickor och pojkar möter högstadiets
fysik, kemi och teknik, Umeå universitet, Umeå, 1992.
Staberg, Else-Marie, ”Att gå den naturvetenskapliga vägen. Röster från gymnasieskolan”,
s. 33–52 i Gudrun Nordborg (ed.), Makt & kön. Tretton bidrag till feministisk kunskap,
Symposion, Stockholm, 1997.
Staberg, Else-Marie, Den breda vägen. Flickor och pojkar om gymnasieskolans naturvetenskapsprogram, Umeå universitet, Umeå, 1997.
Stage, Christina, Gruppskillnader i provresultat. Uppgiftsinnehållets betydelse för resultatskillnader mellan män och kvinnor på prov i ordkunskap och allmänorientering, Umeå universitet,
Umeå, 1985.
Stage, Christina & Gunilla Ögren, Högskoleprovets utveckling under åren 1977–2000. Provets
sammansättning och provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Umeå universitet,
Umeå, 2001.
Stanfors, Maria, Säkert och sakta. En kort historik över kvinnors intåg i naturvetenskaplig och
teknisk utbildning, Nothäfte 18, Skolverket och Högskoleverket, Stockholm, 2000.
Svensson, Allan, Relative achievement. School performance in relation to intelligence, sex and
home environment, Göteborgs universitet, Göteborg, 1971.
Svensson, Allan, ”Klasstillhörighet och högskoleutbildning”, s. 11–23 i Sigbrit Franke-Wikberg &
Ulf P. Lundgren (eds), Karriär och levnadsbana. En antologi om studie- och yrkesval, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1980.
Svensson, Allan, ”Gymnasiebetyg eller högskoleprov som urvalsinstrument? Fallet civilingenjörsutbildningarna”, s. 15–36 i Pedagogisk Forskning i Sverige, nr 1, 2004.
Svensson, Allan & Bo Nielsen, ”Vilka kommer in på juristutbildningen och hur klarar man
studierna?”, s. 1–23 i Pedagogisk Forskning i Sverige, nr 1, 2005.
Tallberg Broman, Ingegerd, Pedagogiskt arbete och kön. Med historiska och nutida exempel,
Studentlitteratur, Lund, 2002.
Trondman, Mats, Bilden av en klassresa. Sexton arbetarklassbarn på väg till och i högskolan,
Carlsson, Stockholm, 1993.
Trondman, Mats & Nihad Bunar, ”Inledning”, s. 31–162 i Nihad Bunar & Mats Trondman (eds),
Varken ung eller vuxen. ”Samhället idag är ju helt rubbat”, Atlas, Stockholm, 2001.
Ullman, Annika, Rektorn. En studie av en titel och dess bärare, HLS Förlag, Stockholm, 1997.
Uppsala kommun, Intagning på elevernas förstahandsval i Uppsala kommuns gymnasieskolor
läsåret 1999/2000, Uppsala kommun, rapport nr 9, Uppsala, 1999.
Utbildningsdepartementet, Den öppna högskolan. Om regeringens politik för högre utbildning,
Prop. 2001/02:15, Utbildningsdepartementet, Stockholm, 2001.
Utbildningsdepartementet, Könsskillnader i utbildningsresultat. Fakta, mönster och perspektiv,
Utbildningsdepartementet, Stockholm, 2004.
Utbildningsdepartementet, Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet, Prop. 2006/07:107,
Utbildningsdepartementet, Stockholm, 2007.
Utbildningsdepartementet, Framtidsvägen. En reformerad gymnasieskola, SOU 2008:27,
Utbildningsdepartementet, Stockholm, 2008.
Wernersson, Inga, Könsdifferentiering i grundskolan, Göteborgs universitet, Göteborg, 1977.
Wikström, Christina, Criterion-referenced measurement for educational evaluation and selection,
Umeå universitet, Umeå, 2005.
370
LITTERATUR
Öhrn, Elisabet, Könsmönster i klassrumsinteraktion. En observations- och intervjustudie av högstadieelevers lärarkontakter, Göteborgs universitet, Göteborg, 1990.
Öhrn, Elisabet, Könsmönster i förändring? En kunskapsöversikt om unga i skolan, Skolverket,
Stockholm, 2002.
Österlind, Eva, Disciplinering via frihet. Elevers planering av sitt eget arbete, Uppsala universitet,
Uppsala, 1998.
371
ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS
Studier i utbildnings- och kultursociologi
Editores: Donald Broady, Mikael Börjesson, Peter Waara
1. Palme, Mikael 2008, Det kulturella kapitalet. Studier av symboliska
tillgångar i det svenska utbildningssystemet 1988–2008.
2. Lundin, Sverker 2008, Skolans matematik. En kritisk analys av den svenska
skolmatematikens förhistoria, uppkomst och utveckling.
3. Lidegran, Ida, 2009, Utbildningskapital. Om hur det alstras, fördelas och
förmedlas.
Was this manual useful for you? yes no
Thank you for your participation!

* Your assessment is very important for improving the work of artificial intelligence, which forms the content of this project

Download PDF

advertisement