XXX:e rapporten om konkurrenspolitiken 2000

ISSN 1606-2981
1
2000
6
8
Europeiska kommissionen
BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS
OFFICIELLA PUBLIKATIONER
L-2985 Luxembourg
XXX:e rapporten om konkurrenspolitiken 2000
KD-36-01-071-SV-C
Pris (exkl. moms) i Luxemburg: 18 EUR
ISBN 92-894-0850-2
,!7IJ2I9-eaifaj!
SV
XXX:e rapporten
om konkurrenspolitiken
2000
(Offentliggjord tillsammans
med Allmän rapport om Europeiska
unionens verksamhet — 2000)
Europeiska kommissionen
XXX:e rapporten
om konkurrenspolitiken
2000
(Offentliggjord tillsammans
med Allmän rapport om Europeiska
unionens verksamhet — 2000)
Bryssel • Luxemburg 2001
En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern
(http://europa.eu.int).
Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen.
Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2001
ISBN 92-894-0850-2
© Europeiska gemenskaperna, 2001
Kopiering tillåten med angivande av källan.
Printed in Belgium
TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER
Innehållsförteckning
FÖRORD AV MARIO MONTI
7
Del I — XXX:e rapporten om konkurrenspolitiken 2000
15
INLEDNING
21
I — Konkurrensbegränsande samverkan och missbruk av dominerande ställning:
Artiklarna 81 och 82; statliga monopol och monopolrättigheter:
Artiklarna 31 och 86
27
A—
B—
C—
D—
27
37
45
71
Moderniseringen av reglerna om lagstiftning och tolkning
Tillämpning av artiklarna 81, 82 och 86
Sektoriell politik
Statistik
II — Koncentrationskontroll
73
A—
B—
C—
D—
E—
F —
73
76
85
87
89
90
Inledning
Tillämpning av dominansprövningen
Korrigerande åtgärder
Samarbete
Övriga förfaranden
Statistik
III — Statligt stöd
A—
B—
C—
D—
E—
Allmän politik
Stödbegreppet
Bedömningen av huruvida stöd är förenliga med den gemensamma marknaden
Förfaranden
Statistik
93
93
95
100
116
120
IV — Internationell verksamhet
123
A — Utvidgningen
B — Bilateralt samarbete
C — Multilateralt samarbete
123
126
131
V — Utsikter för 2001
135
BILAGA — ÄRENDEN SOM UNDERSÖKS I RAPPORTEN
140
KONK. RAP. 2000
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Del II — Rapport om tillämpningen av konkurrensreglerna
i Europeiska unionen
145
I — Karteller och missbruk av dominerande ställning: artiklarna 81, 82 och 86
i EG-fördraget — artikel 65 i EKSG-fördraget
151
151
A — Sammanfattning av ärenden
B — Nya lagbestämmelser, meddelanden och tillkännagivanden
som antagits eller föreslagits av kommissionen
C — Formella beslut enligt artiklarna 81, 82 och 86 i EG-fördraget
D — Ärenden som avslutats med en administrativ skrivelse under 2000
E — Tillkännagivanden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget
F — Pressmeddelanden
G — Domar och beslut från gemenskapsdomstolarna
170
170
171
175
176
178
II — Koncentrationskontroll: rådets förordning (EEG) nr 4064/89
och artikel 66 i EKSG-fördraget
181
A — Sammanfattning av beslut enligt artikel 6.1 och 6.2 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89
B — Sammanfattning av beslut enligt artikel 8 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89
C — Beslut enligt artikel 2.4 i koncentrationsförordningen
(ärenden som gäller gemensamma företag)
D — Kommissionens beslut
E — Pressmeddelanden
F — Inledande av förfarande
181
186
III — Statligt stöd
219
A — Sammanfattning av ärendena
B — Nya lagbestämmelser, meddelanden och tillkännagivanden
som antagits eller föreslagits av kommissionen
C — Statligt stöd inom andra sektorer än jordbruk, fiske, transport och kolindustri
D — Förteckning över statligt stöd inom andra sektorer
E — Domar från gemenskapsdomstolarna
F — Genomförande av kommissionens beslut om återkrav av stöd
219
266
266
288
305
306
IV — Internationellt
313
197
199
208
217
Bilaga: Situationen i fråga om de nationella konkurrensmyndigheternas genomförande
av artiklarna 81 och 82
V — Tillämpningen av konkurrensreglerna i medlemsstaterna
331
A—
B—
C—
D—
331
340
351
Utveckling på lagstiftningsområdet
De nationella myndigheternas tillämpning av gemenskapens konkurrensregler
Nationella domstolars tillämpning av gemenskapens konkurrensregler
Tillämpningen av meddelandet från 1993 om samarbete mellan kommissionen
och de nationella domstolarna
360
KONK. RAP. 2000
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5
VI — Statistik
367
A — Artiklarna 81, 82 och 86 i EG-fördraget och artikel 65 i EKSG-fördraget
B — Rådets förordning (EG) nr 4064/89 av den 21 december 1989
om kontroll av företagskoncentrationer
C — Statligt stöd
367
368
370
VII — Undersökningar
373
VIII — Reaktioner på tjugonionde rapporten om konkurrenspolitiken
379
A — Europaparlamentet
B — Ekonomiska och sociala kommittén
379
387
KONK. RAP. 2000
FÖRORD AV MARIO MONTI
Ledamot av kommissionen och ansvarig för konkurrenspolitiken
Inledning
År 2000 har på många sätt haft en avgörande betydelse för konkurrenspolitiken.
De metoder som företagen använder sig av i sin affärsverksamhet och i konkurrensen med varandra
genomgår en snabb utveckling och konkurrensmyndigheterna måste hålla jämna steg med dessa
förändringar. Mycket av verksamheten under 2000 ägnades åt att anpassa konkurrenspolitiken till det nya
sociala och ekonomiska klimatet och till att förbereda konkurrenspolitiken för kommande utmaningar.
När jag inledde min ämbetsperiod var jag medveten om att kontrollen av konkurrensreglernas
efterlevnad inte var något statiskt göromål och jag engagerade mig därför starkt i att förbättra EU:s
politik i frågor som jag tyckte var av avgörande betydelse: att skapa större delaktighet från
konsumenternas sida i konkurrensfrågorna, att öppna vårt politikområde för insyn, bl.a. vad gäller statligt
stöd, att modernisera reglerna också genom att bättre integrera de ekonomiska resonemangen i
regelverket och slutligen att rikta mer uppmärksamhet på konkurrensens internationella dimension.
När årets konkurrenspolitiska rapport läggs fram skulle jag vilja framhäva de framsteg som nåtts på dessa
områden.
Konkurrenspolitiken och konsumenterna
Vid många tillfällen har jag uttryckt farhågor för att konsumenterna inte är tillräckligt medvetna om hur
konkurrenspolitiken påverkar dem. Medan man i regel insett att konkurrenspolitiken förbättrar den totala
ekonomiska effektiviteten är det överraskande att den mest uppenbara effekten, dvs. effekten på
konsumenterna, ofta försummats. Konsumenterna bör få bättre information om konkurrensfrågor, mer
hänsyn bör visas dem och de bör också involveras mer direkt. Detta hjälper i sin tur konkurrenspolitiken
att tydligare koncentrera sig på åtgärder som ytterst gynnar konsumenternas intressen.
Europeiska konkurrensdagar
Vårt arbete med att uppnå detta mål har utmynnat i ett antal konkreta initiativ. Det viktigaste av dessa var
beslutet att, tillsammans med Europaparlamentet, organisera en europeisk konkurrensdag var sjätte
månad i det land som innehar ordförandeskapet. Syftet är att informera allmänheten om de fördelar som
konkurrenspolitiken kan ge dem i form av lägre priser, ett mer varierat utbud, förbättrad kvalitet på
produkter och tjänster och att lyssna på konsumenternas kommentarer och farhågor när det gäller
specifika varu- och tjänstemarknader.
Den första Europeiska konkurrensdagen gick av stapeln i Lissabon den 9 juni, den andra i Paris den
17 oktober. Konferenserna var öppna för alla berörda parter, men konsumenter och konsumentorganisationer
KONK. RAP. 2000
8
FÖRORD AV MARIO MONTI
var särskilt välkomna. Debatten kom att gälla frågor och sektorer av stort intresse för konsumenterna – t.ex.
avregleringen av telekomsektorn och samgåendena inom detaljhandelssektorn – även om fokus ibland mer låg
på ”konsumentskydd” än strikt på konkurrensfrågorna. Jag hoppas att Europeiska konkurrensdagen med tiden
skall bli ett etablerat forum för ett åsiktsutbyte med konsumentorganisationerna om viktiga aspekter av
konkurrenspolitiken. Detta skulle inte bara ge medborgarna en bättre förståelse för konkurrenspolitiken, utan
också hjälpa konkurrensmyndigheterna att ringa in eventuella konkurrensbegränsande metoder och dra fördel
av konsumenternas erfarenheter av marknaderna.
Enskilda besluts effekter på konsumenterna
Vid sidan av särskilt tillkomna initiativ har vi också försökt att i våra pressmeddelanden och
publikationer belysa vilken nytta som kommer konsumenterna till del genom de enskilda besluten. I
föreliggande årsrapport har vi valt ut ett litet antal beslut, som skulle kunna ge värdefulla exempel på hur
konsumenterna kan dra nytta av konkurrenspolitiken.
I fallet Opel Nederland föranledde klagomål från konsumenterna kommissionen att undersöka de
affärsmetoder som begränsade parallellhandeln med bilar. Det beslut som blev följden slår fast att
konsumenterna har rätt att köpa sina bilar utan hinder i de medlemsstater där priserna är som lägst. Detta
ärende är viktigt eftersom det visar att konsumenterna inte bara är passiva mottagare av
konkurrenspolitiska åtgärder, utan att de också kan ge impulser som får kommissionen att agera.
I ärendet Telefónica/Sogecable/Audiovisual Sport som gällde den relativt nya marknaden för
rättigheterna att sända fotbollsmatcher i betal-tv ingrep kommissionen för att stoppa ett avtal som
skulle ha låst priset för att titta på fotbollsmatcher i Spanien. Som ett resultat av detta sänkte vissa
kabeloperatörer sina priser avsevärt och den spanska digitala markbundna operatören sänkte senare
sina priser för betal-tv-sändningar av fotbollsmatcher med upp till 50 %. Konsumenterna kommer
också att dra nytta av ett större urval: fotbollsrättigheter som tidigare var förbehållna digitala
satellitoperatörer kommer att bli tillgängliga också för andra programföretag, vilket kommer att leda
till ett stort utbud på fotbollsmatcher inom alla tre digitala leveranssystem, dvs. satellit-, kabel- och
markbundna sändningar.
Till och med i ärenden som handlade om samgåenden och där frågorna kan förefalla fjärran från de
bekymmer slutkonsumenterna har, kan konkurrenspolitiken i hög grad påverka deras väl och ve. Vid
samgåendet mellan TotalFina och Elf Aquitaine, godkändes transaktionen på villkor att transport- och
lagringsmöjligheterna skulle säljas för att bevara konkurrensen på detaljmarknaden för eldningsolja och
gasol och därigenom bevara den tillbakahållande pressen på priserna. På marknaden för motorbränsle vid
motorvägarna kommer villkoret om försäljning av 70 bensinstationer att göra det möjligt för en stor
detaljistkedja (Carrefour) att komma in på marknaden, vilket bör främja konkurrensen inte bara
prismässigt, utan också när det gäller att erbjuda konsumenterna tilläggstjänster.
Utökad insyn i konkurrenspolitiken
Bättre information till konsumenterna bör bli en del av ett vidare åtagande om att öka medborgarnas
möjligheter till insyn i konkurrenspolitiken. I detta sammanhang strävar jag efter att ha regelbundna
kontakter med Europaparlamentet för att fortlöpande hålla EU-medborgarnas demokratiska
representanter informerade om den senaste utvecklingen på det konkurrenspolitiska området.
KONK. RAP. 2000
FÖRORD AV MARIO MONTI 9
Registret över statliga stöd och resultattavlan
Insynen är inte bara ett svar på ett generellt behov av att EG:s politik skall vara öppen för granskning,
utan den kan också effektivisera de politiska åtgärderna. Jag tänker särskilt på möjligheterna att med
hjälp av en utökad insyn förbättra insikten om att EU:s strikta kontrollregler måste tillämpas och att peer
review-processen stärks. Med dessa mål för ögonen har kommissionen redan öppnat ett offentligt register
på EU:s Internetserver, Europa, och kommer senare att starta en ”resultattavla” över statliga stöd, som
också kommer att vara tillgänglig via Internet. Registret innehåller fakta om alla statsstödsbeslut som
fattats av kommissionen sedan januari 2000 och finns tillgängligt på Internet sedan mars 2001.
Resultattavlan, som kommer att lämna en detaljerad bedömning av statsstödssituationen i EU, blir klar i
juli 2001.
Dessa initiativ gör systemet öppnare och är ett komplement till den uppmaning som riktades till
medlemsstaterna vid Europeiska rådets toppmöte i Stockholm om att de skall skära ner sina statliga stöd
i förhållande till BNP.
Tillkännagivandet om korrigerande åtgärder i koncentrationsärenden
Jag vill också nämna ett annat initiativ som syftar till att öka insynen i våra åtgärder, den här gången med
avseende på företagskoncentrationer. I december antog kommissionen ett tillkännagivande om
korrigerande åtgärder som parterna vid ett samgående kan föreslå för att undanröja konkurrensproblem
som uppstår vid somliga koncentrationer. Kommissionen är den första konkurrensmyndigheten som
utfärdar sådana riktlinjer eller lämnar råd i detta ämne. Tillkännagivandet syftar till att tydligt och
objektivt ställa upp de administrativa och sakliga principer på vilka kommissionen kommer att bygga sin
bedömning av korrigerande åtgärder och har tillkommit efter omfattande konsultationer med
medlemsstaterna, näringslivet och juristkåren. Jag tror att detta blir en viktig utveckling, särskilt som det
bara under de senaste två åren förekommit omkring 50 ärenden där kommissionen godtagit korrigerande
åtaganden från samgående företag innan transaktionerna fått tillstånd att slutföras.
Moderniseringen av konkurrensreglerna
Den fortlöpande aktualiseringen av våra regler och förfaranden drivs fram av behovet av att stärka
efterlevnaden av EG:s konkurrenslagstiftning i hela Europeiska unionen. Vi tror att detta slutliga mål
kräver en förenkling av förfarandena, ett mer ekonomiskt förhållningssätt till analysen av ärendena och
en större inblandning från medlemsstaternas konkurrensmyndigheter och domstolar i tillämpningen av
EU:s konkurrenslagstiftning.
Redan i fjol hade jag tillfälle att rapportera – i mitt förord till årsrapporten – om detta ambitiösa
reformprogram. Arbetet har fortsatt under år 2000 och lett till påtagliga och – som jag hoppas – mycket
fördelaktiga framsteg.
Reformen av tillämpningen av artiklarna 81 och 82
Efter den stora debatten som igångsattes av vitboken 1999 kunde kommissionen den 27 september 2000
anta ett förslag till ny förordning som skall ersätta förordning nr 17 från 1962. Jag tror att detta kan
beskrivas som det viktigaste lagstiftningsinitiativet i EU på konkurrensområdet sedan antagandet av
koncentrationsförordningen 1989. Jag är särskilt glad över att huvudriktlinjerna i projektet stöddes av
Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén och drog nytta av åsikterna från en lång rad
KONK. RAP. 2000
10
FÖRORD AV MARIO MONTI
berörda parter, bl.a. medlemsstaternas experter och Eftas konkurrensmyndighet samt akademiska kretsar
och verksamma på området, men också från allmänheten. Jag hoppas att det effektiva arbetet och det
fruktbara samarbetet med Europaparlamentet och rådet kommer att fortsätta och göra det möjligt att
ytterligare förbättra reformen under år 2001.
Vertikala och horisontella avtal
Arbetet med vertikala avtal som den 22 december 1999 utmynnade i antagandet av en ny
gruppundantagsförordning kompletterades 2000 med ett antal riktlinjer för vertikala begränsningar som
godkändes den 24 maj 2000. Riktlinjerna kommer att göra det lättare för företagen att bedöma huruvida
de avtal som inte omfattas av förordningen är förenliga med fördragets regler. Senare, den 29 november 2000,
antog kommissionen nya förordningar om grupper av specialiseringsavtal samt grupper av avtal om
forskning och utveckling. Riktlinjer gällande tillämpligheten hos artikel 81 i fördraget på ett bredare
spektrum av horisontella samarbetsavtal utfärdades också. Medan de nya förordningarna ersätter två
befintliga gruppundantagsförordningar utvidgar riktlinjerna väsentligen räckvidden för tidigare
tillkännagivanden och täcker flera av de vanligaste typerna av horisontella avtal.
Hela denna uppsättning av förordningar och riktlinjer för vertikala och horisontella avtal bildar en
allsidig och omfattande ram för hur konkurrensreglerna skall tillämpas på flertalet avtal mellan
företagen. De skall också förverkliga målet om att få konkurrensanalyserna att i högre grad
överensstämma med ekonomiska resonemang, att ge ekonomiska aktörer tydligare insikter i
konkurrensfrågor och -begrepp samt att befria företagen från tyngande administrativa skyldigheter.
Vad som också är viktigt att betona är att vi redan i år kunnat skörda några av fördelarna med det nya
tillvägagångssättet. Antalet anmälningar sjönk med nära 40 % i jämförelse med föregående år,
tvivelsutan till följd av de nya reglerna om vertikala och horisontella avtal. Å andra sidan inleddes nästan
30 % av de nya ärendena på kommissionens initiativ, jämfört med bara 20 % år 1999. Denna utveckling
ligger helt i linje med det politiska målet att behandla standardavtal lagstiftningsvägen, så att de
tillgängliga resurserna kan användas till en mer förebyggande policy och koncentreras på de farligaste
konkurrensbegränsande metoderna.
Konkurrenspolitikens internationella dimension
Ekonomiska och tekniska faktorer, tillsammans med den politiska utvecklingen – t.ex. utvidgningen av
EU – gör att världsmarknaderna alltmer integreras. Dessa processer måste övervakas och styras noggrant.
Utvidgningen av Europeiska unionen får djupa sociala och politiska konsekvenser och det är vår plikt att
skapa förutsättningarna för att den skall lyckas utan att gemenskapens regelverk undergrävs.
Globaliseringen av marknaderna kan visserligen potentiellt expandera och sprida den ekonomiska
välfärden, men den väcker samtidigt farhågor om att det blir de starkare aktörerna som gynnas till skada
särskilt för konsumenterna och mindre utvecklade länder. Konkurrenspolitiken kan bidra till att missbruk
undviks och skapa ramen för sunt fungerande marknadsmekanismer på internationell nivå.
Utvidgningen
Efter kommissionens strategidokument för utvidgningen från november förväntas EU utvärdera
situationen i kandidatländerna under andra halvan av 2001, med sikte på att preliminärt avsluta
konkurrenskapitlet när villkoren uppfyllts.
KONK. RAP. 2000
FÖRORD AV MARIO MONTI 11
EU har hela tiden påpekat att kandidatländerna bara kan anses vara redo för en anslutning om deras
företag och myndigheter har vant sig vid en konkurrensdisciplin som liknar den som finns i EU i god tid
före anslutningsdatumet. Detta är nödvändigt för att se till att de ekonomiska aktörerna i
kandidatländerna kan stå emot konkurrenstrycket på den inre marknaden som uppstår vid en fullständig
och direkt tillämpning av konkurrensregelverket från och med anslutningen.
Detta föranleder mig att göra en generell anmärkning kring konkurrenspolitikens roll. Jag tror att en
effektiv kontroll av konkurrensreglernas efterlevnad är en väsentlig del av en fungerande
marknadsekonomi och denna kontroll spelar helt klart en central roll inom EU:s inre marknad. Vi har
upplevt hur affärsvärlden lärt sig att respektera reglerna och konsumenterna blivit mer och mer medvetna
om sina fördelar. Om kandidatländerna framgångsrikt skall kunna integreras i unionen behöver också de
en konkurrenskultur. Ju närmare anslutningen vi kommer desto mer angeläget är det att uppmuntra
utvecklingen av en sådan kultur också i kandidatländerna.
Under året har vi gjort särskilda ansträngningar för att hjälpa kandidatländerna att uppfylla dessa krav.
Förutom den dagliga tekniska assistansen till konkurrenskontor i kandidatländerna har vi också
arrangerat gemensamma intensivkurser om frågor kring antitrust och statligt stöd samt dessutom årliga
konferenser med kommissionen och kandidatländernas konkurrenskontor för att bistå dem i
förberedelserna inför anslutningsdagen.
Tittar man på de faktiska resultat som kandidatländerna uppnått är det två frågor som avtecknar sig
tydligt.
För det första skillnaden mellan statsstöds- och antitrustområdena. Medan de flesta kandidatländerna
redan har en fungerande antitrustlagstiftning, saknas ofta någon egentlig disciplin när det gäller statliga
stöd. Kandidatländer som ännu inte stiftat de nödvändiga lagarna eller etablerat några fungerande
administrativa strukturer för att kontrollera det statliga stödet bör göra detta nu.
För det andra finns det ett glapp mellan den rättsliga ramen och den faktiska kontrollen av
efterlevnaden. Situationen på statsstödsområdet är särskilt bekymmersam. Flera kandidatländer
använder på ett slående sätt fördragsvidriga skattestödsordningar för att dra till sig utländska
investeringar eller för att hålla olönsamma affärsverksamheter under armarna. Detta inverkar inte bara
negativt på anslutningsförhandlingarna, utan innebär också att investerarna hamnar i en rättsligt och
ekonomiskt osäker situation. Dessutom riskerar stödordningar som används för att stötta upp svaga
industrier att äventyra en verklig ekonomisk omstrukturering av nyckelsektorerna i kandidatländernas
ekonomier, vilket i sin tur gör att de inte är förberedda för den inre marknaden.
Avslutningsvis kan det sägas att enorma framsteg har gjorts när det gäller att tillnärma lagstiftningen och
att skapa marknadssystem i kandidatländerna. Men för att anslutningen skall lyckas för kandidatländerna
och för att den inre marknaden skall fungera ordentligt efter utvidgningen finns det fortfarande kvar en
del viktigt arbete att göra.
Ett globalt konkurrensforum
Den snabba globaliseringen av världsekonomin innebär stora inskränkningar – både juridiska och
praktiska – av vår förmåga att tillämpa våra egna regler utanför EU. Även när denna möjlighet finns,
innebär den många nackdelar: det kan nämligen leda till konflikter eller inkonsekvenser i förhållande till
utslag från utländska organ eller domstolar, och t.o.m. till konflikter med utländsk lagstiftning. Som ett
KONK. RAP. 2000
12
FÖRORD AV MARIO MONTI
resultat av detta kan företag som verkar i ett globalt sammanhang kringgå de regler som är väsentliga för
att reglera de ekonomiska och sociala processerna.
Den främsta politiska åtgärd som konkurrensmyndigheterna har att tillgå är att bilda nätverk och skapa
instrument som möjliggör en global styrning och som ser till att den internationella integreringen av
marknaderna inte får följder som skadar konkurrensen, och som därigenom gör globaliseringsprocessen
både ekonomiskt mer effektiv och socialt mer acceptabel. I detta sammanhang har konkurrenspolitiken –
och särskilt internationellt samarbete kring konkurrenspolitik – en viktig roll att spela om vi skall
undvika att människors förbittring över globaliseringen leder till ett protektionistiskt bakslag.
Kommissionen har svarat på dessa utmaningar genom att skapa framgångsrika former för samarbete med
utländska konkurrensorgan, särskilt med Förenta staterna och, nu på senare tid, med de kanadensiska
myndigheterna. Vi har också uppnått samförstånd om innehållet i ett avtal med Japan som vi hoppas
skall kunna paraferas 2001. Eftersom vi inte realistiskt sett kan förvänta oss att bygga upp samma
intensiva samarbetsrelationer med alla våra motparter runtom i världen är vi också övertygade om
behovet av att sätta upp ett ramavtal inom WTO som säkrar respekten för vissa grundläggande
konkurrensprinciper.
Alla dessa aspekter diskuteras i det internationella avsnittet i föreliggande rapport. Det finns dock ett
initiativ som jag särskilt skulle vilja peka på. Det gäller tanken på att skapa något slag av brett baserat
globalt forum för allmänna diskussioner om konkurrenspolitiska frågor. Jag är övertygad om att ett
sådant forum skulle kunna bli brännpunkten för diskussionerna mellan de ansvariga för utvecklingen och
ledningen av konkurrenspolitiken i hela världen. Det finns i dag över 80 länder som antagit någon form
av konkurrenslagstiftning – många av dem har gjort detta nyligen – medan ytterligare länder överväger
att göra det i framtiden. Det finns ett tydligt behov av en plats där en hel rad olika konkurrenspolitiska
frågor – sakinriktade och systemrelaterade frågor eller sådana som gäller efterlevnaden av reglerna – kan
debatteras. Slutmålet bör vara att genom dialog uppnå maximal konvergens och konsensus mellan
deltagarna och att utbyta erfarenheter om politiska åtgärder och tillämpning när det gäller att se till att
reglerna efterlevs.
Vid ett informellt möte i februari 2001 träffade jag ett antal likasinnade högre tjänstemän som arbetar
med konkurrensrätt samt personer från näringslivet för en första idékläckningssession om hur vi skall
kunna inleda det som blivit känt som ett ”globalt konkurrensforum”.
Vi enades om att forumet inte skall bli någon ny internationell institution och att det bör omfatta ett
minimum av permanent infrastruktur, där stödet i första hand kommer från deltagarna. Det skall först och
främst vara ett forum för konkurrensmyndigheter, men bör också samla alla berörda parter – både
offentliga (t.ex. andra internationella organisationer) och enskilda (t.ex. företag, yrkesutövare,
konsumentorganisationer och akademiska organ), som alla på lämpligt sätt skulle kunna knytas till
forumet som deltagare och ”konsulter”.
Jag vill gärna tillägga att forumet inte föreslås bli något alternativ till en multilateral WTOkonkurrenslagstiftning. Snarare kan dessa två vägar löpa sida vid sida och ömsesidigt förstärka varandra
i deras strävan efter samma konkurrenspolitiska mål.
Det globala forumet, och för den delen WTO:s konkurrensavtal, kommer – enligt mitt förmenande – att
vara av särskild nytta för utvecklingsländerna. Stängda marknader som inte tillåter någon insyn liksom
avsaknaden av effektiv konkurrens mellan företagen hindrar ekonomisk tillväxt i stora delar av
utvecklingsländerna. En handfast konkurrenspolitik bör vara en viktig ingrediens i utvecklingsländernas
KONK. RAP. 2000
FÖRORD AV MARIO MONTI 13
tillväxtfrämjande ekonomiska reformer. Den är en förutsättning för en konkurrenskraftig industri genom
att den belönar effektivitet och innovation och därigenom gynnar investeringar.
Sammanfattning
Jag har hittills belyst några av de initiativ som tagits på de områden som jag anser vara prioriteringarna
för dagens konkurrenspolitik. Inga av dessa initiativ skulle ha varit möjliga utan engagemanget och
professionalismen vid tjänsteenheterna i Generaldirektoratet för konkurrens. Jag skulle här vilja uttrycka
min stora uppskattning för deras hårda arbete under förra året.
Sammanfattningsvis kan det sägas att den ekonomiska integreringen och avregleringen släpper lös
kraftfulla marknadskrafter. Dessa krafter kan verka nedbrytande, men de kan också på ett fruktbart sätt
kanaliseras till att skapa större social välfärd. Konkurrenspolitiken bidrar aktivt till att styra dessa
processer, men för att den skall bli effektiv måste en ”konkurrenskultur” utvecklas på alla nivåer. Det är
därför som det är så viktigt att fördjupa konsumenternas engagemang, att öka insynen och utöka det
internationella samarbetet. Jag är säker på att det arbete som gjorts på dessa områden, tillsammans med
moderniseringen av vår lagstiftning, innebär att kommissionen förbättrat sina möjligheter att handskas
med de förändrade behoven i det nya sociala och ekonomiska klimatet.
KONK. RAP. 2000
Del I
XXX:e rapporten om
konkurrenspolitiken 2000
SEK(2001) 694 slutlig
Innehållsförteckning
INLEDNING
Statistik över kommissionens arbete med att tillämpa gemenskapens
konkurrenslagstiftning under år 2000
Faktaruta 1: Europeiska konkurrensdagen i Lissabon och Paris
22
23
I — Konkurrensbegränsande samverkan och missbruk
av dominerande ställning: artiklarna 81 och 82; statliga monopol
och monopolrättigheter: artiklarna 31 och 86
27
A — Moderniseringen av reglerna om lagstiftning och tolkning
27
1. Kommissionens nya konkurrensregler på området för vertikala begränsningar
2. Kommissionens nya konkurrensregler på området för horisontella samarbetsavtal
3. Förslag till en ny förordning om genomförande av artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget
B — Tillämpning av artiklarna 81, 82 och 86
1. Artikel 81
2. Artiklarna 82 och 86
Faktaruta 2: Konkurrenspolitikens inverkan på konsumenterna
C — Sektoriell politik
1. Basindustri, konsument- och investeringsvaror
2. Nätverksamheter
Faktaruta 3: Tjänster i allmänhetens intresse i Europa och konkurrensen
3. Tjänster
Faktaruta 4: Webbaserad B2B-handel och elektroniska B2B-marknadsplatser
21
27
28
32
37
37
42
43
45
45
49
62
64
67
D — Statistik
71
II — Koncentrationskontroll
73
A — Inledning
Faktaruta 5: Det förenklade förfarandet
B — Tillämpning av dominansprövningen
1. Ensam dominans
Faktaruta 6: MCI WorldCom/Sprint
2. Kollektiv dominans
3. Potentiell konkurrens
73
75
76
77
78
83
84
C — Korrigerande åtgärder
85
D — Samarbete
87
1. Samarbete med medlemsstaterna
2. Koncentrationskontrollens internationella dimension
KONK. RAP. 2000
87
88
18
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
E — Övriga förfaranden
1. Böter; artiklarna 14–15 i koncentrationsförordningen
2. Förebyggande av hinder för gränsöverskridande fusioner;
artikel 21 i koncentrationsförordningen
89
89
89
F — Statistik
90
III — Statligt stöd
93
A — Allmän politik
93
1. Moderniseringen av stödkontrollen
2. Ökad insyn
3. Stöd till skydd av miljön
B — Stödbegreppet
1.
2.
3.
4.
Var resurserna kommer ifrån
Fördelar för företag
Specificitet
Effekter på handeln mellan medlemsstaterna
C — Bedömningen av huruvida stöd är förenliga med den gemensamma marknaden
1. Horisontella stöd
2. Regionalstöd
3. Sektorsstöd
D — Förfaranden
1. Tredje parts rättigheter
2. Återkrav
Faktaruta 7: Statligt stöd till Magefesa-gruppen — Återkrav av stöd
3. Skydd av berättigade förväntningar
4. Underlåtenhet att verkställa tidigare beslut fattade av kommissionen
5. Kommissionens skyldighet att inleda förfaranden
6. Den preliminära anmälningsskyldigheten
7. Andra bestämmelser i fördraget
93
94
95
95
95
97
98
99
100
100
103
105
116
116
116
117
118
118
119
119
119
E — Statistik
120
IV — Internationell verksamhet
123
A — Utvidgningen
123
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Anslutningsförhandlingar
Framsteg i anpassningen av konkurrensreglerna
Genomförandebestämmelser enligt Europaavtalen
Förlängning av omfattningen av artikel 87.3 a enligt Europaavtalen
Tekniskt bistånd till kandidatländerna
Turkiet
123
123
124
125
126
126
KONK. RAP. 2000
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 19
B — Bilateralt samarbete
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Förenta staterna
Kanada
Japan
Andra OECD-länder och EES-området
Medelhavsländerna
Sydamerika
Ryssland, Ukraina, Moldova och övriga nya oberoende stater
C — Multilateralt samarbete
1.
2.
3.
4.
Världshandelsorganisationen (WTO): Handels- och konkurrenspolitik
OECD
Unctad
Internationellt konkurrensforum
V — Utsikter för 2001
1.
2.
3.
4.
5.
Lagstiftningsverksamhet
Kontrollverksamhet
Koncentrationer
Statligt stöd
Internationell verksamhet
Bilaga — Ärenden som undersöks i rapporten
1. Artiklarna 81, 82 och 86
2. Koncentrationskontroll
3. Statligt stöd
KONK. RAP. 2000
126
126
128
129
130
130
130
131
131
131
132
132
133
135
135
136
137
138
138
140
140
140
141
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 21
INLEDNING
1.
Konkurrenspolitiken är en av pelarna i Europeiska kommissionens verksamhet på det ekonomiska
området. Ledstjärnan utgörs av den fördragsfästa principen om ”en öppen marknadsekonomi med fri
konkurrens”. Härigenom erkänns den fundamentala roll som marknaden och konkurrensen spelar för att
garantera konsumenternas intressen; marknaden och konkurrensen uppmuntrar nämligen till en optimal
fördelning av resurserna och ger de ekonomiska aktörerna lämpliga incitament för att sträva efter
produktionseffektivitet, kvalitet och innovation. Principen om en öppen marknadsekonomi är emellertid
inte detsamma som en ovillkorlig tro på, eller likgiltighet inför hur marknadsmekanismerna fungerar.
Tvärtom krävs en ständig vaksamhet för att skydda dessa mekanismer. Detta är alldeles särskilt fallet i dag
när marknaderna utvecklar sig i rasande takt och blir alltmer globalt integrerade. När det gäller
konkurrensen inom EU antog kommissionen den 3 maj en översyn av strategin för den inre marknaden
2000 med nya impulser som skall skapa ett regelverk och en institutionell ram som stimulerar till
innovation, investeringar och ekonomisk effektivitet ¥1∂. Att främja konkurrensen genom att förbättra
företagarklimatet är också ett av de mål som sattes upp i strategin.
2.
Både den tekniska utvecklingen och de politiska initiativen omskapar det ekonomiska klimatet.
Ekonomin bygger mer och mer på kunskap, vilket visas av tillväxten inom tjänstesektorn.
Informationssystemen har tvingat företagen att omvärdera och anpassa sina affärsförbindelser både med sina
kunder och med leverantörerna och har möjliggjort för dem att införa affärsmetoder som är mer stramt styrda
och mer effektiva. Vi börjar nu skönja en framväxande elektronisk handel mellan företagen (business-tobusiness eller B2B) som är på väg att revolutionera sättet att sköta hela leverantörskedjan. Institutionella
förändringar har bidragit till den tekniska utvecklingen. Inremarknadsprogrammet kulminerade med
införandet av den gemensamma valutan som ytterligare integrerar marknaderna och främjar konkurrensen
mellan företagen. Avregleringen av nätverksamheterna har öppnat många avgörande sektorer som tidigare var
stängda för konkurrens. Denna utveckling påverkar alla aspekter av konkurrenspolitiken.
3.
År 2000 präglades av intensiva aktiviteter för att anpassa konkurrenspolitikens regler och
praxis till detta nya klimat. Arbetet har medfört att en ny gruppundantagsförordning har antagits för
horisontella avtal. Den har vidare kompletterats med en uppsättning riktlinjer, samtidigt som
tillämpningsreglerna för artiklarna 81 och 82 ytterligare moderniserats. Nya riktlinjer utfärdades för
vertikala begränsningar som ett komplement till den gruppundantagsförordning som antogs i
december 1999. På bildistributionsområdet kom en särskilt viktig utvärderingsrapport om den nu
gällande förordningen ¥2∂, och denna rapport skall inom en nära framtid tjäna som grund för en översyn
av bildistributionsreglerna. På företagskoncentrationsområdet införde kommissionen ett förenklat
förfarande för vissa kategorier av ärenden som inte väcker misstankar om att konkurrensen kan
snedvridas och vidare lät kommissionen utfärda ett tillkännagivande om korrigerande åtgärder.
Kommissionen införde också tre förordningar om tillämpningen av regeln om stöd av mindre
betydelse med avseende på statligt stöd, om stöd till små och medelstora företag och om stöd till
utbildning. Slutligen togs rejäla steg framåt i förberedelserna av ett samarbetsavtal på
konkurrensområdet med Japan. Avtalet förväntas bli undertecknat under 2001.
4.
Övervakningen av efterlevnaden av konkurrensreglerna anpassades efter de nya marknaderna
och affärsmetoderna. Nya elektroniska marknadsplatser och frivilliga miljöavtal inom en del branscher är
två exempel på en framväxande praxis som föranlett kommissionsbeslut. En stor del av kommissionens
¥1∂
¥2∂
KOM(2000) 257 slutlig, 3.5.2000.
Kommissionens förordning (EG) nr 1475/95 av den 28 juni 1995.
KONK. RAP. 2000
22 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
övervakningsaktiviteter under år 2000 koncentrerades på nyavreglerade marknader, där något
konkurrensklimat ännu inte helt och hållet har uppstått.
5.
Konkurrensen leder naturligt till en konstant omfördelning av resurser från företag eller sektorer
på tillbakagång till sådana som är på uppgång och som växer snabbt. Inom den ”nya ekonomin” –
karaktäriserad av sin mycket immateriella karaktär och att den bygger på kunskap och teknik – var denna
process extremt snabb. Det är av yttersta vikt att man inte ställer några hinder i vägen för denna
omfördelning och att omvandlingen och omstruktureringen kan äga rum på ett smidigt sätt genom
företagskoncentrationer, gemensamma företag och företagsuppköp. Denna process är dock inte helt
riskfri. De många samgående företagen kan ge upphov till en marknadsstruktur som är alltför
koncentrerad, med sämre utbud för konsumenterna och större utrymme för hemliga överenskommelser
mellan ett fåtal kvarstående tillverkare.
6.
Allt fler och alltmer komplicerade företagskoncentrationer och allianser har under de senaste
åren blivit föremål för kommissionens undersökningar och detta i ett sammanhang där marknaderna
tenderar att vidgas och där den kritiska massa som krävs för att bli aktiv aktör på marknaden blir allt
större. År 2000 fattade kommissionen 345 beslut, vilket är 18 % fler än 1999. Ett antal av dessa ärenden
berörde mycket väsentliga frågor, något som ledde till att kommissionens analytiska verktyg kunde
finslipas, i synnerhet vid den praktiska tillämpningen av ekonomisk teori.
7.
I ett alltmer konkurrensinriktat ekonomiskt klimat som blir mer och mer integrerat är det särskilt
viktigt att statligt stöd inte på ett obefogat sätt snedvrider marknadens funktion. Förutom de ovan
nämnda initiativen för att aktualisera och rationalisera lagstiftningen är kommissionen övertygad om
behovet att öka insynen och ämnar därför införa ett offentligt register över statliga stöd liksom en
”resultattavla”. Samtidigt med de nya initiativen har kommissionen koncentrerat sig på att se till att de
beslut som fattats vid denna institution blivit korrekt verkställda, i all synnerhet när det gäller återkrav av
olagliga stöd.
8.
På två punkter måste också den internationella dimensionen beaktas i konkurrenspolitiken. För det
första innebär den vidgande geografiska räckvidden för konkurrensärendena att ett ökande antal
handelstransaktioner kommer att omfattas av jurisdiktionen i ett växande antal länder som antagit
konkurrensreglerna. För att bedömning av dessa ärenden skall bli korrekt och för att undvika konflikter
måste kommissionen ofta etablera nära kontakter och utbyta information med andra
konkurrensmyndigheter. För det andra måste kommissionen fästa stor uppmärksamhet på
konkurrensaspekterna av EU:s nästa utvidgning. Utvidgningen får inte skapa någon större obalans i
statsstöds- eller konkurrenshänseende. Av detta skäl är det viktigt med samarbete med kandidatländerna
och att samma regler kommer att tillämpas på samma effektiva sätt över hela den utvidgade unionens
territorium.
Statistik över kommissionens arbete med att tillämpa gemenskapens
konkurrenslagstiftning under år 2000
9.
Under år 2000 uppgick det totala antalet nya ärenden till 1 206, vari ingick 297 antitrustärenden
(enligt artiklarna 81, 82, och 86), 345 koncentrationsärenden och 564 statsstödsärenden. De jämförbara
siffrorna för 1999 var 1 249 helt nya ärenden, vari ingick 388 antitrustärenden, 292 koncentrationsärenden
och 569 statsstödsärenden. Den lilla minskningen av det sammantagna antalet ärenden berodde sålunda på
minskningen på antitrustområdet medan antalet ärenden som gällde statligt stöd förblev stabilt och
koncentrationsärendena fortsätter att öka och har fördubblats under loppet av de senaste tre åren.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 23
10.
Den anmärkningsvärda minskningen av nya antitrustärenden kan förklaras med den senaste
tidens politiska åtgärder. Det nya gruppundantaget för vertikala begränsningar har drastiskt minskat
behovet av att anmäla denna typ av avtal. På liknade sätt har de nya riktlinjerna för vertikala avtal och de
offentligt debatterade förslagen om nya regler för horisontella avtal förtydligat ramen för den bedömning
som sker i enlighet med konkurrensreglerna, vilket eventuellt har minskat behovet att göra
kommissionen uppmärksam på ärendena.
11.
En andra faktor när det gäller nedgången av nya ärenden är nedgången i antalet klagomål.
Noteras kan att antalet klagomål varierat mycket genom åren så att det är vanskligt att dra några
slutsatser (112 stycken år 2000, 149 år 1999, 192 år 1998, 177 år 1997, 159 år 1996, 114 år 1995, 170 år
1994, och 110 stycken år 1993).
12.
Intressant är att notera att nästan 30 % av de nya ärendena inleddes på kommissionens eget
initiativ. Också i absoluta tal ökade antalet förfaranden som kommissionen tog initiativ till jämfört med
föregående år (från 77 till 84). Sammantaget med minskningen av anmälningar ligger denna utveckling i
linje med det politiska målet att handlägga standardavtal med hjälp av lagstiftningsmetoder, medan de
tillgängliga resurserna används för mer förebyggande åtgärder som koncentreras på de farligaste
konkurrensbegränsande metoderna.
13.
Det totala antalet ärenden som avslutades var 1 209, vari ingick 379 antitrustärenden,
355 koncentrationsärenden och 475 statsstödsärenden ¥3∂. De jämförbara siffrorna för 1999 var
1 321 avslutade ärenden, vari ingick 582 antitrustärenden, 279 koncentrationsärenden och 460 ärenden
som gällde statligt stöd ¥4∂. Det intensiva lagstiftningsarbetet och en del resurskrävande kartellärenden har
gjort att antitrustaktiviteterna försinkats; detta till trots var antalet avslutade ärenden (379) avsevärt högre
än antalet nya ärenden (297), vilket ytterligare minskade anhopningen av ärenden.
14.
Liksom under 1999 fortsätter marknadernas globalisering, införandet av euron, fullbordandet av
den inre marknaden och den kommande EU-utvidgningen att framkalla ett stort antal
företagskoncentrationer i Europa. Totalt 345 nya ärenden anmäldes under 2000 (+ 18 %) och totalt
345 formella beslut fattades under året, vilket är 28 % mer än 1999.
15.
På området statligt stöd förblev antalet anmälningar anmärkningsvärt stabilt jämfört med 1999
(469 både år 1999 och 2000) vad gäller nya förfaranden (67 mot 68 år 1999) och negativa slutgiltiga
beslut (26 mot 33 år 1999). Däremot har antalet pågående ärenden ökat avsevärt (564 mot 428 år 1999),
vilket delvis kan förklaras med det stora antal förfaranden som inletts sedan 1997 och som kräver stora
resurser.
Faktaruta 1: Europeiska konkurrensdagen i Lissabon och Paris
Kommissionär Mario Monti meddelade Europaparlamentet i början av sin ämbetsperiod att han
tänkte ta en rad initiativ för att utöka informationen till medborgarna om konkurrenspolitiken och
göra kommissionens arbete öppnare och mer tillgängligt för EU:s konsumenter, sparare, de som
utnyttjar offentliga tjänster samt löntagare. Allmänheten behövde få bättre information om de
förmåner som konkurrenspolitiken kan ge dem i form av ett mer varierat utbud, förbättringar av
¥3∂
¥4∂
Siffran för statligt stöd bygger på antalet beslut som fattades av kommissionen. Det faktum att vissa beslut gäller fler än ett
ärende innebär att siffran ligger aningen under antalet statsstödsärenden som avslutats genom ett kommissionsbeslut.
Siffran för statligt stöd för 1999 reviderades efter publiceringen av den XXIX:e rapporten om konkurrenspolitiken 1999.
KONK. RAP. 2000
24 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
kvaliteten på produkterna och tjänsterna samt sjunkande priser. I samband med detta föddes idén
om en europeisk konkurrensdag som arrangeras var sjätte månad i det land som innehar
ordförandeskapet i rådet.
Europeiska konkurrensdagen i Lissabon (9 juni 2000)
Den första Europeiska konkurrensdagen ägde rum i Lissabon i juni 2000, en premiär som enligt
arrangörerna blev mycket framgångsrik.
Konkurrensdagen i Portugal var en del av ett större konkurrenspolitiskt evenemang som pågick i
två dagar, varav den första dagen ägnades åt nationella frågor.
Den första rundabordskonferensen började med ett inledningstal av Mario Monti vars tyngdpunkt
låg på konkurrenspolitikens positiva inverkat på EU-medborgarnas vardagsliv. I sitt inlägg gav
Christa Randzio-Plath, ordförande för Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor,
starkt stöd till kommissionärens inledande ord. Hon påminde särskilt om vilken viktig roll som
spelas av företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i en
marknadsekonomi där konkurrensregler tillämpas.
Också mer specifika ämnen togs upp under denna konkurrensdag. Som exempel kan nämnas
distributionen av bilar i Europa och även tillämpningen av konkurrensreglerna på fria yrkesutövare.
Omkring 250 personer deltog. Deltagarna tillhörde grupper som vanligtvis intresserar sig för
konkurrenspolitik: advokater, jurister, företagsrepresentanter, konkurrensmyndigheter,
ambassadpersonal m.fl. Konsumentorganisationernas representanter närvarade i mindre
omfattning.
Under detta första evenemang kunde allmänheten ta del av olika information: en video om
konkurrenspolitiken, affischer och förklarande texter och den nya informationsbroschyren för den
breda allmänheten ”Europas konkurrenspolitik och medborgarna”.
Europeiska konkurrensdagen i Paris (17 oktober 2000)
Den andra konkurrensdagen ägde rum i Paris den 17 oktober 2000.
Kommissionär Mario Monti öppnade evenemanget med att uppmana konsumenterna och deras
intresseorganisationer att uppträda som ansvarsfulla aktörer på marknaderna. Han parafraserade
fransmannen Pierre Mendès France med orden ”att konsumera är att välja. Fritt och ansvarsfullt”.
Den första rundabordskonferensen om avregleringen av telefonitjänsterna gav möjlighet att mäta
de positiva verkningarna av att sektorn öppnats för konkurrens, förutom de kontroversiella
effekterna av fördyrade telefonabonnemang. Med mycket stor samstämmighet betonades det att
konkurrens och solidaritet inte är två oförenliga entiteter. Och att en reglerad konkurrens är den
bästa garantin för EU:s medborgare. Slutligen uttryckte några av konsumenterna sina farhågor
kring sammangåendet mellan telekom, medier och Internet.
Den andra rundabordskonferensen ägnades åt stormarknadsprodukter. En av de mest diskuterade
punkterna gällde negativa effekter för enskilda konsumenter till följd av stormarknadernas ökande
makt: en utarmning av utbudet, standardisering av produkterna etc.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 25
På åhörarbänkarna satt mer än 300 personer. Drygt hälften av publiken bestod av företrädare för
konsumentorganisationerna. Belgiska, svenska, brittiska och tyska myndigheter deltog i
meningsutbytet liksom även en representant för European Consumers’ Organisation.
Representanterna för konsumentorganisationerna deltog aktivt i debatterna. De gjorde uttalanden
och ställde ett antal frågor. De många och energiska inläggen gav diskussionerna med åhörarna en
inriktning åt konsumenthållet även om frågorna inte alltid avsåg konkurrensaspekterna, utan
snarare gällde skyddet av konsumenterna.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 27
I — KONKURRENSBEGRÄNSANDE SAMVERKAN OCH MISSBRUK AV
DOMINERANDE STÄLLNING: ARTIKLARNA 81 OCH 82; STATLIGA
MONOPOL OCH MONOPOLRÄTTIGHETER: ARTIKLARNA 31 OCH 86
A — Moderniseringen av reglerna om lagstiftning och tolkning
16.
Den 27 september 2000 antog kommissionen ett förslag till en förordning i syfte att modernisera
procedurreglerna för genomförande av artiklarna 81 och 82 i fördraget, i vilka fastställs EG:s
konkurrensregler tillämpliga på konkurrensbegränsande samverkan mellan företag och missbruk av en
dominerande ställning. Detta är det viktigaste lagstiftningsinitiativet i Europa på konkurrensområdet
sedan koncentrationsförordningen antogs 1989. Initiativet kommer att göra det mycket lättare att stärka
en gemensam konkurrenskultur i EU.
17.
Förenklingen och översynen av de materiella bestämmelserna är en grundpelare för
reformprocessen som helhet. Syftet med översynen är att förenkla reglerna och minska den
administrativa bördan för företagen, särskilt för företag som saknar marknadsinflytande, samtidigt som
man slår vakt om en effektivare kontroll av de avtal som tillämpas av företag med ett betydande
marknadsinflytande. Kommissionen har nyligen slutfört sitt arbete på området för vertikala avtal genom
att anta en ny gruppundantagsförordning och riktlinjer om distribution. Dessa omfattar alla sektorer utom
distributionen av motorfordon.
18.
På området för horisontella avtal har kommissionen antagit omarbetade
gruppundantagsförordningar om avtal om forskning och utveckling respektive specialiseringsavtal.
Förordningarna kompletteras av riktlinjer för tillämpningen av artikel 81 på avtal om horisontellt
samarbete. I riktlinjerna erkänns det att företagen måste reagera på det ökande konkurrenstrycket och en
marknad stadd i förändring driven av globalisering, snabba tekniska framsteg och marknadernas
generellt mer dynamiska natur. Samarbete kan ofta vara ett sätt att dela risker, spara kostnader, förena
know-how och lansera innovationer snabbare.
1. Kommissionens nya konkurrensregler på området för vertikala begränsningar
19.
Den 22 december 1999 antog kommissionen förordning (EG) nr 2790/1999 om tillämpningen av
artikel 81.3 i fördraget på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden ¥5∂. Sammanfattningsvis
kan sägas att den nya gruppundantagsförordningen har en stor räckvidd, och upp till ett tröskelvärde för
marknadsandelar på 30 % och med förbehåll för ett fåtal särskilt allvarliga begränsningar beviljas
gruppundantag för alla vertikala avtal och samordnade förfaranden mellan två eller flera företag ¥6∂.
Utgångspunkten är inte att avtal är olagliga om tröskelvärdet på 30 % överskrids, men de kan kräva en
individuell granskning. Kommissionen antog den 24 maj 2000 riktlinjer om vertikala begränsningar för att
hjälpa företagen att genomföra en sådan granskning ¥7∂.
20.
I riktlinjerna förklaras följande:
— Vilka vertikala avtal som i regel inte snedvrider konkurrensen och därför faller utanför
tillämpningsområdet för artikel 81.1. Detta gäller särskilt avtal mellan små och medelstora företag,
¥5∂
¥6∂
¥7∂
EGT L 336, 29.12.1999, s. 21.
Se punkterna 8–19 i konkurrensrapporten för 1999.
Tillkännagivande från kommissionen — Riktlinjer om vertikala begränsningar, EGT C 291, 13.10.2000, s. 1.
KONK. RAP. 2000
28 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
genuina agenturavtal och avtal där varken leverantören eller köparen har något betydande
marknadsinflytande.
— Vilka vertikala avtal som drar fördel av det skydd som skapas av gruppundantagsförordningen,
vilket uppnås genom att beskriva villkoren för tillämpning av gruppundantagsförordningen.
— Vilka omständigheter som kan kräva att kommissionen eller medlemsstaternas myndigheter
förklarar att gruppundantaget inte skall tillämpas. Detta kan bli nödvändigt i synnerhet om tillträdet
till den relevanta marknaden begränsas väsentligt av den kumulativa effekten av parallella nätverk
av liknande vertikala avtal som tillämpas av konkurrerande leverantörer eller köpare. Det kan också
bli nödvändigt om köparen, när det gäller exklusiva leverantörsavtal eller ensamåterförsäljaravtal,
har ett betydande marknadsinflytande i efterföljande marknadsled där köparen återförsäljer varorna
eller tillhandahåller tjänsterna.
— Ett antal frågor angående marknadsdefinition och beräkning av marknadsandelar som kan
uppstå när företagen åberopar det tröskelvärde på 30 % som gäller för tillämpning av
gruppundantagsförordningen.
— Vilka åtgärder kommissionen tillgriper i fall som inte omfattas av gruppundantagsförordningen. En
allmän analysram tillämpas på de viktigaste vertikala begränsningarna, t.ex. avtal om saluföring av
ett enda varumärke, ensamåterförsäljaravtal och avtal om selektiv distribution.
2. Kommissionens nya konkurrensregler på området för horisontella samarbetsavtal
2.1 Inledning
21.
Den 29 november 2000 antog kommissionen förordning (EG) nr 2658/2000 om tillämpning av
artikel 81.3 i fördraget på grupper av specialiseringsavtal ¥8∂, förordning (EG) nr 2659/2000 om
tillämpning av artikel 81.3 i fördraget på grupper av avtal om forskning och utveckling ¥9∂ och riktlinjer
för tillämpning av artikel 81 i fördraget på horisontella samarbetsavtal ¥10∂ ¥11∂. De nya förordningarna
ersätter de två gällande ”gruppundantagsförordningarna” om specialiseringsavtal ¥12∂ och avtal om
forskning och utveckling ¥13∂ som upphörde att gälla den 31 december 2000. Riktlinjerna, som ersätter två
gällande tillkännagivanden (som gav vägledning rörande vissa typer av samarbetsavtal som faller utanför
artikel 81 ¥14∂ och bedömningen av kooperativa gemensamma företag ¥15∂), täcker ett bredare spektrum av
¥8∂
¥9∂
¥10∂
¥11∂
¥12∂
¥13∂
¥14∂
¥15∂
EGT L 304, 5.12.2000, s. 3.
EGT L 304, 5.12.2000, s. 7.
EGT C 3, 6.1.2001, s. 2.
Riktlinjerna och de två gruppundantagsförordningarna finns tillgängliga på GD Konkurrens webbsida http://europa.eu.int/
comm/ competition/antitrust/legislation/.
Kommissionens förordning (EEG) nr 417/85 av den 19 december 1984 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på
grupper av specialiseringsavtal (EGT L 53, 22.2.1985, s. 1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2236/97 (EGT
L 306, 11.11.1997, s. 12).
Kommissionens förordning (EEG) nr 418/85 av den 19 december 1984 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på
grupper av avtal om forskning och utveckling (EGT L 53, 22.2.1985, s. 5), senast ändrad genom förordning (EG) nr 2236/
97 (EGT L 306, 11.11.1997, s. 12).
Kommissionens tillkännagivande om avtal, beslut och samordnade förfaranden på området för samarbete mellan företag
(EGT C 75, 29.7.1968, s. 3).
Kommission tillkännagivande om bedömningen av kooperativa gemensamma företag enligt artikel 85 i EEG-fördraget
(EGT C 43, 16.2.1993, s. 2).
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 29
de vanligaste typerna av horisontella avtal, och kompletterar gruppundantagsförordningarna om FoU och
specialisering.
22.
Företagen måste reagera på ett ökande konkurrenstryck och på marknadsförhållanden som är
stadda i ständig förändring på grund av globalisering, snabba tekniska framsteg och marknadernas
generellt mer dynamiska natur. Samarbete kan vara ett sätt att dela risker, spara på kostnader, förena
know-how och lansera innovationer snabbare. Samarbete är framför allt för små och medelstora företag
ett viktigt sätt att anpassa sig till marknadsförhållanden stadda i förändring. Konsumenterna kommer att
ha nytta av dessa fördelar, förutsatt att en effektiv konkurrens upprätthålls på marknaden. Omarbetningen
var nödvändig inte bara för att anpassa reglerna till marknadsutvecklingen och nya ekonomiska tänkesätt
utan också, inom ramen för moderniseringsprocessen, för att ge domstolar och nationella myndigheter
tydlig vägledning. Det övergripande målet är att förenkla reglerna och minska den administrativa bördan
för företagen, särskilt för sådana som saknar marknadsinflytande.
23.
De nya reglerna är ett konkret uttryck för övergången från det formalistiska synsätt som ligger till
grund för den gällande lagstiftningen mot ett mer ekonomiskt synsätt vid bedömningen av horisontella
samarbetsavtal. Det grundläggande syftet för detta nya synsätt är att tillåta samarbete mellan
konkurrenter om det bidrar till ekonomiskt välstånd utan att konkurrensen äventyras.
2.2 Gruppundantagsförordningarna
24.
Jämfört med de befintliga förordningarna har de nya förordningarna omarbetats för att de skall
bli mer användarvänliga samt få ökad räckvidd och klarhet. I de gamla gruppundantagsförordningarna
om FoU och specialisering definierades inte endast vilka grupper av avtal som omfattades av
gruppundantag, utan förtecknades också de klausuler som inte omfattades. Dessa s.k. ”vita listor” har
strukits i de nya gruppundantagsförordningarna. I stället undantas alla avtal om FoU och specialisering,
på vissa villkor och med förbehåll för särskilt allvarliga konkurrensbegränsningar. De nya texterna är
därför ett steg bort från ett klausulbaserat synsätt och de ger parterna i sådana avtal en större avtalsfrihet.
25.
Förutom att flexibiliteten har ökats har följande viktiga ändringar gjorts i den nya
gruppundantagsförordningen om FoU-avtal:
1)
Kravet på att ett ramprogram skall utarbetas innan FoU-avtal ingås har slopats.
2)
Tröskelvärdet för tillåtna marknadsandelar har höjts från 20 % till 25 %. Höjningen är ett
medgivande av att samarbete inom FoU särskilt främjar uppkomsten av effektivitetsvinster,
samtidigt som konkurrensbegränsande effekter är mindre sannolika än vid andra typer av samarbete.
3)
Om avtalet innebär gemensam distribution av de produkter som utvecklades gemensamt, kommer
tröskelvärdet för marknadsandelar att höjas från nuvarande 10 % till 25 %.
4)
Säkerhetsmarginalen för fluktuationer i marknadsandelarna höjs från 2 % till 5 %.
5)
Den period då gemensamt utnyttjande av gemensamt utvecklade produkter omfattas av
gruppundantag har förlängts, oberoende av marknadsandel. Denna period har förlängts från fem till
sju år på grund av att det finns ett antal branscher där det är osannolikt att investeringar i FoU kan
återfås inom fem år. Samma sjuårsperiod föreslås för att tillåta vissa begränsningar som är
förknippade med gemensamt utnyttjande.
KONK. RAP. 2000
30 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
6)
Invändningsförfarandet avskaffas. Förfarandet är inte längre nödvändigt eftersom alla begränsningar
utom de särskilt allvarliga undantas på vissa villkor.
7)
En bestämmelse har lagts till som gör det möjligt att förklara att gruppundantaget inte skall tillämpas
i de fall där ett avtal skulle sätta den effektiva konkurrensen inom FoU ur spel på en viss marknad.
Detta är nödvändigt för att skydda konkurrensen inom innovation, eftersom det inte vore
genomförbart att tillämpa de normala tröskelvärdena för marknadsandelar enligt förordningen på
helt nya produkter.
26.
I den nya gruppundantagsförordningen om specialisering är de viktigaste ändringarna följande:
1)
Förordningens räckvidd har utvidgats till att även omfatta ensidig specialisering mellan
konkurrenter. Detta är en form av outsourcing, där en part går med på att sluta tillverka vissa
produkter och att köpa dem av en annan part, som samtycker till att tillverka och leverera dessa
produkter. Ensidig specialisering mellan konkurrenter har täckts in genom förordningen på grund av
dess ökade betydelse inom många branscher och dess möjligheter att skapa effektivitetsvinster.
Ensidig specialisering mellan företag som inte är konkurrenter omfattas på vissa villkor av
gruppundantagsförordningen för vertikala begränsningar ¥16∂.
2)
Vid ömsesidig specialisering finns det ett krav på att införa en skyldighet till korsleveranser, så att
ingen part lämnar marknaden i de marknadsled som följer efter produktionsledet. Detta är
nödvändigt för att hindra parterna från att förtäckt dela upp marknaderna genom ett ömsesidigt
specialiseringsavtal.
3)
Tröskelvärdet för omsättning har avskaffats.
4)
Säkerhetsmarginalen för fluktuationer i marknadsandelarna har höjts från 2 % till 5 %, precis som
för gruppundantagsförordningen för FoU.
5)
Möjlighet till exklusiva leveransskyldigheter och exklusiva inköpsskyldigheter.
27.
I båda förordningarna föreskrivs en övergångsperiod om 18 månader, under vilken avtal som inte
uppfyller villkoren i de nya förordningarna men som uppfyller villkoren för undantag enligt de gamla
förordningarna fortsätter att omfattas av gruppundantag.
2.3 Riktlinjerna
28.
Riktlinjerna kompletterar gruppundantagsförordningarna. De beskriver den generella metod som
bör tillämpas vid bedömning av horisontella samarbetsavtal. De är således tillämpliga på FoU- och
produktionsavtal som inte omfattas av gruppundantagen samt på alla andra vanliga typer av samarbete
mellan konkurrenter. Riktlinjerna omfattar följande samarbetstyper: FoU-, produktions-, inköps-,
saluförings-, standardiserings- och miljöavtal. I riktlinjerna beskrivs den allmänna hållning som bör gälla
när horisontella samarbetsavtal bedöms. Dessutom innehåller de en gemensam ram för analys. Detta
hjälper företag att med större säkerhet bedöma huruvida ett avtal är konkurrensbegränsande och om det i
så fall kan komma i fråga för ett undantag.
¥16∂
Kommissionens förordning (EG) nr 2790/1999 av den 22 december 1999 om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på
grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden (EGT L 336, 29.12.1999, s. 21).
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 31
29.
Alla typer av horisontella samarbetsavtal som omfattas av riktlinjerna analyseras enligt en
gemensam analysram. Ramen kan sammanfattas på följande sätt: ett horisontellt samarbetsavtal kan
begränsa konkurrensen endast om det är sannolikt att avtalet minskar konkurrensen på marknaden i en
sådan omfattning att negativa marknadseffekter när det gäller priser, produktion, innovation eller utbudet
och kvaliteten på varor och tjänster kan förväntas. För att parterna i ett avtal skall kunna begränsa
konkurrensen behöver de i regel lämpliga verktyg för att samordna sitt beteende samt ett visst mått av
marknadsinflytande. Därför måste ett samarbete bedömas i sitt ekonomiska sammanhang med beaktande av
både avtalets art och parternas kombinerade marknadsinflytande, som tillsammans med andra strukturella
faktorer avgör om samarbetet kan minska konkurrensen totalt sett i en så betydande omfattning.
30.
Dessa två kriterier måste normalt bedömas tillsammans. Det finns dock fall där samarbetets art
från första början anger att artikel 81.1 skall tillämpas. Det gäller främst avtal som syftar till att begränsa
konkurrensen genom fastställande av priser, begränsa produktionen eller dela upp marknader,
kundunderlag eller leveranskällor. Dessa särskilt allvarliga (”hard core”) begränsningar anses vara mest
skadliga, eftersom de direkt påverkar konkurrensen. Man kan därför anta att dessa begränsningar har
negativa marknadseffekter och inte ger några effektivitetsvinster eller fördelar för konsumenterna. De
förbjuds därför nästan alltid.
31.
Å andra sidan finns det också vissa horisontella avtal där man kan utgå från att artikel 81.1 i regel
inte är tillämplig. Hit hör avtal mellan företag som inte är konkurrenter, avtal mellan konkurrerande företag
som inte självständigt kan utföra det projekt eller den verksamhet som omfattas av samarbetet, eller
samarbete som gäller en verksamhet som inte påverkar de relevanta konkurrensparametrarna. Dessa
samarbetsavtal skulle kunna omfattas av artikel 81.1 endast om de gällde företag med ett betydande
marknadsinflytande och sannolikt skulle orsaka avskärmningsproblem i förhållande till utomstående företag.
32.
För alla andra avtal gäller att en analys enligt vart och ett av de två kriterierna (avtalets art samt
marknadsinflytande och marknadsstruktur) är nödvändig för att det skall kunna fastställas om de
omfattas av artikel 81.1.
33.
Diskussionen enligt avtalskategori gör det lättare att ta hänsyn till särskilda konkurrensproblem i
samband med de olika formerna av samarbete. Den gäller också de vanligaste typerna av kombinationer,
t.ex. gemensam FoU med efterföljande gemensam produktion.
34.
Om inga särskilt allvarliga begränsningar förekommer och under en viss nivå av marknadsinflytande,
som avgörs av marknadsandelarnas storlek, möjliggör riktlinjerna s.k. trygga hamnar för inköpsavtal och
saluföringsavtal. Detta är detsamma som att omfattas av en gruppundantagsförordning, och ekonomiska
aktörer som väl är inne i dessa trygga hamnar behöver i regel inte bedöma vilka effekter deras avtal har på
marknaden.
35.
När det gäller inköpsavtal framhålls det i riktlinjerna, samtidigt som det erkänns att det inte finns
något absolut tröskelvärde som anger att ett inköpssamarbete skapar ett visst mått av marknadsinflytande
och därför omfattas av artikel 81.1, att det i de flesta fall är osannolikt att ett sådant marknadsinflytande
förekommer om parterna i avtalet tillsammans har en marknadsandel som är mindre än 15 % på
inköpsmarknaden/inköpsmarknaderna samt en gemensam marknadsandel på mindre än 15 % på
försäljningsmarknaden/försäljningsmarknaderna. I fråga om avtal där de tröskelvärden för marknadsandelar
som omfattas av artikel 81.1 underskrids, anges det i riktlinjerna att det med sådana marknadsandelar är
sannolikt att avtalet uppfyller villkoren i artikel 81.3 ¥17∂.
¥17∂
Se punkt 130 i riktlinjerna.
KONK. RAP. 2000
32 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
36.
När det gäller saluföringsavtal som inte omfattar fastställande av priser framhålls det i
riktlinjerna att det i de flesta fall är osannolikt att ett tillräckligt marknadsinflytande föreligger om
parterna i avtalet tillsammans har en marknadsandel som är mindre än 15 %. Om ett avtal där denna
marknadsandel underskrids omfattas av artikel 81.1, anger riktlinjerna att det under detta tröskelvärde för
marknadsandelar är sannolikt att avtalet i fråga uppfyller villkoren i artikel 81.3 ¥18∂.
3. Förslag till en ny förordning om genomförande av artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget
37.
Den 27 september 2000 antog kommissionen ett förslag till en ny förordning om genomförande
av artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget ¥19∂. Den nya förordningen skall ersätta förordning nr 17 från 1962
samt de procedurregler som ingår i förordningarna (EEG) nr 1017/68, (EEG) nr 4056/86 och (EEG)
nr 3975/87 rörande transporter. Genomförandet av konkurrensreglerna inom jordbrukssektorn skall även
i fortsättningen regleras av förordning nr 26 från 1962.
38.
Förslaget till en ny genomförandeförordning är en följd av kommissionens vitbok av den
28 april 1999 om modernisering av reglerna för genomförande av artiklarna 85 och 86 (numera
artiklarna 81 och 82) i EG-fördraget ¥20∂, som gav upphov till en omfattande allmän och akademisk
debatt. När kommissionen utarbetade förslaget samrådde den med ett stort antal berörda parter.
Kommissionen förde framför allt djupgående diskussioner med en arbetsgrupp bestående av experter
från medlemsstaternas konkurrensmyndigheter kring ett antal frågor med anknytning till
genomförandet av förslagen i vitboken. Experter från Eftas övervakningsmyndighet och
Eftamedlemsstaternas konkurrensmyndigheter deltog i samrådet. När kommissionen utarbetade
förslaget tog den också hänsyn till resultaten av det offentliga samråd som följde efter vitboken och
särskilt till de synpunkter på vitboken som lades fram i Europaparlamentets resolution av den 18
januari 2000 och Ekonomiska och sociala kommitténs resolution av den 8 december 1999. Båda
institutionerna stödde det synsätt kommissionen gjorde sig till tolk för i vitboken samtidigt som de
framhävde hur viktigt det var att slå vakt om en konsekvent tillämpning av gemenskapens
konkurrenslagstiftning i ett system med parallella befogenheter och att hålla rättssäkerheten på en
adekvat nivå.
39.
Det övergripande syftet med förslaget till en ny genomförandeförordning grundar sig på
vitboken. Kommissionens förslag syftar framför allt till att förverkliga övergången från anmälningsoch godkännandesystemet i förordning nr 17, vilket har blivit ineffektivt när det gäller att skydda
konkurrensen inom gemenskapen, till ett genomförandesystem som baserar sig på en direkt
tillämpning av artikel 81 som helhet. Artiklarna 1 och 6 i förslaget innehåller bestämmelser om
övergången till det nya systemet: i artikel 1 fastställs principen om direkt tillämpning av artikel 81 som
helhet och i artikel 6 ges de nationella domstolarna befogenheter att också tillämpa artikel 81.3 om
artikel 81.1 åberopas.
40.
Mot bakgrund av den omfattande debatten och med hänsyn till farhågorna för att det finns risk
för att konkurrenslagstiftningen igen blir ”nationell” (farhågor som framför allt uttryckts av
Europaparlamentet) samt oro beträffande företagens rättssäkerhet i det nya systemet har kommissionen
¥18∂
¥19∂
¥20∂
Se punkt 149 i riktlinjerna.
KOM(2000) 582 – ännu inte offentliggjord.
KOM(1999) 101 (EGT C 132, 12.5.1999).
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 33
finslipat sina förslag på ett antal punkter. Som ett resultat av detta är den föreslagna nya förordningen
inriktad på tre huvudsyften:
— Effektivare tillämpning.
— Mer jämlika konkurrensvillkor på den inre marknaden.
— Tillräcklig rättssäkerhet för företagen.
3.1 Effektivare tillämpning
41.
Det föreslagna systemet kommer att leda till en ökad tillämpning av gemenskapens
konkurrensregler. Reglerna kommer att tillämpas av fler instanser eftersom inte bara kommissionen –
efter avskaffandet av dess exklusiva behörighet att fatta beslut om undantag enligt artikel 81.3 – utan
också nationella konkurrensmyndigheter och nationella domstolar kommer att kunna tillämpa artiklarna
81 och 82 i sin helhet. Dessutom kommer avskaffandet av anmälnings- och godkännandesystemet att ge
kommissionen en möjlighet att inrikta sig på att upptäcka och beivra de allvarligaste överträdelserna.
42.
Vissa inslag i förslaget syftar till att stärka den övergripande effekten av övergången till ett
system med lagstadgade undantag. Kommissionens förslag gör det t.ex. möjligt för nationella
myndigheter att effektivare tillämpa konkurrenslagstiftningen genom horisontellt samarbete. Artikel 12 i
förslaget skapar den rättsliga grunden för utbytet av information mellan kommissionen och
medlemsstaternas konkurrensmyndigheter och för att använda sådan information som bevis vid
förfaranden där EG:s konkurrenslagstiftning tillämpas.
43.
För att garantera skyddet för konkurrensen är det också nödvändigt att säkerställa att
kommissionens undersökningsbefogenheter är tillräckliga och effektiva. På grundval av reaktionerna på
vitboken har kommissionens tänkesätt på detta område utvecklats på flera punkter sedan vitboken kom
till. Förslaget innehåller tre viktiga förbättringar, som syftar till att säkra en effektivare tillämpning av
artiklarna 81 och 82.
44.
För det första föreslås en ändring av de befogenheter kommissionens tjänstemän har när de utför
inspektioner. De nationella konkurrensmyndigheternas och kommissionens erfarenheter visar att
komprometterande handlingar allt oftare förvaras och upptäcks i privata hem. I den föreslagna förordningen
kommer kommissionens inspektörer därför, efter tillstånd från den behöriga nationella domstolen, att ges
befogenheter att företa husundersökning i företagsanställdas privata bostäder om det misstänks att
företagshandlingar förvaras där. Det föreslås dessutom att kommissionens inspektörer bör ha befogenhet att
försegla skåp eller kontor för att säkerställa att dokument inte förs bort eller förstörs i samband med
inspektioner. Slutligen bör de bemyndigas att ställa muntliga frågor som rör ämnet för inspektionen.
45.
För det andra överger kommissionen den i vitboken framförda tanken på att förstainstansrätten
centralt skall sköta den rättsliga prövningen och föreslår nu en kodifiering av de regler som styr
domstolsbeslut på nationell nivå. Detta äger tillämpning under sådana omständigheter där ett företag
vägrar låta kommissionen göra en undersökning, och det kommer att klarlägga de nationella
domstolarnas utrymme för ingripanden i enlighet med de gränser som redan fastställts av EG-domstolen.
46.
För det tredje föreslår kommissionen, på det sätt som tillkännages i vitboken, en ändring av vitena
och böterna för överträdelse av procedurreglerna, för vilka absoluta belopp fastställdes på sextiotalet. Ett
system som bygger på procentuell andel av omsättningen anses vara den lämpligaste lösningen.
KONK. RAP. 2000
34 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
3.2 Reglering av förhållandet mellan artiklarna 81 och 82 och de nationella konkurrenslagarna
47.
Det offentliga samrådet samt Europaparlamentets resolution och Ekonomiska och sociala
kommitténs yttrande bekräftade att behovet av att säkerställa jämlika konkurrensvillkor på hela den inre
marknaden är en stor utmaning inom ramen för reformen.
48.
Mot bakgrund av dessa överväganden och med beaktande av de eventuella vinsterna när det
gäller effektivare tillämpning, har kommissionen med stöd av artikel 83.2 e i EG-fördraget föreslagit en
ny artikel som skall reglera förhållandet mellan artiklarna 81 och 82 och de nationella konkurrenslagarna
(artikel 3 i förslaget). I artikeln föreskrivs det att om ett avtal eller förfarande kan påverka handeln mellan
medlemsstaterna är endast gemenskapens konkurrenslagstiftning tillämplig.
49.
Förslaget till artikel grundar sig på följande överväganden. I det nuvarande systemet kan samma
avtal eller förfarande omfattas av såväl gemenskapens konkurrensrätt som flera medlemsstaters
nationella konkurrenslagstiftning. I enlighet med principen om att gemenskapens konkurrensrätt har
företräde, fastställd av domstolen i målet Walt Wilhelm ¥21∂, kan nationell rätt endast tillämpas i den mån
den inte påverkar en enhetlig tillämpning av gemenskapens konkurrensregler inom hela den inre
marknaden. Principen om företräde löser tydliga konflikter till förmån för gemenskapsrätten. Den
förebygger dock inte effektivt de inkonsekvenser och olikheter mellan medlemsstaterna som
förekommer vid behandlingen av avtal och förfaranden som påverkar handeln mellan medlemsstater.
50.
Artikel 3 säkerställer att avtal och förfaranden som kan påverka handeln mellan medlemsstater
granskas enligt en enda uppsättning regler, vilket ger lika konkurrensvillkor i hela gemenskapen och
eliminerar både konkurrensmyndigheternas och näringslivets kostnader för parallell tillämpning av
gemenskapslagstiftning och nationella lagar. Artikeln begränsar inte handlingsutrymmet för nationella
konkurrensmyndigheter, som kommer att kunna tillämpa gemenskapsrätten. Erfarenheter som gjorts på
nationell nivå kan bidra till att utveckla EG:s konkurrenspolitik inom nätverket bestående av
konkurrensmyndigheter.
51.
Artikeln säkerställer också att alla ärenden som rör avtal och förfaranden som påverkar handeln
mellan medlemsstater omfattas av mekanismen för samarbete inom nätet av konkurrensmyndigheter, och
avlägsnar risken för att nätet inte fungerar bra på grund av samtidig tillämpning av EG:s konkurrensrätt
och nationell konkurrensrätt.
3.3 Samarbete inom nätet mellan kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna
52.
När det gäller de nationella konkurrensmyndigheterna kommer upprättandet av ett nät där alla
medlemmar tillämpar samma lag och politik att främja effektivitet, konsekvens och jämlika
konkurrensvillkor på hela den inre marknaden. Den formella grunden för att upprätta ett nätverk återfinns
i artikel 11 i den föreslagna förordningen.
53.
Kommissionen är övertygad om att ett nära samarbete inom nätet kommer att främja
utvecklingen av en gemensam konkurrenskultur inom hela gemenskapen. Med tanke på hur ytterst viktig
en konsekvent tillämpning är, har vissa ytterligare formella mekanismer föreslagits. I artikel 11.4 i den
föreslagna förordningen krävs det att de nationella konkurrensmyndigheterna samråder med
kommissionen innan de antar beslut om förbud, beslut om godtagande av åtaganden och beslut om
återtagande av beviljade undantag enligt en gruppundantagsförordning. Alla sådana beslut har direkta
¥21∂
Mål 14/68 Walt Wilhelm, Rec. 1969, s. 1.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 35
återverkningar på dem som delges sådana beslut. Det är därför viktigt att säkerställa att dessa beslut följer
nätverkets allmänna praxis. Om det uppstår oenighet i sak inom nätverket behåller kommissionen
befogenheten att ta tillbaka ärendet från en nationell konkurrensmyndighet genom att själv inleda ett
förfarande.
54.
Kommissionen har inte för avsikt att använda mekanismerna i den föreslagna artikel 11 som
grund för att på ett systematiskt sätt i detalj delta i de beslut som fattas av medlemsstaternas
konkurrensmyndigheter. Dessa mekanismer är avsedda att vara ett skyddsnät för att upptäcka och åtgärda
allvarliga problem som orsakas av inkonsekvent tillämpning.
55.
För att ytterligare klargöra grunden för samarbetet inom nätet håller kommissionen på att
utarbeta ett utkast till tillkännagivande om samarbete inom nätet, som i synnerhet omfattar tydliga men
också flexibla arrangemang för fördelning av ärenden, baserat på principen om bäst lämpad myndighet.
Tillkännagivandet kommer att ersätta det nuvarande tillkännagivandet. Därefter bör en djupgående
diskussion med medlemsstaternas konkurrensmyndigheter leda till ett samförstånd som gör det möjligt
för nätet att börja fungera.
3.4 Ökat samarbete med de nationella domstolarna
56.
Kommissionens förslag syftar också till att stärka samarbetet mellan kommissionen och de
nationella domstolarna för att främja en konsekvent tillämpning av artiklarna 81 och 82.
57.
I artikel 15 i den föreslagna förordningen fastställs rätten för nationella domstolar att få
information som kommissionen besitter med tanke på en tillämpning av artiklarna 81 och 82. De kan
också begära att kommissionen avger synpunkter på frågor som gäller tillämpningen av gemenskapens
konkurrensregler. Kommissionen kommer att fastställa detaljerade regler om sin praxis på detta område
genom ett tillkännagivande, som ersätter det nuvarande tillkännagivandet om samarbete mellan
nationella domstolar och kommissionen. Reglerna kommer att omfatta en tidsfrist inom vilken
kommissionen måste besvara frågor från de nationella domstolarna.
58.
I samma artikel föreslås det att kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna skall
få rätt att framställa yrkanden hos nationella domstolar i skriftlig eller muntlig form. I fråga om de
nationella konkurrensmyndigheterna är befogenheterna begränsade till domstolarna i deras egen
medlemsstat. Kommissionen kan vidta åtgärder med stöd av denna bestämmelse endast med hänsyn till
det allmänna gemenskapsintresset (i egenskap av amicus curiae), dvs. inte med hänsyn till någon av
parternas intresse. Syftet med denna bestämmelse är framför allt att ge kommissionen och de nationella
konkurrensmyndigheterna möjlighet att göra domstolarna uppmärksamma på frågor som är särskilt
viktiga med tanke på en enhetlig tillämpning av gemenskapens konkurrensrätt. Genom att använda denna
mekanism skulle kommissionen t.ex. kunna fästa domstolarnas uppmärksamhet på ärenden från andra
medlemsstater där ett likadant eller liknande problem har identifierats. De nationella domstolarna är inte
bundna av ett yttrande från kommissionen eller en nationell konkurrensmyndighet. Informationen från
kommissionen kan dock vara användbar för domstolar när de överväger om de skall hänskjuta ett mål till
EG-domstolen.
3.5 Säkerställande av tillräcklig rättssäkerhet för företagen
59.
Enligt den nuvarande förordning nr 17 kan ett avtal eller ett beslut som omfattas av
tillämpningsområdet för artikel 81.1 endast bli giltigt, dvs. möjligt att genomföra genom en civilrättslig
domstolsprocess, om det anmäls till kommissionen och omfattas av ett beslut om undantag som fattats av
KONK. RAP. 2000
36 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
kommissionen. I praktiken avslutas de flesta anmälda ärenden genom en administrativ skrivelse från
kommissionens avdelningar.
60.
I förslaget till förordning avlägsnas de byråkratiska hinder som sammanhänger med förfarandet
för anmälan och godkännande samtidigt som en lämplig grad av rättssäkerhet bibehålls. I förslaget till
förordning föreslås särskilt att avtal och beslut som uppfyller kraven enligt artikel 81.3 skall anses vara
direkt giltiga och verkställbara utan att det skall krävas något administrativt beslut om detta. Företagen
kan därför förlita sig på en åtgärds rättsverkan, vilket bidrar till en förbättrad rättssäkerhet utan
ingripande av någon förvaltning.
61.
Den föreslagna förordningen befriar inte företagen från skyldigheten att bedöma om deras
affärstransaktioner är förenliga med konkurrensreglerna. Enligt den nuvarande förordning nr 17 utför
företagen denna analys i samband med att de förbereder en anmälan. I förslaget jämställs tillämpningen
av EG:s konkurrensregler med andra rättsområden där företagen är skyldiga att själva förvissa sig om att
deras handlande är lagenligt.
62.
På området för EG:s konkurrensrätt gör gruppundantagen det lättare för företagen att bedöma sitt
handlande. Genom kommissionens tillkännagivanden och riktlinjer klargörs reglernas tillämpning. Som
ett komplement till den nuvarande reformen åtar sig kommissionen att göra ökade insatser på detta
område. I artikel 28 i den föreslagna förordningen ges kommissionen allmän behörighet att anta
gruppundantagsförordningar. Denna behörighet säkerställer att kommissionen kan reagera tillräckligt
snabbt på nya utvecklingstendenser och förändrade marknadsvillkor.
63.
Dessutom, genom att fler beslutsfattare tillämpar artikel 81.3, kommer rättspraxis och
tolkningspraxis att utvecklas snabbt i det nya systemet på områden där denna erfarenhet ännu saknas,
vilket i sig kommer att förstärka bedömningsramen. Kommissionen kommer att bidra till denna
utveckling genom att fortsätta att fastställa sin policy genom sina beslut i enskilda ärenden. Förutom
beslut om förbud förutses i förslaget till förordning att kommissionen på eget initiativ får anta beslut om
att en överträdelse inte föreligger i ärenden där det ligger i gemenskapens allmänna intresse att göra
detta. Detta instrument kommer att göra det möjligt för kommissionen att klargöra lagstiftningen för alla
företag som befinner sig i en liknande situation.
64.
Kommissionen kommer även i fortsättningen att vara öppen för diskussioner med företagen om
specifika ärenden i de få situationer där det är ett verkligt problem att förutse lagenligheten. I lämpliga
fall avser kommissionen vidare att ge företagen vägledning i form av yttranden. Kommissionen måste ha
denna möjlighet för att den avsedda omläggningen av dess tillämpning av EG:s konkurrensrätt inte skall
äventyras. Kommissionen håller på att utarbeta ett tillkännagivande om denna mekanism som skall ge
ytterligare vägledning och där villkoren kommer att fastställas för när kommissionen kommer att
undersöka begäranden om yttranden samt de praktiska arrangemangen kring dessa begäranden.
3.6 Dagsläget i fråga om lagstiftningsproceduren
65.
Kommissionens förslag har översänts till rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala
kommittén.
66.
Rådet har arbetat med förslaget inom ramen för en arbetsgrupp sedan början av oktober 2000.
Den 5 december 2000 noterade rådet (industri) de framsteg som gjorts i arbetsgruppen. Arbetet kommer
att fortsätta under det svenska ordförandeskapet 2001.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 37
67.
Europaparlamentet har hänskjutit förslaget till utskottet för ekonomi och valutafrågor i dess
egenskap av ansvarigt utskott. Jonathan Evans (EPP-ED/UK) har utnämnts till rapportör. Utskottet för
ekonomi och valutafrågor höll sitt första möte den 21 november 2000. En offentlig hearing ägde rum den
27 februari 2001. Europaparlamentet planerar att anta sin resolution i juni 2001.
B — Tillämpning av artiklarna 81, 82 och 86
1. Artikel 81
1.1 Karteller
68.
Karteller är hemliga horisontella avtal som de viktigaste ekonomiska aktörerna på en viss
marknad ingår för att sätta konkurrensen mellan sig ur spel, höja priserna på ett konstgjort sätt och
begränsa produktionen. Dessa försök att ersätta konkurrensutsatta verksamhetsbetingelser – den drivande
kraften bakom en marknadsekonomi – med en samordnad och centralt kontrollerad reglering av
marknaden är de skadligaste tänkbara överträdelserna av konkurrensrätten.
69.
Deltagarna i karteller agerar i hemligt samförstånd för att upprätthålla en illusion av konkurrens,
samtidigt som kunderna i realiteten saknar verkliga alternativ och måste betala högre priser. Detta har en
omedelbar inverkan på hela leveranskedjan och påverkar i sista hand slutkonsumenterna. Internationella
karteller anses vara orsaken till att den europeiska ekonomin åderlåts på flera hundra miljoner euro.
Eftersom priserna inom en kartell fastställs gemensamt enligt kostnaderna för den minst
konkurrenskraftiga tillverkaren, avskräcker de mer effektiva företag från att förbättra produktkvalitet,
teknik och i största allmänhet rationalisera tillverkning och försäljningsmetoder.
70.
Mot bakgrund av den ekonomiska globaliseringen, där kartellerna potentiellt kan orsaka allt
större skador, har kommissionen återigen med största tänkbara beslutsamhet bekräftat sitt engagemang
när det gäller att upptäcka karteller och bestraffa dem. Efter det att en särskild kartellenhet bildades i
december 1998 kommer den genomgripande omarbetningen av förordning nr 17, som diskuteras för
närvarande, att bli ett stort steg framåt i Europeiska gemenskapens allt intensivare kamp mot karteller.
Kommissionen föreslår en betydande förstärkning av sina undersökningsbefogenheter så att den skall
vara bättre rustad för att möta utmaningen från allt aktivare och mer sofistikerade karteller.
71.
Sedan 1998 har antalet kartellärenden som undersökts av kommissionen ökat dramatiskt. De
flesta av dessa undersökningar pågick fortfarande under 2000 och kommer sannolikt att utmynna i
förbudsbeslut under 2001. Den betydande ökningen av antalet ärenden beror till stor del på de positiva
effekterna av kommissionens meddelande från 1996 om befrielse från eller nedsättning av böter i
kartellärenden ¥22∂. Allt fler företag som är eller har varit inblandade i särskilt allvarlig
konkurrensbegränsande verksamhet håller nu på att överväga vilka fördelar de skulle få genom
programmet för befrielse eller nedsättning genom att samarbeta med kommissionen.
72.
Kartellundersökningar är i princip konfidentiella tills ett slutligt beslut antas, men
pressmeddelanden får eventuellt utfärdas under vissa omständigheter. Detta kan t.ex. vara fallet om en
undersökning föranletts av klagomål, eller om kommissionen vill göra tredje man uppmärksam på ett
ärende. I juli bekräftade kommissionen att en kartellundersökning pågick inom vitaminbranschen.
Samma månad tillkännagav kommissionen dessutom att den ämnade inleda ett förfarande mot nästan
¥22∂
EGT C 207, 18.7.1996.
KONK. RAP. 2000
38 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
120 banker och banksammanslutningar för att undersöka deras eventuella deltagande i fastställande av
priser i fråga om valutaväxlingsavgifter inom euroområdet.
73.
Under år 2000 antogs tre formella beslut om förbud mot karteller, inom sjöfartssektorn,
djurfoderbranschen och kemiindustrin.
FETTCSA
74.
Den 16 maj 2000 ålade kommissionen 15 linjerederier böter på sammanlagt nästan 7 miljoner
euro för att de kommit överens om att inte erbjuda rabatter på sina offentliggjorda tariffer. Företagen i
fråga var medlemmar i det nu inte längre gällande FETTCSA (Far East Trade Tariff Charges and
Surcharges Agreement) och omfattade medlemmarna i FEFC (Far Eastern Freight Conference) samt
FEFC:s viktigaste konkurrenter. De omfattade Hapag-Lloyd (Tyskland), Maersk Sealand (Danmark) och
P&O Nedlloyd (Förenade kungariket). Mottagarna av beslutet diskuterade olika möjligheter att
samordna sina affärsmetoder i fråga om avgifter och tilläggsavgifter. Det utmynnade i ett avtal om att
inte bevilja rabatter på offentliggjorda tariffer ¥23∂.
75.
Kommissionen fann att avtalet utgjorde en överträdelse av kartellförbudet i artikel 81 i EGfördraget och godtog inte företagens argument om att FETTCSA enbart var ett ”tekniskt” avtal som är
tillåtet enligt de konkurrensregler som gäller sjöfartstjänster.
76.
Kommissionen beräknade böterna med hänvisning till sina offentliggjorda riktlinjer. I detta
ärende befanns det dock lämpligt att klassificera överträdelsen som enbart ”allvarlig”, trots att ett
horisontellt samarbetsavtal mellan konkurrenter med stora marknadsandelar i regel bör anses som en
”mycket allvarlig” överträdelse som leder till böter på minst 20 miljoner euro per företag. Ett avtal om att
inte bevilja rabatter ansågs slutligen mindre skadligt än faktiskt fastställande av priser. Dessutom togs det
hänsyn till att eventuella skadliga effekter sannolikt skulle ha haft kort varaktighet.
77.
Kommissionen tog också hänsyn till att FETTCSA-avtalet övergavs så snart företagen mottagit
ett meddelande om invändningar 1994 och till att inga fler möten hade ägt rum efter det att
kommissionen skickat en varningsskrivelse till företagen 1992. När kommissionen beräknade böterna
tog den också hänsyn till att parterna bidrog med ett visst samarbete samt det faktum att förfarandet drog
ut på tiden, vilket till stor del berodde på förekomsten av andra, viktigare ärenden inom denna sektor.
Lysinkartellen
78.
Den 7 juni ålade kommissionen fem företag böter på sammanlagt 110 miljoner euro för att de
tillämpade en global kartell för fastställande av priser för lysin, den viktigaste aminosyran som används i
djurfoder av näringsskäl (aminosyror är byggstenar av protein). Kommissionen fann i sin undersökning
att Archer Daniels Midland Co (Förenta staterna), Ajinomoto Co (Japan), Cheil Jedang (Korea), Kyowa
Akko (Japan) och Sewon (Korea) fastställde priser på lysin i hela världen, däribland EES. För att
upprätthålla de fastställda priserna kom de fem företagen också överens om försäljningskvoter och
utbytte känslig information åtminstone från juli 1990 till juni 1995 ¥24∂.
79.
Beslutet är av intresse främst på grund av de metoder kommissionen har tillämpat för att
fastställa böterna på de ovannämnda nivåerna. Detta bekräftas av att största delen av den rättsliga
bedömningen i beslutet handlar om böterna och de argument parterna lagt fram i den frågan. I beslutet
¥23∂
¥24∂
EGT L 268, 20.10.2000.
Kommissionens pressmeddelande IP/00/589, 7.6.2000.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 39
tillämpade kommissionen inte endast de principer som lagts fram i 1998 års riktlinjer om metoden för
fastställande av böter (nedan kallade metodriktlinjerna) ¥25∂. Dessutom tillämpade kommissionen för
första gången sedan sitt meddelande från 1996 om befrielse från eller nedsättning av böter i
kartellärenden (nedan ”meddelandet om befrielse eller nedsättning”) för att beakta att två
kartellmedlemmar från första början erbjöd sig att samarbeta med undersökningen, samt att andra
kartellmedlemmar senare erbjöd sig att samarbeta i mindre utsträckning ¥26∂.
80.
Det hemliga samförstånd som förbjöds genom kommissionens beslut var en renodlad, särskilt
konkurrensbegränsande kartell för fastställande av priser och försäljningskvoter som är olaglig i sig.
Inget av företagen har egentligen bestridit fakta. Kartellen tillämpades åtminstone från juli 1990 till juni
1995. Två deltagare anslöt sig till kartellen först i mitten av juni 1992 (ADM och Cheil Jedang).
Kommissionen inledde sin undersökning i juli 1996, kort efter det att de amerikanska
antitrustmyndigheterna hade anklagat flera kartellmedlemmar för att ägna sig åt olagligt hemligt
samförstånd. Undersökningen inleddes efter det att en av anstiftarna till kartellen (dvs. Ajinomoto – den
andra anstiftaren var ADM) beslutade underrätta kommissionen om kartellens existens mellan juni 1992
(när ADM kom in på EES-marknaden för lysin) och juni 1995.
81.
För att fastställa böternas grundbelopp bedömde kommissionen först överträdelsens allvar i sitt
beslut. Kartellen klassificerades som en mycket allvarlig överträdelse med en kännbar inverkan på den
relevanta EES-marknaden eftersom den ledde till prisnivåer som var högre än de hade varit under
normala konkurrensförhållanden. Kommissionen förklarar dock att det finns utrymme för att behandla de
fem kartelldeltagarna olika. Den tar hänsyn till den stora skillnaden i storlek mellan företagen och således
mellan deras kapacitet att åsamka kunderna i EES betydande skada. Den globala omsättningen tas som
utgångspunkt för en jämförelse av företagens relativa storlek eftersom det är denna omsättning som gör
det möjligt för kommissionen att bedöma deras verkliga resurser och betydelse. På grundval av detta
hänför kommissionen ADM och Ajinomoto till en grupp för sig och de övriga tre mycket mindre
företagen till en grupp för sig. Vad överträdelsens allvar beträffar förklarar kommissionen också att den
inte tar någon hänsyn till böter som ådömts av amerikanska och kanadensiska antritrustmyndigheter
eftersom böterna – enligt information från dessa myndigheter – endast beaktade de
konkurrensbegränsande effekter som den globala kartellen hade inom deras egen jurisdiktion. Utom
överträdelsens allvar är dess varaktighet, enligt 1998 års riktlinjer, den andra parametern för att fastställa
böternas grundbelopp. I det ifrågavarande ärendet är varaktigheten genomsnittlig (3–5 år), och varje år
utöver detta ökar bötesbeloppet med 10 %, enligt samma riktlinjer.
82.
Kommissionen gjorde följande iakttagelser om försvårande och förmildrande omständigheter.
Den anser att både ADM och Ajinomoto har varit anstiftare till kartellen. Denna försvårande
omständighet leder till att deras böter höjs med 50 %. Kommissionen hittar inte många förmildrande
omständigheter i sitt beslut. Cheil Jedangs passiva roll i kartellens slutskede gör det företaget förtjänt av
en liten nedsättning av böterna, och alla kartellmedlemmar får sina böter nedsatta med 10 % för att de
upphörde med överträdelsen så snart myndigheterna (i detta fall de amerikanska antitrustmyndigheterna
och FBI) ingrep.
83.
Enligt meddelandet om befrielse eller nedsättning kan kommissionen besluta om befrielse från
eller nedsättning av böter för parter som har samarbetat med kommissionen i samband med förfarandet. I
detta ärende har företagen samarbetat med kommissionen under de olika etapperna av undersökningen
och i förhållande till olika perioder som omfattas av undersökningen av överträdelsen. Av orsaker som
förklaras utförligt i beslutet uppfyller inget av företagen villkoren för att beviljas en total befrielse från
¥25∂
¥26∂
EGT C 9, 14.1.1998.
EGT C 207, 18.7.1996.
KONK. RAP. 2000
40 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
böter, en ”mycket betydande” nedsättning av bötesbeloppet (dvs. minst 75 %) eller ens en ”betydande”
nedsättning (dvs. 50–75 %). Alla företag beviljas dock en ”väsentlig” nedsättning av bötesbeloppet (dvs.
10–50 %) för sitt samarbete.
84.
Ajinomoto och Sewon är de två företag som har samarbetat mest med kommissionen. Anstiftaren
Ajinomoto överlämnade avgörande (om inte fullständiga) upplysningar om kartellen innan
kommissionen hade inlett sin undersökning. Sewon kom in senare och lade fram fullständig avgörande
bevisning, främst som svar på kommissionens formella begäran om upplysningar. Av dessa skäl beviljar
kommissionen båda företagen största möjliga nedsättning av bötesbeloppet, dvs. med 50 %.
85.
Kyowa Hakko Kogyo och Cheil Jedang har också översänt materiella, om inte avgörande, bevis
för kartellens existens. Det ger dem en nedsättning av bötesbeloppet med 30 %.
86.
ADM, slutligen, samarbetade inte med kommissionen i samband med insamlandet av information
för undersökningen. Efter att ha mottagit kommissionens meddelande om invändningar underrättade ADM
dock kommissionen om att de inte i sak bestred de fakta som lades fram i meddelandet. Kommissionen
ansåg att ADM var berättigat till en nedsättning av bötesbeloppet med 10 %.
87.
Sedan beslutet antogs har samtliga berörda företag, utom Ajinomoto, väckt talan om
ogiltigförklaring vid förstainstansrätten ¥27∂.
Återantagande av beslut som ogiltigförklarats av procedurskäl
88.
Den 13 december 2000 antog kommissionen på nytt ett beslut om att ålägga det belgiska
företaget Solvay S.A. böter på 3 miljoner euro för dess deltagande i sodakarbonatkartellen i slutet av
åttiotalet. Sodakarbonat är en kemisk produkt som används vid glastillverkning. Under den granskade
perioden hade Solvay ingått ett avtal med ett tyskt företag, som garanterades en minsta försäljningsvolym
genom att Solvay åtog sig att köpa upp eventuellt osålda kvantiteter för att hålla priset på sodakarbonat
på ett konstgjort hög nivå i Tyskland. Detta utgjorde en överträdelse av artikel 85 (numera 81) i EGfördraget ¥28∂.
89.
Det ursprungliga beslutet om att ålägga Solvay och det tyska företaget böter hade antagits den
19 december 1990, men förkastades slutligen av EG-domstolen av rena procedurskäl: Kommissionens
ordförande och generalsekreterare hade intygat beslutets äkthet med sina namnteckningar efter det att det
redan anmälts till mottagarna. Om ett beslut ogiltigförklaras av EG-domstolen av rena procedurskäl, har
kommissionen rätt att anta beslutet på nytt förutsatt att det förblir materiellt oförändrat. Därför antog
kommissionen på nytt sitt beslut om att ålägga Solvay böter. Det tyska företaget överklagade inte det
ursprungliga beslutet och har betalat sina böter på 1 miljon euro.
1.2 Andra avtalstyper
90.
Artikel 81 gäller inte bara karteller, utan också andra typer av avtal mellan företag som begränsar
eller snedvrider konkurrensen. Det kan t.ex. vara fråga om samarbetsavtal mellan konkurrenter eller
distributionsavtal mellan tillverkare och detaljister. Även om sådana avtal skulle kunna undantas från
förbudet enligt artikel 81 – om de villkor som beskrivs i artikel 81.3 uppfylls – finns det fall där
fördelarna för konsumenterna av sådana avtal inte är tillräckliga för att motivera den minskade
konkurrens som blir följden. I sådana fall skulle kommissionen uppmana parterna att ändra eller upphöra
¥27∂
¥28∂
Målen T–224/00 (ADM), T–220/00 (Cheil), T–223/00 (Kyowa), T–230/00 (Sewon).
Kommissionens pressmeddelande IP/00/1449, 13.12.2000.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 41
med sådana avtal. I sista hand kan kommissionen kräva att avtalen slopas om de redan har genomförts,
samt ålägga parterna böter.
1.2.1 Allianser mellan flygbolag
91.
Alliansavtal är typiska för flygsektorn. Detta kan förklaras med de rättsliga hinder som för
närvarande gör det svårt för flygbolag från olika medlemsstater att förena sina verksamheter på något annat
sätt. Kommissionen har utfört ett antal undersökningar gällande avtal mellan europeiska flygbolag vilket
under år 2000 ledde till formella åtgärder i fråga om alliansen Qualiflyer samt Lufthansas och SAS
samarbete med Austrian Airlines. Dessa ärenden diskuteras mer ingående i avsnittet om lufttransporter i
denna rapport ¥29∂. Kommissionen fortsätter att undersöka ett antal andra flygbolagsallianser, däribland en
del av de transatlantiska allianserna.
1.2.2 Distributionsavtal
92.
När det gäller distributionsavtal är kommissionen särskilt orolig över risken för att de kan leda
till en uppdelning av EU-marknaden som skulle äventyra syftet med den inre marknaden.
Opel
93.
Konsumenternas rätt att köpa produkter billigare i andra medlemsstater är en av de största
fördelarna med den inre marknaden. Kommissionens fasta beslutsamhet att garantera denna rättighet
åskådliggjordes av beslutet att ålägga Opel Nederland B.V. böter på 43 miljoner euro ¥30∂. Den
nederländska importören av bilar av märket Opel hindrade exporten av nya bilar till slutkonsumenter från
andra medlemsstater mellan september 1996 och januari 1998. Detta är det andra viktiga beslutet
kommissionen har fattat efter beslutet mot Volkswagen AG i januari 1998, där klagomål från
konsumenterna föranledde kommissionen att undersöka metoder som tillämpades av biltillverkare och
deras importörer, och att utdöma kännbara böter ¥31∂. Det bekräftades därför att om företag vidtar åtgärder
som undergräver den inre marknadens funktion är det fråga om en mycket allvarlig överträdelse av EG:s
konkurrensregler, och sådana åtgärder behandlas mycket strängt.
JCB
94.
Den 21 december 2000 antog kommissionen ett beslut där den fastslog att företaget JCB Service,
som kontrollerar de olika dotterbolagen till den brittiska koncernen JC Bamford, hade brutit mot artikel
81 i EG-fördraget ¥32∂. Kommissionen ansåg att de avtal om distribution av JCB-byggnads- och
grävutrustning som ingåtts mellan JCB-koncernen och dess nät av ensamåterförsäljare hade till syfte att
avskärma de nationella brittiska, franska, irländska och italienska marknaderna inom gemenskapen.
Avtalen omfattade flera åtgärder som hade till syfte att begränsa distributörernas försäljning utanför
deras exklusiva områden. I sitt beslut uppmanar kommissionen JCB Service att upphöra med
överträdelsen och ålägger det att betala böter på 39,6 miljoner euro.
¥29∂
¥30∂
¥31∂
¥32∂
Avsnitt I.C, kapitel 2.5.1 om lufttransporter.
Beslut av den 20 september 2000 (EGT L 59, 28.2.2001); pressmeddelande IP/00/1028 av den 20 september 2000. Den
1 december 2000 väckte Opel talan vid förstainstansrätten mot kommissionens beslut (mål T-368/00).
Se också avsnitt I.C, kapitel 1.1.1 om motorfordon.
Kommissionens pressmeddelande IP/00/1526, 21.12.2000.
KONK. RAP. 2000
42 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
1.2.3 Miljöavtal
CECED
95.
I artikel 6 i EG-fördraget föreskrivs det att miljöpolitiken skall integreras i gemenskapens övriga
politik. Miljöskyddskraven står inte i något motsatsförhållande till konkurrenspolitiken, under
förutsättning att konkurrensbegränsningarna står i proportion till och är nödvändiga för att uppnå de
eftersträvade miljömålen.
96.
Denna princip illustreras tydligt av beslutet i ärendet CECED ¥33∂, där kommissionen för första
gången godkände ett avtal om att upphöra med tillverkning av vissa produkter för att förbättra deras
miljöprestanda. Parterna i avtalet, dvs. nästan alla europeiska tillverkare och importörer av
hushållstvättmaskiner, skall upphöra med tillverkning och import till EU av de apparater som har den
sämsta energieffektiviteten för att minska energiförbrukningen och därmed de nedsmutsande utsläpp
som orsakas av elproduktion.
97.
Även om parterna i avtalet begränsar sin frihet att tillverka och saluföra vissa typer av
tvättmaskiner och därmed begränsar konkurrensen i den mening som avses i artikel 81.1 i EG-fördraget,
uppfyller avtalet villkoren för ett undantag enligt artikel 81.3: det kommer att ge konsumenterna viktiga
fördelar och inbesparingar, bland annat genom att minska de nedsmutsande utsläpp som elproduktionen
ger upphov till. I sitt beslut om att godkänna avtalet tar kommissionen hänsyn till detta positiva bidrag till
gemenskapens miljömål, till gagn både för nu levande och kommande generationer.
2. Artiklarna 82 och 86
98.
Artikel 82 förbjuder företag med en dominerande ställning på en viss marknad från att missbruka
sin position till skada för tredje part. Ett sådant missbruk består bland annat av begränsning av
produktionen, alltför höga, diskriminerande eller alltför låga priser, försäljning med kopplingsförbehåll
och ytterligare förpliktelser som inte har något samband med den vara eller tjänst som säljs.
Kommissionen anser att företag som inte möter konkurrens gör sig skyldiga till ett särskilt farligt
missbruk när de – genom ojusta metoder – hindrar eller fördröjer konkurrenters inträde på marknaden.
Därför är kommissionen särskilt vaksam när det gäller den inverkan dominerande ställningar har på
nyligen liberaliserade marknader, där det finns en risk för att det etablerade företagets beteende kommer
att omintetgöra de väntade fördelarna med denna process i fråga om omstrukturering, innovation eller
skapande av arbetstillfällen.
99.
I artikel 86 specificeras att konkurrensreglerna också gäller offentliga företag och företag som
medlemsstaterna beviljar särskilda eller exklusiva rättigheter, om inte tillämpningen av sådana regler
hindrar utförandet av de särskilda uppgifter som anförtrotts dem.
100. Avsnitten om posttjänster ¥34∂ och lufttransporter ¥35∂ i denna rapport innehåller närmare
beskrivningar av beslut som fattats eller formella förfaranden som inletts genom tillämpning av artikel 82
och av artikel 86 tillsammans med artikel 82.
¥33∂
¥34∂
¥35∂
F-1/36.718; EGT L 187, 26.7.2000; kommissionens pressmeddelande IP/00/148, 11.2.2000.
Avsnitt I.C, kapitlen 2.4.3, 2.4.4 och 2.4.5.
Avsnitt I.C, kapitel 2.5.2.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 43
Selektiva rabatter inom den kemiska industrin: återantagande av beslut
101. Den 13 december 2000 antog kommissionen på nytt två beslut, det ena om att ålägga det
belgiska företaget Solvay S.A. böter på 20 miljoner euro och det andra om att ålägga det brittiska
företaget Imperial Chemicals Industries (ICI) plc böter på 10 miljoner euro på grund av deras
missbruk av en dominerande ställning på sodakarbonatmarknaden under 80-talet. Sodakarbonat är en
kemisk produkt som används vid glastillverkning. Under den granskade perioden hade Solvay och ICI
etablerat ett rabattsystem i avsikt att undvika en eventuell risk för verklig konkurrens inom deras
respektive ”territorier”, dvs. västra Kontinentaleuropa för Solvay samt Förenade kungariket och Irland
för ICI.
102. ICI och Solvay införde var för sig ett system med s.k. top-slice-rabatter för att hålla
konkurrenterna borta från marknaden. De flesta glastillverkare, som är de största användarna av
sodakarbonat, har en stor leverantör för sina huvudsakliga leveransbehov, men vill gärna också ha en
andra leverantör för att inte vara helt beroende av den primära leverantören. För att minimera sådana
andrahandsleverantörers inverkan på konkurrensen utvecklade Solvay och ICI ett system med priser på
två olika nivåer. Huvudleveranserna såldes till normalpris, men de tilläggskvantiteter som kunden annars
kanske hade köpt av en annan leverantör – alltså ”top slice” – erbjöds till en avsevärd (och hemlig)
rabatt.
103. Det betydde i vissa fall att Solvay och ICI erbjöd tilläggskvantiteterna till praktiskt taget halva
priset. Det gjordes klart för kunderna att specialpriset för tilläggskvantiteterna förutsatte att de gick med på
att göra nästan alla, om inte alla, sina anskaffningar hos den dominerande tillverkaren. Den åsyftade
effekten var att hindra andra tillverkare från att konkurrera på allvar med Solvay och ICI. För att konkurrera
borde de ha erbjudit mycket stora rabatter på hela sin försäljningsvolym, medan Solvay och ICI endast
gjorde det i fråga om tilläggskvantiteterna. Kommissionen ansåg att det var fråga om mycket allvarliga
överträdelser av artikel 86 (numera artikel 82) och antog den 19 december 1990 två beslut om att utdöma
böter, som då ansågs kännbara. EG-domstolen ogiltigförklarade dessa beslut av rena procedurskäl: i detta
fall har kommissionen rätt att anta beslutet på nytt förutsatt att det inte ändras materiellt ¥36∂.
Faktaruta 2: Konkurrenspolitikens inverkan på konsumenterna
Även om konsumenterna inte är de enda som gynnas av konkurrenspolitiken, har de stor nytta av
den. När konkurrensen fungerar försöker tillverkarna locka till sig kunder genom att erbjuda lägre
priser, bättre kvalitet eller bättre service än konkurrenterna. Konsumenterna gynnas också på lång
sikt, när ansträngningar som företagen gjort för att övervinna sina konkurrenter till slut leder till
större innovation och effektivitet inom viss tillverkning. Det är dock inte alltid lätt, eller ens
möjligt, att bedöma konsumenternas inverkan på beslut som gäller konkurrenspolitiken. Såsom
påpekas ovan konkurrerar företagen inte bara i fråga om priser, och konsumenterna kan på många
andra sätt gynnas av vissa konkurrenspolitiska åtgärder, t.ex. med avseende på större produkturval
eller bättre avtalsvillkor. I andra fall gäller beslut som rör konkurrenspolitiken ett mellanled i
produktionen, så att slutkonsumenten inte berörs direkt. Då kan beslut som gäller
konkurrensbegränsande samverkan eller missbruk av dominerande ställning öka konkurrensen på
marknaderna för insatsvaror, vilket skapar förutsättningar för att sänka priset på färdigprodukten.
Det är dock svårt att mäta hur mycket slutkonsumenten sannolikt kommer att vinna.
¥36∂
Se också punkt 88.
KONK. RAP. 2000
44 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
I denna rapport finner läsaren hänvisningar till många beslut i ärenden som gäller
företagskoncentrationer eller konkurrensbegränsande samverkan och missbruk av dominerande
ställning. Nedan presenterar vi några beslut som vi tror kan åskådliggöra vilka typer av fördelar
konsumenterna kan vänta sig att konkurrenspolitiken kan ge dem.
Beslutet i ärendet Opel Nederland B.V (1). är det andra viktiga beslutet som gäller hinder för
parallellhandel med bilar. Det första beslutet 1998 fattades i Volkswagenärendet (2). I beslutet
åläggs den nederländska importören av Opelbilar att upphöra med åtgärder som hindrar eller
begränsar konsumenter från andra medlemsstater från att köpa nya bilar av märket Opel för
omedelbar återexport. Syftet med beslutet är att garantera konsumenternas rätt att utan hinder köpa
en bil i den medlemsstat där priserna är låga, utan att de blir lidande med avseende på den garanti
som beviljas av tillverkaren. Om parallellimporten når en viss nivå, kan den sätta press på
biltillverkarna att sänka priserna på bilar i de medlemsstater där bilarna är dyrare. Parallellimport
skulle också skapa ett incitament för bilförsäljarna att förbättra servicen och bevilja andra
förmåner.
I ärendet Telefónica/Sogecable/Audiovisual Sport (3), som gäller marknaden för rättigheterna att
sända fotbollsmatcher i betal-tv, ledde kommissionens ingripande till att avtalet om fastställande av
priserna för betal-tv-sändningar av fotbollsmatcher i Spanien upphävdes. Under de första dagarna av
september 2000, när den nya fotbollssäsongen började, fanns det bevis på mycket intensiv
konkurrens mellan programföretagen i form av marknadsföring som baserade sig på utbudet av
fotbollsmatcher. Även om dessa erbjudanden var inriktade på nya abonnenter, fanns det också bevis
för att vissa kabeloperatörer sänkte priserna betydligt för alla kundkategorier. Den spanska
operatören av digitala markbundna sändningar sänkte senare priserna för betal-tv-sändningar av
fotbollsmatcher med upp till 50 %. Tack vare kommissionens ingripande kommer konsumenterna
dessutom att dra fördel av ett mycket större urval: rättigheter att sända fotbollsmatcher som tidigare
var förbehållna digitala satellitoperatörer kommer att vara tillgängliga också för andra
programföretag, vilket kommer att leda till ett stort utbud av fotbollsmatcher inom alla tre digitala
leveranssystemen, dvs. satellit-, kabel- och markbundna sändningar.
I det koncentrationsärende som gällde de tyska elföretagen Veba och Viag (4) uppställdes som
villkor för ett godkännande av transaktionen att parterna fullständigt fullgör vissa stränga
avyttringsåtaganden. Det var för att säkerställa att konkurrensen på den nyligen liberaliserade
tyska elmarknaden inte skulle hindras av ett dominerande duopol mellan Veba/Viag och deras
största konkurrent RWE. När kommissionen behandlade ärendet samarbetade den nära med tyska
Bundeskartellamt, som samtidigt undersökte koncentrationen mellan RWE och VEW och
godkände denna på likadana villkor. Resultatet är att de tyska elkonsumenterna kommer att
fortsätta att dra nytta av konkurrensen på området för elleveranser, vilket redan har lett till
betydande prissänkningar både för industri- och privatkunder efter det att de regionala monopolen
för kraftanläggningar avskaffades genom en lag för två år sedan. Utan de långtgående villkor som
uppställdes av kommissionen och Bundeskartellamt, skulle de två koncentrationerna ha lett till en
situation där priserna i Tyskland på grund av bristen på effektiv konkurrens sannolikt skulle ha
(1)
(2)
(3)
(4)
Se också punkt 106.
EGT L 124, 23.4.1998.
Se också punkt 220.
Se också punkt 261.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 45
ökat igen och närmat sig den tidigare nivån, vilket skulle ha motverkat fördelarna med
liberaliseringen. Ökad konkurrens inom elförsörjningen som en följd av liberaliseringen kan också
leda till att de tjänster som erbjuds av samhällsnyttiga företag förbättras (t.ex. anläggningar som
tillhandahåller flera olika tjänster, fler valmöjligheter för konsumenterna när det gäller
leveranskällor – alternativa ”gröna” energiformer osv.).
Kommissionen har också ställt villkor för samgåendet mellan TotalFina och Elf Acquitaine (1),
som skulle ha kunnat hindra den effektiva konkurrensen på flera produktmarknader i Frankrike.
Dessa omfattade flera för konsumenterna livsviktiga marknader såsom grossistmarknaden för
eldningsolja, detaljhandelsmarknaden för gasol och försäljningen av motorbränsle vid de franska
motorvägarna. Den avyttring av en stor del av den fusionerade enhetens investeringar i transportoch lagerlogistik som krävs kommer att göra det möjligt för icke-integrerade tillverkare att förbli
konkurrenskraftiga på detaljhandelsmarknaden för eldningsolja och gasol och därigenom pressa
ned priserna. På marknaden för motorbränsle vid motorvägar kommer den avyttring av 70
bensinstationer som krävs att upprätthålla villkoren för en effektiv konkurrens och göra det
möjligt för en stor detaljistkedja (Carrefour) att komma in i en sektor som traditionellt
monopoliserats av energikoncerner. Den sistnämnda aspekten bör utveckla konkurrensen inte bara
i fråga om priser, utan också när det gäller att erbjuda kunderna tilläggstjänster.
(1) Se också punkt 257.
C — Sektoriell politik
1. Basindustri, konsument- och investeringsvaror
1.1 Motorfordon
104. Genom förordning (EG) nr 1475/95 ¥37∂ beviljas undantag från förbudet i artikel 81 för avtal om
försäljning av motorfordon som ingåtts mellan biltillverkare och deras återförsäljare för försäljning och
service av motorfordon. Denna försäljningsmetod kännetecknas av kombinationen av en exklusiv och
selektiv distribution, dvs. att försäljningen sköts enbart av auktoriserade återförsäljare som beviljats ett
exklusivt försäljningsområde (eller ett område där antalet återförsäljare inom samma nät är begränsat)
och att det är förbjudet för tillverkaren att sälja till icke-auktoriserade återförsäljare. Gruppundantaget
beviljas förutsatt att konkurrensen mellan och inom olika märken är effektiv inom bilsektorn, att
distributörernas kommersiella oberoende förstärks och att systemet gynnar konsumenterna. Det undantag
som beviljas genom förordningen upphör att gälla den 30 september 2002.
105. Förordningen innehåller många bestämmelser som är avsedda att öka konkurrensen vid
försäljning av bilar och reservdelar till dessa för att göra det möjligt för konsumenterna att dra nytta av
alla potentiella fördelar med den inre marknaden, bland annat genom att ge dem möjlighet att köpa bilar i
andra länder.
¥37∂
Kommissionens förordning (EG) nr 1475/95 av den 28 juni 1995 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 (numera 81.3)
på vissa grupper försäljnings- och serviceavtal för motorfordon.
KONK. RAP. 2000
46 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
1.1.1 Tillämpning av gruppundantagsförordningen under år 2000: överträdelseärende
106. Oaktat bestämmelserna i fråga fastslog kommissionen i ärendet Opel ¥38∂ att så inte alltid var
fallet. I själva verket vidtog importören av bilar av märket Opel i Nederländerna, Opel Nederland B.V.,
ett dotterbolag till General Motors Nederland B.V., mellan september 1996 och januari 1998 åtgärder i
syfte att begränsa eller hindra sina återförsäljare från att sälja bilar på export till slutkunder och
mellanhänder. Det var fråga om ett mycket allvarligt brott mot den inre marknadens funktion, ett av
gemenskapens grundläggande mål. Med beaktande av överträdelsens allvar och varaktighet ålade
kommissionen Opel Nederland B.V. att betala böter på 43 miljoner euro. Efter beslutet mot Volkswagen
1998 ¥39∂ är beslutet i ärendet Opel det andra viktiga beslut som fattats mot en biltillverkare under
giltighetstiden för förordning (EEG) nr 1475/95.
107. Förstainstansrätten bekräftade genom sin dom av den 6 juli 2000 ¥40∂ i målet Volkswagen att
denna typ av överträdelse är särskilt allvarlig, eftersom den hindrar konsumenterna från att fullt ut dra
nytta av fördelarna med den inre marknaden. Förstainstansrätten bekräftade i sak kommissionens beslut,
men ansåg att kommissionen beträffande två av de fem åtgärderna inte hade lagt fram tillräckliga bevis
för att de verkligen existerade. Förstainstansrätten grundade sin bedömning av böterna på en varaktighet
om tre år i stället för de tio år som användes i beslutet. Förstainstansrätten satte ned böterna på
120 miljoner euro till 90 miljoner euro.
108. Kommissionen fortsätter på samma linje och undersöker också ärenden som gäller biltillverkare
som tillsändes ett meddelande om invändningar 1999, samt andra ärenden som gäller åtgärder som
vidtagits för att hindra eller begränsa handel över gränserna.
109. Det som är utmärkande för ärendena Opel och Volkswagen och vissa andra pågående
förfaranden är deras ursprung. Kommissionen får varje år flera hundra brev från konsumenter och
auktoriserade återförsäljare som beskriver svårigheter de haft när de köpt en bil i en annan medlemsstat.
På grundval av sådan information har kommissionen gjort flera gryningsräder hos olika tillverkare.
1.1.2 Allmän utvärdering av förordningens tillämpning
110. Enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 1475/95 skall kommissionen utvärdera vilka effekter det
undantagna distributionssystemet har bland annat på prisskillnaderna mellan olika medlemsstater samt
utarbeta en rapport om utvärderingen av förordningen före slutet av år 2000.
111. Kommissionen utarbetar två gånger per år en utvärderingsrapport om skillnaderna i de skattefria
bilpriserna i EU:s medlemsstater på grundval av information som biltillverkarna översänder i maj och
november varje år ¥41∂. För perioden från november 1999 till maj 2000 konstaterade kommissionen att
skillnaderna i de skattefria priserna på nya bilar fortfarande var betydande inom EU, i medeltal 20 %.
¥38∂
¥39∂
¥40∂
¥41∂
Beslut av den 20 september 2000 (EGT L 59, 28.2.2001); pressmeddelande IP/00/1028 av den 20 september 2000. Den
1 december 2000 väckte Opel talan vid förstainstansrätten mot kommissionens beslut (mål T-368/00).
Beslut av den 28 januari 1998 offentliggjort i EGT L 124, 25.4.1998 (se pressmeddelande IP/98/94 av den 28 januari 1998).
Förstainstansrättens dom av den 6 juli 2000 i mål T-98/273 Volkswagen (se pressmeddelande IP/00/725 av den 6 juli 2000);
den 14 september 2000 väckte Volkswagen talan vid EG-domstolen mot förstainstansrättens beslut (mål C-338/00).
Rapporterna kan erhållas från kommissionens kontor i medlemsstaterna och finns också på Internet på den sida som
GD Konkurrens ägnat bilsektorn: http://europa.eu.int/comm/competition/car_sector/#prices. Dessutom underrättar
kommissionen pressen om sina iakttagelser om prisskillnadernas utveckling (se pressmeddelandena IP/00/121 av den
7 februari 2000 och IP/00/781 av den 13 juli 2000).
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 47
112. Kommissionen har också gjort en utvärdering av gruppundantagsförordningen.
Utvärderingsrapporten antogs av kommissionen den 15 november 2000 ¥42∂. Syftet har varit att utvärdera
om de hypoteser som föranledde kommissionen att anta gruppundantagsförordningen fortfarande är
giltiga samt att utvärdera vilka effekter det undantagna distributionssystemet haft på utvecklingen av
prisskillnader, kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls konsumenterna och mer generellt på
funktionsdugligheten för den inre marknaden för försäljning och service av nya bilar.
113. Utarbetandet av utvärderingsrapporten grundar sig på svaren på de frågeformulär som
kommissionen skickat ut till biltillverkare, konsumentorganisationer, återförsäljare, självständiga
reparatörer, självständiga importörer, mellanhänder, reservdelstillverkare och vissa Internetoperatörer.
Kommissionen har också beaktat nyligen genomförda studier om bilindustrin och bilförsäljningen, sin
halvårsrapport om prisskillnaderna mellan EU:s medlemsstater och sin erfarenhet av konkurrensproblem
i samband med kontrollen av tillämpningen av artiklarna 81 och 82 i fördraget ¥43∂.
114. Slutsatsen av utvärderingsrapporten är att gruppundantagsförordningen endast delvis uppnått de
eftersträvade målen. För övrigt verkar det som om en del av de hypoteser kommissionen grundade sig på
när den antog förordningen kan ifrågasättas. Det undantagna systemet verkar också vara en allvarlig
broms för uppkomsten av nya distributionssätt, bland annat via Internet.
115. Efter det att utvärderingsrapporten antagits uppmanades alla berörda parter att inkomma med
synpunkter, bland annat i samband med en hearing som ägde rum den 13 och den 14 februari 2001.
Kommissionen uppmanade också alla berörda parter att inkomma med sina synpunkter på två studier om
bilförsäljning som utförts av konsulter ¥44∂.
116. Kommissionen avser att före slutet av 2001 lägga fram förslag gällande nya regler för försäljning
av nya bilar och kundservice för dessa som skall börja tillämpas när förordning (EG) nr 1475/95 upphör
att gälla.
1.1.3 Strukturell utveckling inom bilsektorn
117. Bilsektorn kännetecknas av att biltillverkare allt oftare samarbetar med varandra. Till exempel
har koncernerna General Motors och Fiat, anmält ett ömsesidigt utbyte av aktier liksom planer på att
samarbeta på området för växellådor, gemensamma inköp av komponenter och reservdelar till bilar,
organisering av finansiella tjänster för återförsäljare och kunder, utveckling av en gemensam plattform
och program för forskning och utveckling i samband med tillverkning av personbilar och lätta
nyttofordon. Kommissionen har funnit att villkoren för ett undantag från tillämpningen av gemenskapens
konkurrensregler uppfylldes ¥45∂.
118. Denna strukturella utveckling tydliggörs också av antalet fusioner och förvärv och bildandet av
gemensamma företag mellan leverantörer till bilindustrin ¥46∂, samt av den fortsatta integreringen mellan
¥42∂
¥43∂
¥44∂
¥45∂
¥46∂
Rapport om utvärdering av förordning (EG) nr 1475/95 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper
försäljnings- och serviceavtal för motorfordon, KOM/2000/743, slutlig, 15.11.2000. Rapporten kan också erhållas från
GD Konkurrens interna ”bilsida” på Internet: http://europa.eu.int/comm/competition/car_sector/
Se också konkurrensrapporten för 1999, punkterna 145 och 146.
De två studierna finns också på GD Konkurrens interna ”bilsida” på Internet: http://europa.eu.int/comm/competition/
car_sector/. Studien ”The Natural Link between Sales and Service” utfördes av Autopolis och studien ”Car Price
Differentials in the European Union” av Hans Degryse och Frank Verboven (K.U. Leuven och CEPR).
Kommissionens pressmeddelande IP/00/932 av den 16 augusti 2000.
Koncentrationsärendena M.1870 ZF/Brembo/DFI, M.1929 Magnetti Marelli/SEIMA, M.2036 Valeo/Labinal, M.2046
Valeo/Robert Bosch, M.2066 DANA/GETRAG och M.2102 Magnetti Marelli.
KONK. RAP. 2000
48 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
biltillverkare ¥47∂. En annan anmärkningsvärd utveckling är upprättandet av B2B (business to
business)-Internetmarknadsplatser
mellan
biltillverkare
å
ena
sidan
och
mellan
komponenttillverkare å andra sidan för att optimera skalfördelarna vid inköp och att optimera
leveranskedjan och produktionsprocesserna både hos komponenttillverkare och biltillverkare. Till
exempel marknadsplatsen COVISINT kommer att omfatta General Motors, Ford, Daimler Chrysler,
Renault, Nissan och Toyota å ena sidan och BASF, Delphi Automotive, Federal Mogul, Johnson
Controls, Lear Corporation och Yazaki International å andra sidan. Upprättandet av COVISINT och
dess verksamhet kommer att granskas noggrant av kommissionen, eftersom betydande företag, i
synnerhet stora biltillverkare, är parter i avtalet.
1.2 Motorbränsle
119. Den dramatiska höjningen av priserna på motorbränsle under år 2000 satte i gång en
offentlig debatt om konkurrensvillkoren inom denna sektor. Kommissionen och de nationella
konkurrensmyndigheterna möttes och diskuterade tillämpningen av konkurrensreglerna inom denna
sektor på nationell nivå och gemenskapsnivå. Ett första möte hölls den 29 september 2000, där de
nationella myndigheterna och kommissionen utbytte erfarenheter. Ett andra möte följde den
29 november 2000 ¥48∂. De nationella myndigheterna i flera medlemsstater vidtog åtgärder under år
2000 för att ingripa mot överträdelser av konkurrenslagstiftningen inom bränslesektorn inom sina
respektive territorier. Både de italienska och de svenska konkurrensmyndigheterna genomförde med
framgång förfaranden mot karteller, och den tyska konkurrensmyndigheten antog ett beslut som
gällde diskriminerande prissättning ¥49∂.
120. Man kom överens om att de nationella myndigheterna bör koncentrera sig på att vidta
åtgärder mot karteller, eftersom eventuella priskarteller inom denna sektor äger rum på nationell
eller regional nivå. De nationella konkurrensmyndigheterna uppmanades också att undersöka frågan
om vertikala begränsningar på sina nationella marknader, särskilt avskärmningsaspekten.
Motorbränslesektorn i Europa kännetecknas av exklusiva leveransavtal mellan återförsäljare och
leverantörer. Den kumulativa effekten av dessa avtal kan hindra nya aktörer och icke-integrerade,
självständiga företag från att komma in på marknaden (avskärmningseffekt). Den nya
gruppundantagsförordningen om vertikala begränsningar ¥50∂ förkortade den maximala varaktigheten
för konkurrensklausuler från 10 till 5 år, vilket förhoppningsvis kommer att öppna marknaden.
Kommissionen och de nationella myndigheterna kommer att samarbeta vid bedömningen av
förordningens effekter.
121. Kommissionen inledde för sin del en undersökning för att bedöma situationen för ickeintegrerade självständiga företag i flera medlemsstater. Det är viktigt att säkerställa att självständiga
företag har en verklig möjlighet att komma in på marknaderna för motorbränsle, eftersom
marknader där självständiga företag har en betydande ställning (t.ex. Frankrike, Förenade
kungariket och Tyskland) är mer konkurrenspräglade än detaljhandelsmarknader där vertikalt
integrerade leverantörer har en stark ställning.
¥47∂
¥48∂
¥49∂
¥50∂
Koncentrationsärendena M.1998 Ford/LandRover och M.1847 GM/Saab.
MEMO/00/55 av den 20 september 2000, kommissionens pressmeddelande IP/00/1090 av den 29 september 2000 och IP/
00/1391 av den 30 november 2000.
Närmare upplysningar om dessa undersökningar finns i rapporterna från de berörda nationella konkurrensmyndigheterna.
Se också avsnitt I.A, kapitel 1.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 49
2. Nätverksamheter
2.1 Gas
122. Under år 2000 gjordes betydande framsteg med processen att fullborda den inre marknaden för
gas. Från och med den 10 augusti 2000 skulle gasdirektivet (98/30/EG) genomföras i den nationella
lagstiftningen. Enligt gasdirektivet skall, bland annat,
— monopolrättigheterna avskaffas (t.ex. importmonopol),
— ett system med tillträde för tredje part införas (som gör det möjligt för berättigade gaskunder att
använda det befintliga gasnätet),
— marknaden öppnas gradvis (fr.o.m. augusti 2000 skall minst 20 % av den totala årliga förbrukningen
på den nationella gasmarknaden vara avreglerad), och
— vertikalt integrerade företag lösas upp (åtminstone måste den interna redovisningen för överföring,
distribution och lagring i ett gasföretag separeras).
123. Syftet med avregleringen är att införa konkurrens på gasmarknaderna genom att ge kunderna en
möjlighet att byta leverantör. Öppnandet av gasmarknaderna inom gemenskapen kommer att ha samma
inverkan på konkurrenspolitiken som avregleringen av elmarknaderna. Gemenskapens konkurrenspolitik
kommer att komplettera den inre marknadspolitiken så att liberaliseringen blir en reell fördel för
konsumenterna.
124. Av de 15 medlemsstaterna genomförde 11 gasdirektivet i tid. Tre medlemsstater försummade
helt sin skyldighet (Frankrike, Luxemburg och Portugal) och en medlemsstat genomförde direktivet
endast delvis (Tyskland). Kommissionen beslutade därför att inleda ett förfarande mot dessa fyra
medlemsstater.
125. Av de medlemsstater som genomförde direktivet valde de flesta direktivets konkurrensfrämjande
alternativ när det gällde tillträde till nätet. De flesta valde ett system med reglerat tillträde för tredje part
(TPA) medan resten av medlemsstaterna valde förhandlat tillträde eller en kombination av båda
systemen.
126. Många medlemsstater gick längre än vad som krävdes i direktivet när de öppnade sina
marknader. I stället för minimikravet på 20 % utfäste sig t.ex. Förenade kungariket och Tyskland att
öppna sina marknader till 100 %. Under de kommande åren väntas ett antal medlemsstater, dvs.
Belgien, Spanien, Italien, Nederländerna, Österrike och Sverige, följa detta exempel och öppna sina
marknader till 100 %. I genomsnitt ca 80 % av den totala efterfrågan på gas har liberaliserats efter
augusti 2000.
127. Även om liberaliseringen av gasmarknaden fått en uppmuntrande början och även om det faktum
att en stor andel av marknaderna öppnats i genomsnitt är en uppmuntrande indikator och en mycket
viktig första förutsättning för att kunderna skall kunna utöva sin rätt att välja leverantör, är detta dock
inte i sig en garanti för att en konkurrensutsatt gasmarknad kommer att uppnås i Europa och inte
tillräckligt för att säkerställa att kunderna kommer att dra full nytta av liberaliseringen. Mycket arbete
återstår därför innan en inre marknad för gas blir verklighet i EU.
KONK. RAP. 2000
50 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
128. De flesta medlemsstater har beslutat att upprätta en självständig tillsynsmyndighet som skall
övervaka gasindustrin, särskilt tredje parts tillträde. Kommissionen bedriver ett nära samarbete med
dessa nyinrättade myndigheter. Med forumet i Florens som förebild upprättade kommissionen ett
europeiskt forum för kontroll av gasförsörjningen, som höll två möten i Madrid år 2000. Forumet för
samman företrädare för alla medlemsstater, nationella tillsynsmyndigheter samt ansvariga för
överföringsnät och gasbolag och utgör en ram för diskussioner om harmoniseringen av
industristandarder och rättspraxis. Under år 2000 arbetade forumet främst med att skapa en självständig
europeisk sammanslutning av ansvariga för överföringssystem och nätfrågor, såsom tillhandahållna
TPA-tjänster och avgifter för överföringar över gränserna samt frågor som gäller teknisk
interoperabilitet. Forumet beslutade också att tillsätta en arbetsgrupp för att påskynda diskussionerna om
bland annat överföringsavgifter, utjämning och tillgång till lager.
129. Vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 beslutade Europeiska rådet ”att
påskynda liberaliseringen bl.a. på gasområdet (…)” ¥51∂. Kommissionen kommer därför att föreslå ett
nytt direktiv för Europeiska rådets möte i Stockholm i mars 2001 ¥52∂, så att den inre marknaden för gas
kan fullbordas.
130. Vad gäller tillämpningen av konkurrenslagstiftningen under år 2000 undersökte kommissionen
främst samarbetsavtal som ingåtts mellan tillverkare och leverantörer av kompletterande tjänster samt
leveransavtal med lång löptid ¥53∂.
131. I samband med sin undersökning konstaterade kommissionen att de europeiska gasmarknadernas
struktur för närvarande inte gynnar konkurrens. Marknaderna kännetecknas av horisontella och vertikala
avgränsningar som – bland annat – orsakas av leveransavtal med lång löptid som ingåtts mellan
medlemmarna i en väletablerad vertikal leveranskedja från gasproducenter till slutanvändare.
132. Vertikal avgränsning innebär att varje operatör har sin väldefinierade funktion och plats i
leveranskedjan och i regel avstår från att komma in på kundernas eller leverantörernas marknader (t.ex.
ingen direkt försäljning från tillverkare till slutanvändare). Horisontell avgränsning innebär att varje
importör/grossist eller regional/lokal distributör har sitt traditionella leveransområde och kommer i
allmänhet inte – åtminstone inte för närvarande – in på det angränsande leveransområdet.
133. Kommissionen fann också att de flesta föregående marknadsled (utvinning, produktion,
försäljning till grossister) kännetecknas av olika former av samarbete mellan konkurrenter. De flesta
senare marknadsled (distribution, överföring och lagring) verkar för närvarande omfatta högst en enskild
medlemsstat. De domineras i allmänhet av tidigare monopolföretag, som är ledande på hemmaplan.
Dessa företag är i allmänhet vertikalt integrerade och kontrollerar rörledningarna, som i regel är och med
all sannolikhet kommer att förbli naturliga monopol.
134. När kommissionen fastställer sina prioriteringar för den framtida politiken för tillämpning av
konkurrenslagstiftningen, kommer den att ta hänsyn till den nuvarande marknadsstrukturen.
Kommissionen anser att konkurrens kan införas på gasmarknaderna endast om följande tre villkor
uppfylls:
¥51∂
¥52∂
¥53∂
Se pressmeddelande Lissabon (24.3.2000) – Nr: 100/00.
Se meddelande från kommissionens till rådet och Europaparlamentet: Lägesrapport om genomförandet av den inre
marknaden för el, KOM(2000) 297, slutlig, 16.5.2000, s. 11.
Se rapport om GN/Endesa.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 51
— Leverantörerna skall ha full frihet att konkurrera om kunder.
— Kunderna skall ha full frihet att byta leverantör.
— Ett effektivt, icke-diskriminerande och kostnadsavspeglande TPA-system måste införas och
upprätthållas.
135. Under de närmaste åren kommer kommissionen att ägna sig åt de prioriterade ärenden som bidrar
till att skapa konkurrensmässiga marknadsvillkor. Prioritet kommer därför att ges ärenden med hjälp av
vilka man kan få gemensam saluföring i tidigare marknadsled (t.ex. gemensam försäljning) att upphöra.
Prioritet kommer också att ges ärenden som begränsar köparens möjligheter att sälja gas utanför ett visst
område eller till vissa användare. Dessa ärenden är särskilt viktiga med tanke på fullbordandet av den
inre marknaden för gas.
136. Prioritet kommer också att ges nätfrågor. Utan ett effektivt system för tillträde för tredje part kan
kunderna inte byta leverantör, och leverantörer kan inte leverera gas till kunder som är villiga att byta
leverantör. I linje med de generella principerna i EG:s konkurrenslagstiftning kommer
gränsöverskridande problem att vara kommissionens huvudangelägenhet, medan de nationella
myndigheterna uppmanas att ta sig an ärenden med nationell räckvidd.
2.2 Elbranschen
137. År 2000 var det andra året med en liberaliserad elmarknad. Elva medlemsstater har fullt ut
genomfört 1996 års direktiv. Av de fyra återstående medlemsstaterna har tre ännu inte genomfört all
lagstiftning som är nödvändig för att marknadsaktörerna skall känna till sina verksamhetsbetingelser. En
medlemsstat åtnjuter fortfarande ett undantag från direktivet fram till 2001. Kommissionens förfaranden
enligt artikel 226 i EG-fördraget pågår fortfarande mot de medlemsstater som antingen dröjt med att
genomföra direktivet eller bara gjort det delvis.
138. Kommissionen antog den 10 maj 2000 ett förslag till direktiv från Europaparlamentet och rådet
om främjande av el från förnybara energikällor på den inre marknaden för el ¥54∂. Det strategiska syftet
med förslaget är att skapa en ram för en betydande ökning på medellång sikt av el från förnybara
energikällor i EU och att underlätta dess tillträde till den inre marknaden för el. För att nå detta mål
föreslås det i direktivet att medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder, däribland statligt stöd, för
att säkerställa att andelen el som produceras från förnybara energikällor skall uppgå till ca 22 % av
gemenskapens totala elförbrukning 2010.
139. Tillämpningen av EG:s konkurrenslagstiftning koncentrerades på två typer av ärenden. Den
första typen gällde avtalsförbindelser mellan elproducenter, som har blivit konkurrenter genom
liberaliseringen. Man genomförde i synnerhet en undersökning om kopplingarna mellan Electricité de
France och Compagnie Nationale du Rhône, det tidigare franska monopolföretaget, och en liten lokal
elproducent.
140. Den andra relevanta ärendetypen gällde tillträde till länkar som var utsatta för stockningar, dvs.
de linjer som används för att koppla ihop olika medlemsstaters elsystem ¥55∂. Efter kommissionens
ingripande har förbättringar gjorts när det gäller tillträde till kablar som förenar högspänningselnäten i
Skandinavien med Tyskland. Kommissionen kommer också att ta itu med andra länkar som är utsatta för
¥54∂
¥55∂
Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv, KOM(2000) 279, slutlig.
Se också del två om Skagerakkabeln samt kommissionens pressmeddelande IP/01/30, 11.1.2001.
KONK. RAP. 2000
52 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
stockningar mellan EU:s medlemsstater, såsom vid den brittisk/franska, belgisk/nederländska, tysk/
nederländska och franska/spanska gränsen.
141. År 2000 undersökte kommissionen det första stora koncentrationsärendet som påverkade
elmarknaderna ¥56∂.
142. Riktlinjerna för behandlingen av icke-återvinningsbara kostnader enligt reglerna om statligt stöd
är ännu inte färdiga. Enligt planerna skall de antas under första halvåret 2001.
143. Europeiska rådet i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 beslutade, på motsvarande sätt som för
gasmarknaden ”att påskynda liberaliseringen av bland annat elmarknaden (…)” ¥57∂. Kommissionen
kommer därför att föreslå ett nytt direktiv för Europeiska rådets möte i Stockholm i mars 2001 ¥58∂ där den
uppmanar till ett fullbordande av den inre marknaden för el.
2.3 Telekommunikationer
2.3.1 Konsolidering av liberaliseringsdirektiven
144. I samband med den allmänna omarbetningen av sektorsdirektiven antog kommissionen den
12 juli ett utkast till direktiv i syfte att i en enda rättsakt samla alla aktuella bestämmelser i direktiv
90/388/EEG, ändrat genom direktiven 94/46/EG, 95/51/EG, 96/2/EG, 96/19/EG och 1999/64/EG.
Eftersom liberaliseringen av telekommunikationsmarknaderna i Europa redan till stor del genomförts,
kommer endast de bestämmelser att bibehållas som förblir nödvändiga för att garantera att målen för
direktiven uppnås. Syftet med utkastet till direktiv är inte att ålägga medlemsstaterna nya skyldigheter.
Flera definitioner har ändrats med beaktande av den nyaste tekniska utvecklingen på området för
telekommunikationer.
145. Det slutliga antagandet av det nya direktivet kommer att äga rum parallellt med antagandet av de
sex förslagen till harmoniseringsdirektiv som kommissionen antog samma dag.
2.3.2 Den sjätte rapporten om genomförandet av direktiven
146. Den 7 december antog kommissionen sin sjätte rapport om genomförandet av EU:s lagstiftning
på telekommunikationsområdet ¥59∂. Rapporten är inriktad på tillämpningen av liberaliserings- och
harmoniseringsdirektiven inom samtliga EU-medlemsstater.
147. Efter tre år av helt liberaliserade telekommunikationstjänster bekräftar rapporten att
konkurrensen har främjat en ökning av GSM-mobiltelefonins utbredning, som i en medlemsstat uppgår
till 70 % och i samtliga medlemsstater överskrider 39 %. Marknadsläget visar hur taxorna för
privatabonnemang och företagsabonnemang fortsatt att sjunka. På grossistmarknaden fortsätter
världsmarknadspriserna för förhyrda linjer att sjunka, särskilt där ett konkurrenstryck råder. Medan dessa
priser har sjunkit betydligt sedan 1997, varierar årshyrorna avsevärt mellan de olika medlemsstaterna,
både för nationella och internationella linjer. Samtrafikavgifterna har, efter liberaliseringen, minskat med
¥56∂
¥57∂
¥58∂
¥59∂
Se ärende VEBA/VIAG, punkt 261.
Se pressmeddelande, Lissabon (24.3.2000) – Nr: 100/00.
Se meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet: Lägesrapport om genomförandet av den inre
marknaden för el, KOM(2000) 297, slutlig, 16.5.2000, s. 11.
KOM(2000) 814.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 53
6,5 % för enkel överföring och med 20,2 % för dubbel överföring. På lokal nivå har de förblivit
oförändrade.
148. I rapporten har kommissionen också identifierat ett antal svårlösta problem. För det första är
auktoriseringsförfarandena fortfarande tunga och byråkratiska i flera medlemsstater, och licensavgifterna
är ofta betungande. Detta är ett hinder för marknadsinträde. Vad samtrafiken beträffar klagar de nya
operatörerna över att tillsynsmyndigheterna inte alltid har kompetens att verifiera att de etablerade
operatörernas priser bygger på de underliggande kostnaderna. Endast ett litet fåtal medlemsstater har sett
till att införa lämpliga redovisningsmetoder. Slutligen finns det problem i vissa medlemsstater som
orsakar betänkligheter vad gäller avsaknaden av utjämning av taxorna för telefonabonnemang, vilket
orsakar en kniptångseffekt tillsammans med taxorna för tillträde till accessnätet.
2.3.3 Meddelande om överföring av tal via Internet
149. I 1998 års meddelande om status för tal över Internet förutsågs det att meddelandet skulle ses
över år 2000 med beaktande av marknadsutvecklingen. Kommissionen genomförde ett offentligt samråd
och antog ett nytt meddelande den 20 december 2000 ¥60∂. Det är inte meningen att det nya meddelandet
skall ersätta 1998 års meddelande, som fortsätter att gälla tills det nya regelverket träder i kraft, vilket
enligt planerna skall ske 2002. Det främsta syftet med meddelandet är att undanröja oklarheter.
150. Kommissionens bedömning är fortfarande att telekommunikationstjänsterna över Internet
generellt sett inte motsvarar definitionen av taltelefoni och därför inte kan omfattas av de sektoriella
reglerna. I de fall där tjänsterna i fråga emellertid tack vare sin kvalitet och tillförlitlighet erbjuder ett
perfekt substitut för talkommunikationer som tillhandahålls på ett mer traditionellt sätt, finns det ingen
orsak till varför operatören inte skulle behöva följa det regelverk som är tillämpligt på taltelefoni.
2.3.4 Kontroll av direktivens genomförande
151. Kommissionen har fortsatt att övervaka det effektiva genomförandet av liberaliseringsdirektiven
i medlemsstaterna samt införandet av ett regelverk i Grekland, där övergångsperioden för att införa
konkurrens löpte ut den 31 december 2000.
152. Trots de betydande framsteg som gjorts av medlemsstaterna, pågick i slutet av året fortfarande
21 överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte på rätt sätt hade införlivat de
liberaliseringsdirektiv som grundade sig på artikel 86.3 i fördraget eller som inte hade anmält några
genomförandeåtgärder. Kommissionen fortsatte framför allt med överträdelseförfaranden som under
tidigare år inletts mot medlemsstater som inte hade genomfört liberaliseringsdirektiven på rätt sätt.
Överträdelseförfarandet mot Frankrike angående beräkningen av kostnaden för samhällsomfattande
tjänster hänsköts till EG-domstolen i april. Kommissionen anser att de utvärderingsmetoder och
beräkningsregler som Frankrike infört 1997 inte var transparenta, vilket ledde till en överskattning av
kostnaderna för samhällsomfattande tjänster.
153. Kommissionen fortsatte också förfarandena mot medlemsstater som inte hade utjämnat
abonnemangsavgifterna i enlighet med direktiv 96/19/EG (Tyskland, Spanien, Frankrike och Italien
inom ramen för förfarandet avseende samhällsomfattande tjänster). Det är viktigt att utjämningen
genomförs innan tillträdet till accessnätet öppnas, för att undvika en kniptångseffekt, dvs. situationer där
nya operatörer skulle tvingas bära de mellanliggande kostnaderna (för linjerna med fritt tillträde i det
aktuella fallet) för att effektivt kunna konkurrera med de detaljhandelspriser som den dominerande
¥60∂
EGT C 369, 22.12.2000.
KONK. RAP. 2000
54 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
operatören tillämpar, som också råkar vara den som levererar mellanprodukten. Kommissionen
översände därför ett motiverat yttrande till Spanien och Italien samt en formell underrättelse till
Tyskland. Eftersom de italienska myndigheterna, efter att ha mottagit det motiverade yttrandet, i
december vidtog åtgärder som gjorde det möjligt för Telecom Italia att i tillräcklig proportion anpassa
abonnemangsavgiften, inställdes förfarandet mot Italien.
154. Kommissionen översände också ett motiverat yttrande till Luxemburg, som diskriminerade nya
aktörer med avseende på tillträdesrätt ¥61∂. Slutligen skickade kommissionen åtta formella underrättelser
till de medlemsstater som inte hade anmält några åtgärder om genomförande av direktiv 1999/64/EG,
som har till syfte att garantera att telenät och kabel-tv-nät som ägs av en och samma operatör är separata
juridiska enheter.
2.3.5 Meddelande och branschutredning om tillträde till accessnät
155. Den svaga konkurrensen inom accessnätet (dvs. det sista kopparledningsparet mellan den
etablerade operatörens växlar och slutanvändarna) är fortfarande en källa till problem. I de flesta EUmedlemsstater har de etablerade operatörerna marknadsandelar på 95–100 % i fråga om tillträdestjänster
till slutkund och lokala kommunikationer, där kontrollen över accessnätet gör det möjligt för dem att
hindra marknadsinträde. Den 26 april antog kommissionen ett meddelande om tillträde till accessnät ¥62∂,
där den påpekade att förvägrat tillträde till accessnätet eller diskriminerande villkor för tillträde, kan,
även i avsaknad av särskilda regler, utgöra missbruk av en dominerande ställning som utövas av
etablerade operatörer i strid med artikel 82.
156. När kommissionen den 12 juli tillkännagav sitt förslag till ett nytt regelverk på området för
telekommunikationstjänster ¥63∂, däribland en förordning om tillträde till accessnät, meddelade den också
att den hade inlett en branschutredning om tillträde till accessnät. Utredningen gäller konkurrens inom
accessnätet och undersöker eventuellt missbruk av en dominerande ställning som utövas av etablerade
operatörer.
2.3.6 Preliminära resultat av branschutredningen om förhyrda förbindelser
157. Under en hearing den 22 september lade kommissionen fram de preliminära resultaten av
branschutredningen om förhyrda förbindelser. De viktigaste resultaten är att avgifterna för förhyrda
förbindelser har minskat betydligt sedan denna sektor öppnades för konkurrens, särskilt för förhyrda
långdistansförbindelser och internationella förhyrda förbindelser. Det verkar råda hård konkurrens i
detaljistledet, vilket åskådliggörs av de stora rabatter som beviljas av de etablerade operatörerna.
Efterfrågan på förhyrda förbindelser ökar anmärkningsvärt, framför allt på grund av Internet. Situationen
varierar dock betydligt i olika medlemsstater. Den relativa vikten för intäkterna av förhyrda förbindelser
i de etablerade operatörernas totala omsättning varierar stort (mellan 1 % och 17 % för nationella
förhyrda förbindelser, mellan 3 % och 27 % för internationella förhyrda förbindelser). Priser som
eventuellt är alltför höga har konstaterats för bandbredder på 2, 34 och 155 megabyte per sekund.
Utredningen har också avslöjat förekomsten av eventuellt missbruk som inte är avgiftsrelaterat, t.ex.
strategiska rabatter och diskriminerande väntetider för tillhandahållande av förhyrda förbindelser.
¥61∂
¥62∂
¥63∂
Hänsköts till EG-domstolen den 27 februari 2001.
EGT C 272, 23.9.2000, s. 55.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2887/2000 av den 18 december 2000 om tillträde till accessnät, EGT L
336, 30.12.2000, s. 4, antagen enligt artikel 95 i EG-fördraget.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 55
158. För att utreda orsakerna till eventuellt alltför höga priser för internationella förhyrda förbindelser,
inledde kommissionen på eget initiativ fem förfaranden som gällde Belgien, Grekland, Spanien, Italien
och Portugal. Som ett första steg håller kommissionen bilaterala möten med de nationella reglerings- och
konkurrensmyndigheterna i de berörda medlemsstaterna.
2.3.7 Branschutredning om roaming
159. Branschutredningen om roaming grundade sig på en formell begäran om upplysningar om
kostnader, priser och affärspraxis gällande mobila roamingtjänster som skickades till nästan
200 mobilnätsoperatörer, tjänsteleverantörer och nationella myndigheter i EU. Det befanns att både
grossist- och detaljhandelsmarknaderna var övervägande nationella, och detaljhandelserbjudanden över
gränserna förekom nästan inte alls. Utredningen avslöjade koncentrationsgrader på mer än 90 % för de
två etablerade operatörerna på de flesta nationella grossistmarknaderna för roamingtjänster, och en
genomgripande brist på kostnadsinriktning och konkurrenskraftiga erbjudanden i synnerhet i
grossistledet inom hela EU.
160. Kommissionen diskuterade resultaten av sin utredning med de nationella konkurrensmyndigheterna
och med experter från de nationella tillsynsmyndigheterna för telekommunikationsbranschen i EU:s
medlemsstater under ett möte som ägde rum i Bryssel den 24 november. Under mötet diskuterade
kommissionen möjliga initiativ som skulle kunna tas för att vidta åtgärder mot ett antal sannolika fall av
hemligt samförstånd mellan mobilnätsoperatörer och/eller missbruk av ensam eller gemensam
dominerande ställning som konstaterades i samband med utredningen. Kommissionen kommer också att
använda resultaten av utredningen för att bedöma standardavtal och förmånsavtal om roaming, samt
rabattmetoder som gäller roamingavgifter i grossist- och detaljistledet, och den avser på grundval av detta
att ge både nationella myndigheter och företag vägledning om hur konkurrensreglerna skall tillämpas.
2.3.8 Enskilda ärenden som undersökts enligt artiklarna 81 och 82
Unisource
161. Den 29 december antog kommissionen ett beslut ¥64∂ där den upphävde det beslut om undantag
den hade fattat 1997 ¥65∂ avseende Unisource, en bred, världsomfattande allians mellan tre etablerade
teleoperatörer, nämligen KPN (Nederländerna), Telia (Sverige) och Swisscom (Schweiz).
162. Parterna hade underrättat kommissionen om att aktieägarna, på grund av marknadsutveckling
och de förluster som ackumulerats av Unisource, hade beslutat att drastiskt minska den verksamhet
som bedrivs av deras gemensamma företag, som numera endast tillhandahåller
telekommunikationstjänster med mervärde till multinationella företag. Dessutom har man slopat
ensamåterförsäljaravtalen och de konkurrensklausuler som hindrar moderbolagen från att konkurrera
med det gemensamma företaget.
163. Mot bakgrund av dessa förändringar begärde parterna en översyn av 1997 års beslut. De begärde
särskilt att få slippa de omfattande villkoren och rapporteringskraven som ålades dem som en del av
undantaget.
¥64∂
¥65∂
Kommissionens pressmeddelande IP/01/1, 3.1.2001.
Kommissionens beslut av den 29 oktober 1997, EGT L 318, 20.11.1997.
KONK. RAP. 2000
56 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
2.3.9 Ärenden som undersökts enligt koncentrationsförordningen
JV.46 – Callahan Invest/Kabel Nordrhein-Westfalen
och JV.50 – Callahan Invest/Kabel Baden-Württemberg
164. I två beslut, av den 19 juni och den 1 augusti, godkände kommissionen försäljningen av Deutsche
Telekoms (DT) regionala kabel-tv-nät i Nordrhein Westfalen (KNW) och Baden-Württemberg (KBW) till
Callahan Invest Limited ¥66∂. Syftet med dessa transaktioner var att skapa större konkurrens på de olika
marknaderna för tillhandahållande av kommunikationstjänster. I sin bedömning av de anmälda
koncentrationerna fann kommissionen att transaktionerna inte skulle ge upphov till eller förstärka en
dominerande ställning.
165. Kommissionen fann att även om KNW och KBW i praktiken skulle ha monopol på
kabelverksamheten inom sitt område omedelbart efter transaktionen, skapar eller stärker transaktionen i
sig inte en dominerande ställning på marknaden för betal-tv-tjänster i Tyskland, eftersom KNW och
KBW endast övertar den ställning som DT hade tidigare. Efter uppgraderingen av kabel-tv-nätet,
kommer KNW och KBW att kunna konkurrera med DT genom att erbjuda slutkunder
lokaltelefonitjänster och tjänster för tillgång till Internet.
166. KNW och KBW kommer att ingå ett antal avtal med DT:s dotterbolag Media Services GmbH
(MSG) för att få programinnehåll, tekniska tjänster och vissa marknadsförings- och försäljningstjänster
som är förknippade med KNW:s tillhandahållande av betal-tv-tjänster till abonnenter i NordrheinWestfalen. Dessa avtal omfattas dock inte av kommissionens beslut att godkänna transaktionen.
JV.48 – Vodafone, Vivendi och Canal+ (Vizzavi)
167. Den 20 juli godkände kommissionen bildandet av det gemensamma företaget Vizzavi
Internetportal mellan Vodafone, Vivendi och Canal+. Godkännandet blev möjligt efter det att företagen i
fråga gjorde åtaganden för att säkerställa att konkurrerande Internetportaler skulle ha tillgång på lika
villkor till moderbolagens set top-boxar och mobiltelefoner.
168. Vizzavi utvecklar, marknadsför, driver och tillhandahåller en märkesportal för tillgång till
Internet på många olika sätt i hela Europa, och erbjuder kunderna en sömlös miljö av Internetbaserade
interaktiva tjänster, över flera olika plattformar, såsom fasta och mobila telenät, persondatorer och
handdatorer samt tv-apparater. Beslutet säkerställer att den rådande konkurrenspräglade modellen för
Internettjänster, där konsumenterna kan välja sin programleverantör oberoende av sin Internetleverantör,
överförs till tillväxtmarknaderna för Internetleveranser via mobiltelefoner och tv-apparater.
169. Kommissionen fann i sin undersökning att det gemensamma företaget skulle ha orsakat
konkurrensproblem på de nationella tillväxtmarknaderna för tv-baserade Internetportaler och nationella
och alleuropeiska tillväxtmarknader för mobiltelefonbaserade Internetportaler. För att lösa de
konkurrensproblem som kommissionen identifierat, gjorde parterna åtaganden för att säkerställa att
standardportalen i mobiltelefonen eller set top-boxen skulle kunna ändras, om kunden så önskar.
Åtagandena kommer att göra det möjligt för konsumenterna att få tillgång till tredje parters portaler, att
själva ändra standardportalerna, eller att auktorisera en utomstående portaloperatör att ändra
standardinställningen åt dem.
¥66∂
Kommissionens pressmeddelande IP/00/637, 20.6.2000 och IP/00/905, 2.8.2000.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 57
2.4 Posttjänster
2.4.1 Kommissionens förslag till ett ytterligare öppnande av marknaden
170. Den 30 maj lade kommissionen fram sitt förslag till ändring av postdirektivet, där den föreslog
ett antal åtgärder som skulle öppna en stor del av marknaden för posttjänster för konkurrens fram till
2003 ¥67∂. Marknaden skulle öppnas ytterligare 2007. Det är meningen att det föreslagna successiva
tillvägagångssättet skall leda till ökad konkurrens på området för posttjänster och samtidigt utgöra en
garanti för samhällsomfattande tjänster inom postsektorn i hela EU.
171. Kommissionen föreslår att antalet tjänster som medlemsstaterna måste öppna för konkurrens
skall utökas från och med den 1 januari 2003. Dessa tjänster skulle omfatta försändelser som väger mer
än 50 gram och försändelser som väger mindre än 50 gram, om portot är minst två och en halv gånger
högre än för ett standardbrev. All utgående utrikespost och alla expresstjänster skulle också bli föremål
för konkurrens. Det öppnande av marknaden som är följden av detta första steg uppskattas motsvara
sammanlagt i genomsnitt ca 20 % av de intäkter som posttjänsterna ger tillhandahållare av
samhällsomfattande tjänster. I förslaget ges dessutom en exakt definition av särskilda tjänster, som inte
kan förbehållas någon operatör enligt det nuvarande direktivet. Vidare krävs det att principer om
öppenhet och icke-diskriminering skall tillämpas på särskilda taxor.
2.4.2 Övervakning av Reims II-avtalet
172. Den 15 september 1999 antog kommissionen ett beslut enligt artikel 81.3 om att bevilja Reims IIavtalet undantag t.o.m. den 31 december 2001 ¥68∂. I avtalet kommer 16 europeiska postoperatörer
överens om ersättningar för att leverera varandras inkommande utrikespost. Höjningar av ersättningarna
är förknippade med förbättringar av kvaliteten på den mottagande postoperatörens utdelningstjänster. I
sitt beslut föreskrev kommissionen ett antal villkor och åtaganden för att säkerställa att avtalet gynnar
konsumenterna.
173. Under år 2000 övervakade kommissionen utvecklingen av priser och kvaliteten på tjänster på
marknaden för utrikespost inom gemenskapen, som en uppföljning av sitt beslut. Under de senaste åren
har kvaliteten på tjänster som avser utrikespost inom gemenskapen ökat betydligt, visserligen från en
mycket låg nivå i vissa medlemsstater. Kommissionen förde också en dialog med parterna i avtalet för att
säkerställa att de uppfyller de villkor och fullgör de åtaganden som anges i beslutet. Möten har också
hållits med andra berörda parter, t.ex. konsument- och användarorganisationer.
2.4.3 Hindrande av och tilläggsavgifter för utrikespost
174. Kommissionen håller på att undersöka ett antal klagomål, där det påstås att Deutsche Post AG
bryter mot artikel 82 genom att hindra och fördröja vanlig inkommande utrikespost och belägga den med
tilläggsavgifter. Efter det att det brittiska postverket anfört klagomål, inledde kommissionen ett formellt
förfarande mot Deutsche Post den 25 maj ¥69∂. Kommissionen ansåg att ett antal försändelser – som
Deutsche Post AG hindrat och sedan tagit ut inrikesavgift för på grundval av en tysk svarsadress som
fanns med i försändelserna – var normala utrikesförsändelser som postats i Förenade kungariket.
Kommissionens preliminära slutsats var därför att Deutsche Post missbrukade sin dominerande ställning
¥67∂
¥68∂
¥69∂
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 97/67/EG för att ytterligare öka konkurrensen
inom postsektorn i gemenskapen, KOM(2000) 319 slutlig
Kommissionens beslut av den 15 september 1999 i ärende nr IV/36.748 – Reims II (EGT L 275, 26.10.1999).
Ärende COMP/36.915 – Deutsche Post AG – Hindrande av utrikespost, kommissionens pressmeddelande IP/00/562,
31.5.2000.
KONK. RAP. 2000
58 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
på marknaden för inkommande utrikespost genom att ta ut full inrikesavgift för dessa försändelser.
Kommissionen ansåg också att betydande förseningar som beror på att sådana försändelser hindrats kan
betraktas som en överträdelse av artikel 82.
2.4.4 Postorderpaket
175. Den 8 augusti inledde kommissionen ett formellt förfarande mot Deutsche Post AG i ett ärende
som gällde Deutsche Post AG:s prispolitik för utdelning av postorderpaket ¥70∂. I sitt meddelande om
invändningar ansåg kommissionen att Deutsche Post missbrukade sin dominerande ställning genom att
tillämpa en kombination av lojalitets- och målrabatter som utestängde konkurrens ¥71∂. Kommissionen
undersökte också de höga brevavgifter som tillämpades i Tyskland. Internationella jämförelser, där man
tar hänsyn till sådana faktorer som befolkningstäthet och tjänsternas kvalitet, visar att avgifterna för
standardbrev i Tyskland är högre än i alla andra EU-medlemsstater. För att undersöka om dessa avgifter
är alltför höga, dvs. om de avgifter som tas ut av Deutsche Post AG står i rimlig relation till de verkliga
kostnaderna eller värdet på den tjänst som tillhandahålls, har kommissionen uppmanat Deutsche Post att
lämna ytterligare upplysningar om sina kostnader.
176. Den 19 oktober tillkännagav Deutsche Post att man hade sagt upp alla de klausuler i sitt avtal
med postorderföretag som innehåller mål- och lojalitetsrabatter som kommissionen gjort invändningar
mot, och uppgav att förhandlingar pågick om alternativa avtal.
2.4.5 Nya posttjänster
177. Den 21 december antog kommissionen ett beslut som gällde tillhandahållande av nya posttjänster
i Italien med ett särskilt mervärde, framför allt en garanti för att elektroniskt skapade försändelser når
fram en viss dag eller vid en viss tidpunkt som fastställts på förhand ¥72∂. Beslutet följer efter ett klagomål
som anförts mot Italien på grundval av att leveranserna av hybridpost (den fas där försändelserna
framställs på datoriserad väg) i samtliga fall hade förbehållits den etablerade operatören. Kommissionen
anser att det italienska dekretet nr 261 av den 22 juli, genom vilket de arrangemang fastställs som hindrar
privata leverantörer från att erbjuda nya hybridtjänster med särskilda egenskaper, är oförenligt med
artikel 86.1 tillsammans med artikel 82 i fördraget. Förutom Italien har ingen medlemsstat förbehållit den
etablerade operatören leveranser av hybridpost en viss dag eller vid en viss tidpunkt som fastställts på
förhand.
178. Leveransfasen för hybridpost kan omfatta inslag av mervärde, t.ex. en garanti för att försändelser
som skapats på datoriserad väg når fram en viss dag eller vid en viss tidpunkt som fastställts på förhand.
Den etablerade operatören i Italien erbjuder för närvarande inte denna nya tjänst. Leveranser en viss dag
eller ett visst klockslag som fastställts på förhand är en separat marknad, som avviker betydligt från
traditionella utdelningstjänster (samhällsomfattande tjänster). Därför finns det ingen grund för att sådana
leveranser förbehålls en sådan leverantör av samhällsomfattande tjänster som inte tillhandahåller sådana
tjänster. Dessutom omfattar de tjänster som tillhandahålls av den etablerade operatören för närvarande
inte garanterad leverans en viss dag eller tidpunkt som fastställts på förhand, så den etablerade operatören
skulle inte drabbas av någon förlust om denna tjänst ges till en annan operatör.
¥70∂
¥71∂
¥72∂
Förenade målen COMP/35.141 UPS mot Deutsche Post AG och COMP/37.121 DVPT mot Deutsche Post AG.
Kommissionens pressmeddelande IP/00/919, 8.8.2000.
Meddelandet om invändningar av den 8 augusti 2000 följdes av ett ytterligare meddelande om invändningar den 4 oktober
2000, kommissionens pressmeddelande IP/00/1108, 4.10.2000.
Kommissionens pressmeddelande IP/00/1522, 21.12.2000.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 59
2.5 Lufttransporter
2.5.1 Allianser
179. Konsolideringen inom lufttransportsektorn fortsätter i snabb takt och kommissionen undersökte
ett antal allianser och koncentrationer under år 2000. Kommissionen tror generellt att allianser mellan
flygbolag innebär fördelar för passagerarna genom att nätverken blir större och effektiviteten ökar.
Allianser kan dock också begränsa konkurrensen kännbart på enskilda flyglinjer, och det kan hända att
korrigerande åtgärder måste vidtas för att lindra de konkurrensbegränsande effekterna.
180. Den 28 februari skickade kommissionen en ”varningsskrivelse” till Swissair, Sabena, TAP,
AOM och Crossair, medlemmar i alliansen Qualiflyer, med anledning av ett avtal som gjorde det möjligt
för dessa flygbolag att samordna biljettpriser. I varningsskrivelsen fick parterna tre veckor på sig att
bevisa för kommissionen att avtalet hade upphört att gälla. I annat fall riskerade flygbolagen i fråga att
kommissionen skulle inleda ett formellt överträdelseförfarande som skulle kunna få den att anta ett beslut
där den konstaterar att en överträdelse hade begåtts och ådöma böter. Efter denna varningsskrivelse sade
parterna upp prissättningsavtalet för flyglinjerna mellan Portugal och Belgien, mellan Portugal och
Schweiz och mellan Paris (Orly) och Bryssel, som endast trafikeras av medlemmar i Qualiflyer-gruppen.
Därför inledde kommissionen inget formellt överträdelseförfarande.
181. I oktober skickade kommissionen skrivelser till Lufthansa och SAS där den uttryckte allvarliga
betänkligheter med avseende på deras samarbete med Austrian Airlines. Detta samarbete anmäldes till
kommissionen i december 1999. Kommissionen tror att samarbetsavtalen i sin nuvarande form skulle
sätta konkurrensen ur spel på ett stort antal flyglinjer mellan Österrike och Tyskland och mellan
Österrike och Skandinavien. Översändandet av skrivelserna var det första formella steget i
kommissionens undersökning, som fortfarande pågår. Undersökningen kan utmynna i ett beslut om att
förbjuda samarbetet, om flygbolagen i fråga inte löser de problem som kommissionens påtalat.
182. Kommissionens undersökning av några andra flygbolagsallianser fortsätter. Ett beslut som gäller
samarbetet mellan British Midland, Lufthansa och SAS väntas i början av 2001.
183. Kommissionen undersökte också koncentrationen mellan US Air och United under år 2000.
Parterna godtog ett antal åtaganden och koncentrationen godkändes i början av 2001.
2.5.2 Flygplatser
184. Kommissionen har undersökt landningsavgifter vid alla europeiska flygplatser sedan den 28 juni
1995, då den fastställde att det rabattsystem som tillämpades på Bryssels huvudflygplats utgjorde en
överträdelse av gemenskapslagstiftningen. Sedan dess har de flesta medlemsstater ändrat sitt system för
landningsavgifter för att få diskrimineringen att upphöra. Beslut fattades mot de portugisiska och finska
flygplatsmyndigheterna 1999. De portugisiska myndigheterna besvärade sig över kommissionens beslut
inför EG-domstolen, men de finska myndigheterna har åtagit sig att respektera kommissionens beslut och
ändra sitt system för landningsavgifter före januari 2001.
185. I juli år 2000 fattade kommissionen ett beslut enligt artiklarna 86 och 82 ¥73∂ där den fastställde att
ett system med rabatter och differentierade landningsavgifter beroende på startplatsen för flygningen,
såsom det föreskrivits av den spanska regeringen, gynnade nationella flygbolag på utländska flygbolags
bekostnad. För alla kategorier av flygplan föreskrev det spanska systemet högre avgifter för flygningar
¥73∂
Kommissionens pressmeddelande IP/00/874, 27.7.2000.
KONK. RAP. 2000
60 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
inom gemenskapen än för inrikesflygningar. Dessutom beviljade man rabatter som ökade med antalet
landningar per månad. Rabatterna ökade från 9 % upp till 35 %. I praktiken gynnade detta system
nationella flygbolag, särskilt Iberia, Binter Canarias och Spanair, som fick rabatter på 20–25 % i
genomsnitt. Det finns inga objektiva skäl för en sådan diskriminerande behandling. De spanska
myndigheterna har informerat kommissionen om att systemet för landningsavgifter nu har ändrats så att
det är förenligt med gemenskapslagstiftningen.
186. Samtidigt skickades en formell underrättelse till de italienska myndigheterna som ett första
steg i kommissionens förfarande, som också kan utmynna i ett formellt beslut. På samma sätt som i
det spanska ärendet fann kommissionen att det italienska systemet diskriminerade utländska
flygbolag till förmån för italienska flygbolag, särskilt Alitalia. Landningsavgifterna i Italien
fastställs i lag. Enligt ett dekret av den 27 oktober 1998 beviljades inrikesflygningar rabatter på 57–64 %
på de normala landningsavgifter som tillämpas på internationella flygningar, beroende på
flygplanstyp. Efter den formella underrättelsen har de italienska myndigheterna informerat
kommissionen om att deras system för landningsavgifter har ändrats så att det är förenligt med
gemenskapslagstiftningen.
187. Genom att uppmana de spanska och italienska regeringarna att upphöra med sina respektive
system har kommissionen tagit de sista stegen för att avskaffa diskriminerande landningsavgifter inom
EES.
188. Kommissionen antog den 11 juni 1998 ¥74∂ ett beslut enligt artikel 82 i EG-fördraget, där
Aéroports de Paris (ADP) uppmanades att införa ett icke-diskriminerande system med kommersiella
avgifter för tillhandahållande av marktjänster. ADP väckte talan i augusti 1998 mot detta beslut.
189. Förstainstansrätten förkastade den 12 december 2000 ¥75∂ samtliga de sju åtalsgrunder som
anfördes i ADP:s talan. Beslutet är viktigt i minst tre avseenden: det klargör vilken procedurförordning
som är tillämplig på transportinfrastrukturer, det klassificerar förvaltningen av en flygplats som
affärsverksamhet och flygplatsförvaltaren som ett företag, och det bekräftar, efter domen i målet Corsica
Ferries ¥76∂ att företagen i fråga inte behöver vara verksamma på samma marknader för att omfattas av
artikel 82.
190. Domen bekräftar kommissionens politik inom sektorn för transportinfrastrukturer, i synnerhet
med avseende på ett icke-diskriminerande tillträde till dessa infrastrukturer.
2.5.3 Bokningssystem
191. I juli 2000 lade kommissionen ner en undersökning enligt artikel 82 av Air Frances förmodade
diskriminering av Sabre, ett amerikanskt datoriserat bokningssystem, efter det att det franska flygbolaget
antagit etiska regler som garanterar Sabre samma villkor som ges Amadeus-systemet, där Air France är
delägare, samt andra datoriserade bokningssystem. Denna framgångsrika undersökning var den första
som hade inletts på begäran av det amerikanska justitiedepartementet med stöd av ett bilateralt
samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och Förenta staterna.
¥74∂
¥75∂
¥76∂
EGT L 230, 18.8.1998, s. 10, XXVIII:e rapporten om konkurrenspolitiken, s. 159.
Mål T-128/98, ADP mot kommissionen, ännu inte offentliggjort i rättsfallssamlingen.
Mål C-18/93, Corsica Ferries, Rec. 1994, s. I-1783.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 61
2.6 Sjötransporter
2.6.1 Gruppundantag för linjesjöfartskonsortier
192. Den 19 april 2000 antog kommissionen förordning (EG) nr 823/2000 ¥77∂, som förlängde det
gruppundantag för linjerederier (konsortier) som ingick i kommissionens förordning (EG) nr 870/95 ¥78∂,
vars giltighetsperiod på fem år löpte ut den 25 april 2000.
193. Kommissionens positiva inställning till konsortier förklaras av fördelarna med denna
samarbetsform. Generellt bidrar konsortier till att förbättra inte bara produktiviteten utan också kvaliteten
på linjetransporttjänster genom att rationalisera medlemsrederiernas verksamhet och medföra
skalfördelar.
194. Den nya förordningen, som förlängde gruppundantaget med ytterligare en femårsperiod,
innehåller ändringar som förtydligar förordningen i linje med kommissionens tolkning av förordning
(EG) nr 870/95. I förordning (EG) nr 823/2000 föreskrivs således bland annat att gruppundantaget också
gäller konsortier som trafikerar mer än en trad (artikel 1.1) och att tröskelvärdena för marknadsandelar
måste respekteras för varje marknad där ett sådant konsortium är verksamt (artiklarna 6 och 7).
195. Den viktigaste ändring som genom förordning (EG) nr 823/2000 görs i gruppundantaget jämfört
med förordning (EG) nr 870/95 är att tröskelvärden för marknadsandelar införs i stället för tröskelvärden
för andel av handeln (dvs. konsortiets andel av handeln på de linjer där det faktiskt tillhandahåller
linjesjötransport). Marknadsandelen är den vanliga måttstocken på marknadsinflytande som används i
konkurrenslagstiftningen. Kriteriet om andel av handeln infördes i den tidigare förordningen därför att
rederierna ansåg att marknadsandelarna skulle bli svåra att beräkna. Erfarenheten hade dock visat att
rederierna kunde lägga fram siffror för marknadsandelar.
196. Elva konsortier undantogs med stöd av invändningsförfarandet i förordning (EG) nr 870/95 för
en period som varade tills den förordningen upphörde att gälla. Invändningsförfarandet hjälpte
kommissionen att kontrollera om dessa konsortier var föremål för en effektiv konkurrens. Ingenting
tydde på att omständigheterna skulle ha förändrats så att dessa konsortier inte längre var föremål för en
effektiv konkurrens. För att undvika den arbetsbörda nya anmälningar för med sig föreskrivs det därför i
förordning (EG) nr 823/2000 att sådana konsortier skall fortsätta att undantas (beaktandemening 27,
artikel 13.2). Sådana avtal fortsätter att omfattas av skyldigheter (artikel 9) och kommissionens
befogenheter att återkalla undantaget (artikel 12).
2.6.2 Grand Alliance-konsortiet
197. I mars 2000 beviljade kommissionen ett undantag för Grand Alliance-konsortiet, ett avtal mellan
Hapag-Lloyd Container Linie, Malaysia International Shipping Corporation, Nippon Yusen Kaisha
(NYK), Orient Overseas Container Line Limited (OOCL) och P&O Nedlloyd. Konsortiet bedriver
gemensam linjesjöfart mellan hamnar i Nord- och Sydeuropa och hamnar i Fjärran Östern. Efter att ha
undersökt villkoren på de marknader som konsortiet täckte med sina tjänster, fann kommissionen att
konsortiet uppfyllde villkoren för ett undantag enligt förordning (EG) nr 870/95. Den konstaterade i
synnerhet att parterna hade gjort betydande investeringar i konsortiet och att det fanns bevis för att det
skulle fortsätta vara utsatt för effektiv konkurrens från andra linjerederier.
¥77∂
¥78∂
EGT L 100, 20.4.2000, s. 24. Kommissionens pressmeddelande IP/00/404, 25.4.2000.
EGT L 89, 21.4.1995, s. 7.
KONK. RAP. 2000
62 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
2.6.3 FETTCSA
Den 16 maj 2000 antog kommissionen ett beslut där den konstaterade att medlemmarna i FETTCSA (Far
East Trade Tariff Charges and Surcharges Agreement) hade brutit mot kartellförbudet i artikel 81.1 i EGfördraget. Detta ärende diskuteras i kartellavsnittet i denna rapport (Del I.B kapitel 1.1).
2.7 Järnvägar
198. Under de senaste 30 åren har järnvägstransporterna minskat drastiskt inom gemenskapen trots att
både passagerar- och frakttransporterna överlag har ökat med 2,5–3 % årligen under denna period. I
synnerhet frakttransporter över gränserna har ökat kraftigt genom fullbordandet av den inre marknaden.
Olyckligtvis har inte järnvägssektorn fått del av denna utveckling. Under perioden 1990–1998, mätt i ton
per kilometer, ökade frakttransporterna på landsväg med 35 % medan frakttransporterna på järnväg
minskade med 6 %. Det är iögonfallande att järnvägarnas marknadsandel har minskat till och med inom
ett marknadssegment där de borde vara särskilt konkurrenskraftiga, nämligen långväga transporter av
skrymmande produkter.
199. Samtidigt som det finns flera orsaker till denna utveckling, lider denna sektor av att den inre
marknaden för järnvägar ännu inte har fullbordats. Hittills har effekterna av direktiv (EEG) nr 440/91
varit försumbara när det gällt att införa konkurrens på järnvägsmarknaden. Medan nationella bolag
samarbetar när det gäller trafik över gränserna, har nya aktörer haft svårigheter att komma in på
marknaden. Mot bakgrund av den långsamma liberaliseringstakten har medlemsstaterna i princip kommit
överens om att ytterligare öppna marknaden för järnvägstransport av gods inom gemenskapen, och i
november 2000 slöt rådet och Europaparlamentet ett avtal om ett nytt infrastrukturpaket. Dessa åtgärder
kan väntas göra det möjligt att skapa ny dynamik inom järnvägssektorn. Detta bör leda till att
konkurrenspolitiken kommer att spela en viktigare roll inom denna sektor i framtiden. Nationella bolag
har tagit initiativ till ett samgående på fraktområdet. Kommissionen har också nyligen mottagit klagomål
från nya konkurrenter som bedriver både person- och godstransport på järnväg. En del av dessa klagomål
håller på att undersökas.
Faktaruta 3: Tjänster i allmänhetens intresse i Europa och konkurrensen
Som svar på en uppmaning från Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 antog
kommissionen den 20 september 2000 en uppdaterad version av sitt meddelande om tjänster i
allmänhetens intresse i Europa. Det nya meddelandet är ett betydande framsteg för kommissionen
i dess ansträngningar att bättre förklara de relevanta EG-reglerna och sin politik när det gäller att
tillämpa dem. Ett viktigt syfte med det nya meddelandet är att finna så konkreta lösningar som
möjligt på de problem som föranledde Europeiska rådets uppmaning och att förbättra
rättssäkerheten för dem som tillhandahåller tjänster i allmänhetens intresse.
I detta syfte anger det nya meddelandet räckvidden för den gällande lagstiftningen samt den
flexibilitet som den nuvarande rättsliga ramen erbjuder för att beakta de särdrag som är
utmärkande för tjänster i allmänhetens intresse i medlemsstaterna. Detta är väsentligt i synnerhet
med tanke på att många har uttryckt farhågor för att EG:s konkurrenslagstiftning och
inremarknadslagstiftning skulle kunna förstöra välfungerande tjänster i allmänhetens intresse,
särskilt på lokal och regional nivå. Från denna synpunkt är det nya meddelandet särskilt viktigt i
följande avseenden:
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 63
— Det förklaras först att marknadsmekanismerna ofta på ett tryggt sätt tillhandahåller tjänster i
allmänhetens intresse och att tillämpningen av konkurrens- och inremarknadsprinciper inte
äventyrar utbudet av dessa tjänster, utan ibland till och med förbättrar det. Det utesluter inte
att staten, genom icke-diskriminerande lagstiftning, ålägger alla operatörer vissa krav på
säkerhet, kvalitet och korrekthet om och så länge som de vill tillhandahålla tjänster av allmänt
ekonomiskt intresse.
— Dessutom bekräftas medlemsstaternas frihet generellt att definiera vad de betraktar som tjänster av
allmänt ekonomiskt intresse i den mening som avses i artikel 86.2 i EG-fördraget, med förbehåll
för att kommissionen kan kontrollera om uppenbara misstag har gjorts, och att anförtro särskilda
företag tillhandahållandet av sådana tjänster. I detta sammanhang beskrivs i detalj vilka
möjligheter medlemsstaterna har att trygga tillhandahållandet av sådana tjänster genom särskilda
åtgärder som är förenliga med EG-fördraget. Det påminns också om att enligt artikel 295 i EGfördraget förhåller sig gemenskapen neutral när det gäller statligt eller privat ägande.
— Slutligen förklaras alla orsaker till varför tjänster i allmänhetens intresse kan falla utanför
tillämpningsområdet för EG:s konkurrensregler (och reglerna för den inre marknaden), eller
vara förenliga med dem. Detta är fallet om den ifrågavarande verksamheten
• inte är av ekonomisk natur, eller
• inte påverkar handeln mellan medlemsstaterna (eller inte har några gränsöverskridande
effekter), eller
• omfattas av en ”de minimis” regel, eller
• kan beviljas ett särskilt undantag (t.ex. enligt artikel 87.3 d för statligt stöd för att främja
kultur och bevara kulturarvet), eller
• hör till de fall där konflikter med EG:s konkurrensregler eller regler för den inre marknaden
biläggs enligt artikel 86.2 på ett sätt som gör det möjligt att fortsätta tillhandahålla tjänster
av allmänt ekonomiskt intresse.
Av ovan anförda skäl visar det nya meddelandet hur gemenskapslagstiftningen inom ramen för sitt
tillämpningsområde till fördel för konsumenterna garanterar välfungerande tjänster av allmänt
ekonomiskt intresse av hög kvalitet och kombinerar detta med fördelarna med öppnare och mer
konkurrenspräglade marknader.
I detta sammanhang fokuserar det nya meddelandet på domstolens rättspraxis, enligt vilken
kompensation som staten beviljar ett företag för tillhandahållande av tjänster av allmänt
ekonomiskt intresse utgör statligt stöd som kan vara förenligt med EG-fördraget om alla villkor i
artikel 86.2 uppfylls. Detta betyder framför allt att kompensationen inte får överskrida
nettotilläggskostnaderna för den särskilda uppgift som anförtrotts det stödmottagande företaget.
För transportsektorns del fastställs detta särskilt i artikel 73 i EG-fördraget. Dessutom fastställer
kommissionen i sitt meddelande att om kompensationen bestäms för en lämplig period efter ett
öppet, transparent och icke-diskriminerande förfarande, kommer den att utgå från att sådant stöd
är förenligt med reglerna för statligt stöd i fördraget. Genom detta tillvägagångssätt säkerställs
fungerande tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som ett företag har anförtrotts att
tillhandahålla, samtidigt som snedvridningar av konkurrensen undviks.
KONK. RAP. 2000
64 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
I meddelandet utvecklas dessutom tankegångar om hur gemenskapen, genom att bygga på den nya
artikel 16 i EG-fördraget och med respekt för subsidiaritetsprincipen samt medlemsstaternas frihet
att avgöra vilka tjänster som är av allmänt ekonomiskt intresse, i samarbete med lokala, regionala
och nationella myndigheter skall kunna utveckla en proaktiv politik på gemenskapsnivå för att
säkerställa att alla EU-medborgare har tillgång till bästa tänkbara tjänster.
I det nya meddelandet beskrivs slutligen erfarenheterna av liberaliseringen av vissa tjänster av
allmänt ekonomiskt intresse (telekommunikationer, transporter, energi) och läget inom ytterligare
enskilda sektorer. Det framgår av det nya meddelandet att
— kommissionen i sina ansträngningar att öppna marknader och införa konkurrens alltid
anpassar sitt tillvägagångssätt samt takten i sina förslag och åtgärder till den ifrågavarande
sektorns särdrag och till kraven på att verka i allmänhetens intresse inom dessa sektorer, och
— att detta sätt att liberalisera marknaderna har upprätthållit och ofta till och med förbättrat
kvaliteten på och överkomligheten för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.
Efter det att meddelandet antagits fick det ett positivt mottagande i samband med två möten som
hölls av rådet (inre marknaden), där man enades om ett yttrande om tjänster av allmänt
ekonomiskt intresse. I yttrandet betonas vikten av artikel 16 i EG-fördraget, utan att detta påverkar
tillämpningen av artiklarna 73, 86 och 87 i EG-fördraget. Dessutom välkomnas meddelandet på
grund av dess grundläggande utgångspunkt och på grund av de detaljerade förklaringar det
innehåller. I yttrandet framhävs dock återigen behovet av att villkoren för rättssäkerhet och
lönsamhet uppfylls vid tillhandahållandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. I detta
avseende kräver yttrandet att förhållandet mellan finansiering av tjänster av allmänt ekonomiskt
intresse och tillämpningen av reglerna om statligt stöd klarläggs ytterligare.
Europeiska rådet i Nice (7–11.12.2000) godkände rådets yttrande och uppmanade rådet och
kommissionen att fortsätta sina diskussioner inom ramen för dessa riktlinjer och bestämmelserna i
artikel 16 i EG-fördraget. Mot bakgrund av punkt 36 i meddelandet av den 20 september 2000
noterade Europeiska rådet kommissionens avsikt att i nära samarbete med medlemsstaterna
överväga olika sätt att säkerställa större förutsägbarhet och ökad rättssäkerhet vid tillämpningen
av de konkurrensregler som gäller tjänster av allmänt intresse. I detta sammanhang uttryckte
Europeiska rådet sin förväntan att rådet och kommissionen skulle rapportera om genomförandet
av dessa riktlinjer för Europeiska rådet i december 2001.
3. Tjänster
3.1 Finansiella tjänster
200. Den 1 januari 1999 infördes den gemensamma valutan i elva medlemsstater. Införandet av euron
kommer att kraftigt främja konkurrensen inom finansiella tjänster. Den mest omedelbara effekten är att
den undanröjer de handelshinder i form av växelkursrisker och transaktionskostnader som är förknippade
med att en valuta växlas till en annan. Resultatet är att handelsflödena mellan de deltagande
medlemsstaterna sannolikt kommer att öka, och därmed fördjupa den inre marknaden och öka behovet av
en ytterligare integration inom unionen. I detta sammanhang är det viktigare än någonsin att öka
marknadens flexibilitet och effektivitet för att övervinna de strukturella svagheterna i utbudsledet.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 65
201. Konkurrenspolitiken är en grundläggande drivkraft i detta avseende, med tanke på att man skall
kunna dra full nytta av fördelarna med den ekonomiska och monetära unionen.
202. Som exempel kan nämnas att den gemensamma valutan, i kombination med införandet av ny
teknik, kommer att göra det möjligt för bankerna att konkurrera om privatkunders insättningar i länder där
de inte är fysiskt närvarande. På tillgångssidan kan lånetransaktioner i en medlemsstat inom euroområdet
finansieras genom depositioner i en annan medlemsstat. Konkurrensen inom homogeniserade segment av
lånemarknaden, där direkt kundkontakt är mindre viktigt (konsumentkrediter, vanliga bostadslån) bör
därför kunna intensifieras. Över huvud taget bör en intensivare konkurrens inom den finansiella sektorn
kunna leda till lättare tillgång till finansiering till lägre kostnader. Detta bör ytterligare kunna sporra
företagen att öka sin investerings- eller affärsverksamhet.
203. Processen får dock inte lämnas vind för våg utan styrning. Det finns en risk för att företagen
skulle kunna reagera på ökad konkurrens genom att försöka minska den. Ett sådant beteende kommer att
underlättas av införandet av euron, eftersom den ökade överskådligheten i fråga om priser kommer att
göra det lättare att kontrollera konkurrenternas priser. Då blir det också svårare att avvika från
överenskomna priser och dölja detta bakom fluktuationer i växelkurserna. Det är kommissionens ansvar
att ifrågasätta sådana metoder. En ökad konkurrens inom den finansiella sektorn gynnar redan kunder
som lider mest av leverantörernas marknadsinflytande och konkurrensbegränsande förfaranden. En ökad
konkurrens inom den finansiella sektorn kommer att få positiva spill over-effekter inom angränsande
sektorer.
204. Under år 2000 visade kommissionen sin fasta beslutsamhet att ta itu med förbjudna avtal och öka
konkurrensen inom den finansiella sektorn. Såsom redan nämnts ¥79∂ inleddes förfaranden mot närmare
120 banker och banksammanslutningar med anledning av deras eventuella deltaganden i avtal om
avgifter för växling av valutor inom euroområdet. Ett annat exempel på detta är det ärende som gäller
Cartes bancaires-koncernens regler och interna beslut.
Cartes bancaires-koncernen
205. Den 30 oktober 2000 översände kommissionen en administrativ skrivelse till Cartes bancaireskoncernen av vilken framgick att kommissionen avslutat undersökningen av de regler och interna beslut
som gruppen anmält mellan 1988 och 1998. Cartes bancaires är den största organisationen inom
betalkortssektorn i Frankrike. Den utfärdar regler för CB-betalkortssystemet och förvaltar dess
infrastruktur. Kort som utfärdas av banker som är medlemmar i gruppen står för mer än 90 % av
betalkortstransaktionerna i Frankrike.
206. Den administrativa skrivelsen översändes först efter det att vissa ändringar hade gjorts i de
anmälda avtalen. För det första klargjordes artikel 10 i avtalet om upprättande av gruppen: punkt 5 i den
artikeln ändrades för att klargöra att ett godkännande från gruppens styrelse, vilket medlemsbankerna
måste få för att kunna utfärda nya kort, endast gällde kortens överensstämmelse med CB:s regler, särskilt
vad gäller deras visuella utformning. I punkt 7 i dess ändrade lydelse föreskrivs det att det enda syftet
med styrelsens godkännande av ett avtal mellan en medlemsbank och ett annat kortnät är att hindra att
CB-systemets image, integritet och säkerhet skadas.
207. En förslag gällande gränsöverskridande utfärdande av kort som styrelsen lade fram 1995
ändrades för att precisera på vilka villkor ett kort som utfärdats av en utländsk bank får behandlas genom
användning av gruppens infrastruktur (infrastrukturen kallas CB-systemet). Om sådana kort endast i
¥79∂
Se också punkt 72.
KONK. RAP. 2000
66 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
mindre omfattning används inom CB-systemet i förhållande till deras totala användning, behöver den
utfärdande banken inte ansluta sig till gruppen. Så snart de flesta transaktionerna med detta kort sker
inom CB-systemet är den utfärdande banken skyldig att ansluta sig till gruppen, följa dess interna regler
och betala de föreskrivna avgifterna för användningen av CB-systemet. Kommissionen har medgett att
CB-systemet inte är en väsentlig funktion och att gruppen därför kan avgöra om den skall bevilja sina
konkurrenter tillträde eller inte (på det villkoret att konkurrenterna inte behandlas diskriminerande).
208. Vad gäller den avgift som skall betalas mellan de två banker som sköter en betalningstransaktion
som görs med ett CB-kort, ansåg kommissionen att artikel 81 inte var tillämplig eftersom denna rent
inhemska avgift inte påverkade handeln mellan medlemsstaterna.
3.2 Informationssamhället och Internet
209. Kommissionens övergripande prioritering på Internetmarknaderna är att skapa förutsättningar för
en öppen och konkurrenspräglad miljö där Internet kan utvecklas. På det sättet kan man garantera att
Internet förblir ett öppet medium. Det bör stå klart att kommissionens grundläggande syn på Internet och
liknande fall är att utvecklingen ofta främjar konkurrensen, men att de grundläggande målen för
konkurrenspolitiken är lika relevanta för den nya ekonomin som för den gamla. Konkurrensproblem kan
uppstå i den nya ekonomin, vilket också inträffar.
210. De flesta fall som föranlett problem har gällt den infrastruktur som används för elektronisk
handel, eller kontrollen av programinnehållet i tidigare marknadsled. Problemen i fråga om
infrastrukturer har särskilt gällt teleinfrastrukturerna, men problem har uppstått också på området för
domännamn. För att man skall kunna säkerställa att de geografiska hindren för konkurrens undanröjs, är
det avgörande att man kan undvika spekulativa, diskriminerande och missbrukande registrering av
domännamn på Internet. Konkurrenssproblemen har hittills inte specifikt gällt e-handelstjänsterna i sig.
211. Bristen på konkurrens på marknaden för accessnät i samtliga medlemsstater är ett stort problem
som måste lösas för att man skall kunna säkra framgången för Internet i Europa. Kommissionens
meddelande ¥80∂ (antaget den 26 april), förordningen om tillträde till accessnät ¥81∂ (antagen den
5 december), och den branschutredning som inleddes med anledning av detta är viktiga politiska steg i
detta avseende. Detsamma gäller för branschutredningen om förhyrda förbindelser, eftersom förhyrda
förbindelser är nyckeln till skapandet av eEuropa, eftersom de ger den grundläggande
överföringskapaciteten för Internet.
212. Enskilda ärenden som gäller infrastrukturer för telekommunikationer omfattar MCI World-com/
Sprint samt det gemensamma företaget Vizzavi. I det sistnämnda fallet orsakades konkurrensproblemen
av parternas kontroll över infrastrukturen – dvs. Vodafones mobilnät och Canal+ infrastruktur för set
top-boxar – trots att betänkligheterna gällde den eventuella uppkomsten av en dominerande ställning på
en marknad i gränsområdet mellan infrastruktur och e-handel (dvs. för portaler). AOL/Time Warner och
Vivendi/Seagram är exempel på ärenden som gällde kontrollen över programinnehåll i tidigare
marknadsled, där betänkligheterna orsakades av att kontrollen kunde sprida sig till senare marknadsled.
213. E-handelstjänster som tillhandahålls via tv-apparater i hemmen, mobiltelefoner eller
persondatorer leder till svåra frågor om marknadsdefinition, och kommissionen kommer att undersöka
dem mer ingående under det kommande året, oberoende av enskilda ärenden.
¥80∂
¥81∂
Meddelande, EGT C 272, 23.9.2000, s. 55.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2887/2000 av den 18 december 2000 om tillträde till accessnätet, EGT
L 336, 30.12.2000, s. 4, antagen enligt artikel 95 i EG-fördraget.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 67
214. Både B2C (business to consumer)-tjänster och B2B (business to business)-tjänster kan potentiellt
öka konkurrensen och effektivitetsvinsterna. Att utveckla en god förståelse för de möjliga fördelarna av
B2B/B2C är därför en viktig förutsättning för alla analyser av missbruk av dominerande ställning och
konkurrensbegränsande samverkan. (jfr faktaruta 4 nedan). Med undantag av vissa kända fall som vållat
konkurrensproblem, t.ex. AOL/Time Warner, Vizzavi och Vivendi/Universal, har de flesta ärenden varit
oproblematiska och lett till ett positivt beslut antingen enligt koncentrationsförordningen eller förordning
nr 17.
215. Åtgärder som tillverkare vidtar för att skydda sina traditionella distributionskanaler från de
konkurrensfrämjande effekterna av elektronisk handel kommer dock att bemötas med motåtgärder. I
detta sammanhang kan det nämnas att kommissionen i december 2000 inledde ett formellt förfarande
mot B&W Loudspeaker Ltd eftersom detta företag bland annat förbjuder sina auktoriserade återförsäljare
att bedriva handel på distans – däribland försäljning via Internet – utan objektiva skäl. Ett sådant
beteende hindrar det fulla uppnåendet av fördelarna med elektronisk handel. Kommissionen håller på att
undersöka liknande ärenden på området för konsumentelektronik och det kan förväntas att
kommissionens ståndpunkt kommer att klarna under 2001.
Faktaruta 4: Webbaserad B2B-handel och elektroniska B2B-marknadsplatser
Kommissionen ombeds allt oftare att granska elektroniska B2B-marknadsplatsers inverkan på
konkurrensen. Dessa marknadsplatser är programvarusystem som gör det möjligt för köpare och
säljare av liknande varor att bedriva inköpsverksamhet genom att använda gemensamma
datorsystem. Kommissionen har redan granskat och godkänt sådana marknadsplatser inom ett
stort antal branscher. Som exempel kan nämnas elektroniska marknadsplatser för
flygplanskomponenter (MyAircraft.com – UTC/Honeywell/i2), tjänster för den kemiska industrin
(Chemplorer.com – Bayer/DT/Infraserv Hoechst), kontorsutrustning (emaro.com – Deutsche
Bank/SAP), tjänster för den offentliga förvaltningen (Governet.com – SAP/Siemens), optioner i
utländsk valuta (Volbroker.com – Deutsche Bank/UBS/Goldman Sachs/Citibank/JP Morgan/
Natwest) och ömsesidiga fonder (Cofunds.com – Newhouse/Jupiter/Scudder/M&G).
Det finns fyra generella marknadstyper, alla med ett stort antal variationer: köparförvaltade
marknadsplatser upprättas av stora köpare, ofta i samband med teknikpartner.
Leverantörsförvaltade marknadsplatser upprättas av leverantörer. Marknadsgaranterna är
självständiga marknadsplatser som inte kontrolleras av köpare eller säljare. De tenderar att backas
upp av riskkapital och de är ofta föregångare när det gäller att använda innovationer.
Innehållssamlare är webbsidor som är mångsidigare än renodlade marknadsplatser. De utarbetar
och upprätthåller kataloger över flera olika tillverkares produkter som gör det möjligt för kunderna
att via en gemensam sökstruktur få tillträde till erbjudanden från flera olika leverantörer.
De elektroniska B2B-marknadsplatserna kan ha betydande konkurrensfrämjande effekter. Deras
främsta effekt består i att de ökar transparensen på marknaden. Detta kommer inte endast att
pressa ner priserna, utan också att bidra till att separata geografiska marknader integreras
ytterligare, då Internet avlägsnar de geografiska hindren för köpare och säljare som effektivt
upptäcker varandra. Online-börser som gör det möjligt för köpare att ackumulera sin efterfrågan
kan vara till fördel särskilt för små och medelstora företag. Dessutom väntas elektroniska B2Bmarknadsplatser ge betydande effektivitetsvinster, eftersom de gör det möjligt att minska
transaktionskostnaderna och förbättra förvaltningen av tillgångar.
KONK. RAP. 2000
68 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
Dessa positiva effekter skulle dock i vissa fall kunna neutraliseras av eventuella
konkurrensproblem. Problemen är inte nya; frågan är i vilken utsträckning dessa problem, som
härrör från den ”gamla ekonomin”, är relevanta i den ”nya ekonomin”. Nedan ges ickeuttömmande exempel på möjliga konkurrensproblem:
a)
Nätverksdominans: Nätverkseffekter och eventuella problem som orsakas av
nätverksdominans föreligger när värdet av ett system för den enskilde användaren ökar med
antalet användare. Dessa effekter och problem kan leda till marknadsobalans och uppkomsten
av en dominerande ställning om nätverkseffekterna är så starka att de får alla
marknadsaktörer att använda samma nätverk. Detta problem skulle kunna uppstå i samband
med elektroniska B2B-marknader eftersom fördelarna ofta ökar med antalet köpare och
leverantörer som är kopplade till samma system.
b)
Informationsutbyte: detta problem gäller köparnas eller säljarnas möjlighet att utbyta eller
upptäcka känslig information om priser och kvantiteter. Problemet är förknippat med
systemets struktur, särskilt dess öppenhet i fråga om individuella data från andra parter.
c)
Gemensamma inköp/gemensam försäljning: detta problem gäller frågan om deltagarna i en
elektronisk marknad effektivt kan koppla ihop inköps- eller försäljningsvolymer. Om så är
fallet, skulle ett konkurrensproblem uppstå om de skulle kunna samordna sitt beteende i
egenskap av köpare eller säljare. Detta problem är i princip detsamma som gemensamma
inköp eller gemensam försäljning i ”normala” fall. Därför kan diskussionen om dessa frågor i
de nya horisontella riktlinjerna utgöra en lämplig utgångspunkt för bedömningen.
d)
Diskriminering/utestängning: detta problem sammanhänger med ägandet av elektroniska
B2B-marknader och de regler som styr detta. Dessa regler skulle t.ex. kunna användas för att
utesluta vissa deltagare från den mest effektiva marknaden, och därmed ge dem en
konkurrensnackdel. En diskrimineringsfråga skulle kunna uppstå om vissa marknadsaktörer
(t.ex. grundare av företag) skulle få privilegierad information om transaktioner på marknaden.
Denna fråga blev aktuell i Volbroker-ärendet, där en B2B-marknadsplats godkändes för
första gången med stöd av artikel 81. I det ärendet bildade sex stora banker ett gemensamt
företag som erbjöd en elektronisk mäklartjänst för handel med optioner i utländsk valuta.
Detta ärende orsakade konkurrensproblem när det gällde moderbolagens tillgång till
konfidentiell information. För att avhjälpa problemen försäkrade ägarna av Volbroker.commarknadsplatsen för kommissionen att de skulle bygga ”kinesiska murar” för att hindra ett
eventuellt informationsflöde mellan moderbolagen och det gemensamma företaget.
Konkurrensbedömningen av B2B-marknadsplatser håller fortfarande på att utvecklas.
Kommissionen måste ytterligare analysera hur föreslagna B2B-handelssystem fungerar och vilka
effekter de har på marknaden. Eftersom många marknadsplatser har en global karaktär, kommer
detta att ske i nära samarbete med andra konkurrensmyndigheter.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 69
3.3 Medier
216. Under de senaste 12 månaderna har aktiviteten ökat inom mediesektorn när det gäller
företagskoncentrationer och konkurrensbegränsande samverkan.
217. Utarbetandet och utvecklandet av digitala tv-tjänster, ofta kombinerade med interaktiva tjänster,
har gett upphov till ett antal gemensamma företag där resurser och kunnande från två eller flera företag
sammanslås – t.ex. Kirch/BSkyB och Microsoft/Telewest. Trenden i riktning mot vertikal integration har
också ökat, vilket åskådliggörs t.ex. av ärendena AOL/Time Warner och Vivendi/Universal. Slutligen, på
området för interaktiva tjänster, ledde de ökade möjligheterna att tillhandahålla sådana tjänster via tv,
mobiltelefoner och persondatorer till det gemensamma företaget Vizzavi mellan Vodafone, Vivendi och
Canal+. En del av dessa ärenden har orsakat farhågor för att marknadsinflytande i ett marknadsled skulle
kunna användas till att skapa eller förstärka en dominerande ställning i andra led, och stränga villkor
uppställdes för att hindra detta.
218. Detta problem avspeglas i ett antal andra konkurrensbegränsningsärenden och kommissionen
kommer att noggrant granska utvecklingen under det kommande året för att säkerställa att ett befintligt
marknadsinflytande inte används till att hindra att nya marknader utvecklas.
219. Kommissionen har exempelvis mottagit allt fler informella klagomål som gäller licensiering av
rättigheter till olika slags medier och medierelaterat innehåll som skall användas vid tillhandahållandet
av nya tjänster, däribland via Internet. Dessa nya tjänster är en klar utmaning för befintliga
marknadsstrukturer och licensieringsavtal: kommissionen kommer att undersöka dessa problem mycket
omsorgsfullt, och se till att licensinnehavarnas och de nya tjänsteleverantörernas intressen tillgodoses
som sig bör.
220. Licensieringen av sändningsrättigheter för idrottsevenemang har återigen visat sig orsaka många
konkurrensproblem. Förutom formel 1 har mycket arbete gjorts inom fotbollsektorn. Det mest
framträdande av dessa ärenden var Telefónica/Sogecable/Audiovisual Sport, där kommissionen antog ett
meddelande om invändningar enligt artikel 15.6 i förordning nr 17 för att häva den immunitet mot böter
som Telefónica och Sogecable åtnjöt efter att ha anmält sitt avtal. Efter meddelandet om invändningar
ingick parterna ett antal underlicensavtal, som eliminerade behovet av ett formellt beslut. En
undersökning av substansen pågår.
3.4 Fria yrken
221. I samband med den konkurrensdag som ägde rum i Lissabon i juni 2000 hade kommissionen
tillfälle att upplysa konsumenterna om fördelarna med sin konkurrenspolitik på området för fria yrken.
222. Denna politik, som är inriktad på att upprätthålla yrkesetiska regler och avskaffa begränsningar
framför allt i fråga om priser och reklam, främjar ett mer diversifierat utbud av priser och tjänsters
kvalitet, vilket gör tjänsterna mer tillgängliga för medborgarna och förbättrar informationen vilket gör
det möjligt för dem som använder tjänsterna att göra ett medvetet och objektivt val.
223. Kommissionen tog tillfället i akt att uppmana medlemsstaterna att gå vidare på vägen mot
liberalisering av denna sektor genom att klargöra lagstiftningen för att undvika att den tillämpas på ett
sådant sätt att den enbart skyddar de ekonomiska intressena för fria yrkesutövare utan att garantera
kvaliteten på tjänsterna. Kommissionen uppmanade vidare utövarna av fria yrken att fortsätta vägledas
av en sund och effektiv konkurrens genom att fritt och individuellt fastställa sina priser, genom att ge
exakt information om villkoren för att tillhandahålla sina tjänster och om sitt särskilda kunnande, genom
KONK. RAP. 2000
70 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
innovation inom de tjänster de tillhandahåller och sättet att tillhandahålla dessa och genom att gå in på
utländska marknader. Fackorganisationerna uppmanades att sluta sätta press på de offentliga
myndigheterna i syfte att hindra liberaliseringen och sluta hålla fast vid ekonomiska fördelar som bara
har skenbara fördelar på sikt med beaktande av tjänstemarknadernas utveckling på global nivå.
Konsumenter och konsumentorganisationer uppmanades att kräva mer till buds stående information om
professionella tjänster och om priserna på dessa för att kunna jämföra dem innan ett beslut fattas, och
också att underrätta de nationella konkurrensmyndigheterna eller Europeiska kommissionen om metoder
som snedvrider konkurrensen.
224. Den 22 februari 2000 avslog förstainstansrätten en begäran om ingripande som ingavs av de
franskspråkiga domstolsadvokaternas förbund i Bryssel (Ordre français des avocats au barreau de
Bruxelles) i mål T-144/99 (Sammanslutningen av auktoriserade, inför Europeiska patentverket behöriga
ombud mot Europeiska gemenskapernas kommission), där sammanslutningen begärde en partiell
ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 7 april 1999 (ärende IV/36.147 – Uppförandekodex för
IMA) ¥82∂. Förstainstansrätten ansåg att den ifrågavarande fackorganisationens eventuella intresse i
ärendet var indirekt och avlägset och därför inte var tillräckligt uppenbart för att berättiga ett ingripande i
tvisten. Till stöd för sitt beslut anförde förstainstansrätten att varje ärende och varje sektor kräver en
särskild bedömning och att den part som begärde ett ingripande i detta fall representerade en annan
sektor än den som berördes av kommissionens beslut. Därför skulle inte ens en dom som bekräftar
beslutet ha någon direkt inverkan på medlemmarna i den ifrågavarande fackorganisationen (punkterna
15–17 i förstainstansrättens beslut).
225. I sin dom av den 18 juni 1998 ¥83∂ fastslog EG-domstolen att Republiken Italien, genom att anta
och upprätthålla en lag som ålägger det nationella rådet för tullspeditörer (Consiglio Nazionale degli
Spedizionieri Doganali – CNSD) att fastställa en tariff för alla tullspeditörer, hade underlåtit att fullgöra
sina skyldigheter enligt artiklarna 5 och 85 i fördraget. Efter att ha mottagit ett motiverat yttrande från
kommissionen efterkom Italien domen genom att anta lag nr 213 av den 25 juli 2000. Den bestämmelse i
lagen av den 22 december 1960 som föreskriver att tariffen skall utarbetas av CNSD har strukits. Tariffen
blev också föremål för ett kommissionsbeslut den 30 juni 1993 ¥84∂, där den förklarades utgöra en
överträdelse av gemenskapens konkurrensregler. CNSD:s överklagande av detta beslut avslogs av
förstainstansrätten den 30 mars 2000 ¥85∂.
3.5 Idrott
226. Vid tillämpningen av konkurrensreglerna i EG-fördraget på idrottssektorn har kommissionen
fortsatt att tillämpa de generella principer som klarläggs i dess rapport till rådet om idrott ¥86∂.
227. Även om kommissionen fortfarande undersöker vissa konkurrensbegränsande verksamheter hos
idrottsorganisationer har kommissionen genom sina åtgärder redan visat att den erkänner idrottens
särdrag och att den tar hänsyn till idrottens sociala, fostrande och kulturella funktion i syfte att bibehålla
idrottens sociala roll. Kommissionen fäster också mycket stor vikt vid att främja utbildning och skydd av
unga idrottare, vid solidariteten mellan stora och små klubbar eller mellan amatörer och professionella
idrottare, vid att bibehålla idrottstävlingars integritet och garantera att deras utgång är oviss.
¥82∂
¥83∂
¥84∂
¥85∂
¥86∂
EGT L 106, 23.4.1999, s. 14.
Ärende C-35/1996.
Kommissionens beslut 93/438/EEG, COMP 33407 CNSD, EGT L 203, 13.8.1993, s. 27.
Mål T-513/93.
KOM(1999) 644 slutlig.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 71
228. Genom sina åtgärder på idrottsområdet ser kommissionen till att dessa legitima syften uppnås på
ett sätt som begränsar konkurrensen så lite som möjligt och i förenlighet med bestämmelserna i EGfördraget, särskilt på sådana sätt som inte oproportionerligt hindrar den fria rörligheten för spelare inom
EES. I denna anda har kommissionen inlett en konstruktiv dialog med de idrottsorganisationer vars regler
delvis har ifrågasatts, för att uppnå tillfredsställande lösningar för alla berörda parter och förbättra
rättssäkerheten inom idrottssektorn.
229. Slutligen tillämpar kommissionen konkurrensreglerna inom denna sektor på ett sätt som inte
äventyrar idrottsorganisationernas behörighet när det gäller rena idrottsregler, dvs. regler som utgör en
oskiljaktig del av en viss idrottsgren eller är nödvändiga för att organisera denna gren eller för att
organisera tävlingar i denna gren. Kommissionen beaktar därför de principer som EG-domstolen fört
fram i domarna Deliège ¥87∂ och Lehtonen ¥88∂. Kommissionen delar således de generella principer som
rådet fastslår i sin deklaration om idrottens särdrag ¥89∂.
D — Statistik
Diagram 1
Nya ärenden
600
521
500
499
509
101
101
Ärenden som inletts på
kommissionens eget
47
447
114
400
Klagomål
Anmälningar
82
388
77
177
300
297
192
159
84
149
200
360
112
206
100
221
216
162
101
0
1995
¥87∂
¥88∂
¥89∂
1996
1997
1998
1999
Domstolens dom av den 11 april 2000, förenade målen C-51/96 och C-191/97.
Domstolens dom av den 13 april 2000, mål C-176/96.
Bilaga IV till ordförandeskapets slutsatser – Nice, 7, 8 och 9 december 2000.
KONK. RAP. 2000
2000
72 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
Diagram 2
Avslutade ärenden
42
600
68
27
Formella beslut
500
Informellt förfarande
14
21
400
36
300
539
514
490
200
403
367
343
100
0
1995
1996
1997
1998
1999
2000
Diagram 3
Utvecklingen av det sammanlagda antalet utestående ärenden vid årets slut
1 400
1 280
1 262
1 204
1 221
1 200
1 013
1 000
931
800
600
581
521
499 517
417
400
582
509
447
388
388
379
297
200
0
1995
1996
Inkommande ärenden
1997
Avslutade ärenden
1998
1999
2000
Utestående ärenden den 31 december
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 73
II — KONCENTRATIONSKONTROLL
A — Inledning
230. Mycket av det som sattes under luppen i fjolårets konkurrensrapport är lika relevant nu som då.
Antalet ärenden är stort och fortsätter att öka, de omfattar ett allt vidare spektrum av olika varor och
tjänster, och företagskoncentrationernas alltmer globala effekter har inneburit att fler ärenden har krävt
samarbete med konkurrensmyndigheterna i andra länder.
231. Statistiken över samgåendena är följande. Totalt anmäldes 345 nya ärenden under år 2000
(+ 18 %) medan sammanlagt 345 slutliga beslut fattades under året, vilket var en ökning med 28 %
jämfört med 1999. Av dessa ärenden godkändes 321 under den första etappen av förfarandet (+ 26 %),
varav 28 godkändes villkorligt (+ 47 %), dvs. godkändes på villkoret att vissa åtaganden gjordes (beslut
enligt artikel 6.2), och 293 godkändes utan villkor (beslut enligt artikel 6.1 b). Under året fattade
kommissionen 17 beslut efter en fördjupad undersökning, vilket är en ökning med 10 jämfört med 1999.
Tre av dessa ärenden godkändes utan villkor, 12 godkändes villkorligt och två förbjöds. Dessutom
återkallades sex etapp II-ärenden innan ett slutligt beslut fattades.
232. Såsom framgår av denna statistiska översikt över år 2000, har kommissionens erfarenheter
fortsatt att öka när det gäller att bedöma huruvida en dominerande ställning föreligger. EG-domstolen har
inte avkunnat några domar som lett till någon revolutionerande utveckling av kommissionens analys av
själva ärendena ¥90∂, utan i stället har utvecklingen fortsatt med stöd av analysen av de enskilda ärendena.
233. Den tekniska och kommersiella utvecklingen har fortsatt att omforma kommissionens arbete.
Under år 2000 inleddes t.ex. de första ärendena som gäller elektroniska B2B- (business to business)
marknadsplatser på Internet ¥91∂. Ett sådant utbyte mellan företag kan leda till betydande
effektivitetsvinster och ha en konkurrensfrämjande effekt, men det kan också få negativa konsekvenser
för konkurrensen, t.ex. genom att etablerade aktörer kan utesluta enskilda företag eller ålägga andra
företag villkor när det gäller gemensam försäljning eller gemensamma inköp. Bedömningen av dessa
faktorer kommer därför att fortsätta att utgöra en viktig del av kommissionens analys av framtida
ärenden.
234. Erfarenheterna av att bedöma korrigerande åtgärder har också fortsatt att öka snabbt. Under år
2000 godkändes korrigerande åtgärder som företagen erbjöd sig att göra i 40 ärenden, varav 28 i första
etappen och 12 i andra etappen. I ärendena Volvo/Scania och MCI Worldcom/Sprint godkändes inte de
korrigerande åtgärder som företagen föreslagit. Kommissionens erfarenheter av hur den skall säkerställa
att de erbjudna korrigerande åtgärderna genomförs har också ökat betydligt under året, i takt med att det
totala antalet ärenden med åtaganden som skall uppfyllas och kontrolleras har ökat. Erfarenheterna av att
bedöma och kontrollera korrigerande åtgärder återspeglas i kommissionens tillkännagivande om
behandling av korrigerande åtgärder, som antogs i december 2000 ¥92∂. Tillkännagivandets betydelse
framgår av att ingen annan konkurrensmyndighet någon annanstans i världen har utfärdat några riktlinjer
för behandlingen av korrigerande åtgärder. Syftet med tillkännagivandet är att klart och objektivt
fastställa principerna inte bara för procedurerna utan också för de sakliga skäl som kommissionen
¥90∂
¥91∂
¥92∂
Förstainstansrättens dom i målet Airtours/FirstChoice har ännu inte avkunnats.
Ärende M.1969 – UTC/Honeywell/i2/MyAircraft.com; ärende M.2027 – Deutsche Bank/SAP/JV.
Tillkännagivande från kommissionen om korrigerande åtgärder som kan godtas enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89
och kommissionens förordning (EG) nr 447/98, EGT C 68, 2.3.2001, s. 3–11.
KONK. RAP. 2000
74 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
kommer att använda som grund för sin bedömning av korrigerande åtgärder. Huvudpunkterna i
tillkännagivandet behandlas nedan i avsnittet om korrigerande åtgärder.
235. Under år 2000 har EU:s konkurrenspolitik fått alltmer publicitet. En del av debatten har fokuserat
på kommissionens analys av enskilda ärenden, t.ex. den dubbla undersökningen av Time Warners
föreslagna transaktioner med såväl AOL som EMI. De förbudsbeslut som fattades under år 2000 har
också utsatts för en del kritik. Efter beslutet i ärendet Volvo/Scania kritiserades kommissionen för att ha
en negativ inställning till fusioner mellan stora företag som är verksamma i små länder. Efter det att
kommissionen förbjudit affären MCI WorldCom/Sprint hördes också kritiska röster om att
konkurrenspolitiken, och sättet att tillämpa den ger uttryck för en negativ inställning till fusioner mellan
utomeuropeiska, i synnerhet USA-baserade, företag.
236. I bägge fallen kan kritiken tillbakavisas med samma argument, nämligen att syftet med en
konkurrensbaserad koncentrationskontroll är att verifiera att det inte förekommer några negativa effekter på
någon relevant marknad som antingen ingår i EES eller omfattar hela EES. Detta gäller oberoende av hur
stor marknaden är eller hur stort det land är där de företag som berörs av den föreslagna transaktionen är
baserade. Den avgörande faktorn är att behovet av en omstrukturering av branschen inte ger rätt att skada
konsumenterna, och att ett företag kan omstruktureras på ett sådant sätt att det inte skadar konkurrensen.
Företag som hoppas på omstrukturering måste inse hur stor vikt kommissionen fäster vid att skydda
konkurrensen inom EU, oavsett om den äger rum på lokal, nationell, europeisk eller t.o.m. global nivå.
237. Det har också hörts många synpunkter på hur hårt trängd kommissionen är i tillämpningen av sin
företagskoncentrationspolitik och på de eventuella negativa effekter den rådande resursbristen kan få för
denna politiks kvalitet och därmed dess trovärdighet. En lindring av denna belastning kommer från två olika
håll. För det första fortsätter arbetsgruppen för kontroll av företagskoncentrationer och -fusioner sitt arbete
med att finna nya sätt att öka effektiviteten i sin verksamhet. Under år 2000 var utvecklingen betydande i
detta avseende, genom att kommissionen den 26 juli antog sitt tillkännagivande om ett förenklat
förfarande ¥93∂ i syfte att förenkla handläggningen av vissa kategorier av ärenden som inte orsakar
konkurrensproblem. En närmare beskrivning av de kategorier av ärenden som omfattas av det förenklade
förfarandet ges i faktaruta 5 nedan. Sedan tillkännagivandet infördes har kommissionen fattat 41 beslut
enligt det förenklade förfarandet.
238. Den andra faktorn som kommer att lätta trycket på resurserna är en följd av kommissionens peer
review-process, som slutfördes i juni 2000. Till följd av denna beslutade kommissionen att GD
Konkurrens skulle tilldelas ökade resurser så att det fortsatt kan bedriva en kraftfull konkurrenspolitik,
särskilt när det gäller tillämpningen av koncentrationsförordningen. Dessa extra resurser kommer att göra
det möjligt för arbetsgruppen för kontroll av företagskoncentrationer och -fusioner att anställa fler
handläggare under de kommande 2–3 åren. Under den jubileumskonferens som ordnades för att markera
koncentrationsförordningens tioårsdag betonade kommissionsledamot Mario Monti i sitt tal att
ordförande Romano Prodis aktiva stöd är ett erkännande av den viktiga roll som tillämpningen av
konkurrenslagstiftningen har spelat och fortsätter att spela när det gäller att fullborda den inre marknaden.
239. Konferensen, som ägde rum i september 2000, var ett utmärkt tillfälle att inte bara se tillbaka på de
första tio åren av koncentrationskontroll, utan också att blicka framåt. Konferensen organiserades
gemensamt av kommissionen och International Bar Association (IBA). En bok med alla dokument som
utarbetats för konferensen och med de tal som hölls under konferensen kommer att ges ut i början av 2001.
¥93∂
Kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets
förordning (EEG) nr 4064/89, EGT C 217, 29.7.2000, s. 32–34. Också tillgänglig på http://europa.eu.int/comm/
competition/mergers/legislation/simplified_procedure/.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 75
240. Konferensen gav dessutom ytterligare ett tillfälle att diskutera ett brett spektrum av frågor, av vilka
många nu håller på att undersökas i samband med omarbetningen av koncentrationsförordningen.
Omarbetningen följde efter kommissionens rapport till rådet i juni, där man gjorde en inledande bedömning
av förordningens tröskelvärden för omsättning. Genom rapporten fullgjordes den skyldighet som infördes
när koncentrationsförordningen ändrades senast i juni 1997. När rapporten utarbetades blev det klart att det
fanns ett antal grundläggande frågor som krävde en ytterligare genomgång. Kommissionen inledde därför
en omfattande omarbetning för att säkerställa att koncentrationsförordningen skall vara ett så relevant och
ändamålsenligt verktyg som möjligt. Följande frågor är exempel på de typer av frågor som undersöks:
Ligger de tröskelvärden för omsättning som fastställs i koncentrationsförordningen på lämpligast tänkbara
nivå? Hur skall man kunna maximera de potentiella fördelarna med de arrangemang för uppdelning av
arbetet som ingår i systemen för hänskjutande (artiklarna 9 och 22)? Är koncentrationsbegreppet enligt
definitionen i koncentrationsförordningen fortfarande relevant i en värld av strategiska allianser,
minoritetsinnehav och gemensamma tillverkningsföretag?
241. När det gäller tröskelvärden för omsättning måste bedömningen ses mot bakgrund av en av de
grundläggande principerna för EU:s konkurrenspolitik, nämligen ”one stop shop”-principen vid
granskning och kontroll av fusioner och andra koncentrationer som påverkar marknaderna i Europa.
Framför allt bekymras kommissionen av att det verkar finnas ett betydande antal transaktioner med
gränsöverskridande effekter som fortfarande faller utanför tillämpningsområdet för förordningen. Som
exempel kan nämnas två börsärenden (Euronext och IX) – som båda är av uppenbart europeiskt intresse
– som antingen saknade, eller inte skulle ha ansetts ha, en gemenskapsdimension på grundval av
tröskelvärdena i koncentrationsförordningen. Från kommissionens synpunkt väcker det frågan om
huruvida sådana transaktioner omfattar ett gemenskapsintresse, och om så är fallet, huruvida detta
intresse tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt. Från företagens synpunkt skapar detta problem framför allt
på grund av de flertal anmälningar som måste göras vilket innebär rättsosäkerhet, merarbete och ökade
kostnader.
242. I samband med 1997 års ändringar av koncentrationsförordningen ändrades också rutinerna när
det gäller att hänskjuta ärenden mellan kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna
(artiklarna 9 och 22). Avsikten med bestämmelserna var att göra det möjligt för kommissionen att
finslipa sina metoder för att dela arbetet med medlemsstaterna. Att inte ett enda fall av gemensam
begäran enligt artikel 22 har ägt rum sedan denna möjlighet infördes i mars 1998 är dock en tydlig
indikation på att systemet inte fungerar så som det var tänkt.
243. Kommissionen samlar för närvarande in fakta i samråd med medlemsstaterna och särskilt med
ansökarländerna samt med näringsliv och juridiska kretsar. Under 2001 kommer kommissionen att
utarbeta ett formellt samrådsdokument där den lägger fram sina slutsatser och rekommendationer till
ändringar. Detta kommer sedan att utgöra grunden för ytterligare ett samråd innan rekommendationerna
utfärdas.
Faktaruta 5: Det förenklade förfarandet
Syftet med införandet av det förenklade förfarandet är att öka effektiviteten när kommissionen
behandlar vissa typer av koncentrationer som i regel inte orsakar några konkurrensproblem. Detta
system infördes genom antagandet av tillkännagivandet om ett förenklat förfarande, och det
KONK. RAP. 2000
76 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
började tillämpas den 1 september 2000. Tillkännagivandet i dess fullständiga lydelse finns
tillgängligt på följande webbplats: http://europa.eu.int/comm/competition/mergers/legislation/
simplified_procedure/.
I kommissionens tillkännagivande om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa
koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 identifieras tre kategorier av ärenden
som skulle komma i fråga för ett kortfattat beslut som fattas av kommissionen vid utgången av den
sedvanliga enmånadsgranskningen. Tillkännagivandet gäller koncentrationer där
— två eller flera företag förvärvar gemensam kontroll över ett gemensamt företag, förutsatt
att det gemensamma företaget inte har någon, eller endast obetydlig, faktisk eller
planerad verksamhet inom EES (en omsättning på mindre än 100 miljoner euro och
tillgångar på mindre än 100 miljoner euro inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet),
— ingen av parterna bedriver verksamhet på samma produktmarknad och geografiska
marknad (horisontella förbindelser) eller på en produktmarknad i ett tidigare eller senare
marknadsled i förhållande till en produktmarknad där någon annan part i koncentrationen
är verksam (vertikala förbindelser), och
— två eller flera av parterna bedriver verksamhet på samma produktmarknad och
geografiska marknad eller på en produktmarknad i ett tidigare eller senare marknadsled,
under förutsättning att deras sammanlagda marknadsandel inte är 15 % eller mer för
horisontella och 25 % eller mer för vertikala förbindelser.
Det kortfattade beslutet kommer att innehålla information om parterna, koncentrationens
karaktär och de branscher som berörs, och i beslutet kommer det att anges att koncentrationen
förklaras förenlig med den gemensamma marknaden eftersom den omfattas av en eller flera
av kategorierna i tillkännagivandet. Vilken kategori som är tillämplig skall uttryckligen
anges. Liksom vid fullständiga beslut om godkännande kommer kommissionen att
offentliggöra en offentlig version av beslutet. Det blir inget pressmeddelande, men
godkännandet kommer att kungöras i kommissionens ”Midday Express”.
Det förenklade förfarandet kan minska den administrativa bördan för de anmälande parterna.
Medlemsstaterna och tredje parter kommer fortfarande att ha samma möjligheter att framföra
synpunkter eller ingripa som i det sedvanliga förfarandet. Vid behov kan kommissionen
dessutom när som helst återgå till ett normalt undersökningsförfarande.
B — Tillämpning av dominansprövningen
244. Enligt artikel 2.3 i koncentrationsförordningen skall en koncentration som skapar eller
förstärker en sådan dominerande ställning, som medför att den effektiva konkurrensen inom den
gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den påtagligt skulle hämmas, förklaras oförenlig
med den gemensamma marknaden. Kommissionen har tillämpat dominansprövningen i ärenden där
koncentrationen skulle leda till en enda dominerande marknadsaktör men också i ärenden där den
föreslagna transaktionen skulle ge upphov till kollektiv dominans.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 77
1. Ensam dominans
Ärendet Volvo/Scania
245. Uppkomsten av ensam dominans analyserades i ärendet Volvo/Scania ¥94∂, som var ett av de mest
framträdande ärendena under året. Efter att ha fastställt att marknaderna för tunga lastbilar och bussar
fortfarande är nationella, vilket har flera orsaker (olika tekniska krav och inköpsvanor samt betydande
prisdiskriminering t.o.m. i grannländerna) avslöjade kommissionens undersökning att den nya enheten
skulle nå en marknadsandel på 90 % i Sverige och 50–70 % i Irland, Norge och Finland. I detta klara och
entydiga exempel på klassisk horisontell överlappning och stora marknadsandelar undersökte
kommissionen noggrant koncentrationens ensidiga effekter också med sofistikerade ekonometriska
verktyg. Den föreslagna koncentrationen skulle ha förenat två företag som haft stabila och i stort sett
symmetriska marknadspositioner. Förutom att transaktionen skulle ha lett till uppkomsten av ett företag
som är flera gånger starkare än den närmaste konkurrenten, skulle den ha satt konkurrensen ur spel
mellan två särskilt starka och jämnstarka konkurrenter. I detta beslut klargjorde kommissionen också att
en konsekvent tillämpning av dominansprövningen på en relevant geografisk marknad oavsett dess
storlek inte bara följer koncentrationsförordningens anda och bokstav utan också garanterar
konsumenterna ett skydd mot effekterna av en dominerande ställning, både på små och stora marknader.
Kommissionens undersökning visade att de åtaganden som Volvo föreslog var otillräckliga för att lösa de
konkurrensproblem som koncentrationen orsakade. Kommissionen förbjöd slutligen transaktionen. Efter
förbudet har båda företagen hittat alternativa samarbetspartner (Renault respektive Volkswagen).
Ärendet Framatome/Siemens/Cogéma
246. Den 6 december 2000 godkände kommissionen ett gemensamt företag, där det franska företaget
Framatome SA:s och det tyska företaget Siemens AG:s verksamhet på kärnkraftsområdet sammanslås.
Enligt den ursprungliga anmälan omfattade det gemensamma företaget också en tredje deltagare,
Cogéma, ett annat franskt företag med verksamhet på kärnkraftsområdet. I sin ursprungliga form hotade
det gemensamma företaget att skapa eller förstärka en dominerande ställning på marknaderna för
element med kärnbränsle som används i kärnreaktorer. Ett formellt godkännande blev möjligt när man
kommit överens om att Cogéma inte skulle delta i det gemensamma företaget. Ytterligare en
förmildrande omständighet var att Frankrike utfäste sig att se till att Eléctricité de France (EdF) avyttrar
sin andel i Framatome och öppnar sin upphandlingspolicy i fråga om element med kärnbränsle. På det
sättet blir Europas största marknad för kärnkraftsproducerad el tillgänglig för konkurrenter till det nya
gemensamma företaget.
Ärendet AstraZeneca/Novartis
247. Under år 2000 godkände kommissionen också en viktig sammanslagning av
agrokemiverksamheterna i företagen AstraZeneca och Novartis till ett nybildat aktiebolag,
Syngenta. Mot bakgrund av den snabba konsolideringsprocessen i branschen fann kommissionen i
detta ärende att det var nödvändigt att inleda en etapp II-granskning av bildandet av det aktuella
företaget, som skulle bli störst i världen inom denna sektor. I nära samarbete med amerikanska
Federal Trade Commission godkände kommissionen transaktionen efter det att företagen föreslagit
betydande åtaganden. I sin ursprungliga tappning skulle transaktionen ha lett till att en dominerande
ställning skulle ha skapats eller förstärkts på 39 marknader för växtskyddsprodukter, där de
viktigaste är marknaderna för fungicider för skydd av spannmål och herbicider för skydd av majs.
Kommissionens slutsats grundade sig inte enbart på parternas marknadspositioner, utan också på
¥94∂
Ärende M.1672, 14.3.2000.
KONK. RAP. 2000
78 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
den prognostiserade framtida utvecklingen av deras produktportföljer. I detta ärende visade det sig
särskilt svårt att fastställa de relevanta produktmarknaderna (liksom i det liknande ärendet M.1932 –
BASF/American Cyanamid), då det innefattade fastställandet av ”substitutionskedjor” och frågor
avseende ”ensidig substitution” och konkurrensställningen för produkter med flera olika
användningsändamål.
248. Dominansprövningen har visat sig vara ett lämpligt verktyg för att undersöka effekterna av
företagskoncentrationer inte bara på de klassiska marknaderna inom den gamla ekonomin, till exempel
tillverkningsindustrin, utan också inom olika tjänstesektorer, främst telekommunikationer, Internet och
medier (däribland de olika tvärsektoriella kombinationerna). På sådana marknader bör verktygen för
koncentrationskontroll alltid tillämpas i syfte att slå vakt om de framsteg som uppnåtts genom
liberalisering och att möjliggöra inflödet av innovation på marknaden. Bägge syftena gynnar i sista hand
konsumenterna.
249. Situationer med vertikal integration och de åtföljande avskärmningseffekterna på marknaden
måste också granskas noggrant. Förutom att vertikal integration stärker den nya enhetens ställning i ett
led i leveranskedjan, och därigenom utestänger andra leverantörer från en eller flera vertikalt integrerade
marknader, ändrar den ofta de ekonomiska incitamenten för de samgående företagen, vilket leder till en
betydande förändring av marknadens funktion. Mest utmärkande för de ovannämnda tjänsterna, där
tillträde till distributionsnät är viktigt för tillhandahållandet av ett brett spektrum av tjänster, kan den s.k.
portvaktseffekten bli ett stort problem. Under år 2000 stötte kommissionen på denna portvaktseffekt i
samband med både horisontella och vertikala transaktioner. Den förbjudna koncentrationen WorldCom/
Sprint är ett iögonfallande typexempel där målvaktseffekten är följden av en horisontell överlappning,
dvs. en kombination av två operatörers distributionsnät (se analysen i faktaruta 6 nedan).
Faktaruta 6: MCI WorldCom/Sprint
Inledning
Kommissionen fattade den 28 juni 2000 ett beslut om att förbjuda det föreslagna samgåendet
mellan de två amerikanska telekommunikationsföretagen MCI WorldCom och Sprint därför att
det skulle ha skapat en dominerande ställning för den fusionerade enheten på marknaden för
tillhandahållande av Internetanslutningstjänster på hög nivå (top level connectivity).
Internetanslutningstjänster på hög nivå
Den föreslagna koncentrationen väckte likadana frågor som 1998 års fusion mellan WorldCom
och MCI (1), där kommissionen fann att samgåendet mellan WorldCom och MCI skulle ha skapat
en dominerande ställning på marknaden för tillhandahållande av Internetanslutningstjänster på
hög nivå.
De båda anmälande parterna hävdade att den marknadsdefinition som kommissionen använde i
beslutet WorldCom/MCI måste omprövas på grund av de dramatiska förändringar som ägt rum
inom Internetsektorn under de senaste åren. De påstådda förändringarna var framför allt
(1) Ärende M.1069 – WorldCom/MCI, beslut av den 8 juli 1998.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 79
liberaliseringen av telekommunikationsmarknaderna inom EU och den åtföljande ökningen av
antalet europeiska Internetleverantörer och innehållsleverantörer; ökad användning av
multihoming (användning av åtminstone två anslutningsleverantörer för att få Internetanslutning);
teknik för leverans av innehåll (sådan teknik gör det möjligt att reglera och begränsa det flöde av
trafik som överförs via Internet) och lägre priser på förhyrda förbindelser. Enligt parterna kunde
Internet därför inte betraktas som hierarkiskt, och europeiska Internetleverantörer var inte längre
beroende av de största (amerikanska) leverantörerna av Internetanslutningstjänster för att få global
Internetanslutning.
Kommissionens undersökning visade dock att ingen av de faktorer som åberopades av de
anmälande parterna hade haft någon betydande inverkan på marknadens struktur. Kommissionen
medgav att beroendet av leverantörer av Internetanslutningstjänster på hög nivå hade minskat
något och att mer Internettrafik ägde rum inom EU tack vare ett ökat europeiskt innehåll och en
utbyggnad av de europeiska näten. Även de största europeiska leverantörerna av
Internetanslutningstjänster var dock fortfarande starkt beroende av leverantörerna av
Interanslutningstjänster på hög nivå för att få världsomspännande anslutningstjänster, och de
kunde inte utöva något konkurrenstryck på leverantörerna av Internetanslutningstjänster på hög
nivå. Kommissionen fann att Internet fortfarande hade en hierarkisk struktur och att den relevanta
marknaden för en bedömning av detta ärende var marknaden för tillhandahållande av
Internetanslutningstjänster på hög nivå.
Vad beträffar konkurrensen på denna marknad, visade kommissionens undersökning att MCI
WorldCom hade behållit sin ledande ställning som leverantör av Internetanslutningstjänster på
hög nivå med Sprint som en av de viktigaste konkurrenterna. Undersökningen visade också att
fusionen, genom sammanslagningen av parternas omfattande nätverk och stora kundbas, skulle ha
lett till uppkomsten av ett företag av en sådan absolut och relativ storlek jämfört med
konkurrenterna att både konkurrenter och kunder skulle ha varit beroende av det nya företaget för
att få Internetanslutningstjänster på hög nivå. Det skulle ha gjort det möjligt för det sammanslagna
företaget att bedriva sin verksamhet oberoende av såväl kunder som konkurrenter och gett det en
möjlighet att kontrollera den tekniska utvecklingen, höja priser och styra marknaden genom
selektiv försämring av sina anslutningar till konkurrenterna. Kommissionen ansåg därför att
fusionen såsom den ursprungligen anmäldes skulle ha orsakat allvarliga konkurrensproblem
genom att ge upphov till en dominerande ställning eller stärka WorldComs dominerande ställning
på den globala marknaden för tillhandahållande av Internetanslutningstjänster på hög nivå. Med
tanke på Internets hierarkiska struktur och marknadens globala karaktär skulle detta ha påverkat
konsumenterna i hela världen.
För att avhjälpa de problem som kommissionen påpekat åtog sig parterna att avskilja och avyttra
en del av Sprints Internetverksamhet från Sprints övriga verksamhet. Åtagandet motsvarade i stort
sett det åtagande som kommissionen godkände i beslutet i ärendet WorldCom/MCI. I det
föregående ärendet ansåg kommissionen att avyttringen av en del av MCI:s Internetverksamhet
avhjälpte konkurrensproblemen. Med stöd av sina erfarenheter av denna avyttring och
undersökningen av ärendet MCI WorldCom/Sprint fann kommissionen dock att förslaget var
otillräckligt för att lösa de konkurrensproblem som fusionen orsakade. Kommissionen ansåg
framför allt att förslaget var olämpligt när det gällde att med tillräcklig säkerhet fastställa att den
korrigerande åtgärden skulle återställa den effektiva konkurrensen på marknaden för
Internetanslutningstjänster på hög nivå. Parterna tog tillbaka sina föreslagna korrigerande åtgärder
på ett sent stadium av förfarandet.
KONK. RAP. 2000
80 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
Övriga marknader
I samband med sin undersökning granskade kommissionen också andra potentiella
konkurrensproblem gällande globala telekommunikationstjänster och internationella
taltelefonitjänster. Förutom vissa frågor som kommissionen gjorde de amerikanska myndigheterna
uppmärksamma på när det gällde dessa marknader upptäcktes inga konkurrensproblem som
påverkade Europa. De undersökta frågorna och kommissionens slutsatser om dessa marknader
förklaras mer i detalj i det pressmeddelande som arbetsgruppen för företagskoncentrationer och fusioner lagt ut på sin webbplats.
Förfarande
Dagen innan kommissionen skulle fatta sitt beslut om den föreslagna fusionen tog parterna tillbaka
sitt föreslagna åtagande och sin anmälan till kommissionen. Kommissionen ansåg det ändå
nödvändigt att fatta beslutet, eftersom parterna endast tog tillbaka sin anmälan men inte avstod från
det underliggande avtalet, som föranledde skyldigheten att anmäla den föreslagna transaktionen.
Samarbete med amerikanska justitiedepartementet
Den föreslagna koncentrationen mellan MCI WorldCom och Sprint behandlades parallellt av
kommissionen och det amerikanska justitiedepartementet. Enligt det bilaterala avtalet från 1991
om samarbete i konkurrensärenden mellan Europeiska kommissionen och Amerikas förenta stater
genomförde de båda myndigheterna självständiga och separata under sökningar, men
kommissionen och det amerikanska justitiedepartementet hade goda arbetsrelationer under alla
etapper av förfarandet. Som exempel kan nämnas att företrädare för det amerikanska
justitiedepartementet deltog i en hearing i Bryssel, och en företrädare för kommissionen var
närvarande under ett av de möten på hög nivå som ägde rum på det amerikanska
justitiedepartementet. Justitiedepartementet väckte den 27 juni 2000 talan vid en amerikansk
domstol, där det motsatte sig den förslagna fusionen av skäl som bland annat gällde marknaden för
tillhandahållande av anslutningstjänster på hög nivå.
Senare utveckling
Den 13 juli 2000 tillkännagav MCI WorldCom och Sprint att de hade hävt sitt fusionsavtal.
Den 27 september 2000 väckte MCI WorldCom (numera WorldCom) talan enligt artiklarna 230
och 231 i EG-fördraget för att få kommissionens beslut ogiltigförklarat.
Ärendet Vodafone-Airtouch/Mannesmann
250. Ett annat ärende i samma kategori är transaktionen Vodafone/Mannesman, som gav upphov till
konkurrensfarhågor på tillväxtmarknaden för alleuropeiska sömlösa mobiltelefonitjänster.
Tillhandahållandet av dessa tjänster är starkt beroende av operatörernas möjlighet att exakt lokalisera
sina kunder när dessa är utom räckhåll för operatörernas eget nätverk. Kommissionens undersökning har
visat att det finns en ökande efterfrågan på sådana tjänster från internationellt rörliga kunder, särskilt
stora företag med omfattande gränsöverskridande affärsverksamhet i Europa. Efter fusionen skulle den
nya enheten ha ett unikt manöverutrymme på den gemensamma marknaden, med ensam kontroll över
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 81
mobiloperatörer i åtta medlemsstater och gemensam kontroll i tre. Det verkade som om den
sammanslagna enheten tack vare detta stora utrymme skulle ha unika möjligheter att bygga upp ett
integrerat nätverk som skulle göra det möjligt att på kort tid börja tillhandahålla avancerade sömlösa
alleuropeiska tjänster, åtminstone i de medlemsstater där den har ensam kontroll. Å andra sidan skulle
den fusionerade enhetens konkurrenter inte kunna upprepa detta på kort eller medellång sikt (i
genomsnitt 3–5 år), på grund av sina segmenterade täckningsområden och svårigheterna att integrera sina
nätverk till ett enda sömlöst nätverk. Koncentrationen godkändes slutligen efter det att parterna gjort
vissa åtaganden. De korrigerande åtgärder som godkändes med avseende på detta specifika problem
innebar att andra mobiloperatörer gavs möjlighet att tillhandahålla sina kunder alleuropeiska avancerade
sömlösa tjänster genom att använda den fusionerade enhetens integrerade nätverk. Detta åtagande
begränsades dock till en treårsperiod på grund av den snabba utvecklingen inom denna sektor, bland
annat när det gäller tilldelningen av UMTS-licenser och det faktum att konkurrenterna med största
sannolikhet kommer att försöka bygga upp alternativa infrastrukturer.
Ärendet AOL/Time Warner
251. I fall av vertikal integration är det viktigt att inse att avskärmningseffekter kan uppstå, särskilt när
den ena av de samgående parterna har ett betydande marknadsinflytande i ett tidigare eller senare
marknadsled. I ärendet America Online Inc (AOL)/Time Warner befarade kommissionen att AOL skulle
komma att kontrollera den ledande leverantören av upphovsrättsligt skyddad musik i Europa på grund av
fusionen med Time Warner (som i sin tur hade planerat att slå ihop sin musik- och bokförlagsverksamhet
med EMI:s motsvarande verksamhet) och på grund av sina gemensamma företag med Bertelsmann i
Europa. AOL är den ledande Internetleverantören i Förenta staterna och den enda med verksamhet i hela
Europa. Time Warner är ett av världens största medie- och underhållningsföretag med intressen i tvbolag, utgivning av böcker och tidskrifter, musik, filmunderhållning och kabelnät. Koncentrationen gav
upphov till den första vertikalt integrerade Internetleverantören som distribuerar program som Time
Warner har rättigheterna till (musik, nyheter, filmer osv.) via AOL:s distributionsnät på Internet.
252. På grund av strukturella kopplingar och vissa avtalsarrangemang med Bertelsmann skulle
den nya enheten också ha företräde till Bertelsmanns programinnehåll och i synnerhet till
Bertelsmanns stora musikbibliotek. Därmed skulle det nya företaget ha haft kontroll över den
ledande distributören av upphovsrättsligt skyddad musik i Europa, där Time Warner och
Bertelsmann tillsammans har ungefär en tredjedel av marknaden. Mot bakgrund av detta var det
sannolikt att den nya enheten skulle ha uppnått en dominerande ställning på tillväxtmarknaden för
direktdistribution av musik via Internet genom att bli en ”portvakt” och därmed kunnat diktera
villkoren för distribution av ljudfiler över Internet. Dessutom skulle det ha varit möjligt för den nya
enheten att formatera Time Warners och Bertelsmanns musik på ett sätt som är kompatibelt endast
med AOL:s programvara för musikuppspelning, Winamp, men inte med konkurrerande
programvara. Däremot skulle Winamp ha kunnat spela upp musik från konkurrerande skivbolag,
som vanligen använder format som inte är företagsspecifika. På grund av de tekniska begränsningar
som kännetecknar annan programvara för musikuppspelning skulle den nya enheten därför också ha
kunnat införa Winamp som den dominerande programvaran.
253. Kommissionen kunde godkänna transaktionen tack vare ett åtgärdspaket som i huvudsak syftade
till att bryta banden mellan Bertelsmann och AOL. Detta kommer att ske gradvis, under överinseende av
en oberoende övervakare som skall se till att åtagandena fullgörs. Ett antal interimistiska åtgärder skall
säkerställa att det råder full konkurrens mellan de två företagen tills Bertelsmann dragit sig ur helt och
hållet.
KONK. RAP. 2000
82 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
Ärendet Vivendi/Canal+/Seagram
254. Liknande problem med vertikal integration och avskärmning lyftes fram i ärendet Vivendi/
Canal+/Seagram. Kommissionens farhågor för konkurrensen gällde främst marknaderna för betal-tv
(där Canal+ är den dominerande aktören i Europa), den alleuropeiska tillväxtmarknaden för portaler och
tillväxtmarknaden för direktuppspelning av musik. I fråga om marknaden för betal-tv fann
kommissionen att Canal+ sannolika exklusiva tillgång till premiumrättigheter för filmer ¥95∂ som
producerats och samproducerats av Seagram’s Universal skulle ha stärkt dess dominerande ställning i
Belgien, Spanien, Frankrike, Italien och Nederländerna och skapat en dominerande ställning på samma
marknad i Norden.
255. Bland åtagandena ingår att konkurrenterna får tillträde till Universals produktion och
samproduktion av filmer. Parterna åtog sig särskilt att inte bevilja Canal+ s.k. first-window-rättigheter ¥96∂
för mer än 50 % av Universals produktion och samproduktion. Detta åtagande gäller i vissa europeiska
länder under en femårsperiod.
256. Genom att Universals musikinnehåll skulle fogas till Vivendis portal Vizzavi gav transaktionen
också upphov till allvarliga farhågor för att en dominerande ställning skulle uppstå på den alleuropeiska
tillväxtmarknaden för portaler och på tillväxtmarknaden för direktuppspelning av musik. Problemet
avhjälptes genom att Vivendi erbjöd sig att ge konkurrerande portaler tillgång till Universals onlinemusikinnehåll under en femårsperiod.
Ärendet TotalFina/Elf
257. Också företagskoncentrationer inom den gamla ekonomin har orsakat problem som gäller
vertikal integration. TotalFinas övertagande av Elf-Aquitaine föranledde en analys av frågan om ensam
dominerande ställning, som väcktes av sammanslagningen av de nationella förstarangsaktörerna och
risken för uppkomst av verkliga nationella marknadsledare. Kommissionen var angelägen om att
identifiera och eliminera överlappningar och också flaskhalsar i verksamheten som skulle göra det
möjligt för den nya enheten att låsa marknaden till sin fördel genom att kontrollera importlogistik,
transport och distribution av raffinerade oljeprodukter. På marknaderna för partihandel med bränsle och
eldningsolja skulle den nya enheten, förutom att den skulle ha äventyrat konkurrensbalansen på den
franska marknaden, också effektivt ha kontrollerat ”logistikkedjan”, dvs. de flesta franska importdepåer,
de tre viktigaste rörledningarna som försörjer hela Frankrike samt ett stort antal lokala depåer. Dessutom
skulle den nya enheten ha fått en dominerande ställning på marknaden för försäljning av motorbränsle
vid de franska motorvägarna. På marknaden för gasol skulle den nya enheten ha fått en dominerande
ställning, särskilt genom sin kontroll av logistisk infrastruktur för import, lagring och tappning som
skulle ha gjort den helt oberoende i hela Frankrike, och befriat den från behovet att kunna anlita
konkurrenternas infrastruktur, såsom är brukligt i branschen. Transaktionen krävde en noggrann
granskning också därför att den väntades ha en betydande inverkan på marknader som är mycket viktiga
för konsumenterna, framför allt marknaderna för motorbränsle, eldningsolja och energiresurser i
allmänhet. Kommissionen kunde godkänna affären tack vare korrigerande åtgärder som avhjälpte de
olika konkurrensproblemen, förutom dem som nämns ovan. Sammanfattningsvis har TotalFina i
huvudsak åtagit sig att sälja en stor andel av sina investeringar i transport- och lagringslogistik (en
transaktion som väntas leda till en grundläggande omläggning av oljelogistiken i Frankrike), att avstå
¥95∂
¥96∂
För att kunna konkurrera effektivt på betal-tv-marknaden, måste betal-tv-operatörer förvärva nyckelprodukter såsom
premiumfilmer.
S.k. first window-releaser är premiumfilmer som visas i betal-tv en kort tid efter sin biografpremiär, innan de visas mer
allmänt på tv.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 83
från 70 servicestationer vid motorvägar och att sälja Elf Antargas, vilket kommer att avlägsna alla
överlappningar mellan de samgående parternas gasolverksamhet. De flesta av dessa avyttringar hade
genomförts i slutet av år 2000.
258. Den 13 september tillbakavisade kommissionen ett förslag från TotalFina Elf enligt vilket ett
antal köpare skulle köpa de motorvägsservicestationer som TotalFina Elf åtagit sig att sälja. Med tanke
på den marknadsstruktur som förslaget skulle leda till beslutade kommissionen att två av de föreslagna
köparna inte tillräckligt kunde styrka sin bärkraftighet som potentiella eller verkliga aktörer på de
ifrågavarande marknaderna och sin förmåga att upprätthålla och utveckla en effektiv konkurrens.
TotalFina Elf föreslog en ny förteckning över köpare som framför allt omfattade snabbköpskedjan
Carrefour som ny marknadsaktör. Kommissionen godkände den nya förteckningen den 7 november
2000. Det ena av de två företag som ursprungligen underkändes av kommissionen, dvs. ”Le Mirabellier”,
uteslöts av TotalFina Elf ur den slutliga förteckningen över föreslagna köpare. Le Mirabellier väckte
talan enligt artikel 230 i EG-fördraget om ogiltigförklaring av kommissionens beslut och om
interimistiska åtgärder och begärde att det ifrågasatta beslutet skulle uppskjutas och att kommissionen
skulle ålägga TotalFina Elf att inställa genomförandet av sina åtaganden. Ansökan om interimistiska
åtgärder avslogs av EG-domstolen den 17 januari 2001.
2. Kollektiv dominans
259. Kommissionen har tillämpat dominansprövningen enligt artikel 2.3 i koncentrationsförordningen
i ärenden där koncentrationen skulle leda till att en kollektivt dominerande ställning uppkommer. EGdomstolen och förstainstansrätten har uttalat sitt stöd för kommissionens synsätt. När kommissionen
granskar kollektiv dominans och dess effekter, är den medveten om de enskilda sektorernas särdrag och
håller sig strikt till en analys från fall till fall utan förutfattade meningar. En intressant prejudikatssamling
håller på att byggas upp, som så småningom kommer att ligga till grund för ett kommande
tillkännagivande om kollektiv dominans.
260. Under år 2000 undersöktes frågan om kollektiv dominans i ett antal ärenden, som också
omfattade ärenden inom tjänstesektorn, t.ex. VEBA/VIAG och den återkallade transaktionen EMI/Time
Warner.
Ärendet VEBA/VIAG
261. Kommissionen granskade ärendet VEBA/VIAG parallellt med Bundeskartellamts
undersökning av ärendet RWE/VEW. Med anledning av dessa två transaktioner skulle de två nya
enheterna ha kontrollerat mer än 80 % av den tyska marknaden för förbunden eldistribution. Ett
antal faktorer skulle ha främjat hemligt samförstånd, bland annat produktens totala homogenitet,
den öppna marknaden, likartade kostnadsstrukturer till följd av en liknande uppsättning kraftverk
och ett antal gemensamt drivna stora kraftverk, omfattande inbördes samverkan mellan VEBA/
VIAG och RWE, förväntad liten ökning av efterfrågan och låg priselasticitet för elektriciteten som
produkt. Båda transaktionerna godkändes tack vare de åtaganden som parterna gjorde till respektive
myndigheter. Åtagandena bestod huvudsakligen av avyttringar som påverkade ett stort antal
aktieinnehav särskilt i den östra delen av Tyskland, vilket bröt viktiga kopplingar mellan de två nya
koncernerna och omvandlade VEAG, en viktig elproducent som kontrolleras gemensamt av
duopolen, till en självständig konkurrent. Åtagandena skapade också förutsättningar för
förbättringar när det gäller de grundläggande regler som styr överföring via det nätverk som drivs av
de två ledande förbundna enheterna.
KONK. RAP. 2000
84 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
Ärendet Outokumpu/Avesta Sheffield
262. Kommissionen tillämpar inte automatiskt kriteriet för bedömning av kollektiv dominans
(dvs. det kriterium som har till syfte att fastställa om marknaden är utsatt för kollektiv dominans, såsom
graden av marknadskoncentration, marknadens öppenhet, produkthomogenitet, marknadstillväxt,
inträdeshinder, utjämnande marknadsinflytande, strukturella kopplingar osv.). I ärendet Outokumpu/
Avesta Sheffield skulle transaktionen ha lett till en minskning av antalet tillverkare av varmvalsade och
kallvalsade platta stålprodukter inom EU från sex till fem. Trots att marknaden är relativt öppen och
inträdeshindren höga, framgick det tydligt av kommissionens undersökning att tillväxten är hög (mer än
5 % per år), vilket leder till ett högre kapacitetsutnyttjande. Kommissionen ansåg att dessa faktorer
tillsammans med företagens olika kostnadsstrukturer inte skulle ha främjat uppkomsten av
samordningseffekter på marknaden.
Ärendena Alcan/Péchiney/Alusuisse
263. Ett antal koncentrationer inom aluminiumsektorn som undersöktes under år 2000 gjorde det
möjligt för kommissionen att precisera sin uppfattning i frågor som gäller hemlig samverkan, även om
dessa koncentrationer närmast orsakade problem som gällde ensam dominans. I ärendet Alcan/Péchiney
grundade sig kommissionens bedömning främst på idén att de samgående parterna skulle kunna använda
en strukturell koppling, i detta fall ett gemensamt företag, till en konkurrent som ett sätt att avskräcka
denna från att inleda ett priskrig.
264. Sammanslagningen av de tre företagen Alcan, Pechiney och Alusuisse skulle ha fört samman
företag med verksamhet inom alla aluminiumsektorer och gett upphov till världens näst största
aluminiumproducent. På grund av att Alcan erbjöd de två övriga företagen aktieutbyte, kunde den ena
fusionen genomföras utan den andra, och kommissionen kunde göra en fördjupad undersökning av de två
ärendena var för sig. Transaktionen Alcan/Pechiney genomfördes inte och parterna avstod från den
eftersom kommissionen övervägde att anta ett beslut om att förbjuda transaktionen. Däremot godkände
kommissionen transaktionen Alcan/Alusuisse på det villkoret att vissa åtaganden om avyttring gjordes.
Ärendena Alcoa/Reynolds, Rexam/American National Can
265. I ett annat ärende som gällde ensam dominans (Alcoa/Reynolds) fick kommissionen värdefulla
erfarenheter av hur anbudsmarknaderna fungerar. Dessa erfarenheter, som tillämpades i ärendet Rexam/
American National Can, gav kommissionen en möjlighet att konstatera att en situation med kollektiv
dominans kan uppstå och kvarstå på marknader där affärer görs genom regelbundet återkommande
anbudsomgångar.
3. Potentiell konkurrens
Ärendet Air Liquide/BOC
266. Det bör slutligen nämnas att kommissionen i ärendet Air Liquide/BOC hade tillfälle att analysera
den s.k. indirekta effekten av en koncentration, särskilt dess inverkan på potentiell konkurrens. Lämplig,
sannolik och tillräcklig potentiell konkurrens förs fram som ett försvarsargument som skulle kunna tala
för att en koncentration bör godkännas.
267. I det ifrågavarande ärendet fann kommissionen att den föreslagna fusionen skulle ha stärkt
BOC:s dominerande ställning i Förenade kungariket och Irland genom att avlägsna hotet om
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 85
marknadsinträde från den mest sannolika utmanaren och genom att minska sannolikheten för andra
leverantörers marknadsinträde. BOC hade en extremt stark dominerande ställning, med en andel på
närmare 100 % av vissa marknader. Båda parterna konstaterades ha vissa ytterligare fördelar på sina
hemmamarknader, inte minst på grund av vertikal integration. En annan effekt som fusionen skulle ha
gett upphov till var att den nya enheten skulle ha skapat ett unikt distributionsnät i Europa, som skulle ha
gett den ytterligare möjligheter att hindra andra aktörer från att komma in på marknaden. Mot bakgrund
av detta fann kommissionen att BOC:s dominerande ställning skulle stärkas om den mest trovärdiga
potentiella nya aktören på den brittiska marknaden, dvs. Air Liquide, försvann. Parterna avstod slutligen
från affären efter det att förhandlingarna med amerikanska Federal Trade Commission strandat.
C — Korrigerande åtgärder
268. I december 2000 antog kommissionen sitt tillkännagivande om korrigerande åtgärder ¥97∂, och
blev därmed den första konkurrensmyndigheten som utfärdade sådana riktlinjer eller råd på detta
område. Syftet med tillkännagivandet är att klart och objektivt fastställa de administrativa och materiella
principer som skall ligga till grund för kommissionens bedömning av korrigerande åtgärder.
Tillkännagivandet föregicks av ett omfattande samråd under flera månaders tid med medlemsstaterna
samt med näringslivet och juridiska kretsar.
269. I tillkännagivandet fastställs endast de grundläggande principerna, och det bör noteras att
kommissionens praxis på området för korrigerande åtgärder utvecklas mycket snabbt och att
kommissionen, för att kunna behandla frågor från fall till fall, måste ha en viss flexibilitet. Dessutom
ökar antalet koncentrationsärenden som omfattar korrigerande åtgärder så snabbt att det blir allt svårare
att hålla jämna steg med utvecklingen på detta område. För att sätta den följande diskussionen i sitt rätta
sammanhang kan det nämnas att det enbart under de två senaste åren har förekommit omkring 50
ärenden där kommissionen har godtagit åtaganden om korrigerande åtgärder från de samgående parterna
innan den tilllåtit transaktionerna att fortsätta.
270. I tillkännagivandet betonas de generella principer som stöder kommissionens förfaranden. Det
framhävs särskilt att medan det är kommissionen som skall visa att en koncentration skapar eller
förstärker en dominerande ställning som kan hämma konkurrensen, åligger det parterna att visa att de
korrigerande åtgärder de erbjuder kommer att avhjälpa de konkurrensproblem som kommissionen
konstaterat.
271. Kommissionen måste ta hänsyn till flera olika faktorer få att nå fram till en slutsats om huruvida
en korrigerande åtgärd kommer att återställa konkurrensen. Vilken typ av korrigerande åtgärd som
föreslås är en avgörande faktor, men kommissionen måste också beakta risken att en föreslagen
korrigerande åtgärd inte kommer att kunna vidtas fullständigt och i tid.
272. Såsom erfarenheterna av behandlingen av förslag till korrigerande åtgärder har visat måste de
korrigerande åtgärderna inte bara verka lämpliga för att återställa konkurrensen, utan de måste också
göra det på ett effektivt sätt. Det är till exempel inte längre tillräckligt för kommissionen att godta att
avyttringen av överlappande verksamheter nödvändigtvis kommer att lösa konkurrensproblem som
orsakats av en viss fusion eller koncentration. Även om lämpliga tillgångar kan identifieras, kanske det
inte räcker att bara sälja dessa tillgångar, oavsett vem som köper dem. De tillgångar som skall säljas
¥97∂
EGT C 68, 2.3.2001. Tillkännagivandet är tillgängligt på Internet: http://europa.eu.int/comm/competition/mergers/legislation/.
KONK. RAP. 2000
86 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
måste inte bara vara en pågående affärsverksamhet, utan de måste också säljas till någon som har den
rätta motivationen att konkurrera på marknaden.
273. Ett av årets ärenden (TotalFina/Elf Aquitaine) ¥98∂ åskådliggör tydligt båda dessa omständigheter.
För det första underkände kommissionen ett förslag till köpare som lades fram av TotalFina Elf därför att
köparna i fråga inte hade tillräcklig motivation att skapa en effektiv konkurrens på marknaden för
bensinförsäljning vid de franska motorvägarna. För det andra hade parterna föreslagit att sälja flera
tillgångar för att avhjälpa konkurrensproblem i gasolbranschen. På grund av det negativa resultatet
av kommissionens marknadsundersökning angående de föreslagna korrigerande åtgärdernas
genomförbarhet måste de dock åta sig att avyttra ett helt dotterbolag, vilket utgjorde en korrigerande
åtgärd som gick klart längre än att avlägsna överlappningen.
274. Det finns ärenden där avyttringsförslagets genomförbarhet i stor utsträckning beror på köparens
identitet, på grund av att tillgångarna är en del av affärsverksamheten. Under sådana omständigheter
godkänner kommissionen koncentrationen endast om parterna åtar sig att inte fullfölja den anmälda
transaktionen förrän de har ingått ett bindande avtal med en köpare av den avyttrade verksamheten (s.k.
upfront buyer) som godkänts av kommissionen. Det första, och hittills enda, ärendet där kommissionen
ställt detta villkor var Bosch/Rexroth ¥99∂. För att mildra kommissionens farhågor för att den verksamhet
som skall säljas försvagas innan den säljs, och mot bakgrund av vissa tvivel om att man skulle hitta en
stark köpare, åtog sig Bosch att försöka hitta en köpare på förhand.
275. I tillkännagivandet slås fast att även om avyttringar är den korrigerande åtgärd som föredras, är
det inte den enda typen av korrigerande åtgärder som kommissionen kan godta. Det kan finnas lägen där
en avyttring inte är möjlig, eller där de ifrågavarande konkurrensproblemen kan ha sin grund i särskilda
omständigheter kring transaktionen, t.ex. förekomst av avtal om ensamrätt, sammanslagning av nätverk
eller sammanslagning av nyckelpatent. Ett exempel på ett ärende där åtgärdspaketet förutom avyttringar
innehöll sådana inslag var Astra Zeneca/Novartis ¥100∂, en koncentration som gav upphov till världens
största växtskyddsföretag. För att få ett godkännande från kommissionen föreslog parterna omfattande
korrigerande åtgärder. Förslaget bestod inte bara av försäljning av produkter med en sammanlagd global
försäljning på mer än 250 miljoner euro under år 2000, utan också av försäljning av rättigheterna till
produkter och upphävande av distributionsavtal för produkter från tredje part.
276. Ett annat exempel på ett ärende där man åtgärdade ett problem som inte kunde lösas genom
avyttring utan genom att sänka inträdeshindren var Vodafone Airtouch/Mannesmann ¥101∂. Syftet med den
korrigerande åtgärden i det ärendet var att lösa problemen på tillväxtmarknaden för sömlösa
alleuropeiska mobiltelekommunikationstjänster för företagskunder och marknaderna för alleuropeiska
roamingtjänster. För att avhjälpa problemen lämnade parterna åtaganden för att ge andra mobiloperatörer
en möjlighet att tillhandahålla sina kunder dessa tjänster genom att använda Vodafone Airtouch/
Mannesmanns integrerade nätverk. På grund av den snabba utvecklingen inom denna sektor och
beviljandet av tredje generationens UMTS-licenser och på grund av att konkurrenterna kommer att
försöka bygga upp alternativa infrastrukturer har åtagandena begränsats till en treårsperiod.
277. Ju mer invecklad en transaktion är, desto osäkrare blir bedömningen av hur effektiva de
föreslagna korrigerande åtgärderna är. Parterna i en transaktion bör därför tänka sig för innan de lägger
fram ett paket med alltför invecklade korrigerande åtgärder, eftersom det kan ifrågasätta hela projektets
¥98∂
¥99∂
¥100∂
¥101∂
Ärende COMP/M.1628, 9.2.2000.
Ärende COMP/M.2060, 13.12.2000.
Ärende COMP/M.1806, 26.7.2000.
Ärende COMP/M.1795, 12.4.2000.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 87
genomförbarhet. En viktig princip som har betonats av kommissionsledamot Mario Monti flera gånger
under året är att lösningen av ett problem inte får vara mer invecklad än det problem som skall lösas.
278. Ytterligare ett drag som varit typiskt för en del av de korrigerande åtgärder som godkändes under
år 2000 är att kommissionen har krävt att minoritetsinnehav och kopplingar mellan konkurrerande
företag som skulle kunna hindra en effektiv konkurrens på vissa marknader skall elimineras. Detta
skedde i ärendet Vivendi/Canal+/Seagram ¥102∂, genom att innehavet i BSkyB såldes, och i ärendet AOL/
Time Warner ¥103∂, där kopplingarna till Bertelsmann bröts. Frågan var aktuell också i ärendet Generali/
INA ¥104∂, där godkännandet förenades med villkoret att minoritetsinnehav i konkurrerande
försäkringsföretag skall säljas, samt i transaktionen Volvo/Renault VI ¥105∂, som godkändes först efter det
att Volvo gått med på att sälja det minoritetsinnehav företaget hade köpt i Scania, Volvos viktigaste
konkurrent i Norden.
D — Samarbete
1. Samarbete med medlemsstaterna
279. En landvinning som blivit en självklarhet i så hög grad att den ofta förbises är att EG:s
koncentrationskontroll tar särskild hänsyn till de synpunkter och lösningsmodeller som framförs av
de behöriga konkurrensmyndigheterna i EU:s 15 medlemsstater. I etapp I-undersökningar (som
varar 4–6 veckor) tillsänds medlemsstaterna en kopia av varje anmälan som görs enligt
koncentrationsförordningen och underrättas om eventuella åtaganden som de berörda företagen lämnat
för att avhjälpa konkurrensproblem. Medlemsstaterna kan framföra sina synpunkter när som helst under
förfarandet och har dessutom möjlighet att begära att ett ärende hänskjuts till dem, om villkoren i artikel
9 i koncentrationsförordningen uppfylls. Under år 2000 fattade kommissionen nio beslut enligt artikel 9,
två ärenden hänsköts i sin helhet ¥106∂ till de brittiska myndigheterna, medan fyra hänsköts delvis, till
Spanien, Frankrike och Förenade kungariket ¥107∂.
280. Samarbetet i etapp II-undersökningar (ytterligare en fyramånadersperiod) är ännu intensivare. I
detta samarbete informeras medlemsstaterna ingående om kommissionens beslut att inleda ett etapp IIförfarande, om kommissionens invändningar och om parternas svar på dessa, de inbjuds till hearingen,
informeras om eventuella åtaganden som föreslås och om kommissionens synpunkter på dessa åtaganden
och sist men inte minst samråder kommissionen med medlemsstaterna om utkastet till beslut i varje etapp
II-ärende under ett möte med Rådgivande kommittén. Möten med Rådgivande kommittén ordnas
också för viktiga aspekter som inte gäller själva ärendet, t.ex. tillkännagivanden från kommissionen
som ger vägledning och definierar kommissionens politik i fråga om olika aspekter på
koncentrationsförordningen samt för ärenden som omfattar böter. Under år 2000 höll Rådgivande
kommittén inte mindre än 18 möten (som ibland gällde mer än ett ärende eller mer än en fråga).
¥102∂
¥103∂
¥104∂
¥105∂
¥106∂
¥107∂
Ärende COMP/M.2050, 13.10.2000.
Ärende COMP/M.1825, 11.10.2000.
Ärende COMP/M.1712, 12.1.2000.
Ärende COMP/M.1980, 1.9.2000.
Ärende M.1779 – Anglo American/Tarmac och M.1827 – Hanson/Pioneer.
Två hänskjutanden i ärendet M.1684 – Carrefour/Promodes, ett till de franska myndigheterna, ett till de spanska; ärende
M.2044 – Interbrew/Bass och ärende M.2154 – C3D/Rhone/GoAhead, båda till Förenade kungariket.
KONK. RAP. 2000
88 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
281. Under år 2000 har kommissionens och medlemsstaternas gemensamma ansträngningar medfört
att man i de flesta omröstningar i enskilda koncentrationsärenden i Rådgivande kommittén har uttryckt
ett enhälligt stöd för kommissionens ståndpunkt, och övriga frågor har godkänts med enkel majoritet
(mätt i antalet röster i enskilda frågor). I över hälften av ärendena var hela kommittén enig med
kommissionen i alla frågor. Beträffande övriga ärenden var hela kommittén enig med kommissionen i en
del av frågorna medan en majoritet av medlemmarna var enig med kommissionen i en del av dem.
282. Det finns många ärenden där en enskild medlemsstat har ett särskilt intresse att bevaka och där
den därför står i nära kontakt med kommissionen. I många av dessa ärenden har medlemsstaterna gett
nyttiga bidrag till konkurrensbedömningen. Ett iögonfallande exempel på samarbete mellan
kommissionen och en medlemsstat under år 2000 var ärendet VEBA/VIAG. I detta ärende lyckades
kommissionen och tyska Bundeskartellamt på ett anmärkningsvärt sätt koppla samman två ärenden, så
att Bundeskartellamt parallellt undersökte ett snarlikt ärende inom elsektorn, nämligen RWE/VEW. Det
intensiva samarbetet ledde till konsekventa och tillfredsställande resultat, och det kommer att ha en
mycket gynnsam inverkan på liberaliseringsprocessen inom denna sektor. Ett annat exempel var
Generali/INA, där det italienska konkurrensverket gav kommissionens undersökning sitt stora stöd
särskilt vid bedömningen av de föreslagna korrigerande åtgärderna.
2. Koncentrationskontrollens internationella dimension
283. På grund av den sammanlagda effekten av internationalisering, tekniska förändringar och
omstrukturering har den globala ökningen av antalet företagskoncentrationer fortsatt, vilket ytterligare
framhäver behovet av att stärka den internationella dimensionen i EG:s koncentrationskontroll. I
dagsläget har mer än 60 länder krav på att koncentrationer skall förhandsanmälas, och det stadigt ökande
antalet konkurrensmyndigheter som tillämpar nationella lagar på företagskoncentrationer har lett till att
vissa företag har varit tvungna att ansöka hos upp till 40 olika myndigheterna om att få föreslagna
transaktioner godkända. Detta ökar inte bara företagens transaktionskostnader på ett betydande sätt, utan
ökar också risken för inkonsekventa beslut. Vid olika tillfällen under år 2000 framfördes på båda sidor av
Atlanten krav på att ett effektivt internationellt samarbete bör främjas i synnerhet på
koncentrationsområdet ¥108∂.
2.1 Samarbete med Förenta staterna och Kanada
284. Ett nära bilateralt samarbete med konkurrensmyndigheterna i de länder som är EU:s viktigaste
handelspartner, särskilt med amerikanska justitiedepartementet och Federal Trade Commission samt med
det kanadensiska konkurrensverket, fortsatte under år 2000. Dessa frågor diskuteras mer ingående i
kapitel IV (Internationell verksamhet).
¥108∂
Se kommissionsledamot Mario Montis tal vid Japan Foundation Conference i Washington DC den 23 juni 2000;
biträdande justitieminister Joel Kleins, generaldirektör Alexander Schaubs och kommissionsledamot Mario Montis tal vid
tioårsjubiléet för EG:s koncentrationskontroll i Bryssel den 14–15 september; kommissionsledamot Mario Montis och den
tillförordnade biträdande justitieministern Melameds tal i Fordham, New York, den 19–20 oktober 2000 och
kommissionsledamot Mario Montis tal vid Europeiska universitetsinstitutet i Fiesole den 27 oktober 2000. Behovet av en
ny infallsvinkel på problem som orsakas av koncentrationsärenden som berör flera jurisdiktioner undersöktes också
tämligen ingående av den amerikanska rådgivande kommittén för internationell konkurrenspolitik (International
Competition Policy Advisory Committee), som lade fram sin slutrapport för Förenta staternas justitieminister Reno och
biträdande justitieminister Klein i februari 2000.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 89
2.2 Samarbete med Eftaländerna och ansökarländerna
285. EU:s koncentrationskontroll omfattar inte bara konkurrenssystemen i de 15 medlemsstaterna,
utan också, genom samarbetet med Eftas övervakningsmyndighet, konkurrenssystemen i de övriga EESländerna Island, Liechtenstein och Norge. När det gäller fördjupade etapp II-undersökningar nådde detta
samarbete sin högsta nivå någonsin under år 2000.
286. Kontakterna med ansökarländerna har utvecklats ytterligare. Deras konkurrensmyndigheter har
också uppmanats inkomma med synpunkter i samband med omarbetningen av koncentrationsförordningen
under år 2000, och de har lämnat värdefulla bidrag. Under de kommande åren skall detta samarbete, som
kommissionen ser som ett viktigt steg mot en anslutning, fördjupas ytterligare.
E — Övriga förfaranden
1. Böter; artiklarna 14–15 i koncentrationsförordningen
287. Kommissionen ålade för första gången en annan part än den anmälande parten böter för att inte
ha lämnat information enligt koncentrationsförordningen. Böterna ålades Mitsubishi Heavy Industries för
att företaget hade underlåtit att lämna information med avseende på ett gemensamt företag som bildades
året innan mellan Kvaerner och Ahlström. De första böterna, på 50 000 euro, ålades för att företaget hade
underlåtit att följa kommissionens beslut enligt artikel 14.1 c i koncentrationsförordningen. De andra
böterna var viten på sammanlagt 900 000 euro. Det var första gången kommissionen bötfällt ett företag
som inte är anmälande part (eller en part som underlåtit att göra anmälan) i ett konkurrensförfarande. Det
var också första gången viten har ålagts ett företag i ett sådant förfarande. Åtgärden vidtogs för att
kommissionen ansåg att Mitsubishis beteende var en mycket allvarlig överträdelse av
gemenskapslagstiftningen eftersom den begärda informationen var nödvändig för en korrekt bedömning
av transaktionen Ahlström/Kvaerner. Kommissionen fattade detta beslut för att betona sin fasta
beslutsamhet att tillämpa reglerna för koncentrationskontroll inom EU, vilket förutsätter att både de
samgående parterna och de konkurrenter som kommissionen bett om hjälp lämnar korrekt information.
2. Förebyggande av hinder för gränsöverskridande fusioner;
artikel 21 i koncentrationsförordningen
288. Kommissionen är också vaksam när det gäller att motverka att fusioner med en
gemenskapsdimension förhindras av medlemsstaterna av protektionistiska skäl eller andra skäl som inte
kan godtas. I detta sammanhang fattade kommissionen ett beslut enligt artikel 21 i
koncentrationsförordningen mot åtgärder som vidtagits av de portugisiska myndigheterna. Detta följde
sedan liknande åtgärder vidtagits mot den portugisiska regeringen 1999 i ärendet BSCH/A.
Champalimaud ¥109∂. I det beslut som fattades år 2000 fann kommissionen att den portugisiska regeringen
hade underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 21 i koncentrationsförordningen genom att
hindra Secil Companhia Geral de Cal e Cimentos SA:s och Holderbanks föreslagna förvärv av det
portugisiska företaget Cimpor Cimentos de Portugal SGPS. Kommissionen fann att syftet med de
ministeriebeslut där Portugal motsatte sig anbudet inte var att skydda legitima intressen enligt artikel 21 i
koncentrationsförordningen. Båda de ovannämnda ärendena visar tydligt att kommissionen avser att
¥109∂
Ärende M.1616.
KONK. RAP. 2000
90 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
skydda sin ensamrätt att granska fusioner som har en gemenskapsdimension och att den kommer att
protestera mot alla överträdelser av detta slag.
F — Statistik
Diagram 4
Antalet slutliga beslut per år sedan 1994 och antalet anmälningar
400
13
Slutliga beslut (förordning (EEG) nr 4064/89)
350
Slutliga beslut (artikel 66 i EKSG-fördraget)
9
345 345
300
Anmälning (förordning (EEG) nr 4064/89)
10
250
292
270
10
200
238
235
7
150
12
7
100
172
125
131
142
109 110
50
91
95
0
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 91
Diagram 5
Uppdelning efter typ av transaktion (1993–2000)
Övriga
6%
Anbud
9%
Gemensamma
företag/gemensam
kontroll
46 %
Majoritetsförvärv
39 %
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 93
III — STATLIGT STÖD
A — Allmän politik
289. När det gäller statliga stöd har kommissionen under år 2000 fortsatt och konkretiserat den
rationalisering och modernisering som påbörjats under tidigare år. Mycket viktiga i sammanhanget är de
tre förordningar som kommissionen antog gällande stöd till små och medelstora företag, stöd till
utbildning samt tillämpningen av regeln om stöd av mindre betydelse (se nedan). Parallellt med detta
rationaliserings- och moderniseringsarbete har kommissionen understrukit hur viktigt det är att
kommissionens beslut verkställs på ett korrekt sätt, särskilt när det gäller återkrav av stöd som utbetalats
olagligen (jfr faktaruta 7).
290. Åttonde översikten över statligt stöd i Europeiska unionen ¥110∂ antogs av kommissionen i april
och omfattar åren 1996–1998. Under denna period betalade de femton medlemsstaterna årligen ut i
genomsnitt 93 miljarder euro i stöd till tillverkningssektorn, jordbruket, fisket, kolgruvorna, transporter
och tjänstesektorn. Siffran är fortfarande hög i absoluta termer, men innebär ändå en minskning med
11 % jämfört med den föregående perioden 1994–1996.
291. I förhållande till den föregående perioden är det alltfort tillverkningssektorn som är den
huvudsakliga stödmottagaren med 33 miljarder euro i genomsnitt per år, vilket motsvarar 2,3 % av
förädlingsvärdet (EU-15). Under perioden 1996–1998 avsåg 57 % av de stöd som utbetalades till
tillverkningssektorn regional utveckling. De branschövergripande stöden och stöd till särskilda sektorer
utgjorde 35 % respektive 8 % av stöden till tillverkningssektorn. Det finns f.ö. anledning att understryka
att engångsstöden till företagen från och med nu utgör mindre än 10 % av det totala stödet inom
tillverkningssektorn.
Totalt statligt stöd (miljarder euro)
Statligt stöd till tillverkningssektorn (miljarder euro)
Statligt stöd som procentandel av förädlingsvärdet i tillverkningssektorn
1994–1996
1996–1998
104,2
93,1
38,5
32,6
2,8
2,3
292. Trots den fortsatt sjunkande tendens som kunnat iakttagas sedan flera år visar den åttonde
översikten att de totala stödbeloppen fortfarande är stora. När det gäller storleken på de utbetalade stöden
är skillnaderna mellan medlemsstaterna ännu mycket stora. Stödet till tillverkningssektorn varierar
beroende på vilken medlemsstat som avses med mellan 0,7 % och 4,9 % av förädlingsvärdet. Dessa
skillnader blir ännu mer markanta om man använder sig av kriteriet stödbelopp per löntagare, som
varierar mellan 188 och 1 955 euro.
1. Moderniseringen av stödkontrollen
293. Den 6 december samtyckte kommissionen principiellt till att tre förordningar skall antas på
grundval av bemyndigandeförordningen (EG) nr 994/98 ¥111∂. Detta gör det nu möjligt att konkretisera
kommissionens modernisering av kontrollen av statliga stöd. Det handlar om två undantagsförordningar
¥110∂
¥111∂
KOM(2000) 205.
EGT L 142, 14.5.1998.
KONK. RAP. 2000
94 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
om stöd till små och medelstora företag ¥112∂ och om stöd till utbildning ¥113∂ samt en förordning som
kodifierar tillämpningen av regeln om stöd av mindre betydelse ¥114∂. Medlemsstaterna kommer
hädanefter att kunna bevilja stöd som svarar mot de villkor som fastställts i undantagsförordningarna
utan att på förhand anmäla dem och få dem godkända av kommissionen. I förordningen gällande de
minimis-regeln kodifieras tillämpningen av denna regel, som allra först beskrevs i ett meddelande från
kommissionen av den 6 mars 1996. Sålunda innebär denna regel att stöd till företag som understiger en
maximigräns på 100 000 euro under en period på tre år inte betraktas som statliga stöd i den mening som
avses i fördraget om de inte påverkar handeln i negativ riktning eller snedvrider konkurrensen. Dessa
åtgärder är undantagna från anmälningsplikten.
294. De positiva effekterna av dessa förordningar kommer inte bara kommissionen till del, utan också
medlemsstaterna kan dra nytta av dem eftersom de kan betala ut denna typ av stöd mycket snabbare än
tidigare. Förenklingen betyder dock inte att kontrollen minskar eller att reglerna för statligt stöd mjukas
upp. Medlemsstaterna är i realiteten fortfarande skyldiga att för varje utbetalat stöd underrätta
kommissionen om villkoren, och de måste varje år lämna sammanfattningsrapporter om samtliga stöd
som betalats ut. Dessutom stärks de nationella domstolarnas roll på området eftersom de förordningar
som är direkt tillämpliga i medlemsstaterna fastställer vilka förenlighetskriterier som måste uppfyllas.
295. I och med att antalet anmälningar minskar kan kommissionen stärka sin kontroll av statliga stöd,
främst genom att resurserna kan koncentreras på de viktigaste ärendena gällande snedvridning av
konkurrensen.
2. Ökad insyn
296. Kontrollen av statliga stöd kan dock inte förstärkas utan att en större överblick skapas över
kommissionens arbete. Därför skall kommissionen upprätta ett register och en offentlig ”resultattavla”
för statliga stöd. På detta sätt vill man försöka minska stödvolymen, vilket var ett av de mål som ännu en
gång fastslogs under Europeiska rådets möte i Lissabon där kommissionen, rådet och medlemsstaterna
uppmanades att fortsätta med sitt arbete för att främja konkurrensen och minska den generella stödnivån.
I rådets slutsatser (inre marknaden) från den 16 mars 2000 föreslås också att man bör utveckla en plan för
att generellt minska stödet genom att lägga tyngdpunkten på kontroller av stödnivåerna och utvärderingar
av stödets ekonomiska verkan, bl.a. med hjälp av statistiska uppgifter.
297. Det var likaledes nödvändigt att få insyn i vissa företags redovisning för att kommissionen skulle
kunna behandla det stigande antalet ärenden gällande korssubventionering. Ändringen den 26 juli ¥115∂ av
direktiv 80/723/EEG ¥116∂ om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga
företag, tvingar följaktligen de företag som tillhandahåller tjänster av allmänt intresse (och som
kompenseras för detta) och som driver en klassisk kommersiell verksamhet att föra separata räkenskaper
för skilda verksamheter.
298. Denna ändring gäller både offentliga och privata företag. För att inte skapa oproportionerliga
skyldigheter omfattas inte de små och medelstora företagen vars tjänster inte riskerar att snedvrida
¥112∂
¥113∂
¥114∂
¥115∂
¥116∂
Förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001, EGT L 10, 13.1.2001.
Förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari 2001, EGT L 10, 13.1.2001.
Förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001, EGT L 10, 13.1.2001.
EGT L 193, 29.7.2000.
EGT L 195, 29.7.1980.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 95
konkurrensen eller att negativt påverka handeln samt företag vilkas ersättningar för tjänster av allmänt
intresse fastställts efter ett öppet, genomblickbart och icke-diskriminerande förfarande.
3. Stöd till skydd av miljön
299. Skyddet av miljön hör till EU:s hjärtefrågor. Kommissionen har därför sedan länge erkänt att
statligt stöd kan visa sig vara nödvändigt, under vissa villkor, för att gynna företagens ansträngningar på
miljöområdet.
300. Genom att den 21 december principiellt godkänna att nya riktlinjer skall antas för statligt stöd till
skydd av miljön vill kommissionen dels förtydliga tillämpningen av principen om att det är förorenaren
som skall betala och dels stärka miljöstödets incitamentskaraktär. Enligt de nya riktlinjerna tillåts
följaktligen inte längre något stöd till företagen för att dessa skall nå upp till de nya EG-normerna,
förutom när det gäller små och medelstora företag som kan få sådant stöd under en begränsad period. I
stället innehåller nu riktlinjerna uttryckligen en möjlighet att betala ut stöd till företag som går längre än
de gällande normerna.
301. De förnyelsebara energikällorna uppmärksammas särskilt och medlemsstaterna kommer nu bl.a.
att kunna bevilja stöd för att täcka skillnaden mellan kostnaderna för produktion av energi med
förnyelsebara energikällor och marknadspriserna för denna energi för att säkra avskrivningen av
anläggningarna. När det gäller skattesänkningar har man haft en flexibel inställning. Medlemsstaterna
kommer att ha olika möjligheter bl.a. att bevilja undantag på 10 år utan degressivitet till företag som
undertecknat frivilliga miljöskyddsavtal. Om något frivilligt avtal inte finns, kommer företagen förvisso
att kunna dra fördel av sänkningar, men på villkor att de fortsätter att betala en stor del av de aktuella
skatterna.
B — Stödbegreppet
302. I enlighet med definitionen i artikel 87.1 i EG-fördraget är statligt stöd oförenligt med den
gemensamma marknaden om det a) ges av staten eller med hjälp av statliga medel, b) snedvrider
konkurrensen genom att ge en ekonomisk fördel till mottagaren och genom att bevilja den selektivt till
”vissa företag” eller för ”viss produktion” samt c) påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Formen för
stödet (räntesubventioner, skattelättnader, lån, säkerheter, varor eller tjänster till förmånsvillkor och
kapitaltillskott förenade med villkor som skulle vara oacceptabla för en privat investerare etc.) är
irrelevant.
1. Var resurserna kommer ifrån
303. För att en åtgärd skall betecknas som stöd måste det slås fast att den är statligt finansierad. EGdomstolen bekräftade i utslaget i målet Ladbroke Racing Ltd mot kommissionen ¥117∂ ännu en gång att
artikel 87.1 omfattar alla ekonomiska medel, med vilka den offentliga sektorn kan understödja företag,
oavsett om dessa medel tillhör den offentliga sektorns permanenta tillgångar. Det faktum att beloppen i
fråga fortlöpande kvarstår under offentlig kontroll och därför är tillgängliga för myndigheterna är
tillräckligt för att kategorisera dem som statligt stöd och för att åtgärden skall omfattas av artikel 87.1 i
EG-fördraget.
¥117∂
EG-domstolens dom av den 16 maj 2000, mål C-83/98 P.
KONK. RAP. 2000
96 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
304. Frågan om inslag av offentliga medel blir särskilt brännande i fall där medlemsstaterna eller ett
offentligägt holdingbolag vill skaffa sig andelar i ett företags kapital. Staten agerar som offentlig
investerare, en roll som i sig själv är helt legitim i enlighet med fördraget. Eftersom statligt stöd måste
bedömas mot bakgrund av dess effekter har kommissionen utvecklat begreppet ”privat investerare i en
marknadsekonomi”. Det är nödvändigt att i varje enskilt fall fastställa om statliga kapitaltillskott till
stödmottagande företag görs i vinstsyfte, och att staten eller ett offentligt holdingbolag därför stöder
företaget i egenskap av att vara ekonomisk aktör och på samma sätt som en privat aktör, eller om statens
medverkan tvärtom är motiverad av offentliga intressen och därmed bör anses som ett slags statligt
ingrepp i form av myndighetsutövning. När allmänna medel lämnas till ett visst företag måste en
bedömning göras om en privat investerare skulle ha handlat på samma sätt. Detta är exempelvis fallet om
det investerade kapitalet kan förväntas ge en normal avkastning i form av utdelningar eller värdeökningar
på investeringen.
305. I ärendet Parco Navi SpA ¥118∂ beslöt kommissionen att kapitaltillskottet från ett offentligt
holdingbolag var avsett att ge en rimlig avkastning på investerat kapital inom rimlig tid, varför det inte
utgjorde statligt stöd.
306. Kommissionen kontrollerade ifall de avdrag som beviljats pappersbruken av Électricité de
France (EDF) ¥119∂ utgjorde statligt stöd. Kommissionen drog slutsatsen att en privat aktör hellre än att
avstå från en försäljning skulle ha sålt ytterligare elektricitet utan att täcka den totala kostnaden för
denna. EDF:s agerande ansågs därför vara motiverat på kommersiella grunder. Kommissionen
underströk dock att beslutet skall ses mot bakgrund av den särskilda omständighet som rådde på den
franska marknaden (undersökningen gällde perioden 1990–1996, dvs. före den pågående avregleringen
av elektricitetsmarknaden. Vid denna tid hade EDF en överkapacitet på kärnenergi).
307. I ärendet Siciliana Acque Minerali Srl ¥120∂ fattade kommissionen ett negativt beslut eftersom
ingen privat investerare under de rådande omständigheterna skulle ha skjutit till kapital för att möjliggöra
en privatisering eftersom företaget saknade alla utsikter att bli lönsamt igen.
308. När det gäller det kapitaltillskott som Crédit Lyonnais tillfört sitt dotterbolag Tasq ¥121∂ underströk
kommissionen åter att medlen var offentliga, eftersom det offentliga aktieinnehavet gjorde det möjligt för
staten att utöva kontroll över Crédit Lyonnais. Kommissionen erkände generellt, utan att beakta
tidsperioden, att den statliga interventionen följde principerna för sund företagsförvaltning och att syftet
var att minimera förlusterna och tillvarata det offentliga ägarskapets intressen, varför något inslag av
statligt stöd inte ingick.
309. I ärendet Georgsmarienhütte (GMH) und Gröditzer ¥122∂ inledde kommissionen ett formellt
granskningsförfarande sedan tvivel uppstått om en privat investerare skulle ha gått med på att betala en
kapitalavgift med tanke på att Gröditzer höll på att gå i konkurs.
310. Kommissionen inledde ett förfarande mot företaget SEPI (Sociedad Estatal de Participaciones
Industriales) ¥123∂ eftersom starka tvivel förelåg om huruvida SEPI:s förvärv av några varv och en
dieselmotoranläggning kunde betraktas som en genuint marknadsmässig transaktion och inte ett
¥118∂
¥119∂
¥120∂
¥121∂
¥122∂
¥123∂
Ärende N-132/99, kommissionens beslut av den 25 februari 2000, EGT C 162, 10.6.2000.
Ärende C-39/98 (f.d. NN 52/98), kommissionens beslut av den 11 april 2000, ännu ej offentliggjort.
Kommissionens beslut av den 21 juni 2000, EGT L 272, 25.10.2000, s. 36.
Kommissionens beslut av den 3 maj 2000, EGT L 272, 25.10.2000, s. 29.
Ärende C-43/2000, kommissionens beslut av den 19 juli 2000, EGT 3, 6.1.2001.
Ärende NN-61/2000, kommissionens beslut av den 12 juli 2000, EGT C 328, 18.11.2000.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 97
kapitaltillskott som utgör statligt stöd eftersom SEPI redan var faktisk aktieägare av de förvärvade
entiteterna.
311. I ärendet Kahla Porzellan GmbH i Tyskland ¥124∂ uttryckte kommissionen tvivel om huruvida en
investerare i ett marknadsekonomiskt system skulle ha lämnat ekonomiskt stöd till ett företag som höll på
att gå i konkurs.
312. I sin dom i målet Spanien mot kommissionen ¥125∂ gällande stöd till Tubacex införde EGdomstolen ett nytt kriterium i form av en offentlig borgenär när den bedömde huruvida statligt stöd
förelåg i fall där staten beslutat om återbetalnings- och skuldomläggningsavtal. Domstolen konstaterade
att staten i dessa fall inte uppträtt som en offentlig investerare vars agerande skall jämföras med en privat
investerares som placerar sitt kapital i vinstsyfte, utan som en offentlig borgenär som, i likhet med en
enskild borgenär, försöker återfå de belopp som han har att utkräva. På basis av detta nya
bedömningskriterium reviderade kommissionen sitt återkravsbeslut gällande Tubacex SA ¥126∂ och
SNIACE SA ¥127∂ efter att ha dragit slutsatsen att de offentliga borgenärerna agerat på samma sätt som
privata borgenärer för att maximera räntesatsen på sina utestående fordringar genom att tillämpa
lagstadgad räntesats på skulderna. Kommissionen ansåg följaktligen att åtgärderna inte utgjorde statligt
stöd.
313. I ärendet Ganzliner Beschichtungspulver GmbH ¥128∂ ansåg kommissionen att omständigheten att
offentliga banker avstått från återbetalning av en del av lån som de beviljat överensstämde med
privatborgenärsprincipen, eftersom överenskommelsen gav en proportionell nettovinst till alla
borgenärer jämfört med vad som skulle ha varit fallet vid en likvidation.
2. Fördelar för företag
314. I artikel 87.1 i EG-fördraget definieras stödets ursprung och effekter. Här lämnas dock inte någon
definition av vad som avses med stöd och heller inte någon förteckning över vilka typer av åtgärder som
är förbjudna. Begreppet har emellertid konkretiserats av kommissionen och EG-domstolen. I enlighet
med EG-domstolen definieras stöd som fördelar som myndigheter ger till ett företag, utan betalning eller
mot en betalning som endast i minimal omfattning motsvarar förmånens värde. En definition av detta
slag täcker in beviljade resurser och lättnader i avgifter som ett företag annars skulle ha behövt betala och
som leder till besparingar för det.
315. Sålunda underströk EG-domstolen i sitt utslag i målet Tyskland mot kommissionen ¥129∂ rörande
den tyska inkomstskattelagen, att den indirekta förmån som beviljats företagen genom
inkomstskattelagen är en följd av att Tyskland avstått från de skatteintäkter som normalt tas ut, varvid
investerarna getts möjlighet att förvärva andelar i dessa företag på villkor som är fördelaktigare i
skattemässigt hänseende. Den omständighet att investerarna därefter fattar självständiga beslut medför
inte att sambandet mellan skattelättnaden och de berörda företagens förmån upphör, eftersom de
förändrade marknadsvillkoren som uppstår på grund av denna förmån ekonomiskt sett är en följd av att
statsmakterna gått miste om skatteintäkter.
¥124∂
¥125∂
¥126∂
¥127∂
¥128∂
¥129∂
Ärende NN-142/99, kommissionens beslut av den 15 november 2000, ännu ej offentliggjort.
EG-domstolens dom av den 29 april 2000, C-342/96, REG 1999, s. I-2459.
Ärende C-9/95, kommissionens beslut av den 31 oktober 2000, EGT L 52, 22.2.2001.
Ärende C-5/2000 (f.d. C-68/97 och NN-118/97), kommissionens beslut av den 20 september 2000, ännu ej offentliggjort.
Ärende N-714/99, kommissionens beslut av den 4 oktober 2000, ännu ej offentliggjort.
EG-domstolens dom av den 19 september 2000, mål C-156/98.
KONK. RAP. 2000
98 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
316. En ekonomisk förmån kan lämnas på en mängd olika sätt och under olika omständigheter. De
kan uppstå med utgångspunkt i villkor som ger företag tillgång till infrastruktur, t.ex. genom bygge av
företagscentrum och erbjudande av infrastruktur. Kommissionen fann i ärendet Lenzing Lyozell
(LLG) ¥130∂ att inga inslag av statligt stöd förelåg eftersom de priser som LLG betalar för grundläggande
infrastrukturtjänster som elektricitet, ånga, vatten, kylvatten, tryckluft och rening av avloppsvatten, utgör
normala marknadspriser. Kommissionen uteslöt vidare att statligt stöd förekom i form av skräddarsydd
infrastruktur eftersom LLG betalar en rättvis ekonomisk del för dessa infrastrukturförbindelser.
317. Förenade kungariket har planerat ett Business Infrastructure Development scheme ¥131∂ för att
motverka en historiskt låg efterfrågan på fastigheter som lett till att marknadsvärdena för fastigheter i
hela Wales blivit så låga att privata investerare inte får tillräcklig avkastning för sina kostnader, vilket i
sin tur dels inneburit att marknaden misslyckats med att tillhandahålla affärslokaler och dels att det råder
brist på adekvata affärsfastigheter. På grundval av kommissionens meddelande om inslag av stöd vid
statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader ¥132∂ drog kommissionen slutsatsen att något
statligt stöd inte hade lämnats mot bakgrund av att marknadspriset för tomter och byggnader bestämdes
genom öppet anbudsförfarande eller genom en värdering av oberoende experter.
318. Försäljningspriset för en offentlig ägarandel innehåller inte några inslag av statligt stöd om
försäljningsobjektet utbjuds genom en öppen, villkorslös och icke diskriminerande anbudsinfordran.
Kommissionen noterar i sitt beslut gällande Kali und Salz GmbH ¥133∂ att medlemsstater dock inte är
tvungna att följa detta förfarande då de avyttrar sin offentliga delägarandel. Även om något öppet
anbudsförfarande inte anordnades var det pris som slutligen erhölls resultatet av ett förfarande där ingen
potentiell investerare godtyckligt uteslöts från försäljningen. Förhandlingarna mellan samtliga deltagare,
som handlat i enlighet med sina ekonomiska intressen, fördes på grundval av de principer som gäller på
marknaden.
319. Beträffande stödet till finansieringen av linbaneanläggningarna i provinsen Bolzano ¥134∂ fann
kommissionen att sådant stöd i allmänhet måste betraktas som statligt stöd till ägarna och driftsbolaget
eftersom målet med tjänsten avser turism och helt uppenbart är kommersiell och konkurrensbetonad.
Finansieringen av dessa faciliteter kan inte motiveras med stöd i artikel 86.2 i EG-fördraget eftersom
dessa normalt inte möjliggör tjänster av allmänt ekonomiskt intresse då de normalt sett inte avser att
uppfylla befolkningens allmänna och grundläggande behov, utan att få till stånd en lönsam turistnäring.
3. Specificitet
320. För att omfattas av artikel 87.1 i EG-fördraget måste stödet inte endast vara en statlig åtgärd utan
också selektivt så att det påverkar balansen mellan det mottagande företaget och dess konkurrenter.
Denna selektiva karaktär skiljer statliga stödåtgärder från allmänna ekonomiska stödåtgärder, som
tillämpas över hela linjen, till alla företag i alla ekonomiska sektorer i en medlemsstat. Så länge de inte
gynnar ett särskilt verksamhetsområde bygger sådana allmänna åtgärder på medlemsstaternas
befogenheter att själva välja den ekonomiska politik de vill föra. Åtgärder som inverkar över
sektorsgränserna, som är lika tillämpliga över hela medlemsstatens territorium och som syftar till att
¥130∂
¥131∂
¥132∂
¥133∂
¥134∂
Ärende C-61/98, kommissionens beslut av den 19 juli 2000, EGT L 38, 8.2.2001.
Ärende N-657/99, kommissionens beslut av den 6 december 2000, ännu ej offentliggjort.
EGT C 209, 10.7.1997.
Ärende C-21/99 (f.d. NN-27/99), kommissionens beslut av den 13 juni 2000, EGT L 44, 15.2.2001.
Ärende NN-1/2000, kommissionens beslut av den 19 juli 2000, ännu ej offentliggjort.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 99
främja hela ekonomin utgör, följaktligen inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EGfördraget.
321. År 1992 ansåg kommissionen att en dansk ordning med lägre schablonsats för inkomstskatter ¥135∂
utgjorde statligt stöd eftersom den potentiellt kunde innebära att förmånen endast hamnade i vissa
sektorer av industrin De inlämnade uppgifterna visade dock att ordningen de facto tillämpas både i
privata och offentliga sektorer, tillverkning, handel och tjänster och i stora företag såväl som i små och
medelstora företag. Följaktligen gynnar åtgärden de facto inte vissa företag eller viss produktion och
kommissionen godkände den danska såväl som den svenska ordningen gällande en minskning av
beskattningsunderlaget för experter som rekryteras utomlands¥135∂.
322. När det gäller skattestödsordningen avseende skattesänkningar till förmån för investeringar i
Madeira ¥136∂ ansåg kommissionen att åtgärden innebar en selektiv förmån eftersom skattelättnaderna
endast kunde erhållas om mottagaren var registrerad i Madeira och helt eller delvis återinvesterade sina
vinster i regionen Madeira. Följaktligen utgör denna åtgärd stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i
EG-fördraget.
4. Effekter på handeln mellan medlemsstaterna
323. När det väl fastslagits att en åtgärd innebär en förmån och är statligt finansierad och selektiv till
sin karaktär kan man dra slutsatsen att den utgör statligt stöd i enlighet med artikel 87.1 i EG-fördraget.
För att denna artikel skall vara tillämplig måste åtgärden också snedvrida konkurrensen och påverka
handeln mellan medlemsstaterna. För att fastställa effekterna av denna snedvridning av handeln mellan
medlemsstaterna är det tillräckligt att mottagaren driver, också delvis, verksamheter som inkluderar
handel mellan medlemsstaterna.
324. Effekterna på konkurrensen måste dock vara märkbara. Härvidlag underströk EG-domstolen åter
i utslaget i målet Tyskland mot kommissionen ¥137∂ att det faktum att ett stöd är relativt obetydligt eller att
det mottagande företaget är relativt litet a priori inte utesluter att handeln mellan medlemsstaterna kan
påverkas. Om ett statligt finansiellt stöd eller ett stöd som lämnas med hjälp av statliga medel förstärker
ett företags ställning i förhållande till andra konkurrerande företag i handeln inom gemenskapen skall
denna handel anses vara påverkad av detta stöd. Detta var fallet i det aktuella målet eftersom övriga
företag förutom de som omfattas av den omtvistade regeln endast kunde öka sitt eget kapital på mindre
fördelaktiga villkor, vare sig företagen var etablerade i Tyskland eller i en annan medlemsstat.
¥135∂
¥136∂
¥137∂
Kommissionens beslut av den 3 maj 2000, EGT C 284, 7.10.2000
Ärende N-96/2000, kommissionens beslut av den 28 juni 2000, EGT C 266, 16.9.2000.
EG-domstolens dom av den 19 september 2000, mål C-156/98.
KONK. RAP. 2000
100 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
C — Bedömningen av huruvida stöd är förenliga
med den gemensamma marknaden
1. Horisontella stöd
1.1 Små och medelstora företag
325. När det gäller olika nationella stödordningars förhöjda stöd (bonus) till små och medelstora
företag har definitionerna av oberoendekriteriet väckt misstankar om försök till kringgående av
bestämmelserna. Kommissionen beslöt därför att minska stödnivån i ärendet Solar Tech Srl ¥138∂ mot
bakgrund av företagets nära kopplingar till en stor företagsgrupp. På grund av att Solar Tech kontrolleras
direkt och indirekt av ett stort företag inom byggsektorn lider det inte av de små och medelstora
företagens typiska handikapp eftersom det har tillgång till kapital och krediter, informationskällor, ny
teknik etc. Sålunda uteslöt kommissionen det förhöjda stöd till små och medelstora företag som
föreskrevs i regionalstödsordningen eftersom oberoendekriteriet i riktlinjerna för små och medelstora
företag inte var uppfyllt.
1.2 Stöd till forskning och utveckling
326. Vid sin tillämpning av 1996 års gemenskapsramar för statligt stöd till forskning och utveckling
vill kommissionen främst ha belägg för stödets stimulanseffekter. Ju närmare forskningen och
utvecklingen berör konkurrens desto striktare tillämpas denna princip. Följaktligen utgör offentliga
institutioners grundforskning inte stöd, medan grundforskning som utförs av företag omfattas av artikel
87.1 i EG-fördraget. Men eftersom denna typ av forskning ligger långt från marknaden kan den
överensstämma med fördraget om forskningsresultaten i princip blir generellt tillgängliga och kan
utnyttjas på icke-diskriminerande grundvalar.
327. Kommissionen bekräftade stimulanseffekterna hos järnvägsteknikplanen ¥139∂, ITEAprogrammet ¥140∂, det tyska forskningsprogrammet för mobilitet och markbunden trafik ¥141∂ liksom i
ärendet rörande skattelättnader ¥142∂.
328. Teknikplanen skall främja studier i teknik som ökar trafiksäkerheten. I ärendet ITEA som
gemensamt anmälts av Frankrike och Nederländerna påminde kommissionen om att man vid olika
tillfällen betonat IT-industrins betydelse eftersom den spelar en avgörande roll för informationssamhället
i det 21:a århundradet. Följaktligen ansåg kommissionen att programmet i fråga ingår bland
gemenskapens intressen. Det tyska programmet kommer att koncentreras på utveckling av nya
transportstrukturer, som, genom intermodalt samarbete, säkrar mobiliteten och minskar
transportutgifterna och i all synnerhet det totala trafiktrycket parallellt med att transportsäkerheten ökar.
Därtill kommer att ny ”intelligent” informations-, kommunikations- och vägledningsteknik skall
utvecklas med hjälp av transporttelematik. I ärendet skattelättnader vill Förenade kungariket införa
skattelättnader för FoU-utgifter. Kommissionen anser att stödet har en stimulanseffekt, särskilt som det
uteslutande är avsett för små och medelstora företag.
¥138∂
¥139∂
¥140∂
¥141∂
¥142∂
Ärende C-17/00, kommissionens beslut av den 15 november 2000, ännu ej offentliggjort.
Ärende N-676/99, kommissionens beslut av den 14 mars 2000, EGT C 272, 23.9.2000.
Ärende N-73/2000, N-85/2000, kommissionens beslut av 11 april 2000, EGT C 284, 7.10.2000.
Ärende N-743/99, kommissionens beslut av den 1 februari 2000, EGT C 232, 12.8.2000.
Ärende N-802/99, kommissionens beslut av den 15 februari 2000, EGT C 162, 10.6.2000.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 101
329. Efter vissa tvivel rörande marknadsnärheten hos ett projekt gällande färgbläckstråleskrivarteknik
och dess stimulanseffekter inledde kommissionen ett förfarande för att närmare undersöka ärendet och
kom till slutsatsen att den forskning som utförts av Océ ¥143∂ kunde betecknas som utvecklingsverksamhet
före det konkurrensutsatta stadiet eftersom den hade stimulanseffekter på företaget, varför den var
förenlig med EG-fördraget.
330. När det gäller förenligheten hos industriell forsknings- och utvecklingsverksamhet fann
kommissionen i ärendet Fondo Speciale Rotativo per la Ricerca Technologica ¥144∂ att sådan verksamhet
kan vara stödberättigad enligt rambestämmelserna på villkor att den utgör ett komplement till det
konkurrensutsatta forskningsstadiet.
1.3 Sysselsättning och utbildning
331. I enlighet med sina åtaganden antog kommissionen den 21 december en tillämpningsrapport
gällande riktlinjerna för sysselsättningsstöd ¥145∂. Tillämpningen av riktlinjerna har visserligen i allmänhet
inte medfört några särskilda svårigheter, men, understryks det i rapporten, åtskilliga statliga stöd som
direkt eller indirekt syftar till att främja sysselsättningen behandlas separat eftersom de är
investeringsstöd. Detta skulle förklara det relativt låga antalet ordningar som anmälts sedan 1995, i
genomsnitt 10–12 ordningar per år.
332. Förutom förhållandet mellan sysselsättningsstöd och investeringsstöd, som kan ha samma
målsättningar, avgränsas tre möjliga framtida fördjupningsområden i rapporten. De tre områdena är:
kvantifiering av villkor och tillåtna stödnivåer, definition av särskilda kategorier av arbetstagare
(långtidsarbetslösa, unga arbetstagare etc.) som kan dra nytta av mer gynnsamma villkor samt
tillämpning av stödordningar gällande sysselsättning i ”känsliga sektorer” (stål-, bil-, varvssektorn etc.).
333. Kommissionen kommer att ta hänsyn till samtliga dessa aspekter vid utarbetandet av en ny text
som dels skall bestå av nya riktlinjer för anmälda stöd och dels av en undantagsförordning, som gör att
medlemsstaterna slipper anmäla stöd om dessa motsvarar vissa kriterier. De nuvarande riktlinjerna
fortsätter att gälla ¥146∂ fram till dess att kommissionen beslutat om detta nya tillvägagångssätt även passar
för sysselsättningsstöd. Det tillämpas redan på stöd till små och medelstora företag, utbildning samt de
minimis-regeln (jfr ovan).
334. I rambestämmelserna för utbildningsstöd ¥147∂ anges att stödnivåerna måste vara avpassade efter
storleken på det stödmottagande företaget, den aktuella regionen, den planerade typen av utbildning samt
typ av målgrupp (missgynnade arbetstagare). Eftersom den franska ordningen gällande åtaganden för
utveckling av utbildningen ¥148∂ motsvarar alla dessa kriterier liksom övriga villkor i gällande
rambestämmelser har kommissionen godkänt den.
1.4 Miljö
335. Under år 2000 fick kommissionen möjlighet att vid flera tillfällen meddela sin tolkning av
gemenskapens riktlinjer för stöd till miljöskydd ¥149∂ som förlängdes fram till den 31 december 2000 och
¥143∂
¥144∂
¥145∂
¥146∂
¥147∂
¥148∂
¥149∂
Ärende C-18/1998, kommissionens beslut av den 18 oktober 2000, ännu ej offentliggjort.
Ärende N-445/2000, kommissionens beslut av den 21 december 2000.
EGT C 334, 12.12.1995, s. 4.
Se kommissionens meddelande, EGT C 371, 23.12.2000, s. 12
Rambestämmelser för stöd till utbildning, EGT C 343, 11.11.1998
Ärende N-753/99, kommissionens beslut av den 28 juni 2000, EGT C 284, 7.10.2000.
Gemenskapens riktlinjer för stöd till miljöskydd, EGT C 37, 3.2.2001.
KONK. RAP. 2000
102 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
som kommer att ersättas av de nya riktlinjer som kommissionen i princip samtyckte till den 21 december
2000 (se avsnitt III.A.3 ovan).
336. När det gäller den svenska stödordningen för förbättringar av inomhusmiljön ¥150∂ betonade
kommissionen först att så länge dessa åtgärder vidtas av enskilda eller offentliga institutioner omfattas de inte
av artikel 871 i EG-fördraget eftersom mottagarna inte har någon koppling till kommersiell verksamhet. Men
kommissionen uttryckte starka tvivel huruvida stöd får lämnas till fastighetsägare eller kommunala och
privatägda bostadsföretag. Kommissionen inledde ett förfarande för att undersöka åtgärderna, främst i
förhållande till folkhälsoaspekten enligt artikel 152 i EG-fördraget (se även punkt 411 nedan).
337. Den 29 mars 2000 beslöt kommissionen att inte göra några invändningar mot en ordning
gällande överlåtbara rättigheter till koldioxidutsläpp som föreslagits av Danmark ¥151∂ för att utdela
utsläppstillstånd till i Danmark etablerade elproducenter på basis av deras utsläpp under perioden 1994–
1998. Beslutet fattades eftersom ordningen kommer att bidra till att skydda miljön. Kommissionen
bedömde den i förhållande till Kyotoprotokollet som ingår i FN:s ramkonvention om klimatförändringar
från december 1997. I enlighet med detta protokoll har Europeiska gemenskapen åtagit sig att minska
sina utsläpp med 8 % under perioden 2008–2012. Man har enats om en fördelning internt inom EU,
vilket för Danmarks del innebär en minskning med 21 % under denna period. Samtidigt betonade
kommissionen vikten av att skydda etableringsfriheten. Eftersom de danska myndigheterna försäkrade
att nya aktörer på den danska elmarknaden kommer att få utsläppstillstånd baserade på objektiva och
icke-diskriminerande kriterier fann kommissionen att ordningen var förenlig med den gemensamma
marknaden.
338. När det gäller miljöåtgärder som vidtagits med hjälp av skattelagstiftning gav kommissionen
Tyskland tillstånd att fortsätta sin miljöskattereform ¥152∂ Kommissionen erkände att införandet av
miljöskatter och -avgifter kan behöva åtföljas av statligt stöd eftersom vissa företag eventuellt inte kan
axla de extra utgifterna och därför behöver tillfällig hjälp. De huvudsakliga dragen i förlängningen är en
gradvis årlig ökning av elektricitets- och bränsleskatterna. Kommissionen godkände systemet under
beaktande av de särskilda omständigheterna, särskilt det faktum att inte alla EU:s medlemsstater för
närvarande tar ut så vittfamnande energiskatter, vilket därför kan påverka konkurrenspositionen för de
aktuella företagen.
339. I detta sammanhang godkände kommissionen också ett driftstöd i fem år varigenom högeffektiva
gas- och ångturbinkraftverk ¥153∂ befrias från mineraloljeskatter p.g.a. deras fördelar i miljöhänseende.
Kommissionen drog slutsatsen att det fanns ett inslag av stöd eftersom åtgärden gynnar
kraftproduktionsföretag för inmatning i kraftnätet, varför alla marknadens aktörer inte kan dra nytta av
den. Skattebefrielsen ansågs dock vara förenlig med fördraget eftersom den syftar till att skapa
incitament för investeringar i gas- och ångkraftverk, som har högre energieffektivitet och som därför
bidrar till skyddet av miljön.
1.5 Undsättnings- och omstruktureringsstöd
340. Den 8 juli 1999 ¥154∂ antog kommissionen de reviderade riktlinjerna för statligt stöd till
undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter. Genom revideringen vill kommissionen justera
¥150∂
¥151∂
¥152∂
¥153∂
¥154∂
Ärende C-2/2000 (f.d. NN-718/99), kommissionens beslut av den 12 juli 2000, EGT L 295, 23.11.2000.
Ärende N-653/99, kommissionens beslut av den 29 mars 2000, EGT C 322, 11.11.2000.
Ärende N-575a/99, kommissionens beslut av den 15 februari 2000, EGT C 322, 11.11.2000.
Ärende C-555/00, kommissionens beslut av den 22 november 2000, EGT C 37, 3.2.2001.
EGT C 288, 9.10.1999.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 103
de gällande reglerna särskilt när det gäller upprepade omstruktureringsstöd. Sålunda innebär principen
om att stöd endast beviljas en gång att det blir omöjligt för ett företag att få omstruktureringsstöd en
andra gång. Tanken är att förebygga situationer där företag, som inte egentligen kan överleva på
marknaden, på konstgjort sätt hålls vid liv genom kontinuerliga omstruktureringar. Dessutom
understryks att nya företag (inklusive företag som bildats med tillgångar från tidigare företag) inte kan få
undsättnings- och omstruktureringsstöd. Slutligen upphör nu den särskilda behandlingen av ärenden
gällande f.d. Östtyskland. Principen om att stöd endast får beviljas en gång tillämpas till fullo efter den
31 december 2000.
341. Kommissionen behandlade frågan om ett företag som tar över alla tillgånger från ett företag som
försatts i konkurs kan betecknas som ett nytt företag eller om det skall anses vara återbetalningsansvarigt
då stöd som är oförenligt med EG-fördraget återkrävs. Detta var fallet med Graf von Henneberg
Porzellan GmbH ¥155∂ och Kahla Porzellan GmbH ¥156∂. Kommissionen inledde ett förfarande eftersom
man starkt betvivlade att det handlade om två nya företag som kunde få omstruktureringsstöd mot
bakgrund av att företagen övertagit tillgångarna och fortsatt verksamheten under samma namn.
342. När det gäller långvariga omstruktureringsprocesser var kommissionen tvungen att bedöma om
dessa skulle behandlas som en enda fortgående omstrukturering eller flera efter varandra följande
omstruktureringar. I ärendet Lintra ¥157∂ omfattade omstruktureringen holdingbolaget och åtta
dotterföretag. Omstruktureringsplanerna för de överlevande dotterföretagen skilde sig klart från den
ursprungliga planen. Kommissionen delade därför upp den långvariga omstruktureringsperioden.
Beträffande vissa privatiseringsåtgärder bl.a. omfattande överföringar av utvalda tillgångar från Babcock
Wilcox SA ¥158∂ till ett privat företag beslöt kommissionen att utvidga det förfarande som inletts i april
1998 ¥159∂ för att bedöma om de olika omstruktureringsprogrammen kunde betraktas som en integrerad
åtgärd något som i regel endast är tillåtet vid force majeure.
343. I flera fall klargjorde kommissionen att de tre nyckelkriterierna strikt måste uppfyllas: nämligen
omstruktureringsplanen måste vara trovärdig, stödet får inte leda till otillbörlig snedvridning av
konkurrensen samt måste vara proportionerligt. Eftersom ett av dessa krav inte uppfyllts inledde
kommissionen förfaranden gällande Hirschfelder Leinen und Textil GmbH ¥160∂, SKL-Motoren und
Systemtechnik GmbH ¥161∂ och Holzmann ¥162∂; medan tillstånd lämnades till Wildauer Kurbelwelle ¥163∂ mot
bakgrund av att investeraren väsentligt utökat sitt bidrag samt till Bau Union Ost Group ¥164∂ och eftersom
stödet begränsades till det minimum som krävdes för att genomföra omstruktureringsprogrammet.
2. Regionalstöd
344. Regionalt statligt stöd är den ojämförligt största enskilda statsstödskategorin inom EU. Mellan
1996 och 1998 beviljade medlemsstaterna 18,8 miljarder euro i statligt stöd för regionala ändamål. Detta
¥155∂
¥156∂
¥157∂
¥158∂
¥159∂
¥160∂
¥161∂
¥162∂
¥163∂
¥164∂
Ärende NN-135/99, kommissionens beslut av den 13 juli 2000, EGT C 272, 23.9.2000.
Ärende NN-142/99, kommissionens beslut av den 15 november 2000, ännu ej offentliggjort.
Doppstadt GmbH (ärende C 39/2000) och ILKA MAFA Kältemschinenbau GmbH (ärende C 38/2000). Kommissionens
beslut av den 12 juli 2000, EGT C 278, 30.9.2000.
Ärende C-33/98 (f.d. N-220/2000), kommissionens beslut av den 13 juni 2000, EGT C 232, 12.8.2000.
EGT C 249, 8.8.1998.
Ärende C-28/2000, kommissionens beslut av den 11 april 2000, EGT C 272, 23.9.2000.
Ärende N-56/98, kommissionens beslut av den 26 juli 2000, EGT C 27, 27.1.2001.
Ärende N-769/99, kommissionens beslut av den 18 januari 2000, EGT C 110, 14.11.2000.
Ärende C-30/98, kommissionens beslut av den 13 juni 2000, EGT L 287, 14.11.2000.
Ärende NN-19/98, kommissionens beslut av den 18 januari 2000, EGT C 121, 29.4.2000.
KONK. RAP. 2000
104 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
utgjorde 57,6 % av allt statligt stöd som beviljades till industri- och tjänstesektorn i EU. Under årens lopp
har kommissionen kunnat bevittna en skarp ökning av regionalstödsåtgärderna i hela EU.
345. Med införandet av riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål ¥165∂ ville kommissionen
stärka kontrollen av denna viktiga typ av statligt stöd. När kommissionen antog de nya riktlinjerna
föreslogs också lämpliga åtgärder för medlemsstaterna för att harmonisera redan befintliga stödordningar
med de nya reglerna före den 1 januari 2000. Kommissionen uppmanade även medlemsstaterna att anta
nya regionalstödskartor fr.o.m. den 1 januari 2000. Samtidigt ville kommissionen använda sig av detta
tillfälle till att rejält minska regionalstödskartornas täckning i gemenskapen, bl.a. för att ta hänsyn till
medlemsstaternas ekonomiska situation och även med tanke på den kommande utvidgningen av
Europeiska unionen.
346. Alla kartor har definierats på basis av en genomblickbar och objektiv metod som säkrat en lika
behandling för alla femton medlemsstaterna. Samtidigt har kommissionen med hjälp av medlemsstaterna
lyckats minska regionalstödskartornas befolkningstäckning från 46,7 % till 42,7 % av gemenskapens
befolkning. En strikt tillämpning av kriterierna för vad som berättigar till stöd har lett till en snävare
avgränsning av de understödda regionerna. Detta har gjort det möjligt för medlemsstaterna att
koncentrera sitt regionalstöd till regioner som lider de allvarligaste ekonomiska problemen.
347. Dessutom har kommissionen minskat de maximala stödnivåerna som är tillämpliga i
regionalstödsområdena. Enligt riktlinjerna från 1998 skall stödtaken i de minst gynnade regionerna (de
s.k. artikel 87.3 a-regionerna) normalt inte överskrida 50 % efter skatt (en minskning från 75 % tidigare).
För andra regionalstödsområden (s.k. artikel 87.3 c-regioner) har detta tak satts till 20 % efter skatt (30 %
tidigare). Kommissionen godkände redan 1999 regionalstödskartorna för de fem nya delstaterna i
Tyskland, för Danmark, Grekland, Irland, Finland och för de portugisiska artikel 87.3 a-regionerna.
Under år 2000 har de återstående kartorna godkänts sedan kommissionen kunnat övertyga
medlemsstaterna om att sätta stödtaken avsevärt under maximalnivåerna. Som en följd av detta kommer
det genomsnittliga stödtaket under perioden 2000–2006 att begränsas till endast 39 % i artikel 87.3 aregioner och till endast 17 % i artikel 87.3 c-områden.
348. När det gäller driftstöd som beviljas i enlighet med regionalstödsordningarna betonade
kommissionen vikten av att de är degressiva och begränsade i tiden. Dessutom måste de vara motiverade
genom att de ger stimulanseffekter på den regionala utvecklingen, genom sin karaktär samt genom att de
är proportionerliga i förhållande till de handikapp som de avser att motverka. Sålunda inledde
kommissionen ett förfarande för att undersöka den portugisiska stödordningen gällande skattestöd till
frihandelsområdet Madeira ¥166∂ men fattade ett negativt beslut gällande artikel 29 c i ett vallonskt dekret
av den 25 juni 1992 ¥167∂, som beviljar driftstöd som varken är degressivt eller begränsat i tiden. Ett
negativt beslut fattades också den 21 december med avseende på den svenska ordning som stipulerar att
sociala avgifter för anställda i norra Sverige kan sänkas med åtta procentenheter ¥168∂. I detta fall drog
kommissionen slutsatsen att nyckelvillkoret gällande transportstöd, nämligen att en direkt koppling finns
mellan det stöd som beviljats till individuella mottagare och de ytterligare transportkostnader som
uppstod för dessa mottagare, inte var uppfyllt och att ordningen därför inte kunde godtas i sin nuvarande
form.
¥165∂
¥166∂
¥167∂
¥168∂
EGT C 74, 10.3.1998.
Ärende C-37/2000 (f.d. NN-60/2000), kommissionens beslut av den 28.6.2000, EGT C 301, 21.10.2000.
Ärende C-37/93, kommissionens beslut av den 29 mars 2000, EGT L 191, 27.7.2000.
Ärende C-15/2000, ännu ej offentliggjort.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 105
349. För att ta hänsyn till ikraftträdandet av den nya artikel 299.2 i EG-fördraget gällande regioner i
EU:s yttersta randområde reviderade kommissionen riktlinjerna för regionalstöd den 26 juli ¥169∂.
Driftstöd som varken är degressivt eller begränsat i tiden kan nu beviljas i de yttersta randregionerna då
dessa är berättigade till regionalstöd och då stöden är avsedda att kompensera för merkostnaderna som
beror på deras särskilda handikapp.
350. För att möjliggöra en mer systematisk kontroll av regionalstöd till storskaliga rörliga
investeringsprojekt och för att undvika ”stödauktioner” mellan olika medlemsstater antog kommissionen
år 1998 sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt ¥170∂.
Rambestämmelserna infördes på försök i tre år så att stödet till stora investeringsprojekt skulle kunna
hållas på en nivå som i största möjliga utsträckning begränsar de negativa följderna för konkurrensen
men samtidigt innebär att stödområdets attraktionskraft bevaras. I enlighet med bestämmelserna i
rambestämmelserna började kommissionen bedöma den erfarenhet man samlat under
tillämpningsperioden för att kunna besluta vilka justeringar som skall föreslås sedan deras giltighet löpt
ut 2001, huruvida de skall förnyas, revideras eller avskaffas.
351. Kommissionen har fattat 14 beslut som bygger på de sektorsövergripande rambestämmelserna. I
sex av fallen minskades stödnivån efter föranmälan med två procentenheter till 10 %. I ärendet Solar
Tech ¥171∂ beslöt kommissionen för första gången att inleda ett förfarande och minskade stödnivån
avsevärt i sitt slutgiltiga beslut.
352. I ärendet Pilkington Glass France SAS och Interpane Glass Coating France SAS ¥172∂ tillämpade
kommissionen två olika konkurrensfaktorer eftersom två marknader var relevanta (planglas och
laminerat belagt glas). Eftersom projektet gällde uppförandet av en fullständigt integrerad anläggning
avvägde kommissionen de båda faktorerna med utgångspunkt i den ytterligare kapacitet som skulle nå
marknaden och kom till slutsatsen att den planerade stödnivån överensstämde med de
sektorsövergripande rambestämmelserna.
3. Sektorsstöd
3.1 Sektorer som omfattas av särskilda regler
3.1.1 Varvsindustrin
353. I sin tredje rapport om situationen inom världens varvsindustri från den 15 november konstaterar
kommissionen de återkommande svårigheterna på varvsområdet och de fortsatt låga prisnivåerna trots
förbättrad orderingång. I rapporten dras slutsatsen att denna situation principiellt är resultatet av de
mycket låga anbuden från de sydkoreanska varven. Om något avtal inte tillkommit med Sydkorea före
den 1 maj 2001 har kommissionen beslutat att hänskjuta detta ärende till Världshandelsorganisationen.
Kommissionen kommer dessutom i detta sammanhang att föreslå att man vidtar tillfälliga
försvarsåtgärder för att motverka illojal konkurrens från Sydkoreas sida fram till dess att processen inför
Världshandelsorganisationen avslutats. Den 29 november bekräftade kommissionen åter att man
motsätter sig en förlängning av kontraktsbaserat driftstöd för ny- och ombyggnad av fartyg efter den
¥169∂
¥170∂
¥171∂
¥172∂
EGT C 258, 9.9.2000.
EGT C 107, 7.4.1998.
Ärende C-17/2000, kommissionens beslut av den 15 november 2000, ännu ej offentliggjort.
Ärende N-291/2000, kommissionens beslut av den 26 juli 2000, EGT C 293, 14.10.2000.
KONK. RAP. 2000
106 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
31 december 2000 då stödet skall upphöra i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1540/98 om
varvsstöd ¥173∂.
354. Den 12 juli 2000 inledde kommissionen ett formellt granskningsförfarande sedan Sociedad
Estátal de Participaciones Industriales (SEPI) ¥174∂ till ett pris av 60 miljoner euro förvärvat varven
Juliana och Cádiz samt dieselmotorfabriken Manises, tillhörande dess dotterbolag Astilleros Españoles.
På grundval av de upplysningar som kommissionen samlat och sedan de spanska myndigheterna inte
besvarat de många förfrågningarna anser kommissionen i detta skede att transaktionen inte skett under
normala marknadsvillkor och att den påminner om ett kapitaltillskott som kan utgöra statligt stöd.
355. Under 2000 antog kommissionen tre beslut gällande det tyska företaget Kvaerner Warnow Werft
GmbH (KWW), dotterbolag till den norska gruppen Kværner A/S. Den 2 februari ¥175∂ inleddes ett formellt
granskningsförfarande med avseende på stöd som utbetalats till detta företag vid dess rekonstruktion mellan
1993 och 1995. Företaget mottog 262,2 miljoner euro för att täcka framtida förluster, vilken summa
översteg företagets reella förluster med 61 miljoner euro. Kommissionen har alltså meddelat att man
betvivlar att detta överskott är förenligt med bestämmelserna. Den 16 februari ¥176∂ beslöt kommissionen att
KWW måste återbetala 6,3 miljoner euro eftersom varvet överskridit kapacitetsgränsen under 1997.
Kapacitetsbegränsningarna hade införts som ett villkor för ett stöd på 1 247 miljoner tyska mark vid
privatiseringen av KWW 1992. Den 29 mars ¥177∂ avslutade kommissionen det formella
granskningsförfarande som inletts 1998 varvid man konkluderade att KWW:s kapacitetsbegränsningar
hade respekterats för 1999.
356. Kommissionen har också särskilt uppmärksammat tillämpningen av reglerna för utvecklingsstöd
inom varvssektorn. Sålunda inleddes den 18 januari 2000 ett formellt granskningsförfarande med
avseende på stöd som Nederländerna planerade att bevilja Indonesien i form av flera fartyg ¥178∂.
Förfarandet motiverades av att kommissionen betvivlade att tilldelningen av kontraktet för detta
biståndsstöd varit öppet för flera varv. På grundval av dokument och försäkringar från de nederländska
myndigheterna under förfarandets lopp godkände kommissionen den 13 december ¥179∂ dessa stödplaner.
3.1.2 Stålindustrin
357. Gemenskapsreglerna (de sjätte i ordningen) för statligt stöd till stålindustrin, som är
tillämpningsbara fram till dess att EKSG-fördraget upphör att gälla i juli 2002, innehåller ingen möjlighet
att bevilja stöd förutom i ett begränsat antal fall. Det handlar då om forsknings- och utvecklingsstöd,
miljöskyddsstöd samt sociala stöd för att finansiera nedläggning av stålanläggningar.
358. Som en tillämpning av dessa regler beslöt kommissionen den 15 november att de 13,8 miljoner
euro i stöd som Belgien utbetalat till företaget Cockerill Sambre SA ¥180∂ var oförenliga med den
gemensamma marknaden. Dessa stöd, som avsåg att betala merkostnaderna vid en arbetstidsförkortning,
kunde inte omfattas av något undantag från gemenskapsreglerna för statligt stöd till stålindustrin.
Kommissionen har begärt att redan utbetalda belopp skall återkrävas och att ännu inte verkställda
betalningar skall inställas.
¥173∂
¥174∂
¥175∂
¥176∂
¥177∂
¥178∂
¥179∂
¥180∂
EGT L 202, 18.7.1998.
Ärende NN-61/2000, EGT C 328, 18.11.2000.
Ärende NN-93/1999, EGT C 134, 13.5.2000.
Ärende C-46/1999, EGT L 120, 20.5.2000.
Ärende C-66/1998, EGT L 156, 29.6.2000
Ärende N-233/1999, EGT C 101, 8.4.2000.
Ärende C-3/2000, ännu ej offentliggjort.
Ärende C-76/1999, kommissionens beslut av den 15 november 2000, EGT L 71, 13.3.2001.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 107
359. På grundval av en tysk lag från 1971 om utveckling av områden som gränsar till Östtyskland och
Tjeckoslovakien (Zonenrandförderungsgesetz – ZonRFG) har företagen Salzgitter AG och Preussag AG
med dotterbolag mellan 1980 och 1995 mottagit olika skatteförmåner i form av extraordinära avskrivningar
och skattefria reserver. Kommissionen hade visserligen godkänt den ovannämnda lagen i enlighet med
bestämmelserna i EG-fördraget, men detta godkännande gällde inte stålföretag som omfattas av
bestämmelserna i EKSG-fördraget och av gemenskapsreglerna för statligt stöd till stålindustrin.
Kommissionen har följaktligen förklarat att de utbetalade stöden var oförenliga med den gemensamma
marknaden och begär att de skall återkrävas från Salzgitter AG-Stahl und Technologie ¥181∂, det företag som
numera innehar det ovannämnda företagets tillgångar.
3.1.3 Kolindustrin
360. Fyra medlemsstater producerar för närvarande kol i EU. Till följd av ogynnsamma geologiska
villkor kan de flesta gruvorna i EU inte konkurrera med det importerade kolet, men trots detta väljer de
aktuella medlemsstaterna att stödja sin kolgruveindustri huvudsakligen p.g.a. sociala och regionala skäl.
Statligt stöd inom denna sektor regleras genom beslut 93/3632/EKSG där villkoren fastställs för hur
sådant stöd kan beviljas. Medlemsstaterna anmäler stöden årligen. Kommissionen går noggrant igenom
ansökningarna och godkänner dem. Detta regelverk kommer att kvarstå till dess att EKSG-fördraget
upphör att gälla.
361. År 2000 godkände kommissionen statsstödsordningar som gjorde det möjligt för Tyskland ¥182∂,
Frankrike ¥183∂, Spanien ¥184∂ och Förenade kungariket ¥185∂ att tillskjuta de offentliga medel som behövs
inom kolsektorn.De kombinerade belopp som godkändes låg på över 6,8 miljarder euro för år 2000.
Dessa stöd avser skillnaden mellan produktionskostnaderna och priset på internationellt försålt kol samt
även en kompensation för betalningar av sociala avgifter och för vissa undantagskostnader. Den 13
december godkände kommissionen ett individuellt stöd enligt den allmänna ordningen till
Longannetgruvan ¥186∂.
362. Liknande ordningar godkändes för Tyskland ¥187∂ för år 2001 liksom för Frankrike ¥188∂ för
perioden 1997–1999. Godkännandet av de tyska stöden föregicks av långa samtal till följd av
meningsskiljaktigheter gällande den långsiktiga lönsamheten för vissa gruvor. Kommissionen underlät
att lämna godkännande till Frankrike p.g.a. påstådda oanmälda stöd. Kommissionen tvangs sända en
formell underrättelse till den franska regeringen den 9 juli 1999. Frågan reddes slutligen upp i september
efter komplicerade förhandlingar.
363. Kommissionen fattade ett beslut den 18 januari om att sända en formell underrättelse till den
tyska regeringen gällande frågan om olagligt statligt stöd i samband med samgåendet mellan RAG och
Saarbergwerke ¥189∂. Kommissionen undersöker för närvarande ärendet på basis av information som
insändes av den tyska regeringen vid nyår.
¥181∂
¥182∂
¥183∂
¥184∂
¥185∂
¥186∂
¥187∂
¥188∂
¥189∂
Ärende N-10/1999, kommissionens beslut av den 28 juni 2000, EGT L 323, 20.12.2000.
Kommissionens beslut av den 21 december 2000, 2/1999, ännu ej offentliggjort.
Kommissionens beslut av den 20 september 2000, 1/2000, ännu ej offentliggjort.
Kommissionens beslut av den 13 december 2000, 2/2000, ännu ej offentliggjort.
Kommissionens beslut av den 15 november 2000, 3/2000, ännu ej offentliggjort.
Kommissionens beslut av den 13 december 2000, 4/2000, ännu ej offentliggjort.
Kommissionens beslut av den 21 december 2000, 1/2001, ännu ej offentliggjort.
Kommissionens beslut av den 20 september 2000, 3/1997, 2/1998, 1/1999, ännu ej offentliggjort.
EGT C 101, 8.4.2000.
KONK. RAP. 2000
108 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
3.1.4 Bilindustrin
364. Den 13 juni 2000 beslöt kommissionen att med ett år, dvs. fram till den 31 december 2001,
förlänga giltigheten för gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till bilindustrin ¥190∂. Denna
förlängning torde göra det möjligt för kommissionen att genomföra en ingående undersökning av
möjligheterna att ersätta de nuvarande rambestämmelserna för bilindustrin med de sektorsövergripande
rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt ¥191∂.
365. Regionalstöd inom bilsektorn måste, för att vara förenliga med den gemensamma marknaden,
vara oundgängliga för förverkligandet av investeringsprojekt i den aktuella stödregionen. Denna princip
har föranlett kommissionen att fatta ett negativt beslut med avseende på ett förslag till utbetalning av
46 miljarder lire (24 miljoner euro) i regionalstöd till en omstrukturering av Fiat-fabriken i Rivalta
(Piemonte). Lokaliseringsstudien på vilken Fiat grundade sitt beslut om att investera i Rivalta gjordes i
realiteten 1993–1994. Det var emellertid inte förrän i mars 1995 som Rivalta klassificerades som
stödregion med rätt till det undantag som föreskrivs i artikel 87.3 c i EG-fördraget. Kommissionen har
alltså dragit slutsatsen att de italienska myndigheterna inte påvisat att Fiat ansett att regionalstöd var ett
oundgängligt kriterium för att välja just Rivalta för sin investering. Ett delvis negativt beslut fattades av
samma skäl med avseende på planerna på stöd till Fiat-fabriken Mirafiori Carrozzeria ¥192∂. I detta beslut
förbjöd kommissionen beviljandet av ett stöd på 2,9 miljoner euro (5,63 miljarder lire), men ansåg att
beviljandet av ett stöd på 3,56 miljoner euro (6,9 miljarder lire) avsett att finansiera innovativa
investeringar var förenligt med den gemensamma marknaden.
366. Förutom att bedöma stödets oumbärlighet och investeringarnas innovativa karaktär måste
kommissionen även förvissa sig om att stödet är proportionerligt, att kostnaderna är stödberättigande
samt undersöka vad följderna blir för produktionskapaciteten. Eftersom tvivel finns om huruvida dessa
regler följts beslöt kommissionen den 20 september att inleda ett formellt granskningsförfarande med
avseende på planerna att bevilja 40 miljoner pund till ett omstruktureringsprojekt i en fabrik i Sunderland
som tillhör Nissan Motor Manufacturing Ltd ¥193∂.
367. Kommissionen har likaledes beslutat att inleda ett förfarande gällande planerna på ett forskningsoch utvecklingsstöd på 16,3 miljoner euro (31,58 miljarder lire) till företaget Iveco ¥194∂, ett dotterbolag
inom Fiatgruppen, eftersom de planerade stödens stimulanseffekter kan betvivlas liksom huruvida de kan
betecknas som forskningsprojekt före det konkurrensutsatta skedet.
368. Under år 2000 har kommissionen avskrivit två formella granskningsförfaranden sedan
medlemsstaterna dragit tillbaka sin anmälan. Till följd av att BMW-gruppen avyttrat sin tillverkning av
bilar av märket Rover till konsortiet Phœnix har de brittiska myndigheterna informerat kommissionen
om att de drar tillbaka sin anmälan gällande Rover i Longbridge ¥195∂. Det kan noteras att kommissionen
hade inlett ett formellt granskningsförfarande i detta ärende den 22 december 1999.
369. Även de belgiska myndigheterna har informerat kommissionen om att de dragit tillbaka sin
anmälan till följd av att kommissionen meddelat sina tvivel rörande planerna att bevilja regionalstöd till
Fordfabriken i Genk ¥196∂ (Flandern).
¥190∂
¥191∂
¥192∂
¥193∂
¥194∂
¥195∂
¥196∂
EGT C 279, 15.9.1997.
EGT C 94, 30.3.1996.
Ärende C-5/1999, kommissionens beslut av den 12 juli 2000, ännu ej offentliggjort.
Ärende N-786/1999, EGT C 354, 9.12.2000.
Ärende C-41/200, f.d. N-670/99, ännu ej offentliggjort.
Ärende C-79/1999, kommissionens beslut av den 20 september 2000, ännu ej offentliggjort.
Ärende C-29/2000, ännu ej offentliggjort.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 109
3.1.5 Syntetfiberindustrin
370. Med tanke på den korta tidsperiod som riktlinjerna om stöd till syntetfiberindustri kommer att
vara i kraft (förlängningen går ut den 31 augusti 2001) inledde kommissionen en bedömning av huruvida
det fortfarande är motiverat med en särskild behandling av denna sektor. Eftersom de
sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt upphör att gälla
vid samma tidpunkt påbörjade kommissionen en utvärdering av de båda rambestämmelserna mot
bakgrund av de senaste tre årens erfarenheter.
371. När det gäller den mycket stora investering som åtföljdes av en rejäl kapacitetsminskning i det
tyska företaget Delon Filament GmbH ¥197∂ beslöt kommissionen att fatta ett positivt beslut på grundval av
att, trots att det inte föreligger någon strukturell utbudsbrist på den relevanta marknaden, stödet medförde
en avsevärd kapacitetsminskning.
372. Vidare godkände kommissionen stöd till förmån för Exporplás ¥198∂ rörande polypropylensektorn
eftersom, trots att det inte råder en strukturell utbudsbrist på produkten, projektet medför en minskning
av produktionskapaciteten för det aktuella företaget.
3.1.6 Transport
373. Den 26 juli antog kommissionen två förslag till rådsförordningar gällande offentliga medel på
landtransportområdet. Genom dessa förordningar införs EU-fördragets undantag i artikel 73 i
sekundärlagstiftningen.
374. Den första förordningen som föreslås kommer att ersätta rådets förordning nr 1107/70/EEG ¥199∂
och avser att ge en rättslig grund för att undanta statligt stöd vid finansiering av transportinfrastruktur
samt stöd vid användning av viss infrastruktur. Den andra förordningen, som ersätter rådets förordning nr
1191/69/EEG ¥200∂, kommer att ge en regelram som är anpassad till den fortlöpande utvecklingen av den
passagerartransportmarknad som har till uppgift att uppfylla allmänhetens behov. Här skall regler för
icke-diskriminerande tillgång till marknaderna fastställas samt genomblickbara villkor införas för den
offentliga finansieringen av sådana tjänster.
3.1.6.1 Inre vattenvägar
375. EU:s transportpolitik avser bl.a. att främja inlandssjöfarten eftersom den är en säker, ren och
energieffektiv transportform med stor reservkapacitet. Åtgärder som flyttar över varutransporterna från
vägarna till andra transportmedel, som t.ex. inlandssjöfart, är av gemensamt intresse i den mening som
avses i artikel 87.3 c i EG-fördraget. Sålunda finns det sedan 1999 en särskilt rättsakt som uppmuntrar
medlemsstaterna att genomföra insatser som främjar inlandssjöfarten ¥201∂.
¥197∂
¥198∂
¥199∂
¥200∂
¥201∂
Ärende N-406/1999, kommissionen beslut av den 1 mars 2000, EGT C 134, 13.5.2000.
Ärende N-440/2000, kommissionens beslut av den 21 december 2000, ännu ej offentliggjort.
Förordning nr 1107/70/EEG av den 4 juni 1970 om stöd till transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar (EGT L 130,
15.6.1970, s. 1).
Förordning nr 1191/69/EEG av den 26 juni 1969 om medlemsstaternas åtgärder i fråga om allmän trafikplikt på järnväg,
väg och inre vattenvägar (EGT L 156, 28.6.1969, s. 1), senast ändrad genom förordning nr 1893/91/EEG av den 20 juni
1991 (EGT L 169, 29.6.1991, s. 1).
Rådets förordning (EG) nr 718/99 om en politik för gemenskapens flottkapacitet inom inlandssjöfarten för att främja
transporter på de inre vattenvägarna.
KONK. RAP. 2000
110 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
376. De stöd som beviljats till inlandssjöfartssektorn under år 2000, främst i Belgien ¥202∂,
Frankrike ¥203∂ och Tyskland ¥204∂, är stödordningar avsedda att underlätta för de transportörer som utnyttjar
vattenvägarna att fullborda den fullständiga avregleringen av sektorn fr.o.m. den 1 januari 2000, i
enlighet med rådets direktiv 96/75 EG.
3.1.6.2 Luftfart
377. Kommissionen har, vad gäller stöd till civil luftfart, under 2000 fortsatt att förverkliga
handlingsprogrammet i riktlinjerna från december 1994. Kommissionen har godkänt sociala
stödordningar, investeringsstöd och ekonomiska överenskommelser i samband med omstruktureringar av
flygbolag.
378. Den 1 mars beslöt kommissionen att den sociala stödordningen för vissa kategorier av
passagerare ¥205∂, främst alla personer som är fast boende på Korsika, på de åtta direktförbindelser som
betjänar ön Korsika var förenlig med EG-fördraget.
379. Den 4 oktober 2000 meddelade kommissionen sig inte ha några invändningar mot utbetalningen
av ett individuellt stöd på 2 350 000 pesetas till det spanska företaget Aero Transport Internacional
S.A. ¥206∂, etablerat i Katalonien.
380. Efter att ha sett sig föranledd att granska villkoren för den första etappen i privatiseringen av det
portugisiska flygbolaget Transportes Aéreos Portugueses S.A. (TAP) ¥207∂ beslöt kommissionen den
20 eptember 2000 att denna första etapp inte innehöll några inslag av statligt stöd.
381. Genom ett beslut den 4 oktober 2000 ändrade kommissionen sitt tidigare beslut av den 14 augusti
1998 ¥208∂ gällande det omstruktureringsstöd som beviljats det grekiska bolaget Olympic Airways ¥209∂.
3.1.6.3 Vägtransporter
382. Under tidigare år har kommissionen främjat stöd som underlättar utvecklingen av en sektor och
som också kan omfattas av undantag på grundval av artikel 87.3 c i EG-fördraget. Kommissionen inser
värdet i stöd som finansierar investeringar som är till nytta för små och medelstora vägtransportföretag
både på passagerar- och godsmarknaden och som hjälper dem att öka sin totala ekonomiska effektivitet
och samarbetet sinsemellan.
383. Förstainstansrätten bekräftade i en dom gällande en spansk statlig stödåtgärd för inköp av fordon
(mål Renove I) ¥210∂ kommissionens policy att förbjuda statligt stöd till inköp av fordon på
transportmarknader med överkapacitet.
¥202∂
¥203∂
¥204∂
¥205∂
¥206∂
¥207∂
¥208∂
¥209∂
¥210∂
Ärende N-567/1999, kommissionens beslut av den 12 juli 2000, EGT C 284, 7.10.2000.
Ärende N-564/2000, kommissionens beslut av den 18 oktober 2000, EGT C 380, 30.12.2000.
Ärende N-180/2000, kommissionens beslut av den 16 maj 2000, EGT C 184, 1.7.2000.
Ärende N-24/2000, ännu ej offentliggjort.
Ärende N-950/1999, ännu ej offentliggjort.
Ärende N-336/2000, ännu ej offentliggjort.
EGT L 128, 21.5.1999.
Ärende N-541/2000, ännu ej offentliggjort.
Mål T-55/99 – Renove I, 29.10.2000.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 111
384. Kommissionen fattade flera beslut på passagerar- och godstransportområdet som låg i linje med
den etablerade policyn för dessa områden. Främst gällde besluten den nederländska forsknings- och
utvecklingsordningen ¥211∂, finansieringen av nederländska parkeringsfaciliteter med tillgång för
allmänheten ¥212∂ samt en ordning som möjliggör investeringsstöd till passagerartransporter i La Rioja ¥213∂.
Den 26 juli fattade kommissionen även ett slutligt negativt beslut gällande flera åtgärder inom den
spanska Renove II-ordningen och begärde att Spanien skulle återtaga stöd som beviljats 1997 till inköp
av kommersiella fordon ¥214∂, på ett sätt som inte ansågs vara förenligt med den gemensamma marknaden.
Detta ärende var en uppföljning till det ovannämnda Renove I-beslutet och omfattade perioden från
augusti 1994 till slutet av 1996.
385. När det gäller stödet till Asetra ¥215∂, en ideell branschorganisation för landsvägs- och
stadstransportföretag, till bildandet av ett informations- och servicesystem inom transportsektorn, beslöt
kommissionen den 31 mars att inte göra några invändningar. Eftersom Asetra inte är ett företag och inte
sysslar med ekonomisk verksamhet kan stödåtgärderna inte likställas med statligt stöd.
386. Vid en första tillämpning av artikel 86.2 i EG-fördraget på stöd inom sektorn för
inlandstransporter beslöt kommissionen den 4 oktober att inte komma med några invändningar mot
reformen av systemet för motorvägskoncessioner i Frankrike ¥216∂.
3.1.6.4 Kombitransporter och järnvägstransporter
387. Liksom under tidigare år tillstyrker kommissionen stöd som underlättar utvecklingen av
kombitransportsektorn eftersom detta främjar ett skifte av vilka transportsätt som kommer till
användning. Dessutom gav kommissionen tillstånd till investeringsstöd till byggandet av
kombitransportinfrastruktur.
388. Den 31 oktober avslutade kommissionen ett förfarande gällande det nederländska stödet till NS
Cargo för dess pendelförbindelse mellan Rotterdam och Prag som öppnades 1999. De nederländska
myndigheterna hade informerat kommissionen om att NS Cargo ¥217∂ hade betalat tillbaka det stöd som
ansågs vara oförenligt med EU-fördraget.
389. I sitt beslut av den 14 september gjorde kommissionen inte några invändningar mot en
nederländsk ordning gällande stöd till byggandet av inlandsterminaler ¥218∂. Stödnivåerna bygger på
kommersiell forskning och ordningen innehöll tillräckligt många skydd mot att konkurrensen snedvrids
mellan olika terminaler.
390. Kommissionen godkände den 4 oktober ett engångsstöd från den nederländska regeringen till två
intermodala terminalföretag i Rotterdams hamn ¥219∂. Med stöd i tidigare beslut hade kommissionen heller
inga invändningar mot två stödordningar från den italienska provinsen Bolzano ¥220∂ och den italienska
¥211∂
¥212∂
¥213∂
¥214∂
¥215∂
¥216∂
¥217∂
¥218∂
¥219∂
¥220∂
Ärende N-183/2000, EGT C 362, 16.12.2000.
Ärende N 464/1999, EGT C 134, 13.5.2000.
Ärende N-694/2000, EGT C 202, 15.7.2000.
Ärende C-65/1998, ännu ej offentliggjort.
Ärende N-673/1999, EGT C 184, 1.7.2000.
Ärenden N-540/2000, EGT C 354, 9.12.2000.
Ärende C-30/1999, EGT L 38, 8.2.2001.
Ärende N-208/2000, EGT C 315, 4.11.2000.
Ärende N-577/1999, EGT C 354, 9.12.2000.
Ärende N-755/1999, kommissionens beslut av den 15 november 2000, ännu ej offentliggjort och ärende N-508/1999,
kommissionens beslut av den 21 december 2000, ännu ej offentliggjort.
KONK. RAP. 2000
112 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
regionen Piemonte ¥221∂. Kommissionen godkände därvid investeringsstöd till kombitransport- och
vägtransportföretag.
391. Efter klagomål inledde kommissionen den 15 november ett förfarande gällande det kommersiella
och ekonomiska engagemanget som Deutsche Bahn har i godsbefordringsföretaget BahnTrans ¥222∂,
eftersom tvivel förelåg huruvida olagligt statligt stöd ingick i transaktionen.
3.1.6.5 Sjötransporter
392. Inom sjötransportsektorn godkände kommissionen ett antal statliga stödåtgärder i enlighet med
gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport ¥223∂. Stöden avsåg att minska rederiernas
kostnader för skatter och sociala avgifter. Frågan om bidrag till stöd för den allmänna trafikplikten
undersöktes också av kommissionen, som fattade sitt första beslut gällande denna sektor på grundval av
artikel 86.2 i EG-fördraget.
393. Den 15 februari godkände kommissionen genomförandet av en svensk statlig stödåtgärd för
utbildning av sjöfolk ¥224∂. En liknande finländsk ordning ¥225∂ godkändes den 11 augusti.
394. Den 12 juli godkände kommissionen en tonnageskatt som föreslagits av Förenade kungariket ¥226∂.
Skatteåtgärden skall främja konkurrenskraften inom den brittiska sjöfarten på den globala
sjöfartsmarknaden genom att skapa ett positiv skatteklimat för sjöfart som ligger i linje med andra större
sjöfartsländer. För de företag som är skyldiga att betala brittisk bolagsskatt och som väljer att omfattas av
ordningen kommer vinster från stödberättigande sjöfartsverksamhet att beräknas i förhållande till
nettotonnaget för varje fartyg de har i trafik. Den vinst som härvid anses uppstå skulle ersätta de normala
skatteåtgärderna på inkomster inom stödberättigande verksamhet från Förenade kungariket och utlandet
och denna vinst skulle företagen sedan betala brittisk bolagsskatt för. Detta är den fjärde ordningen av
denna typ som införs i EU efter de i Grekland, Nederländerna och Tyskland.
395. Samma dag ålade kommissionen Italien att lämna upplysningar om en stödordning gällande
hamnsektorn ¥227∂, för att kunna bedöma om denna ordning är förenlig med fördraget.
396. Den 19 juli beslöt kommissionen att avsluta det förfarande som inletts i enlighet med artikel 88.2
i EG-fördraget med avseende på ett oanmält stöd till Compañía Trasmediterránea ¥228∂ med ett slutligt
negativt beslut, eftersom Spanien olagligen genomfört detta statliga stöd i strid mot artikel 88.3 i EGfördraget.
397. Den 27 juli gav kommissionen Belgien tillstånd att undanta företagen i handelsflottan samt
sektorerna för muddring och bogsering från skyldigheten att betala socialförsäkringsavgiften från löner
till EG-sjömän, anställda ombord på fartyg som för en medlemsstats flagg ¥229∂.
¥221∂
¥222∂
¥223∂
¥224∂
¥225∂
¥226∂
¥227∂
¥228∂
¥229∂
Ärende N-815/A/1999, kommissionens beslut av den 21 december 2000, ännu ej offentliggjort.
Kommissionens beslut av den 15 november 2000, EGT C 52, 17.2.2001.
EGT C 205, 5.7.1997
Ärende N-819/1999, EGT C 258, 9.9.2000.
Ärende N-33/2000, ännu ej offentliggjort.
Ärende N-790/1999, EGT C 258, 9.9.2000.
Ärende C-81/2000
Ärende C-10/1998, ännu ej offentliggjort, rättelse 21.12.2000
Ärende N-142/2000, ännu inte offentliggjort.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 113
398. Den 14 augusti gav kommissionen Finland tillstånd att under ett år (2000) lämna ett stöd
motsvarande 40 % av sjöfartsföretagens bidrag till sjöfolkets pensionssystem ¥230∂.
399. Den 15 november beslöt kommissionen att inte göra några invändningar mot den föreslagna
ändringen och förlängningen av ett danskt utbildningsstöd till sjöfolk ¥231∂.
400. Till följd av förstainstansrättens ogiltigförklaring av kommissionens beslut av den 7 juni 1995
fattade kommissionen den 29 november ett negativt beslut gällande sjöfartsbolaget Ferries Golfo de
Vizcaya ¥232∂.
401. Den 7 december gav kommissionen Frankrike tillstånd att efter 2000 års utgång förlänga
återbetalningsordningen gällande sjötransportdelen av den kommunala företagsskatten ¥233∂, vars
införande 1990 och efterföljande förlängningar godkänts av kommissionen.
402. Den 13 december gav kommissionen Frankrike tillstånd att finansiera genomförbarhetsstudier
innan man öppnar nya transportrutter för närsjöfart ¥234∂. Däremot beslöt kommissionen att inleda ett
granskningsförfarande med avseende på åtgärder avsedda att täcka driftsutgifterna då dessa linjer byggs
upp ¥235∂.
3.1.7 Jordbruk
403. Från den 1 januari 2000 tillämpar kommissionen gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till
jordbrukssektorn ¥236∂, som antogs den 24 november 1999, på nya statliga stödåtgärder som införs efter
detta datum. Följaktligen måste medlemsstaterna anpassa sina befintliga stödordningar så att de uppfyller
de nya reglerna under innevarande år.
404. De nya riktlinjerna kodifierar och förenklar de regler som tillämpats av kommissionen i det förgångna.
Dessutom har ett antal viktiga förändringar gjorts för att EU:s regler för statligt stöd skall överensstämma med
den nya landsbygdsutvecklingspolitik ¥237∂ som infördes genom Agenda 2000-reformerna.
405. Utgångspunkten för de nya riktlinjerna är att varje statligt stöd till jordbrukssektorn måste vara
förenligt med EU:s gemensamma jordbrukspolitik och med EU:s internationella förpliktelser, särskilt
WTO-avtalet om jordbruk. Eftersom rådet beslöt att avskaffa enskilda medlemsstaters möjligheter att
snedvrida det finjusterade EU-stödet till produktpriser eller ordningar för landsbygdens utveckling är
varje statligt stöd som stör mekanismerna i de gemensamma marknadsorganisationerna förbjudet.
Förutom dessa nya riktlinjer överväger kommissionen nya rambestämmelser för säljfrämjande åtgärder
och reklam för jordbruksprodukter.
406. År 2000 mottog kommissionen omkring 250 anmälningar om statligt stöd till jordbrukssektorn
och fattade beslut i nästan 261 ärenden, varav de flesta avsåg Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien och
Nederländerna. De gällde huvudsakligen: 1) investeringar och andra slag av interventioner i sektorer som
¥230∂
¥231∂
¥232∂
¥233∂
¥234∂
¥235∂
¥236∂
¥237∂
Ärende N-33/2000, ännu ej offentliggjort.
Ärende N-441/2000, EGT C 380, 30.12.2000.
Ärende C-32/2000, ännu ej offentliggjort.
Ärende N-593/2000, ännu ej offentliggjort.
Ärende N-697/2000, ännu ej offentliggjort.
Ärende C-65/2000, f.d. N-697/2000, ännu ej offentliggjort.
EGT C 28, 1.2.2000, s. 2, ändrad genom EGT C 232, 12.8.2000, s. 19.
Rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för
jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden. EGT L 160, 26.6.1999, s. 80.
KONK. RAP. 2000
114 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
skogsbruksrekonstruktion i Frankrike; dioxinkrisen i Belgien; grissektorn i Frankrike, Irland,
Nederländerna, Portugal och Förenade kungariket samt socker, citrusfrukter och tobak i Italien; 2) fiskala
åtgärder kopplade till miljövänliga initiativ i Nederländerna och vissa fall av privatisering, undsättning
och omstrukturering i Tyskland och Portugal.
3.1.8 Fiske
407. Fiskesektorn är, till följd av sina sociala och ekonomiska särdrag, en sektor som fortfarande är
föremål för stora offentliga interventioner, både via EG och på nationell nivå.
408. Kommissionen har undersökt huruvida de nationella stödordningarna för denna sektor är
förenliga med riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk ¥238∂. När
rådets förordning (EG) nr 2792/1999 av den 17 december 1999 om föreskrifter och villkor för
gemenskapens strukturstöd inom fiskerisektorn ¥239∂ trädde i kraft i januari påbörjade kommissionen sitt
arbete med att se över ovanstående riktlinjer för att försäkra sig om att de överensstämmer med den nya
strukturella lagstiftningen.
409. De nya riktlinjerna är mer precisa på vissa områden. De fastställer att gemenskapens riktlinjer för
regionalstöd inte är tillämpliga på fiskerisektorn och att de delar av de regionala stödordningarna som är
tillämpliga på fiskerisektorn kommer att granskas på basis av fiskeririktlinjerna. I övrigt lämnas fler detaljer
för bedömningen av utbildningsstöd, rådgivningstjänster och försöksfiske samt en bättre definition av
villkoren för undsättnings- och omstruktureringsstöd till företag i svårigheter. Likaledes lämnas fler detaljer
och villkor gällande stöd för förbättringar av förvaltning och kontroll av fisket samt för inköp av begagnade
fartyg. När det gäller de specifika ärendena har fler detaljer fastställts för inkomststöd (åtgärder vid
exceptionella omständigheter prövas från fall till fall och då fiskeverksamheten upphör tillfälligt görs en
hänvisning i ansökan till tillämplig punkt i riktlinjerna), punkten som rör förvaltningskrediter har upphävts och
särskilda punkter har lagts till vad gäller stöd avsedda att åtgärda skador som förorsakats av naturkatastrofer
eller av andra exceptionella händelser, försäkringspremier, regioner i de yttersta randområdena samt
sysselsättningsstöd. De nya riktlinjerna innehåller likaledes två bilagor, som medför en ökad kontroll av de
godkända ordningarna; i en förtecknas de upplysningar som måste lämnas vid anmälan av stödordningar och i
den andra räknas de upplysningar upp som måste medtas i årsrapporten till kommissionen rörande alla
befintliga stödordningar eller alla särskilda stöd som beviljats utanför en godkänd stödordning och för vilka
rapporter, på grund av villkorade beslut, inte behöver lämnas. De ändrade riktlinjerna har diskuterats i samråd
med medlemsstaterna och antogs av kommissionen i november. De är också tillämpliga på alla ordningar som
anmälts från och med januari 2001.
410. Slutligen är det lämpligt att betona att det stora antalet anmälda ordningar, särskilt under andra
halvåret 2000, beror på att alla nationella stödordningar anmälts som gäller samfinansiering och som
antagits inom ramen för Fonden för fiskets utveckling i samband med förberedelserna för genomförandet
av gemenskapens nya stödram.
3.2 Sektorer som inte omfattas av särskilda bestämmelser
3.2.1 Folkhälsan
411. Vad gäller den redan godkända svenska miljöordningen ¥240∂ fann kommissionen att
gemenskapens riktlinjer för stöd till miljöskydd inte var tillämpliga. Men eftersom ordningen var
¥238∂
¥239∂
¥240∂
EGT C 100, 27.3.1997.
EGT L 337, 30.12.1999.
Ärende N-718/99, kommissionens beslut av den 12 juli 2000, EGT L 295, 23.11.2000.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 115
utformad för att bidra till folkhälsan i allmänhet, inklusive arbetstagarnas hälsa och säkerhet, fattade
kommissionen ett positivt beslut på basis av fördragets bestämmelser om arbetstagarnas hälsa och
säkerhet samt folkhälsan och miljöskyddet i allmänhet (artiklarna 137, 152 och 174 i EG-fördraget), som
tillhör gemenskapens erkända mål.
3.2.2 Finansväsendet
412. År 2000 fortsatte kommissionen sin strikta tillämpning av statsstödsreglerna i den finansiella
sektorn. För första året sedan 1994 behövde kommissionen inte behandla fall av stöd till företag med
svårigheter och koncentrerade sina krafter på de bankstöd som nu utbetalas i Frankrike, Italien och
Tyskland.
413. I Frankrike tog kommissionen stora steg framåt i den synnerligen invecklade ekonomiska
bedömningen av det stöd som Crédit Mutuel ¥241∂ inkasserar via sina monopolrättigheter att
distribuera den skattefria sparboken Livret Bleu. Kommissionens uppmärksamhet har riktats på
omstruktureringen av Caisse des Dépôts et Consignations, varigenom den kommersiella delen
avskiljts från den offentliga tjänsteverksamheten. Kommissionen uppskattade att insynen ökats i
den nya organisationen, men ansåg det inte vara nödvändigt att ta ställning till garantimekanismen
mot bakgrund av att denna kommer att undersökas vid lämpligt tillfälle i ett större europeiskt
banksammanhang.
414. När det gäller Italien beslöt kommissionen den 4 oktober 2000 att inleda ett formellt förfarande i
enlighet med artikel 88.2 med avseende på skattestöd till italienska banker och bankstiftelser ¥242∂.
Stödåtgärderna infördes genom lag 461/98 och dekretet 153/99 och möjliggör bl.a. skatteförmåner till
banker som genomför samgåenden eller liknande omstruktureringar.
415. När det gäller Tyskland granskade kommissionen ett klagomål från European Banking
Federation mot systemet med offentliga garantier till offentligrättsliga kreditinstitut, dvs. huvudsakligen
sparbanker och delstatsbanker (Landesbanken). Medan undersökningen fortfarande pågick i slutet av
2000 tydde de preliminära bedömningarna på att garantisystemet verkligen utgjorde statligt stöd i den
mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Kommissionen avser att vidta lämpliga åtgärder inom en
snar framtid sedan den preliminära granskningen slutförts.
3.2.3 Exceptionella händelser
416. Efter den katastrof som orsakades av oljetankern Erikas ¥243∂ förlisning föreslog den franska
regeringen en stödordning för små och medelstora företag som lidit skada genom oljeutsläppet. De
kostnader som berättigar till stöd avser ersättning av skadade redskap, förstörda fiskbestånd och
exceptionella ekonomiska förluster. Stödet gällde den del av kostnaderna som inte täcktes av
försäkringarna. Eftersom stödet bedömdes vara proportionerligt godkände kommissionen ordningen på
grundval av artikel 87.2 b emedan skadorna förorsakats av en naturkatastrof och oljetankerns förlisning
utgjorde en exceptionell händelse i enlighet med denna bestämmelse.
¥241∂
¥242∂
¥243∂
Kommissionens beslut av den 16 december 1997, EGT C 146, 12.5.1998.
Ärende C-54/2000 (f.d. NN/70), EGT C 44, 10.2.2001.
Kommissionens beslut av den 4 oktober 2000, EGT C 380, 30.12.2000.
KONK. RAP. 2000
116 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
D — Förfaranden
417. Sedan tillämpningsföreskrifterna fastställts i rådets förordning (EG) nr 659/1999 ¥244∂ hade
kommissionen och EG-domstolen olika tillfällen att tillämpa och ytterligare specificera de berörda
parternas rättigheter under förfarandet, medlemsstaternas återkravsskyldighet samt kommissionens
skyldighet att agera efter klagomål.
1. Tredje parts rättigheter
418. Vid olika tillfällen har tredje part begärt att få tillgång till dokument i statsstödsärenden.
Kommissionen har avvisat dessa krav på grund av att det är medlemsstaten som är part i förfarandet.
Denna praxis bekräftades uttryckligen av förstainstansrätten i målet Ufex mot kommissionen ¥245∂.
419. I målet Comité d’entreprises de la Société francaise de production mot kommissionen ¥246∂
avvisade domstolen en överklagan från den aktuella sektorns företagsråd och fackföreningar av ett
kommissionsbeslut eftersom dessa inte ansågs vara personer till vilka beslutet riktades och därför heller
inte var personligen berörda i den mening som avses i artikel 173.4 i EG-fördraget. När det gäller statligt
stöd kan ett företag inte enbart åberopa den omständigheten att det konkurrerar med det stödmottagande
företaget utan skall dessutom, med beaktande av den omfattning i vilken det eventuellt har deltagit i
förfarandet och i hur stor utsträckning dess marknadsställning påverkats, visa att det befinner sig i en
konkret situation som försätter det i en ställning som motsvarar den som gäller för en person som ett
beslut är riktat till. Egenskapen av förhandlingspart vad gäller de sociala aspekterna vid företaget har
endast ett subtilt samband med själva föremålet för beslutet.
2. Återkrav
420. Under året uppmanades kommissionen att uttala sin åsikt om huruvida återkrav av olagligt stöd
borde blir följden av att stödmottagaren sålt tillgångar till ett annat företag:
1) Separata försäljningar av tillgångar: kommissionen ansåg att skyldigheten att återbetala statligt stöd
kvarstår i det försäljande företaget eftersom tillgångarna ersätts med kontanter som finns tillgängliga
för att återbetala borgenärerna, inklusive staten.
2) Fall där tillgångarna säljs vidare som ett i gång varande företag (going concern): denna andra grupp
av ärenden gäller försäljning av tillgångar som ett i gång varande företag med syfte att fortsätta den
ekonomiska verksamheten. Två situationer kan urskiljas: 1) köparen tar över vissa av skulderna i det
tidigare företaget. I detta sammanhang har de borgenärer, vars fordringar överlåtits, företräde framför
återkravsskulden och 2) båda parterna i transaktionen ägs av samma ägare, dvs. då tillgångarna i det i
konkurs försatta företaget förvärvas av ett dotterföretag eller av ett annat företag som ytterst har
samma ägare. Kommissionen följde inte ”pass through-teorin”, enligt vilken stödförmånen förs vidare
till framtida ägare, eftersom en överföring av förmåner i regel inte syns när försäljningen av
tillgångarna sker under marknadsvillkor. Kommissionen ansåg i stället att återkravsskyldigheten
skulle följa tillgångarna och jämställde transaktionen såsom analog med en aktieförsäljning. Sålunda
knyts skyldigheten att återbetala statligt stöd till det köpande företaget. På samma sätt som när det
¥244∂
¥245∂
¥246∂
Förordning av den 22 mars 1999, EGT L 83, 27.3.1999.
EG-domstolens dom av den 14 november 2000, mål T-613/97.
EG-domstolens dom av den 23 maj 2000, mål C-106/98 P.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 117
gäller identiskt ägarskap mellan köpare och säljare kombinerat med att stöd inte kan återkrävas från
den ursprungliga mottagaren skulle dock inget av de två sätten att åtgärda en konkurrenssnedvridning
(återkrav eller återställande av marknadsvillkoren genom likvidation och försäljning av tillgångar till
konkurrenterna) komma att genomföras. Kommissionen godtar inte att konsekvenserna av ett negativt
beslut kan undvikas genom ett sådant arrangemang inom företagsgruppen.
421. Det sistnämnda synsättet tillämpades i ärendena System Microelectronic Innovation GmbH
(SMI) ¥247∂ och CDA Compact Disc Albrechts GmbH (CDA) ¥248∂ varvid kommissionen ålade den tyska
regeringen att återkräva stödet från det efterträdande företaget eftersom detta blivit den verkliga
stödmottagaren sedan det använt sig av tillgångarna från det i konkurs försatta företaget, som förstärkts
av stödet (spill-over). Tyskland bör under alla omständigheter förhindras att undgå följderna av
återkravsbeslutet. Kommissionen beslöt därför att utvidga sitt beslut till att omfatta stödåtgärder till
förmån för alla företag som fortsätter ursprungsföretagets affärsverksamhet genom att använda sig av
ursprungsföretagets tillgångar och/eller infrastruktur.
422. I ärendet Manufacture corrézienne de vêtements ¥249∂ inledde kommissionen ett ex officioförfarande gällande stöd till ett företag i svårigheter. Eftersom ingen hållbar omstruktureringsplan
lämnats ansåg kommissionen att stödet var oförenligt med EG-fördraget och ålade Frankrike att
återkräva stödet från det i konkurs försatta företaget.
Faktaruta 7: Statligt stöd till Magefesa-gruppen — Återkrav av stöd
EG-domstolen bekräftade för första gången (1) kommissionens analys att en myndighet som
tillåter ett företag som upphört med att fullgöra sina skyldigheter att fortsätta med sin verksamhet
under vissa omständigheter, liksom i det aktuella målet, kan göra sig skyldig till beviljande av
olagligt statligt stöd.
År 1987 fick kommissionen ett klagomål gällande statligt stöd till den spanska gruppen Magefesa.
I ett beslut av den 20 december 1989 förklarade kommissionen stödåtgärderna vara oförenliga
med den gemensamma marknaden och ålade den spanska regeringen att återkräva stödet. Efter
flera klagomål 1997 gällande Magefesas övertag till följd av att företaget underlåtit att återbetala
stödet inledde kommissionen ett förfarande mot Magefesa-gruppen och dess efterträdare.
Den 14 oktober 1998 olagligförklarade kommissionen ett stöd som bestod i uteblivna
inbetalningar av skatter och sociala avgifter och ålade åter den spanska regeringen att återkräva
stödet med ränta.
Spanska regeringen väckte talan mot detta återkravsbeslut vid EG-domstolen. Den spanska
regeringen hävdade att spansk lagstiftning inte tvingar offentliga borgenärer att begära ett företag i
konkurs eller likvidation för att få tillbaka en skuld. Dessutom erhöll Magefesa-gruppen inte några
(1) EG-domstolens dom av den 12 oktober 2000, mål C-480/98 , Förenade kungariket mot kommissionen, ännu ej
offentliggjord.
¥247∂
¥248∂
¥249∂
Ärende C-45/1997, kommissionens beslut av den 11 april 2000, EGT L 238, 22.9.2000.
Ärende C-42/1998, kommissionens beslut av den 21 juni 2000, EGT L 318, 22.11.2000.
Ärende C-29/99 (f.d. NN-20/99), kommissionens beslut av den 21 juni 2000, EGT L 293, 22.11.2000.
KONK. RAP. 2000
118 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
förmåner från offentliga källor eftersom myndigheterna inte hade avstått från skulderna och
eftersom de hade utnyttjat alla lagliga medel som stod till deras förfogande. Under
domstolsförfarandet vidhöll kommissionen att de spanska myndigheterna inte hade använt sig av
alla lagliga medel för att återkräva skulderna. Även om den nationella lagstiftningen i fråga var
tillämplig på alla företag, och sålunda en allmän åtgärd, menade kommissionen att en förmån i
enlighet med artikel 87.1 i EG-fördraget kan bestå av uteblivna åtgärder som myndigheterna borde
ha vidtagit under vissa givna omständigheter. Till följd av detta faktum kunde företagen i
Magefesa-gruppen fortsätta sin verksamhet utan att uppfylla varken sina skattemässiga eller
socialförsäkringsmässiga skyldigheter.
EG-domstolen avvisade det spanska överklagandet och slog fast att den spanska regeringens
underlåtenhet att vidta alla lagliga åtgärder för att återkräva stödet utgjorde en förmån för
företaget. De uteblivna inbetalningarna av skatter och sociala avgifter utgjorde olagligt stöd
som var oförenligt med den gemensamma marknaden och Spanien måste återkräva stödet.
3. Skydd av berättigade förväntningar
423. I ett ärende rörande lag nr 95/79 ¥250∂ varigenom en ordning infördes som avvek från normala
konkursförfaranden fann kommissionen att ordningen inte var förenlig med EG-fördraget. När det
gällde det stöd som olagligen beviljats till ungefär 500 företag under 20 år tog kommissionen ordentlig
hänsyn till att återkravsbeslutet måste vara i linje med den allmänna principen i EG-lagstiftningen som
kommer till uttryck i artikel 14.1 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999:
kommissionen måste alltså skydda de berättigade förväntningar som institutionens attityd gett upphov
till under de senaste åren både hos den italienska regeringen och hos mottagarna. Följaktligen beslöt
kommissionen att inte begära återkrav av det stöd som beviljats olagligen under de 20 år som
stödåtgärden funnits.
4. Underlåtenhet att verkställa tidigare beslut fattade av kommissionen
424. I ärendet Westdeutsche Landesbank Girozentrale (WestLB) ¥251∂ fann kommissionen att
Tyskland inte på ett korrekt sätt hade verkställt ett beslut av den 8 juli 1999 ¥252∂ om kapitaltillskott på
gynnsamma villkor. Det statliga stödet skulle omedelbart återkrävas från WestLB. De tyska
myndigheterna hade lämnat olika förslag till hur beslutet skulle verkställas, vilket visade sig vara
otillfredsställande.
425. När det gäller statligt stöd i form av särskilda skattekrediter till det offentligägda holdingbolaget
Sociedad Estátal de Participaciones Industriales ¥253∂ har Spanien trots flera påminnelser inte verkställt
det återkravsbeslut som meddelades i december 1999. I båda fallen beslöt kommissionen att hänskjuta
ärendena till EG-domstolen.
¥250∂
¥251∂
¥252∂
¥253∂
Ärende C-68/99 (f.d. NN-96/99), kommissionens beslut av den 16 maj 2000, ännu ej offentliggjort.
Kommissionens beslut av den 11 april 2000, EGT C 211, 22.7.2000.
EGT L 150, 23.6.2000.
Ärende C-3/99.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 119
5. Kommissionens skyldighet att inleda förfaranden
426. I målet SIC mot kommissionen ¥254∂ erinrar förstainstansrätten först om att kommissionen när den
fattar positiva beslut endast kan begränsa sig till att göra en preliminär undersökning enligt artikel 87.3 i
EG-fördraget om den efter en första granskning är övertygad om att stödet är förenligt med fördraget. I
det aktuella fallet slöt sig dock domstolen på grundval av fakta till att kommissionen i sina skrivelser till
medlemsstaterna vid olika tillfällen sagt sig starkt betvivla att stödet är förenligt med EG-fördraget,
varför kommissionen i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget var skyldig att inleda ett förfarande. När
det gäller längden på den preliminära undersökningen av oanmält stöd erinrade domstolen om att även
om kommissionen inte måste utföra en inledande granskning av de aktuella åtgärderna inom den
tvåmånadersperiod som nämns i Lorenz-domen ¥255∂ måste den då tredje part lämnar in klagomål utföra en
noggrann och opartisk undersökning inom rimlig tid.
6. Den preliminära anmälningsskyldigheten
427. I målet Frankrike mot kommissionen ¥256∂ påpekade domstolen att artikel 88.3 i EG-fördraget inte
innefattar någon enkel anmälningsskyldighet utan innebär en skyldighet att göra en förhandsanmälan.
Denna konsekvens framgår av den uppskjutande verkan som stipuleras i den sista meningen i
artikelpunkten. Följaktligen medger denna bestämmelse inte någon åtskillnad mellan de olika
skyldigheterna, som gemensamt består i en skyldighet att göra en anmälan och att temporärt skjuta upp
stödet.
7. Andra bestämmelser i fördraget
428. EG-domstolen erinrade om att det klart framgår av fördragets systematik att förfaranden i
enlighet med artikel 88 i EG-fördraget aldrig får leda till ett resultat som strider mot de specifika
bestämmelserna i fördraget. Därför kunde stödordningen gällande den tyska inkomstskatten ¥257∂, där vissa
villkor strider mot andra bestämmelser i fördraget, inte anses vara förenlig med den gemensamma
marknaden. Även om direkt beskattning är en fråga för medlemsstaterna måste de dock utöva sina
direkta beskattningsbefogenheter i enlighet ned EG:s lagstiftning. Följaktligen drog domstolen slutsatsen
att om en medlemsstat, också indirekt, beviljar en skatteförmån till företag som har sitt huvudkontor
inom dess territorium, men samtidigt förvägrar företag som har sitt huvudkontor i en annan medlemsstat
att dra nytta av förmånen så är denna skillnad i behandling mellan de två kategorierna i princip förbjuden
genom artikel 52 i EG-fördraget, under förutsättning att det inte finns någon objektiv skillnad i
företagens situation. Detta gäller inte mellan å ena sidan företag som är etablerade i en medlemsstat
utanför Tyskland och som utför ekonomisk verksamhet i de nya delstaterna genom en filial, ett kontor
eller en fast inrättning och som å andra sidan inte kan dra nytta av den omtvistade åtgärden och inte heller
företag som har sitt huvudkontor på tyskt territorium och som drar nytta av den skattenedsättning som
införts genom åtgärderna.
¥254∂
¥255∂
¥256∂
¥257∂
EG-domstolens dom av den 10 maj 2000, mål T-46/97.
EG-domstolens dom av den 11 december 1973, Rec. 1973, s. 1471.
EG-domstolens dom av den 22 juni 2000, mål C-332/98
EG-domstolens dom av den 19 september 2000, mål C-156/98.
KONK. RAP. 2000
120 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
E — Statistik ¥258∂
Diagram 6
Antalet registrerade fall (i andra sektorer än jordbruk, fiske,
transport och kolindustri) mellan 1995 och 2000.
900
803
öd
10
800
ä
113
700
600
Anmälda stöd
656
644
3
1
91
140
569
444
500
564
2
9
98
86
469
469
5
97
400
680
300
550
515
200
342
100
0
1995
¥258∂
1996
1997
1998
1999
2000
Siffrorna för 1999 ändrades efter offentliggörandet av den XIX:e rapporten om konkurrenspolitiken 1999
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 121
Diagram 7
Antalet beslut fattade av kommissionen (i andra sektorer än jordbruk, fiske,
transport och kolindustri) mellan 1995 och 2000
700
600
619
500
400
474
502
460
300
475
460
200
100
0
1995
1996
1997
1998
1999
2000
Diagram 8
Antal beslut per medlemsstat (i andra sektorer än jordbruk, fiske,
transport och kolindustri)
Europeiska unionen
475
21
Belgien
Danmark
5
122
Tyskland
Grekland
1
Spanien
79
Frankrike
47
Irland
11
61
Italien
Luxemburg
2
33
Nederländerna
Österrike
26
16
Portugal
Finland
17
Sverige
15
Förenade kungariket
19
0
KONK. RAP. 2000
100
200
300
400
500
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 123
IV — INTERNATIONELL VERKSAMHET
A — Utvidgningen
1. Anslutningsförhandlingar
429. Efter Europeiska rådets möte i Luxemburg i december 1997 inleddes anslutningsförhandlingar i
mars 1998 med Cypern, Estland, Polen, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Förhandlingarna om
konkurrenskapitlet fortsatte för samtliga dessa kandidatländer under 2000.
430. Efter Europeiska rådets möte i Helsingfors i december 1999 inleddes anslutningsförhandlingar i
februari 2000 med Bulgarien, Lettland, Litauen, Malta, Rumänien och Slovakien. Förhandlingarna om
konkurrenskapitlet inleddes omedelbart för Lettland, Litauen och Slovakien. För Maltas och Rumäniens
del inleddes förhandlingar om konkurrenskapitlet under hösten 2000.
431. I EU:s gemensamma förhandlingsposition anges klart att tre villkor skall ha uppfyllts i
kandidatländerna innan konkurrensförhandlingarna preliminärt kan avslutas, nämligen: i) den rättsram
som krävs (för konkurrensbegränsande samverkan och missbruk av dominerande ställning samt statligt
stöd), ii) den administrativa förmåga som krävs, och iii) ett trovärdigt resultat när det gäller att
kontrollera konkurrenslagstiftningens efterlevnad.
Dessa tre villkor skall vara uppfyllda i god tid före anslutningen. Kandidatländerna måste kunna visa att
deras företag och myndigheter blivit vana vid att bedriva verksamhet på de villkor som gäller i EU och
därmed är redo att klara av konkurrenstrycket på den gemensamma marknaden.
432. Under rådets möte (allmänna frågor) den 4 december 2000 välkomnades den detaljerade plan
som presenterades i kommissionens strategidokument för utvidgningen. Enligt strategidokumentet bör
EU prioritera att gemensamma ståndpunkter, inklusive ståndpunkter om krav på övergångsåtgärder,
antas under andra halvåret 2001 för ett flertal kapitel, inklusive det om konkurrenspolitiken. Rådet ansåg
det utgöra ”… en viktig referensram som återspeglar unionens åtagande att behandla de problem som
framkommer vid förhandlingarna, inklusive krav på övergångsåtgärder, och att inom en given tidsplan
anta förhandlingspositioner för kapitlen i gemenskapens regelverk i syfte att preliminärt avsluta de olika
kapitlen så snart villkoren är uppfyllda.”
2. Framsteg i anpassningen av konkurrensreglerna
433. Europeiska kommissionen rapporterar regelbundet om de framsteg som vart och ett av
kandidatländerna gör på vägen mot anslutning. Den tredje återkommande rapporten om de tio centraloch östeuropeiska länderna samt Cypern, Malta och Turkiet antogs av Europeiska kommissionen i
november 2000. I rapporten bedöms de framsteg som gjorts sedan Europeiska kommissionen utarbetade
sin föregående rapport från 1999.
434. Framstegen på området för konkurrensbegränsande samverkan och missbruk av dominerande
ställning samt företagskoncentrationer är generellt tillfredsställande, både vad gäller lagstiftningen och
uppbyggnaden av den administrativa förmåga som krävs. Alla kandidatländer har antagit den
grundläggande konkurrenslagstiftningen på grundval av de viktigaste inslagen i artiklarna 81 och 82 i
EG-fördraget och merparten av dem har också infört kontroll av företagskoncentrationer. Inrättandet av
konkurrensmyndigheter har också gått ganska snabbt och utan alltför mycket kontroverser.
KONK. RAP. 2000
124 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
435. Den huvudsakliga uppgiften för kandidatländernas konkurrensmyndigheter är nu att fördela sina
resurser för att prioritera tillämpningen av reglerna för konkurrensbegränsande samverkan och missbruk
av dominerande ställning på de konkurrensbegränsande beteenden som utgör det största hindret för
marknadernas funktion, såsom karteller, monopolförvärv och utestängande åtgärder från företag med
dominerande ställning.
436. I motsats till framstegen på politikområdet för konkurrensbegränsande samverkan och missbruk
av dominerande ställning, har införandet av kontroll av statligt stöd i kandidatländerna visat sig vara
mycket mer kontroversiellt, gått långsammare och utgöra en mer politiskt känslig fråga. Inledningen av
anslutningsförhandlingarna har bidragit till att påskynda införandet av rättsliga och administrativa ramar
för kontroll av statligt stöd. Den faktiska tillämpningen av reglerna för statligt stöd är dock generellt
långt ifrån tillfredsställande.
437. De flesta kandidatländerna har inrättat nationella tillsynsmyndigheter för statligt stöd.
Kommissionen har betonat att dessa myndigheter faktiskt skall kontrollera nya och befintliga statliga
stöd från samtliga myndigheter som beviljar stöd. Alla nya stödåtgärder skall förhandsanmälas till
tillsynsmyndigheterna. De skall ha befogenhet att samla in alla upplysningar som krävs för att undersöka
statligt stöd från samtliga myndigheter som beviljar stöd. De skall dessutom ha befogenhet att avge ett
oberoende yttrande om alla nya stödåtgärders förenlighet med Europaavtalen innan stöd beviljas. Det
förefaller dock inte som om alla tillsynsmyndigheter systematiskt mottar uppgifter om alla nya stöd som
beviljas, så att de kan utöva sina uppgifter på ett korrekt sätt.
438. För att säkerställa den öppenhet som krävs finns det i flera kandidatländer ett fortsatt behov av att
utarbeta omfattande förteckningar över befintligt stöd, som regelbundet uppdateras. Dessutom har
kommission arbetat tillsammans med kandidatländernas tillsynsmyndigheter för att säkerställa att deras
årliga rapporter om statligt stöd följer samma metodik som den som kommissionen använder i sin
översikt över statligt stöd.
439. Kommissionen har gjort flera kandidatländer uppmärksamma på nödvändigheten av att de i god
tid före anslutningen anpassar sina skattestödordningar, som ofta används för att dra till sig utländska
investeringar, och sina statliga stödåtgärder i de så kallade särskilda ekonomiska zonerna i
överensstämmelse med gemenskapens regelverk.
3. Genomförandebestämmelser enligt Europaavtalen
440. För att färdigställa rättsramen för förbindelserna mellan gemenskapen och de tio associerade
central- och östeuropeiska länderna på konkurrensområdet har två uppsättningar genomföranderegler
förhandlats fram. De första omfattar genomförandet av de konkurrensregler i Europaavtalen som är
tillämpliga på företag (konkurrensbegränsande samverkan och missbruk av dominerande ställning). De
andra omfattar reglerna för statligt stöd.
441. Genomföranderegler avseende konkurrensregler för företag har redan antagits för nio av de
central- och östeuropeiska länderna, nämligen Bulgarien ¥259∂, Tjeckien ¥260∂, Estland ¥261∂, Ungern ¥262∂,
¥259∂
¥260∂
¥261∂
¥262∂
Beslut nr 2/97 av associeringsrådet EU–Bulgarien av den 7 oktober 1997 (EGT L 15, 21.1.1998).
Beslut nr 1/96 av associeringsrådet EU–Tjeckiska republiken av den 30 januari 1996 (EGT L 31, 9.2.1996).
Beslut nr 1/99 av associeringsrådet EU–Estland av den 28 april 1999 (EGT L 144, 9.6.1999).
Beslut nr 2/96 av associeringsrådet EU–Ungern av den 6 november 1996 (EGT L 295, 20.11.1996).
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 125
Polen ¥263∂, Rumänien ¥264∂, Slovakien ¥265∂, Litauen ¥266∂ och Slovenien ¥267∂. Europeiska kommissionen har
förelagt rådet sitt förslag till genomföranderegler för Lettland. Genomförandereglerna är i stort sett
desamma för alla de associerade länderna. De innehåller främst procedurregler, dvs. regler om
behörighet att handlägga ärenden, förfaranden för att underrätta den andra parten om ärenden, samråd,
aktiv hövlighet och informationsutbyte. Beträffande vissa författningsproblem avseende tillämpningen
av genomförandereglerna i Ungern fortsatte förhandlingarna för att försöka lösa resterande svårigheter.
442. Tjeckien är det enda associerade landet där genomförandereglerna för statligt stöd har trätt i
kraft ¥268∂. Genomförandereglerna innebär att kontrollen av statligt stöd är tvåfaldig. För gemenskapens
vidkommande bedömer kommissionen om det statliga stöd som beviljats av EU:s medlemsstater är
förenligt på grundval av gemenskapens regler om statligt stöd. För Tjeckiens vidkommande skall de
nationella tillsynsmyndigheterna övervaka och granska allt befintligt och nytt offentligt stöd som landet
beviljat, på grundval av de kriterier som utvecklats från tillämpningen av gemenskapens regler om
statligt stöd. Genomförandereglerna innehåller förfaranden för samråd och problemlösning, regler om
öppenhet (dvs. att Tjeckien först skall upprätta och därefter uppdatera en förteckning över sina
stödprogram och enskilda stöd) samt regler om ömsesidigt informationsutbyte. Efter förberedande arbete
i rådet under 2000 förväntas förslagen till genomföranderegler för statligt stöd nu godkännas av
respektive associeringsråd för Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Slovenien.
Europeiska kommissionen har också förelagt rådet ett förslag till genomföranderegler för Slovakien.
4. Förlängning av omfattningen av artikel 87.3 a enligt Europaavtalen
443. I Europaavtalen anges att statligt stöd som beviljas av de associerade länderna skall bedömas mot
bakgrund av att de under en period på fem år skall betraktas som identiska med de gemenskapsområden
som beskrivs i artikel 87.3 a i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Efter
förberedande arbete i rådet beslutade associationsråden EU–Bulgarien, EU–Estland, EU–Litauen och
EU–Rumänien att denna omfattning skall förlängas under ytterligare en period på fem år ¥269∂. Liknande
beslut väntas från respektive associeringsråd med Lettland, Polen och Tjeckien. Europeiska
kommissionen har också förelagt rådet ett förslag till förlängning av Slovakiens och Ungerns omfattning
av artikel 87.3 a. För Sloveniens del utarbetade kommissionen ett utkast till förslag i syfte att lägga fram
det för rådet.
444. I associationsrådets beslut tilläggs att de associerade länderna skall kunna lägga fram siffror för
BNP per capita på NUTS II-nivå. De associerade ländernas tillsynsmyndigheter för statligt stöd och
Europeiska kommissionen skall därefter gemensamt utvärdera regionernas stödberättigande samt högsta
stödnivåer för att utforma en regionalstödskarta på grundval av gemenskapens riktlinjer om nationellt
regionalstöd. Därefter skall ett gemensamt förslag läggas fram till associeringskommittén, som skall fatta
ett beslut i frågan.
¥263∂
¥264∂
¥265∂
¥266∂
¥267∂
¥268∂
¥269∂
Beslut nr 1/96 av associeringsrådet EU–Polen av den 16 juli 1996 (EGT L 208, 17.8.1996).
Beslut nr 1/99 av associeringsrådet EU–Rumänien av den 16 mars 1999 (EGT L 96, 10.4.1999).
Beslut nr 1/96 av associeringsrådet EU–Slovakien av den 15 augusti 1996 (EGT L 295, 20.11.1996).
Beslut nr 4/99 av associeringsrådet EU–Litauen av den 26 maj 1999 (EGT L 156, 23.6.1999).
Beslut nr 4/2000 av associeringsrådet EU–Slovenien av den 21 december 2000 – ännu inte offentliggjort.
Beslut nr 1/98 av associeringsrådet EU–Tjeckiska republiken av den 24 juni 1998 (EGT L 195, 11.7.1998).
Beslut nr 1/2000 av associeringsrådet EU–Bulgarien av den 28 februari 2000 (EGT L 144, 17.6.2000). Beslut nr 2/2000
av associeringsrådet EU–Rumänien av den 17 juli 2000 (EGT L 230, 12.9.2000). Beslut nr 2/2000 av associeringsrådet
EU–Litauen av den 24 juli 2000 (EGT L 199, 5.10.2000). Beslut nr 3/2000 av associeringsrådet EU–Estland av den
1 december 2000 (EGT L 21, 23.1.2001).
KONK. RAP. 2000
126 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
5. Tekniskt bistånd till kandidatländerna
445. Mot bakgrund av dessa kvarstående brister, är det tekniska biståndet på konkurrensområdet
alltjämt ett viktigt verktyg för att förbereda kandidatländerna för anslutningen. Särskilda åtgärder har
vidtagits inom ramen för Phare-programmen. Enligt avtalet om institutionell uppbyggnad
(partnersamverkan) lämnar experter från EU:s medlemsstater nu också långsiktig rådgivning till de
central- och östeuropeiska ländernas myndigheter för konkurrenskontroll och kontroll av statligt stöd.
446. Europeiska kommissionen har fört en proaktiv politik för att ytterligare intensifiera sina
kontakter med kandidatländernas konkurrensmyndigheter. Den 25–26 september hölls den sjätte årliga
konkurrenskonferensen mellan kandidatländerna och Europeiska kommissionen i Tallinn i Estland. I
delegationerna ingick höga tjänstemän från myndigheterna för konkurrenskontroll respektive kontroll av
statligt stöd. Den årliga konferensen fungerar som ett forum där man utbyter åsikter och erfarenheter.
Den tjänar också till att etablera och stärka professionella kontakter mellan tjänstemän som handlägger
konkurrensärenden. Detta års konferens inriktades på tillämpningen och betydelsen av att säkerställa ett
effektivt genomförande av reglerna på såväl områdena för konkurrensbegränsande samverkan och
missbruk av dominerande ställning som statligt stöd.
447. Generaldirektoratet för konkurrens höll fortsatt under hela 2000 olika bilaterala möten med
kandidatländernas myndigheter för konkurrenskontroll och kontroll av statligt stöd. Tekniska
diskussioner om tillnärmning av konkurrenslagstiftningen, institutionell uppbyggnad och lagtillämpning
hölls på expertnivå. Liknande möten hölls också om tillnärmning av lagstiftningen på området för statligt
stöd, om inrättande av tillsynsmyndigheter för statligt stöd och om specifika frågor om statligt stöd,
såsom utarbetandet av de årliga rapporterna över statligt stöd, regionala stödkartor, inslag av statligt stöd
i investeringsfrämjande åtgärder och särskilda ekonomiska zoner, samt bedömningen av enskilda
ärenden i känsliga sektorer.
6. Turkiet
448. Enligt beslut nr 1/95 av associeringsrådet EG–Turkiet om genomförandet av den slutliga fasen av
den tullunion som håller på att skapas mellan gemenskapen och Turkiet och enligt artikel 7 i
frihandelsavtalet mellan Turkiet och EKSG krävs att det antas genomföranderegler för
konkurrensbestämmelserna. Efter samråd med medlemsstaterna lämnades formella förslag om sådana
genomföranderegler till den turkiska regeringen, som delegationerna från båda sidor därefter diskuterade
på expertnivå. Stora framsteg nåddes i en första gemensam behandling av utkastet till text och de få
återstående problemen bör kunna lösas inom kort, vilket möjliggör ett snabbt antagande av reglerna.
B — Bilateralt samarbete
1. Förenta staterna
449. Kommissionen lämnar varje år en detaljerad rapport till rådet och Europaparlamentet om
samarbetet med Förenta staterna enligt 1991 års avtal om samarbete ¥270∂ och 1998 års avtal om aktiv
¥270∂
Avtal mellan Europeiska gemenskaperna och Förenta staternas regering om tillämpning av deras konkurrensbestämmelser
(EGT L 95, 27.4.1995, ändrat i EGT L 131, 15.6.1995).
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 127
hövlighet ¥271∂. Den senaste rapporten omfattade perioden från den 1 januari 1999 till den 31 december
1999 ¥272∂. Rapporten för 2000 kommer att offentliggöras under 2001.
450. Under 2000 fortsatte kommissionen sitt nära samarbete med det amerikanska
justitiedepartementets antitrustavdelning (US Department of Justice, DoJ) och den federala
handelskommissionen (Federal Trade Commission, FTC) i ett ännu större antal ärenden. Tendensen mot
en globalisering av marknaderna fortsatte i snabb takt under året, som så tydligt avspeglades i det
rekordstora antalet och storleken på de sammanslagningar av företag som gjordes över gränserna. Det
skedde en märkbar ökning under 2000 av antalet transaktioner som anmäldes både till kommissionen och
till de amerikanska antitrustorganen. Det bilaterala samarbetet var särskilt intensivt med hänsyn till dessa
globala sammanslagningar av företag. Diskussionerna mellan organen tenderar att inriktas på frågor som
avgränsning av marknaderna, trolig konkurrensmässig påverkan på transaktioner på dessa marknader och
lönsamheten för varje lösning som de samgående parterna föreslår.
451. I de koncentrationsundersökningar som involverar nära transatlantiskt samarbete ingick bland
annat koncentrationsärendena Alcoa/Reynolds, MCI Worldcom/Sprint, Novartis/AstraZeneca, Boeing/
Hughes, AOL/Time Warner och Time Warner/EMI. Kommissionen samarbetade också nära med sina
amerikanska motparter i ett antal undersökningar som inte omfattade koncentrationer, till exempel i
kommissionens och den amerikanska federala handelskommissionens respektive undersökningar av
bildandet av det gemensamma företaget COVISINT för samarbete mellan tillverkare av bilreservdelar.
Samarbete i ärenden mellan EU och Förenta staterna diskuteras närmare i denna rapports kapitel om
koncentrationskontroll och i den sjätte rapporten till rådet och Europaparlamentet för år 2000, som
kommer att offentliggöras under 2001.
452. Under kommissionens samarbete med det amerikanska justitiedepartementets antitrustavdelning
i ärendet MCI Worldcom/Sprint, fick en tjänsteman från kommissionen för första gången möjlighet att
delta i ett ”pitch meeting” mellan det amerikanska justitiedepartementets antitrustavdelning och de
samgående parterna. Sådana möten hålls i allmänhet kort före det att de amerikanska organen beslutar
om de skall vidta åtgärder eller inte för att hindra ett föreslaget samgående. Företrädare från både det
amerikanska justitiedepartementets antitrustavdelning och den federala handelskommissionen har redan
deltagit i muntliga hearingar i ett antal kommissionsärenden som involverar viktiga amerikanska
intressen ¥273∂. Under 1999 samtyckte kommissionen till administrativa arrangemang med det
amerikanska
justitiedepartementets
antitrustavdelning
och
den
amerikanska
federala
handelskommissionen om ömsesidigt deltagande i vissa etapper av förfarandena i enskilda ärenden där
deras respektive konkurrensregler tillämpas. I dessa föreskrivs att en begäran om att få delta i en hearing
eller ett möte kan bifallas i lämpliga fall och med förbehåll för att det ges tillfredsställande försäkringar
eller arrangemang om sekretess och användning av information. Deltagande är möjligt endast om de
personer som berörs av båda myndigheternas förfaranden ger sitt uttryckliga samtycke och
arrangemangen inte på något sätt begränsar dessa personers rättigheter.
453. Det första ärende som inleddes på grundval av en begäran om aktiv hövlighet avslutades under
året. I juli 2000 beslutade Europeiska kommissionen att avbryta en granskning av Air France rörande
förmodad diskriminering av Sabre, ett amerikanskt datoriserat bokningssystem. Det franska bolaget har
¥271∂
¥272∂
¥273∂
Avtal mellan Europeiska gemenskaperna och Förenta staternas regering om tillämpning av principerna om aktiv hövlighet
vid genomförandet av deras konkurrenslagstiftning (EGT L 173, 18.6.1998).
Antogs den 4 oktober 2000, KOM(2000) 618 slutlig, se konkurrensrapporten för 1999, s. 319–332.
Företrädare från det amerikanska justitiedepartementets antitrustavdelning och den federala handelskommissionen deltog
i flera av EU:s muntliga hearingar under 2000 (TimeWarner/EMI, AOL/TimeWarner, Worldcom MCI/Sprint, Alcoa/
Reynolds).
KONK. RAP. 2000
128 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
antagit etiska regler, som garanterar SABRE och andra liknande bolag samma villkor som man ger
Amadeus-systemet, där Air France är delägare. Upphovet till undersökningen var ett klagomål som
ursprungligen lämnats till det amerikanska justitiedepartementets antitrustavdelning, där det påstods att
ett flertal bolag med anknytning till Amadeus (inklusive Air France, Iberia, Lufthansa och SAS) hade
missbrukat sin dominerande ställning på sina respektive marknader. Amerikanska justitiedepartementets
antitrustavdelning åberopade för första gången mekanismen om ”aktiv hövlighet” som föreskrivs i
avtalet mellan Europeiska gemenskaperna och Förenta staternas regering om tillämpning av principerna
om aktiv hövlighet vid genomförandet av deras konkurrenslagstiftning från 1991 ¥274∂ (en mekanism som
utarbetades till följd av avtalet om aktiv hövlighet med Förenta staterna från 1998) och begärde att
kommissionen skulle undersöka påståendena enligt EU:s konkurrensregler. Aktiv hövlighet gör det
möjligt för de amerikanska antitrustorganen att begära att kommissionen undersöker det
konkurrensbegränsande beteende som påstås äga rum i Europa, och vice versa. Detta var den första (och
fram till nu den enda) gången en sådan begäran gjorts enligt avtalet.
454. Talrika bilaterala kontakter ägde rum mellan kommissionen och de behöriga amerikanska
myndigheterna under 2000: kommissionsledamot Mario Monti gjorde i juni ett första omfattande besök i
Washington som kommissionsledamot med ansvar för konkurrensfrågor och utnyttjade tillfället till att
bland annat möta viktiga offentliga företrädare för den amerikanska administrationen och kongressen.
Det årliga bilaterala mötet mellan kommissionen, det amerikanska justitiedepartementets
antitrustavdelning och den amerikanska federala handelskommissionen hölls i Washington i juli. Möten
ägde också rum under året mellan kommissionen och det amerikanska transportdepartementet (US
Department of Transportation), US Federal Communications Commission och US Federal Maritime
Commission (då konkurrenspolitiska frågor också delvis ingår i dessa amerikanska myndigheters
ansvarsområden).
455. Under 1999 enades kommissionen, det amerikanska justitiedepartementets antitrustavdelning
och den amerikanska federala handelskommissionen om att inrätta en arbetsgrupp för att intensifiera det
transatlantiska samarbetet på området för koncentrationskontroll. Arbetsgruppen fick i uppdrag att
inrikta sig på: 1) en djupgående undersökning av EU:s respektive Förenta staternas metoder när det gäller
identifiering och genomförande av korrigerande åtgärder (särskilt avyttring av tillgångar) samt kontroll
av genomförandet efter koncentrationen, och 2) möjligheten till mer samstämda metoder och analyser
från de båda avtalsparterna i koncentrationsärenden som behandlas inom båda jurisdiktionerna, särskilt i
fråga om deras respektive synsätt när det gäller oligopol och kollektiv dominerande ställning.
Arbetsgruppen inriktade under 2000 sitt arbete på korrigerande åtgärder, och den har så gott som
fullbordat sitt arbete i frågan. Dessa diskussioner var särskilt användbara i samband med kommissionens
utarbetande av tillkännagivandet om korrigerande åtgärder i koncentrationsärenden som antogs i
december ¥275∂. Arbetsgruppen kommer under nästa år att undersöka oligopolistisk dominans.
2. Kanada
456. I juni 1999 trädde avtalet om samarbete i konkurrensärenden mellan Europeiska gemenskaperna
och den kanadensiska regeringen ¥276∂ i kraft. 2000 var det första hela år som avtalet gällde och man kan
dra slutsatsen att det har underlättat den märkbara ökningen i samarbetsnivån mellan Europeiska
gemenskaperna och Kanada avseende tillämpningen av deras respektive konkurrensregler. Allt fler
¥274∂
¥275∂
¥276∂
Se artikel V.2.
Se även del II.C i denna rapport.
Avtal mellan Europeiska gemenskaperna och Kanadas regering om tillämpningen av deras konkurrenslagstiftningar (EGT
L 175, 10.7.1993, s. 50–60).
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 129
ärenden med ömsesidig relevans för såväl EU som Kanada undersöks nu av båda sidors
konkurrensmyndigheter. Varje år lämnar kommissionen en detaljerad rapport till rådet och
Europaparlamentet om samarbetet enligt avtalet med Kanada. Den första rapporten omfattade perioden
från juni 1999 till december 1999 ¥277∂. Rapporten för 2000 kommer att offentliggöras under 2001.
457. Kontakterna mellan Europeiska kommissionen och dess kanadensiska motsvarighet, det
kanadensiska konkurrensverket, har varit talrika och givande. Diskussionerna har rört både frågor i
anslutning till ärendena och mer allmänpolitiska frågor. De två myndigheterna har till exempel inte bara
fört diskussioner om bedömningen av globala koncentrationer som anmälts till de båda
konkurrensverken, utan också om ett antal lagstiftningsreformer som föreslagits eller införts i de två
jurisdiktionerna.
458. Värda att nämnas är de trilaterala telekonferenserna mellan EU, Förenta staterna och Kanada i
ärendet Dow Chemical/Union Carbide, och det trilaterala mötet mellan EU, Förenta staterna och Kanada
i Washington i samband med förfarandena i koncentrationsärendet Alcoa/Reynolds.
3. Japan
459. Under det årliga bilaterala mötet mellan kommissionen och den japanska
konkurrensmyndigheten i Tokyo den 28–29 oktober 1999, uttalade kommissionens delegation sitt
intresse för att förstärka de bilaterala förbindelserna med Japan på konkurrensområdet. Båda sidor
undersökte därför möjligheten att ingå ett samarbetsavtal liknande de avtal som EU ingått med Förenta
staterna (1991) och Kanada (1998) samt avtalet mellan Förenta staterna och Japan (1999).
460. Kommissionen genomförde intensiva, informella sonderingar med Japan och fastställde att det
fanns ett ömsesidigt intresse av att stärka det bilaterala samarbetet på konkurrensområdet. Den 8 juni fick
kommissionen ett förhandlingsmandat från rådet, vilket gjorde det möjligt att inleda två omfattande
formella förhandlingsomgångar med de japanska myndigheterna den 13–14 juni och den 3–4 juli 2000.
De två delegationerna lyckades lösa alla frågor och särskilt klausulerna om användning, avslöjande och
skydd av konfidentiella uppgifter och kommissionens översändande av information till
konkurrensmyndigheterna i de medlemsstater som berörs av samarbetet mellan EU och Japan.
461. Den 11 juli avgav rådets arbetsgrupp ett positivt yttrande om den text som förhandlats fram. Det
var därmed möjligt att, under toppmötet mellan EU och Japan den 19 juli i Tokyo, tillkännage att de två
sidorna hade uppnått ”ömsesidig förståelse om viktiga inslag i deras planerade samarbetsavtal på
konkurrensområdet”. Avtalet förväntas ingås under 2001.
462. Detta utkast till avtal omfattar särskilt utbyte av information, men kommer inte att frångå
sekretessbestämmelserna i förordningarna om genomförandet av artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget. Det
innehåller bestämmelser om information som kommissionen meddelar medlemsstaternas behöriga
myndigheter. Meddelandena syftar till att informera dessa myndigheter om anmälningar och annan
information med anknytning till samarbete och samordning av verkställighetsåtgärder som utbyts mellan
kommissionen och Japan inom ramen för det planerade avtalet. Det innehåller också bestämmelser om
hur det praktiska samarbetet mellan kommissionen och de japanska konkurrensmyndigheterna skall
organiseras och hur deras verkställighetsåtgärder skall samordnas. Slutligen innehåller avtalet
bestämmelser som uttrycker principerna om passiv och aktiv hövlighet.
¥277∂
Rapport KOM(2000) 645 slutlig, antogs 13.10.2000. Se även konkurrensrapporten för 1999, s. 333–335.
KONK. RAP. 2000
130 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
463. Utöver de många mötena och de officiella kontakterna mellan kommissionen och de japanska
myndigheterna i samband med avtalsförhandlingarna hölls det årliga bilaterala mötet mellan
kommissionen och de japanska konkurrensmyndigheterna i Bryssel den 24 november.
464. Kommissionen avslutade en ny förteckning över förslag på ytterligare avregleringar i Japan.
Förteckningen inkluderar ett antal förslag på konkurrensområdet. Förslagen lades fram inom ramen för
den dialog som förs mellan EU och Japan om en lagstiftningsreform, och i enlighet med uppmaningen
till utländska myndigheter att lämna synpunkter i samband med den översyn som gjordes den 30 mars
1999 av det treåriga programmet för att främja avreglering.
4. Andra OECD-länder och EES-området
465. Under 2000 inledde kommissionen samarbete med konkurrensmyndigheter i ett antal andra
OECD-länder, särskilt med Australien, Korea, Norge och Schweiz. Dessa kontakter omfattade såväl
frågor med anknytning till ärenden som mer allmänna konkurrenspolitiska frågor.
466. Under året fortsatte också kommissionen sitt nära samarbete med Eftas övervakningsmyndighet,
som är det organ som är ansvarigt för tillämpningen av avtalet om Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet för Islands, Liechtensteins och Norges räkning.
5. Medelhavsländerna
467. I Medelhavsområdet är det enbart avtalen mellan EU och Marocko, Tunisien och Israel som är i
kraft. Beträffande övriga avtal i Medelhavsområdet har avtalet med Jordanien ännu inte ratificerats.
Förhandlingarna med Egypten har avslutats och avtalet undertecknades i januari 2001. Interimsavtalet
med den palestinska myndigheten skall återigen slutförhandlas. Förhandlingsmöten har hållits med
Libanon och med Syrien i syfte att blåsa nytt liv i Medelhavspolitiken. I alla de avtal som ingåtts och som
planeras att ingås föreskrivs i konkurrensreglerna åtaganden för en tillnärmning av dessa länders
konkurrenspolitik till gemenskapens ordning. Generaldirektoratet för konkurrens har även deltagit i ett
första seminarium om konkurrensfrågor i Marocko.
6. Sydamerika
468. Den mekanism för samarbete mellan konkurrensmyndigheterna som föreskrivs i avtalet mellan
Europeiska unionen och Mexiko trädde i kraft i juli. Den möjliggör utbyte av information, samordning av
vissa aktiviteter, undersökning av ett påstått konkurrenshämmande beteende på en av parternas
territorium som negativt påverkar den andra partens intressen samt en bestämmelse om tekniskt
samarbete. Genom samarbetsmekanismen säkerställs en ökad öppenhet i de ärenden som gäller
överenskommelser mellan företag, missbruk av en dominerande ställning eller koncentrationer.
469. Förhandlingar har förts om ett frihandelsavtal mellan Europeiska unionen, Mercosur och Chile.
Efter att ha fastställt målen med förhandlingarna och arbetets organisation, undersöktes
konkurrensområdet av den tredje tekniska arbetsgruppen. Målet är att det vid tillämpningen av parternas
konkurrensregler skall ges garantier om lika behandling för företagen på varje territorium. Det blir
därmed möjligt att införa en mekanism för samarbete och samordning mellan respektive
konkurrensmyndigheter.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 131
470. För Andinska gemenskapen har generaldirektoratet för yttre förbindelser infört ett projekt som
innehåller förslag om tekniskt samarbete. Detta projekt håller på att granskas av gemensamma tjänsten
för administration av gemenskapsbistånd till tredje land (SCR) och rådets grupp för utvecklingsländer i
Asien och Latinamerika, innan förfarandet för 2001 inleds, där generaldirektoratet för konkurrens kan
bidra med sin expertis.
471. Under året fortsatte den direkta informationsverksamheten om gemenskapsrätten, parallellt med
upplysningsverksamheten i ”Boletín Latinoamericano de Competencia” och Unctads latinamerikanska
konkurrensseminarium i Costa Rica.
7. Ryssland, Ukraina, Moldova och övriga nya oberoende stater
472. De partnerskaps- och samarbetsavtal som EU har ingått med Ryssland, Ukraina, Moldova och de
flesta av de övriga före detta sovjetiska delrepublikerna innehåller – i större eller mindre utsträckning –
ett åtagande från dessa länder att närma sin lagstiftning om statligt stöd och andra konkurrensfrågor till
gemenskapens regelverk. Vissa framsteg har gjorts under året vad avser genomförandet av partnerskapsoch samarbetsavtalen EU–Ryssland, EU–Ukraina och EU–Moldova. Särskilt Ukraina och Moldova har
informerat kommissionen om de åtgärder som vidtagits för att uppfylla deras skyldigheter enligt avtalen.
Ett antal Tacis-projekt för att tillhandahålla relevant expertis har också inletts och planeras inledas under
det kommande året. Kommissionen deltog aktivt i de internationella konferenser som organiserades av
de ukrainska och ryska konkurrensmyndigheterna och som hölls i Kiev respektive Moskva.
473. Intensiva kontakter har hållits mellan kommissionen och företrädare för den ryska federationen,
framför allt med antimonopolministeriet, som uppfyllt sina skyldigheter enligt partnerskaps- och
samarbetsavtalen på området för kontroll av statligt stöd. Under givande möten har den ryska sidan
informerat kommissionen om hur beredningen av ett ryskt lagförslag om att inrätta en tillsynsmyndighet
för statligt stöd framskrider. Denna lag avser att uppfylla skyldigheterna i artikel 53 i partnerskaps- och
samarbetsavtalet, enligt vilka det krävs att parterna gemensamt skall fastställa vilka kategorier och slag
av statligt stöd som har en snedvridande påverkan på handel och konkurrens mellan Europeiska
gemenskaperna och den ryska federationen.
C — Multilateralt samarbete
1. Världshandelsorganisationen (WTO): Handels- och konkurrenspolitik
474. WTO:s arbetsgrupp om samspelet mellan handels- och konkurrenspolitiken höll tre möten under
2000 (15–16 juni, 2–3 oktober och den 21 november). Under mötet i juni redogjorde kommissionen i
detalj för fördelarna med det framtida ramverket för utvecklingsländerna (det kommer att komplettera
deras ekonomiska reformer och lagstiftningsreformer och gör det möjligt för dem att ta itu med de
internationella konkurrensbegränsande metoder som hindrar deras utveckling) och tog upp de frågor som
bekymrar länderna mest (behovet av ett flexibelt och gradvist införande av ramverket, behovet av ett
stärkt och samordnat tekniskt bistånd och för stöd till uppbyggnad av den förmåga som krävs för ett
meningsfullt deltagande i internationellt samarbete på konkurrensområdet).
475. Under mötet i oktober presenterade kommissionen sitt förslag i en form som var mer acceptabel
för dess handelspartner, särskilt Förenta staterna och utvecklingsländerna, för att man skulle kunna bilda
KONK. RAP. 2000
132 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
nödvändiga allianser och intensifiera strävandena mot att skapa ett ramverk för konkurrensregler inom
WTO.
476. WTO:s förhandlingar om handel och konkurrens bör vara realistiska och inledningsvis inriktas
på det som kan uppnås inom ramarna för en kort global förhandlingsrunda. Förhandlingarna bör därför
begränsas till tre frågor som nu förefaller mogna att förhandlas, nämligen huvudprinciperna för inhemsk
konkurrenslagstiftning och konkurrenspolitik, grundläggande regler för samarbete samt
utvecklingsfrågorna som en integrerad del i ett multilateralt ramverk på konkurrensområdet. En
kommitté för konkurrenspolitik skall inrättas inom WTO för att förvalta denna grundläggande ram. På
längre sikt kommer fortsatta insatser att krävas för att fördjupa arbetet vad gäller utbildning och analys av
de mer komplexa konkurrensfrågorna.
477. Under mötet i november diskuterades och antogs arbetsgruppens rapport (för 2000) till rådet
(allmänna frågor) ¥278∂.
2. OECD
478. Kommissionen fortsatte att spela en aktiv roll i arbetet inom OECD:s kommitté om
konkurrensrätt och -politik, särskilt i samband med de rundabordsförhandlingar och möten med
arbetsgrupper som organiserades under 2000 (konkurrens inom läkemedelsindustrin, sammanslagningar
av finansiella tjänsteföretag, fusioner och allianser mellan flygbolag, program för nedsättning av böter,
konkurrens inom naturgasindustrin, gemensamma företag, elektronisk handel, offentliga och privata
tvistlösningsmekanismer samt konkurrens inom vägtransporter).
3. Unctad
479. Kommissionen deltog aktivt i FN:s fjärde utvärderingskonferens om ett antal multilateralt
accepterade billighetsprinciper och -regler för att bekämpa konkurrensbegränsande affärsmetoder, som
hölls i Genève den 24–29 september. I den resolution som antogs planeras fortsatta årliga möten i den
mellanstatliga konkurrensexpertgruppen och överväganden av ett antal frågor, såsom samarbete
avseende koncentrationskontroll och gränssnittet mellan konkurrenspolitik och immateriell äganderätt. I
resolutionen uppmanas dessutom Unctads sekretariat att fortsätta undersöka ett antal frågor, inklusive
koncentrationskontroll, konkurrenslagstiftningens fördelar för konsumenterna och bekämpning av
fattigdomen, samt kopplingen mellan konkurrens och utländska investeringar. Slutligen anmodas Unctad
att klargöra hur eventuella internationella konkurrensavtal skulle kunna tillämpas på
utvecklingsländerna.
480. Unctad har generellt visat sig välvilligt inställd till de ståndpunkter gemenskapen intagit till
handel och konkurrens inom WTO, och har föreslagit att gemenskapens nuvarande uppfattning i frågan
om flexibilitet och framåtskridande för utvecklingsländerna skulle kunna vara en väg framåt, under
förutsättning att övriga länder instämmer.
¥278∂
Rapport (2000) från WTO:s arbetsgrupp om samspelet mellan handels- och konkurrenspolitiken till rådet (allmänna
frågor), WT/WGTCP/4, 30.11.2000.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 133
4. Internationellt konkurrensforum
481. Våra ekonomiers ökade internationalisering är viktiga utmaningar för konkurrensmyndigheterna
runtom i världen. För att klara dessa uppgifter har kommissionen intensifierat sina bilaterala förbindelser
med EU:s större handelspartners konkurrensmyndigheter. Men, som både EU och dess medlemsstater
under viss tid medgett, har bilateralt samarbete sina begränsningar och det finns också behov av
multilaterala förbindelser. En av dessa skulle kunna vara arbetet inom WTO för att främja en multilateral
ram för konkurrenslagstiftning.
482. Under ett framförande vid University Institute i Fiesole ¥279∂ föreslog kommissionsledamot Mario
Monti att ett ”Internationellt konkurrensforum” med bred verksamhet skulle inrättas för att fylla behovet
av diskussioner mellan dem som är ansvariga för utveckling och förvaltning av den världsomfattande
konkurrenspolitiken. Det finns i dag över 80 länder som har antagit någon form av
konkurrenslagstiftning, i många fall först under det sista årtiondet, och fler är på gång. Det finns ett
uppenbart behov av ett globalt forum inom vilket erfarenheter av att behandla samtliga
konkurrenspolitiska frågor (materiella, systemrelaterade och de som är relaterade till tillämplighet) kan
utbytas och diskuteras.
483. Slutmålet bör vara att uppnå högsta möjliga överensstämmelse och samförstånd mellan
deltagarna genom att föra en dialog och utbyta erfarenheter av tillämpning och praxis. Samförstånd bör
nås utifrån en gemensam uppfattning om det bästa sättet att lösa viktiga ekonomiska problem och
tillämpningsfrågor. Kommissionsledamot Mario Monti har uttalat sin avsikt att bana väg för detta
initiativ under loppet av 2001.
¥279∂
Se kommissionens pressmeddelande IP/00/1230, 27.10.2000.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 135
V — UTSIKTER FÖR 2001
1. Lagstiftningsverksamhet
484. När marknaderna integreras, både inom EU och globalt, är det av avgörande betydelse att denna
utveckling återspeglas i gemenskapens procedurregler och materiella regler. Generaldirektoratet för
konkurrens kommer därför att fortsätta den pågående översynen av procedurreglerna och de materiella
reglerna för tillämpningen av artiklarna 81 och 82.
Förslag till en ny förordning om tillämpning av artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget
485. Under 2001 kommer arbetet med kommissionens förslag om en ny förordning om tillämpning av
artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget ¥280∂ att föras vidare i rådet under det svenska och det belgiska
ordförandeskapet. Det detaljerade arbetet på expertnivå förväntas utmynna i en omfattande lägesrapport
till rådet (industri) under det svenska ordförandeskapets andra hälft. Europaparlamentet och Ekonomiska
och sociala kommittén kommer att fortsätta sin granskning av förslaget under den första hälften av 2001.
Parallellt med arbetet med den föreslagna förordningen i de övriga institutionerna kommer
kommissionen att utarbeta de första utkasten till flera framtida tillkännagivanden som skall åtfölja den
nya förordningen.
Vertikala avtal
486. I kommissionens förordning (EG) nr 240/96 anges villkoren för undantag för vissa grupper av
avtal om tekniköverföring, inklusive licensavtal om patent och know-how. Enligt artikel 12 skall
kommissionen utarbeta en interimsrapport om hur denna förordning fungerat före utgången av det fjärde
året efter det att förordningen trätt i kraft. På grundval av denna rapport skall kommissionen bedöma om
det är nödvändigt att göra några ändringar i nuvarande regler, särskilt mot bakgrund av de politiska
reformer som nyligen genomförts på området för vertikala begränsningar och avtal om horisontellt
samarbete. Kommissionen har för avsikt att offentliggöra sin utvärderingsrapport före utgången av 2001.
Gruppundantagsförordning för motorfordonsförsäljning
487. Gruppundantagsförordning (EG) nr 1475/95 om försäljnings- och serviceavtal för motorfordon
upphör att gälla den 30 september 2002. Kommissionen kommer att fortsätta sitt arbete med att förbereda
det framtida regelverket för distribution av motorfordon på grundval av den utvärderingsrapport den lade
fram i november 2000 och de reaktioner som inkommit.
Meddelandet om avtal av mindre betydelse
488. Kommissionen har för avsikt att omarbeta sitt nuvarande meddelande om avtal av mindre
betydelse ¥281∂ före utgången av 2001. I meddelandet om avtal av mindre betydelse beskrivs de avtal
kommissionen anser vara av mindre betydelse och som inte omfattas av artikel 81.1. Syftet med
omarbetningen är att säkerställa överensstämmelsen mellan meddelandet om avtal av mindre betydelse
och de nyligen antagna gruppundantagsförordningarna för vertikala och horisontella avtal ¥282∂. Ett utkast
till text skall offentliggöras i EGT för offentligt samråd före sommaren.
¥280∂
¥281∂
¥282∂
KOM(2000) 582 – EGT, C 365 E, 19.12.2000.
EGT C 372, 9.12.1997.
Gruppundantagsförordning (EG) nr 2790/1999, (EG) nr 2658/2000 och (EG) nr 2659/2000.
KONK. RAP. 2000
136 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
Förhörsombudet
489. Enligt planerna skall en översyn av förhörsombudets mandat antas av kommissionen under första
halvåret 2001.
2. Kontrollverksamhet
490. Merparten av kommissionens arbete med tillämpningen av reglerna om konkurrensbegränsande
samverkan och missbruk av dominerande ställning kommer att fortsätta att bestå av att handlägga
konkreta ärenden. Det kommer att innebära en fortsatt insats att bygga vidare på det redan goda
samarbetet med de nationella konkurrens- och tillsynsmyndigheterna. Hög prioritet kommer att ges
allvarliga överträdelser mot konkurrensbestämmelserna, i synnerhet missbruk av dominerande ställning
och karteller. Dessutom kommer kommissionen ge särskild uppmärksamhet till de marknader som
nyligen avreglerats eller som håller på att avregleras, som energi-, lufttransport-, telekommunikationsoch postsektorn, för att säkerställa att tidigare monopolföretag inte missbrukar sin traditionella ställning
eller agerar genom hemliga avtal för att bevara eller stärka den ställningen.
Karteller
491. För att öka effektiviteten när det gäller att upptäcka och handlägga kartellärenden antog
kommissionen under 1996 ett meddelande om befrielse från eller nedsättning av böter i
kartellärenden ¥283∂. Erfarenheterna har visat att man med denna praxis kan avslöja och straffa ett betydligt
större antal karteller. Meddelandet om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden kommer
att vidareutvecklas för att öka dess effektivitet och, om det visar sig vara nödvändigt, kommer
meddelandet från 1996 att uppdateras och omarbetas under 2001.
492. Tillgången till handlingar är en av de viktigaste förfarandegarantierna avsedda att skydda rätten
att höras. För att ta hänsyn till de hittills vunna erfarenheterna från kommissionens meddelande om
interna förfaranderegler för behandling av förfrågningar om tillgång till handlingar ¥284∂ – samt för att
anpassa detta meddelande till förstainstansrättens senaste rättspraxis – skall meddelandet omarbetas
under 2001.
Liberalisering
493. Liberalisering ingår som ett viktigt mål i gemenskapens konkurrenspolitik. Begreppet bör ses i
ett brett perspektiv, dvs. skapandet och bevarandet av ett rättvist och obegränsat marknadstillträde i
höggradigt reglerade sektorer eller sektorer där särskilda eller exklusiva rättigheter beviljas. Generellt
bör all tillämpning av konkurrensbestämmelser förstärka de konkreta liberaliseringsinsatserna till förmån
för konsumenterna.
494. Inom sektorn för telekommunikationer är samtliga nationella marknader nu liberaliserade.
Graden av effektiv konkurrens skiljer sig dock starkt åt mellan medlemsstaterna och de enskilda
marknaderna. Tre viktiga frågor kommer att avgöra industrins utveckling:
— Monopolföretagen har i praktiken fortfarande ett ”de facto-monopol” på marknaderna för
lokalsamtal med en marknadsandel på nästan 100 % i alla medlemsstater. Kommissionen kommer
¥283∂
¥284∂
EGT C 207, 18.7.1996.
EGT C 23, 23.1.1997.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 137
därför att säkerställa anslutningarna till lokala nät, genom att öppna tillträdet, och förhindra
förhalningstaktik från företagen och snedvridna priser.
— Konkurrensen på mobilmarknaden har varit begränsad till de nationella detaljistleden även om nya
alleuropeiska aktörer nyligen inlett sin verksamhet. Problem kvarstår vad gäller tillträde till och
samtalsterminering på mobila nät samt roamingavgifter. Kommissionen kan därför komma att
inleda förfaranden mot enskilda företag.
— Det är viktigt att främja utbredningen av Internet inom unionen. Det skall uppnås genom att
säkerställa betydande prissänkningar på förhyrda förbindelser i Europa och bevarandet av Internet
som ett öppet medium.
495. Inom postsektorn har anförts flera klagomål om monopoloperatörer som gynnas av ett reserverat
område och som konkurrerar på marknader som är öppna för konkurrens utan att täcka merkostnaderna
för att tillhandahålla konkurrenskraftiga tjänster. Privata företag klagar över att monopolföretagen
konkurrerar med dem utan att på ett lämpligt sätt fördela kostnaderna mellan konkurrensutsatta och
reserverade marknader (korssubventionering). Kommissionen strävar efter att lösa dessa frågor, framför
allt genom att fastställa en relevant mätmetod för de kostnader ett monopolföretag skall täcka när det
träder in på konkurrensutsatta marknader (minimipriser). Om denna relevanta kostnadsberäkning inte
skulle täckas av monopolföretagets intäkter på den konkurrensutsatta marknaden måste kommissionen
vidta lämpliga åtgärder. I detta sammanhang kan en undersökning av de priser som tillämpas inom det
reserverade området i enskilda fall komma att bli nödvändig.
496. Inom lufttransporter skall kommissionen inta en slutlig ståndpunkt om viktiga allianser inom EU
och om transatlantiska allianser. Kommissionen skall också inleda ett omfattande och öppet samråd om
eventuella konkurrensbegränsande effekter på nuvarande samråd om passagerartaxor inom ramen för
IATA. Dessa samråd gäller hela branschen och omfattas av kommissionens gruppundantagsförordning
(EEG) nr 1617/93, som upphör att gälla den 30 juni 2001.
497. Utöver den fortsatta liberalisering som är nödvändig på de traditionellt reserverade områden som
anges ovan, är ett av kommissionens mål att säkerställa att genomförandet av en gemensam marknad
inom vissa nya sektorer, som av tradition inte varit öppna för konkurrens, inte undergrävs av
konkurrensbegränsande praxis. Detta är bland annat fallet med avfallshantering och återvinning av
förpackningsmaterial. Tillämpningen av konkurrensreglerna på dessa nya marknader syftar till att
säkerställa att de är öppna och att konkurrensen äger rum inom en ram som bevarar en hög nivå på
miljöskyddet.
3. Koncentrationer
498. På området för koncentrationskontroll prioriterar kommissionen under 2001 den fortsatta
översynen av koncentrationsförordningen som inleddes efter kommissionens rapport till rådet i denna
fråga i juni 2000. Resultatet av den mer omfattande detaljutredningen om tröskelvärden och
hänskjutanden av ärenden, som inleddes efter rapporten, kommer att analyseras tillsammans med andra
eventuella frågor under 2001. Syftet är att, under innevarande år, utarbeta ett formellt samrådsdokument
om kommissionens slutsatser och rekommendationer om ändringar.
499. Också i år förväntas kommissionen avsluta sin översyn av det nuvarande tillkännagivandet
om accessoriska begränsningar (EGT C 203, 14.8.1990) i syfte att göra dess innehåll och
tillämpningsområde tydligare och lättare att förstå. Kommissionen kommer också att fortsätta
KONK. RAP. 2000
138 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
utarbetandet av ett nytt tillkännagivande om begreppet kollektiv dominans och om hur det skall
behandlas enligt koncentrationsförordningen. Diskussionerna med Förenta staterna kommer att
fortsätta på grundval av två samarbetsprojekt, ett om korrigerande åtgärder och ett om kollektiv
dominans, samtidigt som kommissionen utforskar andra samarbetsområden i samband med det globala
konkurrensinitiativet.
500. Kommissionen har också för avsikt att se över sina interna arbetsmetoder. Bland annat kommer
interna riktlinjer att införas för att säkerställa att åtagandena uppfylls, en standardtext att utarbetas för
förvaltning av tillgångar och ett elektroniskt system att införas för övervakning av hur parterna fullgör
sina åtaganden. Utöver detta kommer kommissionen att sträva efter att förbättra sina
undersökningsmetoder i koncentrationsärenden genom att utarbeta interna riktlinjer för begäran om
upplysningar och standardbrev enligt artikel 11 i koncentrationsförordningen.
4. Statligt stöd
501. Statligt stöd fortsätter att minska som andel av BNP, men det stöd som beviljas enskilda sektorer
och företag är fortfarande för högt. Kommissionen fortsätter sina strävanden efter att minska de
snedvridningar av konkurrensen inom EU som orsakas av nationella stödåtgärder, och att föra en strikt
politik avseende återbetalning av olagligt och oförenligt stöd samt en förbättrad övervakning av
iakttagandet av de villkor och förpliktelser som kommissionen inför i sina beslut om statligt stöd.
Särskild tonvikt kommer att läggas på att skapa ökad öppenhet genom gradvist införande av ett allmänt
tillgängligt register över statligt stöd och en resultattavla. Denna ökade öppenhet bör sätta press på
medlemsstaterna att minska det statliga stödet.
502. Vad gäller övergripande frågor fortsätter kommissionen att reformera rättsramen för att
effektivisera sina förfaranden och inrikta sina resurser på de viktigaste frågorna. Det innebär bland annat
en översyn av flera rambestämmelser och riktlinjer, som upphör att gälla 2001, eller som behöver
uppdateras, särskilt gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling, de
sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt och riktlinjerna
för sysselsättningsstöd. På medlemsstaternas begäran under det informella mötet (ekofin) i Versailles i
september 2000, planerar kommissionen också att klargöra tillämpningen av reglerna för statligt stöd för
finansiering av riskkapital.
5. Internationell verksamhet
503. På det internationella planet fortsätter kommissionen att främja det bilaterala samarbetet med
sina utländska motparter och samtidigt utforska möjligheterna att utvidga det multilaterala samarbetet.
Beträffande det bilaterala samarbetet strävar kommissionen efter att få undertecknat ett samarbetsavtal
mellan EU och Japan för samarbete mellan kommissionen och den japanska konkurrensmyndigheten
under 2001, och den kommer också att utforska möjligheterna till att förhandla och ingå ytterligare
samarbetsavtal med tredje länder. Vad gäller multilaterala initiativ fortsätter kommissionen arbetet på att
införa en ram för konkurrenslagstiftning inom WTO, i första hand genom att ta upp frågan på
dagordningen inför nästa förhandlingsrunda. Under tiden kommer den ge särskild prioritet till
kommissionsledamot Mario Montis förslag från 2000 om att utveckla ett internationellt
konkurrensforum.
504. Genom Europeiska rådets antagande av strategidokumentet för utvidgningen och de detaljerade
så kallade färdplanerna i Nice, träder utvidgningen av Europeiska unionen nu in i en avgörande fas.
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 139
Kommissionens främsta prioritet under 2001 är att bedöma kandidatländernas efterlevnad av
lagstiftningen, som skall omfatta en undersökning av ett antal pilotfall, både vad gäller
konkurrensbegränsande samverkan och missbruk av dominerande ställning och statligt stöd, för att se om
det är möjligt att preliminärt avsluta konkurrenskapitlet med kandidatländerna före utgången av 2001.
KONK. RAP. 2000
140 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
Bilaga — Ärenden som undersöks i rapporten
1. Artiklarna 81, 82 och 86
Ärende
Aéroports de Paris (ADP)
B&W Loudspeaker Ltd
Callahan Invest Limited Baden Württemberg
Callahan Invest Limited Nordrhein Westfalen
Cartes Bancaires-koncernen
CECED
Deutsche Post AG – hindrande av utrikespost
FEFC
FETTCSA
Förenade målen UPS/Deutsche Post AG
och DVPT/Deutsche Post AG
JCB Service
Kirch/BSkyB
Landningsavgifter
Lufthansa och SAS
Lysin
Microsoft/Telewest
Nya posttjänster i Italien
Opel
Qualiflyer
SABRE
Sodakarbonatkartellen
Solvay och ICI
Telefonica/Sogecable/Audiovisual Sport
Unisource
Uppförandekodex för IMA
Vodafone, Vivendi och Canal+
Offentliggörande
EGT L 230, 18.8.1998
IP/00/1418, 6.12.2000
IP/00/905, 2.8.2000
IP/00/637, 20.6.2000
EGT L 187, 26.7.2000
IP/00/562, 31.5.2000
EGT L 268, 20.10.2000
EGT L 268, 20.10.2000
IP/00/919, 8.8.2000
IP/00/1526, 21.12.2000
EGT C 110, 15.4.2000
IP/00/874, 27.7.2000
IP/00/1159, 13.10.2000
IP/00/589, 7.6.2000
EGT C 94, 1.4.2000
IP/00/1522, 21.12.2000
IP/00/1028, 20.9.2000
IP/00/835, 25.7.2000
IP/00/1449, 13.12.2000
EGT L 187, 26.7.2000
IP/00/1352, 23.11.2000
EGT L 52, 22.2.2001
EGT L 106, 23.4.1999
IP/00/821, 24.7.2000
Punkt
188
215
164
164
205
96
174
74
74
175
94
217
185
181
78
217
177
106
180
191 och 453
88
101
220
161
224
167
2. Koncentrationskontroll
Ärende
Air Liquide/BOC
Alcoa/Reynolds
America Online Inc (AOL)/Time Warner
AstraZeneca och Novartis
Boeing/Hughes
Bosch/Rexroth
BSCH/A. Champalimaud
Offentliggörande
IP/00/46, 18.1.2000
IP/00/424, 4.5.2000
IP/00/1145, 11.10.2000
IP/00/844, 26.7.2000
IP/00/1067, 27.9.2000
IP/00/1457, 13.12.2000
IP/99/533, 20.7.1999
IP/99/610, 3.8.1999
IP/99/669, 9.9.1999
IP/99/749, 13.10.1999
Punkt
266
265, 451 och 458
251 och 451
247 och 451
451
274
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 141
Framatome SA:s/Siemens/Cogema/JV
Generali/INA
MCI WorldCom/Sprint
Mitsubishi Heavy Industries
Outokumpu/Avesta Sheffield
Rexam/American National Can
Secil Companhia Geral de Cal e Cimentos SA:s
och Holderbanks/Cimpo
TotalFinas
VEBA/VIAG
Vivendi/Canal+/Seagram
Vodafone Airtouch/Mannesmann
Vodafone/Mannesman
Volvo/Renault VI
Volvo/Scania
IP/99/773, 20.10.1999
IP99/774, 20.10.1999
IP/99/818, 3.11.1999
IP/00/21, 12.1.2000
P/00/296, 27.3.2000
IP/00/1414, 6.12.2000
IP/00/29, 13.1.2000
IP/00/668, 28.6.2000
EGT L 4, 9.1.2001
IP/00/613, 13.6.2000
IP/00/814, 20.7.2000
288
246
278
Faktaruta 6, punkt 451
287
262
265
IP/00/1338, 22.11.2000
IP/00/135, 9.2.2000
IP/00/613, 13.6.2000
IP/00/1162, 16.10.2000
IP/00/373, 12.4.2000
IP/00/373, 12.4.2000
IP/00/962, 4.9.2000
IP/00/257, 14.3.2000
288
257
261
254
276
250
278
245
Offentliggörande
EGT C 184, 1.7.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 232, 12.8.2000
EGT C 121, 29.4.2000
EGT C 258, 9.9.2000
EGT L 318, 22.11.2000
EGT C 71, 13.3.2001
IP/00/808, 19.7.2000
EGT C 146, 12.5.1998
Punkt
379
385
334
342
343
394
421
358
396
413
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 380, 30.12.2000
321
399
EGT C 322, 11.11.2000
EGT C 134, 13.5.2000
337
371
390
390
391
338
306
416
372
3. Statligt stöd
Ärende
Aero Transport Internacional S.A.
ASETRA
Åtaganden för att utveckla utbildning i Frankrike
Babcock Wilcox SA
Bau Union Ost-koncernen
Brittisk stödordning gällande tonnageskatt
CDA Compact Disc Albrechts GmbH (CDA)
Cockerill Sambre SA
Compañia Transmediterránea
Crédit Mutuel
Dansk stödordning för nedsättning
av den fasta inkomstskattesatsen
Dansk stödordning för utbildning av sjöfolk
Dansk stödordning gällande överlåtbara
rättigheter till koldioxidutsläpp
Delon Filament GmbH
Den italienska regionen Bolzano
Den italienska regionen Piemonte
Deutsche Bahn
Ekologisk skattereform i Tyskland
Électricité de France
Erika
Exporplás
KONK. RAP. 2000
EGT C 52, 17.2.2001
EGT C 322, 11.11.2000
IP/00/370, 11.4.2000
EGT C 380, 30.12.2000
142 XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG
Ferries Golfo de vizcaya
Fiat Rivalta
Finland: stödordning för utbildning av sjöfolk
Fondo Speciale Rotativo per la Ricerca Technologica
Ganzliner Beschichtungspulver GmbH
Georgsmarienhütte (GMH) und Gröditzer
Graf von Henneberg Porzellan GmbH
Hamnen i Rotterdam
Hirschfelder Leinen und Textil GmbH
Högeffektiva gas- och ångturbinkraftverk
Holzmann
Italienska banker och bankstiftelser
ITEA-programmet
Järnvägsteknikplanen
Kahla Porzellan GmbH i Tyskland
Kali und Salz GmbH
Korsika
Kvaerner Warnow Werft GmbH (KWW)
Landesbanken
Lenzing Lyozell (LLG)
Lintra
Magefesa
Manufacture Corrézienne de Vêtements
Motorvägskoncessioner i Frankrike
Nederländsk stödordning
för byggande av inlandsterminaler
Nederländskt stöd till NS Cargo
Nissan Motor Manufacturing Ltd
Océ
Olympic Airways
Parco Navi SpA
Pilkington Glass France SAS
och Interpane Glass Coating France SAS
Portugisisk stödordning för skattestöd
till frihandelsområdet Madeira
Portugisisk stödordning för skattestöd till regionen
Madeira
SEPI (Sociedad Estatal de Participaciones
Industriales)
Siciliana Acque Minerali Srl
Skattelättnad i Förenade kungariket
SKL-Motoren and Systemetechnik GmbH
Solar Tech
Stödordning för att utveckla
företagsinfrastrukturen i Förenade kungariket
Svensk stödordning för förbättring av
inomhusmiljön
EGT L 117, 18.5.2000
EGT C 258, 9.9.2000
IP/00/1517, 21.12.2000
EGT C 310, 28.10.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 37, 3.2.2001
EGT C 110, 14.11.2000
EGT C 44, 10.2.2001
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 272, 23.9.2000
IP/00/1305, 15.11.2000
EGT L 44, 15.2.2001
EGT C 134, 13.5.2000,
EGT L 120, 20.5.2000,
EGT L 156, 29.6.2000
400
365
393
330
313
309
341
390
343
339
343
414
327
327
311 och 341
318
378
EGT L 38, 8.2.2001
EGT C 278, 30.9.2000
EGT L 198, 30.7.1999
EGT L 293, 22.11.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 315, 4.11.2000
355
415
316
342
Faktaruta 7
422
386
389
EGT L 38, 8.2.2001
EGT C 354, 9.12.2000
IP/00/1176, 18.10.2000
IP/00/1113, 4.10.2000
EGT C 162, 10.6.2000
388
366
329
381
305
EGT C 293, 14.10.2000
352
EGT C 301, 21.10.2000
348
EGT C 266, 16.9.2000
322
EGT C 328, 18.11.2000
EGT L 272, 25.10.2000
EGT C 162, 10.6.2000
EGT C 27, 27.1.2001
IP/00/1304, 15.11.2000
310 och 354
307
327
343
325 och 351
317
EGT L 295, 23.11.2000
336 och 411
KONK. RAP. 2000
XXX:e RAPPORTEN OM KONKURRENSPOLITIKEN — SEK(2001) 694 SLUTLIG 143
Svensk stödordning för nedsättning
av inkomstskattesatsen för experter
som rekryteras utomlands
Svensk stödordning för utbildning av sjöfolk
Svensk stödordning gällande socialavgifter
System Microelectronic Innovation GmbH (SMI)
Tasq
Transportes Aéreos Portugeses S.A. (TAP)
Tubacex
Tyskt forskningsprogram för mobilitet
och markbunden trafik
Utvecklingsstöd till Indonesien
Westdeutsche Landesbank Girozentrale (WestLB)
Wildauer Kurbenwelle
Zonenrandförderungsgesetz – ZonRFG
KONK. RAP. 2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 258, 9.9.2000
IP/00/1510, 21.12.2000
EGT L 238, 22.9.2000
EGT L 272, 25.10.2000
EGT L 52, 22.2.2001
321
393
348
421
308
380
312
EGT C 232, 12.8.2000
EGT C 101, 8.4.2000
EGT C 211, 22.7.2000
EGT L 287, 14.11.2000
EGT L 323, 20.12.2000
327
356
424
343
359
Del II
Rapport om tillämpningen
av konkurrensreglerna
i Europeiska unionen
(Rapport utarbetad under Generaldirektoratet
för konkurrens ansvar i anslutning till
den trettionde rapporten om
konkurrenspolitiken 2000
SEK(2001) 694 slutlig)
Meddelande till läsaren
I nedanstående rapport om tillämpningen av konkurrensreglerna i Europeiska unionen (del två)
sammanfattas inte ärenden som redan beskrivs i den trettionde rapporten om konkurrenspolitiken
2000 (del ett) – korshänvisningar görs vid behov. Närmare upplysningar om enskilda ärenden
hittar man på GD Konkurrens webbplats http://europa.eu.int/comm/competition/index_sv.html.
Innehållsförteckning
I — Karteller och missbruk av dominerande ställning:
artiklarna 81, 82 och 86 i EG-fördraget — artikel 65 i EKSG-fördraget
151
A — Sammanfattning av ärenden
1. Förbud
2. Tillstånd
3. Klagomål som avvisats
4. Förlikning
5. Internationellt samarbete
151
151
154
161
164
169
B — Nya lagbestämmelser, meddelanden och tillkännagivanden
som antagits eller föreslagits av kommissionen
170
C — Formella beslut enligt artiklarna 81, 82 och 86 i EG-fördraget
1. Offentliggjorda beslut
2. Andra formella beslut
170
170
171
D — Ärenden som avslutats med en administrativ skrivelse under 2000
171
E — Tillkännagivanden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget
1. Offentliggörande enligt artikel 19.3 i rådets förordning nr 17
2. Tillkännagivanden med uppmaning till berörda tredje parter
att lämna synpunkter på föreslagna transaktioner
3. ”Carlsberg”-tillkännagivanden om strukturella kooperativa gemensamma företag
175
175
176
176
F — Pressmeddelanden
176
G — Domar och beslut från gemenskapsdomstolarna
1. Förstainstansrätten
2. Domstolen
178
178
180
II — Koncentrationskontroll: rådets förordning (EEG) nr 4064/89
och artikel 66 i EKSG-fördraget
181
A — Sammanfattning av beslut enligt artikel 6.1 och 6.2 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89
1. Planerade koncentrationer som på vissa villkor godkänts enligt
artikel 6.2 i koncentrationsförordningen
B — Sammanfattning av beslut enligt artikel 8 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89
1. Planerade koncentrationer som godkänts utan villkor enligt
artikel 8.2 i koncentrationsförordningen
2. Planerade koncentrationer som godkänts på vissa villkor enligt
artikel 8.2 i koncentrationsförordningen
3. Planerade koncentrationer som förklarats oförenliga med den gemensamma
marknaden enligt artikel 8.3 i koncentrationsförordningen
C — Beslut enligt artikel 2.4 i koncentrationsförordningen
(ärenden som gäller gemensamma företag)
KONK. RAP. 2000
181
181
186
186
188
196
197
148
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
D — Kommissionens beslut
1. Beslut enligt artiklarna 6 och 8 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89
2. Beslut enligt artikel 66 i EKSG-fördraget
199
199
207
E — Pressmeddelanden
1. Beslut enligt artiklarna 6 och 8 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89
208
208
F — Inledande av förfarande
217
III — Statligt stöd
219
A — Sammanfattning av ärendena
1. Regionalstöd
2. De sektorsövergripande rambestämmelserna
3. Sektoriella stöd
4. Branschövergripande stöd
219
219
228
230
250
B — Nya lagbestämmelser, meddelanden och tillkännagivanden
som antagits eller föreslagits av kommissionen
266
C — Statligt stöd inom andra sektorer än jordbruk, fiske, transport och kolindustri
1. Ärenden i vilka kommissionen, utan att inleda det formella
granskningsförfarandet, har konstaterat att inget stöd föreligger
i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget
2. Ärenden som kommissionen har ansett vara förenliga med den gemensamma
marknaden utan att inleda det formella granskningsförfarandet
i artikel 88.2 i EG-fördraget eller artikel 6.5 i beslut 2496/96/EKSG
3. Interimistiska beslut med föreläggande för medlemsstaten
att lämna den information som kommissionen begärt
4. Ärenden i vilka kommissionen har inlett förfarandet i artikel 88.2
i EG-fördraget avseende hela åtgärden eller en del av denna
5. Ärenden i vilka kommissionen har inlett förfarandet i artikel 6.5
i beslut 2496/96/EKSG avseende hela åtgärden eller en del av denna
6. Ärenden i vilka kommissionen har utvidgat förfarandet enligt artikel 88.2
i EG-fördraget avseende hela åtgärden eller en del av denna
7. Ärenden i vilka kommissionen har återupptagit förfarandet i artikel 88.2
i EG-fördraget avseende hela åtgärden eller en del av denna
8. Ärenden i vilka kommissionen har avslutat förfarandet i artikel 88.2
i EG-fördraget efter att ha konstaterat att inget stöd föreligger
i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget
9. Ärenden i vilka kommissionen har ansett att stödet var förenligt
med den gemensamma marknaden och avslutat förfarandet
i artikel 88.2 i EG-fördraget genom ett slutligt positivt beslut
10. Ärenden i vilka kommissionen har ansett att stödet var förenligt
med den gemensamma marknaden med vissa förbehåll och avslutat förfarandet
i artikel 88.2 i EG-fördraget genom ett villkorat slutligt beslut
11. Ärenden i vilka kommissionen har ansett att stödet var oförenligt
med den gemensamma marknaden och avslutat förfarandet i artikel 88.2
i EG-fördraget genom ett negativt eller delvis negativt beslut
12. Ärenden i vilka kommissionen har ansett att stödet var oförenligt
med den gemensamma marknaden och avslutat förfarandet i artikel 6.5
i beslut 2496/96/EKSG genom ett negativt eller delvis negativt beslut
266
266
267
280
280
283
283
283
284
284
285
285
286
KONK. RAP. 2000
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 149
13. Ärenden i vilka kommissionen har avslutat förfarandet sedan
medlemsstaten återkallat den planerade åtgärd som förfarandet avsåg,
det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget
14. Beslut om att väcka talan vid domstolen genom tillämpning
av artikel 88.2 andra stycket i EG-fördraget
15. Andra beslut som kommissionen har fattat
286
287
287
D — Förteckning över statligt stöd inom andra sektorer
1. Inom jordbrukssektorn
2. Inom fiskerisektorn
3. Inom transportsektorn
288
288
299
302
E — Domar från gemenskapsdomstolarna
1. Förstainstansrätten
2. Domstolen
305
305
305
F — Genomförande av kommissionens beslut om återkrav av stöd
1. Kommissionens beslut (GD Konkurrens) om återkrav av stöd (1983–2000)
vilka ännu inte genomförts
2. Kommissionens (GD Konkurrens) beslut år 2000 om återbetalning
306
306
310
IV — Internationellt
313
Kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet om tillämpningen
av avtalen mellan Europeiska gemenskaperna och Förenta staternas regering
samt Kanadas regering om tillämpning av deras konkurrensbestämmelser
— 1 januari 2000–31 december 2000
313
1. Förenta staterna
2. Kanada
313
319
V — Tillämpningen av konkurrensreglerna i medlemsstaterna
331
A — Utveckling på lagstiftningsområdet
331
B — De nationella myndigheternas tillämpning av gemenskapens konkurrensregler
340
C — Nationella domstolars tillämpning av gemenskapens konkurrensregler
351
D — Tillämpningen av meddelandet från 1993 om samarbete mellan kommissionen
och de nationella domstolarna
360
VI — Statistik
367
A — Artiklarna 81, 82 och 86 i EG-fördraget och artikel 65 i EKSG-fördraget
1. Verksamhet under 2000
2. Översikt över de senaste fyra åren
367
367
367
KONK. RAP. 2000
150
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
B — Rådets förordning (EG) nr 4064/89 av den 21 december 1989
om kontroll av företagskoncentrationer
1. Mottagna anmälningar 1995–2000
2. Beslut enligt artikel 6 1997–2000
3. Beslut enligt artikel 8 1997–2000
4. Beslut om hänskjutande 1997–2000
5. Beslut enligt artikel 7 (uppskjutande av koncentrationer) 1997–2000
368
368
369
369
369
369
C — Statligt stöd
1. Nya ärenden som registrerats under 2000
2. Pågående ärenden den 31 december 2000
3. Ärenden som behandlats under 2000 enligt de register i vilket de inordnats
4. Beslut fattade av kommissionen under 2000
5. Utveckling 1990–2000
6. Beslut fördelat på medlemsstaterna
370
370
370
370
371
371
372
VII — Undersökningar
373
VIII — Reaktioner på tjugonionde rapporten om konkurrenspolitiken
379
A — Europaparlamentet
Europaparlamentets resolution om kommissionens
XXIX:e rapport om konkurrenspolitiken, 1999
(SEK(2000) 720 — C5-0302/2000 — 2000/2153(COS))
och kommissionens svar.
379
B — Ekonomiska och sociala kommittén
Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om XXIX:e rapporten
om konkurrenspolitiken (1999) (SEK(2000) 720 slutlig)
samt kommissionens svar på detta yttrande
379
387
387
KONK. RAP. 2000
KARTELLER OCH MISSBRUK AV DOMINERANDE STÄLLNING 151
I — KARTELLER OCH MISSBRUK AV DOMINERANDE STÄLLNING:
ARTIKLARNA 81, 82 OCH 86 I EG-FÖRDRAGET
— ARTIKEL 65 I EKSG-FÖRDRAGET
A — Sammanfattning av ärenden
1. Förbud
1.1 Horisontella avtal
Lysinkartellen (ärende COMP/F3/36.545)
Den 7 juni 2000 antog kommissionen ett beslut om att ålägga fem tillverkare av syntetisk lysin böter på
sammanlagt 110 miljoner euro för att de tillämpat en världsomspännande kartell i syfte att fastställa
försäljningspriser och kvoter samt utbyta information om sina försäljningsvolymer (se också del I,
punkterna 78–87).
FETTCSA (ärende IV/34.018)
FETTCSA (Far East Trade Tariff Charges and Surcharges Agreement) var ett avtal daterat den
5 mars 1991 som trädde i kraft den 4 juni 1991. FETTCSA övergavs 1994. FETTCSA gällde
tilläggsavgifter vid sjöfrakt. Avgifter och tilläggsavgifter kan utgöra en betydande del av de totala
transportkostnaderna för rederier.
Parterna i FETTCSA utgjordes av medlemmarna i linjesjöfartskonferensen FEFC (Far Eastern Freight
Conference) och deras viktigaste konkurrenter utanför konferensen. Parterna i FETTCSA var
huvudsakligen desamma som parterna i EATA (Europe Asia Trades Agreement), som kommissionen
förbjöd genom ett beslut som fattades 1999 (1). Parterna i FETTCSA hade en sammanlagd
marknadsandel på över 80 %.
Inom ramen för FETTCSA diskuterade företagen olika möjligheter att samordna sina affärsmetoder i
fråga om avgifter och tilläggsavgifter. Diskussionerna utmynnade i ett avtal om att inte bevilja rabatter på
offentliggjorda tariffer för avgifter och tilläggsavgifter. Avtalet utgjorde en överträdelse av
kartellförbudet i artikel 81.1 i EG-fördraget. Kommissionen beslutade att inte godta företagens argument
om att FETTCSA enbart var ett ”tekniskt avtal” som är tillåtet enligt de konkurrensregler som gäller
sjöfartstjänster (2).
Enligt de konkurrensregler som gäller för sjöfartstjänster är linjekonferenser undantagna från
kartellförbudet i artikel 81.1 (3). Enligt undantaget får medlemmarna i en linjekonferens fastställa priserna
för sjötransporter under förutsättning att de uppfyller vissa villkor och fullgör vissa skyldigheter. I
egenskap av linjekonferens kommer medlemmarna i FEFC också överens om nivån på de avgifter och
tilläggsavgifter som FETTCSA gällde. Kommissionens beslut i FETTCSA-ärendet gäller utvidgningen
av FEFC-rederiernas fastställande av priser till att också omfatta rederier utanför konferensen.
¥1∂
¥2∂
¥3∂
Kommissionens beslut av den 30 april 1999 (Europe Asia Trades Agreement), EGT L 193, 26.7.1999, s. 23;
pressmeddelande IP/99/313 av den 10 maj 1999.
Artikel 2 i förordning (EEG) nr 4056/86.
Artikel 3 i förordning (EEG) nr 4056/86.
KONK. RAP. 2000
152
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Kommissionen har beräknat böterna på grundval av sina offentliggjorda riktlinjer om beräkning av
böter (4). Ett horisontellt prisavtal mellan konkurrenter med en stor marknadsandel borde normalt
betraktas som en ”mycket allvarlig” överträdelse som medför böter på upp till 20 miljoner euro per
företag. I detta ärende var det dock lämpligt att betrakta överträdelsen som ”allvarlig” och att fastställa en
grundnivå för böterna (för det största företaget) lägre ner på den normala skalan 1–20 miljoner euro för
”allvarliga” böter. Orsaken är att ett avtal om att inte bevilja rabatter är mindre allvarligt än att fastställa
faktiska priser, att kommissionen inte har några bevis när det gäller överträdelsens inverkan på de
faktiska prisnivåerna och att överträdelsens eventuella skadliga effekter i alla händelser sannolikt har
varit kortvariga.
I linje med tidigare beslut om åläggande av böter delade kommissionen upp företagen i fyra kategorier
enligt storlek, och företag inom samma kategori ålades lika stora böter.
Kommissionen satte ned bötesbeloppen av följande skäl. För det första, även om FETTCSA-avtalet
övergavs först efter det att företagen mottagit ett meddelande om invändningar 1994, har kommissionen
noterat att inga fler möten ägde rum efter det att kommissionens generaldirektorat för konkurrens
tillsände företagen en varningsskrivelse 1992. För det andra har parterna samarbetat med kommissionen,
och även om samarbetet varit begränsat motiverar det dock en nedsättning av böterna i enlighet med
kommissionens tillkännagivande om befrielse från eller nedsättning av böter i kartellärenden. För det
tredje har kommissionen beaktat EG-domstolens rättspraxis och tagit hänsyn till det utdragna förfarandet
vid beräkningen av bötesbeloppet.
Böterna för företagen inom de fyra kategorierna blev 134 000, 368 000, 620 000 respektive 836 000 euro.
Två av de företag som deltog i överträdelsen gick sedermera samman. Företaget ålades böter på
1 240 000 euro, vilket avspeglar det bötesbelopp som gällde föregångarna till det nya företaget.
1.2 Vertikala avtal
Opel (ärende COMP/36.653)
Kommissionen beslutade den 20 september 2000 att ålägga Opel Nederland B.V., den nederländska
importören av bilar av märket Opel, och dess moderbolag General Motors Nederland B.V. böter på 43
miljoner euro för att mellan september 1996 och januari 1998 ha hindrat exporten av nya bilar avsedda
för slutkonsumenter bosatta i andra medlemsstater (5).
Förfarandet mot Opel Nederland B.V. inleddes i december 1996 när kommissionen genomförde
kontroller på grundval av upplysningar som översänts av kunder som ville köpa nya bilar till lägre priser
i Nederländerna. Kontrollerna, som genomfördes i Opel Nederland B.V.:s och en av dess generalagenters
lokaler, bekräftade att på grund av den stora exportefterfrågan från kunder i andra medlemsstater hade
Opel Nederland B.V. sedan slutet av augusti/början av september 1996 tillämpat en övergripande strategi
som styrelsen för Opel Nederland B.V. formellt hade infört den 26 september 1996. Strategin omfattade
tre beståndsdelar och var avsedd att hindra eller begränsa generalagenternas verksamhet vid försäljning
av bilar till kunder från utlandet, däribland slutkonsumenter. Det bör noteras att de skattefria priserna på
nya bilar i regel än mycket lägre i Nederländerna än i andra medlemsstater, t.ex. Tyskland, Frankrike och
Förenade kungariket (6).
¥4∂
¥5∂
¥6∂
Riktlinjer för beräkning av böter, EGT C 9, 14.1.1998.
Beslut av den 20 september 2000, EGT L 59, 28.2.2001; pressmeddelande IP/00/1028 av den 20 september 2000. Den
1 december 2000 väckte Opel talan vid förstainstansrätten mot kommissionens beslut (mål T-368/00).
Se t.ex. kommissionens pressmeddelande (IP/00/781) av den 13 juli 2000 om rapporten om bilpriserna i EU.
KONK. RAP. 2000
KARTELLER OCH MISSBRUK AV DOMINERANDE STÄLLNING 153
För det första handlade det om anvisningar som Opel Nederland B.V.:s regionchefer gett ett antal
exportåterförsäljare och om senare mottagna åtaganden från en del av dessa återförsäljare om att upphöra
med all exportförsäljning. På detta sätt kunde importören försäkra sig om en betydande minskning av
exporten.
För det andra hade exportåterförsäljarna också underrättats om att de endast skulle få ett begränsat antal
bilar. Denna begränsning var ett incitament för att minska exportförsäljningen till förmån för
försäljningen i Nederländerna.
Slutligen inledde Opel Nederland B.V. från oktober 1996 till januari 1998 ett antal
försäljningskampanjer där tanken var att återförsäljare inte skulle få någon säljbonus för bilar som såldes
till slutkonsumenter bosatta i andra medlemsstater. Bonusarna utgör i regel en viktig del av
återförsäljarnas intäkter av försäljningen av nya bilar.
De åtgärder som Opel Nederland B.V. vidtog utgjorde som helhet en överträdelse av artikel 81.1 i EGfördraget, som förbjuder alla avtal mellan företag som kan påverka handeln mellan medlemsstater och
som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen inom den gemensamma
marknaden. Därför anser kommissionen att åtgärderna var en mycket allvarlig överträdelse av
konkurrensreglerna. Överträdelsen var uppsåtlig och pågick under sjutton månader. I kommissionens
förordning (EG) nr 1475/95 om försäljning av motorfordon (7) förbjuds biltillverkare och deras
importörer att direkt eller indirekt begränsa möjligheterna för slutkonsumenter, mellanhänder eller
återförsäljare inom deras eget distributionsnät att köpa nya bilar i vilken medlemsstat som helst.
Förordningen tillförsäkrar således de europeiska konsumenterna en möjlighet att köpa en bil där det är
fördelaktigast för dem. I detta syfte kan konsumenterna också utnyttja de tjänster som en auktoriserad
mellanhand tillhandahåller.
När kommissionen fastställde bötesbeloppet beaktades att de åtgärder som Opel Nederland B.V. vidtagit
var avsedda att hindra konsumenterna från att dra nytta av den gemensamma marknaden.
JCB (ärende COMP/F1/35.918)
Den 21 december 2000 antog kommissionen ett beslut där den konstaterade att JCB Service, som
kontrollerar företagen inom koncernen JC Bamford, hade brutit mot artikel 81 i EG-fördraget och
bötfällde företaget enligt artikel 15.2 i förordning nr 17 (8). Orsaken till överträdelserna var de avtal och
metoder som hade till syfte att dela upp nationella marknader i flera medlemsstater (Frankrike, Irland,
Italien, Förenade kungariket) inom det officiella distributionsnätet för JCB:s byggnads- och
jordförflyttningsmaskiner. Ett sådant nätverk omfattar ca 140 auktoriserade återförsäljare inom EU. JCBkoncernens marknadsandel inom EU är 13 % för samtliga maskiner och ca 45 % för grävlastare.
De begränsande avtal och metoder som tillämpades separat eller kombinerat mellan 1988 och 1998
omfattar instruktioner till auktoriserade återförsäljare som begränsar försäljningen utanför tilldelade
områden, begränsningar av inköp av maskiner mellan återförsäljare i olika medlemsstater, bonusar och
avgiftssystem som missgynnar försäljning utanför det egna området och gemensamt fastställande av
priser och villkor för återförsäljning. Det är uppenbart att villkoren för ett undantag inte uppfylls av
någondera av de relevanta kommissionsförordningarna (gruppundantagsförordning (EEG) nr 1983/83
om ensamåterförsäljaravtal eller (EG) nr 2790/99 om vertikala begränsningar, som har ersatt den
¥7∂
¥8∂
EGT L 145, 29.6.1995. Se också utvärderingsrapporten om tillämpningen av nämnda förordning, antagen av kommissionen
den 15 november 2000, tillgänglig på GD Konkurrens webbsida (http://europa.eu.int/comm/competition/car).
IP/00/1526, 21.12.2000.
KONK. RAP. 2000
154
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
sistnämnda förordningen) eller genom individuellt undantag. Särskilt har köparna berövats möjligheten
att dra fördel av betydande prisskillnader för samma utrustning mellan olika medlemsstater. Böterna på
36,6 miljoner euro motiverades av att överträdelserna klassificerades som mycket allvarliga och
långvariga. Beslutet understryker kommissionens hårda linje mot överträdelser med vertikala avtal som
har till syfte att dela upp den gemensamma marknaden till skada för återförsäljare och i sista hand
konsumenter.
Nathan (ärende COMP/F1/36.516)
Den 5 juli 2000 fattade kommissionen ett överträdelsebeslut genom tillämpning av artikel 81 i EGfördraget (9). I beslutet konstaterades det att det franska företaget Editions Nathan och dess belgiska
distributör Bricolux SA hade brutit mot artikel 81 med sina avtal om styrning av distributionen inom
gemenskapen av utbildningsmaterial som produceras av Editions Nathan och köps av daghem, skolor
och fritidsanläggningar. Kommissionen hade inlett en undersökning på begäran av de franska
myndigheterna, som misstänkte att det förekom begränsande avtal inom denna sektor. Överträdelsen
bestod huvudsakligen av hinder mot parallellhandel mellan medlemsstaterna, i synnerhet Belgien,
Frankrike, Italien och Sverige samt fastställande av priser och kommersiella villkor för återförsäljning.
Skolorna och, indirekt, föräldrar och skattebetalare hade missgynnats eftersom de inte kunnat skaffa
samma produkter billigare från andra medlemsstater.
Editions Nathan och Bricolux SA ålades böter för att de bevisligen genomfört det begränsande avtalet.
Även om böterna var låga bland annat på grund av att parterna samarbetade lojalt under förfarandet, visar
beslutet att kommissionen inte kommer att tolerera begränsningar som allvarligt skadar den inre
marknaden och konsumenterna när den tillämpar sin nya politik i fråga om vertikala begränsningar.
2. Tillstånd
2.1 Horisontella avtal
2.1.1 Gemensamma företag och andra typer av samarbete
Jigsaw (ärende COMP/D/37.259)
Genom Jigsaw-projektet har Cadbury Schweppes plc, Kimberly-Clark ltd. och Unilever skapat en
gemensam brittisk konsumentdatabas för att tillsammans bedriva marknadsförings- och
kontaktverksamhet riktad till konsumenterna. Parterna vidtog alla åtgärder för att säkerställa att ingen
konkurrerande verksamhet ingår i Jigsaw-projektet och att inga känsliga kommersiella uppgifter
(t.ex. priser, kostnader eller villkor) utbyts.
Kommissionen ansåg att avtalet omfattas av kommissionens tillkännagivande om samarbete mellan
företag (10) och av tillkännagivandet (11) om bedömning av kooperativa gemensamma företag enligt
artikel 85 i EEG-fördraget. Parternas tillsändes en administrativ skrivelse den 13 april 2000.
¥9∂
¥10∂
¥11∂
EGT L 54, 23.2.2001, s. 1.
EGT 75, 27.3.1968.
EGT C 43, 16.2.1993, s. 2.
KONK. RAP. 2000
KARTELLER OCH MISSBRUK AV DOMINERANDE STÄLLNING 155
Ogilvy/Acxiom (ärende COMP/D/37.840)
Ogilvy Group Inc. och Acxiom Corporation anmälde ett avtal om bildande av ett gemensamt företag
(Levante), som skulle tillhandahålla globala lösningar på området för förvaltning av kundrelationer.
Anmälan mottogs den 23 mars 2000. Ärendet avslutades genom en administrativ skrivelse den
13 oktober 2000.
Levante kommer att organiseras som en resultatansvarig enhet utan separat juridisk identitet. Alla parter
skall bidra med vissa tjänster till Levante-projektet. Om båda parterna skriftligen avtalar om att behandla
en affärsmöjlighet som ett initiativ som skall tas gemensamt, åtar sig varje part att inte utnyttja
möjligheten separat. Under avtalets giltighetstid och under en tolvmånadersperiod efter det att avtalet
löpt ut åtar sig alla parter att inte samarbeta på Levantes område med vissa viktiga konkurrenter till den
respektive andra parten.
Marknaden definierades på samma sätt som i beslutet i koncentrationsärendet WPP/Young&Rubicam av
den 24 augusti 2000. Kommissionen fann att samtliga kommunikationstjänster, såsom reklam,
information och rådgivning, PR och konsumentrelationer/direktmarknadsföring/event management hör
till en enda relevant produktmarknad. Internationella kommunikationstjänster (t.ex. internationella eller
världsomspännande reklamkampanjer) skulle kunna utgöra en separat marknad.
Kommissionen fann att oberoende av den exakta marknadsdefinitionen anses varken bildandet av det
gemensamma företaget eller tilläggsavtalen som konkurrensbegränsningar i den mening som avses i
artikel 81.1 i EG-fördraget.
OM Stockholm & SOM Helsinki (ärende COMP/D/36.408)
Anmälan gällde ett gemensamt saluföringsavtal mellan OM och SOM, två derivatbörser etablerade i
Sverige (OM) och Finland (SOM). Syftet med avtalet var att skapa en gemensam marknadsplats för
derivathandel med aktier, aktieindex och fasta inkomster som underliggande tillgångar på de
handelsplatser som tillhandahålls av OM och SOM, och att införa möjligheter till cross-clearing mellan
medlemmarna i OM och SOM.
Den relevanta produktmarknaden ansågs vara marknaden för tillhandahållande av derivat baserade på
aktier och aktieindex som är noterade på parternas ”hemmabörser”. Dessutom bör derivat som grundar
sig på fast avkastning läggas till den relevanta produktmarknaden enligt samma argument som gäller för
produkter som baserar sig på aktier och aktieindex, dvs. värdepapper med fast avkastning är inte
utbytbara mot andra värdepapper för minst en annan kategori av investerare (kunder), dvs. de som
garderar sig mot risker. Den relevanta geografiska marknaden ansågs vara global eller omfatta
åtminstone EES.
Efter att ha sagt upp avtalet underrättade parterna – OM Stockholmsbörsen AB (efterföljaren till OM
Stockholm AB) och Helsingfors värdepappers- och derivatbörs, clearingbolag (efterföljare till SOM) –
genom en skrivelse av den 7 augusti 2000 kommissionen om att de enhälligt återtar sin anmälan. På
grundval av denna information avslutades ärendet.
KONK. RAP. 2000
156
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
2.1.2 Andra horisontella avtal
CECED (ärende COMP/F1/36.718)
Den 24 januari 2000 antog kommissionen ett beslut om undantag enligt artikel 81 i EG-fördraget om ett
avtal som anmälts av Europeiska rådet för tillverkare av hushållsapparater (CECED) mellan nästan alla
tillverkare och importörer av hushållstvättmaskiner i gemenskapen (12). Syftet med avtalet var att minska
hushållstvättmaskinernas elförbrukning. Parterna, som har mer än 95 % av marknaden, åtar sig att sluta
tillverka och importera tvättmaskiner med dålig energieffektivitet. Dessa maskiner utgjorde 11 % av
marknaden innan avtalet ingicks. I regel är det så att ju energisnålare tvättmaskinerna är, desto dyrare blir
de. I motsats till andra åtaganden, t.ex. gemensamma mål i form av hög energieffektivitet, främjande av
mer avancerad teknik och förbättringar av informationen till konsumenterna, är åtagandet att upphöra
med tillverkning och import konkurrensbegränsande enligt innebörden i artikel 81.1.
Undantagsvillkoren är uppfyllda: tekniskt mer avancerade tvättmaskiner kan ersätta dem som förbjöds
genom avtalet; detta minskar indirekt de utsläpp som orsakas av elproduktionen, vilket kommer hela
samhället till godo. De sannolika merkostnaderna vid inköp av en energieffektivare tvättmaskin
kompenseras mer än väl av lägre elräkningar för konsumenten, och avtalet sätter inte heller konkurrensen
ur spel i fråga om bland annat priser och tekniska prestanda. Detta är kommissionens första formella
beslut gällande ett avtal om att upphöra med tillverkning i syfte att förbättra produkters
miljöprestanda (13). Beslutet är ett exempel på en tillämpning av artikel 81 på horisontella avtal som
bidrar till att de gemenskapsmål på miljöområdet som formuleras i artikel 174 i EG-fördraget uppnås.
Eurovision (EBU) (ärende COMP/C2/32.150)
EBU anmälde i enlighet med förordning nr 17 det s.k. Eurovisionssystemet, som särskilt styr det
gemensamma förvärvet av tv-sporträttigheter.
Den 10 maj 2000 antog kommissionen ett beslut om ett villkorat undantag enligt artikel 81.3 i EGfördraget från Eurovisionssystemet för perioden 26 februari 1993–31 december 2005.
EBU är en sammanslutning av radio- och tv-organisationer som framför allt samordnar utbytet av tvprogram mellan sina aktiva medlemmar. Dessutom förvärvar och delar gemensamt aktiva EBUmedlemmar sporträttigheter inom ramen för Eurovisionen.
I sitt beslut om ett undantag gick kommissionen i huvudsak in för ett ekonomiskt synsätt i sin analys av
Eurovisionssystemets inverkan på den gemensamma marknaden. Kommissionen fann att Eurovisionens
marknadsinflytande minskade kraftigt jämfört med andra stora europeiska mediekoncerner (Kirch,
Murdoch, Mediaset, Canal+). En annan slutsats var att på de områden där betydande konkurrensbegränsningar återstod, t.ex. gemensamt förvärv av sändningsrättigheterna till de olympiska spelen, innebar
de underlicensavtal som antogs av EBU 1993 och 1999 att Eurovisionssystemet kunde undantas enligt
artikel 81.3.
¥12∂
¥13∂
EGT L 187, 26.7.2000.
Se också Europaparlamentets och rådets beslut nr 2179/98/EG av den 24 september 1998 om en översyn av Europeiska
gemenskapens åtgärdsprogram för miljön och en hållbar utveckling, ”Mot en hållbar utveckling”, artikel 3.1 f och artikel
7, EGT L 275, 10.10.1998.
KONK. RAP. 2000
KARTELLER OCH MISSBRUK AV DOMINERANDE STÄLLNING 157
Kommissionens bedömning när det gäller frågan om definitionen av marknaden är särskilt intressant som
prejudikat för framtida ärenden på området för tv-sporträttigheter. Kommissionen tillämpar det
utbytbarhetstest som anges i kommissionens tillkännagivande om definitionen av relevant marknad i
gemenskapens konkurrenslagstiftning (14).
Kommissionen beslutade att det är mycket sannolikt att det finns separata marknader för inköp av vissa
stora sportevenemang, de flesta av dem internationella.
Kommissionen började med att säga att sportprogram har särskilda kännemärken; de får stora tittarsiffror
och når en specifik publik, som är en särskild målgrupp för vissa stora annonsörer.
Kommissionen anser dock att sportprogrammens attraktivitet och därmed nivån på konkurrensen om tvsändningsrättigheterna varierar enligt typ av sport och evenemang. Fotboll, tennis eller motortävlingar är
grenar som i regel lockar en stor publik, med olika preferens i olika länder. Däremot är udda grenar
mycket oattraktiva. Internationella evenemang tenderar att vara mer attraktiva än nationella evenemang
för publiken i ett visst land, förutsatt att det nationella laget eller en nationell mästare deltar, medan
internationella evenemang där inga nationella mästare eller lag deltar ofta är ointressanta. Under de
senaste tio åren, med ökad konkurrens på tv-marknaderna, har priserna på tv-sändningsrättigheterna till
sportevenemang ökat betydligt. Det gäller särskilt stora internationella evenemang såsom fotbolls-VM
eller de olympiska spelen.
Tittarnas preferenser avgör hur mycket ett program är värt för annonsörer och betal-tv-företag. Inom den
okodade televisionen kan man inte direkt observera tittarnas reaktioner på förändringar i sändningspris
och sålunda inte direkt observera några bevis för efterfrågans priselasticitet. Detta gäller också betal-tv
eftersom betal-tv-avtal normalt inbegriper månads- eller årsavgifter för ett utbud av olika kanaler, men
inte enskilda priser för varje program. Om man observerar att sportsändningar når en publik av samma
eller liknande storlek oavsett om de konkurrerar med samtidiga utsändningar av sportevenemang finns
det dock starka bevis för att dessa evenemang kan avgöra abonnenternas eller annonsörernas val av ett
visst programföretag.
I själva verket visar uppgifter om tittarnas beteende att det, åtminstone för vissa sportevenemang som har
undersökts, t.ex. de olympiska sommar- och vinterspelen, Wimbledonfinalerna och fotbolls-VM, inte
tycks påverkas av att vissa större sportevenemang råkar sändas samtidigt eller nästan samtidigt. Med
andra ord tycks tittarsiffrorna för större sportevenemang i hög grad vara oberoende av huruvida andra
större sportevenemang sänds i nära anslutning till dem. Utbudet av sådana sportevenemang kan därför
påverka abonnenter eller annonsörer i en sådan grad att programföretaget skulle tvingas betala mycket
högre priser.
Kommissionen ansåg det dock inte nödvändigt i detta ärende att exakt definiera de relevanta
produktmarknaderna. Med tanke på den nuvarande marknadsstrukturen och de regler för upplåtelse i
andra hand som ger tv-organisationer som inte är medlemmar i EBU tillgång till Eurovisionens
sportprogram aktualiserar dessa avtal inte några konkurrensfrågor. Detta gäller även marknaderna för
förvärv av rättigheterna till särskilda sportevenemang såsom Olympiska sommarspelen.
¥14∂
EGT C 372, 9.12.1997, s. 3.
KONK. RAP. 2000
158
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
DVD-patentlicensieringsprogram (COMP/C3/37.506)
Europeiska kommissionen godkände den 3 oktober 2000 ett avtal genom vilket en del av de företag som
utvecklat DVD-tekniken kommer att kombinera sina respektive patent. Avtalet kommer att ge
intresserade tillverkare möjlighet att snabbt få licens på alla nödvändiga DVD-patent. Detta leder till
mindre administration och färre transaktioner, vilket också bör gynna konsumenterna. Parter i avtalet är
Hitachi Ltd, Matsushita Electric Industrial Co Ltd, Mitsubishi Electric Corp, Time Warner Inc och
Toshiba Corp. Avtalet består av en ”patentpool” för patent på tillämpningar av DVD-teknik.
En dvd-skiva är lika stor som en cd-skiva, men har sju gånger större kapacitet. Genom att använda
kompressionsteknik kan en dvd-skiva lagra video- och audiosignaler samt datauppgifter och
programvara som innebär att en dvd-skiva kan innehålla en tvåtimmars långfilm. En del innehavare av
viktiga patent (15) har samtyckt till att bevilja licens för sina patent genom ett icke-exklusivt och ickediskriminerande licensprogram som skall administreras av Toshiba Corporation i Tokyo, Japan.
Företagen översände avtalet till kommissionen i maj 1999. Den undersökning som genomfördes av
kommissionens konkurrensenheter visade att patentpoolen skulle bidra till att främja tekniskt och
ekonomiskt framåtskridande genom att möjliggöra ett snabbt och effektivt införande av DVD-teknik.
Den visade också att avtalet inte innehåller onödiga eller överdrivna konkurrensbegränsningar. Därför
anser Generaldirektoratet för konkurrens att poolen medför fördelar för konsumenterna. Programmet har
godkänts genom en administrativ skrivelse enligt artikel 81.3 i EG-fördraget.
Ett konsortium bestående av tio företag, som också omfattar Philips, Sony, Pioneer och Thomson,
utvecklade DVD-tekniken tillsammans. De tre förstnämnda har dessutom kombinerat sina patent, medan
Thomson uppenbarligen har beslutat att ensamt bevilja licens för sina patent.
Närmare upplysningar om anmälningen av DVD-licensprogrammet offentliggjordes i Europeiska
gemenskapernas officiella tidning den 27 augusti 1999 (EGT C 242, 27.8.1999, s. 5).
Biffpack, Difpak och Wastepack
(ärendena COMP/36.557, 36.562 och 36.712)
Den 14 december godkände kommissionen genom en administrativ skrivelse medlemsavtalen för tre
konformitetssystem för återvinning av förpackningar; Biffpack, Difpak och Wastepack, som upprättats
i Förenade kungariket för att fullgöra medlemmarnas återvinningsskyldigheter. Skyldigheterna
föreskrivs i den brittiska lagstiftning som genomför kraven i EG-direktivet om förpackningar och
förpackningsavfall (94/62/EG).
Kommissionen ansåg att medlemsavtalen, trots de anmälda systemens relativt små marknadsandelar,
genom sin näteffekt begränsar konkurrensen i en betydande omfattning eftersom de ålägger
medlemmarna att överlåta alla sina skyldigheter för alla material till det ifrågavarande systemet. Denna
allt eller inget-princip, som föreskrivs i den relevanta lagstiftningen, hindrar alla konformitetssystem från
att konkurrera med varandra om en del material och begränsar också valfriheten för de företag som är
skyldiga att låta omhänderta sitt förpackningsavfall.
¥15∂
Hitachi, Ltd. – Matsushita Electric Industrial Co., Ltd. – Mitsubishi Electric Corporation – Time Warner Inc. – Toshiba
Corporation och Victor Company of Japan, Limited.
KONK. RAP. 2000
KARTELLER OCH MISSBRUK AV DOMINERANDE STÄLLNING 159
Kommissionen konstaterade dock att detta synsätt (allt eller inget) alltjämt var nödvändigt i Förenade
kungariket för att konformitetssystemen generellt skall kunna garantera tillräcklig finansiering för
ytterligare investeringar i den brittiska infrastrukturen för insamling och/eller upparbetning. Detta anses
väsentligt om medlemmarna skall kunna fullgöra sina skyldigheter i framtiden. Kommissionen ansåg
därför att de villkor som fastställs i artikel 81.3 hade uppfyllts. En liknande hållning intogs av
kommissionen 1998, när den godkände medlemsavtalen för Valpak, det största konformitetssystem som
för närvarande är verksamt på den brittiska marknaden.
2.2 Vertikala avtal
BIAC + BSS (ärende COMP/D/37.544)
Det handlar om ett avtal som ingåtts mellan operatören av flygplatsen Bruxelles-National, BIAC, och
det företag som drev ett antal butiker på flygplatserna Bruxelles-National och Deurne, Belgian Sky
Shops (BSS), efter det att befrielsen från tullar och skatter för resenärer inom gemenskapen upphörde
den 1 juli 1999.
Syftet med avtalet är att upprätta ett enhetsprissystem för försäljning av produkter som inte omfattas av
punktskatter (dvs. utom tobaksprodukter, vin och sprit). BSS åtar sig att i transithallen sälja sina
produkter till samma pris till resenärer som kommer in i unionen som till andra resenärer och att åta sig
att betala mervärdeskatten. I gengäld sänker BIAC den avgift som BSS betalar för användningen av
flygplatsinfrastrukturerna och koncessionsrättigheten, i proportion till den tillämpliga mervärdeskatten.
Enligt parterna är syftet med avtalet att slå vakt om en lönsam försäljning i transithallen på Bryssels
flygplats, och samtidigt respektera avskaffandet av tull- och skattefri försäljning för resenärer inom
gemenskapen och låta dem komma i åtnjutande av samma förmåner som tidigare.
Kommissionen ansåg att detta avtal direkt eller indirekt innebar ett fastställande av priser enligt
innebörden i artikel 81.1 i EG-fördraget, men att ett undantag kan beviljas. Parterna tillsändes en
administrativ skrivelse den 15 december 1999.
Inntrepreneur och Spring (ärendena COMP/F3/36.456 och 36.492)
Den 29 juni 2000 antog kommissionen ett beslut där ett icke-ingripandebesked beviljades Grand Pub
Company (”GPC”), ett brittiskt pubföretag utan egen bryggeriverksamhet, med avseende på
standardhyresavtalen mellan GPC och dess utskänkningsställen som säljer alkoholdrycker för förtäring
på platsen och på annat ställe (främst pubar) (16).
Vid tidpunkten för anmälan var GPC ett av de största brittiska pubföretagen utan egen
bryggeriverksamhet. Tillsammans stod dessa pubföretag bakom ca 11 % av den totala mängd öl som
konsumerades i utskänkningslokaler i Förenade kungariket 1997. I februari 1998 anmälde GPC till
kommissionen de ölleveransavtal som företaget ingått med omkring femton olika bryggerier.
Kommissionen utfärdade omedelbart ett icke-ingripandebesked eftersom avtalen inte begränsade GPC:s
inköp. GPC anmälde också hyresavtalen mellan sig själv och de självständiga innehavarna av sina pubar.
Beslutet från juni 2000 gällde enbart dessa hyresavtal.
Kommissionen fann ingen anledning att vidta åtgärder enligt artikel 81.1 i EG-fördraget med avseende
på dessa hyresavtal, främst beroende på GPC:s ställning som en självständig mellanhand mellan
¥16∂
EGT L195, 1.8.2000, s. 49.
KONK. RAP. 2000
160
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
bryggerierna och utskänkningsställena i kombination med att GPC:s avtal med bryggerier i senare
marknadsled inte var av begränsande art. Av dessa skäl avvek kommissionen i denna analys från sina
tidigare beslut avseende de brittiska bryggeriernas hyresavtal med pubar (17).
GPC-hyresavtalen innehåller två viktiga begränsningar. För det första en klausul om exklusiva inköp och
en konkurrensklausul, som ålägger pubinnehavaren att köpa allt sitt öl från GPC (”bindande
ölinköpsplikt”). Detta är föremål för en s.k. guest beer provision, som gör det möjligt för pubinnehavaren
att köpa in ett fatöl från en utomstående leverantör. För det andra åtar sig pubinnehavaren att inte göra
reklam för varor som levereras av tredje part i en proportion som överstiger de varornas andel av
försäljningen i relation till pubens totala omsättning (”reklamklausulen”).
Kommissionens resonemang för att godkänna den bindande ölinköpsplikten med stöd av artikel 81.1
baserade sig på en direkt tillämpning av EG-domstolens dom i Delimitis-målet (18). I sitt tolkningsbesked
klargjorde domstolen räckvidden för artikel 81.1 med avseende på bryggeriavtal enligt vilka pubar köper
allt sitt öl från ett enda bryggeri. Domstolen ansåg att ett ölleveransavtal var förbjudet enligt artikel 81.1
om två villkor uppfylldes samtidigt: för det första att den relevanta marknaden avskärmas, vilket gör det
svårt för konkurrerande bryggerier att komma in på marknaden eller öka sin marknadsandel; för det
andra att de ifrågavarande avtalen avsevärt har bidragit till denna avskärmning. Eftersom dessa båda
villkor måste uppfyllas samtidigt, faller ett avtal utanför artikel 81.1 om endast ett av villkoren uppfylls.
Beslutet gällde främst det andra villkoret som fastställdes i prövningen av Delimitis-målet. Oavsett om den
brittiska utskänkningsmarknaden var avskärmad eller inte (det första villkoret) skulle avtalen inte omfattas av
artikel 81.1, om de inte väsentligt bidrog till en eventuell avskärmning. Kommissionen fann att de inte gjorde
det. I detta avseende understryks det i avtalet först och främst att GPC:s pubar var bundna till en grossist utan
eget bryggeri som bedrev en inköpspolicy med leveranser från flera olika håll och periodiska
anbudsförfaranden. I november 1999 hade GPC ingått inköpsavtal med 18 bryggerier, av vilka inget innehöll
några klausuler om minsta inköpsmängder. GPC var med andra ord inte på något sätt bundet till någon av
sina leverantörer. Det innebar att GPC fungerade som inkörsport på den brittiska utskänkningsmarknaden för
ett betydande antal bryggerier och, teoretiskt sett, för alla andra nationella eller utländska bryggerier (givetvis
med beaktande av de gränser som i praktiken finns för hur många produktlinjer ett pubföretag kan lagra och
distribuera effektivt till de försäljningsställen det bundit till sig). Kommissionen konstaterade att det faktiskt
var lättare för bryggerier att ingå ett avtal med en enda grossist och därmed få tillgång till alla de
försäljningsställen som var bundna till den grossisten än att ingå avtal med varje försäljningsställe skilt för
sig. Sammanfattningsvis kan sägas att kommissionen fann att bindande hyresavtal som ingåtts av ett
pubföretag som inte var bundet till ett bryggeri i ett tidigare marknadsled med större sannolikhet främjade
konkurrensstrukturen på marknaden än bidrog (än mindre väsentligt bidrog) till någon avskärmning.
Kommissionen erkände att reklamklausulen hade en negativ inverkan på försäljningen av öl som inte
levererades av GPC (i synnerhet för det s.k. guest beer). Enligt en bokstavlig tolkning skulle klausulen i
själva verket omöjliggöra reklam för sådant öl, eftersom klausulen kräver att reklamen skall stå i
proportion till ölets andel av pubens omsättning, som per definition är lika med noll i början, eftersom
ölen är nya. Kommissionen fann dock att villkoren i det bindande avtalet redan gjorde det möjligt för
GPC att utesluta öl från utomstående leverantörer (genom att foga dem till GPC:s prislista som ett
särskilt öl). Eftersom det bindande avtalet hade konstaterats falla utanför räckvidden för artikel 81.1,
innebar det att denna artikel inte heller omfattade den reklamklausul som gjorde det omöjligt att göra
reklam för sådant öl från utomstående leverantörer.
¥17∂
¥18∂
Jfr kommissionens beslut om undantag riktade till Scottish & Newcastle (EGT L 189, 19.7.1999), Bass (EGT L 186,
19.7.1999) och Whitbread (EGT L 88, 31.3.1999).
Mål C-234/89, Stergios Delimitis mot Henninger Bräu, Rec. 1991, s. I-935.
KONK. RAP. 2000
KARTELLER OCH MISSBRUK AV DOMINERANDE STÄLLNING 161
2.3 Dominerande ställning
Landningsavgifter i Spanien (ärende IV/35.737)
Den spanska flygplatsmyndigheten, AENA, som är ett offentligt företag, har beviljats ensamrätt att driva
flygplatsinfrastrukturen på samtliga 41 civila flygplatser på spanskt territorium. Som ersättning för de
tjänster som tillhandahålls vid starter och landningar måste flygbolagen betala en avgift.
Landningsavgifterna och ändringarna av dem fastställs i kungliga dekret och genom lag. I den spanska
lagstiftningen görs åtskillnad mellan inrikesflyg, flyg inom EU och flygningar utanför EU. I alla
kategorier av flygplatser och alla viktkategorier för flygplan är landningsavgifterna högre för flygningar
inom gemenskapen än för inrikesflygningar. Som en andra åtgärd beviljas med stöd av lagen rabatter
efter antalet landningar per månad på en viss flygplats. De viktigaste rabatterna är tillgängliga endast för
flygbolag som gör fler än 200 landningar per månad.
Rabatter är i sig normal affärsverksamhet om de erbjuds av ett företag som inte har en dominerande
ställning. De kan bli ett problem endast om de beviljas av ett dominerande företag, som kan använda
rabatter för att snedvrida konkurrensen på marknaden. Ett dominerande företag måste behandla sina
kunder jämlikt så länge transaktionerna är jämförbara. Ett företag i dominerande ställning måste därför
ha objektiva skäl för att behandla sina kunder olika.
Även om de rabatter som erbjuds av AENA gäller alla flygbolag, drar inhemska flygbolag i praktiken
betydligt större nytta av dem än utländska flygbolag. Endast spanska flygbolag, såsom Iberia, Binter
Canarias, Spanair, Air Europa eller Air Nostrum drar nytta av den största kategorin av tillgängliga rabatter.
Under 1999 fick Iberia ensam ca 62 % av alla de rabatter på landningsavgifter som beviljades av AENA.
Det finns inga objektiva skäl för denna särbehandling. De tjänster som tillhandahålls av AENA, t.ex.
flygledning och utnyttjande av plattor, kräver samma arbete oavsett vilket flygbolag det är fråga om. I
fråga om start- och landningsavgifter finns det inga skalfördelar. Kommissionen ansåg därför att AENA
behandlar flygbolagen olika utan objektiva skäl genom att tillämpa rabatterna på det sätt som beskrivs
ovan. AENA åsamkade därför vissa flygbolag en konkurrensnackdel, vilket utgör missbruk av en
dominerande ställning. Ett liknande resonemang är tillämpligt när det gäller differentieringen av avgifter
beroende på om det är fråga om en inrikesflygning eller en flygning inom gemenskapen. Också i det fallet
är effekten den att flygbolag behandlas olika när samma start- och landningstjänster tillhandahålls. Det ger
flygbolag som trafikerar linjer inom EES en konkurrensnackdel jämfört med flygbolag som flyger inrikes.
Den 26 juli 2000 antog kommissionen därför ett beslut mot det system med landningsavgifter som
tillämpades på spanska flygplatser, eftersom det ansågs diskriminera utländska flygbolag till förmån för
nationella flygbolag.
3. Klagomål som avvisats
I.W./Skandia (ärende COMP/D/37.552)
Klagomålet gällde villkoren för försäkring av importerade bilar. Ägarna till samma modell av
importerade bilar måste utrusta sina bilar med extra säkerhetsanordningar, om sådana inte redan
monterats, för att uppfylla villkoren i vissa bilförsäkringar utöver den obligatoriska trafikförsäkringen.
KONK. RAP. 2000
162
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Enligt den information som begärts har Skandia och andra bolag samarbetat i ett gemensamt projekt för att ta
fram åtgärder för att minska antalet bilstölder och undersökt officiell statistik från Rikspolisstyrelsen och det
centrala bilregistret för att identifiera stöldbenägna bilmodeller. Projektet har framhävt problemen med vissa
importerade bilar. Enligt försäkringsbolagen är det därför som dessa tilläggskrav har blivit nödvändiga.
Det fanns ingen anledning för kommissionen att betvivla detta. Det verkade som om dessa krav hade
införts som motåtgärder mot bilstölder. Den officiella statistiken visade att de modellerna av
direktimporterade bilar löpte en större risk att bli stulna än andra bilar. Dessutom hade antalet
direktimporterade bilar ökat betydligt under de senaste åren i Sverige.
Utan ytterligare bevis för att företagen hade kommit överens om att begränsa konkurrensen på sådana
villkor som skulle kunna omfattas av artikel 81.1 i EG-fördraget, kunde ett sådant samarbete inte
betraktas som en överträdelse av konkurrensreglerna. På grundval av den information som lämnats och
efter en första översyn av marknaden fann man inga skäl till vidare undersökningar.
Elonex/Microsoft (COMP/C3/37.753)
Detta ärende inleddes den 17 december 1999 efter det att brittiska Elonex PLC anfört ett formellt
klagomål mot Microsoft Corporation. Elonex tillverkar persondatorer som säljs till flera EU-länder och
till Israel. Elonex hävdade att Microsoft missbrukar sin dominerande ställning på marknaden för
operativsystem för persondatorer genom att ställa orättvisa villkor i de licensavtal som Microsoft ingår
med sina OEM-företag, däribland Elonex. Dessutom gör Elonex gällande att avtalen tillsammans utgör
ett slags patentpool som snedvrider konkurrensen på marknaden för persondatorprodukter.
De allra flesta persondatorer köps av konsumenter med förinstallerad programvara för operativsystem.
Det betyder att det är viktigt för persondatortillverkare att ingå licensieringsavtal med leverantörer av
programvara för operativsystem till persondatorer. På den sistnämnda marknaden har Microsoft en
extremt stark ställning, som uppskattas till en marknadsandel på 80–95 %.
Elonex hävdar att Microsoft överträdde både artikel 81 och artikel 82. Företaget gör gällande att Microsoft
påtvingade Elonex ett OEM-licensavtal som i praktiken tvingar Elonex att bevilja Microsoft, dess
dotterbolag och alla dess övriga licenstagare sina immateriella rättigheter utan att få några royalties i
gengäld (s.k. grant-back-klausuler utan hänsyn). Elonex hävdar att avtalet ger andra Microsoftlicenstagare
(av vilka många direkt konkurrerar med Elonex) möjlighet att gratis använda Elonex patenterade teknik
(skärmsläckare för persondatorer). Dessutom hävdar Elonex att en sådan patentpool, förstärkt av
Microsofts marknadsinflytande, stärker Microsofts marknadsposition genom att skapa samverkan mellan
Microsoft och dess nätverk av licenstagare och utestänger andra marknadsaktörer.
Sedan klagomålet tagits emot tillsändes Microsoft en artikel 11-skrivelse med begäran om ytterligare
upplysningar om OEM-licensavtalen. Microsoft svarade att licensavtalen inte har den effekt som Elonex
påstår och att de endast täcker immateriella rättigheter som kan användas i licensierad programvara (dvs.
Windows) och inte produkter som kan tillverkas av andra Microsoft-licenstagare. Eftersom Elonex inte
har lagt fram några bevis som skulle motsäga Microsofts tolkning, har ärendet avslutats.
DSF/European Broadcasting Union (EBU) (ärende COMP/C2/35.629)
Telecinco/European Broadcasting Union (EBU) (ärende COMP/C2/36.174)
Det tyska tv-programföretaget DeutschesSportFernsehen (DSF), som driver en sportinriktad temakanal,
anförde ett klagomål mot EBU den 28 juni 1995. Klagomålet riktades mot de gemensamma inköpen av
KONK. RAP. 2000
KARTELLER OCH MISSBRUK AV DOMINERANDE STÄLLNING 163
sändningsrättigheter till sportevenemenang inom ramen för Eurovisionssystemet. Dessutom hävdade den
klagande att de tyska EBU-medlemmarna hade missbrukat sin dominerande ställning i strid med artikel
82 i EG-fördraget då de i andra hand upplåtit sändningsrättigheter som förvärvats i Eurovisionssystemet
genom att kräva alltför höga priser för dessa rättigheter.
Det kommersiella spanska programföretaget Telecinco anförde den 23 juli 1996 ett klagomål mot EBUmedlemmarnas gemensamma inköp av sändningsrättigheterna till sportevenemang inom ramen för
Eurovisionssystemet.
Kommissionen hade beviljat undantag för Eurovisionssystemet tidigare, den 11 juni 1993 (19).
Förstainstansrätten ogiltigförklarade detta beslut i en dom av den 11 juli 1996 (20).
Bägge klagande parter hävdade att Eurovisionssystemet utgjorde en överträdelse av artikel 81.1 i EGfördraget och inte kunde undantas enligt artikel 81.3.
När kommissionen fann att Eurovisionssystemet uppfyllde villkoren i artikel 81.3, antog den ett nytt
beslut om undantag den 10 maj 2000. Kommissionen avvisade följaktligen DSF:s och Telecincos
klagomål genom formella beslut av den 7 juli 2000.
Kommissionen avvisade DSF:s klagomål också beträffande den påstådda överträdelsen av artikel 82,
bland annat eftersom reglerna om upplåtelse i andra hand, som är ett villkor för att Eurovisionssystemet
skall undantas, föreskriver ett förlikningsförfarande vid tvister angående priserna på
sändningsrättigheter, och DSF ansökte inte om något förlikningsbeslut.
UEFA:s anmälan av biljettförsäljningsarrangemang
inför Europamästerskapen i fotboll år 2000 (ärende COMP/37.424)
Den 7 juni 2000 godkände kommissionen genom en administrativ skrivelse de av UEFA anmälda
arrangemangen avseende försäljningen av inträdesbiljetter till Europamästerskapen i fotboll år 2000 i
Belgien och Nederländerna (”Euro 2000”).
Vid bedömningen av de arrangemang som anmälts av UEFA, och mot bakgrund av det nyligen fattade
beslutet mot den lokala organisationskommittén för fotbolls-VM 1998 i Frankrike (21) var kommissionen
särskilt angelägen om att säkerställa att UEFA:s förslag gav konsumenter över hela Europa möjlighet att
skaffa inträdesbiljetter på lika och jämförbara villkor. Kommissionen konstaterade i detta avseende att
UEFA:s förslag förutsatte att inträdesbiljetter skall säljas till europeiska konsumenter på verkliga ickediskriminerande villkor och godkände därför arrangemangen.
Medan kommissionen bedömde anmälan mottog den ett klagomål, där UEFA påstods ha missbrukat sin
dominerande ställning i strid med artikel 82 i EG-fördraget på grund av sin vägran att låta den lokala
organisationskommittén förse utomstående biljettkontor med PR-paket för näringslivet för
återförsäljning. Kommissionen tillämpade EG-domstolens rättspraxis (22) och ansåg att även om UEFA
hade en dominerande ställning på marknaden för försäljning av PR-paket för näringslivet, vilket alls inte
¥19∂
¥20∂
¥21∂
¥22∂
EGT L 179, 22.7.1993, s. 23.
Förenade målen T-528/93, T-542/93, T-543/93 och T-546/93, Métropole télévision SA, Reti Televisive Italiane SpA,
Gestevisión Telecinco SA och Antena 3 de Televisión mot kommissionen, REG 1996, s. II-649.
EGT L 5, 8.1.2000.
Oscar Bronner GmbH & Co. KG mot Mediaprint Zeitungs- und Zeitschriftenverlag GmbH & Co. KG, Mediaprint
Zeitungsvertriebsgesellschaft mbH & Co. KG och Mediaprint Anzeigengesellschaft mbH & Co. KG, REG 1998, s. I-7791.
KONK. RAP. 2000
164
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
var säkert, kunde UEFA:s vägran att göra affärer med utomstående biljettkontor utgöra missbruk av en
dominerande ställning endast om leveranserna av PR-paket för evenemanget var nödvändiga för att
affärsverksamheten vid dessa biljettkontor skulle fortsätta. Eftersom detta viktiga villkor inte uppfylldes,
avvisades klagomålet.
4. Förlikning
Gas Natural-Endesa (ärende 37.542)
Den 27 mars 2000 tillkännagav kommissionen sitt beslut att avsluta sin undersökning av det långfristiga
gasleveransavtal som ingåtts mellan det spanska gasbolaget Gas Natural, som hör till Repsol-YPFkoncernen, och den spanska elproducenten Endesa sedan båda parterna ändrat villkoren i sitt avtal i linje
med de betänkligheter i konkurrenshänseende som kommissionen uttryckt i en varningsskrivelse (23).
I varningsskrivelsen underrättade kommissionen företagen om att det ursprungliga leveransavtalet skulle
kunna utgöra en överträdelse av artikel 82 i EG-fördraget eftersom det förstärkte den redan dominerande
ställningen för Gas Natural på den spanska gasmarknaden. Kommissionens betänkligheter med avseende
på avtalet var i huvudsak följande:
— Resandet av hinder för nya företag att komma in på den liberaliserade spanska gasmarknaden.
Genom detta avtal täckte Endesa i stort sett hela sitt gasbehov under en överskådlig framtid.
Samtidigt förlorade potentiella nya aktörer en attraktiv kund i fråga om volym, eftersom
elproducenter hör till de största gaskonsumenterna. Det skulle därför bli svårare för nya
konkurrenter att ta sig in på marknaden. Den åtföljande avskärmningseffekten på den spanska
marknaden skulle avsevärt ha hindrat den pågående liberaliseringen av den europeiska
gasmarknaden.
— Begränsningen av återförsäljningen av gas som omfattas av avtalet ledde till en uppdelning av den
spanska gasmarknaden. Det ursprungliga avtalet hade också till effekt att det försvagade Endesas
konkurrensposition på gasmarknaden, där företaget för närvarande är en liten aktör, eftersom det
inte tilläts återförsälja den konkurrenskraftiga gas som köpts från Gas Natural för elproduktion,
medan Gas Natural i ett separat avtal åtog sig att leverera gas för återförsäljning till ett annat pris.
Prisdifferentiering enligt gasens slutliga användningsändamål och förbud mot återförsäljning är
ett klassiskt beteende för dominerande företag när en liberalisering av marknaden påbörjas. Att
sänka priserna för kunder som sannolikt lockar nya aktörer, medan en högre prisnivå upprätthålls
inom andra marknadssegment (marknadssegmentering), hjälper säkerligen till att stärka
marknadsinflytandet för dominerande företag (t.ex. Gas Natural) och förstärka deras ställning på
ett konstgjort sätt.
— Diskriminering av andra spanska gasköpare. Enligt ett tolkningssätt skulle vissa klausuler i det
ursprungliga avtalet kunna leda till att Endesa får en bättre behandling än andra framtida kunder till
Gas Natural.
Sedan kommissionen uttryckt sina betänkligheter föreslog Gas Natural och Endesa i samarbete att vissa
ändringar skulle göras i gasleveransavtalet för att undanröja kommissionens betänkligheter och undvika
ett formellt överträdelseförfarande. Förslagen gick i huvudsak ut på följande:
¥23∂
Se IP/00/297 av den 27 mars 2000.
KONK. RAP. 2000
KARTELLER OCH MISSBRUK AV DOMINERANDE STÄLLNING 165
— En betydande minskning (ca 25 %) av de gasvolymer som omfattas av avtalet i syfte att frigöra en
del av Endesas inköpskapacitet och därmed säkra företagets fortlevnad som kund på gasmarknaden.
Endesa kommer följaktligen att behöva köpa mer gas i framtiden, vilket lockar nya leverantörer till
den spanska marknaden och skapar mer konkurrens. I detta fall ansåg kommissionen att de volymer
som kommer att frigöras är tillräckligt stora för att locka nya aktörer in på marknaden.
— En minskning av leveransavtalets långa löptid med en tredjedel för att undvika kundens långvariga
beroende av leverantören. Avtalet kommer således inte att överskrida 12 år under platåperioden.
— Gas Natural kommer inte att kräva att Endesa (eller någon annan elproducent i kommande avtal)
skall använda gas enbart för elproduktion när lagren väl har nått upp till platånivån. På det sättet blir
det möjligt för Endesa att sälja gasen vidare.
— En ändring av andra klausuler i avtalet som skulle kunna leda till att Endesa gynnas på andra
gaskunders bekostnad.
Med hänsyn till de åtaganden som parterna har gjort beslutade kommissionen att inte fortsätta de åtgärder
som på eget initiativ vidtagits mot Gas Natural.
Statkraft/Elsam — sammanlänkningskapacitet (ärende COMP/E/37.125)
Inom den avreglerade energisektorn är import en avgörande konkurrensfaktor, som endast kan uppnås
via länkar som förenar angränsande högspänningsnät. Därför är tillgången till gränsöverskridande
sammanlänkare en grundförutsättning för uppkomsten av en fungerande inre marknad för el (24).
Öppnandet av elmarknaderna för konkurrenter från andra medlemsstater leder alltmer till nya former av
handel med el över nationsgränserna. Detta har lett till att en del länkar mellan medlemsstater har blivit
överbelastade.
I detta avseende har man uppnått större utrymme för importbetingad konkurrens på elmarknaden i
Nordeuropa. Detta framgick i samband med kommissionens undersökning av avtal om reservering av
kapacitet i länkarna mellan Norge, Danmark och Nordtyskland. Efter det att kommissionen uttryckt sina
betänkligheter kom Statkraft, E.ON och Elsam överens om att frigöra kapacitet i viktiga elkablar som
förenar högspänningsnäten i Skandinavien med Tyskland.
Ursprungligen mottog kommissionen en anmälan om ett långfristigt reservationsavtal som gällde 60 %
av den totala kapaciteten längs den enda kabeln som förbinder västra Danmark och Norge
(”Skagerrakkabeln”) till förmån för den norska elproducenten Statkraft och den dominerande
elproducenten i västra Danmark, Elsam. Avtalet var avsett att gälla i ytterligare 20 år.
Dessutom var resterande 40 % av kapaciteten längs Skagerrakkabeln också föremål för ett långfristigt
reservationsavtal mellan Statkraft och det tyska elproduktions- och eldistributionsföretaget E.ON.
Avtalet innefattade också reserveringen av transitkapacitet via det västdanska nätet och av ca 34 % av
den dansk/tyska sammanlänkarens kapacitet i riktning Tyskland. Reserveringen gällde en tjugofemårsperiod från och med 1998.
¥24∂
Se också XXVIII:e rapporten om konkurrenspolitiken, 1998, s. 53, punkt 127, där sammankopplarnas betydelse för
konkurrensen redan har diskuterats.
KONK. RAP. 2000
166
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Tillsammans blockerade dessa avtal 100 % av den tillgängliga överföringskapaciteten mellan Norge och
Danmark och ca 34 % av kapaciteten vid den dansk/tyska gränsen. Köparna, E.ON och Elsam, har båda
en mycket stark ställning på sina respektive marknader.
Kommissionen fann tecken som tydde på att bristen på ledig kapacitet såväl längs Skagerrakkabeln som
länken mellan Danmark och Tyskland leder till en snedvridning i handeln mellan Norge, västra Danmark
och Tyskland.
Kommissionen uttryckte tvivel för parterna om huruvida de långfristiga reserveringsavtalen för
Skagerrakkabeln och länken vid den dansk/tyska gränsen var förenliga med konkurrenslagstiftningen.
Dessa konkurrensfarhågor hade också tagits upp i samband med förfarandet i koncentrationsärendet
VEBA/VIAG, vilket ledde till att E.ON avstod från sin reservering av kapacitet längs Skagerrakkabeln
och länken mellan Danmark och Tyskland.
Sedermera har också Statkraft/Elsamavtalet, som gällde 60 % av kapaciteten längs Skagerrakkabeln,
ändrats för att frigöra all kapacitet längs Skagerrak fr.o.m. januari 2001.
Parternas ändringar godkändes av de behöriga tillsynsmyndigheterna och ändringarna trädde i kraft i
januari 2001.
Telefónica/Sogecable/AVS II (ärende COMP/C2/37.652)
Den 17 juni 1999 ingick Sogecable SA, Gestión de Derechos Audiovisuales y Deportivos SA (Gestsport)
och Canalsatélite Digital SL (Canalsatélite) å ena sidan och Telefónica Media SA, Gestora de Medios
Audiovisuales Fútbol SL (GMAF) och Distribuidora de Televisión Digital SA (Vía Digital) å andra sidan
ett avtal om utnyttjande av sändningsrättigheterna till fotbollsmatcherna i ”Liga española” och ”Copa del
Rey”. Medan Canalsatélite och Gestsport kontrolleras av Sogecable, kontrolleras GMAF och Vía Digital
av Telefónica Media, som hör till Telefónicakoncernen.
Den 30 september 1999 anmäldes det ovannämnda avtalet enligt artikel 4 i rådets förordning nr 17.
Avtalet avser den spanska marknaden för betal-tv och Telefónicas och Sogecables (Canal+Spain)
gemensamma strategi att utnyttja de mest relevanta nationella fotbollsrättigheterna inom ramen för deras
gemensamma företag Audiovisual Sport.
Kort sagt gav Sogecable, genom det avtal som undertecknades den 17 juni, Teléfonica och dess kabel-tvdotterbolag möjlighet att utnyttja de rättigheter till spanska division 1-rättigheter som Sogecable hade
ensamrätt till. I gengäld fick Sogecable rätt att tillsammans med Telefónica utnyttja de rättigheter till
mästerskapsserien som Telefónica hade förvärvat nyligen.
Sogecable och Telefónica bekräftade att de kommer att samarbeta vid utnyttjandet av
sändningsrättigheterna för fotbollsmatcher via sitt gemensamma företag Audiovisual Sport. Audiovisual
Sport fastställde villkoren för utnyttjande av rättigheterna och i synnerhet priserna för pay-per-viewfotbollsmatcher som skall sändas av Sogecable, Telefónica och utomstående programföretag.
Nästan alla spanska betal-tv-programföretag som konkurrerar med Telefónica och Sogecable anförde
klagomål enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget avseende de avskärmande effekterna av avtalet
mellan Telefónica och Sogecable och det påstådda fastställandet av priser. En spansk fotbollsklubb
anförde också klagomål mot Telefónicas och Sogecables gemensamma inköp av fotbollsrättigheter.
KONK. RAP. 2000
KARTELLER OCH MISSBRUK AV DOMINERANDE STÄLLNING 167
Kommissionen tillsände parterna ett meddelande om invändningar den 11 april 2000 enligt artikel 15.6 i
förordning nr 17 i avsikt att häva Telefónicas och Sogecables immunitet mot böter.
Efter meddelandet om invändningar beviljade parterna de nya aktörerna på marknaderna för kabel-tv och
marksänd digital-tv tillträde till de relevanta fotbollsrättigheterna genom att teckna underlicensavtal.
Lika viktigt var att parterna ändrade de anmälda avtalen och formellt garanterade, i de avtal som ingåtts
med konkurrenterna, att programföretagen skall ha möjlighet att fastställa priserna på pay-per-viewfotbollsmatcher som skall erbjudas de spanska tittarna.
De nya aktörerna på den spanska betal-tv-marknaden har fått tillträde till nästan alla spanska division 1matcher i pay-per-view-fotboll. Därför kommer de att ha en mycket bättre chans att konkurrera effektivt
med Telefónica och Sogecable. Sedan september 2000, när den nya fotbollssäsongen inleddes, finns det
ett fotbollsutbud inte bara från satellitsegmentet (Telefónica och Sogecable) utan också från segmenten
för marksänd digital-tv (Quiero Televisión) och kabel-tv (AOC and Cableuropa). Quiero Televisión och
AOC har dragit tillbaka sina klagomål.
De spanska tittarna erbjuds en bättre täckning av fotbollsevenemangen (”fútbol para todos”). Alla
konkurrenter och leveranssystem erbjuder nu nästan alla spanska division 1-matcher som pay-per-view.
De första dagarna i september 2000 har i Spanien präglats av en häftig konkurrens mellan olika betal-tvaktörer om att kunna erbjuda det bästa fotbollsutbudet och därigenom få fler abonnenter. För att bedöma
om parternas koncessioner leder till en verklig priskonkurrens och slutligen till en varaktig sänkning av
de priser som tittarna betalar var det dock viktigt att se inte bara de säljfrämjande åtgärderna för att värva
nya abonnenter utan också vilka priser som togs ut av befintliga abonnenter. I detta avseende finns det
redan tecken som tyder på att priserna faktiskt håller på att sänkas betydligt. Vía Digital sänkte i
september 2000 priserna för dem som abonnerade på ”Vía Total” med 20 % om abonnemanget var äldre
än ett år och med 10 % om det var nyare än ett år. Quiero Televisión lanserade i oktober 2000 ett nytt
system med poäng för inköp av flera pay-per-view-fotbollsmatcher. Detta system innebar att de priser
som tidigare tagits ut i Spanien sänktes med nästan 50 %.
Kommissionen avslutade i november 2000 sitt förfarande enligt artikel 15.6 men fortsätter
undersökningen av Audiovisual Sport-systemet enligt artikel 81 i EG-fördraget.
Distribution av Nintendokonsoler och -produkter (COMP/C3/36.321)
Europeiska kommissionen beslutade den 25 april 2000 att inleda ett formellt förfarande mot Nintendo Co
och sju andra företag som distribuerar Nintendoprodukter, nämligen Linea GIG S.p.A., Itochu
Corporation, Concentra L.DA, Bergsala AB, Nortec SA, CD-Contact Data GmbH och John Menzies Plc.
Kommissionens ärende gäller Nintendos distribution av Nintendoprodukter. Nintendo tillverkar olika
typer av spelkonsoler och spel som är kompatibla med dessa konsoler. De ifrågavarande produkterna är
de ”statiska” NES- och SNES-konsolerna, som numera fått en efterföljare i N64-spelkonsolen, samt
Game Boy. Nintendo har utvecklat och marknadsfört flera spel för var och en av dessa konsoler.
Kommissionen hävdade att företagen delade upp den inre marknaden. Varje företag tilldelades ett
nationell territorium inom EU för distribution av Nintendoprodukter och ålades en skyldighet att hindra
parallellexport från sitt territorium, främst genom att ålägga sina kunder i detaljhandels- och grossistledet
exportförbud och exportkontroll. Företagen samarbetade intensivt för att uppdaga eventuell
parallellhandel. Företag som tillät parallellhandel straffades.
KONK. RAP. 2000
168
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Kommissionen anklagar också Nintendo för att begränsa priskonkurrensen och göra det svårare för
detaljister att bedriva priskonkurrens i Frankrike och också i Belgien. Denna begränsning inbegrep
tillämpningen av nationella lagar om förlustbringande och retroaktiva rabatter, som i motsats till
kontantrabatter inte beaktas när det fastställs om varor har sålts med förlust. Genom att parallellhandeln
var begränsad men också till följd av kopplingsförbehåll var dessa metoder möjliga, eftersom
detaljisterna inte hade tillgång till några andra leveranskällor som erbjöd andra handelsvillkor, såsom
kontantrabatter, än Nintendos distributionsdotterbolag inom dessa områden.
Undersökningen av Nintendos distributionsmetoder inleddes 1995. Enligt kommissionen fortsatte
överträdelserna trots att Nintendo kände till undersökningen. Till slut påskyndades undersökningen när
en del av företagen började samarbeta med kommissionen och bidrog med viktiga bevis.
Efter att ha mottagit svaren på meddelandet om invändningar håller kommissionen på att utarbeta ett
slutligt beslut, som väntas bli klart under 2001.
Sun/Microsoft (COMP/C3/37.345)
Den 3 augusti 2000 skickade kommissionen, på kommissionsledamot Mario Montis initiativ, ett
meddelande om invändningar till Microsoft, som påstods ha missbrukat sin dominerande ställning på
marknaden för programvaror till operativsystem för persondatorer genom att utvidga detta inflytande till
marknaden för programvaror för servrar. Kommissionens åtgärder följer efter ett klagomål från det
amerikanska programvaruföretaget Sun Microsystems, som hävdar att Microsoft brutit mot EG:s
antitrustregler genom att bedriva diskriminerande licensiering och genom att vägra lämna väsentlig
information om sina Windows-operativsystem.
Microsoft har en marknadsandel på ca 95 % på marknaden för operativsystem för persondatorer och har
en praktiskt taget ohotad dominerande ställning på marknaden. De flesta datorer är i dag kopplade till
nätverk som kontrolleras av servrar. Samverkansförmåga, dvs. persondatorers förmåga att tala med
servern, utgör grunden för datanätverk. Samverkansförmåga kan fungera endast om persondatorns och
serverns operativsystem kan tala med varandra via länkar eller s.k. gränssnitt. Sun Microsystems
hävdade att det faktum att Microsoft har nästan monopol på marknaden för operativsystem för
persondatorer innebär att Microsoft är skyldigt att öppna sina gränssnitt för att möjliggöra samverkan
med sådan serverprogramvara som inte tillverkas av Microsoft. Kommissionen fick belägg för att
Microsoft inte fullgjorde sin skyldighet att avslöja tillräcklig gränssnittsinformation om sitt
operativsystem för persondatorer. Kommissionen tror att Microsoft lämnade endast partiell och
diskriminerande information till en del av sina konkurrenter. Företaget vägrade lämna gränssnittsinformation till konkurrenter som Sun Microsystems (25).
Microsoft översände sitt svar på meddelandet om invändningar den 17 november 2000. Svaret omfattar ca
12 000 sidor fördelade på 25 stora mappar. I sak gör Microsoft gällande att påståendena om en överträdelse
av EG:s konkurrenslagstiftning motsägs av att företag i Europa har nätverk där Windowskunder arbetar bra
tillsammans med servrar med andra operativsystem än Windows, däribland Suns Solarisservrar.
Samverkansförmåga mellan Windowskunder och servrar med andra operativsystem än Windows som
utbyter information och använder sådan information påstås för närvarande vara vanligt i europeiska
företagsnät. Meddelandet om invändningar påstås bygga på en definition av interoperabilitet som är mer
omfattande än definitionen i 1991 års programvarudirektiv (91/250/EEG). Den korrigerande åtgärd som
skisseras i meddelandet om invändningar skulle således äventyra EU:s politik på det tekniska området.
¥25∂
För ytterligare information,
http://europa.eu.int/rapid/start/.
se
kommissionens
pressmeddelande
av
den
3
augusti
2000,
IP/00/906,
KONK. RAP. 2000
KARTELLER OCH MISSBRUK AV DOMINERANDE STÄLLNING 169
Kommissionen erkänner inte Microsofts resonemang i sin preliminära granskning av svaret, utan är
övertygad om att dess tolkning av programvarudirektivets räckvidd är korrekt. Kommissionen opponerar
sig mot Microsofts snäva tolkning av vad som är minimal samverkansförmåga. Kommissionen anser att
dominerande företag med en sådan kontroll över programvarumarknaden för operativsystem för
persondatorer är skyldiga att ge sina konkurrenter tillräcklig gränssnittsinformation för att skapa lika
konkurrensvillkor på området för informationsteknik.
Kommissionen väntas fatta sitt beslut under 2001.
Cartes Bancaires-koncernen
Den 30 oktober 2000 översände kommissionen en administrativ skrivelse till Cartes Bancaireskoncernen angående regler och interna beslut som koncernen anmält mellan 1988 och 1998 (för närmare
upplysningar, se del I punkterna 205–208).
5. Internationellt samarbete
Air France/Sabre (ärende IV/36.488)
I juli 2000 avslutade kommissionen sin granskning av Air France för dess påstådda diskriminering av
Sabre, ett amerikanskt datoriserat bokningssystem, sedan det franska flygbolaget samtyckt till en
uppförandekod genom att erbjuda Sabre samma villkor som det av Air France delägda Amadeussystemet och andra datoriserade bokningssystem. Den väl genomförda undersökningen var den första
som inletts med anledning av en begäran från det amerikanska justitiedepartementet i enlighet med ett
bilateralt avtal mellan EU och Förenta staterna.
Sabre och Amadeus är datoriserade bokningssystem som underlättar försäljningen av flygbiljetter och
därmed sammanhängande tjänster. Sabre kontrollerades till helt nyligen av det amerikanska flygbolaget
American Airlines, och Amadeus ägs av Air France, tyska Lufthansa, spanska Iberia och amerikanska
Continental Airlines.
Undersökningen hade sitt ursprung i ett klagomål som ursprungligen anfördes av det amerikanska
justitiedepartementet, som hävdade att ett antal företag med koppling till Amadeus (däribland Air
France, Iberia, Lufthansa och SAS) hade missbrukat sin dominerande ställning på sina respektive
marknader. Anklagelserna gällde i huvudsak flygbolagens misslyckande med att ge Sabre lika
omfattande och läglig information som de gav Amadeus, och deras misslyckande med att erbjuda Sabre
samma tekniska möjligheter, t.ex. direktbekräftelse på bokningar.
Det amerikanska justitiedepartementet åberopade för första gången den princip om aktiv hövlighet som
anges i avtalet om samarbete mellan EU och Förenta staterna i konkurrensfrågor, och begärde att
kommissionen skulle undersöka anklagelserna med utgångspunkt i EG:s konkurrensregler. Principen om
aktiv hövlighet gör det möjligt för de amerikanska konkurrensmyndigheterna att begära att
kommissionen skall undersöka konkurrenshämmande beteende som påstås äga rum i EU, och tvärtom.
Efter en preliminär undersökning inledde kommissionen ett formellt förfarande mot Air France i
mars 1999. Sabre ingick dock sedermera ett avtal om en uppförandekod med Air France. I
uppförandekoden, som består av ömsesidiga åtaganden, åläggs parterna att undanröja kommissionens
betänkligheter att säkerställa behandling på lika villkor mellan flygbolag och datoriserade
KONK. RAP. 2000
170
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
bokningssystem. Uppförandekoden föreskriver också regelbundet utbyte av information och teknisk
utveckling.
Kommissionens undersökning gav inga belägg för att Lufthansa, Iberia och SAS skulle ha bedrivit
diskriminerande verksamhet. Sabre har dock ingått liknande avtal om en uppförandekod med Lufthansa
och SAS. Dessa uppförandekoder möjliggör också samarbete för att möta olika hot, t.ex. resebyråers
oriktiga bokningsmetoder. Alla flygbolag har förklarat sig beredda att behandla övriga datoriserade
bokningssystem på samma villkor.
B — Nya lagbestämmelser, meddelanden och tillkännagivanden
som antagits eller föreslagits av kommissionen
Titel
Datum
Offentliggjort
Meddelande om tillträde till accessnätet
Dataöverföring
Utkast till konkurrensdirektiv (telekom)
Kommissionens förordning (EG) nr 2658/2000
om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget
på grupper av specialiseringsavtal
Kommissionens förordning (EG) nr 2659/2000
om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget
på grupper av avtal om forskning och utveckling
Tillkännagivande från kommissionen – Riktlinjer
för tillämpningen av artikel 81 i EG-fördraget
på horisontella samarbetsavtal
26.4.2000
20.12.2000
12.7.2000
29.11.2000
EGT C 272, 23.9.2000, s. 55
EGT C 369, 22.12.2000, s. 3
EGT C 96, 27.3.2001, s. 2
EGT L 304, 5.12.2000, s. 3
29.11.2000
EGT L 304, 5.12.2000, s. 7
29.11.2000
EGT C 3, 6.1.2001, s. 2
C — Formella beslut enligt artiklarna 81, 82 och 86 i EG-fördraget
1. Offentliggjorda beslut
Offentliggjorda beslut
Datum för beslut
Offentliggjort
CECED (ärende 36.718)
Eurovisionen (ärende 32.150)
FETTCSA (ärende 34.018)
Aminosyror (ärende 36.545)
Inntrepreneur (ärende 36/456)
och Spring (ärende 36.492)
Nathan/Bricolux (ärende 36.516)
Spanska flygplatser (ärende 35.737)
Opel Nederland (ärende 36.653)
Natriumkarbonat – Solvay-CFK
Natriumkarbonat – Solvay
Natriumkarbonat – ICI
JCB (ärende 35.918)
Italien – nya posttjänster
Unisource (ärende 36.841)
24.1.2000
10.5.2000
16.5.2000
7.6.2000
29.6.2000
EGT L 187, 26.7.2000, s. 47
EGT L 151, 24.6.2000, s. 18
EGT L 268, 20.10.2000, s. 1
5.7.2000
26.7.2000
20.9.2000
13.12.2000
13.12.2000
13.12.2000
21.12.2000
21.12.2000
29.12.2000
EGT L 54, 23.2.2001, s. 1
EGT L 208, 18.8.2000, s. 36
EGT L 59, 28.2.2001, s. 1
IP/00/1449, 13.12.2000
IP/00/1449, 13.12.2000
IP/00/1449, 13.12.2000
IP/00/1526, 21.12.2000
EGT L 63, 3.3.2001, s. 59
EGT L 52, 22.2.2001, s. 30
EGT L 195, 1.8.2000, s. 49
KONK. RAP. 2000
KARTELLER OCH MISSBRUK AV DOMINERANDE STÄLLNING 171
2. Andra formella beslut (26)
Avvisning av klagomål genom beslut
Ärende nr Comp/
Namn
Datum för beslut
35.855
Moreno/Landis & Gyr
5.1.2000
36.648
Elsimet/Lava
7.1.2000
35.979
ESAT
18.1.2000
37.281
Alile/OUP
19.1.2000
35.266
WFSGI/FIFA
29.2.2000
34.811
SIC/Radiotelevisao Portuguesa
7.3.2000
36.174
Telecinco/UER
11.7.2000
35.629
Deutsches Sportfernsehen/UER
11.7.2000
36.060
Röwe/Audi
21.12.2000
D — Ärenden som avslutats 27
med en administrativ skrivelse under 2000
Ärende nr Comp/
Namn
Datum
för avslutande
36.447
SweFerry + DSB
4.1.2000
1
36.340
PO/ICWP
5.1.2000
1
36.535
CIA
6.1.2000
1
36.325
Tyskland (art. 90, direktiv 96/19)
7.1.2000
1
37.139
PO/APB + SMC
7.1.2000
1
35.956
Equiform/APB
10.1.2000
1
37.566
Medical Systems + Dräger+1
10.1.2000
2
37.618
SCH + GDM
10.1.2000
1
36.648
Elsimet/Lava
12.1.2000
1
36.590
Hewlett-Packard
14.1.2000
1
37.698
APB
14.1.2000
1
37.089
ORF
17.1.2000
1
36.794
Irland
21.1.2000
1
35.979
ESAT/Telecom Eireann
24.1.2000
1
37.281
Alile/OUP
24.1.2000
1
36.502
Landningsavgifter i Österrike
28.1.2000
1
35.325
Aero Lloyd/tyska flygplatser
31.1.2000
1
35.491
La Poste + Generale de Banque
4.2.2000
1
37.770
DTE
4.2.2000
1
¥26∂
¥27∂
Ej offentliggjorda i EGT.
1 = Icke-ingripandebesked enligt artikel 81.1 eller artikel 82.
2 = Individuellt undantag enligt artikel 81.3.
3 = Överensstämmelse med meddelande/gruppundantag.
KONK. RAP. 2000
Typ av administrativ skrivelse ¥27∂
172
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
37.538
BBCW + Discovery+11
8.2.2000
1
35.449
Allied Domecq
10.2.2000
2
37.426
Control Budget/Marantz
10.2.2000
1
37.659
LG Electronics + Philips+1
10.2.2000
3
33.386
Retel 1988
11.2.2000
1
36.378
Teabag
11.2.2000
1
36.701
FSB/Ukasta + NFU
12.2.2000
1
36.814
NFU Retailer Partnership+9
14.2.2000
1
37.460
Ferring+1/Serono
14.2.2000
1
35.472
Austria-Collegialität, KV-DirektverrechungsÜek
(f.d. Efta 0017)
15.2.2000
1
36.909
PSINet+1/DT+1 (art. 90 nr 98/4371)
15.2.2000
1
36.910
ACC/DT+1 (art. 90 nr 98/4321)
15.2.2000
1
37.312
TriCoTel/Österrike+1 (förfarande nr 98/4459)
15.2.2000
1
37.612
Techjet Aerofoils + Rolls-Royce + Rolls-Royce
Overseas H. + Blades Technology Intern.
+ Wertheimer Cy + Blades
15.2.2000
2
36.107
Portugal
17.2.2000
1
36.117
Portugal
17.2.2000
1
36.118
Luxemburg
17.2.2000
1
36.119
Grekland
17.2.2000
1
37.324
User Point/Epox
23.2.2000
1
37.148
Promoway+4/SGAE+4
28.2.2000
1
34.237
Anheuser-Busch + S & N
29.2.2000
1
37.716
Joico Laboratoires
29.2.2000
1
37.728
GCA+2
1.3.2000
1
36.796
Lamesch/Oeko
2.3.2000
1
37.255
Esselte + Beiersdorf
6.3.2000
2
37.782
Eneco Shell+4
6.3.2000
1
37.262
Sigurdardottir/Dell
8.3.2000
1
34.811
SIC/Radiotelevisão Portuguesa
14.3.2000
1
37.276
HDI + Postbank
15.3.2000
1
36.732
Solvay + Sisecam+6
16.3.2000
1
37.570
Cyberzic/Yamaha Music+5
16.3.2000
1
37.695
Seagram + Moulins de Champagne+2
16.3.2000
1
37.383
CML + Capitol Vial
17.3.2000
1
37.779
BASF + Sonatrach+3
17.3.2000
1
36.387
Gradenegger/Österrike
28.3.2000
1
36.306
Endemol + HMG
30.3.2000
1
37.682
E-Crossnet+2
30.3.2000
1
37.796
Law Society of England och Wales
30.3.2000
1
35.899
Lladro Comercial S.A.
31.3.2000
3
36.718
CECED
31.3.2000
2
37.542
Gas Natural + Endesa
31.3.2000
1
37.623
Electranatura/Spanien
31.3.2000
1
KONK. RAP. 2000
KARTELLER OCH MISSBRUK AV DOMINERANDE STÄLLNING 173
37.650
Solvay + Elf Atandem + Viniclor
4.4.2000
2
37.727
E.P.Sistemi + ENEL
10.4.2000
2
36.445
CCC/Österrike (P99/5250)
11.4.2000
1
36.631
Novomatic/Österrike (P99/5249)
11.4.2000
1
36.709
Charity/Österrike (P99/5248)
11.4.2000
1
36.918
Zeller/Österrike (P99/5147)
11.4.2000
1
37.705
Pyrsos/Grekland (P99/5245)
11.4.2000
1
37.259
Jigsaw Consortium+3
13.4.2000
1
37.720
IVPC 4 + Enel+1
13.4.2000
2
36.880
BT + Verisign
14.4.2000
1
37.755
Termica + ENEL
26.4.2000
2
32.150
EBU (Eurovisionen)
13.5.2000
1
35.266
FIFA
15.5.2000
2
37.802
Dynamit Nobel + Orica+1
15.5.2000
2
36.473
Aer Rianta (rabatter på landningsavgifter i
Irland)
16.5.2000
1
37.217
Scottish Electricity Settlements Ltd
23.5.2000
1
37.416
Parke Davis + Suchard+2
23.5.2000
1
37.775
Cemep+20
23.5.2000
1
33.302
STORK/SERAC
24.5.2000
2
35.547
Direct Line + ICI
24.5.2000
1
37.362
Scottish Power + Scottish HydroElectric + Office of Electricity Regulation
26.5.2000
1
33.539
SEP + Gasunie
29.5.2000
1
36.472
Landningsavgifter i Frankrike (97/2106)
29.5.2000
1
37.658
BEF
29.5.2000
1
37.769
Bayer + Lyondell+1
29.5.2000
1
37.679
Airbus-Boeing
30.5.2000
2
37.737
Ineos + Barlo
14.6.2000
1
35.428
The Society of Lloyd’s
16.6.2000
1
35.848
The Society of Lloyd’s
16.6.2000
1
37.241
Boeing + Airbus
19.6.2000
1
37.424
UEFA Euro 2000
26.6.2000
1
37.601
CHA/Euro 2000
26.6.2000
1
37.627
BskyB
27.6.2000
1
37.552
Wernersson/Skandia + Wasa
29.6.2000
1
37.654
Shell + Statoil
4.7.2000
1
37.226
Connect/Österrike + Mobilkom
6.7.2000
1
37.862
UBOS – Union of Broadcasting Organizations
Sweden
11.7.2000
2
37.863
Copyswede + IFPI + FRF + UBOS
11.7.2000
2
37.795
DCFR+8
17.7.2000
1
37.765
LDV
19.7.2000
2
37.619
Electra Italia
27.7.2000
1
36.770
Stihl
28.7.2000
1
KONK. RAP. 2000
174
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
37.379
Dana + Glacier (f.d. IV/M.1335)
31.7.2000
1
37.841
Elf Atandem + Solvay + 2
31.7.2000
2
37.814
Consumenten Electronica/TDK
7.8.2000
1
36.844
Polfin Conference
11.8.2000
2
37.854
Pilkington Glass France SAS & Interpane Glass
Coating France SAS
11.8.2000
2
35.629
Deutsches Sportfernsehen/UER
21.8.2000
1
36.174
Telecinco/UER
21.8.2000
1
37.901
Eurofer
28.8.2000
1
37.334
National Power + Powergen+14
5.9.2000
1
37.889
Fiat + GM
5.9.2000
2
36.024
Meilland+5
8.9.2000
1
36.456
Inntrepreneurs ”nya” standardhyresavtal
för pubar
8.9.2000
2
36.492
Spring Inns
8.9.2000
2
37.344
National Grid Cy+24
8.9.2000
1
37.828
Fournier + Takeda
8.9.2000
1
37.005
EK/Saeco+1
15.9.2000
1
37.718
France Telecom + Global One
19.9.2000
1
36.883
Edrasco
21.9.2000
1
36.100
IOC + EBU
22.9.2000
2
37.717
Tilak
29.9.2000
1
37.930
SCPP + SPPF+1
29.9.2000
1
36.939
Sydkraft/Sverige+1
2.10.2000
1
34.824
Goldstein mot General Medical Council (GMC)
4.10.2000
1
37.950
Concours Eurovision de la Chanson
5.10.2000
1
37.813
Kappa + Saica+1
6.10.2000
2
36.136
Iveco (UK) + Securicor+2
8.10.2000
1
35.925
Citibank+2/Deutsche Post
9.10.2000
1
35.978
GZS/Deutsche Post
9.10.2000
1
36.764
Tyskland
9.10.2000
1
37.848
Nordiska terminalavgifter+6
9.10.2000
2
37.744
Unipart Yanagawa+6
17.10.2000
1
37.745
Unipart Yachiyo+6
17.10.2000
1
37.746
Unipart Yutaka+6
17.10.2000
1
37.900
Tele Danemark + Canal Digital+1
18.10.2000
2
37.577
Sirona
24.10.2000
3
37.171
Daewoo + LDV+9
27.10.2000
1
37.738
United Distillers
27.10.2000
1
37.946
BVR+4
6.11.2000
1
36.827
Cannes-avtalet+18
13.11.2000
2
37.569
MesserNippon+4
14.11.2000
1
37.793
Pirelli + Trelleborg
14.11.2000
1
37.864
Michelin + Pirelli
14.11.2000
1
37.090
PO/Reuters + FT
16.11.2000
1
KONK. RAP. 2000
KARTELLER OCH MISSBRUK AV DOMINERANDE STÄLLNING 175
37.215
Isuzu Motors Ltd. + Isuzu Motors Europe
20.11.2000
1
37.908
Société Générale + Dexia
23.11.2000
1
32.746
Cartes Bancaires-koncernen
24.11.2000
1
35.700
CB-bankkort
24.11.2000
2
35.859
CB-bankkort
24.11.2000
1
37.260
CB-bankkort
24.11.2000
1
37.949
DuPont de Nemours + Borealis
1.12.2000
1
36.941
BIEM
4.12.2000
1
36.303
ENEX + 13
11.12.2000
1
37.742
BMS + IVAX + 2
13.12.2000
1
36.661
Börsen i Bryssel + 2
14.12.2000
1
36.662
DTB + MATIF + SOFFEX
14.12.2000
1
37.951
DZGTM + E.T. + KINOPRAXIA
GEFYRA + SEP GEFYRA + 5
15.12.2000
3
37.199
Austria retention
18.12.2000
1
37.423
Stadgarna för copyrightfirmor
18.12.2000
1
37.001
Debonair/GO
19.12.2000
1
37.952
VKG
21.12.2000
1
36.852
SAirGroup + AOM Minerve
22.12.2000
1
36.969
Grand Alliance-konsortiet + 8
22.12.2000
3
37.846
Neles + VIB
22.12.2000
2
E — Tillkännagivanden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget
1. Offentliggörande enligt artikel 19.3 i rådets förordning nr 17
Ärende nr Comp/ Namn
Offentliggjort
37.576
UEFA:s regler för radio- och tv-sändningar
EGT C 121, 29.4.2000, s. 14
34.657
Manzsche Verlag + Nomos + Droemersche
EGT C 162, 10.6.2000, s. 25
35.245
Mairs Geographischer Verlag Kurt Mair
EGT C 162, 10.6.2000, s. 25
35.246
Cornelsen Verlag
EGT C 162, 10.6.2000, s. 25
35.247
Fink-Kümmerly & Frey
EGT C 162, 10.6.2000, s. 25
35.248
Springer-Verlag
EGT C 162, 10.6.2000, s. 25
35.249
Klett
EGT C 162, 10.6.2000, s. 25
35.250
Verlagsgruppe Bertelsmann
EGT C 162, 10.6.2000, s. 25
35.251
Weka Firmengruppe
EGT C 162, 10.6.2000, s. 25
36.841
Unisource
EGT C 217, 29.7.2000, s. 35
37.462
37.557
Identrus
Eurex
EGT C 231, 11.8.2000, s. 5
EGT C 231, 11.8.2000, s. 2
KONK. RAP. 2000
176
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
2. Tillkännagivanden med uppmaning till berörda tredje parter
att lämna synpunkter på föreslagna transaktioner
Ärende nr Comp/ Namn
Offentliggjort
37.711
37.841
37.920
37.949
EGT C 12, 15.1.2000, s. 10
EGT C 112, 19.4.2000, s. 7
EGT C 227, 9.8.2000
EGT C 255, 6.9.2000, s. 7
Marine Mastic
Elf Atandem + Solvay+2
3G Patent Platform
DuPont de Nemours + Borealis
3. ”Carlsberg”-tillkännagivanden om strukturella kooperativa gemensamma företag
Ärende nr Comp/ Namn
Offentliggjort
37.747
37.711
37.769
37.779
37.741
37.802
37.775
37.841
37.854
37.846
37.889
37.949
37.732
37.592
EGT C 9, 13.1.2000, s. 9
EGT C 12, 15.1.2000, s. 10
EGT C 21, 25.1.2000, s. 23
EGT C 31, 3.2.2000, s. 3
EGT C 73, 14.3.2000, s. 6
EGT C 73, 14.3.2000, s. 6
EGT C 74, 15.3.2000, s. 5
EGT C112, 19.4.2000, s. 7
EGT C112, 19.4.2000, s. 7
EGT C 114, 20.4.2000, s. 3
EGT C170, 20.6.2000, s. 8
EGT C 255, 6.9.2000, s. 7
EGT C 255, 6.9.2000, s. 8
EGT C 345, 2.12.2000, s. 8
Stockhausen/Rohm & Haas
Marine Mastic
Bayer/Lyondell+1
BASF + Sonatrach+3
NEC/Siemens
Dynamit Nobel – Orica
CEMEP
Elf Atochem + Solvay+2
Pilkington – Interpane
Neles + VIB
Fiat + GM
DuPont de Nemours + Borealis
Synergen
EPS+5
F — Pressmeddelanden
Referens
Datum
Ämne
IP/00/2
5.1.2000
IP/00/111
4.2.2000
IP/00/121
7.2.2000
IP/00/141
IP/00/148
10.2.2000
11.2.2000
IP/00/173
21.2.2000
IP/00/183
23.2.2000
IP/00/297
27.3.2000
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag på
telekommunikationsområdet i Italien
Kommissionen inleder den andra fasen av en undersökning av
telekommunikationsbranschen enligt konkurrensreglerna: mobila
roamingtjänster
Bilpriser i EU: skillnaderna mellan medlemsstaterna inom euroområdet
minskar något
Kommissionen undersöker effekterna av Windows 2000 på konkurrensen
Kommissionen godkänner ett avtal om att öka energieffektiviteten hos
tvättmaskiner
Kommissionen godkänner att KPN och Bellsouth förvärvar den
gemensamma kontrollen över E-Plus
Kommissionsledamot Mario Montis reaktion på avtalet om fasta bokpriser
(Tyskland och Österrike)
Kommissionen avslutar undersökningen av det spanska företaget Gas Natural
KONK. RAP. 2000
KARTELLER OCH MISSBRUK AV DOMINERANDE STÄLLNING 177
IP/00/372
12.4.2000
IP/00/409
IP/00/419
IP/00/439
27.4.2000
28.4.2000
4.5.2000
IP/00/447
8.5.2000
IP/00/472
BIO/00/98
12.5.2000
15.5.2000
IP/00/508
23.5.2000
IP/00/562
31.5.2000
IP/00/589
IP/00/637
7.6.2000
20.6.2000
IP/00/651
22.6.2000
IP/00/713
5.7.2000
IP/00/725
6.7.2000
IP/00/765
12.7.2000
IP/00/766
IP/00/781
IP/00/784
12.7.2000
13.7.2000
14.7.2000
IP/00/821
24.7.2000
IP/00/905
2.8.2000
IP/00/906
3.8.2000
IP/00/908
7.8.2000
IP/00/919
8.8.2000
IP/00/923
11.8.2000
IP/00/924
IP/00/925
IP/00/932
11.8.2000
11.8.2000
16.8.2000
IP/00/1014
15.9.2000
KONK. RAP. 2000
Kommissionen kommer eventuellt att ålägga Telefónica Media och
Sogecable böter i samband med fotbollsrättigheter i Spanien (ärende 37.652)
Kommissionen väcker åtal mot Frankrike i samband med universella tjänster
Kommissionen inleder ett förfarande mot Nintendos distributionsmetoder
Kommissionen godkänner bildandet av ett gemensamt företag mellan
Hitachi och NEC för tillverkning av DRAM-minnen
Kommissionen godkänner bildandet av ett gemensamt företag mellan
Dynamit Nobel GmbV Explosivstoff- und Systemtechnik och Orica
Europe LtD
Kommissionen godkänner EBU-Eurovisionssystemet (ärende 32.150)
Kommissionen undersöker konkurrensen mellan Electricité de France och
Compagnie Nationale du Rhône på den franska elmarknaden
Kommissionen ger klartecken för ett avtal mellan europeiska tillverkare
om att förbättra elmotorers effektivitet
Kommissionen inleder ett formellt förfarande mot Deutsche Post AG för
störande av den internationella posttrafiken
Kommissionen bötfäller ADM, Ajinomoto m.fl. i en lysinkartell
Kommissionen ger klartecken för Deutsche Telekoms första försäljning av
ett regionalt kabel-tv-nät i Tyskland
Ett nytt tyskt system med fasta bokpriser utgör inte en överträdelse av
gemenskapens konkurrensregler så länge som vissa villkor uppfylls
(Sammelrevers)
Kommissionen vidtar åtgärder mot Editions Nathan för att säkra
konkurrensen på området för undervisningsmaterial
Kommissionens beslut från januari 1998 mot Volkswagen bekräftas av
förstainstansrätten
Kommissionen riktar frågor till dominerande teleoperatörer om deras
konkurrenters tillträde till accessnätet
Utkast till konkurrensdirektiv
Bilpriser i EU: prisskillnaderna är fortfarande stora
Kommissionen offentliggör en förteckning över banker i en
kartellundersökning
Kommissionen ger klartecken för det gemensamma företaget Vizzavi, en
Internetportal, mellan Vodafone, Vivendi och Canal+ på vissa villkor
Kommissionen ger klartecken för Callahans förvärv av ett annat av
Deutsche Telekoms regionala kabel-tv-nät
Kommissionen inleder ett förfarande mot Microsofts påstådda
diskriminerande beviljande av licenser och vägran att lämna ut information
om programvara
Kommissionen varnar banker i Tyskland och Nederländerna med
anledning av växlingsavgifter inom euroområdet
Kommissionen inleder ett förfarande mot Deutsche Post AG för missbruk
av en dominerande ställning
Kommissionen sänder ett motiverat yttrande till Luxemburg om tillgång
till infrastrukturer
Kommissionen begär ytterligare synpunkter om tal över Internet
GTO – Identrus
Kommissionen har godkänt ett samarbetsavtal mellan General Motors och
Fiat på områdena för framdrivningssystem, gemensamt inköp av
bilkomponenter samt vissa andra gemensamma aktiviteter
Triumphs förbud mot export av motorcyklar upphör efter kommissionens
ingripande
178
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
IP/00/1028
20.9.2000
MEMO/00/55
IP/00/1043
20.9.2000
22.9.2000
IP/00/1090
29.9.2000
IP/00/1092
2.10.2000
IP/00/1108
4.10.2000
IP/00/1135
9.10.2000
IP/00/1306
15.11.2000
IP/00/1347
IP/00/1351
22.11.2000
23.11.2000
IP/00/1352
23.11.2000
IP/00/1358
24.11.2000
IP/00/1360
IP/00/1391
27.11.2000
30.11.2000
IP/00/1418
6.12.2000
IP/00/1449
13.12.2000
IP/00/1526
21.12.2000
IP/01/1
3.1.2001
Kommissionen ålägger Opel Nederland B.V. böter på 43 miljoner euro för
hindrande av exporten av nya bilar i Nederländerna
Gemenskapens konkurrenspolitik och motorbränslesektorn
Priserna på förhyrda förbindelser är fortfarande ett hinder för skapandet av
e-Europa
Kommissionen och medlemsstaterna diskuterar konkurrenspolitik inom
motorbränslesektorn
Kommissionen utfärdar meddelanden om invändningar med anledning av
karteller inom bryggerisektorn i Belgien och Luxemburg
Kommissionen utvidgar sitt förfarande mot Deutsche Post AG för
missbruk av en dominerande ställning
Kommissionen godkänner ett patentlicensieringsprogram för att införa en
DVD-standard
Kommissionen antar en utvärderingsrapport om bildistribution och
serviceavtal enligt förordning (EG) nr 1475/95
Kommissionen bekräftar kontrollbesök hos italienska ståltillverkare
Kommissionen avslutar ärendet gällande Cobat, ett italienskt konsortium
verksamt inom insamling, lagring och försäljning av begagnade
blybatterier
Kommissionen tar tillbaka sitt hot om att bötfälla Telefónica och
Sogecable, men fortsätter att undersöka deras gemensamma
fotbollsrättigheter
Kommissionen misstänker att den påstådda österrikiska ”Lombard Club”kartellen också fastställt växlingsavgifter inom euroområdet
Kommissionen ger klartecken för en omstrukturering av Eutelsat
Kommissionsledamot Mario Monti och generaldirektörerna för nationella
konkurrensmyndigheter diskuterar konkurrenspolitik inom
motorbränslesektorn
Kommissionen inleder ett förfarande mot B&W Loudspeakers
distributionsmetoder
Kommissionen antar på nytt tre beslut om att bötfälla Solvay och ICI i
natriumkarbonatärendet
Kommissionen bötfäller JCB för olagliga distributionsavtal och
distributionsmetoder
Unisource
G — Domar och beslut från gemenskapsdomstolarna
1. Förstainstansrätten
Mål
Parter
T-241/97
T-25/95
T-26/95
T-30/95
T-31/95
T-32/95
T-34/95
Stork Amsterdam BV mot kommissionen
17.2.2000
Cimenteries CBR SA
15.3.2000
Cembureau-Association Européenne du Ciment
Fédération de l’Industrie Cimentière Belge ASBL
Eerste Nederlandse Cementindustrie NV (ENCI)
Vereniging Nederlandse Cementindustrie (VNC)
Ciments Luxembourgeois SA
Datum
Offentliggjort
EGT C 102, 8.4.2000, s. 20
EGT C 122, 8.4.2000, s. 18–20
KONK. RAP. 2000
KARTELLER OCH MISSBRUK AV DOMINERANDE STÄLLNING 179
T-35/95
T-36/95
T-37/95
T-38/95
T-39/95
T-42/95
T-43/95
T-44/95
T-45/95
och T-46/95
T-48/95
T-50/95
T-51/95
T-52/95
T-53/95
T-54/95
T-55/95
T-56/95
T-57/95
T-58/95
T-59/95
T-60/95
T-61/95
T-62/95
T-63/95
T-64/95
T-65/95
T-68/95
T-69/95
T-70/95
T-71/95
T-87/95
T-88/95
T-103/95
och T-104/95
T-513/93
T-65/96
T-77/95
T-62/98
T-41/96
T-154/98
T-5/97
T-128/98
Dyckerhoff AG
Syndicat National de l’Industrie Cimentière (SFIC)
Vicat State Aid
Groupe Origny SA
Ciments Français SA
Heidelberger Zement AG
Lafarge Coppée SA
Aalborg Portland A/S
Alsen AG
Bundesverband der Deutschen Zementindustrie
eV
Unicem SpA
Fratelli Buzzi SpA
Compañia Valenciana de Cementos Portland
State Aid
The Rugby Group plc
British Cement Association
Asland State Aid
Castle Cement Ltd
Heracles General Cement Company State Aid
Corporación Uniland State Aid
Agrupación de Fabricantes de Cemento
de Espanã (Oficimen)
Irish Cement Ltd
Cimpor-Cimentos de Portugal SA
SECIL -Companhia Geral de Cal
e Cimento State Aid
Associação Técnica da Indústria de Cimento
(ATIC)
Titan Cement Company SA
Italcementi-Fabbriche Riunite Cemento SpA
Holderbank Financière Glarus AG
Hornos Ibéricos Alba SA (Hisalba)
Aker RGI ASA
Scancem (publ) AB
Cementir-Cementerie del Tirreno SpA
Blue Circle Industries plc
Enosi Tsimentoviomichanion Ellados Tsimenta
Chalkidos AE mot kommissionen
Consiglio Nazionale degli Spedizionieri
Doganali mot kommissionen
Kish Glass & Co. Ltd mot kommissionen
Union française de l’express (Ufex), DHL
International, Service CRIE, May Courier mot
kommissionen
Volkswagen AG mot kommissionen
Bayer AG mot kommissionen
Asia Motor France SA, Jean-Michel Cesbron,
Monin automobiles SA, Europe auto service
(EAS) SA mot kommissionen
Industrie des poudres sphériques mot
kommissionen
Aéroports de Paris mot kommissionen
KONK. RAP. 2000
30.3.2000
EGT C 149, 27.5.2000, s. 29
30.3.2000
25.5.2000
EGT C 149, 27.5.2000, s. 29
EGT C 211, 22.7.2000, s. 17
6.7.2000
26.10.2000
26.10.2000
EGT C 273, 23.9.2000, s. 11
EGT C 95, 24.3.2001, s. 8
30.11.2000
30.12.2000
180
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
2. Domstolen
Mål
Parter
Datum
Offentliggjort
C-147/97
och
C-148/97
Deutsche Post AG och
Gesellschaft für Zahlunssysteme mbH (GZS),
(C-147/97) Citicorp Kartenservice GmbH
(C148/97) -mål som hänskjutits av
Oberlandesgericht Frankfurt am Main
(Tyskland) enligt artikel 234 i EG-fördraget
Kommissionen mot Compagnie Maritime Belge
Transports SA (C-395/96P), Compagnie
Maritime Belge SA (C-395/96 Pand Dafra-Lines
A/S (C-396/96P mot kommissionen m.fl.
Coöperatieve Verening De Verenigde
Bloemenveilingen Aalsmeer BA (VBA) mot
Florimex BV m.fl.
Kommissionen mot Imperial Chemical
Industries plc (ICI)
Kommissionen mot Solvay SA
10.2.2000
EGT C 122, 29.4.2000, s. 2
16.3.2000
EGT C 149, 27.5.2000, s. 3
30.3.2000
EGT C 163, 10.6.2000, s. 30
6.40.2000
EGT C 192, 8.7.2000, s. 1
6.4.20006
EGT C 192, 8.7.2000, s. 1
Sydhavnens Sten & Grus ApS och Københavns
Kommune – hänskjutande enligt artikel 234 i
EG-fördraget från Østre Landsret (Danmark)
Giovanni Carra m.fl. – mål som hänskjutits av
Pretore di Firenze (Italien) enligt artikel 234 i
EG-fördraget
Pavel Pavlov m.fl. och Stichting Pensioenfonds
Medische Specialisten – mål som hänskjutits av
Kantongerecht te Nijmegen (Nederländerna)
enligt artikel 234 i EG-fördraget
Hendrik van der Woude och Stichting
Beatrixoord – mål som hänskjutits av
Kantongerecht te Groningen (Nederländerna)
enligt artikel 234 i EG-fördraget
Metsä-Serla Sales Oy mot kommissionen
SCA Holding Ltdc mot kommissionen
Metsä-Serla Oyj mot kommissionen
Sarrió SA mot kommissionen
Stora Kopparbergs Bergslags AB mot
kommissionen
Mo och Domsjö AB mot kommissionen
Enso Española SA mot kommissionen
Moritz J. Weig GmbH & Co.KG mot
kommissionen
Cascades SA mot kommissionen
NV Koninklijke KNP BP mot kommissionen
Neste Markkinointi Oy mot Yötuuli Ky m.fl.
Masterfoods Ltd. mot HB Ice Cream Ltd och HB
Ice Cream Ltd. mot Masterfoods Ltd
23.5.2000
EGT C 247, 26.8.2000, s. 1
8.6.2000
EGT C 273, 23.9.2000, s. 1
12.9.2000
EGT C 335, 25.11.2000, s. 2
C-395/96P
och
C-396/96P
C-265/97P
och
C-266/97P
C-286/95P
C-287/95P och
C-288/95P
C-209/98
C-258/98
C-180/98–
C-184/98
C-222/98
C-298/98P
C-297/98P
C-294/98P
C-291/98P
C-286/98P
C-283/98P
C/282/98P
C/280/98P
C-279/98P
C-248/98P
C-214/99
C-344/98
21.9.2000
16.11.2000
16.11.2000
16.11.2000
16.11.2000
16.11.2000
16.11.2000
16.11.2000
16.11.2000
16.11.2000
16.11.2000
6.12.2000
14.12.2000
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 181
II — KONCENTRATIONSKONTROLL: RÅDETS FÖRORDNING (EEG)
NR 4064/89 OCH ARTIKEL 66 I EKSG-FÖRDRAGET
A — Sammanfattning av beslut enligt artikel 6.1 och 6.2 i rådets
förordning (EEG) nr 4064/89
1. Planerade koncentrationer som på vissa villkor godkänts enligt
artikel 6.2 i koncentrationsförordningen
Generali/INA
Generali, ett företag verksamt inom försäkringssektorn både i Italien och utomlands, fick klartecken av
kommissionen för sitt förvärv av INA, ett av Italiens största försäkringsbolag, på det villkoret att det
gjorde vissa åtaganden. Generali åtog sig således att avyttra sitt kontrollerande innehav i tre dotterbolag
verksamma inom livförsäkringssektorn samt sitt aktieinnehav i försäkringsbolaget Fondiaria. INA åtog
sig att avyttra sitt kontrollerande innehav i bankförsäkringsbolaget Bnl Vita och i Banco di Napoli. De
farhågor för konkurrensen som affären orsakade stärktes av en betydande förekomst av sammanflätade
styrelser, där direktörer i Generali och INA också var styrelsemedlemmar i en del konkurrerande bolag
inom livförsäkringssektorn. Både Generali och INA åtog sig att undanröja dessa kopplingar för att hindra
en samordning av de sammanflätade företagens konkurrensbeteende.
Shell/BASF
Ärendet Shell/BASF (28) (Nicole-projektet) gällde ett gemensamt företag där parterna planerade att slå
samman alla sina globala polypropylen-(”PP”) och polyetylenintressen som innehades av Montell,
Targor och Elenac. Det gemensamma företaget godkändes efter en inledande undersökning (den första
fasen) efter det att parterna erbjudit sig att fullgöra vissa åtaganden.
Sammanslagningen av de båda företagens affärsverksamheter väckte farhågor avseende den horisontella
konkurrensen på marknaderna för licensiering av PP-teknik, PP-hartser och PP-föreningar. Farhågorna
avhjälptes genom åtaganden om att avyttra en betydande kapacitet för produktion av hartser och
föreningar samt BASF:s verksamhet på området för licensiering av PP-teknik (Novolen).
Dessutom har BASF ett antal patent för nästa generationens PP-katalysatorer (metallocener) som hade
varit tillräckligt starka för att hindra andra företag från att komma in på marknaden för metallocenkatalysatorer. Kommissionen ansåg att kombinationen av denna starka patentportfölj och den ställning det
gemensamma företaget skulle ha haft i fråga om traditionella (Ziegler-Natta) katalysatorer och
traditionell teknik skulle ha stärkt parternas dominans ytterligare. För att avhjälpa farhågorna åtog sig
parterna att vidta ett antal åtgärder, bland annat licensiering och icke-hävdande av dessa
patenträttigheter, vilket innebär att det gemensamma företaget inte längre kommer att kunna hindra
utvecklingen av metallocenkatalysatorer.
Parterna föreslog ett slags ”pendelförlikning”, en process som innebär att kommissionen skapar
incitament för parterna att ge rättvisa och skäliga anbud och gör det möjligt att lösa komplicerade
förhandlingsfrågor rättvist utan att kommissionens resurser belastas.
¥28∂
M.1751.
KONK. RAP. 2000
182
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Vodafone/Mannesmann (29)
Kommissionens undersökning av detta ärende visade att det finns en ökande efterfrågan på avancerade
sömlösa alleuropeiska tjänster från internationellt rörliga kunder. I synnerhet stora företag som bedriver
en betydande affärsverksamhet över gränserna i Europa har ett större behov av sådana avancerade
tjänster än andra typer av abonnenter. Dessa nya tjänster omfattar i huvudsak ett alleuropeiskt
tillhandahållande av mobila Internettjänster och trådlösa lokaliseringstjänster och kommer i hög grad att
anlitas via mobiltelefonbaserade Internetportaler.
De avancerade alleuropeiska tjänsterna är starkt beroende av operatörernas möjligheter att exakt
lokalisera sina kunder när dessa är utom räckhåll för operatörernas eget nätverk. Detta är inte möjligt
med befintliga GSM-nät, men via ny teknik såsom GPRS, EDGE och CAMEL kommer operatörerna att
kunna integrera varandras nätverk för att sömlöst tillhandahålla dessa tjänster. Denna teknik möjliggör
också en betydande ökning av den snabbhet med vilken information och data (inklusive innehåll) kan
överföras via de olika nätverken. För att kunna tillhandahålla sömlösa tjänster måste operatörerna dock
komma överens om ändringar av befintliga nätkonfigurationer, centraliserade förvaltningslösningar samt
fördelning av kostnader och vinster. Efter fusionen har den nya enheten en unik täckning på den
gemensamma marknaden, med ensam kontroll över mobiloperatörerna i åtta medlemsstater och
gemensam kontroll i tre. Dessutom har den en kundbas utan like (nästa dubbelt fler än den närmaste
konkurrenten enbart i Europa). Tack vare sin täckande närvaro skulle den sammanslagna enheten ha
unika möjligheter att bygga upp ett integrerat nätverk som skulle göra det möjligt att på kort tid börja
tillhandahålla avancerade sömlösa alleuropeiska tjänster, åtminstone i de medlemsstater där den har
ensam kontroll. Å andra sidan skulle den fusionerade enhetens konkurrenter inte kunna upprepa detta på
kort eller medellång sikt (i genomsnitt 3–5 år), eftersom deras verksamhet är segmenterad och de har
svårigheter med att integrera sina nätverk till ett enda sömlöst nätverk. Detta väckte allvarliga tvivel
avseende fusionens förenlighet med den gemensamma marknaden.
De korrigerande åtgärderna innebar för det första att Orange Plc jämte dotterbolag avskiljs till ett
fristående företag för att avhjälpa konkurrensproblem på den brittiska och belgiska mobiltelefonimarknaden och för det andra att andra mobiloperatörer ges möjlighet att tillhandahålla sina kunder
alleuropeiska avancerade sömlösa tjänster genom att använda den fusionerade enhetens integrerade
nätverk. På grund av den snabba utvecklingen inom denna sektor, utfärdandet av licenser för tredje
generationens UMTS och det faktum att konkurrenterna med all sannolikhet kommer att försöka bygga
upp en alternativ infrastruktur har åtagandena begränsats till en treårsperiod.
Glaxo Wellcome/SmithKline Beecham och Pfizer/Warner-Lambert
Genom fusionen mellan Glaxo Wellcome och SmithKline Beecham uppstår världens största
läkemedelsföretag med 7,3 % av den globala försäljningen. Affären orsakade farhågor för att den skulle
skapa en dominerande ställning inom flera läkemedelskategorier, men parterna erbjöd ett omfattande
paket åtaganden. Allvarliga tvivel uppstod på ett antal viktiga behandlingsområden för humanläkemedel,
där den nya enheten skulle ha uppnått mycket stora marknadsandelar, upp till nästan 100 %, på tre
marknader: antivirus, utom anti-hiv (J5B), lokala antivirus (D6D) och kräkningshämmare (A4A).
Allvarliga tvivel förelåg också beträffande cefalosporin (J1D) i Spanien. Dessutom visade kommissionens
granskning att parternas ställning på området för astmabehandling (COPD) skulle kunna stärkas
ytterligare på grund av de läkemedel de håller på att utveckla. De korrigerande åtgärder som eliminerade
¥29∂
M.1795.
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 183
eller väsentligt minskade den överlappning som den föreslagna transaktionen gav upphov till på dessa
marknader bestod av avyttringar genom ett licensieringsavtal eller genom försäljning av rättigheter.
Fusionen mellan de USA-baserade läkemedelsföretagen Pfizer Inc and Warner-Lambert Inc, som skapar
ett av de stora globala läkemedelsföretagen med intäkter på totalt 27,7 miljarder US-dollar, kunde också
godkännas efter det att företagen hade löst de konkurrensproblem som kommissionen hade identifierat på
ett antal läkemedelsmarknader. Det fanns tre produktmarknader för humanläkemedel där den fusionerade
enheten, som skulle heta Pfizer Inc, skulle ha uppnått mycket stora marknadsandelar. Produktmarknaderna
är läkemedel mot Alzheimer (N7D) i Belgien, Grekland, Spanien, Luxemburg, Österrike, Finland och
Sverige, kalciumantagonister (C8A) i Österrike och maskmedel med undantag för schismatiska medel
(P1B) i Tyskland och Österrike. När det gäller alla dessa läkemedel har parterna åtagit sig att sälja
tillgångar och rättigheter som eliminerar all överlappning.
European Aeronautic, Space and Defence Company (EADS)
Kommissionen godkände på vissa villkor det planerade bildandet av EADS, till vilket det tyska företaget
DaimlerChrysler AG, det franska företaget Lagardère SCA, franska staten och det spanska företaget
Sociedad Estatal de Participaciones Industriales (SEPI) överförde sina verksamheter inom luftfarts-,
telekommunikations-, rymd- och försvarssektorerna.
Transaktionen verkade inte orsaka problem på marknaderna för stora trafikflygplan och
försvarsprodukter. I leverantörsledet för stora trafikflygplan förblir konkurrensvillkoren oförändrade,
eftersom BAe Systems behåller sin vetorätt med avseende på alla strategiska beslut som fattas av
European Airbuskonsortiet, och inget tyder på att transaktionen skulle skapa en dominerande ställning på
utrustningsmarknaderna i tidigare marknadsled. På marknaderna för försvarsprogram kommer parterna att
vara föremål för ett utjämnande marknadsinflytande som utövas av de nationella försvarsministerierna,
och på exportmarknaderna för försvarsprodukter verkar konkurrensen äga rum på global nivå, där parterna
kommer att fortsätta möta konkurrens från större och särskilt USA-baserade försvarsleverantörer, såsom
Lockheed-Martin, Raytheon eller Boeing. Däremot orsakade CASA:s rymdverksamhet i EADS
konkurrensbetänkligheter på två marknader för satellitutrustning: centralrör, runt vilka satelliterna byggs,
och antennreflektorer, en antennkomponent som främst används i kommunikationssatelliter för
kommersiella och militära ändamål. Aérospatiale-Matra Lanceurs (”AML”), ett dotterbolag till
Aérospatiale Matra, är den viktigaste europeiska tillverkaren av dessa produkter, med marknadsandelar i
storleksordningen 70 % inom vissa segment, och vissa tecken tyder på att CASA är det näst bästa
alternativet till AML. Det fanns därför en risk för att transaktionen skulle skapa en dominerande ställning
på dessa båda marknader. Dessutom identifierade kommissionen konkurrensproblem när det gäller
leveranserna av militära kommunikationssatelliter i Frankrike. Orsakerna till problemen var följande: för
det första är Matra Marconi Space, ett dotterbolag till Matra och Marconi, och Alcatel Space Industries de
enda konkurrenterna på denna marknad, för det andra köper Alcatel Space Industries centralrör och
antennreflektorer av parterna och för det tredje fanns det, med tanke på konsekvenserna av transaktionen
på marknaden för centralrör och antennreflektorer, en risk för att Alcatel Space inte längre skulle kunna
köpa in dessa produkter till ett konkurrenskraftigt pris. Det befarades därför att den fusionerade enheten
skulle kunna utestänga Alcatel Space Industries från marknaden och därmed bli den enda leverantören till
det franska försvarsministeriet.
För att avhjälpa farhågorna för konkurrensen erbjöd parterna åtaganden som bestod av AérospatialeMatra Lanceurs försäljning av två enheter som kommer att göra det möjligt för köparna att självständigt
och lönsamt konstruera, tillverka och sälja antennreflektorer och centralrör till satelliter. De försålda
KONK. RAP. 2000
184
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
enheterna omfattade relevanta immateriella rättigheter, överföring av anställda eller, om köparen så
önskar, teknisk assistans och specialutrustning.
France Telecom/Orange
Efter det att kommissionen hade godkänt Vodafone Airtouchs förvärv av tyska Mannesmann i april, på
villkoret att Orange såldes, gick France Telecom med på att köpa Orange för att undanröja farhågor för
konkurrensen på grund av överlappningar på den belgiska och brittiska marknaden för mobiltelefonitjänster. Den nya transaktionen gav upphov till horisontella överlappningar på marknaden för
mobiltelefonitjänster i Belgien, där France Telecom är verksamt via sitt dotterbolag Mobistar, och där
Orange har det gemensamma företaget KPN Orange tillsammans med KPN. Denna överlappning skulle
ha gett France Telecom en sammanlagd marknadsandel på mer än 30 % på den belgiska mobiltelefonimarknaden. Genom affären skulle den tredje största mobiloperatören i Belgien ha försvunnit och lämnat
kvar Proximus och Mobistar som de två enda konkurrenterna på marknaden. För att hindra uppkomsten
av ett duopol på den belgiska marknaden, erbjöd sig France Telecom/Orange att sälja sin andel i det
gemensamma företaget KPN Orange till ett självständigt utomstående företag.
Vodafone Vivendi/Canal+: det gemensamma
företaget Vizzavi på Internetportalområdet
Det blev möjligt att godkänna bildandet av Internetportalen Vizzavi, ett gemensamt företag mellan
Vodafone, Vivendi och Canal+, efter det att företagen gjorde åtaganden för att säkerställa att
konkurrerande Internetportaler har tillträde på lika villkor till företagens set top-boxar och mobiltelefoner
(se del I, punkterna 168–169 för en närmare beskrivning).
Rexam/American National Can
Den brittiskbaserade förpackningskoncernen Rexam Plc:s planerade förvärv av den amerikanska
tillverkaren av öl- och läskedrycksburkar, American National Can, väckte en del farhågor för
uppkomsten av en dominerande ställning på två regionala geografiska marknader, nämligen Nord- och
Sydeuropa. Före fusionen fanns det fyra stora burktillverkare i EU: Rexam, American Can, Continental
Can och Carnaud MetalBox.
I Nordeuropa skulle fusionen ha gett upphov till ett duopol mellan Rexam/ANC och Continental Can,
som tillsammans skulle ha haft 80 % av marknaden med samma marknadsandelar, kostnadsstrukturer,
kapacitet och överskottskapacitet. Ett konkurrenshämmande samordnat beteende skulle därefter ha blivit
möjligt på denna marknad, som kännetecknas av en stagnerande tillväxt, produkthomogenitet och
produkttransparens, avsaknad av tekniska förändringar och en tredje leverantör med kapacitetsbegränsningar.
För att avhjälpa dessa farhågor har de samgående parterna åtagit sig att sälja två av sina anläggningar
som producerar för den nordeuropeiska marknaden till ett självständigt utomstående företag. Därmed
undanröjs symmetrin i kapacitet och överskottskapacitet, och parallellt beteende genom samverkan
mellan de båda ledande leverantörerna kommer inte att vara möjligt på sikt. I Sydeuropa, där den
fusionerade enheten skulle ha blivit den dominerande leverantören, har företagen också åtagit sig att sälja
en anläggning. Detta åtagande eliminerade konkurrensöverlappningen och återställde det läge som rådde
före fusionen inom detta geografiska område.
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 185
Volvo/Renault Vehicules Industriels
När det gäller Volvos förvärv av Renault Vehicules Industriels (”RVI”) var ett av de stora problemen att
Volvo efter förbudet mot den föreslagna samgåendet mellan Volvo och Scania fortfarande är en
betydande aktieägare i Scania. På motsvarande sätt har RVI, via det gemensamma företaget Irisbus, varit
kopplat till Iveco (inom Fiatkoncernen) vid tillverkning och försäljning av bussar. Parterna har dock i
samband med förvärvet av RVI åtagit sig att eliminera dessa kopplingar till Scania och Iveco inom en
viss tidsfrist. Dessutom har parterna åtagit sig att avlägsna den överlappning inom bussverksamheten i
Frankrike som transaktionen gett upphov till.
I Finland skulle Volvo ha uppnått en sammanlagd marknadsandel på 55 % för tunga lastbilar. RVI
bedriver dock verksamhet främst genom ett omfattande samarbete med Oy Sisu AB (”Sisu”), en inhemsk
lastbilstillverkare med vilken RVI bildade det gemensamma företaget RS Hansa Auto OY (”Hansa”).
Enligt ett åtagande skall RVI:s andel i Hansa säljas inom en viss tid. Detta åtagande löser
konkurrensproblemen på den finska marknaden för tunga lastbilar. Den fusionerade enheten kommer att
möta konkurrens från flera effektiva, etablerade konkurrenter på alla andra marknader (30).
Unilever/Bestfoods
Kommissionen godkände det engelsk/nederländska företaget Unilevers förvärv av det amerikanska
företaget Bestfoods efter det att parterna hade gjort betydande eftergifter för att lösa konkurrensproblemen. De båda företagen har överlappande verksamhet inom tillverkning och distribution på många
nationella marknader för livsmedelsprodukter både för detaljhandel och cateringtjänster inom EES.
Åtagandena omfattar en försäljning av flera varumärken, bland annat Lesieur, Royco och Oxo. Det totala
värdet på åtagandena i fråga om årlig detaljhandelsförsäljning uppskattas till ca 500 miljoner euro.
Affären skulle ha lett till överlappningar på nästan 150 olika nationella livsmedelsrelaterade marknader.
Inom sektorn för detaljhandel med livsmedel, där kunderna främst utgörs av snabbköp och
livsmedelsdetaljister, har Unilever och Bestfoods överlappande verksamhet som skulle ha orsakat
konkurrensproblem på marknaderna för snabbpulversoppor och vanliga pulversoppor, torrskaffning,
kalla såser, varma såser (flytande och i pulverform), sylter och marmelader och andra kulinariska
produkter såsom buljong. Nästan alla EES-länder påverkades.
Affären skulle också ha orsakat konkurrensproblem inom cateringsektorn, som omfattar försäljning av
livsmedel till olika cateringkunder såsom hotell, fritidsklubbar, kaféer och restauranger: till exempel i
Norden (på marknaderna för pulversoppor och varma såser i Danmark, Finland och Sverige och på
buljongmarknaden i Danmark och Sverige) samt i Irland (på marknaden för varma pulversåser) och i
Förenade kungariket (för pulversåser och buljong).
För att undanröja kommissionens betänkligheter på de ovannämnda marknaderna åtog sig Unilever att
sälja ett antal viktiga varumärken, dvs. Lesieur, Batchelors, McDonnells, Blå Band, Royco och Oxo.
Försäljningen kommer att omfatta hela sortimentet av produkter som för närvarande säljs under dessa
varumärken både inom detaljhandeln med livsmedel och inom cateringsektorn. Försäljningen kommer
också att omfatta arrangemang för att säkerställa att köparna inte bara kommer att förvärva den
nuvarande marknadsandel som dessa varumärken har utan också hela deras varumärkesvärde.
¥30∂
I Frankrike till exempel har RVI förlorat i marknadsandel sedan 1994. Den som vunnit mest på detta är DAF, som har
tredubblat sin marknadsandel under samma period. För närvarande är alla andra europeiska lastbilstillverkare närvarande
i Frankrike och uppvisar betydande försäljningssiffror på mellan 6 och 16 %.
KONK. RAP. 2000
186
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Vivendi/Canal+/Seagram
I oktober godkände kommissionen det franska telekommunikations- och medieföretaget Vivendis och
dess dotterbolag Canal+ förvärv av kanadensiska Seagram. Transaktionen hade en betydande inverkan
på tre marknader, nämligen betal-tv, den alleuropeiska tillväxtmarknaden för portaler och
tillväxtmarknaden för direktuppspelning av musik.
Vad beträffar marknaden för betal-tv fann kommissionen att Europas största betal-tv-operatör skulle ha
stärkt sin dominerande ställning i flera länder på grund av Canal+ sannolika företräde till premiumfilmer
som produceras och samproduceras av Universal.
Vivendi erbjöd ett paket av åtaganden, däribland tillträde för konkurrenter till Universals produktion och
samproduktion av filmer. Parterna åtog sig särskilt att inte bevilja Canal+ s.k. first-window-rättigheter
för mer än 50 % av Universals produktion och samproduktion. Filmer som visas i betal-tv en kort tid
efter biopremiär och videouthyrning kallas first window-releaser, dvs. innan de fått större spridning via
tv. Detta åtagande täcker följande länder: Belgien, Spanien, Frankrike, Italien, Nederländerna och de
nordiska länderna och har en varaktighet på fem år. Vivendi åtog sig också att sälja sitt innehav i det
brittiska betal-tv-bolaget BSkyB, som har kopplingar till Fox, en stor amerikansk filmstudio.
Genom att Universals musikinnehåll fogades till Vivendis multiaccessportal Vizzavi, orsakade
transaktionen också farhågor för uppkomsten av en dominerande ställning på den alleuropeiska
tillväxtmarknaden för portaler och på tillväxtmarknaden för direktuppspelning av musik. För att
undanröja dessa betänkligheter erbjöd sig Vivendi att ge konkurrerande portaler tillträde till Universals
musikinnehåll för direktuppspelning under en femårsperiod.
B — Sammanfattning av beslut enligt artikel 8
i rådets förordning (EEG) nr 4064/89
1. Planerade koncentrationer som godkänts utan villkor enligt
artikel 8.2 i koncentrationsförordningen
Pirelli/BICC
Kommissionen godkände efter en fördjupad undersökning att den italienska Pirellikoncernens
kabeldivision Pirelli Cavi e Sistemi förvärvar BICC Generals anläggningar för tillverkning av elkablar i
Italien och Förenade kungariket. BICC General kommer att behålla sina anläggningar i Spanien och
Portugal. De marknader som berörs av transaktionen är tillverkning och försäljning av elkablar till
kraftverk. Kommissionen identifierade separata marknader för låg- och medelspänningskablar, som
används för eldistribution, och för högspännings- och extra högspänningskablar, som används för
elöverföring.
Den viktigaste frågan gällde definitionen av den geografiska marknaden, närmare bestämt huruvida
konkurrensen äger rum på nationell eller europeisk nivå. Undersökningen avslöjade att tillverkarna i
Europa kan leverera sina kablar i olika medlemsstater eftersom produktharmoniseringen är mycket långt
driven och transportkostnaderna relativt låga. Allmännyttiga företag kan också köpa kablar av utländska
leverantörer. Utom Pirelli/BICC finns det minst fyra andra stora kabeltillverkare (Alcatel, ABB, NKT
och BICC Generals resterande produktionsanläggningar i Spanien och Portugal) samt några mindre
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 187
företag (t.ex. Brugg och Sagem). Operatörer av överföringsnät köper in stora kvantiteter och de har en
stark förhandlingsposition.
Kommissionen undersökte också om Pirelli eventuellt hade en kollektiv dominerande ställning
tillsammans med branschens näst största företag Alcatel både på området för låg- och medelspänningskablar och för högspännings- och extra högspänningskablar, men fann inga avgörande bevis för ett
medvetet parallellt beteende. Företagens marknadsandelar är asymmetriska, marknaden kännetecknas av
ett ringa antal anbudsförfaranden och låg pristransparens. Dessutom har kabeltillverkare i segmentet för
ledningar för hög och extrahög spänning ett starkt incitament att konkurrera på grund av
anbudsprocessens struktur, där de allmännyttiga företagen ofta tecknar kontrakt om hela leveransen med
den lägst bjudande. Uppsåtligt parallellt beteende förekommer inte heller på marknaderna för medel- och
högspänningskablar, eftersom det finns flera små leverantörer (”fringe”-företag) som skulle kunna
anlitas som alternativa leverantörer om de båda ledande företagen höjde priserna. Dessa leverantörer
skulle också kunna uppfylla de krav som ställs av regionala allmännyttiga företag, som har en mer
begränsad köpkraft än de nationella nätoperatörerna. Av dessa skäl fann kommissionen att företagen
varken ensamma eller tillsammans skulle få en dominerande ställning eller en starkare dominerande
ställning på marknaderna för leveranser av låg- och medelspänningskablar och kablar för hög och
extrahög spänning till de allmännyttiga energibolagen.
Boeing/Hughes
Kommissionen godkände Boeing Companys förvärv av Hughes Electronics Corporations
satellitverksamhet efter en fördjupad undersökning. Det framgick av undersökningen att andra stora
satellitleverantörer, såsom Lockheed Martin, S/S Loral, Alcatel Space Industries och Astrium kommer
att konkurrera med HSC även i fortsättningen.
Boeing levererar navigationssatelliter och har en betydande verksamhet på området för satellituppskjutningstjänster, där de använder en serie bärraketer med namnet Delta och äger en andel i Sea Launch, en
annan satellituppskjutare. Hughes, som är ett dotterbolag till General Motors, är världsledande tillverkare
av kommersiella geostationära kommunikationssatelliter (GEO-satelliter), med marknadsandelar på 35–
40 %. Hughes tillverkar också satellitutrustning och tillhandahåller satellitbaserade kommunikationsoch betal-tv-tjänster. Genom transaktionen sammanslås parternas satellittillverkning, vilket leder till
vertikal integration mellan Hughes satellitverksamhet och Boeings uppskjutningsverksamhet.
Kommissionens undersökning visade att HSC:s ställning inte skulle stärkas i någon betydande
utsträckning till följd av transaktionen, eftersom avskiljandet av HSC från Hughes-koncernen inte skulle
ge HSC några nya stora möjligheter, och i stället kunde leda till att HSC förlorar Hughes
satellitoperatörer (PanAmSat, DirecTV och Hughes Network Systems), som utgjorde ca 45 % av HSC:s
satellitbeställningar mellan 1997 och 1999.
Kommissionen undersökte också om parterna skulle kunna förmå Hughes kunder att välja Boeing som
satellituppskjutare genom att göra det dyrare att integrera Boeings satelliter med utomstående företags
bärraketer än med Boeings bärraketer. Det fanns också farhågor för att Hughes skulle kunna påverka
valet av bärraketer till Boeings förmån i fråga om kontrakt med så kallad omloppsleverans (Delivery In
Orbit, ”DIO”). Den omfattande kundenkäten visade att HSC med större sannolikhet skulle gå miste om
kontrakt om det försökte öka kostnaderna för att integrera sina satelliter med bärraketer av annan
tillverkning än Boeings.
KONK. RAP. 2000
188
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
2. Planerade koncentrationer som godkänts på vissa villkor enligt
artikel 8.2 i koncentrationsförordningen
TotalFina/Elf
TotalFinas övertagande av Elf Acquitaine skapade världens fjärde största oljekoncern och innebar också
ett samgående mellan ledande nationella aktörer. Kommissionens uppgift var att identifiera och
eliminera överlappningar i verksamheten och flaskhalsar som kunde göra det möjligt för den nya enheten
att låsa marknaden till sin egen fördel genom att kontrollera importlogistik samt transport och
distribution av raffinerade oljeprodukter. Transaktionen krävde en noggrann bedömning också därför att
den väntades ha en betydande inverkan på viktiga marknader för konsumenterna.
Vad beträffar grossistmarknaden för bränsle och eldningsolja och kontrollen av ”logistikkedjan”
framgick det av kommissionens undersökning att den planerade koncentrationen skulle ha lett till att ett
enda integrerat raffineringsföretag som har 55 % av raffineringskapaciteten och en motsvarande andel av
grossistmarknaderna för motorbränsle och eldningsolja kontrollerar de flesta franska importdepåerna, de
tre viktigaste rörledningarna som försörjer hela Frankrike samt en betydande del av de lokala depåerna.
Denna kombination skulle ha gett TotalFina/Elf ett betydande marknadsinflytande som varken
efterfrågeledet (snabbköp eller stora slutkunder) eller konkurrenter inom raffinaderibranschen skulle ha
kunnat utmana. Det skulle ha gjort det möjligt för TotalFina/Elf att höja priserna, först på
grossistmarknaderna och sedan, efter att på detta sätt ha försvagat konkurrensen från snabbköpen, på
detaljistmarknaden för försäljning av motorbränsle och eldningsolja. TotalFina åtog sig därför att sälja ut
en stor del av sina investeringar i transport- och lagerlogistik för att få kommissionens godkännande till
den planerade fusionen.
I fråga om försäljningen av bränsle vid motorvägarna visade kommissionens undersökning att
konkurrensen, som redan minskat genom fusionen mellan TotalFina och Elf, praktiskt taget skulle
upphöra om dessa båda företag lyckades kapa åt sig nästan två tredjedelar av marknaden. Med hänsyn till
kommissionens mycket starka betänkligheter åtog sig TotalFina att avstå från 70 servicestationer.
Kommissionen fann också att gasolmarknaden redan är mycket koncentrerad och att den nya enheten
efter fusionen skulle få en dominerande ställning på marknaden. Framför allt genom sin kontroll över
logistikinfrastrukturen för import, lagring och tappning (för gasol på flaska) skulle den bli fullständigt
oberoende i hela Frankrike och inte ha något behov av att kunna anlita konkurrenternas infrastruktur som
andra företag i branschen. Logistiken på gasolområdet är ansträngd till det yttersta i Frankrike, särskilt på
vintern, när efterfrågan är störst, och därför skulle konkurrenterna ha svårigheter att fylla på sina lager
om det dominerande företaget höjde sina priser. I ett sådant prishöjningsscenario skulle det förmodligen
ligga i aktörernas intresse att följa marknadsledaren hellre än att riskera en konfrontation. TotalFina
erbjöd sig slutligen att sälja ut hela Elf Antargaz, vilket kommer att eliminera all överlappning mellan
Totals och Elfs gasolverksamhet.
För att hindra den nya fusionerade enheten från att få full kontroll över försäljningen av jetbränsle på
flygplatserna i Lyon och Toulouse, har TotalFina åtagit sig att sälja den andel på 50 % i infrastrukturpoolerna det förvärvade genom sitt övertagande av Elf.
AOL/Time Warner
Koncentrationen kommer att ge upphov till den första vertikalt integrerade Internetleverantören som
distribuerar program som Time Warner har rättigheterna till (musik, nyheter, filmer osv.) via AOL:s
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 189
distributionsnät på Internet. På grund av strukturella kopplingar och vissa avtalsarrangemang med
Bertelsmann skulle den nya enheten också ha haft företräde till Bertelsmanns programinnehåll och i
synnerhet till Bertelsmanns stora musikbibliotek. Därmed skulle det nya företaget ha kontrollerat den
ledande distributören av upphovsrättsligt skyddad musik i Europa, där Time Warner och Bertelsmann
tillsammans har ungefär en tredjedel av marknaden.
För att lindra de farhågor för konkurrensen transaktionen gav upphov till erbjöd parterna ett paket av
åtaganden med slutmålet att bryta banden mellan Bertelsmann och AOL. AOL och Bertelsmann har
framför allt infört en mekanism genom vilken Bertelsmann gradvis kommer att dra sig ur AOL Europe
och det franska gemensamma företaget AOL Compuserve. Dessutom kommer parterna att vidta
interimistiska åtgärder för att säkerställa att det råder full konkurrens mellan AOL och Bertelsmann tills
Bertelsmann har dragit sig ur helt och hållet. Framför allt kommer AOL Time Warner inte att vidta några
åtgärder som skulle kunna leda till att Bertelsmanns musik kan direktuppspelas endast via AOL eller ges
ett företagsspecifikt format som endast kan spelas upp med AOL:s programvara för musikuppspelning.
Eftersom Europas största medieföretag, särskilt dess ledande musikenhet BMG, fick en möjlighet att
konkurrera på egen hand ansåg kommissionen att AOL/TW inte skulle ha den nödvändiga kritiska
massan på området för upphovsrättsligt skyddad musik för att kunna dominera marknaden.
Air Liquide/BOC
I ärendet Air Liquide/BOC identifierade kommissionen separata produktmarknader inom sektorn för
industrigaser, definierade enligt gastyp och distributionsmetod, nämligen tonnagemarknaden,
bulkmarknaden och flaskmarknaden. Kommissionen tog hänsyn till det inbördes förhållandet mellan
dessa marknader, vilket till exempel innebär att en stark ställning på tonnagemarknaden ofta medför
konkurrensfördelar på bulkmarknaden och tvärtom.
Tonnagemarknaden ansågs omfatta hela EES. På denna marknad skulle parterna ha fått en dominerande
ställning. Parterna har dock erbjudit åtaganden som konstaterades avlägsna kommissionens
konkurrensfarhågor.
Den geografiska marknaden för bulk- och flaskgaser (med undantag för vissa gaser med hög renhetsgrad
och högt värde) befanns vara nationell främst på grund av olika priser, marknadsstrukturer och
distributionssystem i medlemsstaterna. Transaktionen skulle ha stärkt den dominerande ställningen på
vissa bulk- och flaskmarknader för Air-Liquide i Frankrike och för BOC i Irland och Förenade
kungariket. Dessutom orsakade transaktionen, genom att den kombinerade dominerande ställningar i
angränsande länder på dessa marknader, farhågor för att ett större område ständigt skulle domineras av
en enda enhet. Syftet med de föreslagna korrigerande åtgärderna var att se till att de tidigare
hemmamarknaderna öppnades för en effektiv konkurrens genom en försäljning av anläggningar främst i
Frankrike och Förenade kungariket. De försålda anläggningarnas årliga försäljning uppgick till ungefär
hälften av den marknadsandel som Air Liquide annars skulle ha haft.
På marknaderna för heliumgaser och elektronikspecialgaser, som konstaterades vara mer omfattande än
en enskild medlemsstat, hotade transaktionen ge upphov till en gemensam dominerande ställning mellan
den nya enheten och Air Products (som tillsammans med Air Liquide hade lagt ett bud i samband med
förvärvet av BOC, på det villkoret att BOC:s tillgångar delades mellan Air Products och Air Liquide
efter transaktionen). De korrigerande åtgärderna bestod av ett avstående från kontrakten om leveranser
av flytande helium från Ryssland och Polen, tillträde till Air Liquide/BOC:s inköpsavtal i Förenta
staterna samt en frysning av Air Liquides gemensamma kontroll (tillsammans med Air Products och den
KONK. RAP. 2000
190
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
algeriska regeringen) av de viktiga leveranserna från Algeriet. De korrigerande åtgärder som gällde den
gemensamma dominerande ställning som transaktionen skulle ge upphov till på marknaden för
specialgaser för elektronikindustrin bestod av en försäljning av Air Liquides omfyllningsanläggning i
Frankrike samt ett åtagande om att bevilja utomstående företag tillträde till licenser för BOC:s
patenterade teknik, en process som skulle skötas av en oberoende patentjurist. Slutresultatet blev att
transaktionen aldrig ägde rum.
Linde/AGA
Resultaten av kommissionens undersökning i Air Liquide-ärendet i fråga om definitionen av den
geografiska marknaden för tonnage-, bulk- och flaskgaser bekräftades i det parallella ärendet Linde
AGA. Åtagandena i det ärendet omfattade avyttringar på marknaderna för bulk- och flaskgas i
Nederländerna och Österrike.
VEBA/VIAG
Fusionen mellan de tyska koncernerna VEBA och VIAG kommer, tillsammans med fusionen mellan
RWE och VEW, som undersöktes samtidigt av Bundeskartellamt, att ändra den tyska elbranschens
struktur, särskilt när det gäller förbunden eldistribution. I sin ursprungliga form skulle fusionen mellan
VEBA and VIAG ha lett till ett dominerande duopol mellan VEBA/VIAG å ena sidan och RWE/VEW å
andra sidan på marknaden för elleveranser från det förbundna elnätet. Efter fusionen skulle
PreussenElektra AG (VEBA) och Bayernwerk AG (VIAG) tillsammans med RWE/VEW ha kontrollerat
betydligt mer än 80 % av denna marknad.
Flera strukturella faktorer innebar att man efter fusionen, i den form den ursprungligen anmäldes, inte
längre skulle ha kunnat vänta sig någon betydande konkurrens mellan VEBA/VIAG och RWE. Bland
annat följande faktorer tydde på att hemligt samförstånd kunde bli följden: elektricitet är en fullständigt
homogen produkt, den säljs på en öppen marknad, företagen hade liknande kostnadsstrukturer på grund
av en liknande uppsättning kraftverk och de hade ett antal gemensamt drivna stora kraftverk. Det
förekom en omfattande inbördes samverkan mellan VEBA/VIAG och RWE, den förväntade ökningen av
efterfrågan är liten och produkten i fråga har låg priselasticitet.
Dessutom skulle duopolet VEBA/VIAG och RWE eller RWE/VEW inte ha mött någon betydande
konkurrens utifrån. Förutom duopolets extremt stora marknadsandel skulle inget annat till nätet kopplat
energibolag än EnBW ha varit självständigt i förhållande till duopolets medlemmar. Duopolet skulle ha
kontrollerat den största delen av elproduktionskapaciteten, nästan all outnyttjad produktionspotential och
den största delen av överföringsnätet i Tyskland. Det finns också betydande inträdeshinder på
marknaden, särskilt beträffande import och skapande av ny kapacitet.
Som svar på kommissionens invändningar åtog sig VEBA/VIAG att avyttra flera innehav i andra företag
och att förbättra de grundläggande regler som styr elmarknaden. Liknande åtaganden har givits
Bundeskartellamt av RWE/VEW. De åtaganden som gjorts av VEBA/VIAG och RWE/VEW garanterar
att de viktigaste kopplingarna mellan de två stora koncernerna kommer att brytas, särskilt genom
försäljningen av deras innehav i det östtyska nätanslutna företaget Vereinigte Energiewerke AG (VEAG)
och brunkolsproducenten LAUBAG. VEAG blir därmed oberoende av de västtyska nätanslutna
företagen och blir en konkurrent som måste tas på allvar. VEAG kommer att ha en marknadsposition
som är jämförbar med VIAG:s före sammanslagningen och blir det tredje största företaget i branschen i
Tyskland. Fjärde störst är det sydtyska företaget Energie Baden-Württemberg (EnBW). Försäljningen av
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 191
dessa innehav försvagar samtidigt den marknadsposition som innehas av VEBA/VIAG och RWE/VEW,
till vilket VEAG hört hittills.
Andra kopplingar mellan RWE/VEW kommer att brytas genom en försäljning av aktier i VEW som
direkt eller indirekt innehas av VIAG, och av aktier i Rhenag Rheinische Energie AG, som innehas av
VEBA. De övriga nätanslutna företagens ställning kommer att stärkas; varken VEBA eller VIAG hade
tidigare någon andel i något av dessa företag med undantag för EnBW. Detta gäller den hamburgska
elleverantören Hamburgische Electricitätswerke AG (HEW) och berlinföretaget Kraft und Licht AG
(BEWAG).
VEBA/VIAG och RWE/VEW har också åtagit sig att inte ta ut den överföringsavgift som är känd som
”T-komponenten”, som skall betalas om energileveranserna mellan de nordliga och sydliga
handelsområden som fastställts genom avtalet Verbändevereinbarung II inte kan kompenseras med
motsvarande leveranser i motsatt riktning. Detta åtagande kommer avsevärt att förbättra de
grundläggande regler som styr överföring via de nätverk som drivs av de båda ledande, med varandra
sammanlänkade företagen. Importen från Skandinavien kommer att underlättas avsevärt eftersom
VEBA kommer att frigöra en del av den kapacitet som förbehållits företaget på länken till Danmark så
att den kan användas av konkurrerande företag.
Också andra åtaganden har gjorts som svar på kommissionens invändningar avseende två marknader för
cyanväteprodukter.
AstraZeneca/Novartis
Genom denna transaktion, som kommer att ge upphov till världens största företag i växtskyddsbranschen, kommer AstraZeneca, som självt bildades genom fusionen mellan Astra AB och Zeneca
Group PLC våren 1999, och Novartis, som är resultatet av fusionen mellan Ciba-Geigy och Sandoz i
december 1996, att slå samman sin verksamhet på växtskyddsområdet till ett nybildat bolag, Syngenta
AG, till vilket Novartis också kommer att överföra sin utsädesverksamhet.
Transaktionen orsakade betänkligheter beträffande ett stort antal växtskyddsprodukter, och den hotade
att skapa eller förstärka en dominerande ställning på 39 marknader, däribland fungicider för skydd av
spannmål och herbicider för skydd av majs. På många av dessa marknader skulle parternas sammanlagda
marknadsandel ha uppgått till 50–75 %. Det omfattande åtgärdspaketet bestod av avyttringar av
produkter motsvarande en global försäljning på mer än 250 miljoner euro per år sammanlagt, försäljning
av rättigheterna till produkter och upphävande av distributionsavtal.
Tack vare det bilaterala avtalet från 1991 om samarbete i konkurrensärenden mellan Europeiska
kommissionen och Amerikas förenta stater samarbetade kommissionen med amerikanska Federal Trade
Commission, vilket möjliggjorde en gemensam och därmed effektiv lösning på de problem som
konstaterats på marknaderna för fungicider för skydd av spannmål (global försäljning av Novartis
strobilurinverksamhet) och herbicider för skydd av majs (global försäljning av AstraZenecas acetoklorverksamhet).
Dow Chemical/Union Carbide
Dow Chemicals förvärv av Union Carbide (UCC), vilket gav upphov till ett av världens största plast- och
kemiföretag, orsakade konkurrensproblem på tre områden. Kommissionen fann att koncentrationen, utan
de korrigerande åtgärder som är ett villkor för beslutet om godkännande, skulle ha lett till att
KONK. RAP. 2000
192
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
dominerande ställningar skulle ha skapats eller förstärkts på marknaderna för C8 linjär polyeten med låg
densitet (C8 LLDPE), etylenaminer och PE-teknik.
För C8 LLDPE skulle transaktionen ha lett till en sammanlagd marknadsandel på mer än 80 %, eller fem
gånger större än den närmaste konkurrentens. Fusionen med UCC skulle ha stärkt Dows redan
dominerande ställning på den västeuropeiska marknaden genom att UCC:s andel i det gemensamma
företaget Polimeri skulle ha fogats till Enichem. För att hindra en förstärkning av denna dominerande
ställning åtog sig parterna att antingen förmå Polimeri att sälja sin italienska produktionsanläggning, där
det bland annat tillverkas C8 LLDPE, eller att sälja UCC:s hela ägarandel på 50 % i själva Polimeri.
Båda åtagandena skulle undanröja överlappningen mellan parternas verksamheter.
För det andra fann kommissionen att särskilda typer av etylenaminer utgör separata produktmarknader
och att den relevanta geografiska marknaden är global. För de flesta enskilda etylenaminer skulle
transaktionen ha lett till betydande överlappningar mellan parternas verksamheter och till sammanlagda
globala marknadsandelar på mer än 60 %.
För att avhjälpa dessa farhågor för konkurrensen åtog sig Dow att avyttra hela sin globala etylenaminverksamhet (produktionsanläggningar, immateriella rättigheter, teknik, kundkontrakt, anställda). Dow
kommer också att ställa hälften av kapaciteten i sin anläggning i Terneuzen i Nederländerna till
förfogande för den nya ägaren av etylenaminverksamheten. Denna verksamhet kan fysiskt avskiljas från
Dow Chemicals övriga verksamhet och den nya ägaren kommer inte att vara beroende av Dow för att få
råvaror.
För det tredje fann kommissionen att transaktionen mellan Dow och UCC skulle ha stärkt UCC:s
dominerande ställning på PE-marknaden för gasfasteknik och/eller den mer generella PE-marknaden för
lågtrycksteknik genom att Dows metallocenpatent skulle ha tillförts Univation, UCC:s gemensamma
företag med Exxon, och skulle ha försvagat BP Amocos ställning som Univations viktigaste konkurrent
eftersom den skulle ha tillgång till en beprövad metallocenteknik.
För att avhjälpa farhågorna för konkurrensen åtog sig Dow att erbjuda intresserade utomstående företag
öppna licenser till sina grundpatent i fråga om gasfas- och uppslamningsprocesser. Dow åtog sig att inte
bevilja Univation licenser för sina grundläggande metallocenpatent eller att överlåta sådana patent till
Univation. Dow kommer också att sälja alla sina tillgångar som hänför sig till gasfasmetallocenbaserad
PE-teknik till BP. Tillsammans med andra åtgärder kommer detta att göra det möjligt för BP att
konkurrera effektivt med den fusionerade enheten på marknaden för gasfasteknikpaket, och bland annat
att leverera metallocenkatalysatorer.
Industri Kapital/Dyno — En riskkapitalfond förvärvar kontroll
Detta ärende gäller Industri Kapitalkoncernens (”Industri Kapital”) förvärv av Dyno ASA (”Dyno”) i
Norge. Industri Kapitalkoncernen är ett så kallat riskkapitalföretag som förvaltar och kontrollerar ett antal
privata aktiefonder. Dessa fonder kontrollerar ett stort antal företag. Till de företag som redan kontrolleras
hör Neste Chemicals Oy (”Neste”), ett kemiföretag, och Arca, ett företag verksamt inom materialhanteringssystem.
I detta ärende förvärvade Industri Kapital 1997 Fund (”IK 97”) och Industri Kapital 2000 Fund (”IK
2000”) alla andelar i målföretaget Dyno via ett holdingbolag. Dynos sprängämnesverksamhet överfördes
till ett separat bolag och den övriga kemiverksamheten fortsatte att ägas av de båda ifrågavarande
fonderna (IK 1997 and IK 2000) via holdingbolag. IK 1997 och IK 2000 är så kallade privata aktiefonder.
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 193
De är inga juridiska personer utan resultatet av avtalsarrangemang mellan fondernas respektive
investeringsförvaltningsbolag, IK 97 Ltd. och IK 2000 Ltd. och investerarna. IK 97 Ltd. och IK 2000 Ltd.
är aktiebolag som bildats enligt lagstiftningen på Jersey. De utövar rösträtt i de bolag som ingår i deras
portfölj. Investerarna har ingen rösträtt.
IK 97 Ltd. och IK 2000 Ltd. ägs av Industri Kapital Europe B.V., som i sin tur ägs av Industri Kapital
N.V. Industri Kapital hävdar i anmälan att ett antal investerare garanteras representation i IK 97 Ltd.:s
styrelse genom ”åtaganden” som gjorts till vissa investerare i IK 1997. Dessutom uppgav Industri Kapital
i sin anmälan att förutsättningen för att IK 97 Ltd. skall tillåtas bedriva affärsverksamhet som ett
investeringsförvaltningsbolag enligt lagstiftningen på Jersey är att de investerare för vilkas räkning IK 97
Ltd. förvaltar investeringar företräds av en majoritet i styrelsen för IK 97 Ltd. Enligt Industri Kapital kan
IK 97 Ltd. och Industri Kapital Europa B.V. därför anses utgöra separata ekonomiska enheter. Industri
Kapital har dock bekräftat i ett svar på en formell begäran om upplysningar att de nämnda ”åtagandena”
har gjorts muntligen, att Industri Kapital inte har gjort några anteckningar eller fört något protokoll som
gäller dessa åtaganden vid de tillfällen då åtagandena gjorts, och att Industri Kapital anser att
”åtagandena” inte är juridiskt bindande. Dessutom har Industri Kapital, i strid med sitt tidigare uttalande,
bekräftat att det inte är något krav enligt lagstiftningen på Jersey att investerarna är företrädda i styrelsen
för investeringsförvaltningsbolaget. Enligt sitt tillstånd att bedriva affärsverksamhet behöver IK 97 Ltd.
endast rapportera ändringar beträffande direktörerna till den behöriga myndigheten. Därför kan den enda
aktieägaren i IK 97 Ltd., Industri Kapital Europa B.V., fastställa vilken sammansättning fondens styrelse
skall ha.
Av ovan redovisade skäl anser kommissionen att Dyno till slut kommer att kontrolleras av Industri
Kapital Europe N.V. Vid fastställandet av omsättningen har samtliga portföljbolag som kontrolleras av
Industri Kapital N.V. tagits med i beräkningen.
Alcoa/Reynolds
Denna företagskoncentration, som gav upphov till världens största integrerade aluminiumproducent,
skulle ha lett till dominerande ställningar på tre produktmarknader: aluminiumoxid för smältning (SGA),
aluminiumhydroxid av handelskvalitet och P0404 högrent aluminium. Aluminumoxid för smältning
(SGA) är den råvara som används i smältverken för att producera aluminiummetall. De samgående
parternas sammanlagda tillgångar (aluminiumoxidraffinaderier) och världsomspännande produktionskapacitet skulle ha gett dem en särställning som den största leverantören av aluminiumoxid för smältning
till konkurrerande smältverk. Dessutom skulle det fusionerade företaget ha fått kontroll över smältverken
med de lägsta produktionskostnaderna i världen, vilka ligger i Australien.
För att avhjälpa dessa konkurrensproblem erbjöd sig Alcoa att avyttra Reynolds andel i ett av dessa
lågkostnadssmältverk, vilket avlägsnar konkurrensöverlappningen. Dessutom erbjöd sig Alcoa att
avyttra Reynolds femtioprocentiga ägarandel i ett tyskt aluminiumsmältverk som kontrollerades
gemensamt med VAW för att avhjälpa konkurrensproblem på marknaden för aluminiumhydroxid av
handelskvalitet, där de samgående företagen skulle ha dominerat EES-marknaden. Denna avyttring
minskade dessutom ytterligare det fusionerade företagets sammanlagda andel av marknaden för
aluminiumoxid.
När det gäller P0404 högrent aluminium, som används vid tillverkning av aluminiumlegeringar för flygoch rymdindustrin, skulle sammanslagningen ha gett upphov till ett vertikalt förhållande som främjar
vertikal utestängning av en konkurrent i ett tidigare marknadsled. För att avhjälpa detta problem erbjöd
KONK. RAP. 2000
194
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Alcoa en del av ett smältverk där det för närvarande produceras P0404 till ett oberoende utomstående
företag.
Alcan/Alusuisse
Kommissionen fann i sin fördjupade undersökning att sammanslagningen, i den form den ursprungligen
anmäldes, skulle ge upphov till dominerande ställning på flera marknader, särskilt aluminiumhydroxid
och litografiplåtar, där en duopolistisk dominerande ställning skulle ha uppstått, och halvstyva behållare
av aluminium (ett förpackningsmaterial) på marknaden för aluminiumhydroxid, som är ett
flamskyddsmedel som används för att hindra material från att antändas, särskilt inom byggnadsindustrin
(plastgolv, kablar, andra beläggningsmaterial osv.). Det sammanslagna företagets anmärkningsvärt stora
marknadsandel skulle ha gett upphov till en dominerande ställning på marknaden för aluminiumhydroxid
i Europa. Den föreslagna försäljningen av den aluminiumhydroxidanläggning som drivs av Alusuisse i
Martinswerk i Tyskland avlägsnade konkurrensöverlappningen på marknaden för aluminiumhydroxid
och återställde de konkurrensvillkor som varit rådande före sammanslagningen på marknaden för
litografiplåtar, som är en valsad produkt som används i offsetbranschen. Fusionen skulle leda till en
duopolistisk dominerande ställning för det sammanslagna företaget och dess viktigaste konkurrent,
VAW. Den åtföljande duopolistiska strukturen på marknaden förstärktes bland annat av att de båda
konkurrenterna hade lika stora marknadsandelar och av att det fanns en strukturell koppling mellan dem
via det gemensamma företaget Norf. Dessa faktorer och andra faktorer som gäller produktens och den
relevanta marknadens kännetecken skulle få de båda konkurrenterna att bedriva hemlig samverkan och
därmed väsentligt begränsa konkurrensen på den relevanta marknaden. Försäljningen av Starfabriken,
som drivs av Alusuisse i Bridgenorth i Förenade kungariket, gör det möjligt för köparen att förvärva
litografiverksamheten vid den fabriken samt ytterligare ett kallvalsverk för råmaterial till folie. Denna
åtgärd avlägsnade konkurrensöverlappningen på marknaden för litografiplåtar, skingrade alla eventuella
tvivel angående uppkomsten av ett dominerande duopol och återställde därmed de konkurrensvillkor
som rådde före sammanslagningen.
På marknaden för halvstyva behållare i aluminium, en förpackningsprodukt som används för
sällskapsdjurfoder, livsmedel, flygplanscatering osv., fick det sammanslagna företagets stora
marknadsandel och bristen på alternativa konkurrenter kommissionen att dra slutsatsen att transaktionen
skulle skapa en dominerande ställning på denna marknad. Försäljningen av maskiner (samt
lamineringsteknik, kundkontrakt och kontraktsrelaterad utrustning) för tillverkning av halvstyva
behållare i aluminium avlägsnade den konkurrensöverlappning som sammanslagningen gett upphov till
och skapade förutsättningar för köparen att bli en lönsam och långsiktig konkurrent inom tillverkning
och leveranser av halvstyva behållare i aluminium.
MMS/DASA/Astrium
I ärendet Astrium (ett gemensamt företag mellan MMS och DASA) analyserade kommissionen
marknaden för satellittillverkning både med avseende på huvudleverantörsverksamhet och tillverkning
av utrustning. Det framgick av kommissionens undersökning att delsystem och utrustning som utgör
plattformen och nyttolasten till en satellit kan utgöra en särskild produktmarknad. Det verkade i
synnerhet finnas en särskild marknad för mekaniska hjul (som används för att stabilisera satellitens
position). Den geografiska marknaden för sådan observationsutrustning och för sådana vetenskapliga
satelliter verkar omfatta hela Europa. Det beror på att sådana satelliter sköts av rymdbyråer, till exempel
Europeiska rymdorganisationen, European Space Agency (ESA). I synnerhet ESA ser till att
tilldelningen av kontrakt på olika produktionsnivåer sker på grundval av principen om rimlig geografisk
rättvisa (juste retour), som kräver att den i möjligaste mån ger företräde åt industrin i ESA:s
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 195
medlemsstater och att den ser till att alla ESA-medlemsstater deltar i projekt på ett rättvist sätt, med
beaktande deras finansiella bidrag till ESA.
Kommissionen identifierade också en särskild marknad för militära kommunikationssatelliter i
Frankrike. På den marknaden, där upphandlingen grundar sig på öppen konkurrens mellan MMS och
endast en annan konkurrent (Alcatel Space), fanns det en risk för att transaktionen skulle ge upphov till
en dominerande ställning. Eftersom DASA var den enda leverantören till Alcatel Space av vissa
delsystem och viss utrustning, skulle transaktionen ha lett till att Astrium skulle ha blivit både konkurrent
och viktig leverantör till Alcatel Space. Astrium skulle därför ha kunnat utestänga Alcatel Space från
marknaden.
MMS åtog sig att avyttra sin verksamhet inom mekaniska hjul som en korrigerande åtgärd med tanke på
att den enda leverantören av denna produkt i Europa efter transaktionen skulle ha varit beroende av
försäljningen till Astrium. Ett andra åtagande gällde beviljandet av DASA:s licenser för tillverkning och
försäljning av andra produkter inom utrustningssektorn (system för kemisk framdrivning, kemiska
drivraketer samt ombordmonterade styrsystem) för att hindra att Alcatel Space utestängs från
marknaden.
Bosch/Rexroth
Transaktionen är ett led i Mannesmanns mer omfattande planer på att avyttra den del av sin verksamhet
som inte gäller telekommunikationer. Kommissionen fann i sin undersökning att de sammanslagna
företagen skulle ha en dominerande ställning på marknaden för hydrauliska kolvpumpar. Även om
Rexroth tillverkar endast axialkolvpumpar och Bosch radialkolvpumpar, visade kommissionens
undersökning att det fanns en hög grad av utbytbarhet mellan de båda produkttyperna.
För att hindra uppkomsten av en dominerande ställning erbjöd sig Bosch att sälja sin egen verksamhet på
området för radialkolvpumpar till en konkurrent. Undersökningen visade dock att en försäljning inte var
tillräcklig för att återställa en effektiv konkurrens; kommissionen måste försäkra sig om att köparen var
en stark konkurrent, annars skulle Bosch med tiden ha kunnat vinna tillbaka de marknadsandelar som
gått förlorade genom försäljningen. Detta beror på att Boschs starka kundrelationer på området för
industrihydraulik skulle ha varit tillräckliga för att övertyga sådana kunder att gå över från radial- till
axialkolvpumpar. Kommissionen bestämde därför att fusionen inte fick genomföras förrän en lämplig
köpare hade hittats, vilket föranledde Bosch att mycket snabbt föreslå Moog, som är en stark konkurrent
i Europa. Det var första gången kommissionen ställde som villkor att ett köpare av den verksamhet som
skall avyttras måste hittas på förhand för att fusionen skall kunna godkännas.
Framatome/Siemens/Cogéma (31)
Den 6 december 2000 godkände kommissionen ett gemensamt företag som kombinerar det franska
företaget Framatome SA:s och det tyska företaget Siemens AG:s verksamhet på kärnkraftsområdet (för
närmare upplysningar, se del I, punkt 246).
¥31∂
Detta ärende är formellt sett inte ett godkännande förknippat med vissa villkor och åtaganden, utan ett godkännande till
följd av att anmälan har ändrats.
KONK. RAP. 2000
196
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
3. Planerade koncentrationer som förklarats oförenliga med den gemensamma
marknaden enligt artikel 8.3 i koncentrationsförordningen
Volvo/Scania
Den 14 mars 2000 förbjöd kommissionen ett samgående mellan de båda svenska företagen Volvo och
Scania (för närmare upplysningar, se del I, punkt 245).
MCIWorldCom/Sprint
Kommissionen beslutade att förbjuda ett samgående mellan de amerikanska telekommunikationsföretagen MCI WorldCom Inc och Sprint Corp, eftersom det skulle ha lett till uppkomsten av en
dominerande ställning på marknaden för universell Internetanslutning och anslutning på nivå 1. Det var
den trettonde gången kommissionen hindrade en företagskoncentration sedan 1990.
I samband med undersökningen erbjöd sig företagen att avyttra Sprints Internetverksamhet, men detta
åtagande var otillräckligt för att lösa de konkurrensproblem samgåendet orsakade. MCI WorldCom är
världens största leverantör av Internetanslutningar och Sprint en av dess viktigaste konkurrenter.
Kommissionens fördjupade undersökning visade att sammanläggningen av parternas omfattande nätverk
och stora kundstock skulle leda till en sådan marknadsdominans att både konkurrenter och kunder skulle
bli beroende av det nya företaget för att få en universell Internetanslutning. Det skulle ha gjort det möjligt
för det sammanslagna företaget att agera oberoende av både konkurrenter och kunder. Efter
kommissionens meddelande om invändningar erbjöd sig parterna att avskilja Sprints Internetverksamhet
från Sprints övriga verksamhet. Kommissionens undersökning visade dock att detta förslag var
otillräckligt eftersom det inte med tillräcklig säkerhet direkt skulle återställa en effektiv konkurrens på
marknaden för universell Internetanslutning på nivå 1.
Kommissionen undersökte också samgåendets effekter på marknaden för tillhandahållande av globala
telekomtjänster till multinationella företag där det föreföll som om den fusionerade enheten, tillsammans
med Concert, British Telecommunications och AT&T:s gemensamma företag, skulle kontrollera större
delen av marknaden. Kommissionen kunde dock inte visa att den fusionerade enhetens verksamhet inte
skulle begränsas av konkurrerande företag på denna marknad eller att kunderna inte skulle kunna vidta
motåtgärder mot de båda ledande aktörernas eventuella samverkan. Därför ansåg kommissionen att det
inte kunde fastställas att den fusionerade enheten och Concertalliansen hade en kollektiv dominerande
ställning.
Kommissionen undersökte samgåendet parallellt med det amerikanska justitiedepartementet i enlighet
med 1991 års avtal mellan EU och Förenta staterna om samarbete på kartellområdet. De båda
myndigheterna gjorde dock sina undersökningar självständigt och separat.
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 197
C — Beslut enligt artikel 2.4 i koncentrationsförordningen
(ärenden som gäller gemensamma företag)
Microsoft/Liberty Media/Telewest (ärende nr JV 27)
Telewest är ett brittiskt kabelföretag som tillhandahåller bredbandstjänster. Det tillhandahåller företag
och konsumenter ett brett utbud av tjänster, t.ex. digital-tv, telefoni och höghastighetstillträde till
Internet.
Microsoft är ett ledande programvaruföretag som också är verksamt inom andra sektorer för
kommunikations- och informationsteknik, däribland telekommunikationer och multimedier. Vad beträffar
transaktionen Microsoft-Liberty-Telewest levererar Microsoft tekniska tjänster och programvara till
bredbandskabelföretag.
Liberty är ett internationellt medie-, underhållnings- och kommunikationsföretag med intressen i flera
medlemsstater samt i Förenta staterna.
Enligt den anmälan som gjordes ursprungligen skulle Microsoft genom transaktionen förvärva ett
kontrollerande innehav i Telewest tillsammans med Liberty Media Corporation genom att ta över Media
Ones intressen i företaget.
Kommissionen betvivlade starkt transaktionens förenlighet med den gemensamma marknaden i den
mening som avses i koncentrationsförordningen.
Digital-tv kommer sannolikt att bli det mest spridda sättet för konsumenterna att få tillgång till
underhållning, utbildning, nyheter och e-handel samt digitala tv-program. Kabeloperatörer kommer att
erbjuda konsumenterna ett täckande utbud av avancerade bredbandiga kommunikationstjänster som
anses vara absolut nödvändiga för att utveckla informationssamhället i Europa. Enligt kommissionen är
det viktigt på denna tillväxtmarknad att hindra uppkomsten av flaskhalsar på något av leveransområdena.
Eftersom konsumenterna inte kan fatta beslut som gäller de programvaru- och digitaltjänster som
levereras till deras hem via set-top-boxarna, är det ytterst viktigt att kabeloperatörer kan fatta beslut om
tekniska lösningar på grundval av en rättvis och jämbördig konkurrens.
Kabelbranschen i Förenade kungariket är mycket koncentrerad. De två viktigaste operatörerna är NTL
och Telewest. Det företag som kan leverera programvara för set-top-boxar till båda dessa kabel-tvoperatörer kan kontrollera en stor del av den marknaden.
Om Microsoft hade förvärvat gemensam kontroll över Telewest, i kombination med befintliga länkar
mellan NTL och Microsoft som skulle kunna ge Microsoft inflytande över de beslut som NTL fattar om
tekniska lösningar, skulle Microsoft ha kunnat fatta sådana beslut för tillväxtbranschen för digital kabeltv i Förenade kungariket. Därför tillsände kommissionen Microsoft ett meddelande om invändningar före
ett eventuellt slutligt beslut om att det planerade förvärvet i sin ursprungliga form vore oförenligt med
den gemensamma marknaden.
Efter kommissionens ingripande beslutade Microsoft att begränsa sin investering till ett
minoritetsinnehav utan möjlighet att kunna utöva något avgörande inflytande över företaget. Till följd av
denna förändring förlorade Microsoft den rättsliga kontrollen över Telewest och den modifierade
transaktionen omfattades inte av koncentrationsförordningen. Därför behövde inget slutligt beslut antas
enligt artikel 8 i koncentrationsförordningen.
KONK. RAP. 2000
198
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Granaria/Ültje/Intersnack/May Holding (32) (ärende nr JV 32)
Granarias, Ültjes, Intersnacks och May Holdings nötsnacksverksamhet slogs samman genom bildandet
av ett gemensamt företag, som skulle vara verksamt i de flesta medlemsstater (33).
Kommissionen ansåg att koncentrationen inte orsakade några allvarliga betänkligheter, med beaktande
av att det gemensamma företaget främst kommer att leverera produkter med återförsäljarnas egna
varumärken, medan det gemensamma företagets varumärken kommer att ha en relativt liten
marknadsandel. Inom sektorn för egna varumärken kommer det gemensamma företagets möjligheter att
genomdriva prishöjningar att begränsas av de stora detaljisternas inköpsmetoder, som omfattar inköp
från flera olika leverantörer och anbudsinfordringar som omfattar hela Europa. Dessutom möter det
gemensamma företaget inom denna sektor med låga inträdeshinder potentiell konkurrens från nya
aktörer, särskilt leverantörer av nötter till livsmedelsindustrin (nötter som ingår i frukostflingor o. dyl.).
Dessutom kommer det gemensamma företaget inte att leda till någon samverkan mellan moderbolagen
eftersom endast ett av dem (Intersnack) kommer att behålla verksamhet på en angränsande marknad, dvs.
marknaden för kryddade snacks.
BSkyB/KirchPayTV (ärende nr JV 37)
Den 21 mars 2000 godkände kommissionen den transaktion genom vilken British Sky Broadcasting
Group plc (”BSkyB”) förvärvade 24 % och den gemensamma kontrollen över KirchPayTV GmbH & Co.
KGaA (”KirchPayTV”) (34). BSkyB:s huvudsakliga verksamhet är sändning av analoga och digitala
betal-tv-tjänster i Irland och Förenade kungariket. Företaget producerar också betal-tv-kanaler och äger
en andel i det gemensamma företaget British Interactive Broadcasting/Open, som tillhandahåller digitala
interaktiva tv-tjänster i Förenade kungariket. KirchPayTV är en del av den tyska mediekoncernen Kirch
och driver betal-tv-tjänsten ”Premiere World” i Tyskland och Österrike.
Kommissionen undersökte tre marknader: undersökningen av betal-tv-marknaden i Tyskland visade att
det var osannolikt att BSkyB skulle komma in på den på kort till medellång sikt. Transaktionen skulle
dock ha stärkt KirchPayTV:s dominerande ställning på den marknaden genom att stärka de befintliga
höga inträdeshindren. KirchPayTV:s ställning gynnades av ett inflöde av finansiella resurser och tillträde
till BSkyB:s know-how inom marknadsföring och distribution.
Kommissionen befarade också att KirchPayTV skulle få en dominerande ställning på marknaden för
digitala interaktiva tv-tjänster i Tyskland. Transaktionen skulle ha gjort det möjligt för KirchPayTV att
utvidga sin dominerande ställning på betal-tv-marknaden till denna tillväxtmarknad.
På marknaden för förvärv av sändningsrättigheter, särskilt till filmer och sporträttigheter, fann
kommissionen att transaktionen inte ledde till att en dominerande ställning uppkom eller förstärktes.
Parterna erbjöd åtaganden med hänsyn till den tekniska plattformen för betal-tv och digitala interaktiva
tv-tjänster. Den första uppsättningen åtaganden gör det möjligt för leverantörerna av digitala interaktiva
tv-tjänster att upprätta sin egen tekniska plattform och att konkurrera med Kirch genom att ge dem
tillträde till Kirchs betal-tv-tjänster. Det kommer också att bli möjligt att tillverka avkodare genom att
¥32∂
¥33∂
¥34∂
Ärende nr JV.32.
Beslut enligt artikel 6.1 b i rådets förordning (EEG) nr 4064/89 av den 28 februari 2000, EGT C 170, 29.6.2000, s. 7.
EGT C 110, 15.4.2000, s. 45.
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 199
använda andra system med villkorad tillgång utöver Kirchs system för villkorad tillgång. Den andra
uppsättningen åtaganden gör det möjligt för leverantörer av digitala interaktiva tv-tjänster att lättare
tillhandahålla sina tjänster via Kirchs tekniska plattform. Detta görs både genom införandet av DVB:s
plattform för multimedier i hemmet (MHP), som kommer att göra det möjligt för operatörer att utveckla
interaktiva tillämpningar för Kirchs avkodare, och ett åtagande som underlättar förhandlingarna om
Simulcryptarrangemang.
Dessa åtaganden uppväger de större hindren för att komma in på betal-tv-marknaden och hindrar
KirchPayTV från att utvidga sin dominerande ställning på denna marknad till marknaden för digitala
interaktiva tv-tjänster. De upprättar också ett skiljedomsförfarande för övervakning av hur parterna
genomför sina åtaganden. Därmed skingrades farhågorna för att en dominerande ställning skulle uppstå
eller förstärkas, och kommissionen godkände transaktionen.
Hitachi/NEC (ärende nr JV 44)
NEC/Hitachi undertecknade ett avtal om att bilda ett självständigt fungerande gemensamt företag, och
avtalet anmäldes till kommissionen enligt koncentrationsförordningen den 28 mars 2000. Syftet med det
gemensamma företaget, som skall heta NEC-Hitachi Memory Inc, är att planera och utveckla nästa
generationens dynamiska direktminnen (DRAM), som fungerar som minne för datorer. Livscykeln för
dynamiska direktminnen är mycket kort och deras datalagringskapacitet har fördubblats på bara några år.
Det är viktigt för Hitachi och NEC att göra gemensamma ansträngningar för att snabba upp forskning
och utveckling med avseende på nästa generationens dynamiska direktminnen.
Kommissionen undersökning visade att det gemensamma företaget inte skapar eller förstärker en
dominerande ställning i den mening som avses i koncentrationsförordningen på den berörda
produktmarknaden, eftersom det gemensamma förtaget kommer att ha flera starka konkurrenter, såsom
Samsung Electronics, Siemens, Micron Technology och Hyundai. Det har också kontrollerats noggrant
om det skapar konkurrensproblem att både Hitachi och NEC är närvarande på de angränsande
marknaderna för persondatorer och andra elektroniska komponenter, men detta är mycket osannolikt
med tanke på att parternas marknadsandelar kommer att förbli små.
Därför godkände kommissionen bildandet av det gemensamma företaget mellan de båda företagen i
samband med den första fasen av sin undersökning genom ett beslut enligt artikel 6.1 b.
D — Kommissionens beslut
1. Beslut enligt artiklarna 6 och 8 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89
1.1 Beslut enligt artiklarna 6.1b och 6.2 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89
Ärende
nr
Namn
Datum
för beslut
EGT
M.1720
M.1784
M.1772
M.1799
Fortum/Elektrizitätswerk Wesertal
Delphi Automotive Systems/Lucas Diesel
Continental Teves/ADC Automotive Distance Control
BSCH/Banco Totta Y CPP/A.Champalimaud
5.1.2000
5.1.2000
10.1.2000
11.1.2000
C
C
C
C
KONK. RAP. 2000
Datum för
offentliggörande
56
39
93
171
29.2.2000
11.2.2000
31.3.2000
21.6.2000
200
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
M.1712
M.1716
M.1807
M.1792
M.1777
M.1709
M.1800
M.1684
M.1778
M.1817
M.1786
M.1816
M.1820
M.1822
M.1825
M.1830
M.1797
M.1683
M.1794
M.1803
M.1801
M.1810
M.1774
M.1796
M.1841
M.1747
M.1847
M.1840
M.1849
M.1861
M.1831
M.1869
M.1870
M.1802
M.1848
M.1854
M.1842
M.1889
M.1855
M.1873
M.1865
M.1838
M.1867
M.1751
M.1856
M.1866
Generali/INA
GEHE/Herba
FNAC/COIN/JV
Ahlström/Capman/Folding Carton Partners
CGU/Hibernian
Preussag/Babcock/Celsius
Marconi/Bosch Public Network
Carrefour/Promodès
Freudenberg/Phoenix/JV
Bellsouth/Vodafone (E-Plus)
General Electric/Thomson CSF/JV
Churchill Insurance Group/NIG Holdings
BP/JV Dissolution
Mobil/JV Dissolution
Suzuki Motor/Suzuki KG/FAFIN
Finalrealm/United Biscuits
Saab/Celsius
The Coca-Cola Company/KAR-Tess Group
(Hellenic Bottling)
Deutsche Post/Air Express International
Electrabel/Epon
Neusiedler/American Israeli Paper Mills/JV
VW/Europcar
Deutsche BP/Daimlerchrysler AG/Union-Tank Eckstein
Bayer/Lyondell
Celestica/IBM (EMS)
Telekom Austria/Libro
GM/Saab
KKR/Bosch Telecom Private Networks
Solectron/Ericsson Switches
MAN/ERF
Deutsche Bank/Ciba
CVC/BTR Siebe Automotive Sealing Systems
ZF/Brembo/DFI
Unilever/Amora-Maille
Schroder Ventures European Fund/Takko Modemarkt
Emerson Electric/Ericsson Energy Systems
VattenfalL/HEW
CLT-UFA/Canal+/VOX
Singapore Airlines/Virgin Atlantic
Compagnie De Saint-Gobain/Meyer International
France Telecom/Global One
BT/ESAT
Volvo/Telia/Ericsson – Wireless Car
Shell/BASF/JV – Project Nicole
Citigroup/Schroders
Preussag/Hebel
12.1.2000
12.1.2000
14.1.2000
17.1.2000
18.1.2000
19.1.2000
19.1.2000
25.1.2000
26.1.2000
26.1.2000
2.2.2000
2.2.2000
2.2.2000
2.2.2000
3.2.2000
3.2.2000
4.2.2000
7.2.2000
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
58
77
49
321
65
44
144
164
44
258
61
93
98
112
73
49
46
1.3.2000
17.3.2000
22.2.2000
10.11.2000
7.3.2000
17.2.2000
24.5.2000
14.6.2000
17.2.2000
9.9.2000
3.3.2000
31.3.2000
6.4.2000
19.4.2000
14.3.2000
22.2.2000
19.2.2000
7.2.2000
7.2.2000
11.2.2000
18.2.2000
21.2.2000
21.2.2000
25.2.2000
28.2.2000
28.2.2000
29.2.2000
29.2.2000
29.2.2000
6.3.2000
6.3.2000
7.3.2000
8.3.2000
8.3.2000
15.3.2000
20.3.2000
21.3.2000
23.3.2000
23.3.2000
24.3.2000
27.3.2000
27.3.2000
29.3.2000
29.3.2000
29.3.2000
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
46
101
89
322
76
142
341
108
173
19.2.2000
8.4.2000
28.3.2000
11.11.2000
16.3.2000
20.5.2000
1.12.2000
14.4.2000
22.6.2000
73
14.3.2000
108
54
182
14.4.2000
21.2.2001
29.6.2000
54
173
145
134
21.2.2001
22.6.2000
23.5.2000
13.5.2000
42
43
341
270
142
303
142
8.2.2001
9.2.2001
1.12.2000
21.9.2000
20.5.2000
24.10.2000
20.5.2000
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 201
M.1835
M.1826
M.1880
M.1885
M.1793
M.1883
M.1832
M.1904
M.1874
M.1893
M.1910
M.1795
M.1871
M.1876
M.1886
M.1887
M.1814
M.1875
M.1812
M.1902
M.1911
M.1836
M.1907
M.1895
M.1909
M.1920
M.1935
M.1846
M.1892
M.1745
M.1937
M.1901
M.1891
M.1908
M.1919
M.1961
M.1878
M.1956
M.1780
M.1946
M.1960
M.1929
M.1930
M.1944
M.1948
M.1898
Monsanto/Pharmacia & Upjohn
KBC Bank/KBCPD/KBPDBV
Minnesota Mining and Manufacturing/Quante
Babcock Borsig/Va Technologie/Pipe-TEC
Voith/Siemens/JV
NEC/Mitsubishi
Ahold/ICA-Förbundet/Canica
Carrefour/Gruppo GS
Lafarge/Blue Circle
Butler Capital/CDC/Axa/Finauto/
Autodistribution/Finelist
MeritaNordbanken/Unidanmark
Vodafone Airtouch/Mannesmann
Arrow Electronics/Tekelec
Kohlberg Kravis & Roberts/Wassall/Zumtobel
CGU/Norwich Union
Credit Suisse First Boston/Gala Group
Bayer/Röhm/Makroform
Reuters/Equant – Project Proton
Telefonica/Terra/Amadeus
Telia/Commerzbank/FNH
Dow/BSL
Siemens/Bosch Telecom
Woco/Michelin
Ocean Group/Exel (NFC)
Alstom/ABB Alstom Power
Nabisco/United Biscuits
Rabobank/Gilde/Norit
Glaxo Wellcome/Smithkline Beecham
Sara Lee/Courtaulds
EADS
Skandia Life/Diligentia
Cap Gemini/Ernst & Young
BP Amoco/Castrol
Alcatel/Newbridge Networks
Alcoa/Cordant
NHS (San Paolo-IMI)/MWCR (Schroders)
Pfizer/Warner-Lambert
Ford/Autonova
LVMH/Prada/Fendi
Bellsouth/SBC/JV
Carrefour/Marinopoulos
Magneti Marelli/Seima
Ahlstrom/Andritz
HSBC/CCF
Techpack International/Valois
TUI Group/GTT Holding
KONK. RAP. 2000
30.3.2000
31.3.2000
31.3.2000
31.3.2000
3.4.2000
3.4.2000
6.4.2000
6.4.2000
7.4.2000
10.4.2000
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
143
348
255
23.5.2000
5.12.2000
6.9.2000
134
368
362
134
71
374
13.5.2000
21.12.2000
16.12.2000
13.5.2000
3.3.2001
28.12.2000
10.4.2000
12.4.2000
13.4.2000
13.4.2000
13.4.2000
13.4.2000
17.4.2000
17.4.2000
27.4.2000
27.4.2000
27.4.2000
28.4.2000
28.4.2000
3.5.2000
5.5.2000
5.5.2000
5.5.2000
8.5.2000
8.5.2000
11.5.2000
11.5.2000
17.5.2000
18.5.2000
19.5.2000
19.5.2000
19.5.2000
22.5.2000
24.5.2000
25.5.2000
26.5.2000
26.5.2000
29.5.2000
30.5.2000
30.5.2000
30.5.2000
31.5.2000
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
148
141
130
138
134
159
190
183
235
27.5.2000
19.5.2000
11.5.2000
17.5.2000
13.5.2000
8.6.2000
8.7.2000
30.6.2000
17.8.2000
138
17.5.2000
187
6.7.2000
303
24.10.2000
313
1.11.2000
164
307
266
262
301
169
289
14.6.2000
26.10.2000
16.9.2000
13.9.2000
21.10.2000
17.6.2000
12.10.2000
210
22.7.2000
169
202
183
17.6.2000
15.7.2000
30.6.2000
187
289
196
6.7.2000
12.10.2000
12.7.2000
202
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
M.1959
M.1968
M.1970
M.1989
M.1957
M.1858
M.1947
M.1950
M.1975
M.1916
M.1933
M.1938
M.1974
M.2003
M.2004
M.1900
M.1997
M.1859
M.1958
M.1966
M.1972
M.1978
M.1998
M.1932
M.1839
M.1877
M.2006
M.1996
M.1936
M.2024
M.1964
M.1925
M.1943
M.2027
M.1949
M.2026
M.2034
M.1939
M.1993
M.2012
M.2028
M.2002
M.2008
M.2025
M.1994
M.2037
Meritor/Arvin
Solectron/Nortel
Johnson&Johnson/Mercury Asset Management/Agora
Healthcare Services JV
Winterthur/Colonial
VIAG Interkom/Telenor Media
Thomson-CSF/RACAL (II)
ABN Amro Lease Holding/Dial Group
Toyoda Automatic Loom Works/BT Industries
Deutsche Bank/Eurobank/Lamda Development/JV
RTL Newmedia/Primus-Online
Citigroup/Flender
BT/Telfort
Compagnie De Saint-Gobain/Raab Karcher
Carlyle/Gruppo Riello
Investcorp/Chase Capital Investments/Gerresheimer Glas
Solvay/Plastic Omnium/JV
Schroders/Liberty International Pension
ENI/Galp
Bertelsmann/GBL/Pearson TV
Phillips/Chevron/JV
Granada/Compass
Telecom Italia/NEWS Television/Stream
Ford/Landrover
BASF/American Cyanamid (AHP)
Halbergerhütte/Bopp & Reuther/Muffenrohr
Boskalis/HBG
Enron/MG
SCA/Graninge/JV
Siemens Business Services/Lufthansa Systems/Synavion
Invensys/Baan
Planet Internet/Fortis Bank/Mine JV
Scottish & Newcastle/Groupe Danone
Telefonica/Endemol
Deutsche Bank/SAP/JV
Western Power Distribution (WPD)/Hyder
Clear Channel Communications/SFX Entertainment
Hagemeyer/WF Electrical
Rexam (PLM)/American National CAN
Rhodia/Raisio/JV
CGNU/Aseval
ABB/Bilfinger/MVV Energie/JV
Preussag/Thomson
AOM/Air Liberté/Air Littoral
GE Capital/BTPS/MEPC
Andersen Consulting/BT/JV
BNP Paribas/PHH
31.5.2000
31.5.2000
8.6.2000
C
C
C
169
236
237
17.6.2000
18.8.2000
19.8.2000
9.6.2000
14.6.2000
15.6.2000
15.6.2000
15.6.2000
15.6.2000
20.6.2000
20.6.2000
21.6.2000
22.6.2000
27.6.2000
27.6.2000
28.6.2000
28.6.2000
29.6.2000
29.6.2000
29.6.2000
29.6.2000
29.6.2000
29.6.2000
30.6.2000
4.7.2000
4.7.2000
4.7.2000
5.7.2000
6.7.2000
7.7.2000
10.7.2000
11.7.2000
11.7.2000
13.7.2000
14.7.2000
14.7.2000
17.7.2000
19.7.2000
20.7.2000
20.7.2000
25.7.2000
26.7.2000
27.7.2000
27.7.2000
28.7.2000
28.7.2000
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
198
13.7.2000
237
19.8.2000
238
256
257
255
319
322
354
31
236
22.8.2000
7.9.2000
8.9.2000
6.9.2000
8.11.2000
11.11.2000
9.12.2000
31.1.2001
18.8.2000
237
237
19.8.2000
19.8.2000
209
354
43
320
21.7.2000
9.12.2000
9.2.2001
9.11.2000
258
238
286
374
238
235
254
261
366
251
9.9.2000
22.8.2000
10.10.2000
28.12.2000
22.8.2000
17.8.2000
5.9.2000
12.9.2000
20.12.2000
1.9.2000
16
275
250
234
238
270
361
267
18.1.2001
27.9.2000
31.8.2000
15.8.2000
22.8.2000
21.9.2000
15.12.2000
19.9.2000
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 203
M.2046
M.1884
M.1954
M.1819
M.2062
M.1969
M.1979
M.2020
M.2023
M.2036
M.2047
M.2051
M.2053
M.1922
M.1926
M.2016
M.2029
M.2052
M.1952
M.2011
M.2056
M.2063
M.2078
M.2091
M.2044
M.2000
M.2035
M.2119
M.2021
M.2032
M.2086
M.1913
M.2059
M.2071
M.2093
M.2095
M.2057
M.2015
M.1951
M.1980
M.2075
M.2077
M.2120
M.1783
M.1987
M.2045
Valeo/Robert Bosch/JV
Mondi/Frantschach/Assidomän
ACS/Sonera Vivendi/XFERA
Rheinbraun/OMV/Cokowi (se ECSC.1320)
Rio Tinto/North
UTC/Honeywell/I2/MY Aircraft.com
CDC/Banco Urquijo/JV
Metsä-Serla/Modo
Brambles/Ermewa/JV
Valeo/Labinal
Bayerische Hypo- und
Vereinsbank/Ixos/Mannesmann/Memiq
Nordic Capital/Hiag/Nybron/Bauwerk
Telenor/Bell South/Sonofon
Siemens/Bosch/Atecs
Telefonica/Tyco/JV
France Télécom/Orange
Tate & Lyle/Amylum
Industri Kapital/Alfa-Laval Holding
RWE/Iberdrola/Tarragona Power JV
Delta Selections/Arla Foods Hellas
Sonera Systems/ICL Invia/Data-Info/JV
SEI/Mitsubishi Electric/JV
UBS Capital/Heiploeg Shellfish International
HSBC Private Equity Investments/BBA Friction Materials
Interbrew/Bass
WPP Group/Young & Rubicam
Doughty Hanson/Rank Hovis Mcdougall
E.On/AVS/Schmalbach-Lubeca
Snecma/Labinal
SCA Packaging/Metsä Corrugated
Deutsche Bank/Hamburgische Immobilien Handlung/DLI
Lufthansa/Menzies/LGS/JV
Siemens/Dematic/VDO/Sachs
Riva/Sam (se ECSC.1340)
Airtours/Frosch Touristik (FTI)
Sextant/Diehl
Randstad/VNU/JV
TotalFina/Saarberg/MMH
BT/Japan Telecom/Vodafone Airtouch/JV
Volvo/Renault V.I.
Newhouse/Jupiter/Scudder/M & G/JV
Clayton Dubilier & Rice/Italtel
Toyota Motor Corporation/Toyota GB
ZF Gotha/Graziano Trasmissioni/JV
BASF/Bayer/Hoechst/Dystar
Salzgitter/Mannesmannröhren-Werke (se ECSC.1336)
KONK. RAP. 2000
28.7.2000
31.7.2000
31.7.2000
1.8.2000
1.8.2000
4.8.2000
4.8.2000
4.8.2000
4.8.2000
4.8.2000
4.8.2000
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
4.8.2000
4.8.2000
11.8.2000
11.8.2000
11.8.2000
11.8.2000
11.8.2000
21.8.2000
21.8.2000
21.8.2000
21.8.2000
21.8.2000
21.8.2000
22.8.2000
24.8.2000
24.8.2000
24.8.2000
25.8.2000
25.8.2000
28.8.2000
29.8.2000
29.8.2000
29.8.2000
29.8.2000
29.8.2000
30.8.2000
31.8.2000
1.9.2000
1.9.2000
1.9.2000
1.9.2000
1.9.2000
4.9.2000
5.9.2000
5.9.2000
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
321
234
269
250
289
29
256
271
289
10.11.2000
15.8.2000
20.9.2000
31.8.2000
12.10.2000
30.1.2001
7.9.2000
22.9.2000
12.10.2000
295
6
255
261
250
369
265
330
322
303
18.10.2000
10.1.2001
6.9.2000
12.9.2000
31.8.2000
22.12.2000
15.9.2000
21.11.2000
11.11.2000
24.10.2000
289
293
266
42
289
289
12.10.2000
14.10.2000
16.9.2000
8.2.2001
12.10.2000
12.10.2000
127
369
27.4.2001
22.12.2000
324
290
368
330
274
301
322
352
286
42
376
15.11.2000
13.10.2000
21.12.2000
21.11.2000
26.9.2000
21.10.2000
11.11.2000
8.12.2000
10.10.2000
8.2.2001
29.12.2000
204
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
M.2099
M.2076
M.1982
M.2087
M.2113
M.2114
M.2122
M.1973
M.2104
M.2131
M.2069
M.2082
M.2110
M.2116
M.2118
M.2128
M.2130
M.2133
M.2136
M.2147
M.1990
M.2074
M.2084
M.2094
M.2115
M.2153
M.2107
M.2138
M.2039
M.2146
M.2096
M.2121
M.2127
M.2151
M.2158
M.2135
M.2162
M.2050
M.2101
M.2070
M.2072
M.2137
M.2061
M.2123
M.2134
Hutchison/Ntt DoCoMo/KPN Mobile/JV
Ifil/Alpitour
Telia/Oracle/Drutt
Feu Vert/Carrefour/Autocenter Delauto
Cinven/MCKechnie
Sanpaolo/Schroder/Omega/C.E.G./JV
BAT/Cap Gemini/Ciberion
Telecom Italia/Endesa/Union Fenosa
MIG/Carlyle/Eutectic and Castolin
BCP/Interamericain/Novabank/JV
Alstom/Fiat Ferroviaria
PSA/Vivendi/Wappi!
Deutsche Bank/SEI/JV
Flextronics/Italdata
Telenor/Procuritas/Isab/Newco
ABB Lummus/Engelhard/Equistar/Novolen
Belgacom/Teledanmark/T-Mobile International/
Ben Nederland Holding
Hicks/Bear Stearns/Johns Manville
Schroder Ventures/Memec
VNU/Hearst/Stratosfera
Unilever/Bestfoods
Tyco/Mallinckrodt
CSM/European Bakery Supplies Business (Unilever)
HT-Troplast/Kömmerling
Carrefour/GB
BHP/Mitsubishi/QCT
TXU Germany/Stadtwerke Kiel
SAP/Siemens/JV
HVB/Commerzbank/DB/Dresdner/JV
SHV/NPM Capital
Bayer/Deutsche Telekom/Infraserv/JV
Thyssen Krupp Werkstoffe/Röhm
Daimlerchrysler/Detroit Diesel Corporation
Atos/Origin
Credit Suisse Group/Donaldson, Lufkin & Jenrette
NCR/4FRONT
Mopla/Deutsche Bank/Trevira
Vivendi/Canal+/Seagram
General Mills/Pillsbury/Diageo
Tietoenator/EDB Business Partner/JV
Phillip Morris/Nabisco
SLDE/NTL/MSCP/Noos
Airbus
Banco Commercial Portugues/
Banco De Sabadell/Ibersecurities
Avnet/VEBA Electronics
5.9.2000
7.9.2000
11.9.2000
11.9.2000
11.9.2000
11.9.2000
11.9.2000
12.9.2000
12.9.2000
15.9.2000
18.9.2000
22.9.2000
25.9.2000
25.9.2000
25.9.2000
25.9.2000
25.9.2000
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
25.9.2000
25.9.2000
25.9.2000
28.9.2000
28.9.2000
28.9.2000
28.9.2000
28.9.2000
28.9.2000
29.9.2000
2.10.2000
4.10.2000
4.10.2000
6.10.2000
9.10.2000
9.10.2000
9.10.2000
9.10.2000
12.10.2000
12.10.2000
13.10.2000
13.10.2000
16.10.2000
16.10.2000
16.10.2000
18.10.2000
18.10.2000
18.10.2000
323
374
325
295
29
277
286
14.11.2000
28.12.2000
16.11.2000
18.10.2000
30.1.2001
29.9.2000
10.10.2000
29
30.1.2001
341
324
354
29
1.12.2000
15.11.2000
9.12.2000
30.1.2001
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
289
322
16
311
318
325
341
16
12.10.2000
11.11.2000
18.1.2001
31.10.2000
7.11.2000
16.11.2000
1.12.2000
18.1.2001
330
313
29
21.11.2000
1.11.2000
30.1.2001
368
368
348
348
21.12.2000
21.12.2000
5.12.2000
5.12.2000
311
71
30.10.2000
3.3.2001
351
29
357
7.12.2000
30.1.2001
13.12.2000
C
354
9.12.2000
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 205
M.2154
M.2161
M.2155
M.2173
M.2048
M.2102
M.2111
M.2145
M.2157
M.2165
M.2181
M.2179
M.2066
M.2140
M.2172
M.2148
M.2184
M.2191
M.2125
M.2167
M.2168
M.2186
M.2065
M.2144
M.2203
M.2194
M.1501
M.2109
M.2152
M.2215
M.1896
M.2183
M.2195
M.2209
M.2105
M.2124
M.2180
M.2202
M.2090
M.2204
M.2193
M.2196
M.2200
M.2206
M.2159
C3D/Rhone/GO-Ahead
Ahold/Superdiplo
France Télécom/Schmid/Mobilcom
Ergo/B.B.V. Italia
Alcatel/Thomson Multimedia/JV
Magneti Marelli/Magneti Marelli Automotive
Lighting Business JV
Alcoa/British Aluminium
Apollo Group/Shell Resin Business
Skanska/Kvaerner Construction
Gruner + Jahr/Publigroupe/G + J Medien
RWE/Thames Water
Compart/Falck (II)
Dana/Getrag
Bawag/PSK
Babcock Borsig/MG Technologies/SAP Markets/EC4EC
ABB/Avireal/JV
Kohlberg Kravis Roberts/Laporte
BT/Amadeus/JV
Hypo Vereinsbank/Bank Austria
Citigroup/Associates
Snecma/Hurel-Dubois
Preussag/Nouvelles Frontieres
Achmea/BCP/Eureko
Telefónica/Sonera/German UMTS JV
Minority Equity Investments/UBF
CCF-Loxxia/Credit Lyonnais-Slibail/JV
GKN Westland/Agusta/JV
Reuters/Verlagsgruppe Handelsblatt/Meteor
Scottish & Newcastle/JV/Centralcer
Techint/Stella/James Jones/Sirti JV
Fiat/Unicredito Banca Mobiliare/JV
Smiths Industries/TI Group
Cap Gemini/Vodafone/JV
EDF Group/Cottam Power Station
SJPC/SCP De Milo/De Milo
ISP/ESPN/Globosat – JV
Outokumpu/Avesta Sheffield (se även ECSC.1342)
Stinnes/HCI
Liverpool Victoria Friendly Society/AC Ventures/JV
Endesa/Telecom Italia/Union Fenosa/Auna
Alliance Unichem/Interpharm
Enron/Bergmann/Hutzler
Deutsche Bank/DBG/Varta
Ratos/Quality-Laboratories
Creditanstalt/Lufthansa Airplus Servicekarten/AUA
Beteiligungen/Airplus
KONK. RAP. 2000
20.10.2000
23.10.2000
24.10.2000
24.10.2000
26.10.2000
26.10.2000
C
C
C
C
C
C
27.10.2000
27.10.2000
27.10.2000
27.10.2000
27.10.2000
3.11.2000
7.11.2000
7.11.2000
7.11.2000
8.11.2000
13.11.2000
13.11.2000
14.11.2000
14.11.2000
14.11.2000
14.11.2000
17.11.2000
17.11.2000
17.11.2000
21.11.2000
22.11.2000
22.11.2000
22.11.2000
22.11.2000
27.11.2000
28.11.2000
29.11.2000
29.11.2000
30.11.2000
4.12.2000
4.12.2000
4.12.2000
6.12.2000
6.12.2000
7.12.2000
7.12.2000
7.12.2000
7.12.2000
8.12.2000
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
340
130
30.11.2000
1.5.2001
348
5.12.2000
348
5.12.2000
362
374
51
362
56
16.12.2000
28.12.2000
16.2.2001
16.12.2000
22.2.2001
369
22.12.2000
362
369
78
39
376
369
369
105
16.12.2000
22.12.2000
10.3.2001
7.2.2001
29.12.2000
22.12.2000
22.12.2000
5.4.2001
361
357
368
15.12.2000
13.12.2000
21.12.2000
21
24.1.2001
83
54
51
374
16
76
31
14.3.2001
21.2.2001
16.2.2001
28.12.2000
18.1.2001
8.3.2001
31.1.2001
206
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
M.2175
M.2198
M.2199
M.2217
M.2225
M.2236
M.1378
M.2188
M.2253
M.2210
M.2245
M.1863
M.2233
M.2092
M.2235
M.2238
M.2251
M.2156
M.2211
M.2224
M.2232
M.2241
M.2230
M.2213
M.2243
M.2250
JV.34
JV.35
JV.30
JV.36
JV.38
JV.32
JV.39
JV.37
JV.42
JV.44
JV.45
JV.40
JV.46
JV.47
JV.48
JV.50
JV.51
Dow Chemical/Gurit-Essex
EL.FI/Moulinex
Quantum/Maxtor
Celestica/NEC Technologies UK
Fortis/ASR
SHFCLP (La Poste)/Mayne Nickless Europe
Hoechst/Rhône-Poulenc
NEC/Schott Glas/NEC Schott JV
Edizione Holding/NHS/Comune Di Parma/AMPS
Georg Fischer/West LB/Krupp Werner & Pfleiderer
Metsä-Serla/Zanders
Vodafone/BT/Airtel JV
AGF/Zwolsche Algemeene
Repsol Quimica/Borealis/JV
Corus Group/Cogifer/JV (se ECSC.1347)
Solectron/Natsteel Electronics
AOL/Banco Santander/JV
REWE/Sair Group/LTU
Universal Studio Networks/De Facto 829 (NTL)/Studio
Channel Limited
Siemens/Demag Krauss-Maffei
Marinopoulos Abette/Sephora Holding/JV
Peugeot/Sommer Allibert
Sanmina/Siemens/Inboard Leiterplattentechnologie
Du Pont/Sabanci Holdings/JV
Stora Enso/Assi-Domän/JV
Du Pont/Air Products Chemicals/JV
8.12.2000
8.12.2000
8.12.2000
13.12.2000
13.12.2000
13.12.2000
14.12.2000
14.12.2000
14.12.2000
15.12.2000
15.12.2000
18.12.2000
18.12.2000
19.12.2000
19.12.2000
19.12.2000
19.12.2000
20.12.2000
20.12.2000
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
20.12.2000
20.12.2000
20.12.2000
21.12.2000
22.12.2000
22.12.2000
22.12.2000
BT/Autostrade/BLU
Beiselen/Bay WA/MG Chemag
BVI Television (Europe)/SPE Euromovies
Investments/Europe Movieco Partners
TXU Europe/EDF-London Investments
KPN/Bellsouth/E-Plus
Granaria/Ültje/Intersnack/May Holding
Bertelsmann/Planeta/NEB
B Sky B/Kirch Pay TV
Asahi Glass/Mitsubishi/F2 Chemicals
Hitachi/NEC – Dram/JV
Bertelsmann/Kooperativa Förbundet/BOL Nordic
Canal+/Lagardere/Canalsatellite
Blackstone/CDPQ/Kabel NRW
Canal+/Lagardere/Liberty Media/Multithématique
Vodafone/Vivendi/Canal Plus
Blackstone/CDPQ/Kabel BW
Bertelsmann/Mondadori/Bol Italia
31
68
31.1.2001
2.3.2001
54
368
21.2.2001
21.12.2000
54
27
42
29
27
21.2.2001
27.1.2001
8.2.2001
30.1.2001
8.2.2001
16
15
18.1.2001
17.1.2001
51
29
16.2.2001
30.1.2001
C
C
C
C
C
C
C
91
46
31
22.3.2001
13.2.2001
31.1.2001
49
15.2.2001
4.1.2000
1.2.2000
3.2.2000
C
C
C
342
5
7
30.11.1999
8.1.2000
11.1.2000
3.2.2000
18.2.2000
28.2.2000
28.2.2000
21.3.2000
21.3.2000
3.5.2000
12.5.2000
22.6.2000
19.6.2000
22.6.2000
20.7.2000
1.8.2000
1.9.2000
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
C
5
5
342
35
7
8.1.2000
8.1.2000
30.11.1999
8.2.2000
11.1.2000
22.3.2000
5.4.2000
14.4.2000
25.5.2000
20.4.2000
25.5.2000
15.6.2000
8.7.2000
12.8.2000
96
108
145
114
145
165
190
232
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 207
1.2 Beslut enligt artikel 8 i rådets förordning (EEG) nr 4064/8935
Ärende nr
Namn
Datum för beslut
Offentliggörande
M.1630
M.1641
M.1628
M.1663
M.1672
M.1636
M.1693
M.1671
M.1673
M.1741
M.1813
M.1882
M.1806
M.1879
M.1845
M.1940
M.2060
Air Liquide/BOC
Linde/AGA
Totalfina/Elf Aquitaine
Alcan/Alusuisse
Volvo/Scania
MMS/Dasa/Astrium
Alcoa/Reynolds
Dow Chemical/Union Carbide
VEBA/VIAG (se även ECSC.1321)
MCI Worldcom/Sprint
Industri Kapital (Nordkem)/Dyno
Pirelli/BICC
Astra Zeneca/Novartis
Boeing/Hughes
AOL/Time Warner
Framatome/Siemens/Cogema/JV
Bosch/Rexroth
18.1.2000
9.2.2000
9.2.2000
14.3.2000
15.3.2000
21.3.2000
3.5.2000
3.5.2000
13.6.2000
28.6.2000
12.7.2000
19.7.2000
26.7.2000
27.9.2000
11.10.2000
6.12.2000
13.12.2000
Ej offentliggjort
Webbplats ¥35∂
Webbplats ¥35∂
Webbplats ¥35∂
Webbplats ¥35∂
Webbplats ¥35∂
Webbplats ¥35∂
Webbplats ¥35∂
Webbplats ¥35∂
Ej offentliggjort
Webbplats ¥35∂
Webbplats ¥35∂
Ej offentliggjort
Webbplats ¥35∂
Webbplats ¥35∂
Ej offentliggjort
Webbplats ¥35∂
2. Beslut enligt artikel 66 i EKSG-fördraget
Ärende nr
Namn
Datum för beslut
ECSC.1319
ECSC.1322
ECSC.1325
ECSC.1328
ECSC.1321
ECSC.1331
ECSC.1320
ECSC.1340
ECSC.1336
ECSC.1329
ECSC.1341
ECSC.1342
ECSC.1344
VIAG (ASD)/Richardson Westgarth
Scholz/Loacker/Saarlandische Rohprodukte
EMR/MPRH
Salzgitter/HSP
VEBA/VIAG (se även M.1673)
Anglo American/Shell Coal
Rheinbraun/OMV/Cokowi (se även M.1819)
RIVA/SAM (se även M.2071)
Salzgitter/Mannesmannröhren-Werke (se även M.2045)
Corus/Wuppermann/JV
RAG/North Goonyella
Outokumpu/Avesta Sheffield (se även M.2180)
RAG/Sidarfin/BBCT
12.1.2000
4.2.2000
10.4.2000
27.4.2000
13.6.2000
20.7.2000
1.8.2000
29.8.2000
14.9.2000
2.10.2000
7.11.2000
4.12.2000
22.12.2000
¥35∂
(http://europa.eu.int/comm/competition/mergers/cases/).
KONK. RAP. 2000
208
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
E — Pressmeddelanden
1. Beslut enligt artiklarna 6 och 8 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89
1.1 Beslut enligt artikel 6.1 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89
Referens
Datum
Ämne
IP/00/5
IP/00/21
6.1.2000
12.1.2000
IP/00/28
IP/00/29
13.1.2000
13.1.2000
IP/00/32
13.1.2000
IP/00/39
18.1.2000
IP/00/63
20.1.2000
IP/00/74
26.1.2000
IP/00/80
27.1.2000
IP/00/81
27.1.2000
IP/00/92
1.2.2000
IP/00/105
3.2.2000
IP/00/106
3.2.2000
IP/00/109
IP/00/110
4.2.2000
4.2.2000
IP/00/114
5.2.2000
IP/00/118
7.2.2000
IP/00/126
8.2.2000
IP/00128
IP/00/129
8.2.2000
8.2.2000
IP/00/135
9.2.2000
IP/00/150
IP/00/172
14.2.2000
21.2.2000
Kommissionen godkänner Fortums övertagande av Elektrizitätswerk Wesertal
Kommissionen godkänner Banco Santander Central Hispanos (BSCH) förvärv av
två portugisiska banker som ingår i Champalimaudkoncernen
Kommissionen ger klartecken för Gehes förvärv av Herba
Kommissionen ger klartecken för Generalis förvärv av INA förutsatt att vissa
åtaganden fullgörs
Kommissionen hänskjuter koncentrationsärendet Anglo American/Tarmac till de
brittiska konkurrensmyndigheterna
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Ahlström och
CapMan packaging
Kommissionen ger klartecken för samgåendet mellan ubåtstillverkarna
Howaldtswerke-Deutsche Werft (Tyskland) och Kockums (Sverige)
Carrefour/Promodes: kommissionen hänskjuter analysen av lokala områden till de
franska och spanska myndigheterna och godkänner resten av transaktionen om
vissa åtaganden fullgörs
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Freudenberg
och Phoenix
Kommissionen godkänner BellSouths förvärv av Vodafone Airtouchs andel
i E-Plus
Kommissionen fastställer att BellSouths förvärv av VR Telecommunications andel
i E-Plus faller utanför gemenskapsbestämmelserna
Kommissionen godkänner ett gemensamt företag mellan General Electric Company
(Förenta staterna) och Thomson-CSF (Frankrike) på området för
flygsimuleringsutbildning
Kommissionen godkänner upplösningen av BP:s och Mobils gemensamma företag
för produktion och återförsäljning av bränsle och smörjmedel; upplösningen var ett
villkor för beslutet om att godkänna fusionen Exxon/Mobil
Kommissionen ger klartecken för Finalrealms förvärv av United Biscuits
Kommissionen ger klartecken för förvärv som genomförs av Suzuki Motor
Corporation
Kommissionen inleder en fördjupad undersökning av fusionen mellan VEBA och
VIAG
Kommissionen ger klartecken för fusionen mellan de svenska försvarsföretagen
Saab och Celsius
Kommissionen ger klartecken för Electrabels (Belgien) förvärv av den
nederländska elproducenten EPON
Kommissionen godkänner Air Express Internationals förvärv av Deutsche Post AG
Kommissionen ger klartecken för fusionen mellan Hellenic Bottling Company och
Coca-Cola Beverages plc, förutsatt att vissa åtaganden fullgörs
Kommissionen godkänner att TotalFina tar kontroll över Elf Aquitaine förutsatt att
omfattande ändringar görs i den ursprungligen anmälda planen
Kommissionen godkänner ett gemensamt företag inom pappersindustrin
Kommissionen godkänner Volkswagen AG:s förvärv av Europcar International S.A.
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 209
IP/00/174
21.2.2000
IP/00/177
22.2.2000
IP/00/188
25.2.2000
IP/00/194
28.2.2000
IP/00/197
IP/00/200
28.2.2000
29.2.2000
IP/00/205
1.3.2000
IP/00/212
1.3.2000
IP/00/214
1.3.2000
IP/00/241
9.3.2000
IP/00/258
14.3.2000
IP/00/267
16.3.2000
IP/00/275
21.3.2000
IP/00/279
IP/00/281
21.3.2000
21.3.2000
IP/00/282
21.3.2000
IP/00/287
22.3.2000
IP/00/293
24.3.2000
IP/00/302
IP/00/308
28.3.2000
30.3.2000
IP/00/313
30.3.2000
IP/00/315
30.3.2000
IP/00/323
IP/00/324
3.4.2000
3.4.2000
IP/00/325
IP/00/327
3.4.2000
4.4.2000
IP/00/328
4.4.2000
IP/00/342
7.4.2000
KONK. RAP. 2000
Kommissionen inleder en fullständig undersökning av fusionen MCI
WorldCom/Sprint
Kommissionen ger klartecken för Bayer AG:s förvärv av Lyondell Chemical
Companys polyeterpolyolverksamhet
Kommissionen inleder en fördjupad undersökning av Industri Kapitals förvärv av
Dyno ASA på kemikaliemarknaden
Kommissionen ger klartecken för Celesticas förvärv av IBM:s kontraktstillverkning
av elektronik i Italien och Förenta staterna
Kommissionen godkänner Telekom Austrias deltagande i Libro
Kommissionen godkänner att Bertelsmann och Planeta bildar det gemenamma
företaget Nuevas Ediciones de Bolsillo (NEB)
Kommissionen ger klartecken för Solectrons förvärv av Ericssons verksamhet inom
tillverkning av telefonväxelutrustning i Sverige och Frankrike
Kommissionen ger klartecken för KKR-koncernens förvärv av Bosch Telekom
Private Networks
Kommissionen godkänner MAN Nutzfahrzeuge AG:s (Tyskland) förvärv av ERF
(Holdings) plc (Förenade kungariket)
Kommissionen ger klartecken för Unilever Frances förvärv av Amora-Maille
förutsatt att vissa åtaganden fullgörs
Alcan avstår från sina planer på att förvärva Pechiney för att undvika möjligheten
att kommissionen fattar ett beslut om att förbjuda koncentrationen
Kommissionen ger klartecken för Emerson Electrics förvärv av Ericsson Energy
Systems
Kommissionen godkänner Vattenfalls och Freie und Hansestadt Hamburgs förvärv
av den gemensamma kontrollen över HEW
Kommissionen godkänner BskyB:s deltagande i KirchPayTV
Kommisssionen inleder en fördjupad undersökning av sammanslagningen av
Novartis och AstraZenecas verksamhet på området för växtskyddsmedel
Kommissionen ger klartecken för CLT-UFA:s förvärv av News andel i den tyska
tv-kanalen VOX
Kommissionen inleder en fördjupad undersökning av koncentrationen
Microsoft/Liberty Media/Telewest
Kommissionen godkänner Compagnie de Saint-Gobains övertagande av Meyer
International plc
Kommissionen godkänner BT:s förvärv av ESAT
Kommissionen ger klartecken för Citigroups (Förenta staterna) förvärv av en del av
Schroders (Förenade kungariket)
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Shell och BASF
förutsatt att vissa åtaganden fullgörs
Kommissionen ger klartecken för fusionen mellan Monsanto (Förenta staterna) och
Pharmacia & Upjohn (Förenta staterna) på vissa villkor
Kommissionen godkänner ett samgående inom sektorn för finansiella tjänster
Kommissionen ger klartecken för 3M:s förvärv av Quantes
telekomponentsverksamhet
Kommissionen godkänner ett gemensamt företag mellan Preussag och VA Technologie
Kommissionen godkänner att NEC och Mitsubishi bildar ett gemensamt företag på
området för bildskärmar till persondatorer
Kommissionen godkänner ett gemensamt företag mellan Voith och Siemens på
vattenkraftsområdet
Kommissionen godkänner Carrefours förvärv av kontrollen över den italienska
återförsäljaren Gruppo GS
210
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
IP/00/343
7.4.2000
IP/00/346
IP/00/352
10.4.2000
11.4.2000
IP/00/373
12.4.2000
IP/00/385
IP/00/386
14.4.2000
14.4.2000
IP/00/390
14.4.2000
IP/00/394
18.4.2000
IP/00/395
18.4.2000
IP/00/396
IP/00/415
18.4.2000
28.4.2000
IP/00/416
28.4.2000
IP/00/417
28.4.2000
IP/00/420
2.5.2000
IP/00/438
4.5.2000
IP/00/439
4.5.2000
IP/00/446
IP/00/451
IP/00/452
8.5.2000
8.5.2000
10.5.2000
IP/00/453
10.5.2000
IP/00/473
IP/00/478
12.5.2000
15.5.2000
IP/00/492
18.5.2000
IP/00/494
IP/00/496
IP/00/499
19.5.2000
19.5.2000
22.5.2000
IP/00/500
IP/00/509
22.5.2000
23.5.2000
IP/00/528
IP/00/535
25.5.2000
26.5.2000
Kommissionen godkänner ett gemensamt företag mellan Ahold, ICA-Förbundet
och Canica
Kommissionen godkänner Lafarges förvärv av Blue Circle
Kommissionen ger klartecken för fusionen mellan MeritaNordbanken och
UniDanmark
Kommissionen ger klartecken för fusionen mellan Vodafone Airtouch och
Mannesmann AG på vissa villkor
Kommissionen ger klartecken för fusionen mellan CGU och Norwich Union
Kommissionen ger klartecken för Arrow Electronics, Inc.:s förvärv av kontrollen
över Tekelec Europe, S.A.
Kommissionen meddelar VEBA och VIAG sina invändningar mot det föreslagna
samgåendet
Kommissionen inleder en fördjupad undersökning av Pirellis planerade
övertagande av BICC
Kommissionen godkänner ett gemensamt företag mellan Bayer och Röhm inom
branschen för polykarbonatskivor
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Reuters och Equant
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Telefónicas
TERRA och Amadeus för försäljning av resor på Internet
Kommissionen ger klartecken för Telias och Commerzbanks förvärv av den
gemensamma kontrollen över investmentbolagen FNH och TCI
Kommissionen ger klartecken för Dow Chemicals förvärv av kontrollen
över tyska BSL
Kommissionen godkänner Siemens AG:s övertagande av Robert Bosch GmbH:s
mobiltelefonverksamhet
Kommissionen ger klartecken för samgåendet mellan Ocean och Exel inom sektorn
för logistiktjänster
Kommissionen godkänner bildandet av ett gemensamt företag mellan Hitachi och
NEC för tillverkning av DRAM-minnen
Kommissionen ger klartecken för Nabiscos förvärv av United Biscuits
Kommissionen godkänner Preussags förvärv av Hebel
Kommissionen godkänner på vissa villkor fusionen mellan Glaxo Wellcome och
SmithKline Beecham
Kommissionen ger klartecken för Sara Lees köp av Courtaulds Textiles förutsatt att
varumärket Well säljs
Kommissionen ger klartecken för Skandia Life Insurances förvärv av Diligentia
Kommissionen godkänner att Bertelsmann köper andelar i den nordiska
Internetbokhandeln Bokus
Kommissionen godkänner Cap Geminis köp av Ernst & Youngs globala konsultoch IT-verksamhet
Kommissionen ger klartecken för BP Amocos övertagande av Burmah Castrol
Europeiska kommissionen ger klartecken för Alcoas köp av Cordant Technologies
Kommissionen godkänner SanPaolo IMI:s och Schroders Groups övertagande av
MWCR
Kommissionen ger klartecken för Alcatels övertagande av Newbridge Networks
Kommissionen godkänner fusionen mellan Pfizer och Warner-Lambert förutsatt att
vissa åtaganden uppfylls
Kommissionen ger klartecken för Fords övertagande av kontrollen över Autonova
Kommissionen godkänner LVMH:s och Pradas gemensamma övertagande av
kontrollen över Fendi
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 211
IP/00/539
29.5.2000
IP/00/542
29.5.2000
IP/00/543
29.5.2000
IP/00/548
IP/00/559
30.5.2000
31.5.2000
IP/00/560
31.5.2000
IP/00/561
31.5.2000
IP/00/568
IP/00/570
31.5.2000
31.5.2000
IP/00/574
IP/00/594
5.6.2000
9.6.2000
IP/00/603
IP/00/617
IP/00/618
13.6.2000
14.6.2000
15.6.2000
IP/00/622
15.6.2000
IP/00/627
16.6.2000
IP/00/628
IP/00/629
16.6.2000
16.6.2000
IP/00/630
16.6.2000
IP/00/634
IP/00/642
19.6.2000
21.6.2000
IP/00/644
IP/00/650
21.6.2000
22.6.2000
IP/00/654
IP/00/655
23.6.2000
23.6.2000
IP/00/666
28.6.2000
IP/00/667
28.6.2000
IP/00/680
IP/00/681
29.6.2000
29.6.2000
IP/00/690
30.6.2000
IP/00/691
30.6.2000
KONK. RAP. 2000
Kommissionen inleder en fullständig undersökning av Boeings förvärv av Hughes
Electronics satellitverksamhet
Kommissionen godkänner ett amerikanskt gemensamt företag mellan BellSouth
och SBC Communications
Kommissionen godkänner att Carrefour och Marinopoulos bildar ett gemensamt
företag i Grekland
Kommissionen ger klartecken för Magneti Marellis övertagande av Seima
Kommissionen godkänner ett gemensamt företag mellan Ahlström Machinery och
Andritz på området för utrustning till cellulosa- och pappersindustrin
Kommissionen ger klartecken för HSBC Holdings övertagande av den franska
banken CCF
Kommissionen godkänner bildandet av ett gemensamt företag mellan Techpack
International och Aptar/Valois inom förpackningsbranschen
Kommissionen godkänner TUI:s övertagande av reserarrangören GTT
Kommissionen ger klartecken för avknoppningen av Nortel Networks
tillverkningsanläggningar till Solectron
Kommissionen godkänner fusionen mellan Arvin och Meritor
Kommissionen ger klartecken för Johnson & Johnsons gemensamma företag med
Mercury Asset Management
Kommissionen ger klartecken för Winterthur Lifes övertagande av Colonial
Kommissionen inleder en fördjupad undersökning av fusionen Time Warner/EMI
Kommissionen inleder en fördjupad undersökning av Swissairs förvärv av en andel
i det portugisiska flygbolaget Portugália
Kommissionen godkänner Telenor Medias och Viag Interkoms gemensamma
företag i telefonkatalogbranschen
Kommissionen ger klartecken för bildandet av ett gemensamt företag inom
mäklarbranschen i Grekland
Kommissionen ger klartecken för Thomson-CSF:s förvärv av Racal
Kommissionen godkänner att ABN:s dotterbolag för fordonsleasing övertar Dial
Group
Kommissionen ger klartecken för Toyoda Automatic Loom Works förvärv av
svenska BT Industries
Kommissionen inleder en fördjupad undersökning av fusionen AOL/Time Warner
Kommissionen ger klartecken för CVC:s övertagande av Babcocks enhet för
elöverföringsutrustning
Kommissionen godkänner RTL Newmedias förvärv av en andel i PrimusPower
Kommissionen har godkänt att British Telecommunications plc (BT) förvärvar
kontrollen över det nederländska företaget Telfort Holding N.V (”Telfort”)
Kommissionen godkänner Saint-Gobains övertagande av Raab Karcher
Kommissionen ger klartecken för fusionen mellan Canal+, Lagardère och Liberty
Media
Kommissionen ger klartecken för Carlyle Europe Partners förvärv av en andel
i Gruppo Riello, ett företag som tillverkar uppvärmningsanordningar
Kommissionen godkänner försäljningen av Viags enhet för glasförpackningar
och rör
Kommissionen ger klartecken för Schroders köp av Liberty International Pensions
Kommissionen ger klartecken för Solvays och Plastic Omniums gemensamma
företag
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Phillips och
Chevron
Kommissionen ger klartecken för Bertelsmanns och GBL:s övertagande av Pearson TV
212
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
IP/00/692
30.6.2000
IP/00/693
IP/00/694
IP/00/695
30.6.2000
30.6.2000
30.6.2000
IP/00/697
3.7.2000
IP/00/698
3.7.2000
IP/00/710
5.7.2000
IP/00/711
5.7.2000
IP/00/712
5.7.2000
IP/00/724
6.7.2000
IP/00/730
IP/00/733
7.7.2000
7.7.2000
IP/00/734
10.7.2000
IP/00/743
11.7.2000
IP/00/754
12.7.2000
IP/00/755
IP/00/783
12.7.2000
14.7.2000
IP/00/788
IP/00/790
14.7.2000
17.7.2000
IP/00/795
IP/00/814
18.7.2000
20.7.2000
IP/00/823
24.7.2000
IP/00/824
IP/00/843
24.7.2000
26.7.2000
IP/00/864
IP/00/883
27.7.2000
28.7.2000
IP/00/884
28.7.2000
IP/00/893
31.7.2000
IP/00/894
31.7.2000
Kommissionen ger klartecken för ENI:s förvärv av en andel i det portugisiska oljeoch gasföretaget GALP
Kommissionen ger klartecken för Fords köp av Land Rover
Kommissionen ger klartecken för samgåendet mellan Granada och Compass Group
Kommissionen ger klartecken för Telecom Italias och News Televisions
gemensamma kontroll över Stream
Kommissionen ger klartecken för BASF:s förvärv av American Cyanamid
på vissa villkor
Kommissionen inleder en fördjupad undersökning av Industri Kapitals förvärv
av Perstorp
Kommissionen ger klartecken för fusionen mellan de nederländska
muddringsföretagen Boskalis Westminster och Hollandse Beton Groep
Kommissionen ger klartecken för Enrons köpanbud på MG, som är verksamt inom
handeln med metaller
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Saint Gobain och
IWKA inom den tyska byggsektorn
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Svenska Cellulosa
och Graninge
Kommissionen godkänner att Siemens och Lufthansa bildar Synavion
Microsoft avstår från den gemensamma kontrollen över Telewest eftersom
kommissionen motsätter sig affären
Kommissionen ger klartecken för Invensys köp av det nederländska
programvaruföretaget Baan
Kommissionen ger klartecken för ett belgiskt gemensamt företag mellan Planet
Internet och Fortis Bank
Kommissionen ger klartecken för Scottish & Newcastles övertagande av Danones
verksamhet inom ölbranschen
Kommissionen ger klartecken för Telefónicas köp av Endemol
Kommissionen godkänner ett gemensamt företag mellan Deutsche Bank och SAP
inom e-handeln
Kommissionen ger klartecken för Western Power Distributions förvärv av Hyder
Kommissionen ger klartecken för Clear Channel Communications förvärv
av SFX Entertainments
Kommissionen ger klartecken för WF Electricals förvärv av Hagemeyer
Kommissionen godkänner fusionen mellan Rexam och American National Can,
två företag som tillverkar öl- och läskedrycksburkar, förutsatt att vissa åtaganden
fullgörs
Kommissionen ger klartecken för CGNU:s förvärv av Aseguradora Valenciana
inom försäkringssektorn
Kommissionen godkänner ett gemensamt företag mellan Rhodia och Raisio
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan ABB, Bilfinger och
MVV Energie
Kommissionen ger klartecken för Preussags förvärv av Thomson travel
Kommissionen godkänner förvärvet av den gemensamma kontrollen över det
brittiska fastighetsbolaget MEPC
Kommissionen ger klartecken för AOM:s köp av Air Liberté och TAT European
Airlines
Kommissionen godkänner två asiatiska gemensamma företag mellan Valeo och
Robert Bosch GmbH
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Andersen
Consulting och British Telecommunications
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 213
IP/00/895
IP/00/900
31.7.2000
1.8.2000
IP/00/901
1.8.2000
IP/00/903
2.8.2000
IP/00/904
IP/00/909
2.8.2000
7.8.2000
IP/00/910
IP/00/911
7.8.2000
7.8.2000
IP/00/912
7.8.2000
IP/00/913
IP/00/914
7.8.2000
7.8.2000
IP/00/915
7.8.2000
IP/00/916
7.8.2000
IP/00/926
14.8.2000
IP/00/927
14.8.2000
IP/00/928
IP/00/929
IP/00/930
14.8.2000
14.8.2000
14.8.2000
IP/00/931
14.8.2000
IP/00/934
IP/00/935
22.8.2000
22.8.2000
IP/00/936
22.8.200
IP/00/937
22.8.2000
IP/00/938
22.8.2000
IP/00/939
22.8.2000
IP/00/940
23.8.2000
IP/00/943
IP/00/944
25.8.2000
25.8.2000
IP/00/945
25.8.2000
IP/00/947
28.8.2000
KONK. RAP. 2000
Kommissionen godkänner BNP-Paribas förvärv av PHH Europe Companies
Kommissionen godkänner Mondi/Frantschachs förvärv av Assidomäns företag
inom pappers- och förpackningsbranschen
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag inom
mobiltelefonibranschen i Spanien
Kommissionen ger klartecken för OMV:s och Rheinbrauns förvärv av den
gemensamma kontrollen över COKOWI
Kommissionen ger klartecken för Rio Tintos köpanbud på North (Australien)
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Brambles och
Ermewa på området för containerleasing
Kommissionen godkänner Valeos köp av Labinals bilkomponentverksamhet
Kommissionen godkänner att HypoVereinsbank, IXOS Software och Mannesmann
bildar memIQ
Kommissionen ger klartecken för MyAircraft.com, ett B2B-företag inom rymd- och
flygsektorn
Kommissionen godkänner Metsä-Serlas förvärv av Modo Paper
Kommissionen ger klartecken för Telenors förvärv av den gemensamma kontrollen
över danska Sonofon
Kommissionen ger klartecken för det gemensamma köpet av den svenska
respektive schweiziska golvmaterialtillverkaren Nybron och Bauwerk Parkett
Kommissionen godkänner ett gemensamt företag mellan Caisse des Dépôts et
Consignations och spanska Banco Urquijo
Kommissionen inleder en fördjupad undersökning av det gemensamma företaget
mellan Framatome, Siemens och Cogema
Kommissionen godkänner att Tate & Lyle förvärvar kontrollen över Amylum UK
och Amylum Europe
Kommissionen godkänner Industri Kapital Groups förvärv av Alfa Laval Holding
Kommissionen godkänner Telefónicas gemensamma företag med Tyco
Kommissionen ger klartecken för France Telecoms förvärv av Orange på det
villkoret att affärsverksamhet i Belgien säljs
Kommissionen godkänner Siemens och Boschs gemensamma förvärv av
Mannesmanns dotterbolag Demag
Kommissionen godkänner ett gemensamt företag mellan RWE och Iberdrola
Kommissionen godkänner UBS Capital B.V.:s övertagande av Heiploeg Shellfish
International B.V.
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Sonera Systems
och ICL Invia
Kommissionen godkänner ett gemensamt företag mellan Arla Foods Hellas
och Delta
Kommissionen ger klartecken för HSBC:s förvärv av kontrollen över en del av
BBA Friction, som hör till BBA Group, plc.
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Sei och Mitsubishi
Electric Europe för tillhandahållande av tjänster för anläggningsförvaltning i Italien
Kommissionen hänskjuter koncentrationsärendet Interbrew/Bass till de brittiska
konkurrensmyndigheterna
Kommissionen ger klartecken för WPP:s förvärv av Young & Rubicam
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan E.ON och Allianz
Capital Partner
Kommissionen ger klartecken för Doughty Hanson & Co Limiteds förvärv av
Ranks Hovis McDougall Group
Kommissionen godkänner Snecmas förvärv av Labinal
214
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
IP/00/948
28.8.2000
IP/00/951
IP/00/952
30.8.2000
30.8.2000
IP/00/953
30.8.2000
IP/00/954
IP/00/955
30.8.2000
30.8.2000
IP/00/957
31.8.2000
IP/00/960
1.9.2000
IP/00/962
4.9.2000
IP/00/967
IP/00/968
5.9.2000
5.9.2000
IP/00/969
IP/00/970
5.9.2000
5.9.2000
IP/00/972
5.9.2000
IP/00/979
IP/00/980
6.9.2000
6.8.2000
IP/00/989
12.9.2000
IP/00/990
IP/00/991
12.9.2000
12.9.2000
IP/00/992
12.9.2000
IP/00/993
12.9.2000
IP/00/1000
13.9.2000
IP/00/1001
13.9.2000
IP/00/1002
13.9.2000
IP/00/1013
15.9.2000
IP/00/1017
18.9.2000
IP/00/1020
IP/00/1036
IP/00/1049
19.9.2000
21.9.2000
25.9.2000
Kommissionen godkänner SCA Packagings förvärv av Metsä Corrugated,
på vissa villkor
Kommissionen godkänner Airtours plc.:s övertagande av Frosch Touristik (FTI)
Kommissionen ger klartecken för Menzies (Förenade kungariket) förvärv av den
gemensamma kontrollen över Lufthansa Ground Services (Förenade kungariket)
Kommissionen godkänner att Riva (Italien förvärvar Société des Aciers d’Armature
pour le Béton (Frankrike)
Kommissionen godkänner ett gemensamt företag mellan Sextant och Diehl
Kommissionen godkänner på vissa villkor att Siemens tar kontrollen över
Mannesmanns dotterbolag Dematic, VDO och Sachs. Boschs förvärv av Rexroth
håller fortfarande på att undersökas
Kommissionen godkänner det gemensamma företaget NewMonday.com mellan
Randstad och VNU (två nederländska företag)
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Totalfina och
Saarberg
Kommissionen ger klartecken för Volvos förvärv av Renaults lastbilsverksamhet
förutsatt att vissa omfattande åtaganden fullgörs
Kommissionen godkänner fusionen mellan ZF Gotha och Graziano Trassmissioni
Kommissionen ger klartecken för bildandet av ett gemensamt företag mellan BT,
Japan Telecom och Vodafone i Japan
Kommissionen ger klartecken för Clayton Dubilier & Rices förvärv av Italtel
Kommissionen godkänner att Bertelsmann AG och Mondadori S.p.A bildar det
gemensamma företaget BOL Italia
Kommissionen godkänner att Toyota Motor Corporation köper sin brittiska
återförsäljare Toyota (GB) plc
Kommissionen godkänner att BASF förvärvar en andel i DyStar
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt mobiltelefoniföretag i Förenade
kungariket mellan Hutchison, NTT DoCoMo och KPN Mobile
Kommissionen godkänner franska Feu Verts förvärv av en andel i det spanska
bilreparationsföretaget Autocenter Delauto
Kommissionen godkänner Cinvens förvärv av McKechnie
Kommissionen ger klartecken för det svenska gemensamma företaget Drutt mellan
svenska Telia och amerikanska Oracle
Kommissionen godkänner att British American Ventures och Cap Gemini Ernst &
Young bildar det gemensamma företaget Ciberion
Kommissionen ger klartecken för Sanpaolo IMI:s och MWCR Lux övertagande av
två italienska tillverkare
Kommissionen godkänner Ifils förvärv av kontrollen över den italienska
researrangören Alpitur
Kommissionen ger klartecken för Unión Fenosas förvärv av en andel i spanska
Cable i Televisió de Catalunya (Menta)
Kommissionen godkänner att Messer Industrie och Carlyle Europe Partners
tillsammans köper Eutectic
Kommissionen ger klartecken för Salzgitters köp av stålrörstillverkaren
Mannesmannröhren-Werke
Kommissionen ger klartecken för det gemensamma företaget NovaBank mellan
Banco Comercial Portugues och Interamerican
Kommissionen ger klartecken för Alstoms övertagande av Fiat Ferroviaria
Kommissionen inleder en fördjupad undersökning av Metsos förvärv av Svedala
Kommissionen godkänner köpet av BASF:s verksamhet inom Novolenpolypropylenteknik
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 215
IP/00/1050
25.9.2000
IP/00/1051
21.9.2000
IP/00/1052
IP/00/1053
25.9.2000
25.9.2000
IP/00/1054
IP/00/1055
25.9.2000
25.9.2000
IP/00/1056
25.9.2000
IP/00/1058
IP/00/1063
25.9.2000
27.9.2000
IP/00/1076
29.9.2000
IP/00/1085
29.9.2000
IP/00/1086
IP/00/1087
29.9.2000
29.9.2000
IP/00/1088
29.9.2000
IP/00/1091
IP/00/1099
2.10.2000
3.10.2000
IP/00/1102
3.10.2000
IP/00/1122
IP/00/1131
5.10.2000
9.10.2000
IP/00/1136
9.10.2000
IP/00/1139
IP/00/1162
10.10.2000
16.10.2000
IP/00/1163
IP/00/1169
IP/00/1170
16.10.2000
17.10.2000
17.10.2000
IP/00/1186
IP/00/1188
18.10.2000
19.10.2000
IP/00/1195
23.10.2000
IP/00/1206
IP/00/1222
24.10.2000
27.10.2000
IP/00/1223
27.10.2000
KONK. RAP. 2000
Kommissionen ger klartecken för det nederländska gemensamma
mobiltelefoniföretaget mellan Belgacom, Tele Danmark och T-Mobile
Kommissionen ger klartecken för Deutsche Banks och Enels förvärv av den
gemensamma kontrollen över Rio Nuovo
Kommissionen godkänner Flextronics förvärv av Italdatas hårdvaruverksamhet
Kommissionen ger klartecken för förvärvet av den gemensamma kontrollen över
Johns Manville
Kommissionen godkänner Schroder Ventures förvärv av Vebas Memec
Kommissionen ger klartecken för Telenors och Procuritas Capital Partners förvärv
av den gemensamma kontrollen över Bravida
Kommissionen godkänner VNU:s och Hearsts förvärv av den gemensamma
kontrollen över den tjeckiska förläggaren Stratosfera
Kommissionen godkänner ett gemensamt företag mellan PSA och Vivendi
Kommissionen inleder en fördjupad undersökning av SCA Mölnlyckes planerade
förvärv av Metsä Tissue
Kommissionen ger klartecken till Unilevers förvärv av Bestfoods på det villkoret att
omfattande avyttringar genomförs
Kommissionen godkänner att RAG:s dotterbolag HT Troplast övertar Kömmerlings
plastverksamhet
Kommissionen ger klartecken för Tycos förvärv av Mallinckrodt
Kommissionen godkänner det nederländska företaget CSM nv:s köp av Unilevers
enhet European Bakery Supplies
Kommissionen tillåter att Carrefour förvärvar kontrollen över den belgiska
snabbköpskedjan GB
Kommissionen godkänner TXU Germanys förvärv av Stadtwerke Kiel
Kommissionen inleder en fördjupad undersökning av EDF:s och OEW:s
gemensamma kontroll över EnBW
Kommissionen godkänner SAP:s och Siemens gemensamma företag inom
e-handeln
EMI och Time Warner tar tillbaka sin anmälan till kommissionen
Kommissionen godkänner bildandet av ett gemensamt företag mellan Bayer,
Deutsche Telekom och Infraserv Höchst inom elektronisk handel
Kommissionen ger klartecken för Credit Suisses förvärv av Donaldson, Lufkin &
Jenrette (DLJ)
Kommissionen godkänner DaimlerChryslers förvärv av Detroit Diesel
Kommissionen godkänner samgåendet mellan Vivendi, Canal+ och Seagram på
vissa villkor
Kommissionen ger klartecken för General Mills köp av Pillsbury från Diageo
Kommissionen godkänner Philip Morris förvärv av Nabisco
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt kabel-tv-företag mellan SuezLyonnaise, NTL och Morgan Stanley Dean Witter
Kommissionen ger klartecken för bildandet av Airbus Integrated Company
Kommissionen ger klartecken för Avnets köp av Vebas europeiska
eldistributionsverksamhet
Kommissionen hänskjuter en del av det ärende som gäller C3D:s anbud på GoAhead till de brittiska konkurrrensmyndigheterna och godkänner resten
Kommissionen ger klartecken för Aholds förvärv av Superdiplo
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Alcatel och
Thomson Multimédia
Kommissionen ger klartecken för Magneti Marellis förvärv av kontrollen över sitt
gemensamma företag med Bosch
216
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
IP/00/1231
IP/00/1259
27.10.2000
6.11.2000
IP/00/1265
IP/00/1266
8.11.2000
8.11.2000
IP/00/1267
IP/00/1307
IP/00/1308
IP/00/1309
IP/00/1317
8.11.2000
15.11.2000
15.11.2000
15.11.2000
16.11.2000
IP/00/1338
22.11.2000
IP/00/1349
23.11.2000
IP/00/1350
23.11.2000
IP/00/1373
IP/00/1383
29.11.2000
30.11.2000
IP/00/1384
IP/00/1406
30.11.2000
5.12.2000
IP/00/1407
IP/00/1420
5.12.2000
6.12.2000
IP/00/1425
8.12.2000
IP/00/1426
IP/00/1427
8.12.2000
8.12.2000
IP/00/1428
8.12.2000
IP/00/1432
8.12.2000
IP/00/1433
8.12.2000
IP/00/1434
IP/00/1435
8.12.2000
8.12.2000
IP/00/1445
12.12.2000
IP/00/1462
14.12.2000
IP/00/1479
18.12.2000
IP/00/1480
IP/00/1486
18.12.2000
18.12.2000
Kommissionen godkänner Alcoas köp av British Aluminium
Kommissionen ger klartecken för Comparts förvärv av kontrollen över Falck och
dotterbolaget Sondel
Kommissionen godkänner Dana Corps deltagande i Getrag Getriebe- und Zahnradfabrik
Kommissionen godkänner ett gemensamt företag mellan Babcock Borsig, MG
technologies och SAP
Kommissionen godkänner BAWAG:s förvärv av Postsparkasse
Kommissionen ger klartecken för HypoVereinsbanks förvärv av Bank Austria
Kommissionen godkänner att Preussag förvärvar en andel i Nouvelles Frontières
Kommissionen godkänner SNECMA:s förvärv av Hurel-Dubois
Kommissionen inleder en fördjupad undersökning av två gemensamma företag
mellan postkontor i Förenade kungariket, Nederländerna och Singapore
Kommissionen fattar ett negativt beslut mot portugistiska åtgärder i samband med
ett köpanbud på cementföretaget Cimpor
Kommissionen godkänner det gemensamma företaget i helikopterbranchen mellan
Agusta och Westland
Kommissionen ger klartecken för Scottish & Newcastles köp av en andel i det
portugisiska bryggeriet Centralcer
Kommissionen ger klartecken för fusionen mellan Smiths Industries och TI Group
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Cap Gemini och
Vodafone på området för mobila B2B-lösningar
Kommissionen godkänner EdFs förvärv av Cottam Power Station
Kommissionen ger klartecken för samgåendet mellan Outokumpu Steel och Avesta
Sheffield
Kommissionen ger klartecken för Stinnes köp av Holland Chemical International
Kommissionen inleder en fördjupad undersökning av samgåendet mellan
Bombardier och Adtranz
Kommissionen inleder en fördjupad undersökning av Aker Maritimes övertagande
av Kvaerner
Kommissionen ger klartecken för Alliance UniChems förvärv av Interpharm
Kommissionen ger klartecken för Deutsche Banks och DBG:s förvärv av
batteritillverkaren Varta
Kommissionen godkänner Enrons förvärv av de tyska företagen Bergmann och
Hutzler, verksamma inom handel med metaller
Kommissionen godkänner att Creditanstalt, LASG och Austrian Airlines förvärvar
kontrollen över AirPlus
Kommissionen godkänner Dows förvärv av kontrollen över Gurit-Essex och GuritEssex Trading
Kommissionen godkänner EL.FI-koncernens övertagande av Moulinex
Kommissionen godkänner samgåendet mellan de amerikanska hårddisktillverkarna
Quantum HDD och Maxtor
Aker Maritime tar tillbaka sitt övertagande av Kvaerner efter det att kommissionen
inlett ett förfarande
Kommissionen godkänner ett samgående inom den nederländska
försäkringssektorn
Kommissionen godkänner Georg Fischers och Westdeutsche Landesbanks
planerade övertagande av Krupp Werner & Pfleiderer GmbH
Kommissionen ger klartecken för Metsä-Serlas förvärv av Zanders
Kommissionen ger klartecken för Vodafones och BT:s förvärv av den
gemensamma kontrollen över den spanska mobiltelefonoperatören Airtel
KONK. RAP. 2000
KONCENTRATIONSKONTROLL 217
IP/00/1499
IP/00/1500
IP/00/1503
20.12.2000
20.12.2000
20.12.2000
IP/00/1504
IP/00/1505
20.12.2000
21.12.2000
IP/00/1506
21.12.2000
IP/00/1540
22.12.2000
IP/00/1545
22.12.2000
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Corus och Cogifer
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Repsol och Borealis
Kommissionen godkänner SAirGroups, REWE:s och Oppenheims gemensamma
kontroll över LTU
Kommissionen godkänner Peugeots förvärv av Sommer Allibert
Kommissionen godkänner bildandet av det gemensamma företaget Studio Channel
mellan Universal och NTL
Kommissionen godkänner Siemens övertagande av Mannesmanns dotterbolag
Demag Krauss-Maffei
Kommissionen godkänner Sanminas förvärv av den gemensamma kontrollen över
Inboard Leiterplattentechnologie
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Stora Enso och
AssiDomän
1.2 Beslut enligt artikel 8 i rådets förordning (EEG) nr 4064/89
Referens
Datum
Ämne
IP/00/46
18.1.2000
IP/00/134
9.2.2000
IP/00/257
IP/00/259
14.3.2000
14.3.2000
IP/00/280
IP/00/424
21.3.2000
4.5.2000
IP/00/425
4.5.2000
IP/00/613
13.6.2000
IP/00/668
IP/00/753
IP/00/800
28.6.2000
12.7.2000
19.7.2000
IP/00/844
26.7.2000
IP/00/1067
27.9.2000
IP/00/1145
IP/00/1414
11.10.2000
6.12.2000
IP/00/1457
13.12.2000
Kommissionen godkänner på vissa villkor att Air Liquide (Frankrike) förvärvar en
del av BOC (Förenade kungariket)
Kommissionen godkänner på vissa villkor Lindes (Tyskland) förvärv av AGA
(Sverige)
Kommissionen förbjuder Volvos förvärv av den viktigaste konkurrenten Scania
Kommissionen godkänner på vissa villkor samgåendet mellan
aluminiumproducenterna Alcan och Alusuisse
Kommissionen ger på vissa villkor klartecken för bildandet av Astrium
Kommissionen ger klartecken för samgåendet mellan Alcoa och Reynolds Metals,
på vissa villkor
Kommissionen ger klartecken för Dow Chemicals förvärv av Union Carbide på det
villkoret att vissa åtaganden fullgörs
Kommissionen godkänner samgåendet mellan VEBA och VIAG på vissa stränga
villkor
Kommissionen förbjuder ett samgående mellan MCI WorldCom och Sprint
Kommissionen ger på vissa villkor klartecken för Industri Kapitals förvärv av Dyno
Kommissionen godkänner Pirellis förvärv av BICC:s anläggningar för tillverkning
av elkablar
Kommissionen ger klartecken för en sammanslagning av AstraZenecas och
Novartis agrokemiverksamhet, på det villkoret att betydande avyttringar genomförs
Kommissionen ger klartecken för Boeings förvärv av Hughes Electronics
satellitverksamhet
Kommissionen godkänner på vissa villkor fusionen AOL/Time Warner
Kommissionen ger klartecken för ett gemensamt företag mellan Framatome och
Siemens, efter det att transaktionen ändrats
Kommissionen godkänner Robert Bosch GmbH:s förvärv av kontrollen över
Rexroth på vissa villkor
F — Inledande av förfarande
Ärende
Datum
Offentliggörande
COMP/JV.27 Microsoft/Liberty Media/Telewest
22.3.2000
EGT C 94, 1.4.2000, s. 6
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 219
III — STATLIGT STÖD
A — Sammanfattning av ärendena
1. Regionalstöd
Regionalstödskartorna för alla medlemsstater upphörde att gälla den 31 december 1999 i och med
ikraftträdandet av de nya riktlinjer som inför en striktare metod när man bestämmer vilka regioner som är
stödberättigade och de maximala stödnivåer som är tillåtna i var och en av regionerna. Dessa riktlinjer
gäller för perioden 2000–2006.
Belgien
Regionalstödskartan 2000–2006 (36)
Den 20 september 2000 godkände kommissionen den belgiska regionalstödskartan för perioden 2000–2006.
Godkännandet av kartan gör det möjligt för de belgiska myndigheterna att lämna investeringsstöd till stora
företag och till små och medelstora företag i stödberättigade områden. Den belgiska artikel 87.3 c-kartan
följer den generella trenden av större geografisk koncentration och lägre stödtak. Artikel 87.3 c-områdenas
täckning har minskats från 35,0 % till 30,9 %. Även stödnivåtaken minskades till en genomsnittlig nivå
på 15,6 %.
Danmark
Regionalstödskartan 2000–2006 (37)
Den 11 april 2000 godkände kommissionen en stödordning för regional utveckling i Danmark. I enlighet
med ordningen kommer de danska myndigheterna inte bara att kunna stödja allmänna investeringar i
företag utan också forsknings- och utvecklingsprojekt, miljöinvesteringar och rådgivningstjänster för
små och medelstora företag. Enligt de danska myndigheterna kan utgifterna för ordningen under de
kommande åren uppgå till 27 miljoner euro årligen. Stödet kommer att koncentreras på områden som är
berättigade till stöd från strukturfonderna. Ordningen kommer att genomföras i samband med de danska
strukturfondsprogrammen för mål 2, Interreg och Urban.
Redan den 26 oktober 1999 godkände kommissionen den danska regionalstödskartan för perioden 2000–
2006. Med detta kompletterande godkännande av det danska regionala utvecklingsstödet avslutades även
den andra delen av översynen av det danska regionalstödssystemet.
Tyskland
Regionalstödskartan (38)
Den 14 mars 2000 godkände kommissionen regionalstödskartan för de västtyska regionerna och för
Berlin endast för perioden 1 januari 2000 till december 2003 eftersom de tyska myndigheterna lämnat in
¥36∂
¥37∂
¥38∂
Ärende N 799/99.
EGT C 266, 16.9.2000, N 808/99.
Ärende C 47/99.
KONK. RAP. 2000
220
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
en anmälan för fyra år (2000–2003). För återstående tre år kommer så småningom en ny karta att
anmälas.
Dessa regioner har förklarats vara berättigade till stöd enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget och de
maximala stödnivåerna för regionalt statligt stöd (enligt definitionen i EG-lagstiftningen) har fastställts.
Redan i juli i fjol beslöt kommissionen att de fem nya delstaterna är stödberättigade i enlighet med
artikel 87.3 a i EG-fördraget och deras respektive stödnivåer fastställdes även för perioden 1 januari 2000
t.o.m. 31 december 2003. De båda besluten bildar tillsammans den s.k. regionalstödskartan för Tyskland
och respekterar det högsta befolkningstaket på 34,9 % i enlighet med vad kommissionen bestämt för
Tysklands del.
Kommissionen begränsade de maximala stödnivåerna i västra Tyskland till 10 % nettobidragsekvivalent
(NBE) samt plus 10 % brutto för små och medelstora företag i regionerna Hameln-Pyrmont, Stadt Hof
och Stadt Passau. För de återstående stödberättigade regionerna i västra Tyskland, utom staden Berlin, är
de maximala stödnivåerna 18 % NBE och plus 10 % brutto för små och medelstora företag. För staden
Berlin är de 20 % NBE och plus 10 % brutto för små och medelstora företag.
Dessutom åtog sig Tyskland att se till att följande maximala stödnivåer brutto inte kommer att överstigas:
För alla bidragsberättigade regioner i västra Tyskland, utom för arbetsmarknadsregionen Berlin 28 %
(brutto) för små och medelstora företag och 18 % (brutto) för stora företag; för arbetsmarknadsregionen
Berlin 43 % (brutto) för små och medelstora företag och 28 % (brutto) för stora företag.
Linde AG (39)
Genom att fatta ett delvis negativt beslut avslutade kommissionen den 18 januari 2000 sitt formella
granskningsförfarande rörande oanmält stöd som av de tyska myndigheterna beviljats Linde AG. Stödet i
fråga lämnades i form av ett bidrag för uppförandet av en produktionsanläggning för kolmonoxid i Leuna
(Sachsen-Anhalt). Kommissionen beslöt att den andel av stödet som överskred det tak på 35 % som
fastställs för regionalt statligt stöd i Sachsen-Anhalt måste återkrävas eftersom det inte uppfyller de
nödvändiga villkoren för att kunna omfattas av något av undantagen i fördraget.
Spanien
Regionalstödskartan 2000–2006 (40)
Den 11 april 2000 godkände kommissionen den av Spanien föreslagna regionalstödskartan som endast
omfattar 79,2 % av landets totala befolkning. Av denna befolkning bor 58,4 % i regioner där BNP per
capita inte överstiger 75 % av EG-genomsnittet (regioner berättigade till stöd enligt artikel 87.3 a i
fördraget) och 20,8 % bor i relativt mer välbärgade regioner som är stödberättigade enligt artikel 87.3 c.
Bland artikel 87.3 a-regionerna ingår Andalusien, Galicien och Kastilien-La Mancha.
Kommissionen drog slutsatsen att kartan är förenlig med den gemensamma marknaden och godkände
förteckningen över de stödberättigade områden som kan undantas enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget och
artikel 87.3 c.
¥39∂
¥40∂
EGT L 211, 22.8.2000, C 18/99.
EGT C 184, 1.7.2000, N 773/99.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 221
Skattestödsordning för Kanarieöarna (41)
Den 18 januari 2000 godkände kommissionen en skattestödsordning för Kanarieöarna som skall
tillämpas fram till den 31 december 2006 och enligt vilken ett särskilt ekonomiskt område (ZEC) bildas
för att främja den ekonomiska och sociala utvecklingen och diversifiera produktionsstrukturen på öarna.
Ordningen ligger i linje med målen i de särskilda ekonomiska och skattemässiga arrangemang för
Kanarieöarna som godkändes av kommissionen i 1996.
Incitamenten för företagen att starta verkliga näringsverksamheter i ZEC-området (en produktiv
investering på minst 100 000 euro och minst fem nya arbetstillfällen netto inom specificerade
verksamhetstyper) kommer att främja utvecklingen av produktionsinfrastrukturen.
Kommissionen granskade stödet mot bakgrund av riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål och
meddelandet om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som omfattar direkt beskattning
av företag (42). Kommissionen tog hänsyn till att Kanarieöarna omfattas av undantaget i artikel 87.3 a i
EG-fördraget, att skattestödet överensstämmer med de regionala driftsstödsreglerna, att det avser redan
uppsatta mål, att det är proportionerligt samt att det är begränsat i tiden och degressivt. Kommissionen
erkänner behovet av driftsstöd i ZEC-området i form av skattestöd för att locka företag till Kanarieöarna
och på så sätt hjälpa att balansera de nackdelar som uppstår genom de höga arbetslöshetstalen och bristen
på diversifiering i den lokala ekonomin (som huvudsakligen bygger på turism). Kommissionen ansåg
följaktligen att det stöd som beviljats enligt ordningen är förenligt med den gemensamma marknaden i
enlighet med undantaget i artikel 87.3 a i EG-fördraget.
Frankrike
Regionalstödskartan 2000–2006 (43)
Den 1 mars 2000 godkände kommissionen den av Frankrike föreslagna regionala statsstödskartan (carte
de la Prime à l’Aménagement du Territoire – PAT). Regionalstödskartan anger de områden där stora
företags investeringar kan få offentligt stöd och/eller delfinansiering från strukturfonderna. De områden
som är stödberättigade under perioden 2000–2006 omfattar 34 % av Frankrikes befolkning och utgör
Frankrikes alla europeiska regioner utom Île-de-France. Den maximala stödnivån för bidrag till stora
företag är 23 % av investeringskostnaderna (eller 17 % i de områden där maximigränsen redan 1999
inskränkts till 17 %), medan den maximala stödnivån för små företag utökas till 33 % (eller 27 % av
investeringen). I Doubs och Haut-Rhin kommer stödet att begränsas till 11,5 % (21,5 % för mindre
företag).
Kommissionen ville öka överensstämmelsen mellan mål 2-områdena och regionalstödsområdena.
Kommissionen accepterade därför att en region kan vara berättigad till regionalstöd om den motsvarar
mål 2-villkoren, även om den inte uppfyller en av de fem nationella kriterierna.
Stöd till Mines et Potasses d’Alsace (44)
Den 20 september 2000 inledde kommissionen ett formellt granskningsförfarande med avseende på
statligt stöd som Frankrike lämnat genom det offentliga holdingbolaget EMC (Entreprise Minière et
¥41∂
¥42∂
¥43∂
¥44∂
EGT C 121, 29.4.2000, N 708/98.
EGT C 384, 10.12.1998.
EGT C 110, 15.4.2000, N 45/2000.
EGT C 37, 3.2.2000, NN 38/2000.
KONK. RAP. 2000
222
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Chimique), till Mines et Potasses d’Alsace (MDPA). MDPA är ett gruvföretag som producerar pottaska i
regionen Alsace och som kontrolleras till 100 % av det offentliga holdingbolaget EMC. Företaget har
haft en sjunkande omsättning och ökande förluster sedan slutet på 1980-talet till följd av den vikande
marknaden för pottaska.
Kommissionen fann att Frankrike genom EMC beviljat MDPA mer statligt stöd än vad som 1996
godkändes för perioden 1995–1997. Dessutom hyste kommissionen allvarliga tvivel gällande
förenligheten hos de nya stödåtgärder som anmälts av de franska myndigheterna för perioden 1998–
2000.
Italien
Regionalstödskartan 2000–2006 (45)
Den 20 september 2000 godkände kommissionen den italienska regionalstödskartan för perioden 2000–
2006.
Med detta beslut godtog kommissionen den artikel 87.3 c-karta som de italienska myndigheterna lämnat
i december 1999 (den italienska artikel 87.3 a-karta som omfattar de minst gynnade regionerna i
Syditalien godkändes av kommissionen redan den 1 mars 2000) (46). Godkännandet av kartan kommer att
göra det möjligt för de italienska myndigheterna att lämna investeringsstöd till stora företag och till små
och medelstora företag som är lokaliserade i de stödberättigande områdena.
Den italienska artikel 87.3 c-kartan följer den allmänna trenden av geografisk koncentration och lägre
stödtak. Täckningen av artikel 87.3 c-områdena minskades från 14,7 % till 10,0 %. Också stödnivåtaken
sänktes rejält till en genomsnittlig nivå på 10 %.
Lag nr 488 (47)
Den 12 juli 2000 godkände kommissionen ett investeringsstöd som infördes i lag 488, inriktad på mindre
gynnade italienska regioner för perioden 2000–2006. Ordningen överensstämmer med gemenskapens
olika riktlinjer som reglerar denna typ av stöd, inklusive riktlinjerna för statligt stöd för regionala
ändamål.
Enligt ordningen måste ansökningar om stöd inlämnas innan investeringsprojekten påbörjas och
bidragen för att uppmuntra produktiva investeringar kan utgå till: 1) företag i regioner som är berättigade
till regionalstöd enligt undantagen i artikel 87.3 a och artikel 87.3 c, och 2) små och medelstora företag i
områden som är berättigade till stöd från strukturfonderna, men inte till regionalstöd. De bestämmelser
som införs genom ordningen överensstämmer med de regionala utvecklingsmålen. Ordningen har en
budget på 35 000 miljarder italienska lire (omkring 18 miljarder euro).
¥45∂
¥46∂
¥47∂
Ärende C 16/2000.
Ärende C 16/2000, EGT C 175, 24.6.2000.
EGT C 278, 30.9.2000, N 715/1999.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 223
Luxemburg
Regionalstödskartan 2000–2006 (48)
Den 19 juli 2000 fattade kommissionen två beslut om att godkänna regionalstödskartan för Luxemburg
samt en regionalutvecklingsordning, båda för perioden 2000–2006. Kartan omfattar tre områden som
kallas nord, öst, och syd, med sex, fem respektive nio kommuner.
Kartan omfattar 31,9 % av befolkningen och iakttar därmed det tak som fastställts av kommissionen
(32 %).
De aktuella regionerna omfattas av undantaget i artikel 87.3 c. I var och en av dem kan de luxemburgska
myndigheterna lämna ekonomiskt stöd med upp till 10 % netto, uttryckt som en procentandel av
investeringsprojekten. För att samordna alla satsningar på regional utveckling inom EU:s territorium är
nästan alla regioner som ingår i regionalstödskartan också berättigade till stöd från strukturfonderna.
Nederländerna
Regionalstödskartan 2000–2006 (49)
Den 12 juli 2000 godkände kommissionen den nederländska regionalstödskartan för perioden 2000–
2006. Godkännandet av kartan gör det möjligt för de nederländska myndigheterna att lämna ekonomiskt
stöd till affärsinvesteringar i områden i norra Nederländerna, Flevoland, Twente och Limburg fram till
den 31 december 2006.
Den totala befolkningen i de föreslagna områdena uppgår till 2,3 miljoner. I de flesta av de
stödberättigade områdena i Noord-Nederland (inklusive Noord-Overijssel) och Flevoland kommer de
nederländska myndigheterna att kunna lämna stöd på upp till 20 % bruttobidragsekvivalent av den totala
investeringskostnaden. I ”Overig Groningen” är den maximala stödnivån begränsad till 10 %
nettobidragsekvivalent för stora företag (med möjligheten att lämna ytterligare 10 % bruttobidragsekvivalent till små och medelstora företag). I de stödberättigade områdena i Twente och Zuid-Limburg
kommer de maximala stödnivåerna att begränsas till 15 % bruttobidragsekvivalent; i Midden-Limburg är
den maximala stödnivån begränsad till 10 % nettobidragsekvivalent för alla företag.
Österrike
Regionalstödskartan 2000–2006 (50)
Den 30 maj 2000 godkände kommissionen den österrikiska regionalstödskartan för perioden 2000–2006.
Kommissionen beslöt att minska kartans storlek från 35,4 % av landets befolkning 1999 till 27,5 % för
perioden 2000–2006. Endast regionen Burgenland uppfyller villkoren för regionalt statligt stöd enligt
artikel 87.3 a i EG-fördraget, dvs. en region där BNP per capita inte överstiger 75 % av genomsnittet i
gemenskapen. Denna region kan därför få stöd med upp till 30 % (nettobidragsekvivalent) i den mer
välbärgade norra delen och 35 % (nettobidragsekvivalent) i den återstående delen.
¥48∂
¥49∂
¥50∂
EGT C 278, 30.9.2000, N 793b/99; EGT C 266, 16.9.2000, N 793a/99.
EGT C 266, 16.9.2000, N 228/2000.
EGT C 284, 7.10.2000, N 525/99.
KONK. RAP. 2000
224
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
När det gäller de regioner som är berättigade till regionalstöd enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget) varierar
de maximala stödnivåerna mellan 12,5 % (nettobidragsekvivalent) och 20 % (nettobidragsekvivalent).
Lenzing Lyocell (51)
Den 19 juli 2000 beslöt kommissionen att godkänna det statliga stöd som Österrike beviljat Lenzing
Lyocell GmbH & Co KG (LLG), Heiligenkreuz, Burgenland, för dess investering i en ny lyocellviskosfiberanläggning. I enlighet med kommissionens bedömning hade Österrike beviljat olika typer av
investeringsstöd på 54,9 miljoner euro av de totala investeringskostnaderna på 138 miljoner euro, liksom
miljöstöd på 5,4 miljoner euro. Kommissionen inledde ett formellt granskningsförfarande den 14 oktober
1998 och förlängde detta den 23 juni 1999.
LLG är en av världens största tillverkare av viskosfibrer. År 1996 byggde företaget en ny produktionsanläggning i industriområdet Heiligenkreuz-Szentgotthard, ett gränsprojekt mellan Österrike och Ungern
för att tillverka lyocell, en ny typ av konstgjorda stapelfibrer som framställs av naturlig cellulosa i
pappersmassa. Industriområdet ligger i delstaten Burgenland, Österrikes enda artikel 87.3 a-region.
Bedömningen av stödet till LLG komplicerades av den mängd av åtgärder som kommissionen hade att ta
ställning till. Avslutningsvis drogs dock slutsatsen att vissa av åtgärderna inte kunde anses vara statligt
stöd och att vissa andra överensstämde med tidigare godkända stödordningar. Det återstående
specialregionalstödet samt miljöstödet ansågs följa gemenskapens respektive riktlinjer. Kommissionen
undersökte även den totala stödnivån med hänsyn tagen till alla andra stödåtgärder som inte omfattades
av något formellt granskningsförfarande, för att se till att stödet totalt sett inte skulle överstiga det
tillämpliga taket på 40 % för regionalstöd i Burgenland. Kommissionen avgjorde att investeringsstödet
på 54,9 miljoner euro brutto efter skatt motsvarade en nettobidragsekvivalent på 39,7 miljoner euro. I
förhållande till de stödberättigande kostnaderna – 108,7 miljoner euro av den totala investeringen på
138 miljoner euro – uppgick stödnivån till 37 %.
Portugal
Regionalstödskartan för regionen Lissabon och Tejodalen (52)
Den 28 juni 2000 godkände kommissionen den del av regionalstödskartan som kommer att tillämpas på
regionen Lissabon och Tejodalen t.o.m. den 31 december 2006. Denna region är stödberättigad i enlighet
med artikel 87.3 c i EG-fördraget (problemregioner). Den 8 december 1999 beslöt kommissionen att de
minst gynnade regionerna i Portugal, Norte, Centro, Alentejo, Algarve, Azorerna och Madeira är
stödberättigade i enlighet med artikel 87.3 a i fördraget för perioden 2000–2006. De två besluten avgör
tillsammans vilken regionalstödskarta som är tillämplig för Portugal.
Regionalstödet kommer att begränsas till 10 % nettobidragsekvivalent (NBE) i underregionen ”Grande
Lisboa” och kommer gradvis att minskas i underregionerna ”Lezíria do Tejo”, ”Médio Tejo”, ”Oeste”
och ”Península de Setúbal” (från en initial maximinivå på 47,68 % NBE år 2000) till 20 % NBE år 2004.
Små och medelstora företag kan få ytterligare stöd på 10 % brutto av investeringskostnaderna.
¥51∂
¥52∂
Ärende C 61/98.
EGT L 297, 24.11.2000, C 72/99.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 225
Finansiell och skattemässig stödordning avseende den tullfria zonen på Madeira (53)
Den 28 juni 2000 beslöt kommissionen att inleda ett granskningsförfarande enligt artikel 88.2 i EGfördraget med avseende på den finansiella och skattemässiga stödordningen för den tullfria zonen på
Madeira. Kommissionen noterade att det skattestöd som beviljats av de portugisiska myndigheterna
utgör driftsstöd som kan beviljas under lång eller t.o.m. obestämd tid. I regionalstödsriktlinjerna fastslås
dock principen att regionalstöd som syftar till att minska ett företags löpande kostnader (driftsstöd) är
förbjudet, även om undantag kan beviljas i regioner som omfattas av artikel 87.3 a i fördraget, under
förutsättning att 1) ”det är motiverat på grundval av stödets art och dess bidrag till den regionala
utvecklingen och 2) att dess nivå står i förhållande till de nackdelar som det är avsett att utjämna”.
Sådana driftsstöd måste även generellt ”vara begränsade i tiden och avtagande”.
Dessutom förefaller det totala stödbelopp som beviljats i form av skattebefrielser ha överskridit
1 000 miljoner euro år 1997 (mer än alla övriga portugisiska stödordningar tillsammans) och verkar vara
koncentrerat på finansiella tjänster och internationella tjänstecentrum. Eftersom det förefaller finnas
närmare 4 000 företag verksamma i dessa sektorer, som direkt inte sysselsätter mer än 1 000 personer,
kan det knappast hävdas att stödet är motiverat på grund av dess bidrag till den regionala utvecklingen
eller att nivån är proportionell till de nackdelar det är avsett att utjämna.
Ordning avseende skattelättnader för Madeira (54)
Den 28 juni 2000 godkände kommissionen en ordning rörande skattelättnader för att gynna investeringar
i den autonoma regionen Madeira i Portugal. Denna ordning kommer att gälla fram till utgången av 2002
och syftar till att uppmuntra företag i regionen – en av de mest eftersatta i Europeiska unionen – att bli
mer moderna och dynamiska.
Ordningen kommer att utgöra en del av skattesystemet i den autonoma regionen Madeira och hamnar
därför under rubriken direkt företagsbeskattning. Stödet kommer att utformas som en skattelättnad
(skattefrihet), som fastställts till 15 % av de vinster som återinvesteras under skatteordningens
tillämpningsperiod De stödberättigade företagen kan utnyttja ordningen antingen under det år då
investeringen görs eller under ett av de tre följande åren.
Skattelättnader för investeringar på Madeira (55)
Den 14 mars 2000 godkände kommissionen en stödordning om skattelättnader för investeringar i den
portugisiska autonoma regionen Madeira. Ordningen skall gälla fram till utgången av år 2010. Den avser
att hjälpa företag att bli mer moderna och dynamiska och att skapa arbetstillfällen i regionen.
Stödet kommer att lämnas i form av sänkt inkomstskatt och kommer att beviljas på kontraktsbasis för
perioder på upp till tio år. Nivån på stödet varierar beroende på var projektet är lokaliserat, vilka
verksamheter som genomförs och hur många arbetstillfällen som skapas. Taket är satt till 30 % av de
stödberättigande investeringsutgifterna.
Ordningen uppfyller kraven i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål, i synnerhet som
investeringen, och där så är tillämpligt de nya arbetstillfällena, måste bibehållas under hela
giltighetsperioden för det kontrakt som lämnar skattebefrielsen och i varje fall i minst fem år.
¥53∂
¥54∂
¥55∂
EGT C 301, 21.10.2000, NN 60/2000.
EGT C 266, 16.9.2000, N 96/2000.
EGT C 266, 16.9.2000, N 555/99.
KONK. RAP. 2000
226
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Sverige
Regionalstödskartan 2000–2006 (56)
Den 29 mars 2000 godkände kommissionen den svenska regionalstödskartan för perioden 2000–2006.
Kommissionen beslöt att minska storleken på kartan från 18,5 % av landets befolkning 1999 till 15,9 %
för perioden 2000–2006. Den totala befolkningen i de områden som föreslås för tillämpningen av
ordningen uppgår till 1,4 miljoner.
Godkännandet av regionalstödskartan gör att de svenska myndigheterna kan lämna investeringsstöd till
företag i de stödberättigade områdena i norra Sverige. I den avlägsnaste och mest glesbefolkade delen av
den stödberättigade regionen kan de svenska myndigheterna lämna stöd på upp till 37 %
bruttobidragsekvivalent av den totala investeringskostnaden. I resten av det stödberättigade området
kommer maximinivåerna för stödet att begränsas till 20 % bruttobidragsekvivalent för stora företag och
till 30 % bruttobidragsekvivalent för små och medelstora företag. Godkännandet av kartan gör det även
möjligt för de svenska myndigheterna att bevilja transportstöd till företag i norra Sverige.
Regionalstödspaket (57)
Den 3 maj 2000 godkände kommissionen en svensk förordning om regionalt utvecklingsbidrag.
Härigenom kan ekonomiskt stöd lämnas till en rad stödåtgärder i understödda regioner i norra Sverige.
Stödet kommer att vara tillgängligt i glesbefolkade områden och andra stödområden i norra Sverige. Alla
områden som är berättigade till stöd enligt förordningen är också berättigade till stöd från gemenskapens
strukturfonder.
Stödordning som möjliggör en nedsättning av de sociala avgifterna (58)
Den 21 december 2000 avslutade kommissionen sin formella undersökning av den svenska ordningen
om en ”nedsättning av de sociala avgifterna” med att fatta ett negativt beslut (se även del I, punkt 348).
Förenade kungariket
Regionalstödskartan 2000–2006 (59)
Den 26 juli 2000 godkände kommissionen den brittiska regionalstödskartan för perioden 2000–2006.
28,7 % av Förenade kungarikets befolkning och hela Nordirlands befolkning bor i stödberättigade
områden.
Enligt kartan kan investeringsprojekt som görs av stora företag stödjas med upp till 35 % netto (dvs. efter
avdrag av skatter som ett företag kan vara tvunget att betala för erhållet stöd) i fyra Nuts II-regioner med
en BNP per capita som ligger under 75 % av gemenskapens genomsnitt, nämligen Cornwall och Scillyöarna, Merseyside, södra Yorkshire samt västra Wales och the Valleys. I Nordirland, som har
specialstatus i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål, kan stöd beviljas på upp till 40 % netto.
¥56∂
¥57∂
¥58∂
¥59∂
EGT C 258, 9.9.2000, N 629/99.
EGT C 266, 16.9.2000, N 646/99.
Ärende C 15/00.
EGT C 272, 23.9.2000.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 227
Regionalstöd kan även beviljas i 65 av de 194 s.k. job opportunity zones i Förenade kungariket samt i
delar av London, Tyneside och Nottingham (till följd av deras mål 2-status).
Stödnivån i Lochaber, Skye och Lochalsh och Argyll & the Islands, Eilean Siar (Western Isles),
Caithness och Sutherland, och Ross och Cromarty kan nå upp till 30 % netto till följd av de särskilda
utvecklingssvårigheterna för dessa glest befolkade områden.
Regionala riskkapitalfonder i England (60)
Den 18 oktober 2000 beslöt kommissionen att inleda ett förfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget med
anledning av en ordning enligt vilken minst en riskkapitalfond kommer att bildas i var och en av
Englands regioner. Fonderna kommer att investera belopp i storleksordningen 100 000–500 000 pund
sterling i små och medelstora företag.
Varje regionalfond kommer att innehålla statliga resurser och kommissionen finner att tillämpningen av
ordningen kan snedvrida konkurrensen på två nivåer: 1) de privata saminvesterarna i fonderna samt 2) de
små och medelstora företagen där fonderna investerar. Kommissionen betvivlar att stödet är förenligt
med den gemensamma marknaden på båda dessa nivåer, eftersom stöd i denna form inte är undantagna
enligt gemenskapens gällande regler om statligt stöd.
Ordningar avseende bygge av affärsfastigheter för Wales (61)
Den 4 oktober 2000 beslöt kommissionen att inte invända mot två ordningar avseende byggen av
affärsfastigheter som skall handläggas av Welsh Development Agency. Tanken bakom ordningarna är att
marknadspriserna är för låga för att täcka byggkostnaderna. Genom ordningen Property for Business
uppmuntras vissa innehavare av affärstomter att bebygga sin mark genom att staten lämnar medel för att
täcka mellanskillnaden, dvs. ett bidrag för skillnaden mellan de uppskattade byggkostnaderna och det
uppskattade värdet efteråt. Stödmottagarna är innehavare av tomtmark. Ordningen Partnership
Development, å andra sidan, lämnar stöd till spekulativa projekt antingen genom att tillskjuta medel som
skall täcka mellanskillnaden till byggherrarna eller genom att ingå partnerskap med byggherrar och
investerare. Ordningens stödmottagare är byggherrar, investeringsföretag och finansinstitut som gör en
initial markexploateringsinvestering.
Kommissionen beslöt att ordningarna utgör statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget, eftersom de är
diskretionära och de offentliga utgifterna inte återkrävs vilket skulle ha skett i ett helt privat scenario.
Stödet kunde godkännas enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget, eftersom ordningarna kommer att tillämpas
i överensstämmelse med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till små och medelstora företag,
riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål och de sektorsövergripande rambestämmelserna för
regionalstöd till stora investeringsprojekt.
¥60∂
¥61∂
Ännu ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
EGT C 380, 30.12.2000, s. 10.
KONK. RAP. 2000
228
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
2. De sektorsövergripande rambestämmelserna
Tyskland
BASF Schwarzheide (62)
Den 12 juli 2000 beslöt kommissionen att inte invända mot ett tyskt planerat investeringsstöd för
uppförande av en ny anläggning för BASF Schwarzheide GmbH i delstaten Brandenburg. Stödet uppgår
till 39 miljoner euro (77 miljoner tyska mark), som motsvarar 35 % av investeringskostnaden av den
maximalt tillåtna stödnivån i regionen. Ordningen anmäldes i enlighet med de sektorsövergripande
rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt. Företaget kommer att utnyttja
anläggningen för produktion av ett nyligen utvecklat ämne som skall användas i en rad olika fungicider.
Slutprodukterna kommer dock inte att produceras i Schwarzheide. Kommissionen kunde godkänna
stödet till följd av den växande efterfrågan på de aktuella produkterna och det stora antalet nya
arbetstillfällen (grovt räknat 400 nya sysselsättningstillfällen) i Schwarzheide.
Frankrike
Pilkington och Interpane (63)
Den 26 juli 2000 beslöt kommissionen att godkänna ett anmält investeringsstöd på 21,02 miljoner euro
som Frankrike planerar att lämna till Pilkington och Interpane för byggandet av en ny anläggning för
produktion av planglas, laminerat och belagt glas. Pilkington Glass France SAS och Interpane Glass
Coating France SAS är två gemensamma företag som bildats av Pilkington plc. och Interpane
International Glas GmbH som kommer att bygga den nya produktionsanläggningen i Freyming
Merlebach (Alsace-Lorraine), ett stödområde.
De två nybildade företagen kommer inte att drivas oberoende på marknaden, utan är ett integrerat
gemensamt tillverkningsföretag, som producerar och bearbetar planglas. De kommer endast att verka
som leverantörer till moderföretagen för direktförsäljning eller ytterligare bearbetning.
Det planerade projektet granskades mot bakgrund av de sektorsövergripande rambestämmelserna för
regionalstöd till stora investeringsprojekt. Med utgångspunkt i beräkningsformeln i de sektorsövergripande rambestämmelserna kan stödet till detta projekt maximalt uppgå till 12,24 % nettobidragsekvivalent. Eftersom den föreslagna stödnivån på 10,3 % låg under denna tröskel beslöt kommissionen
följaktligen att det anmälda stödet var förenligt med EG-fördraget.
Italien
Solar Tech (64)
Den 15 november 2000 beslöt kommissionen att Italien endast kan bevilja Solar Tech srl (en tillverkare
av solpaneler) 34 miljoner euro i stöd – 9 miljoner euro mindre än de 43 miljoner euro som angavs i
anmälan (se även del I, punkt 325).
¥62∂
¥63∂
¥64∂
EGT C 380, 30.12.2000, N 750/99.
EGT C 293, 14.10.2000, N 291/2000.
Ärende C 17/2000.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 229
Stöd till ”Villa Romana s.r.l.” för ett hotellprojekt (65)
Stödet – som beviljas enligt en befintlig ordning (66) och som anmälts i enlighet med de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt – utgörs av investeringsstöd
till ”Villa Romana s.r.l.” ett småföretag (67) i Kampanien som bildats av lokala investerare inom ramen
för de s.k. contratti d’area (områdeskontrakt) i syfte att tillföra offentligt stöd till ett hotellprojekt. Det
föreslagna stödet består av investeringsstöd i form av ett icke återbetalningspliktigt bidrag på
38,39 miljoner euro. Investeringsprojektet inbegriper byggandet av ett hotell i närheten av den
arkeologiska utgrävningsplatsen Pompeji-Herkulaneum (Neapel). Nybygget skulle delvis omfatta
nedlagda industrilokaler. Det fyrstjärniga hotellet skall innehålla 438 rum (838 sängplatser) och skapar
omkring 480 nya arbetstillfällen, både direkt (219) och indirekt (262). I enlighet med planen skall
hotellet vara färdigbyggt senast den 31 januari 2000 och vara helt i drift år 2003. Eftersom det planerade
stödet understiger den maximalt tillåtna stödnivån enligt de sektorsövergripande rambestämmelserna och
de totala effekterna av ”Villa Romana” på EU-marknaden sannolikt är begränsade fattade kommissionen
den 26 mars 2000 ett positivt beslut med utgångspunkt i artikel 87.3 a i fördraget.
Förenade kungariket
Motorola (68)
Den 26 juli 2000 beslöt kommissionen att ett investeringsstöd på 90,2 miljoner pund sterling till
Motorola Ltd. är förenligt med den gemensamma marknaden. Förenade kungariket avser att lämna detta
stöd till Motorola Limited som kommer att bygga en ny anläggning för tillverkning av halvledare för
mobiltelefoner och andra trådlösa tillämpningar. Fabriken skall ligga i Dumferline, ett regionalstödsberättigat område i Skottland. Motorola Ltd. är en 100-procentigt dotterbolag till Motorola Inc., en
världsomspännande tillverkare av mobiltelefoner och radiokommunikationsprodukter samt elektroniska
anordningar.
Det planerade projektet bedömdes mot bakgrund av de sektorsövergripande rambestämmelserna för
regionalstöd till stora investeringsprojekt. I enlighet med dessa rambestämmelser beräknade
kommissionen att det maximalt tillåtna stödet för projektet är 12 % nettobidragsekvivalent (NBE är den
slutgiltiga förmånen som ett företag anses få av ett stöd efter det att bolagsskatt som skall betalas för
stödet har dragits av). Eftersom den föreslagna stödnivå på 5,8 % NBE i detta fall ligger långt under
tröskeln beslöt kommissionen följaktligen att det anmälda stödet var förenligt med EG-fördraget.
¥65∂
¥66∂
¥67∂
¥68∂
Ärende N 785/99, EGT C 328, 18.11.2000.
Skrivelse SG(99) D/1119 av den 9 februari 1999 om statligt stöd N 810/99, som utvidgar bestämmelserna i lag nr 488/92
till att omfatta turistsektorn.
”Även om dess status som småföretag bygger på ekonomiska uppskattningar och inte på godkända räkenskaper eftersom
företaget är nybildat.” Se artikel 1.8 i bilagan till kommissionens rekommendation om definitionen av små och medelstora
företag av den 3 april 1996 (EGT C 213, 23.7.1996, s. 4).
EGT C 293, 14.11.2000, N 480/2000.
KONK. RAP. 2000
230
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
3. Sektoriella stöd
3.1 Stål
Belgien
Cockerill Sambre SA (69)
Den 15 november 2000 beslöt kommissionen att det stöd på 13,8 miljoner euro (553 miljoner belgiska
franc) som Belgien beviljat stålföretaget Cockerill Sambre S.A. är oförenlig med den gemensamma
marknaden och måste återkrävas.
Kommissionen drog slutsatsen att myndigheterna med detta stöd finansierar driftskostnader som uppstår
för företaget efter en förkortning av arbetstiden. Förmånen för Cockerill består i att företaget inte har
påtagit sig det ekonomiska ansvaret för den ökning av lönekostnaderna som man enats om med sina
kollektivanställda. Att initiativet kom från arbetsstyrkan och att företaget godtog det endast på villkor att
man inte behövde betala de ytterligare kostnaderna inverkar inte alls på att detta offentliga ingripande
inte skulle vara ett statligt stöd.
Följaktligen ansåg kommissionen att stödet är oförenligt med den gemensamma marknaden eftersom
Cockerill är ett stålföretag om omfattas av de mycket restriktiva reglerna i EKSG-fördraget och
gemenskapsreglerna för statligt stöd till stålindustrin, som inte lämnar utrymme för något sådant stöd.
Kommissionen bestämde därför att redan utbetalat stöd skall återbetalas och att ännu ej verkställda
betalningar skall avbrytas.
Tyskland
Georgsmarienhütte och Gröditzer (70)
Den 19 juli 2000 inledde kommissionen ett formellt granskningsförfarande med avseende på ett
förvaltningsavtal som slutits mellan BvS, efterträdare till Treuhand, dess 100 %-iga dotterbolag
Gröditzer Stahlwerke samt ståltillverkaren Georgsmarienhütte (se även del I, punkt 309).
Spanien
Tubacex (71)
Den 31 oktober 2000 beslöt kommissionen att ogiltigförklara ett negativt beslut från 1997 rörande
åtgärder till förmån för Tubacex S.A., en tillverkare av rostfria sömlösa stålrör i Llodio (Álava) i
regionen Baskien i Spanien (se även del I, punkt 312).
¥69∂
¥70∂
¥71∂
Ärende C 76/99.
EGT C 3, 6.1.2001, C 43/2000 (f.d. NN 69/2000).
Ärende C 9/95.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 231
3.2 Varvsindustri
Tyskland
Utvecklingsbistånd för bygge av två färjor (72)
Den 18 januari beslöt kommissionen att inte invända mot att den tyska regeringen beviljat ett
utvecklingsstöd till varvet Meyer i Papenburg. Stödet som skall användas för att bygga två
passagerarfärjor avsedda för Indonesien kommer att beviljas i form av subventionerade lån som totalt
uppgår till 150 miljoner euro (300 miljoner tyska mark) och motsvarar 40,43 % av kontraktsvärdet.
Eftersom de levererade fartygen, i överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 3.5 i rådets
förordning (EG) nr 1540/98, övergår i den indonesiska regeringens ägo och uteslutande kommer att
trafikera Indonesiens territorialvatten har kommissionen gjort bedömningen att stödet är lagligt.
Italien
Cantiere Navale Rodriquez (73)
Den 11 april beslöt kommissionen att stöden till Rodriquez Cantieri Navale (Sicilien) var förenliga med
den gemensamma marknaden. Stöden syftade till att möjliggöra investeringar inom ramen för en
omstruktureringsplan och motsvarar kriterierna i de tidigare italienska lagar som godkänts av
kommissionen och sjunde direktivet om stöd till varvsindustrin (74), som ännu var i kraft då stöden
beviljades.
Nederländerna
Varvsstödordning 2000 (75)
Den 11 april beslöt kommissionen att godkänna förlängningen under år 2000 av en stödordning för
nederländska varv och fatta beslut om att inte invända mot ändringarna när det gäller tillämpningen av en
allmän ordning för exportkrediter. Dessa ändringar avser att ersätta systemet med räntesubventioner för
export av fartyg med ett system av direkta bidrag till exportvarven med upp till 3,5 % av kontraktsvärdet.
Eftersom det enligt förordning (EG) nr 1540/98 är tillåtet med direkta produktionsstöd fram till den
31 december 2000, upp till mellan 4,5 % och 9 % av kontraktsvärdet, kunde kommissionen tillåta
ändringarna sedan de nederländska myndigheterna gjort åtaganden när det gäller stödkumulering.
Utvecklingsbistånd till Indonesien (76)
Kommissionen beslöt den 13 december att inte invända mot ett utvecklingsbistånd som Nederländerna
planerade att genomföra vid en leverans av fyra fartyg till Indonesien. Detta beslut avslutar ett formellt
granskningsförfarande som påbörjades i februari. Sedan de nederländska myndigheterna inlämnat
dokument som visar öppenheten i tilldelningsproceduren för stöden drog kommissionen slutsatsen att det
var lagligt.
¥72∂
¥73∂
¥74∂
¥75∂
¥76∂
EGT C 142, 20.5.2000, N 283/1999.
EGT C 354, 9.12.2000, N 557/1999.
Direktiv 90/684/EEG, EGT L 380, 31.12.1990, senast ändrad genom förordning (EG) nr 2600/97, EGT L 351,
23.12.1997.
EGT C 184/2000, 1.7.2000, N 151/2000.
Ärende C 3/2000, ännu ej offentliggjort.
KONK. RAP. 2000
232
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
3.3 Syntetfiber
Tyskland
Delon Filament GmbH (77)
Den 1 mars 2000 godkände kommissionen det planerade stödet till Delon Filament GmbH, en
syntetfibertillverkare som avser att fortsätta produktionen av filamentgarn baserade på polyamid efter
omfattande investeringar i en anläggning i Rudolstadt och en betydande kapacitetsminskning.
Anläggningen är belägen i ett artikel 87.3 a-område, där det tillämpliga stödtaket för små och medelstora
företag är 50 %.
I riktlinjerna om stöd till syntetfiberindustrin anges bl.a. att när någon strukturell utbudsbrist inte
föreligger på den relevanta marknaden, dvs. marknaden för filamentgarn baserade på polyamid, måste
kommissionen övertygas om att stödet medför en betydande produktionsminskning.
Kommissionen gjorde en undersökning på plats för att kontrollera den befintliga kapaciteten i
anläggningen liksom den planerade kapaciteten efter investeringen. Det noterades att Delon Filament
GmbH:s kapacitet att producera filamentgarn baserade på polyamid till följd av projektet kommer att
minska avsevärt. Kommissionen beslöt därför att anse stödet vara förenligt med den gemensamma
marknaden eftersom det uppfyller kraven i riktlinjerna om stöd till syntetfiberindustrin.
Spanien
Sniace (78)
Den 20 september beslöt kommissionen att ogiltigförklara ett negativt beslut från 1998 rörande åtgärder
till förmån för Sniace S.A., en viskos- och syntetfibertillverkare i Torrelavega i Kantabrien i Spanien. I
sitt beslut från 1998, som av Spanien överklagats till EG-domstolen, drog kommissionen slutsatsen att
återbetalningsavtalen mellan Sniace och lönegarantifonden Fogasa samt skuldomläggningsavtalet mellan
Sniace och socialförsäkringsmyndigheten innehöll oförenligt stöd, eftersom räntesatsen låg under
marknadsnivåerna.
EG-domstolen beslöt dock i april 1999 att ogiltigförklara kommissionens beslut i ett liknande mål
(C-342/96, Spanien mot kommissionen om statligt stöd som av Spanien beviljats Tubacex). EGdomstolen noterade att staten i denna typ av återbetalnings- och skuldomläggningsavtal inte handlar
som en offentlig investerare vars agerande skall jämföras med en privat investerares agerande som
placerar sitt kapital i vinstsyfte, utan som en offentlig borgenär som i likhet med enskilda
borgenärer, försöker återfå de belopp som han har att utkräva.
Kommissionen beslöt därför ompröva Sniaceärendet för att ännu en gång granska hur de offentliga
borgenärerna agerat i jämförelse med företagets privata borgenärer, med vilka företaget slutit en
överenskommelse sedan det hamnat i ekonomiska svårigheter och upphört med sina skuldåterbetalningar. Kommissionen drog slutsatsen att de offentliga borgenärerna genom att tillämpa den s.k.
lagstadgade räntesatsen hade agerat på samma sätt som privata borgenärer för att maximera räntesatsen
på sina utestående fordringar. Följaktligen ansåg kommissionen att åtgärderna inte utgör statligt stöd och
att det tidigare beslutet bör ogiltigförklaras.
¥77∂
¥78∂
EGT C 134, 13.5.2000, C 134/2000.
Ärende C 5/2000 (f.d. C 68/97 och NN 118/97).
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 233
3.4 Finansiella tjänster
Tyskland
WestLB (79)
Den 11 april 2000 beslöt kommissionen att den tyska regeringen inte på ett korrekt sätt verkställt
kommissionens beslut av den 8 juli 1999 med avseende på delstaten Nordrhein-Westfalens
kapitaltillskott i Westdeutsche Landesbank Girozentrale (”WestLB”) mellan 1992 och 1998.
I oktober 1999 informerade de tyska myndigheterna kommissionen om hur delstaten NordrheinWestfalen avsåg att genomföra beslutet. Efter en noggrann analys informerade kommissionen de tyska
myndigheterna om att förslaget inte kunde anses verkställa kommissionens beslut på ett korrekt sätt.
I mars 2000 inlämnade de tyska myndigheterna ett nytt återkravsförslag med ett bidrag till delstaten som
i stället för kontantutbetalning skulle ske som en in naturabetalning i form av en passiv delägarreserv
(stille Einlage). Denna passiva delägarreserv, som inte ger några rösträttigheter, skulle vara utrustad med
en ”normal” kommersiell ersättning, som påstås vara jämförbar med liknande hybridkapitalinstrument på
marknaden. Delstatens rättigheter till denna passiva delägarreserv skulle vara beroende av EGdomstolens slutliga beslut (i Tysklands mål mot kommissionens beslut av den 8 juli 1999), dvs. delstaten
måste återbörda den till banken utan ersättning om EG-domstolen skulle upphäva kommissionens beslut.
Räntan för den nya passiva delägarreserven skulle inte utbetalas till delstaten, utan behållas inom
WestLB och varje år tillföras den passiva delägarreserven.
Kommissionen anser att sådana ominvesteringar utgör en ny statlig ekonomisk åtgärd med eventuella
inslag av nytt statligt stöd. Sådana ominvesteringar måste därför efter anmälan granskas av
kommissionen i enlighet med artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget så att en bedömning kan göras om det
finns inslag av statligt stöd.
Eftersom de tyska myndigheterna dock kopplade återkravet av stödet till att kommissionen skulle
godkänna ominvesteringen stod det klart att återkravet i realiteten inte skulle genomföras omedelbart,
såsom krävs i gällande EG-lagstiftning, och att förslaget därför inte på ett korrekt sätt skulle verkställa
kommissionens beslut om att det olagliga och oförenliga statliga stödet omedelbart skulle återkrävas.
Följaktligen beslöt kommissionen att hänskjuta ärendet till EG-domstolen.
3.5 Jordbruk
Belgien
Stöd under dioxinkrisen (80)
Kommissionen godkände den 18 januari 2000, i likhet med 1999, stöden till producenter och företag som
drabbats av den kris som utlöstes av upptäckten av dioxin i djurfoder. Beslutet gäller stöd för
”exceptionella händelser” i enlighet med artikel 87.2 b i EG-fördraget. Stödet täcker all djurproduktion,
men ej värdet av kasserade djur och förstörda produkter som redan omfattas av andra nationella
bestämmelser som godkänts av kommissionen (81). Stöden utbetalas per produktionsmedel eller försåld
¥79∂
¥80∂
¥81∂
EGT C 211, 22.7.2000.
Ärende N 770/99. (Saknas särskilda hänvisningar till offentliggörandet av ett beslut i EGT i denna text har beslutet
ännu inte offentliggjorts. De giltiga texterna till beslut som godkänner stöd kan i allmänhet hittas i
http://europa.eu.int/comm/sg/sgb/state_aids).
Ärendena NN 87/99, NN 88/99, NN 89/99, N 380/99 och N 386/99.
KONK. RAP. 2000
234
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
enhet i en enda utbetalning och beräknas endast på basis av schablonbelopp som bygger på
makroekonomiska kalkyler. Härigenom undviks risken för kumulering av andra stöd som tidigare
godkänts särskilt i form av skadestånd för bortskaffning av djur eller animaliska produkter som är
otjänliga som livsmedel och saluföring. Kommissionen ansåg att en koppling mellan omsättningsförlusterna och dioxinkrisen har kunnat etableras. På så sätt skulle omsättningsförlusten bl.a. ha berott på
förluster av marknadsdelar och nedgången i konsumtionen som uppstod som en följd av krisen, den
kaotiska hanteringen av densamma samt att de exceptionella åtgärderna hindrade den normala handeln
med de aktuella produkterna.
Grekland
Grekiska kooperativ (82)
Den 1 mars 2000 fattade kommissionen ett slutgiltigt negativt beslut gällande två olagliga stödåtgärder
som beslutats av den grekiska staten gällande avskrivning och konsolidering av lån för ett betydande
antal jordbrukskooperativ (116 för varje åtgärd) i enlighet med den generella princip som förbjuder
medlemsstaterna att lämna driftsstöd till jordbrukssektorn. Huvudsakligen består skulderna av
driftsförluster i de aktuella företagen, förorsakade av ingripanden från den grekiska staten i produktionen
och marknadsföringen av de aktuella produkterna (fastställande av priser, lagring, intervention och
export). Övriga skulder sammanhänger med investeringar och naturkatastrofer. Åtgärderna är av samma
slag som de i 1997 års lag avseende en skuldavskrivning på 450 miljoner euro från jordbrukskooperativ,
som godkändes av rådet i december 1998.
Åtgärderna vidtogs med utgångspunkt i två lagar från 1992 och 1994. Kommissionens beslut fattades
efter ett klagomål avseende olagligt och oförenligt statligt stöd som mottagits av mejerikooperativet
AGNO. I det slutliga negativa beslutet ålades även Grekland att inkomma med all relevant information
för att kommissionen skall kunna inleda statsstödsundersökning rörande verksamheten inom
Agricultural Bank of Grekland.
Frankrike
Stöd till återuppbyggnad av det franska skogsbruket — Naturkatastrofer (83)
Den 16 maj 2000 godkände kommissionen en stödordning för Frankrikes skogsbruk som drabbades hårt
av stormarna i slutet av december 1999. Totalbudgeten uppgår till nära 3 miljarder euro för alla stöd
kombinerade till åtgärder avsedda att reparera skador förorsakade av naturkatastrofer i den mening som
avses i artikel 87.2 b i EG-fördraget. I stödplanen föreskrivs nödåtgärder för att öppna skogsvägar och
stigar, bygge av skogsvägar och stigar, våtlagringsområden och lagerutrymmen, finansiering av
omkostnader för utförsel och lagring av virke, stöd till bearbetning av vindfallet virke, återplantering av
skadade skogar och avdrag för kostnader för stormen från skatten på de drabbade ägarnas standardavkastning på skogen. I övrigt planeras också andra stimulansåtgärder, t.ex. stöd till virkestransport, liksom
investeringsstöd bl.a. till förvärv av skogsbruksredskap och överavskrivning av dessa redskap samt stöd
till sysselsättning och utbildning och stöd till organisatoriska och tekniska kompletterande åtgärder.
Även om åtgärderna skiljer sig åt ansåg kommissionen att de alla ingår i samma upplägg och delar
samma mål (stöd till en verksamhetssektor efter en naturkatastrof) och att de därför måste anses vara
åtgärder avsedda att reparera skador förorsakade av naturkatastrofer i den mening som avses i EGfördraget.
¥82∂
¥83∂
Ärendena C 78/97 och C 82/97 (f.d. NN 33/96 och NN 168/97).
Ärende N 92/2000.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 235
Stöd till franska domänverket (Office National de Forêts) (84)
Den 14 april 2000 godkände kommissionen stöd till det franska domänverket (Office national de forêts –
ONF), efter att ha försäkrat sig om att inga risker föreligger för att statliga resurser skall används i ONF:s
konkurrerande verksamheter. ONF är en statlig inrättning med dubbel verksamhet eftersom den dels
utför ett offentligt och exklusivt uppdrag, och dels driver en affärsverksamhet i konkurrens med andra
aktörer på marknaden. Den offentliga verksamheten består av att för ägarnas räkning förvalta de skogar
som omfattas av Frankrikes skogslagstiftning. ONF mottar statliga resurser i form av en kompensation
för att täcka förvaltningsomkostnaderna. Vidare offentlig eller t.o.m. privat finansiering finns inom
ramen för statliga insatser av allmänintresse som utförs av ONF. Dessa insatser avser bl.a. skydd och
tillsyn av skogarna, arbete med att förebygga bränder och motverka erosion och laviner etc.
Kommissionen drog slutsatsen att dessa aktiviteter utgör insatser som görs av hänsyn till det allmännas
bästa och att överföringen av medel måste anses vara en överföring från en statlig nivå till en annan.
Eftersom vissa offentliga serviceverksamheter sker i hela landet skall de anses vara åtgärder som inte
gynnar vissa företag eller viss produktion och motsvarar alltså inte alla kriterierna i artikel 87.1 i EGfördraget. När det gäller den affärsmässiga verksamheten kan ONF sluta avtal med enskilda eller
offentliga juridiska personer för att sköta förvaltningen, göra studier, undersökningar och arbeten, och för
att skydda, planera och utveckla skogsresurserna. För denna typ av aktiviteter har kommissionen inte
upptäckt något inslag av offentligt stöd i form av korssubventionering av konkurrerande verksamheter.
ONF:s priser ligger i realiteten inte under konkurrenternas och statens ersättningsbelopp täcker under alla
omständigheter inte ens ONF:s alla ”offentliga” utgifter, vilket i praktiken utesluter korssubventionering.
Stöd till grisproduktionen — ”Stabiporc” (85)
Den 11 april 2000 fattade kommissionen ett slutgiltigt delvis negativt beslut om ett franskt stöd i tre delar
till förmån för grisproduktion. Granskningsförfarandet hade inletts i enlighet med artikel 88.2 i EGfördraget (86).
De franska myndigheterna ville återuppta systemet med återbetalningspliktiga förskott från
regleringsfonden för griskött (Stabiporc). Systemet går ut på att till producentsammanslutningar utbetala
helt återbetalningspliktiga förskott av likvida medel för att göra det möjligt för dem att justera det pris för
slaktsvin som betalas till producenter som är anslutna till systemet. Det är således avsett att reglera
inkomsterna för svinuppfödare som drabbas av kriserna inom grisköttsproduktionen.
Kommissionen drog slutsatsen att återupptagandet av Stabiporc inte utgör statligt stöd eftersom det
statliga ingripandet är begränsat till lån till marknadsränta. Vidare avstår inte de offentliga organen som
deltar i ordningen i egenskap av långivare från att driva in beloppen inklusive dröjsmålsränta av
sammanslutningarna då låneåterbetalningarna uteblir eller försenas.
Kommissionen beslutade dock att de två andra granskade delarna var oförenliga med EG-fördraget. Det
rörde sig bl.a. om en uppdelning av egenavgifter för jordbruksföretag med ekonomiska svårigheter samt
en förmån för jordbruksföretag i form av en partiell betalning av banklåneräntor för de första
investeringarna som dessa gör i grisproduktionen. Det negativa beslutet fattades eftersom alla villkor i
gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter inte
följts. Dessutom har man inte tillräckligt lyckats påvisa det ”svåra” i situationen. Det finns ingen
¥84∂
¥85∂
¥86∂
Ärende NN 96/95.
Ärende C 74/98.
Beslutet offentliggjort i EGT C 61, 3.3.1999, s. 7.
KONK. RAP. 2000
236
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
lönsamhetsplan för de aktuella företagen och man kan därför inte garantera att principen om att stödet
inte skall upprepas kommer att respekteras.
Stöd till vinsektorn (87)
Den 20 september 2000 fattade kommissionen ett slutgiltigt negativt beslut gällande en ordning som
anmälts och genomförts av Frankrike till förmån för vinproduktion. Granskningsförfarandet inleddes i
oktober 1999 (88). Ordningen syftar till att omorientera vinodlingarna i Charente som i dag används för
produktion av konjak till produktion av ”lantvin”.
Kommissionen drog slutsatsen att en av lagstiftarens mål med rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av
den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (89), var att förhindra en
ökning av gemenskapens vinproduktion. Samtidigt som sortomställningen av vinodlingen i Charente
erkänns ha den fördelen att den minskar en vinproduktion som saknar avsättningsmöjligheter anser
kommissionen dock att en ökning av den franska lantvinsproduktionen avviker från principerna i den nya
organisationen av marknaden för vin och är ägnat att snedvrida konkurrensen på en vinmarknad som f.n.
inte uppvisar några tillväxttecken. De viner som blir resultatet av denna omställning hamnar på den
vanliga vinmarknaden, medan de i dag per definition levereras utanför denna marknad. Följaktligen
innebär denna generella omställning av vinodlingen en risk för att problemet flyttas till andra marknader.
Kommissionen anser vidare att en sådan omställning borde ha åtföljts av en väsentlig minskning av
produktionsytorna och avkastningen.
Kommissionen anser även att endast åtgärder som antas inom ramen för den gemensamma
jordbrukspolitiken, och närmare bestämt inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden
i fråga, säkerställer de övergripande intressena för aktörerna på denna marknad.
Irland
Stöd till Gaelic Ferries för djurtransporter (90)
Den 13 juni 2000 beslöt kommissionen att fatta ett slutgiltigt negativt beslut med avseende på ett
driftsstöd som beviljats av Irland och som omfattade stöd både till jordbruk och transport. Ärendet gällde
särskilt utbetalningen av ett statligt stöd på 1,58 miljoner irländska pund till det irländska företaget
Gaelic Ferries för att driva färjetrafik öppen för djurtransporter från Irland till Kontinentaleuropa (91).
Statens ingripande kom sedan en privat färjeoperatör beslutat att upphöra med sina djurtransporter av
kommersiella skäl som sammanhängde med påtryckningar från djurskyddsgrupper. Kommissionen
ansåg att mottagaren av stödet var hela den irländska djursektorn, eftersom det föregivna målet och
effekten av det statliga stödet var att garantera tillgången till den kontinentala marknaden för irländska
djurproducenter. Irland måste nu återkräva det stöd som beviljats från stödmottagarna.
¥87∂
¥88∂
¥89∂
¥90∂
¥91∂
Ärende C 70/99. Beslut av den 20 september 2000, ärende C(2000) 2754.
EGT C 359, 11.12.1999.
EGT L 179, 14.7.1999.
Ärende C 7/98 (f.d. NN 1/98).
EGT L 263, 18.10.2000, s. 17.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 237
Stöd till animalieproducenter som drabbats av ogynnsam väderlek (92)
Den 30 maj beslöt kommissionen att godkänna det irländska slaktprogrammet som ingår i
”tilläggsåtgärden för tackor” och poster i ”stödordning gällande förluster av vinterfoder”. Dessa program
innehåller olika stödåtgärder för att mildra situationen för animalieproducenter vars produktion
påverkades av den ogynnsamma väderleken sommaren och hösten 1998.
I ett tidigare skede hade kommissionen uttryckt tvivel om huruvida programmet var förenligt med
artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Bland annat föreföll åtgärden utgöra ett driftsstöd genom att
eventuellt hjälpa jordbrukare att bortskaffa sina (vid denna tidpunkt värdelösa) får.
På basis av komplementerande information från de irländska myndigheterna godtog dock kommissionen
att det primära målet med åtgärden var att minimera den miljöskada som berodde på överbetning och
närvaron av döda och döende djur i markerna. Kommissionen kunde härigenom likställa åtgärden med
ett stöd till bortskaffning av avfall.
I överensstämmelse med punkt 3.4 i kommissionens riktlinjer avseende statligt stöd till miljöskydd (93)
som var tillämpliga på jordbrukssektorn vid den tidpunkt då stödet beviljades, måste stöd till insamling,
återvinning och bearbetning av jordbruksavfall bedömas från fall till fall. Eftersom godtagandet av ett
sådant stöd dock innebär ett avsteg från principen om att förorenaren skall betala kan det endast
godkännas i specifika och välmotiverade fall.
I föreliggande fall verkar stödet ha haft en klar stimulanseffekt och en motprestation lämnades av
producenterna, som gick med på att slakta 30 % av sina tackor, av vilka en del skulle ha kunnat överleva
vintern. Ur jordbrukarens synvinkel var stödet begränsat till att djuren bortskaffades gratis. Inga
betalningar utgick för djuren. Dessa faktorer uppmuntrade jordbrukarna att låta bortskaffa djur av sämsta
kvalitet med de minsta överlevnadsutsikterna. Därigenom skapade stödet varaktiga fördelar både för
sektorn och, genom att undvika miljöproblem, för hela samhället. Mot bakgrund av att stödet var ett
engångsbidrag för att lösa ett specifikt miljöproblem som berodde på en mycket ovanlig kombination av
händelser och dessutom risker för djurens välmåga ansåg kommissionen att det var motiverat att göra ett
undantag från principen om att förorenaren skall betala i detta fall.
Italien
Stöd till Centrale del Latte di Roma (94)
Den 11 april 2000 beslöt kommissionen att avsluta ett förfarande med avseende på stöd som beviljats
Centrale del Latte di Roma genom att anta ett delvis negativt beslut (95). Å ena sidan ansåg kommissionen
att de driftsförluster som systematiskt avskrivits av Roms kommun under 1992 och 1997 var driftsstöd
som inte kunde anses vara offentliga tjänster. Å andra sidan ansåg kommissionen att det inte förelåg
något statligt stöd till Latiums mjölkproducenter eller köparen i privatiseringsförfarandet. Eftersom
överlåtelsen av fabriken kan anses som ett övertagande av tillgångarna kommer återkravet av stöden att
gälla f.d. Centrale del Latte (i likvidation).
¥92∂
¥93∂
¥94∂
¥95∂
Ärende N 44/99 (f.d. NN 23/99 och NN 79/99).
EGT L 72, 10.3.1994, s. 3.
Ärende C 28/98 (f.d. NN 185/97).
EGT L 265, 19.10.2000, s. 15.
KONK. RAP. 2000
238
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Statligt ingripanden till marknadsvillkor — ”Itainvest och RIBS” (96)
Åren 1999 och 2000 anmälde Italien tre projekt understödda av det offentliga finansieringsbolaget
Itainvest. Bolaget har i princip ingripit i form av investeringar i stödmottagares aktiekapital, i
överensstämmelse med principen om en privat investerare som är verksam under normala
marknadsekonomiska förhållanden, enligt definitionen i dokumentet om tillämpningen av artiklarna 92
och 93 i EG-fördraget (numera artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget) på offentligt delägande (97).
Aktieinvesteringen skall återbetalas efter ett antal år till en ränta som ligger över kommissionens
referensränta och med garantier som gör det möjligt för finansieringsbolaget att ta kontroll över det
stödmottagande företaget. Två förslag har hittills godkänts (98). Det tredje granskas fortfarande. Parallellt
med detta har Italien anmält fem av det offentliga finansieringsbolaget RIBS föreslagna interventioner.
Landet drog tillbaka fyra till följd av kommissionens tvivel huruvida ingripandet skedde till
marknadsvillkor. År 2000 integrerades bolagen Itainvest och RIBS i ett nytt offentligt finansieringsbolag
Sviluppo Italia. Liksom i fallet RIBS har Italien lagt fram en beskrivning av det nya finansieringsbolagets
ingripanden. Kommissionen håller som bäst på med att granska ordningen.
Stöd till sockersektorn (99)
Den 3 maj 2000 godkände kommissionen, efter ett beslut av rådet, ett investeringsstödpaket på
34 miljoner euro till sockerbruket Villasor på Sardinien (som ägs av SADAM-gruppen).
Stödet beviljades i enlighet med reglerna för det offentliga organet RIBS (aktieinnehav och lån till
subventionerad ränta). Stödet godkändes med utgångspunkt i de nationella stödbestämmelserna i den
gemensamma organisationen av marknaden för socker som fram till 2001 tillåter undantag för södra
Italien från den generella förbudet för investeringar för bearbetning och saluföring inom sockersektorn.
Kommissionen godkände paketet även eftersom de italienska myndigheterna åtagit sig att återkräva
tidigare driftsstöd som beviljats ägaren av sockerbruket.
Stöd till förmån för tobaksproducenter i Italien (100)
Den 20 september 2000 beslöt kommissionen att inte invända mot ett kompensationsstöd som Italien
beviljat tobaksproducenter som drabbats av svåra produktionsförluster till följd av ett utbrott av
potatisvirus Y 1997. Stödet utgjorde en del av ett regionalprogram för att kontrollera och utrota
sjukdomen och skulle beviljas jordbrukare som drabbats av förluster på minst 30 % av deras normala
produktion. Stödet var inte större än de faktiska förlusterna.
I enlighet med gemenskapens generella policy bör kompensationsstöd för att bekämpa djur- och
växtsjukdomar innehålla ett villor om att preventiv utslaktning av djur eller förstörelse av skördar sker på
order eller rekommendation av de nationella myndigheterna.
Kommissionen ansåg dock att, i motsats till vad som händer med djursjukdomar, vid växtsjukdomar som
påverkar ettårig gröda är kravet på att skörden skall förstöras ofta orealistiskt eller t.o.m. omöjligt att
¥96∂
¥97∂
¥98∂
¥99∂
¥100∂
Ärende N 559/2000.
EG-bulletinen 9-1984.
Ärende N 652/99 (skrivelse från generalsekretariatet (2000) D/101197 av den 3 februari 2000 och N 164/2000 (skrivelse
från generalsekretariatet (2000) D/105966 av den 8 april 2000).
Ärende N 157/99.
Ärende N 15/2000.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 239
uppfylla på grund av de specifika sätt som växtsjukdomar sprids på och påverkar ettårig gröda.
Kommissionen ansåg även att Italien åtog sig ett allvarligt program för kontroll och utrotning av
sjukdomen och att det inte fanns någon risk för att driftsstöd skulle beviljas eftersom stödet endast skulle
beviljas till jordbrukare som drabbats av förluster på minst 30 % av deras normala produktion. En tröskel
på 30 % (20 % i mindre gynnade områden) har konsekvent antagits av kommissionen för att dra gränsen
mellan vad som är driftstöd och vad som inte är det i fall av ogynnsam väderlek som t.ex. frost, hagel,
regn eller torka som orsakar skada på jordbruksproduktion eller jordbruksproduktionsmedel.
Nederländerna
Befrielse från mineralskatter (101)
Den 21 december 2000 fattade kommissionen ett slutgiltigt negativt beslut gällande vissa undantag från
mineralskatterna som infördes i den nederländska gödsellagen. Denna lag innehåller bestämmelser om
ett obligatoriskt bokföringssystem för mineraler på de enskilda jordbruksföretagen och maximigränser
för fosfat- och kväveutsläppen i miljön per företag. Om utsläppen passerar maximigränserna måste en
skatt betalas för dessa kvantiteter. Jordbrukaren kan välja hur han vill minska mineralutsläppen till de
godkända mängderna. Syftet med mineralskatterna i gödsellagen är att stimulera jordbruksföretagen att
minska sina mineralutsläpp. Skatten tas endast ut om den totala fosfat- och kvävemängd som införs i
jordbruksföretaget, minus den totala mängd mineraler som avlägsnas, under ett kalenderår överskrider de
tillåtna maximigränserna för fosfat- och kväveutsläpp i miljön (s.k. utsläppsnormer). Ett företag behöver
inte betala skatten om det vidtar reella åtgärder, t.ex. avlägsnar gödsel som inte får spridas på marken.
Enligt den föreslagna åtgärden kommer småföretag och plantskolor att helt befrias från mineralskatterna.
Trädgårdsodlare som odlar grödor i växthus eller på odlingssubstrat är delvis skattebefriade.
I punkt 23 i kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på åtgärder som
omfattar direkt beskattning av företag (102) föreskrivs att vissa åtgärder av särskiljande art inte
nödvändigtvis måste innebära att de skall betraktas som statligt stöd. Så är fallet om de är nödvändiga
eller ändamålsenliga på grund av att de är ekonomiskt rationella med hänsyn till skattesystemets
effektivitet. Det ankommer emellertid på medlemsstaterna att motivera detta.
Kommissionen anser att de nederländska myndigheterna inte påvisat att de olika typerna av
skattebefrielse är motiverade på grund av mineralskattesystemets art eller ekonomiska grund. Även om
det föreslagna undantaget för små företag presenteras av de nederländska myndigheterna som ett
undantag för ”hobbyodlare”, förefaller det som om dessa småföretag kan drivas som normala
handelsföretag. Det finns ingen naturlig orsak att placera dem i en bättre position än andra konkurrerande
företag. När det gäller den föreslagna skattebefrielsen för trädgårdsföretag och plantskolor som sysslar
med trädgårdsverksamhet ingår det i mineralskattesystemets karaktär att jämställa jordbruksmark eller
odlingssubstrat inne i byggnader med jordbruksmark och sedan tillämpa samma utsläppsnormer. Det
föreslagna systemet tillåter dock högre utsläppsnormer än vad som tillåts för jordbruksmark. De
nederländska myndigheterna har inte motiverat dessa högre normer. Därför måste de föreslagna
undantagen betraktas som förbjudna driftsstöd.
Kommissionen hyser även tvivel om de föreslagna undantagens miljöpåverkan och deras förenlighet
med nitratdirektivet.
¥101∂
¥102∂
Ärende C 14/2000, inledandet av förfarandet: EGT C 190, 8.7.2000, s. 4; det slutliga negativa beslutet ännu ej
offentliggjort.
EGT C 384, 10.12.1998, s. 3.
KONK. RAP. 2000
240
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
VAMIL (103)
Den 19 maj 2000 beslöt kommissionen inleda ett förfarande mot stödordningen VAMIL (Regeling
Willekeurige Afschrijving Milieu-investeringen) som tillåter överavskrivningar på investeringar i
miljövänlig utrustning efter företagarens egna avgöranden. VAMIL innebär en skattefördel för företagen
som ger företagen möjlighet att tillämpa flexibel nedskrivning under investeringens normala
avskrivningstid. Den gör det t.o.m. möjligt att skriva av hela inköpspriset under det år då inköpet görs.
De rörelsetillgångar som kan omfattas anges på en särskild ”VAMIL-förteckning”.
VAMIL-förordningen har godtagits av kommissionen (104) på villkor att de EG-bestämmelser och
riktlinjer som gäller i bl.a. jordbrukssektorn iakttas.
Ett klagomål som lämnats till kommissionen av en miljöorganisation verkar tyda på att vissa
”miljömärkta stallbyggnader” har byggts med stöd från VAMIL-ordningen i syfte att minska
ammoniakutsläppen, men att produktionen har ökat medan den ursprungliga nivån för ammoniakutsläpp
kvarstår eller har minskat obetydligt. Detta innebär en överträdelse av ovan nämnda artikel 6 och artikel
12.2 e i rådets förordning (EG) nr 950/97 om förbättring av jordbruksstrukturens effektivitet.
De nederländska myndigheterna har meddelat att den årliga bilagan till VAMIL (”VAMILförteckningen”) har ändrats fr.o.m. den 1 januari 1998 för att åtgärda den fråga som tagits upp av den
klagande. Förteckningen riktar nu klart och tydligt stödmottagarnas uppmärksamhet på bestämmelserna i
förordning (EG) nr 950/97. Dessutom måste en rapport från en oberoende revisor lämnas som styrker att
ingen kapacitetsökning sker. Tillämpningen av VAMIL-ordningen överensstämmer därför efter
ändringsdatumet med gemenskapens regler.
Ändringen av VAMIL-förteckningen förebygger framtida överträdelser av EG:s regelverk, men åtgärdar
inte eventuella tidigare överträdelser. I enlighet med information som mottagits av kommissionen skall
sådana överträdelser ha ägt rum. Problemen verkar ha funnits i djursektorn och huvudsakligen (men ej
uteslutande) i grissektorn, varför en överträdelse skett av artikel 6.4 i förordning (EG) nr 950/97.
Portugal
Omstrukturerings- och privatiseringsplanerna för EPAC och SILOPOR (105)
Den 9 juli 1997 fattade kommissionen ett slutgiltigt negativt beslut med avseende på ett undsättningsstöd
i form av en statlig garanti vid skuldkonsolideringslån till det offentligägda spannmålshandelsföretaget
EPAC (106). De portugisiska myndigheterna verkställde inte beslutet om att avbryta stödet och ärendet
hänsköts till EG-domstolen.
Därefter anmälde Portugal en omstrukturerings- och privatiseringsplan för EPAC med ytterligare statligt
stöd till detta företag på 15,5 miljarder escudos (c:a 77,5 miljoner euro). Vid samma tid anmälde de
portugisiska myndigheterna ett kapitaltillskott till SILOPOR som skulle täcka en stor del av företagets
skuld till EPAC, som för närvarande uppgår till 31,35 miljarder escudos (157 miljoner euro). Detta
kapitaltillskott åtföljdes av ett privatiseringsprogram gällande spannmålssiloverksamheten.
¥103∂
¥104∂
¥105∂
¥106∂
Ärende nr C 32/2000.
Ärendean N 268/91 och N 262/94, godkända den 3 juli 1991 (SG(91)D/12538) och den 6 juli 1994 (SG(94)D/11016).
Ärende C 51/98 (f.d. N 852/97 och N 6/98).
EGT L 311, 14.11.1997, s. 25.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 241
Kommissionen beslöt att inleda ett förfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget med avseende på dessa
anmälningar eftersom det inte gick att konkludera att stöden till EPAC överensstämde med de befintliga
riktlinjerna för omstruktureringar av företag i svårigheter och att kapitaltillskottet till SILOPOR (107)
kunde motiveras i ljuset av privatinvesterarprincipen, som de portugisiska myndigheterna hävdat. Under
tiden beslöt Portugal att likvidera båda företagen.
Den 27 juni 2000 avkunnade EG-domstolen en dom rörande Portugals underlåtenhet att efterleva
kommissionens beslut från 1997, där det slagits fast att den statsgaranti som lämnats till EPAC utgjorde
olagligt och oförenligt statligt stöd (108). I sak bekräftade EG-domstolen kommissionens åsikter om att det
är fråga om ett stöd och att den utfärdade statsgarantin för EPAC är oförenlig.
Stödordning för grisar (109)
Den 4 oktober 2000 beslöt kommissionen att fatta ett slutgiltigt negativt beslut mot Portugal med
avseende på en stödordning som skulle bistå grisproducenter som drabbades av marknadssvårigheter i
slutet av 1998. Ordningen består av två åtgärder: ett moratorium på befintliga lån och en ytterligare
subventionerad kortfristig kreditlina. I båda fallen var inte villkoren för kortfristiga krediter uppfyllda
(dvs. en varaktighet på högst ett år, öppen för alla jordbrukssektorer, begränsningar av räntesatsen,
skillnad mellan jordbruk och övriga sektorer). Kommissionen ansåg stöden vara driftsstöd till
grisuppfödare och att de också utgjorde ett brott mot reglerna för den gemensamma marknadsorganisationen för griskött.
Förenade kungariket
Omstruktureringsordning för grissektorn 2000 (110)
Den 13 december 2000 godkände kommissionen omstruktureringsordningen för grissektorn både vad
avser kapacitetsminskning och omstrukturering. Med kapacitetsminskningen försöker man kompensera
jordbrukare som oåterkalleligen upphör med sin grisuppfödning för värdeförlusten på deras tillgångar
genom nedmonteringen eller rivningen av alla svinplatser i deras företag. I enlighet med punkt 9.7 i
riktlinjerna för statligt stöd i jordbrukssektorn anser kommissionen att ett bidrag (50 %) från sektorn
behövs, antingen frivilligt eller med hjälp av obligatoriska avgifter. Eftersom målet för stödåtgärderna är
att omstrukturera sektorn, vilket ytterst gagnar de aktörer som fortsätter med sin verksamhet förefaller
det logiskt att den sistnämnda gruppen bör bidra till omstruktureringskostnaderna. Kommissionen godtar
dock även att motprestationen från stödmottagaren kan vara ett frivilligt bidrag från mottagarna av
stödet.
Omstruktureringsdelen i ordningen består av en direkt tillämpning av de särskilda bestämmelserna för
jordbrukssektorn i enlighet med avsnitt 3.2.5 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning
och omstrukturering av företag i svårigheter (111).
¥107∂
¥108∂
¥109∂
¥110∂
¥111∂
Kommissionens beslut av den 29 juli 1998 (EGT C 363, 25.11.1998, s. 4).
Ärende C 404/97.
Ärende C 31/99 (f.d. N 704/98).
Ärende N 168/2000.
EGT C 283, 19.9.1997, s. 2.
KONK. RAP. 2000
242
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Ordning gällande bortskaffning av grisar (112)
Den 18 oktober 2000 godkände kommissionen en ordning gällande bortskaffning av grisar som införts i
slutet av augusti 2000 i anslutning till åtgärder som avsåg att utrota utbrotten av klassisk svinpest i East
Anglia. Enligt ordningen lämnas stöd till kostnaderna för transport, slakt, konvertering och bortskaffning
av grisar samt för kostnaderna för de nödvändiga veterinära kontrollerna. Betalningarna enligt ordningen
görs direkt till tjänsteleverantörerna.
En andra stödåtgärd syftar till att kompensera jordbrukare för värdeförlusten på djur som omfattats av
transportförbud (och som därför inte kunde säljas eftersom de blivit överviktiga).
Bestämmelserna i ordningen har inspirerats av gemenskapens samfinansierade marknadsinterventioner
under tidigare år (kommissionens förordningar (EG) nr 413/97, 414/97, 581/97, 913/97 och 370/98) som
beslutades med stöd i artikel 18 i rådets förordning (EEG) nr 2559/75 om den gemensamma marknadsorganisationen för griskött, i dess senaste ändrade version.
Stöd till att bekämpa djursjukdomar beviljas vanligtvis för att kompensera förluster för djur som dör av
sjukdom eller avlivas för att förebygga spridning av sjukdom. Detta var inte fallet här eftersom endast
djur som befanns vara helt friska vid en veterinärinspektion kunde transporteras. Det förefaller dock som
om uppfödarnas förluster på grund av de begränsade möjligheterna att flytta djuren och kostnaderna till
följd av skyldigheten att bortskaffa djuren sedan de slaktats är en direkt konsekvens av det
utrotningsprogram som igångsatts av myndigheterna i överensstämmelse med obligatoriska
bestämmelser i gemenskapens veterinärlagstiftning.
3.6 Fiskesektorn
Belgien, Spanien, Frankrike, Italien och Nederländerna
Ökade bränslepriser
Fem medlemsstater (Belgien, Spanien, Frankrike, Italien och Nederländerna) har till kommissionen
lämnat upplysningar om stödåtgärder som vidtagits till förmån för fiskare som en kompensation för de
ökande bränslekostnaderna under 2000. Kompensationsåtgärderna vidtas i olika former: nedsättningen
av de sociala avgifterna och hamnavgifterna, skattetillgodohavanden, räntesubventionerade lån där
lånebeloppet är direkt kopplat till den andel av driftsomkostnaderna som bränslekostnaderna står för. I
början av 2001 kommer kommissionen att fatta beslut om huruvida åtgärderna är förenliga med EGfördraget.
Danmark
Förluster vid stormen den 3 och 4 december 1999 (113)
Den 29 juni 2000 godkände kommissionen på grundval av artikel 87.2 b i EG-fördraget utkastet till ett
danskt beslut om stöd för att kompensera ägare av fiskeföretag för fångstnät och pålar som förlorades
under en storm vid den danska kusten den 3 och 4 december 1999. Under denna ovanligt våldsamma
storm fick ägarna av nät förtöjda på pålar sin utrustning allvarligt skadad. Skadorna täcktes inte av någon
försäkring eftersom redskap som är förtöjda i havet inte kan försäkras. Stödet gällde endast de direkta
¥112∂
¥113∂
Ärende NN 95/2000.
Ärende N 227/2000, ännu ej offentliggjort.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 243
förlusterna (utgifter för att ta upp och reparera trasiga pålar och att köpa och montera nya pålar och nät)
och inte förlusterna för uteblivet fiske. Stödet var begränsat till 50 % av bevisade förluster, som minst
skulle uppgå till 5 000 danska kronor. I sitt beslut betonade kommissionen att vanliga naturfenomen, som
t.ex. dålig väderlek, inte omfattas av artikel 87.2 b i EG-fördraget.
Tyskland
Socialersättningar (114)
Den 19 oktober 2000 godkände kommissionen en ordning gällande kompletterande sociala åtgärder
(socialersättning), som anmälts av den tyska regeringen. Vid perioder av tillfälliga avbrott i fisket som ett
led i en plan för att skydda fiskeresurserna kan självständiga fiskare få bidrag. Fiskefartyget måste ha en
längd på minst 6 meter mellan pp och tonnaget får inte överstiga 450 bruttoton. Socialersättningen
omfattar socialförsäkringsavgifterna för arbetstagare ombord på fartyget, varvid följande obligatoriska
försäkringar ingår: olycksfallsförsäkring, sjöfolkskassan, sjukförsäkring, vårdförsäkring, ålderspensionsförsäkring, sjuklöneförsäkring och arbetslöshetsförsäkring.
Åtgärden har bedömts vara förenlig med gemenskapens förordning om strukturstöd inom fiskerisektorn
där det föreskrivs att medlemsstaterna för fiskarna kan vidta kompletterande socioekonomiska åtgärder
med nationell finansiering och avsedda att underlätta tillfälliga avbrott i fisket för att skydda
fiskeresurserna. På samma sätt föreskrivs i riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom sektorn för
fiske och vattenbruk att direkta stöd till arbetstagare inom fiske och vattenbruket samt inom
beredningsindustri och saluföring av dessa produkter kan anses vara förenliga med den gemensamma
marknaden om de utgör en del av socioekonomiska stödåtgärder för att lindra svårigheter förenade med
anpassning eller kapacitetsminskning. De tyska myndigheterna har bekräftat att dessa åtgärder av
socioekonomisk karaktär endast har beviljats för en begränsad period och uteslutande är kopplade till en
plan för att skydda fiskeresurserna. Åtgärdernas tidslängd får inte överskrida vad som är ytterst
nödvändigt för att uppnå målen för planen.
Spanien och Portugal
Kompensation till redare och besättningar (115)
Den 18 januari och 18 oktober 2000 (Spanien) samt den 12 maj och 15 november 2000 (Portugal)
godkände kommissionen nationella spanska och portugisiska stöd som skall kompensera förlusterna för
redare och besättningar som tvingats upphöra med sitt fiske i marockanska vatten sedan fiskeavtalet med
Marocko upphörde att gälla den 30 november 1999. Stödmottagare var de redare och besättningar vars
fartyg tvingats till overksamhet liksom vissa personer som arbetar för dessa fartyg. Stödordningarna
täckte perioden fram till och med den 30 juni 2000. Kommissionen godkände förlängningen av
ordningarna i efterhand, vilket möjliggör för fiskarna och fartygsägarna att klara sig sedan deras
verksamhet avbrutits till följd av att fiskeavtalet inte förnyats. Ordningarna överensstämmer med
riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och vattenbruk och de EG-regler som
definierar villkoren för strukturingripanden i fiskesektorn. Förlängningen är möjlig under förutsättning
att en omställningsplan för fiskeflottan genomförs. Sådana planer har lämnats in av den spanska och den
portugisiska regeringen och godkänts av kommissionen.
¥114∂
¥115∂
Ärende N 215/2000, EGT C 354, 9.12.2000.
Spanien: NN 159/99, EGT C 110, 15.4.2000; NN 64/2000, ännu ej offentliggjort.
Portugal: N 25/2000, EGT C 169, 17.6.2000; NN 99/2000, EGT C 11, 13.1.2001.
KONK. RAP. 2000
244
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Ordning gällande utbildningsstöd (116)
I ett beslut av den 19 oktober 2000 godkände kommissionen även en spansk ordning vars stöd är avsedda
för att arrangera utbildningsaktiviteter, främja sociokulturella aktiviteter och spridning av fiske- eller
marinmiljöteknik, återvinning av traditionella fartyg och andra sidor av sjöfartskulturen för användning i
utbildningsaktiviteter, arrangemang av utbildningsresor eller utbyte för fiskare och andra anställda
inom fiskesektorn och förvärv, framtagning och spridning av läromedel. Stödmottagare är bl.a.
fiskarsammanslutningar (producentorganisationer, ”cofradias”) och andra anställda inom fiskesektorn,
fackföreningar och andra ideella sammanslutningar. Dessa stöd minskar inte de kostnader som företagen
vanligtvis måste bestrida då de vill att deras anställda förvärvar nya kompetenser. De ovannämnda
åtgärderna gynnar huvudsakligen direkt de anställda inom fiskesektorn och allmänheten. Kommissionen
ansåg att ordningen inte påverkar handeln mellan medlemsstaterna och att åtgärderna, trots att de
anmäldes som stödordningar, inte utgör statliga stöd i den mening som avses i artikel 87 i EG-fördraget.
Italien
Skadeersättning på grund av händelserna i Kosovo (117)
Den 8 juni 2000 förklarade kommissionen dessa stödåtgärder vara förenliga med den gemensamma
marknaden enligt artikel 87.2 b i EG-fördraget. Under händelserna i Kosovo tvingades fiskarna i
Adriatiska havet att upphöra med sitt fiske. Den italienska regeringen beslutade mycket snabbt att införa
en skadeersättning.
Skadeersättningen gällde för perioden 14 maj till 31 juli 1999, dvs. under den perioden som händelserna
ägde rum, plus ett flertal veckor då bomber som tappats i havet under flygoperationerna togs upp igen.
Stödmottagare var både fiskare och redare.
Nederländerna
Ijsselmeer (118)
Den 7 december 2000 godkände kommissionen en nederländsk ordning om bidrag till fiskare i Ijsselmeer
som vill lägga ner eller minska sin verksamhet. Orsaken till förordningsförslaget om en temporär
minskning av fiskekapaciteten i sjön är de ökande problemen med fisket i Ijsselmeer. Förordningen skall
åtgärda överkapaciteten i Ijsselmeer, som tillsammans med en stark reduktion av beståndet av glasål och
skador förorsakade av skarv, lett till en avsevärd minskning av beståndet av muränor.
Bidraget för minskning av fisket i Ijsselmeer beviljas endast om den sökande avsäger sig fiskerättigheten
i Ijsselmeer för ett visst antal redskap genom att till vederbörligt ministerium återlämna ett antal märken
som hör till fiskeredskap som avses i bidragsansökan.
Vad gäller bidraget för återlämnade licenser visar det sig vara synnerligen svårt att fastställa värden på
icke-kommersiell egendom, som t.ex. fiskelicenserna i Ijsselmeer. Ingen särskild bestämmelse finns vad
gäller stöden till definitiv indragning av fiskelicenser eller bidragen till minskning av fiskekapaciteten.
Följaktligen måste dessa stöd granskas från fall till fall mot bakgrund av målsättningarna för den
gemensamma fiskeripolitiken och de gällande bestämmelserna i EG-fördraget. Åtgärderna i fråga
¥116∂
¥117∂
¥118∂
Ärende NN 342/2000; EGT C 354, 9.12.2000.
Ärende NN 77/99; EGT C 202, 15.7.2000.
Ärende N 301/2000, EGT C 11, 13.1.2001.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 245
uppfyller ett av målen för den gemensamma fiskeripolitiken, nämligen bevarande av och långsiktig
hållbarhet för resurserna. I anslutning härtill definieras i rådets förordning (EEG) nr 3760/92 de allmänna
målen för den gemensamma fiskeripolitiken som ”att skydda och bevara de levande marina akvatiska
resurser som är tillgängliga och får utnyttjas och att se till att dessa resurser långsiktigt utnyttjas på ett
ändamålsenligt och ansvarsfullt sätt under de ekonomiska och sociala förhållanden som passar sektorn,
varvid hänsyn skall tas till följderna för det marina ekosystemet och särskilt till producenternas och
konsumenternas behov”.
Förenade kungariket
Laxodling (119)
Den 30 maj 2000 godkände kommissionen stödåtgärder till förmån för laxodlingar i Skottland, som med
början i maj 1998 drabbats av infektiös anemi.
Samtidigt som den brittiska regeringen inte kompenserar förluster som drabbat laxodlarna till följd av
den obligatoriska avlivningen av laxen i de drabbade odlingarna har man dock beslutat om en plan för att
åter sätta i gång odlingarna. Planen omfattar bidrag som kan uppgå till samma belopp som förlusterna.
Bidragen kan avse investeringar eller rörelsekostnader för att omstarta företagen (inköp av fiskyngel,
föda, försäkringar, personalomkostnader etc)
Planen har förklarats vara förenlig med den gemensamma marknaden enligt punkt 2.9 (stöd inom
veterinära och sanitära områden) i riktlinjerna för granskning av statligt stöd inom sektorn för fiske och
vattenbruk.
3.7 Transport
Tyskland
BahnTrans (120)
Efter att ha mottagit ett klagomål inledde kommissionen i ett beslut av den 15 november ett formellt
granskningsförfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget mot Tyskland med avseende på Deutsche Bahns
kommersiella och ekonomiska medverkan i godsbefordrings- och transportföretaget BahnTrans. Mellan
1994 och 1998 ägdes BahnTrans gemensamt av Thyssen-Haniel Logistics och Deutsche Bahn AG. År
1998 såldes det till det belgiska järnvägsbolaget SNCB. Kommissionen har mottagit information om att
BahnTrans ägnade sig åt aggressiv prissättning och marknadsföring, som kanaliserades till BahnTrans
via dess moderföretag DB AG och som påstås ha skett med hjälp av direkt eller indirekt statligt stöd.
Kommissionen gav uttryck för sina tvivel gällande förekomsten av stöd och huruvida dessa var förenliga
med den gemensamma marknaden.
¥119∂
¥120∂
Ärende N 69/2000; EGT C 190, 8.7.2000.
Ärende C/63/2000, f.d. NN/102/2000, ännu ej offentliggjort.
KONK. RAP. 2000
246
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Grekland
Olympic Airways (121)
Genom ett beslut av den 4 oktober 2000 har kommissionen ändrat sitt tidigare beslut av den 14 augusti
1998 gällande det omstruktureringsstöd som beviljats det grekiska bolaget Olympic Airways. Sålunda
lyder artikel 1.1 ii numera som följer: nya lånegarantier på sammanlagt 378 miljoner US-dollar för lån
som skulle tecknas före den 31 mars 2001 för köp av nya flygplan, och för de nödvändiga
investeringarna för en flyttning av Olympic Airways verksamheter till den nya flygplatsen Spata. Med
detta beslut har kommissionen garanterat att de stödbelopp som redan godkänts 1998 för andra mål kan
användas flexibelt.
Spanien
Compañía Trasmediterránea (122)
Den 19 juli beslöt kommissionen att avsluta ett förfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget med
avseende på ett oanmält stöd till Compañía Trasmediterránea. Kommissionen fann att Spanien olagligen
genomfört detta statliga stöd i strid med artikel 88.3 i fördraget. Kommissionen fann att Spanien inte gett
alla EU-aktörer en rimlig chans att lämna bud på tjänsterna och beslöt därför att det anbudsförfarande
som tillämpades var olagligt. Kompensationen godkändes dock enligt artikel 86.2, med ett antal villkor
under en ”interimperiod” på tre och ett halvt år så att den spanska färjeoperatören kan fortsätta sina
viktiga färjetjänster mellan spanska fastlandet, Balearerna, Kanarieöarna, och Melilla. Från sommaren
2001 skall man vid fall av nya anbudsförfaranden ge operatörerna en rättvis chans att konkurrera om
tjänsterna.
Ferries Golfo de Vizcaya (123)
Den 29 november fattade kommissionen ett negativt beslut mot linjerederiet Ferries Golfo de Vizcaya.
Beslutet fattades efter det att förstainstansrätten ogiltigförklarat kommissionens beslut av den 7 juni 1995
om att ett avtal från 1995 enligt vilket provinsstyrelsen i Biscaya hade köpt färdbevis av linjerederiet
Ferries Golfo de Vizcaya utgjorde en normal kommersiell transaktion. Bl.a. framgick det att antalet
inköpta biljetter inte motsvarade de spanska myndigheternas reella behov. Huvudsyftet med
transaktionen visade sig vara att lämna driftsstöd till linjerederiet.
Frankrike
Semca (124)
Den 4 oktober 2000 beslöt kommissionen i enlighet med artikel 86.2 i EG-fördraget att inte invända mot
reformen av systemet för motorvägskoncessioner (förlängning av de befintliga koncessionernas
varaktighet till förmån för sex koncessionsinnehavare – Semca). Genom denna reform avser de franska
myndigheterna att gynna nya aktörer på marknaden för drift av motorvägar, samtidigt som man främjar
det offentlig-privata partnerskapet och iakttar gemenskapens regler för offentlig upphandling.
Kommissionen motiverade sitt beslut med att peka på att det rör sig om företag med uppdrag att sköta en
¥121∂
¥122∂
¥123∂
¥124∂
Ärende N/541/2000, ännu ej offentliggjort.
Ärende C/10/1998, ännu ej offentliggjort, rättelse 21.12.2000.
Ärende C/32/2000, ännu ej offentliggjort.
Ärende N/540/2000, EGT C/354, 9.12.2000.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 247
tjänst av allmänintresse, att förlängningen av koncessionernas varaktighet är nödvändig för att uppdraget
skall klaras av och utvecklingen av handeln inte påverkas i en omfattning som strider mot gemenskapens
intresse (referensmarknaden är inte annat än marknaden för drift – och inte byggmarknaden – av
motorvägsnätet, som inte är särskilt utvecklad på EG-nivå).
Nederländerna
Intermodala järnvägsterminaler (125)
Den 4 oktober 2000 beslöt kommissionen att inte invända mot ett nederländskt bidrag till att bygga och
utvidga två intermodala järnvägsterminaler i Rotterdam. Stödmottagarna är RSC Rotterdam och
European Container Terminal (ECT).
Kommissionen fann att stödet är förenligt med artikel 73 i fördraget. Det hjälper samordningen av
transporterna, eftersom det bidrar till en övergång från vägtransporter till mer miljövänliga
järnvägstransporter. Det är helt i linje med en grundläggande princip i EU:s transportpolitik: hållbar
mobilitet.
När det positiva beslutet fattades beaktade kommissionen följande väsentliga delar av stödet:
Omlastningsutrustning och infrastruktur för omlastning från och till fartyg får inte några bidrag.
Maximinivåerna för stöden ligger under 20 % av de totala byggkostnaderna. Dessa stödnivåer bygger på
ekonomiska och kommersiella uppgifter som lämnats av operatörerna. Utan bidraget skulle operatörerna
ha behövt begära ett högre pris per omlastning av sina kunder för att ersätta kostnaderna för
investeringen. Med ett sådant pris skulle järnvägstransporter från och till Rotterdams hamn inte kunna
konkurrera med vägtransporter. En politiskt önskvärd övergång från väg- till järnvägstransport skulle
därför inte ske såvida inte bidrag lämnades. Bidraget kommer sålunda att uppmuntra de nödvändiga
investeringarna i terminalerna från de två operatörerna, utan att leda till övervinster för stödmottagarna
och följaktligen ett slöseri med offentliga medel.
Bidraget kommer inte att användas till att sänka priserna för omlastning i de två stödmottagande
terminalerna. En snedvridning av konkurrensen som strider mot det gemensamma intresset till följd av
bidraget kommer därför att undvikas.
3.8 Elektricitet och energi
Danmark
Elektricitetsreform (126)
Den 20 september 2000 godkände kommissionen de statsstödsåtgärder som utgör en del av
elektricitetsreformen i Danmark. Syftet med reformen är både att säkerställa att direktivet om
gemensamma regler för den inre marknaden för el genomförs till fullo och att kombinera ökad
konkurrens med Danmarks internationella miljöåtagande. Det nya systemet 2003 innebär att 20 % av den
elektricitet som konsumeras av hushållen är baserad på förnybara energikällor. Det instrument som
används för att uppnå detta mål är ett system med s.k. gröna certifikat.
¥125∂
¥126∂
Ärende N 577/2000.
EGT C 354, 9.12.2000, N 416/99.
KONK. RAP. 2000
248
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Hittills har de danska elektricitetsproducenter som använder förnybara energikällor dragit nytta av ett
system med fasta priser och direkta statsbidrag. När det nya systemet väl har införts helt kommer all
elektricitet att säljas till marknadspriser. Kompensationen till producenterna av ”grön elektricitet”, vars
produktionskostnader är högre, kommer att integreras genom ett system av gröna certifikat.
Certifikaten kommer att säljas på en marknad som är separat från elmarknaden. I princip kommer
priserna att sättas fritt, men de danska myndigheterna har satt ett fast pris. Å ena sidan garanterar detta att
producenterna får en minimikompensation förutom marknadspriset för elektricitet, och å andra sidan
begränsar det pristrycket på elkonsumenterna.
Fördelen med systemet med gröna certifikat jämfört med ett system med fasta priser och direkta statliga
bidrag är att det förra innehåller ett incitament för producenterna att minska sina produktionskostnader.
Eftersom konsumenterna strävar efter att köpa el för lägsta möjliga kostnad kommer de producenter som
klarar sig med ett lägre tillägg till elpriset att kunna sälja sina produkter lättare.
Koldioxidkvoter (127)
Den 29 mars 2000 godkände kommissionen den danska ordningen gällande överlåtbara rättigheter till
koldioxidutsläpp, som är den första i sitt slag i Europeiska unionen (se även del I, punkt 337).
Spanien
Plan för utbyggnad av gasnätet i små och mellanstora städer i regionen Valencia (128)
Den 29 november 2000 godkände kommissionen förslag till stöd från Generalitat Valenciana till
företaget Repsol Butano, S.A., för bygge av infrastruktur för distribution via ledningsnät av propangas
som kan ersättas med naturgas, i kommuner för att utvidga gasdistributionen i nya områden i regionen,
särskilt i områden med bristande sådan infrastruktur, områden som genomgår en ekonomisk utveckling
och områden med hög efterfrågan på leveranser av gas för industriellt bruk. Stödbeloppet ligger på
1 550 miljoner spanska pesetas (9,32 miljoner euro) för perioden 2000–2006, dvs. en stödnivå på
34,36 %. Detta stöd ansågs vara förenligt med artikel 87.3 a i EG-fördraget eftersom det främjar den
ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsnivån är onormalt låg. Dessutom överensstämmer
stödnivån med den spanska regionalstödskartan och kapacitetseffekterna på den gemensamma
marknaden är försumbara. Även om kommissionen normalt inte tillåter enskilda stöd som regionalstöd
ansåg man i föreliggande ärende att förslaget att bygga ut gasdistributionen i små och mellanstora städer
med bristande sådan infrastruktur skulle ha en positiv effekt för hela regionen.
Frankrike
EDF-rabatter till pappersindustrin (129)
Den 11 april 2000 beslöt kommissionen att EDF:s rabatter mellan 1990 och 1996 till fem pappersbruk i
Frankrike inte utgör statligt stöd. Ärendet beskrivs i del I, punkt 306.
¥127∂
¥128∂
¥129∂
EGT C 322, 11.11.2000, N 653/99.
Ärende N 676/2000.
EGT C 39, 6.2.1998.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 249
3.9 Turism och fritid
Tyskland
Simbassäng (130)
Den 21 december 2000 fann kommissionen att ett årligt bidrag till den privata operatören av en
utebassäng i Dorsten (Nordrhein-Westfalen) inte utgör statligt stöd enligt EG-fördraget, eftersom det inte
påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Artikel 86.2 är därför inte tillämplig. Detta var
kommissionens slutsats även om stödet i föreliggande fall beviljats på grund av operatörens skyldighet
att lämna en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse.
Staden Dorsten driver flera offentliga simbassänger med förluster. Till följd av de stora omkostnaderna
för renovering av dem och byggnation av en ny utebassäng beslöt staden att för den nya investeringen
och driften av bassängerna anordna ett anbudsförfarande som omfattade hela EG för att hitta en privat
operatör för att hålla den öppen för allmänheten. Bland de omfattande rättigheterna och förpliktelserna i
avtalet mellan staden och operatören ingår operatörens skyldighet att gratis hålla bassängen tillgänglig
för skolor och simklubbar och en skyldighet för staden att varje år tillskjuta medel.
Mot bakgrund av beskrivningen av ordningen drog kommissionen slutsatsen att faciliteten används av
invånarna i staden med omgivningar. Kommissionen ansåg att det fanns en klar skillnad jämfört med
projekt som främjar stora temaparker som är inriktade på den nationella eller t.o.m. internationella
marknaden och annonserar långt utanför lokaliseringsorten. Genom själva sin karaktär påverkar stöd till
faciliteter avsedda att dra till sig internationella besökare sannolikt handeln mellan medlemsstaterna,
medan kommissionen i detta fall ansåg att det praktiskt taget var helt osannolikt att handeln inom
gemenskapen skulle påverkas, särskilt som simbassängens upptagningsområde inte sträcker sig till de
närliggande Nederländerna.
Italien
Sviluppo Italia (131)
Den 1 mars 2000 godkände kommissionen ett kapitaltillskott av det offentliga holdingbolaget Sviluppo
Italia (tidigare GEPI SpA) i en marin vetenskaps- och fritidspark, eftersom åtgärden inte utgör statligt
stöd. Det nya kapitalflödet medför att den offentliga andelen i företagets kapital uppgår till 56 %. Den
offentliga investeraren avser att få en rimlig avkastning på investerat kapital inom rimlig tid eftersom
Sviluppo Italia planerar att avyttra sitt aktieinnehav efter 5 år genom privat placering.
¥130∂
¥131∂
Ärende N 258/2000.
EGT C 162, 15.4.2000, N 132/99.
KONK. RAP. 2000
250
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
4. Branschövergripande stöd
4.1 Miljöskydd och energibesparing
Belgien
Sidmar (132)
Den 15 februari 2000 godkände kommissionen det stöd som anmälts av Belgien till fem
miljöskyddsprojekt i Sidmar-stålverket i Gent. I enlighet med EG-reglerna kan investeringsstöd som
hjälper företag att anpassa sig till nya obligatoriska utsläppsnormer eller för att uppnå väsentligt högre
miljöskyddsnivåer godkännas för stålföretag. Stödet måste vara strikt begränsade till de extra
investeringskostnaderna som krävs för att uppfylla miljömålen, detta för att miljöskyddet inte skall
användas som ett maskerat driftsstöd. Som ett sätt att se till att stödet verkligen är begränsat till dessa
extrakostnader anser kommissionen att alla kostnadsfördelar i form av lägre produktionskostnader som
företaget uppnår genom investeringen skall dras av. Detta kan bara göras genom att man beaktar alla
besparingarna under investeringarnas hela livslängd eller, vilket även är ett godtagbart
beräkningsunderlag, under avskrivningsperioden för denna utrustning. Fem av de anmälda projekten
påverkar inte Sidmars produktion och alla reglerna hade tillämpats korrekt.
Projektet ”Uppförande av en roterande kylare för sintringsanläggning 2” med ett stöd på 1,9 miljoner
euro (78,44 miljoner belgiska franc), som syftar till att minska dammutsläpp från sintringsugnen,
förväntas leda till avsevärda besparingar av produktionskostnaderna. I stället för att dra av besparingarna
under den tioåriga avskrivningsperioden föreslog Belgien endast avdrag av de besparingar som görs
under två år. Resultatet blir att det stödbelopp som föreslås överskrider de tillåtna stödtaken för denna typ
av stöd. Därför fattade kommissionen ett slutligt negativt beslut gällande stödet för detta projekt.
Tyskland
Tillfällig skattebefrielse för vissa kombikraftverk
i samband med fortsättningen av miljöskattereformen (133)
Den 15 februari 2000 beslöt kommissionen att inte göra några invändningar enligt artikel 87.3 c i EGfördraget gällande statligt stöd bestående av en tillfällig skattebefrielse för vissa kombikraftverk i
samband med fortsättningen av miljöskattereformen (se även del I, punkt 338).
Frankrike
Stödordning för avfallshantering (134)
Den 13 december 2000 godkände kommissionen en fransk ordning gällande stöd till kommuners och
industriers avfallshantering, som administreras av franska miljö- och energibesparingsmyndigheten
(ADEME). Stöd kan beviljas till investeringar i insamling, sortering och återvinning av kommunalt
avfall och vanligt industriavfall. Stödet är endast tillgängligt när ingen bindande inhemsk eller unionell
lagstiftning finns som kräver att avfallet skall behandlas. Den maximala stödnivån är 30 %. Stöd kan
även lämnas för rekrytering av avfallshanteringsansvariga till handelskamrarna, med uppgift att förbättra
¥132∂
¥133∂
¥134∂
EGT L 129, 30.5.2000.
EGT C 322, 11.11.2000, N 575a/99.
Ärende N 116/2000.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 251
näringslivets medvetenhet vad gäller avfallshantering. Kommissionen granskade ordningen mot
bakgrund i gemenskapens riktlinjer avseende statligt stöd till miljöskydd.
Stödordning för förnybar energi (135)
Den 13 december 2000 godkände kommissionen en fransk ordning om stöd för användning av förnybara
energikällor, som administreras av franska miljö- och energibesparingsmyndigheten (ADEME). Stöd
kan lämnas för investeringar i faciliteter som använder förnybara energikällor. Stödnivåerna beror på
teknikens mognad och projektets miljömässiga värde. Maximigränsen är 40 % i de europeiska delarna av
Frankrike och 60 % i de utomeuropeiska departementen. En bonus på 10 % utöver dessa tak är tillåten
för små och medelstora företag. Kommissionen granskade ordningen på basis av gemenskapens riktlinjer
avseende statligt stöd till miljöskydd.
Skattebefrielse för biobränslen (136)
Den 29 november 2000 beslöt kommissionen, efter en dom från förstainstansrätten, att inleda ett formellt
statsstödsförfarande med avseende på en del av en fransk ordning som ger skattebefrielse för
biobränslen. I sitt domslut från den 27 september 2000 ogiltigförklarade förstainstansrätten delvis
kommissionens beslut av den 9 april 1997, där det anges att en stödordning för biobränslen (estrar av
vegetabiliska oljor och etyltertiärbutyleter eller ETBE) är förenlig med den gemensamma marknaden.
Domslutet berörde inte den del av beslutet som gäller åtgärder rörande estrar av vegetabiliska oljor. Den
del av ordningen som avser sektorn för estrar måste därför betraktas som befintligt stöd. En ny preliminär
granskning av åtgärderna rörande estrar är därmed inte rättsligt möjligt att genomföra utan att påverka
rättssäkerheten för tredje part.
Det nya förfarandet omfattar därför endast den del av ordningen som avser åtgärder rörande ETBEsektorn. Under dessa omständigheter anser kommissionen att det lämpligaste sättet att försäkra sig om att
de två sektorerna behandlas enhetligt i förhållande till statsstödsreglerna och direktiv 92/81/EEG är att
föreslå Frankrike lämpliga åtgärder som modifierar ordningen gällande estrar.
Nederländerna
Gödselbearbetning (137)
Den 13 december 2000 beslöt kommissionen att det oanmälda statliga stöd som införts av Nederländerna
för investeringar i sex gödselbearbetningsprojekt är oförenligt med den gemensamma marknaden.
Sedan 1994 har olika klagomål fått kommissionen att uppmärksamma de stöd som lämnats till
gödselbearbetningsprojekt i Nederländerna vid sidan av en godkänd ordning. Dessa åtgärder borde därför
ha anmälts separat. De nederländska myndigheterna underlät dock att uppfylla denna anmälningsplikt.
Följaktligen granskades detta engångsstöd med anledning av att det först och främst var utformat för att
ge stöd vid installeringen av provgödselbearbetningsanläggningar för att bortskaffa gödselöverskottet på
ett miljövänligt sätt i enlighet med de nederländska lagar som begränsar gödselproduktionen sedan 1987
samt rådets ”nitratdirektiv”. Eftersom varken undantagen i gemenskapens riktlinjer för stöd till
miljöskydd eller gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till små och medelstora företag var tillämpliga,
ålade kommissionen Nederländerna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att från mottagarna återkräva
olagligt stöd.
¥135∂
¥136∂
¥137∂
Ärende N 114/2000.
Ärende N 941/96.
Ärende C 4/2000.
KONK. RAP. 2000
252
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Demonstrationsprojekt med en kustnära vindturbinpark (138)
Den 1 februari beslöt kommissionen att inte invända mot investeringsstöd på upp till 27,2 miljoner euro
till ett demonstrationsprojekt med en kustnära vindturbinpark i Nordsjön eftersom kommissionen ansåg
stödet vara förenligt med EG-fördraget. Syftet med demonstrationsprojektet är att skaffa kunskap och
erfarenhet om användningen av vindenergi utanför kusterna. Det är första gången som en vindturbinpark
byggs utanför den nederländska kusten. Investeringskostnaderna uppskattas till 186 miljoner euro.
Ordning gällande träteknik (139)
Kommissionen godkände den 6 april 2000 en ordning gällande träteknik. Syftet med ordningen är att
stimulera investeringar i innovativa produktionsprocesser för att bevara trä och begränsa förorenande
kemiska restprodukter. Stödet godkändes i enlighet med artikel 87.3 c eftersom det uppfyllde villkoren i
gemenskapens riktlinjer avseende statligt stöd till miljöskydd. De stödberättigande kostnaderna var strikt
begränsade till extra investeringskostnader och de föreslagna stödnivåerna (30 %, och med bonus på 10 %
för små och medelstora företag) överensstämde med gemenskapens gällande riktlinjer.
Höjning av miljöskattesatser (140)
Kommissionen beslöt att inte invända mot ändringarna av sköljvattenundantaget, skattelättnaderna för
avfallsskatten för avfärgningsrester och skattelättnaderna för den utjämnande energiskatten för
sopförbränningsanläggningar, som konsekvens av höjningen av vissa miljöskattesatser. Kommissionen
fattade sitt beslut på grundval av att stödet är förenligt med EG-fördraget. Ärendet visar att redan
godkända stödåtgärder som omfattas av en skattelag, t.ex. skattebefrielse, skall anmälas igen vid en
allmän höjning av skattesatserna. Tariffhöjningen leder till en ännu större minskning av skatteintäkterna
och följaktligen till att stödet blir högre. Kommissionen anser att en skattesatsöknings effekter på en
skattebefrielse är att likna vid ett högre stöd och en budgetökning.
Sverige
Förlängning av miljöordning (141)
Den 21 december 2000 beslöt kommissionen att inte invända mot en förlängning för år 2001 av en
ordning som gynnar alla småskaliga producenter av elektricitet från förnybara energikällor och en
ordning som särskilt är avsedd för vindkraftanläggningar.
Kommissionen beslöt att godkänna förlängningen med utgångspunkt i gemenskapens riktlinjer för stöd
till miljöskydd, eftersom de villkor enligt vilka stödordningarna senast godkändes fortfarande rådde.
Kommissionens förslag till direktiv om främjande av elektricitet från förnybara energikällor har ännu
inte antagits av rådet.
¥138∂
¥139∂
¥140∂
¥141∂
Ärende N 578/99.
Ärende N 444/99.
Ärende NN 30/A/2000.
Ännu ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 253
Förlängning av en koldioxidskatteordning (142)
Den 13 december 2000 beslöt kommissionen att inte invända mot en förlängning till och med år 2000 av
den svenska koldioxidskatteordningen, som först godkändes 1996. Ordningen består av två olika
skattelättnader för de mest energiintensiva företagen.
Kommissionen godkände den begränsade förlängningen av ordningen med utgångspunkt i
gemenskapens riktlinjer för stöd till miljöskydd eftersom den endast täckte perioden fram till
ikraftträdandet av de nya miljöriktlinjerna, som innehåller nya regler för stöd i form av
miljöskattelättnader. Beslutet gäller inte tillämpningen av ordningen på företag som omfattas av
artikel 80 i EKSG-fördraget eller företag i jordbrukssektorn.
4.2 Forskning och utveckling
Spanien
FoU-stöd till fordonssektorn (143)
Den 15 februari 2000 godkände kommissionen FoU-stödet i den teknikplan för biltillbehör och bildelar
som anmälts av Spanien. Planen kommer att gälla i fyra år (2000–2003) och totalt 240,4 miljoner euro
(40 miljarder pesetas) kommer att finnas tillgängliga för företagen i sektorn. Stödet kommer att lämnas i
form av återbetalningspliktiga räntefria lån som täcker upp till 75 % av projektkostnaderna. De spanska
myndigheterna hoppas att mellan 100 och 200 företag, i huvudsak småföretag, kommer att kunna dra
nytta av stödet.
Stödet måste återbetalas inom högt tio år, inklusive en amorteringsfri period på högst två år. Omkring
60 % av budgetanslagen är öronmärkta för projekt som utförs av företag i samarbete med
forskningscentrum.
Syftet med planen är att förbättra den vetenskapliga och tekniska kapaciteten för företagen och deras
personal och utöka och förbättra de tekniska banden mellan företag, teknikcentrum och
universitetsinstitutioner.
Bland forskningsområdena ingår fordonssäkerhetsanordningar, återvinning och underhåll av fordon och
fordonskomponenter samt kollektivtrafiks- och specialtransportsfordon.
Frankrike
ITEA:s forskningsprogram (144)
Den 11 april 2000 godkände kommissionen franska och nederländska stöd till ITEA:s forskningsprogram.
ITEA (Information Technology for European Advancement) är ett FoU-program inom Eureka för
mjukvaruteknik. ITEA-programmet syftar till att främja kunskap inom olika områden, inklusive mjukvarukomponenter, arkitektur, standardspecifikationer och gränssnittsspecifikationer, med särskild betoning på
utvecklingen av mellanprogramteknik.
¥142∂
¥143∂
¥144∂
Ännu ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
EGT C 202, 14.7.2000, N 11/2000.
EGT C 284, 7.10.2000, N 73/2000.
KONK. RAP. 2000
254
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Tolv länder, däribland elva EU-stater, har visat intresse för programmet. I överensstämmelse med
reglerna för Eureka kommer ITEA att handläggas på EU-nivå och på gränssamarbetsbasis. Samarbete
kommer att krävas mellan industrin och offentliga forskningscentrum. De franska och nederländska
myndigheterna kommer att stödja FoU-projekt som utförs inom ITEA-programmet genom att lämna stöd
på upp till 50 %. ITEA-programmet skall fortsätta fram till juni 2007 och kommer att ha en totalbudget
på omkring 3 200 miljoner euro. De franska och nederländska myndigheternas stöd enligt de av
kommissionen godkända arrangemangen kommer totalt att uppgå till 274 miljoner euro respektive 95
miljoner euro. De ITEA-finansierade verksamheterna kan beskrivas som industriforskning eller
utvecklingsverksamhet före det konkurrensutsatta stadiet. ITEA motsvarar målen i Femte
ramprogrammet för forskning och utveckling och särskilt målen i programmet för ett användarvänligt
informationssamhälle.
De av Frankrike och Nederländerna anmälda stöden överensstämmer med gemenskapsramarna för
statligt stöd till forskning och utveckling.
Irland
Forsknings-, teknik- och innovationsinitiativ (145)
Den 21 december 2000 fattade kommissionen ett beslut om att godkänna en irländsk statsstödsordning
som anmälts i september 2000 och som syftar till att gynna forsknings- och utvecklingsverksamheter i
hela landet. Ordningen kommer att gälla fram till den 31 december 2006 och ha en total budget på
241 miljoner euro (190 miljoner irländska pund). Den är huvudsakligen avsedd för små och medelstora
företag i tillverkningssektorn och internationella tjänsteföretag. Stöd kan sökas av enskilda företag, men
framför allt uppmuntras samarbete mellan företag eller medverkan från högskolor eller forskningsinstitut. Stödinstrumentet är ett bidrag som syftar till att genomföra FoU-projekt, som omfattas av
följande etapper: industriforskning, utvecklingsverksamhet före det konkurrensutsatta stadiet samt
tekniska genomförbarhetsstudier. De föreslagna stödnivåerna överensstämmer med stödtaken i
gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling.
Italien
Stödordning för FoU-verksamhet före det konkurrensutsatta stadiet (146)
Den 21 december 2000 beslöt kommissionen att inte invända mot ett italienskt lagförslag om stöd till
FoU-projekt före det konkurrensutsatta stadiet. Lagförslaget ändrar en befintlig ordning genom vilken
Fondo Speciale Rotativo per la Ricerca Tecnologica (F.I.T.) bildades 1982. F.I.T. drivs av industriministeriet.
Budgeten uppgår till 400 miljoner euro per år och ordningen är begränsad till 10 år. Industriella FoUverksamheter kan även vara stödberättigande enligt lagförslaget på villkor att de har samband med
forskningsetappen före det konkurrensutsatta stadiet.
Eftersom stödordningen överensstämmer med villkoren gällande definitionen av forskningsetapper,
stödberättigande kostnader, stödnivåer, kumulation etc. – i FoU-ramverket beslutade kommissionen
följaktligen att det är förenligt med artikel 88.3.c i fördraget.
¥145∂
¥146∂
Ärende N 636/2000.
Ärende N 502/2000.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 255
Nederländerna
Océ NV (147)
Den 18 oktober 2000 beslöt kommissionen att godkänna den nederländska regeringens förslag att ge
22,7 miljoner euro till Océ, ett företag som huvudsakligen tillverkar kopieringsapparater och skrivare för
kontor och specialanvändningar, för ett forsknings- och utvecklingsprojekt rörande färgbläckstråleteknik. Projektet som skall understödjas kallas COBALT och gäller utveckling av nya bredformatsfärgskrivare. Kommissionen bedömde FoU-karaktären särskilt med tanke på Océs tidigare FoUverksamhet på området, projektets kostnadsstruktur och den aktuella teknikens nivå i relation till
marknadsutvecklingen. Kommissionen drog slutsatsen att stödet skulle få en stimulanseffekt på
företaget, eftersom Océs FoU-utgifter och FoU-personal ökade avsevärt, då projektet innebär stora
tekniska risker och då Océs satsningar är större än vad som anses normalt inom denna sektor.
Kommissionen gjorde därför bedömningen att forskningen åtminstone kan klassificeras som
”utvecklingsverksamhet före det konkurrensutsatta stadiet”, till följd av projektets tekniska utmaningar.
För att se till att stödet används korrekt skall Nederländerna strikt övervaka projektet, särskilt att alla de
påstådda stödberättigande kostnaderna faktiskt motsvarar utgifter för detta projekt. Årliga rapporter skall
lämnas till kommissionen under minst fem år.
Telekommunikationsordning (148)
Den 8 december godkände kommissionen en stödordning för forskning och utveckling inom
telekommunikation. Ordningen främjar forskning och utveckling inom informations- och
telekommunikationsteknik. Budgeten är begränsad till 27,2 miljoner euro per år. Genom ordningen
godkänns genomförbarhetsstudier, demonstrationsprojekt och kunskapsöverföringsprojekt. Ordningen
skall gälla i 8 år.
Förenade kungariket
LINK-ordning (149)
Den 18 oktober 2000 godkände kommissionen en ytterligare femårig (från budgetåret 2000/2001 till
budgetåret 2004/2005) refinansiering av ett länkat samarbetsprogram för forskning (LINK) i Förenade
kungariket. Ordningen syftar till att stimulera FoU-samarbete mellan forskningscentrum och
näringslivet. Den innehåller stöd i form av bidrag till industriforskningsprojekt inom nyckelområdena
vetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap med stödnivåer upp till 50 %. Varje understött projekt måste
omfatta minst ett forskningscentrum och ett industriföretag. Ordningen överensstämmer med
bestämmelserna i gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling.
¥147∂
¥148∂
¥149∂
Ärende C 18/98.
Ärende N 456/2000.
Ärende N 473/2000.
KONK. RAP. 2000
256
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
4.3 Undsättnings- och omstruktureringsstöd
Belgien
Verlipack (150)
Den 4 oktober 2000 beslöt kommissionen att med ett negativt beslut avsluta det förfarande som inletts
med avseende på stöd som beviljats av Belgien år 1997 till SA Verlipack. I beslutet ingick även ett
återkravsföreläggande. Kommissionen återkallade sålunda sitt beslut från 1998 om att inte göra några
invändningar eftersom ett bidrag från en privat investerare, Heye-Glas-gruppen, också visade sig komma
från offentliga medel, medan det vid tiden för 1998 års beslut gavs antydan om framtida lönsamhet för
Verlipack.
Det tidigare godkända stödet bestod av ett oanmält kapitaltillskott från de belgiska myndigheterna för en
kapitalökning i Verlipack, ett holdingbolag. Ett kapitaltillskott med offentliga medel är förenligt med den
gemensamma marknaden om det betalas ut under omständigheter som skulle vara godtagbara för en
privat investerare som arbetar under normala marknadsekonomiska villkor. Regionen Vallonien
förvärvade dock inte bara en andel i Verlipack utan finansierade även, i form av två lån, kapitaltillskottet
från en privat investerare. Heye-Glas-gruppen hade samtyckt till att använda medlen som utlånats av de
vallonska myndigheterna för att skjuta till kapital till de vallonska anläggningarna. Det fungerade alltså
som ett medel för att överföra pengarna. I överensstämmelse med EG-domstolens rättspraxis är
stödmottagaren det företag som drog nytta av stödet och reellt tjänade på det, dvs. Verlipack.
Kommissionen ansåg därför att de villkor enligt vilka stödet beviljades Verlipack inte skulle ha varit
godtagbara vare sig för en investerare eller ett privat finansinstitut och att stödet inte kan anses vara
förenligt med en privat investerares agerande.
Kommissionen kräver därför att Belgien vidtar alla nödvändiga åtgärder för att återkräva det olagliga
stöd som beviljats stödmottagaren för att återställa status quo genom att upphäva alla otillbörliga
finansiella fördelar som Verlipack kommit i åtnjutande av.
Tyskland
Zeuro Möbel (151)
Den 21 december 2000 beslöt kommissionen att oanmält statligt stöd på totalt 17,95 miljoner euro och
anmält stöd på totalt 1,74 miljoner euro till Zeuro Möbelwerk GmbH, Thüringen är oförenliga med den
gemensamma marknaden. Vid kommissionens bedömning av omstruktureringsåtgärderna för Zeuro som
uppgår till 26,3 miljoner euro uppdagades att dessa inte omfattades av stödordningar som kommissionen
godkänt och inte kunde undantas som engångsstöd för omstrukturering eftersom kriterierna i
gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter inte
var uppfyllda. Bl. a. byggde omstruktureringsplanen inte på några realistiska antaganden och ingen
investerare var beredd att ta över firman, vars långsiktiga lönsamhet därför inte var säkrad. Företagets
överlevnad beror på massiva ingripanden från statens sida under omstruktureringsprocessen.
¥150∂
¥151∂
Ärende C 40/99.
Ärende C 56/97.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 257
Kahla (152)
Den 15 november 2000 inledde kommissionen det formella granskningsförfarandet mot ett oanmält stöd
som den tyska delstaten Thüringen beviljat Kahla Porzellan GmbH (Kahla I) och Kahla/Thüringen
Porzellan GmbH (Kahla II). Kahla I var verksamt med produktion av hushållsporslin. Företaget
privatiserades 1991 och har drabbats av förluster ända sedan dess vilket resulterade i en konkurs 1993. I
november 1993 bildades Kahla II, som också är verksamt med produktion av hushålls- och hotellporslin
av en privat investerare som innehade 51 % av aktierna och med Thüringer Industriebeteiligungs GmbH
som ägare av återstående 49 %. Kommissionen betvivlar i detta skede huruvida Kahla I och Kahla II är
olika företag och huruvida en privat investerare som agerar på basis av marknadsekonomiska principer
skulle ha lämnat sådant finansiellt stöd till företaget.
Kommissionen betvivlar att kriterierna i gemenskapens riktlinjer om statligt stöd till undsättning och
omstrukturering av företag i svårigheter har uppfyllts och konstaterar att porslinsmarknaden är
övermättad och lider av överkapacitet, vilket ger eftertryck åt bedömningen att stödet allvarligt kan
snedvrida konkurrensen på den gemensamma marknaden.
SICAN-gruppen (153)
Den 26 juli 2000 avslutade kommissionen sin formella granskning rörande oanmält statligt stöd som
beviljats den tyska SICAN-gruppen och projektpartner inom FoU-verksamhet i mikroelektronik.
SICAN-gruppen är ett företag i Hannover som bedriver forskningsprojekt inom ramen för kontrakt med
andra företag och i samarbete med dessa på området tillämpad mikroelektronik.
Kommissionen drog slutsatsen att de stöd som lämnats direkt till SICAN-gruppen inte utgör statligt stöd
eftersom de täckte SICAN-gruppens kostnader för att fullgöra en uppgift av allmänt intresse. SICANgruppen utbildade ett stort antal praktikanter, något som inte gav gruppen själv några ekonomiska
fördelar.
När det gäller den statliga finansiering som beviljades vissa industriella projektpartner i SICAN-gruppen
fann kommissionen att sådan offentlig finansiering utgör statligt stöd. Eftersom vissa åtgärder inte
överensstämde med gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling beslöt
kommissionen att Tyskland skall återkräva eller delvis återkräva stödet till de åtta aktuella projekten.
ILKA MAFA Kältemaschinenbau GmbH (154)
Den 12 juli 2000 beslöt kommissionen att inleda en formell granskning av stöd i samband med
omstruktureringen av två företag i en ny delstat, f.d. LandTechnik Schönebeck, numera Doppstadt
GmbH, och ILKA MAFA Kältemaschinenbau GmbH. Före detta LandTechnik Schönebeck GmbH,
numera Doppstadt GmbH, producerar special- och transportfordon. ILKA MAFA Kältemaschinenbau
GmbH producerar kylutrustning och kylare och har 45 anställda. Båda företagen ligger i Sachsen-Anhalt,
Tyskland. Båda företagen tillhörde tidigare Lintra-Beteiligungsholding GmbH, ett holdingbolag som då
omfattade åtta företag. Lintras första omstruktureringskoncept misslyckades i slutet av 1996 och sedan
den 1 januari 2000 befinner sig företaget i likvidation. Kommissionens granskningsförfarande avseende
stöd som lämnats till Lintra holding inleddes 1999 och pågår fortfarande.
¥152∂
¥153∂
¥154∂
Ärende NN 142/99.
Ärende C 20/98.
EGT C 278, 30.9.2000, C 38/2000 (f.d. NN 44/98).
KONK. RAP. 2000
258
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Det omstruktureringsstöd som omfattas av kommissionens pågående granskning uppgår till 105 miljoner
tyska mark (53,69 miljoner euro) i ärendet LandTechnik Schönebeck och 28,198 miljoner tyska mark
(14,42 miljoner euro) i ärendet ILKA MAFA Kältemaschinenbau GmbH. Huvudorsaken till
granskningsförfarandet var att kommissionen betvivlade att stödet var proportionellt till omstruktureringskostnaderna och fördelarna, vilket är ett villkor enligt gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till
undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.
CDA Compact Disc Albrechts GmbH (155)
Den 21 juni 2000 beslöt kommissionen att med ett slutgiltigt negativt beslut avsluta det formella
granskningsförfarandet med avseende på statliga stödåtgärder om 427 miljoner tyska mark som beviljats
CDA Compact Disc Albrechts GmbH, Thüringen (Tyskland) och dess föregångare.
Kommissionen fann att minst 260,57 miljoner tyska mark av det stöd som beviljats för att uppföra cdfabriken i Albrechts och för att konsolidera företaget missbrukats. Dessutom är också stöd som beviljats
för omstruktureringen av CD Albrechts och dess efterträdare oförenligt med bestämmelserna i fördraget
eftersom de tyska myndigheterna underlåtit att lämna in en omstruktureringsplan för att återställa
företagets långsiktiga lönsamhet. Ingen av dessa stödåtgärder omfattas av godkända stödordningar eller
undantag på basis av bestämmelserna i fördraget. De måste därför återkrävas av stödmottagarna.
Kommissionen beslöt vidare att stödåtgärder till alla föregångarföretag också måste återkrävas från CDA
och dess efterträdare eftersom de även dragit nytta av stödet genom att använda tillgångarna och
infrastrukturen. Dessutom skall Tyskland hindras att kringgå konsekvenserna av återkravsbeslutet.
Kommissionen beslöt därför även att utvidga sitt beslut till att omfatta stödåtgärder till varje annat
företag som fortsätter det ursprungliga företagets affärsverksamhet genom att använda det ursprungliga
företagets tillgångar och/eller infrastruktur.
System Microelectronic Innovation GmbH (156)
Den 11 april 2000 beslöt kommissionen att med ett slutgiltigt negativt beslut avsluta det formella
granskningsförfarandet med avseende på statligt stöd som beviljats System Microelectronic Innovation
GmbH (SMI). SMI begärde sig konkurs redan i april 1997. Konkursförvaltaren beslöt att fortsätta
företagets verksamhet. Ett nytt företag, benämnt Silicium Microelektronik Integration GmbH (SIMI),
bildades den 30 juni 1997 för att säkra SMI:s i gång varande företag. Alla aktier i SIMI ägdes av det i
konkurs försatta företaget SMI. Den 1 juli 1997 bildade konkursförvaltaren även ett 100-procentigt
dotterbolag till SIMI, benämnt Microelectronic Design & Development GmbH (MD&D).
Kommissionen beslöt att också stödåtgärderna för SMI och SIMI måste återkrävas av MD&D. Detta
företag drar även nytta av stödet eftersom det förvärvade SIMI:s aktier, medan MD&D fortfarande
använder tillgångarna i det konkurs försatta företaget. Därför utnyttjar SIMI det stöd som formellt
beviljats SMI. Dessutom bör Tyskland förhindras att kringgå konsekvenserna av återkravsbeslutet
genom att arrangera ett system av successiva dotterbolag som landet gjort i detta fall. Kommissionen
beslöt därför även att utvidga sitt beslut till att omfatta stödåtgärder för alla företag till vilka SMI:s,
SIMI:s eller MD&D:s tillgångar har överförts.
¥155∂
¥156∂
EGT L 318, 16.12.2000, C 42/98.
EGT L 238, 22.9.2000, C 45/97.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 259
Spanien
SEPI (157)
Den 12 juli 2000 beslöt kommissionen att inleda en formell utredning rörande SEPI:s (Sociedad Estatal
de Participaciones Industriales) förvärv av varven Juliana och Cádiz samt dieselmotoranläggningen
Manises, som ägdes av dess dotterbolag Astilleros Españoles (AESA) (se även del I, punkt 310).
Frankrike
Manufacture Corrézienne de Vêtements (158)
Den 21 juni 2000 beslöt kommissionen att ett oanmält statligt stöd på 100 miljoner franska franc
(15 244 902 euro) som införts av Frankrike för en omstrukturering av företaget Manufacture
Corrézienne de Vêtements (MCV) är oförenligt med den gemensamma marknaden.
Kommissionen fann att MCV inte var berättigat till stöd enligt någon godkänd stödordning. Följaktligen
borde stödet ha anmälts separat. De franska myndigheterna underlät att uppfylla sin anmälningsplikt.
Kommissionen fann att produktionsanläggningens överlevnad är beroende av återkommande
kapitaltillskott. Dessutom lämnade de franska myndigheterna inte några belägg för att deras åtgärder
byggde på en sund omstruktureringsplan. Därigenom uppfylls inte något av villkoren i gemenskapens
riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter. Kommissionen
ålade därför Frankrike att vidta alla nödvändiga åtgärder för att återkräva det stöd som olagligen
utbetalats till stödmottagaren.
4.4 Sysselsättnings- och utbildningsstöd
Frankrike
Åtgärder vid pensionering (159)
Kommissionen beslöt den 2 februari 2000 att de ekonomiska kompletterande åtgärder vid pensionering
som anmälts av de franska myndigheterna inte utgjorde statligt stöd. Ordningen möjliggjorde för
löntagare över 57 år, handikappade eller de som arbetat mer än femton år under svåra förhållanden att gå
i deltidspension. Inom ramen för ordningen kan staten delvis betala en inkomstersättning till löntagare
som går i deltidspension. Denna kostnadsandel varierar mellan 20 % och 50 % efter löntagarens ålder.
Efter granskning drar kommissionen slutsatsen att ordningen tillämpas automatiskt, att förvaltningen inte
har någon diskretionär befogenhet vid dess genomförande och att den inte är specifik för någon sektor,
region eller i något annat hänseende. Följaktligen ansåg kommissionen att det rörde sig om en allmän
åtgärd som inte utgör stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget.
¥157∂
¥158∂
¥159∂
EGT C 23, 18.11.2000, C 40/2000 (f.d. NN 61/2000).
EGT L 293, 21.11.2000, C 29/99.
Ännu ej offentliggjort.
KONK. RAP. 2000
260
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Stöd till vidareutbildning av anställda vid Disneyland Paris (160)
Den 3 maj 2000 beslöt kommissionen att det av de franska myndigheterna anmälda stödet till
vidareutbildning av anställda vid Disneyland Paris överensstämde med rambestämmelserna för stöd till
utbildning (161) och att det därför kunde godkännas.
Detta stöd är avsett att stödja ett vidareutbildningsprogram för anställda vid Disneyland Paris. Personalen
i fråga arbetar huvudsakligen som värdar. Stödnivån är 39 %. Utbildningen leder till en examen som
erkänns av staten. En stor del av utbildningen kommer att äga rum externt.
Prövningen av detta stöd i enlighet med rambestämmelserna för stöd till utbildning gör det möjligt att
konkludera att det rör sig om ett stöd till ”allmän utbildning”, i den mening som avses i nämnda
rambestämmelser. De understödda utbildningskostnaderna är stödberättigande i enlighet med
rambestämmelserna. Stödnivån är därför godtagbar och det kan antas finnas en stimulanseffekt i den mån
det rör sig om en allmän utbildning.
Italien
Arbetstidsomläggning (162)
Den 2 februari 2000 godkände kommissionen en stödordning i form av en sänkning av
arbetsgivaravgifterna för italienska företag inom alla sektorer som före den 30 juni 2000 deltidsanställt
arbetslösa på obestämd tid. Stödet varierar mellan 10 % och 13 % i avdrag från arbetsgivaravgifterna
beroende på typen av anställningskontrakt samt arbetsschema. Ordningen är en av de första i EU som
avser att stimulera en nettoökning av sysselsättningen genom arbetsdelning och den bedöms kunna
omfattas av undantaget i artikel 87.3 c i EG-fördraget, i enlighet med kriterierna i riktlinjerna för statligt
sysselsättningsstöd (163).
Åtgärder för att bekämpa den svarta ekonomin (164)
Kommissionen godkände den 4 oktober 2000 ett italienskt sysselsättningsstöd avseende omläggning av
löner för löntagare inom den svarta ekonomin. Med hjälp av ”legaliseringsavtal” tänker den italienska
regeringen uppmuntra företagen i regionerna Sicilien, Sardinien, Kalabrien, Basilicata, Apulien och
Kampanien att legalisera sina ”svarta” arbetstagare. Genom dessa avtal åtar sig arbetsgivaren att
legalisera olagliga arbetstagare och att stegvis höja deras löner och de sociala avgifterna på det sätt som
föreskrivs i de nationella kollektivavtalen. Det rör sig om ett stöd till upprätthållande av sysselsättning
som kommissionen har godkänt på basis av riktlinjerna för statligt sysselsättningsstöd. Ordningen gäller
huvudsakligen sänkningar av de sociala avgifterna, reglering av bidragen, amnestier, skattereglering och
skatteminskningar. Dessa stöd är begränsade till de italienska regioner som omfattas av undantagen i
artikel 87.3 a i EG-fördraget och uppfyller villkoren om begränsning i tid (ordningen kan endast utnyttjas
under en mycket begränsad period – ett år) samt om degressivitet. I de aktuella regionerna är den svarta
arbetsmarknaden ett särskilt allvarligt problem. Andelen svartarbetare i den yrkesverksamma
befolkningen är mycket hög (33,6 %), mycket högre än i centrala och norra Italien (18,0 %). Ordningen
ingår alltså i ett känsligt ekonomiskt sammanhang, områden som är starkt beroende av sektorer som är
¥160∂
¥161∂
¥162∂
¥163∂
¥164∂
Ärende N 640/99.
EGT C 343, 11.11.1998, s. 10.
Ärende N 3/2000, EGT C 94, 1.4.2000.
EGT C 334, 12.12.1995.
Ärende N236a/2000.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 261
särskilt påverkade av svartarbete (jordbruk) och har grava strukturella nackdelar och en särskilt
oroväckande sysselsättningssituation. Genom beslutet har kommissionen tagit hänsyn till att den aktuella
ordningen ingår bland en rad åtgärder som avser att skapa strukturella ändringar av arbetsmarknaden i
Italien.
4.5 Stöd till små och medelstora företag
Belgien
Affärsutvecklingsplan (165)
Den 21 december 2000 godkände kommissionen två statsstödsordningar avseende stora och medelstora
företag i Flandern. Med de två ordningarna kommer den flamländska regeringen inte bara att kunna
stödja allmänna affärsinvesteringar utan också rådgivningstjänster för små och medelstora företag,
miljöinvesteringsprojekt och utbildningsinsatser i regionalstödsområdena i Flandern. Enligt de belgiska
myndigheterna kan utgifterna för ordningarna under de kommande åren komma att uppgå till omkring
100 miljoner euro per år.
Frankrike
Utvecklingsfond för små och medelstora företag (166)
Den 13 juni 2000 godkände kommissionen en stödordning gällande utvecklingsfonden för små och
medelstora företag som anmälts av Frankrike. Ordningen lämnar stöd till materiella eller immateriella
investeringar med stort tekniskt innehåll. Maximal stödnivå är 75 % beroende på företagets storlek och
lokaliseringsort. Högre stödnivåer kan lämnas genom ordningen i regioner som är berättigade till
regionalstöd, i synnerhet utomeuropeiska departement.
Kommissionen ansåg ordningen vara förenlig med riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål,
gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till små och medelstora företag, gemenskapsramarna för statligt
stöd till forskning och utveckling samt rambestämmelserna för stöd till utbildning.
Italien
Lag nr 95/79 (167)
Den 16 maj 2000 avslutade kommissionen sin statsstödsundersökning gällande den italienska lagen nr
95/79 med att förklara att de stöd som lämnats enligt denna lag är oförenliga med den gemensamma
marknaden. Med lagen infördes en ordning som avviker från det normala insolvensförfarandet i Italien
som regleras i ett kungligt dekret från 1942. Stödmottagarna för ordningen var stora företag i svårigheter,
definierade både efter antalet anställda (minst 300) och deras utestående skulder gentemot
(huvudsakligen) offentliga fordringsägare. På grundval av nyligen avkunnade domar – domen i målet
”Ecotrade-AFS (168) – och domen i målet ”Rinaldo Piaggio-Ifitalia-Dornier” (169) – drog kommissionen
slutsatsen att den italienska ordningen från 1979 är oförenlig med EU:s regler om statligt stöd eftersom
¥165∂
¥166∂
¥167∂
¥168∂
¥169∂
Ärende N 715/2000.
EGT C 284, 7.10.2000, N 112/2000.
Mål C-68/99.
Mål C-200/97, 1.12.1998.
Mål C-295/97, 17.6.1999.
KONK. RAP. 2000
262
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
den a) riktar sig till stora företag, under det att gemenskapens riktlinjer för undsättnings- och
omstruktureringsstöd under vissa omständigheter godkänner stödordningar endast för små och
medelstora företag och b) inget av undantagen i artiklarna 87.2 och 87.3 i EG-fördraget är tillämpligt.
Kommissionen beslöt dock att man inte kunde begära att det olagliga stöd som lämnats under lagens
tjugoåriga giltighetstid (1979–1999) skulle återkrävas, med tanke på de generella principerna i EGlagstiftningen, och särskilt de berättigade förväntningarna som den tidigare attityden gett upphov till
tidigare både hos de italienska myndigheterna och de stödmottagande företagen.
Det negativa beslutet avser endast stödbestämmelserna i lagen och omfattar inte lagen i sig. Lagen
upphävdes i september i fjol.
4.6 Kapitalfonder
Irland
Låne- och kapitalfond (170)
Den 11 april 2000 beslöt kommissionen att godkänna inrättandet av en investeringsfond i Irlands västra
region i syfte att lämna lån och eget kapital till små och medelstora företag i sju grevskap (Donegal,
Sligo, Mayo, Roscommon, Leitrim, Galway och Clare) under perioden 2000–2006.
Interventionerna kommer att göras i form av lån, preferensaktier och stamaktier. I lånen och
preferensaktierna finns inga inslag av stöd. I stamaktier kan inslag av driftsstöd förekomma varför dessa
är begränsade till grevskap som utgör stödregioner enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget. De är även
begränsade i tid och minskar progressivt. Kommissionen drog därför slutsatsen att ordningen är förenlig
med gemenskapens regler för statligt stöd och i synnerhet med riktlinjerna för regionalstöd.
Förenade kungariket
Riskkapitalfond (171)
Den 26 juli 2000 beslöt kommissionen att inleda en formell statsstödsgranskning med avseende på en ny
riskkapitalfond i Nordirland som kallas Viridian Growth Fund. Partnerna i fonden är Department of
Enterprise, Trade & Investment (DETI – 3,34 miljoner pund sterling), Europeiska investeringsbanken
(3,33 miljoner pund sterling), elleverantören Viridian Group Plc (2 miljoner pund sterling) samt ett antal
pensionsfonder (1,33 miljoner pund sterling). Stora skillnader finns dock i investeringsvillkoren mellan
DETI och övriga investerare. Medlen lyfts in i fonden under en period av fem år. Under den första delen
av perioden kommer finansieringen huvudsakligen från DETI. När åtagandena från den offentliga
sektorn helt är investerade kommer återstående medel att tas från övriga investerare. Pengar kommer till
en början att återbetalas till de privata investerarna, tills de fått full återbetalning för sina investeringar
samt en avkastning på 10 % per år. Först därefter betalas eventuella ytterligare omsatta pengar från
portföljen till den offentliga sektorn. Dessa skillnader leder till slutsatsen att stödet lämnas till de privata
investerarna och till små och medelstora företag som erhåller riskkapital.
Undersökningen kommer att möjliggöra för kommissionen att avgöra huruvida stödet är förenligt med
den gemensamma marknaden. Den rättsliga grunden för ordningen är Industrial Development Order för
¥170∂
¥171∂
Ärende N 324/99.
EGT C 266, 16.9.2000, C 51/2000 (f.d. N 491/2000).
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 263
Nordirland från 1982 samt fondavtalet och dess verksamhetsriktlinjer. Syftet med fonden på 10 miljoner
irländska pund är att åtgärda upplevda luckor i riskkapitalet till små och medelstora företag i Nordirland.
High Technology Fund (172)
Den 12 juli 2000 gav kommissionen sitt godkännande till att de brittiska myndigheterna inrättar en fond
för att uppmuntra riskkapitalinvesteringar i ett tidigt stadium i högteknologisektorerna.
Genom åtgärden kommer de brittiska myndigheterna att bidra med 20 miljoner pund sterling (31
miljoner euro) till fonden som även kommer att ha andra investerare. De övriga investerarna kommer att
delta på gynnsammare villkor än myndigheterna, vilket medför att åtgärden kan definieras som statligt
stöd. Fonden kommer sedan att förvärva minoritetsandelar i riskkapitalfonder som är koncentrerade på
högteknologiföretag som befinner sig i ett tidigt stadium. Syftet med åtgärden är att uppmuntra en större
medverkan från institutionella investerare i denna typ av investeringsverksamhet och att öka den
tillgängliga volymen av medel.
Även om Förenade kungariket har en av de mest blomstrande riskkapitalmarknaderna bland alla EU:s
medlemsstater, har landets prestationer hittills när det gäller företagens tidiga stadium varit mycket
mindre starka. I Belgien, Nederländerna och Sverige t.ex. uppgick investeringarna i ett tidigt
stadium till c:a 0,10 % av BNP år 1999. I Förenade kungariket, som befinner sig i andra änden av skalan,
där de utgör mindre än 10 % av riskkapitalinvesteringarna och 2 % av de totala privata
värdepappersinvesteringarna, stod de för mindre än 0,02 % av BNP, en av de lägsta siffrorna i Europa.
De brittiska myndigheterna har utformat High Technology Fund för att åtgärda denna brist.
Gemenskapen har ett erkänt mål, som anges i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon i mars,
att förbättra tillgången till riskkapital för högteknologiföretag som befinner sig i ett tidigt stadium.
4.7 Internationalisering
Spanien
Stöd till turistinvesteringar utomlands (173)
Kommissionen beslöt den 18 oktober 2000 att inte invända mot ett förslag till stöd till turistinvesteringar
utomlands som lagts fram av det spanska ekonomiministeriet. Projektet omfattar perioden 2000–2006.
Den totala budgeten för hela perioden är 1 400 miljoner spanska pesetas (8,41 miljoner euro), dvs.
omkring 200 miljoner spanska pesetas (1,2 miljoner euro) per år. Planen avser förslag till investeringar
som består i att bygga upp eller förvärva fullständiga eller partiella turistföretag på externa marknader, i
syfte både att locka turister till Spanien och att sälja tjänster eller utnyttja installationer. Exportstöd är
uteslutna. Stödmottagarna är uteslutande små och medelstora företag. Stödnivån är på 7,5 %, med ett tak
på 31,2 miljoner spanska pesetas (187 515 euro). I enlighet med kommissionens praxis vad gäller stöd till
investeringar utomlands (174) kan dessa vara förenliga då de uppfyller villkoren i gemenskapens riktlinjer
för statligt stöd till små och medelstora företag. Kommissionen ansåg att det aktuella stödet är förenligt
med EG-fördragets artikel 87.3 c eftersom de följer villkoren i rambestämmelserna vad gäller
definitionen av stödmottagarna, stödnivån och de stödberättigande kostnaderna.
¥172∂
¥173∂
¥174∂
EGT C 315, 4.11.2000, N 705/99.
Ärende N 345/2000.
Jfr kommissionens beslut 97/240/EG (EGT L 96, 11.4.1997, s. 15), 97/241/EG (EGT L 96, 11.4.1997, s. 23) och
97/257/EG (EGT L 102, 19.4.1997, s. 36).
KONK. RAP. 2000
264
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
4.8 Övrigt ej sektorsspecifikt stöd
Danmark
Låg inkomstskatt (175)
Den 3 maj 2000 beslöt kommissionen att den danska ordning som ger lägre fast skattesats för experter
som rekryterats utomlands inte utgör statligt stöd till företag (se även del I, punkt 321).
Frankrike
Oljeutsläppet från Erika (176)
Den 4 oktober 2000 godkände kommissionen en tillfällig stödordning för franska små och medelstora
företag som drabbades av allvarliga skador vid stormarna den 26 och 28 december 1999 eller till följd av
det oljeutsläpp som förorsakades av oljetankern Erikas förlisning.
Frankrike lämnar stöd till kapitalinvesteringar för att ersätta produktionsutrustning och faciliteter som
skadats, för att kompensera för förstörda fiskebestånd och uppväga extra kostnader som drabbat
företagen. Stödet är endast tillämpligt på skador som inte täcks av försäkringar och är proportionerligt till
de förluster som uppstått. Stödnivån för ekonomiska kostnader är 100 % och för andra stödberättigande
kostnader 50 %.
Jord- och skogsbruket samt de sektorer som omfattas av EKSG-fördraget är utestängda från denna
stödordning, eftersom de omfattas av andra specifika åtgärder liksom även fiskesektorn som är föremål
för en separat bedömning av kommissionen.
Kommissionen beslöt att det oljeutsläpp som orsakades vid förlisningen av oljetankern Erika utanför
Bretagnes kust den 12 december 1999 utgjorde en ”exceptionell händelse” i den mening som avses i
artikel 87 och att den stödordning som infördes var en proportionerlig respons för att gottgöra de skador
som olyckan förorsakat.
Italien
Katastrofstöd till regionerna Marche och Umbrien (177)
Den 11 april 2000 beslöt kommissionen att godkänna en ökning på 75 miljoner euro (150 miljarder
italienska lire) av budgeten för de delar av Italien som drabbades mest av jordbävningen hösten 1997.
I februari 1999 godkände kommissionen, på grundval av artikel 87.2 b i EG-fördraget, bidrag till företag
i de värst drabbade områdena i Marche och Umbrien som gjort investeringar under två år efter
jordbävningen 1997. Det var då uppenbart att det totala biståndet på 26 miljoner euro var långt ifrån vad
som krävdes för att täcka de ersättningar som begärts. Kommissionen beslöt därför att godkänna en
budgetökning på 75 miljoner euro som medtagits i den italienska budgetlagen för 2000. Stödet bedömdes
kunna omfattas av undantaget i artikel 87.2 b i EG-fördraget.
¥175∂
¥176∂
¥177∂
EGT C 284, 7.10.2000, N 41/99.
EGT C 380, 30.12.2000, NN 62/2000.
EGT C 266, 16.9.2000, N 784/99.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 265
Aostadalen (178)
Den 14 december 2000 beslöt kommissionen att inte invända mot en stödordning – som införts genom ett
regionalt lagförslag – avseende krisplanering för naturkatastrofer i Aostadalen. Avsikten är att gottgöra
skador som förorsakas av naturkatastrofer eller vid exceptionella händelser. På grundval av en
bedömning beslöt kommissionen att ordningen är förenlig med artikel 87.2 b i EG-fördraget och
artikel 61.2 b i EES-avtalet.
De italienska myndigheterna har åtagit sig att till kommissionen lämna separata anmälningar av alla
projekt inom ramen för ordningen gällande stöd för skador vid sidan av jordbävningar, laviner,
översvämningar och jordskred. Dessutom kommer ordningen, när det gäller företag som sysslar med
produktion, bearbetning och/eller marknadsföring av jordbruksprodukter enligt bilaga I, att endast vara
tillämplig för att kompensera för materiella skador på byggnader, maskiner, utrustning och infrastruktur,
som bedöms på basis av objektiva kriterier, i enlighet med vad som specificeras av de regionala
myndigheterna. Skador på djurbesättningar är inte stödberättigande. I sin rapport kommer regionen
Aostadalen att specificera hur man efterlevt de av kommissionen godkända stödberättigande utgifterna
och stödnivåerna.
Sverige
Åtgärder för att förbättra inomhusmiljön i hus, skolor och på arbetsplatser (179)
Den 12 juli 2000 godkände kommissionen en svensk investeringsstödordning gällande bidrag till
kommunala och privatägda bostadsföretag och andra fastighetsägare för byggnadsrenovering. De
svenska myndigheterna motiverar åtgärden med det faktum att människor i Sverige av klimatskäl
tillbringar upp till 90 % av sin livstid inomhus, vilket gör att kvaliteten på inomhusmiljön är av största
vikt för folkhälsan.
Syftet med ordningen är att minska förekomsten av allergiframkallande eller andra hälsofarliga ämnen.
Projekt som är berättigade till stöd är t.ex. ombyggnader av bristfälliga ventilationssystem eller sanering
av fukt eller mögel och radon. Ombyggnationer som inte har hälso- eller miljöpåverkan, som t.ex.
ändringar av byggnadens planlösning, är inte berättigade till stöd och inte heller åtgärder som följer av
krav i lag eller andra bestämmelser (såvida de inte går längre än vad som krävs).
Kommissionen fann att stödet kunde godkännas med hänvisning till folkhälsan och arbetstagarnas
säkerhet i enlighet med artiklarna 137, 152 och 174 i EG-fördraget, vilket är erkända mål för
gemenskapen.
Skattelättnad för inkomster (180)
Den 3 maj 2000 beslöt kommissionen att en svensk ordning som sänker inkomstskatteunderlaget för
experter som rekryterats utomlands samt en motsvarande minskning av underlaget vid beräkningen av de
socialavgifter som skall betalas av deras arbetsgivare, inte utgör statligt stöd (se även del I, punkt 321).
¥178∂
¥179∂
¥180∂
Ärende N 433/2000.
EGT C 110, 15.4.2000, N 718/99.
EGT C 284, 7.10.2000, N 672/99.
KONK. RAP. 2000
266
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Förenade kungariket
Ordning gällande infrastrukturutveckling i Wales (181)
Den 6 december 2000 beslöt kommissionen att inte invända mot en ordning avseende utveckling av
infrastruktur som skall handläggas av Welsh Development Agency (se även del I, punkt 317).
B — Nya lagbestämmelser, meddelanden och tillkännagivanden
som antagits eller föreslagits av kommissionen
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Ändring av riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål
Kommissionens direktiv om ändring av direktiv 80/723/EEG om
insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och
offentliga företag
Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön
Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till jordbrukssektorn
Kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001
om tillämpning av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av
mindre betydelse
Kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari 2001
om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt
stöd till utbildning
Kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001
om tillämpning av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till små
och medelstora företag
Tjänster i allmänhetens intresse – meddelande från kommissionen
Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till reklam för produkter som
omfattas av bilaga I till fördraget samt för vissa liknande produkter
EGT C 258, 9.9.2000, s. 5.
EGT C 193, 29.7.2000, s. 75.
Kommissionens beslut 20.12.2000
EGT C 28, 1.2.2000, s. 2
EGT L10, 13.1.2001, s. 30
EGT L 10, 13.1.2001, s. 20
EGT C 114, 13.1.2001, s. 33
EGT C 17, 19.1.2001, s. 4
Kommissionens beslut 6.6.2001
C — Statligt stöd inom andra sektorer än jordbruk, fiske,
transport och kolindustri
1. Ärenden i vilka kommissionen, utan att inleda det formella
granskningsförfarandet, har konstaterat att inget stöd föreligger
i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget
Danmark
N 41/1999
3.5.2000
N 416/1999 20.9.2000
Ändring av systemet med en fast skattesats EGT C 284, 7.10.2000
för experter som rekryteras utomlands
Elektricitetsreform
EGT C 354, 9.12.2000
Tyskland
N 714/1999 4.10.2000 Ganzliner Beschichtungspulver GmbH
N 258 2000 21.12.2000 Badanläggningen i Dorsten
¥181∂
Ännu ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 267
Frankrike
N 286/2000 2.10.2000
Utvidgning av Sofirems verksamhetsområde EGT C 354, 9.12.2000
till sysselsättningsområdet Castres-Mazamet
och kantonen Graulhet (departementet Tarn)
N 172/2000 4.10.2000
Startbidrag och riskkapitalprogram
Irland
EGT C 37, 3.2.2001
Österrike
N 403/1999 29.3.2000
Riktlinjer för Wirtschaftsservice
Burgenland AG:s delägande i företag
N 222 2000 21.12.2000 Miljöstöd till Lagerplatz Kapler
EGT C 266, 16.9.2000
N 746c/
1999
Lag om stödjande av företagsverksamhet
2000–2006 – Stöd till forskning och
utveckling
EGT C 315, 4.11.2000
Skattelättnad för utländska experter
EGT C 284, 7.10.2000
Finland
30.5.2000
Sverige
N 672/1999 3.5.2000
Förenade kungariket
N 657/1999 6.12.2000
Infrastruktur för affärsutveckling
2. Ärenden som kommissionen har ansett vara förenliga med den gemensamma
marknaden utan att inleda det formella granskningsförfarandet
i artikel 88.2 i EG-fördraget eller artikel 6.5 i beslut 2496/96/EKSG
Belgien
N 57/1999
17.3.2000
N 40/1999 3.7.2000
N 139/1998 12.7.2000
N 799/1999 20.9.2000
Vallonien
N 226/2000 18.10.2000
N 799/1999 18.10.2000
N 234/2000 31.10.2000
Hainaut
KONK. RAP. 2000
N 518/2000 31.10.2000
N 198/2000 15.11.2000
Flamländskt dekret om
innovationsutbildning
Åtgärder inom den ekologiska sektorn
Stöd till forskning och utveckling till
förmån för Sidmar, EKSG-stål
Regionalt stödprogram för Belgien
(2000–2006)
Regional stödordning enligt lag av den
31 december 1970 rörande ekonomisk
expansion
Regionalt stödprogram för Belgien
(2000–2006)
Stödordning för investeringar
i industri- och tjänstesektorn
FoU-stöd till ALZ NV, EKSG-stålsektorn
RETECH
(övergångsstöd – mål 1 – Hainaut)
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 37, 3.2.2001
EGT C 37, 3.2.2001
EGT C 37, 3.2.2001
EGT C 44, 10.2.2001
EGT C 44, 10.2.2001
268
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Flandern
N 715/2000 21.12.2000 Stödordning för stora och medelstora
företag inom regionalstödsområden (lag
om främjande av företagsverksamhet av
den 31 december 1970, Flandern)
N 712/2000 21.12.2000 Mjukt stöd till rådgivning, utbildning och
forskning
Danmark
N 704/1999 28.1.2000
N 653/1999 29.3.2000
N 808/1999 11.4.2000
Justeringar av miljöskattepaket III
Koldioxidkvoter
Stödordning för regional utveckling
EGT C 148, 27.5.2000
EGT C 322, 11.11.2000
EGT C 266, 16.9.2000
N 283/1999 18.1.2000
Utvecklingsstöd till Indonesien för
byggande av två passagerarfärjor
Stöd till förmån för Bau Union Ost Group
Åtgärder som främjar skydd mot
effekterna av luftföroreningar som orsakas
av energiproduktionen i Brandenburg
Teknikfrämjande program – anställning av
innovationsassistenter (einsatz von
innovationsassistenten) TEMPO 4
Multimedie- och FoU-program
Bayerskt regionalstödsprogram för små
och medelstora företag
Leuna 2000/elf/mider, Tyskland,
Vergleichsvereinbarung
Delstaten Thüringens riktlinjer för
återställande och omstrukturering av
industriområden (återställningsfond)
Fortsättning på miljöskattereformen –
EKSG-stålsektorn
Fortsättning på den ekologiska
skattereformen
Mobilitet och markbunden trafik
FoU-stöd till ”Institut für Solare
Technologien GmbH”
Delon Filament GmbH
Rationell användning av energi och
outtömliga energikällor – stöddel ”allmänt
främjande” – delstaten NordrheinWestfalen
Riktlinjer för att främja nyskapande
pilotprojekt för användning av solenergi
Främja deltagande i mässor och
utställningar för små och medelstora
företag från de nya delstaterna
Stöd till Armaturen Technik Magdeburg
GmbH (ATM)
FoU-samarbetsprogram och
pilotinstallationer
EGT C 142, 20.5.2000
Tyskland
N 19/1998 18.1.2000
N 626/1999 21.1.2000
N 214/1999 21.1.2000
N 429/1999 21.1.2000
N 666/1999 2.2.2000
N 94/1998
2.2.2000
N 271/1999 14.2.2000
N 625/1999 15.2.2000
N 575a/1999 15.2.2000
N 743/1999 1.3.2000
N 443/1999 1.3.2000
N 406/1999 1.3.2000
N 379/1999 1.3.2000
N 533/1999 10.3.2000
N 707/1999 10.3.2000
N 90/1998
14.3.2000
N 542/1999 17.3.2000
EGT C 121, 29.4.2000
EGT C 55, 26.2.2000
EGT C 148, 27.5.2000
EGT C 148, 27.5.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 134, 13.5.2000
EGT C 322, 11.11.2000
EGT C 232, 12.8.2000
EGT C 232, 12.8.2000
EGT C 134, 13.5.2000
EGT C 232, 12.8.2000
EGT C 148, 27.5.2000
EGT C 121, 29.4.2000
EGT C 232, 12.8.2000
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 269
N 217/1999 17.3.2000
N 531/1999 24.3.2000
N 327/1999 24.3.2000
N 631/1999 29.3.2000
N 700/1999 11.4.2000
N 543/1999 11.4.2000
N 127/2000 14.4.2000
N 709/1999 19.4.2000
N 809/1999
N 712/1999
N 540/1999
N 94/1998
28.4.2000
28.4.2000
28.4.2000
3.5.2000
N 759/1999 3.5.2000
N 167/2000 5.5.2000
N 35/2000
N 18/2000
16.5.2000
16.5.2000
N 480/1999 16.5.2000
N 744/1999 26.5.2000
N 164/1999 30.5.2000
N 762/1999 31.5.2000
N 110/2000 13.6.2000
N 740/1999 20.6.2000
N 17/2000
28.6.2000
N 209/1999 28.6.2000
KONK. RAP. 2000
N 22/2000
12.7.2000
N 16/2000
12.7.2000
Teknikfrämjande program för delstaten
Sachsen-Anhalt (TEMPO 6 –
Technologiegründerzentren, TGZ)
Riktlinjer för alternativ energi
Ordning för delstaten Thüringen för
främjande av teknisk utveckling av företag
Utvecklingsstöd till förmån för
Filippinerna – byggande av två
räddningsbåtar
Stöd till Bremerhavener Dockbetriebs
GmbH – (Bredo)
Investeringsprogram för små och
medelstora företag
Integrering i arbetslivet (Bremen)
Förlängning av giltighetstiden för
och ändring av delstaten Thüringens
stödordning för främjande av projekt
för energisparande och användning
av förnybar energi
Innovationsprojekt
FoU-program ”Bygga och Bo”
Teknologisk stödordning för Bayern
Leuna 2000/elf/mider, Tyskland,
Vergleichsvereinbarung
Stödprogram för förnybar energi,
Rheinland-Pfalz
Program för mikrosystemteknik: ökning av
budgetanslagen
Stöd till Sächsische Faserwerke Pirna AG
Åtgärder i form av finansiellt stöd från
BvS och delstaten Thüringen till förmån
för företaget Thüringer Pianoforte GmbH
FoU-stöd till Applikationszentrum Stahl e.V.
Startstöd till teknologiföretag
Stöd till EBAWE Anlagetechnik GmbH,
Eilenburg – Sachsen
Stöd till åtgärder för rening av spillvatten
(Niedersachsen)
Stöd till varvsindustrin
Förlängning av delstaten Sachsen-Anhalts
riktlinjer för stöd för att öka små och
medelstora företags deltagande i mässor
och utställningar
Stöd till förmån för ORWO Media GmbH,
Sachsen-Anhalt
Gemensamt initiativ av förbundsstaten
och delstaterna, 28:e ramprogrammet
Stöd till förmån för Homatec
Industrietechnick GmbH
Stöd till förmån för Filmotec GmbH,
Sachsen-Anhalt
EGT C 210, 22.7.2000
EGT C 232, 12.8.2000
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 232, 12.8.2000
EGT C 232, 12.8.2000
EGT C 293, 14.10.2000
EGT C 202 2000,
15.7.2000
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 232, 12.8.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 232, 12.8.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 278, 30.9.2000
EGT C 258, 9.9.2000
EGT C 258, 9.9.2000
EGT C 293, 14.10.2000
EGT C 310, 28.10.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 278, 30.9.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 315, 4.11.2000
270
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
N 750/1999 12.7.2000
N 14/1998 12.7.2000
N 54/2000 26.7.2000
NN 35/2000 26.7.2000
N 665/1999 28.7.2000
N 539/1999 28.7.2000
N 166/2000
N 651/1999
N 768/1999
N 5/2000
18.9.2000
25.9.2000
4.10.2000
11.10.2000
N 668/1999 17.10.2000
N 594/2000 18.10.2000
N 482/2000 31.10.2000
N 4/2000
31.10.2000
NN 91/1999 31.10.2000
N 306/2000 5.11.2000
N 351/2000 13.11.2000
N 343/2000 15.11.2000
N 156/2000 15.11.2000
N 132/2000 15.11.2000
N 555/2000 22.11.2000
N 805/1999 29.11.2000
N 667/2000 13.12.2000
N 341/2000 13.12.2000
N 79/2000 13.12.2000
N 542/2000 21.12.2000
N 371/2000 21.12.2000
BASF Schwarzheide GmbH
Stöd till förmån för Berlin Cosmetics
GmbH & Co.
Program för markarrende
Delstaten Thüringens program
för skapande av arbetstillfällen till förmån
för de mindre gynnade kategorierna
på arbetsmarknaden
Rationell energianvändning
Innovationsfond ”Nya marknader
och produkter”
Stödprogram för fysisk teknologi
ERP-program för regionalstöd
Att främja innovationsnätverk
Stöd till förmån för Mesacon
Messelektronik GmbH – MMED, Dresden
Stödordning för användning av förnybar
energi
FoU-stöd till Saarstahl AG, EKSGstålsektorn
Statligt stöd för att främja forskning
och utveckling inom sektorn för medicinsk
teknik – ”Leitprojekte Medizintechnik”
Statligt stöd till förmån för
Schiffsanlagenbau Barth GmbH
Stöd till Projektierung und Anlagenbau
GmbH, Bautzen (PAB)
Initiativ för ekologisk vattenteknik,
Nordrhein-Westfalen
Bayerskt låneprogram till små
och medelstora företag
FoU-program ”Nya medier inom
utbildning”
Navigerings- och sjöfartsteknologi
för det tjugoförsta århundradet
Arbete och teknik, Freie Hansestadt
Bremen
Tillfällig skattebefrielse för vissa
kombinerade kraftverk inom ramen för
fortsättning av den ekologiska
skattereformen i Tyskland
Program för minskad miljöbelastning
Hamburgs stad: stöd till små
och medelstora företag med speciell
betydelse för ekonomisk politik och
arbetsmarknadspolitik
Regionala FoU-programmet ”Innoregio”
till förmån för de nya delstaterna
Stödordning för medier, Hamburg
Varvsindustrin – utvecklingsstöd
till Vietnam
Ekonomirelaterade innovationer
EGT C 380, 30.12.2000
EGT C 310, 28.10.2000
EGT C 278, 30.9.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 52, 17.2.2001
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 380, 30.12.2000
EGT C 37, 3.2.2001
EGT C 362, 16.12.2000
EGT C 44, 10.2.2001
EGT C 362, 16.12.2000
EGT C 44, 10.2.2001
EGT C 380, 30.12.2000
EGT C 19, 20.1.2001
EGT C 19, 20.1.2001
EGT C 37, 3.2.2001
EGT C 19, 20.1.2001
EGT C 37, 3.2.2001
EGT C 52, 17.2.2001
EGT C 44, 10.2.2001
EGT C 44, 10.2.2001
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 271
Grekland
N 553/1999 26.7.2000
Stöd till Glaverbel (floutglas)
EGT C 380, 30.12.2000
N 731/1999 18.1.2000
Varvsindustrin – stödordning för
fartygsfinansiering
Skattemässiga driftstödsordningar: Särskilt
ekonomiskt område
Undsättningsstöd till Minas de Rio Tinto
Teknisk plan för biltillbehör och bildelar
Regional stödordning för forskning och
utveckling
Stödordning för investeringar samt
forskning och utveckling
Tekniskt innovationsprogram för
textilindustrin
Plan för järnvägsteknik
Stöd till yrkesutbildning och
sysselsättningsfrämjande åtgärder (Rioja)
Regionen Alavas program för att främja
vidareutbildning inom företag
Stöd till energisektorn (Valencia)
Ordning för regionalstöd till investeringar,
forskning och utveckling och till förmån
för konkurrenskraften
Regional stödordning för forskning
”stimulansåtgärder för företag på
teknikområdet”
Stöd till små och medelstora företag
(Aragonien)
Ordning för regionalstöd till
yrkesutbildning
Regionalstödskarta för perioden 2000–2006
Ordning för sysselsättningsstöd
Regional stödordning för teknisk
utbildning, forskning och innovation
Investerings- och sysselsättningsstöd
(Navarra)
Stödordning för sysselsättning
(verkställighet av gemenskapens riktlinjer
för sysselsättningsstöd)
Stödordning för sysselsättning
(verkställighet av gemenskapens riktlinjer
för sysselsättningsstöd)
Stödordning för sysselsättning
(verkställighet av gemenskapens riktlinjer
för sysselsättningsstöd)
Regional investeringsstödordning (Asturien)
Regional stödordning för extern
rådgivning, utbildning och sysselsättning
i små och medelstora företag
EGT C 94, 1.4.2000
Spanien
N 708/1998 18.1.2000
N 498/1999 2.2.2000
N 11/2000 15.2.2000
N 538/1999 1.3.2000
N 442/1999 1.3.2000
N 789/1999 14.3.2000
N 676/1999 14.3.2000
N 56/2000 24.3.2000
N 160/1999 29.3.2000
N 635/1999 29.3.2000
N 632/1999 29.3.2000
N 437/1999 29.3.2000
N 13/2000
7.4.2000
N 800/1999 11.4.2000
N 773/1999 11.4.2000
N 654/1999 11.4.2000
N 596/1999 11.4.2000
N 141/2000 3.5.2000
N 698/1999 3.5.2000
N 697/1999 3.5.2000
N 693/1999 3.5.2000
N 75/2000 16.5.2000
N 728/1999 16.5.2000
KONK. RAP. 2000
EGT C 121, 29.4.2000
EGT C 94, 1.4.2000
EGT C 202, 14.7.2000
EGT C 184, 1.7.2000
EGT C 121, 29.4.2000
EGT C 293, 14.10.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 202, 15.7.2000
EGT C 134, 13.5.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 184, 1.7.2000
EGT C 184, 1.7.2000
EGT C 217, 29.7.2000
EGT C 184, 1.7.2000
EGT C 184, 1.7.2000
EGT C 184, 1.7.2000
EGT C 184, 1.7.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 184, 1.7.2000
EGT C 184, 1.7.2000
EGT C 184, 1.7.2000
EGT C 293, 14.10.2000
EGT C 272, 23.9.2000
272
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
N 727/1999 16.5.2000
N 726/1999 16.5.2000
Ordning för regionalstöd till FoU
Ordning för regionalt stöd till extern
rådgivning för små och medelstora företag
N 722/1999 16.5.2000 Regional ordning för investeringsstöd
och sysselsättningsstöd i samband
med investeringar
N 410/1999 16.5.2000 Regional stödordning för främjande
av investeringsverksamhet och därigenom
skapad sysselsättning (Kastilien-Léon)
N 75/2000 24.5.2000 Regional investeringsstödordning
(Asturien)
N 70/2000 13.6.2000 Stöd till främjande av industriell säkerhet
(Rioja)
N 66/2000 13.6.2000 Stödordning för rationell
energiförbrukning och förnybara
energikällor (Rioja)
N 136/2000 20.6.2000 Regionalstöd – Aragonien
N 721/1999 28.6.2000 Regional stödordning för saluföring
av produkter från små och medelstora
företag (Murcia)
N 104/2000 3.7.2000
Stöd till forskning och utveckling samt
innovation – Navarra
N 627/1999 14.7.2000 Regionalstödsordning för fortbildning
(Comunidad Valenciana)
N 276/2000 26.7.2000 Stödordning Profit inom ämnesområdena
vetenskap, teknik och miljö
N 191/2000 26.7.2000 Stödordning Profit – specifikt för
informations- och kommunikationsteknik,
informationssamhället, transporter och
fysisk planering
N 223/2000 28.7.2000 Ordning för investeringsstöd (IRIS) –
Kantabrien
N 202/2000 28.7.2000 Stödordning för forskning och utveckling
inom teknik och konsultstöd inom kabelnät
N 190/2000 28.7.2000 Plan för yrkesutbildnings- och
omskolningsinsatser i Aragonien
N 432/2000 7.8.2000
Ändring av stödordning N 135/99
i Spanien (teknisk luftfartsplan II)
N 430/2000 7.8.2000
Ändring av stödordning N 11/2000
i Spanien (teknisk plan för biltillbehör
och bildelar)
N 481/2000 18.9.2000 Förlängning av regionen Álacas program
för att främja vidareutbildning inom
företag
N 411/2000 25.9.2000 Tekniskt stödprogram för att främja
industriell kvalitet och säkerhet
N 372/2000 25.9.2000 Regional stödordning för investeringar
med turist-, kultur- och fritidsanknytning
i kustområdet
N 216/2000 25.9.2000 Ordning för investeringsstöd inom
turistsektorn (Kantabrien)
N 344/2000 16.10.2000 Stöd till turistsektorn
N 658/1999 16.10.2000 Regionala stödprogram för miljöskydd
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 52, 17.2.2001
EGT C 293, 14.10.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 315, 4.11.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 310, 28.10.2000
EGT C 322, 11.11.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 310, 28.10.2000
EGT C 310, 28.10.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 310, 28.10.2000
EGT C 380, 30.12.2000
EGT C 44, 10.2.2001
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 273
N 431/2000 18.10.2000 Stödordningar för investeringar
i stödområden i regionen Madrid
N 345/2000 18.10.2000 Stöd till turistinvesteringar utomlands
N 444/2000 24.10.2000 Stödordning för små och medelstora
företag inom den icke vinstdrivande
sektorn i Kastilien-La Mancha
N 401/2000 24.10.2000 Stödordning för skapande av varaktiga
arbetstillfällen
N 293/2000 24.10.2000 Förlängning av regional stödordning
till förmån för miljöskydd
N 538/2000 15.11.2000 Regionala stödprogram för miljöskydd
N 676/2000 29.11.2000 Plan för utbyggnad av gasnätet i små
och medelstora städer – Valencia
N 333/2000 29.11.2000 Stödordning för industriell utveckling och
teknisk modernisering på Kanarieöarna
N 738/1999 29.11.2000 Stöd till turistsektorn (Valencia)
N 717/1999 29.11.2000 Ordning för regionalstöd till investeringar,
utveckling och innovation (Valencia)
N 217/2000 13.12.2000 Stödordning för sysselsättning och
utbildning i regionen Kantabrien
N 587/2000 18.12.2000 Stödåtgärder för miljösanering (Rioja)
N 670/2000 19.12.2000 Innovationsprogram för företag Madrid
N 735/2000 22.12.2000 Stödordning till förmån för Rockwool
N94/99
N 633/2000 22.12.2000 Stödordning för utbildning – Katalonien
(2000–2006)
N 677/2000 29.12.2000 Stödordning för investeringar (2000–2006)
– Madrid
N 414/2000 29.12.2000 Plan för gasframställning – Valencia
EGT C 37, 3.2.2001
N 706/1999 4.1.2000
EGT C 40, 12.2.2000
EGT C 44, 10.2.2001
EGT C 37, 3.2.2001
EGT C 37, 3.2.2001
EGT C 52, 17.2.2001
EGT C 52, 17.2.2001
EGT C 44, 10.2.2001
Frankrike
N 662/1999 4.1.2000
N 2/1999
4.1.2000
N 642/1999 21.1.2000
N 641/1999 21.1.2000
N 645/1999 21.1.2000
N 644/1999 21.1.2000
N 643/1999 21.1.2000
KONK. RAP. 2000
Utvecklingsfond för små och medelstora
företag (även industriföretag)
FRAC – kortvarigt rådgivningsstöd
FRAC: Stöd till anställning av experter
samt till anlitande av konsulter
Budgetanslag till Centre technique
du papier (Tekniskt centrum för
pappersindustrin) och l’Association Forêt
Celulose (Skog-Cellulosaförbundet)
Budgetanslag till Centre technique de la
fonderie (Tekniskt centrum för gjuteri)
Budgetanslag till tekniska centrum (ITF,
CETIH, CTTN) och förnyelse av den
skatteliknande avgiften till förmån för
beklädnadsindustrn
Budgetanslag till de tekniska centrumen
CTBA och CETIM och förnyelse av den
skatteliknande avgiften på
inredningsprodukter
Budgetanslag till ITERG
(Institut des corps gras)
EGT C 40, 12.2.2000
EGT C 40, 12.2.2000
EGT C 55, 26.2.2000
EGT C 55, 26.2.2000
EGT C 55, 26.2.2000
EGT C 55, 26.2.2000
EGT C 55, 26.2.2000
274
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
N 778/1999 7.2.2000
N 45/2000 1.3.2000
NN 63/1999 1.3.2000
N 528a/1999 10.3.2000
N 818/1999 29.3.2000
N 73/2000 11.4.2000
N 640/1999 3.5.2000
N 112/2000 13.6.2000
N 782b/1999
N 782c/1999
N 782a/1999
N 782d/1999
N 753/1999
28.6.2000
28.6.2000
28.6.2000
28.6.2000
28.6.2000
N 291/2000 26.7.2000
N 450/2000 18.9.2000
N 516/2000 19.9.2000
N 496/2000 20.9.2000
N 472/2000 25.9.2000
NN 62/2000 4.10.2000
N 503/2000 16.10.2000
Guyana
N 443/2000 17.10.2000
N 628/2000 13.11.2000
Guyana
Réunion
N 402/2000 13.11.2000
N 318/2000 27.11.2000
Réunion
N 317/2000 27.11.2000
N 116/2000 13.12.2000
N 114/2000 13.12.2000
Bolag för främjande av industri
och sysselsättning (Société pour
le développement de l’industrie
et de l’emploi)
Regionalstödskarta 2000–2006
Frizon i det stadsbebyggda området
Grigny-Viry-Chatillon
Särskild avskrivningsordning för
industriella och kommersiella byggnader
för små och medelstora företag
Utkast till förordning om ändring av de
skatteliknande avgifterna på skådespel och
varietéföreställningar
ITEA-programmet – Eureka 2023
Stöd till vidareutbildning av anställda vid
Disneyland Paris (Eurodisney S.C.A.)
Utvecklingsfond för små och medelstora
företag (även industriföretag)
PAT-ordningen – tjänster till industrin
PAT-ordningen – service/sysselsättning
PAT-ordningen – industrin
PAT-ordningen – service/forskning
Åtaganden för att utveckla utbildning
(EDDF)
Stöd till Interpane/Pilkington
Ändring av garantifonden för
utomeuropeiska departement
Skatteliknande avgifter för betong- och
tegelprodukter
Skatteliknande avgift inom
urtillverknings- och guldsmedssektorn
Förnyelse av en skatteliknande avgift inom
läderindustrin
Tillfällig stödordning för företag som lidit
skada på grund av oväder och oljeutsläpp
SODIE:s (bolag för främjande av industri
och sysselsättning) stödprogram, som
baserar sig på regionalstödsriktlinjerna
Program för regionala sysselsättningsbidrag
Tio stödordningar till förmån för små
företag och mikroföretag i Guyana
Guyana 2000–2006, etableringsfonder
Réunion 2000–2006 – K-märkta hotell och
restauranger
Réunion 2000–2006 – fritids- och
turistprodukter
Stödordning för kommunal
avfallshantering och företags
avfallshantering
Stödordning för förvaltning av förnybara
energikällor
EGT C 110, 15.4.2000
EGT C 110, 15.4.2000
EGT C 217, 10.3.2000
EGT C 217, 29.7.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 293, 14.10.2000
EGT C 322, 11.11.2000
EGT C 322, 11.11.2000
EGT C 322, 11.11.2000
EGT C 380, 30.12.2000
EGT C 37, 3.2.2001
EGT C 37, 3.2.2001
EGT C 37, 3.2.2001
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 275
N 327/2000 22.12.2000 Stödfond för företagsetablering
i regionen Réunion
N 328/2000 22.12.2000 Réunion 2000–2006; regionalt
sysselsättningsarvode
N 309/2000 22.12.2000 Réunion – räntestöd
N 115/2000 22.12.2000 Stödordning för rationell
energianvändning
Irland
N 324/1999 11.4.2000
N 109/2000 14.4.2000
N 237/2000 28.6.2000
EGT C 266, 16.9.2000
N 279/2000
N 278/2000
N 479/2000
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 354, 9.12.2000
N 477/2000
N 636/2000
Europeiska investeringsfonden
Stödordning för utbildning
Förlängning av stöd till film och tvproduktion
1.8.2000
Yrkesutbildningsprogram
4.8.2000
Program för utbildningsnätverk
18.9.2000 Stödordning för deltagande
i handelsmässor för små
och medelstora företag
18.9.2000 Konsultstöd till små och medelstora företag
21.12.2000 Initiativ för forskning, teknik
och innovation
EGT C 354, 9.12.2000
Italien
N 307/1999 4.1.2000
N 205/1999 14.1.2000
N 3/2000
2.2.2000
N 583/1999 2.2.2000
N 144/1999 2.2.2000
N 601/1999 28.2.2000
N 541/1999 1.3.2000
N 132/1999 1.3.2000
N 634a/1999 29.3.2000
N 787/1999 11.4.2000
N 784/1999 11.4.2000
N 557/1999 11.4.2000
KONK. RAP. 2000
Stöd till förmån för små och medelstora
företag för utveckling av turistsektorn
DDL nr 460: Stöd till turistsektorn
Arbetsmarknadsstöd: omläggning av
arbetstiden
Stöd till förmån för Benfil Srl
(branschöverskridande rambestämmelser)
Miljöskyddsstöd till Servola SpA
Regionen Aostadalen – lagdekret nr 3000
”stöd till FoU, ändring av regionallag nr
84/93”
Regionen Kampaniens stödprogram till
förmån för små och medelstora företag
inom handels- och turistsektorn
Kapitaltillskott i Parco Naiv SpA genom
Sviluppo Italia (f.d. GEPI SpA) för
utveckling av en marin vetenskaps- och
fritidspark
Stöd till omställning av
gruvdriftsområden: bidrag till små och
medelstora företag
Statsstöd till förmån för Nuove Industrie
Molisane SRLU
Ökning av anslagen till nödhjälp till
områden som drabbades av jordbävningen
1997
Regionalt investeringsstöd till förmån
för varvet Rodriquez C.N.
EGT C 40, 12.2.2000
EGT C 94, 1.4.2000
EGT C 94, 1.4.2000
EGT C 293, 14.10.2000
EGT C 121, 29.4.2000
EGT C 148, 27.5.2000
EGT C 110, 15.4.2000
EGT C 162, 10.6.2000
EGT C 184, 1.7.2000
EGT C 190, 8.7.2000
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 354, 9.12.2000
276
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
N 91/1998
11.4.2000
N 42/2000
28.4.2000
N 716/1999 16.5.2000
N 763/1999 26.5.2000
N 536/1998 31.5.2000
N 31/2000
20.6.2000
N 238/2000 3.7.2000
N 737/1999 12.7.2000
N 715/1999 12.7.2000
N 233/2000 26.7.2000
N 173/2000 26.7.2000
N 785/1999 26.7.2000
N 93/2000 1.8.2000
N 330/2000 18.9.2000
N 354/1999 25.9.2000
N 236a/2000 4.10.2000
N 433/2000 29.11.2000
N 815b/1999 13.12.2000
N 502/2000 21.12.2000
N 445/2000 21.12.2000
Brådskande säkerhetsåtgärder i jordskredsdrabbade områden i Neapelregionen
Åtgärder till förmån för ekonomin och till
stöd för lokala förläggare (Trento)
Regionalt investeringsstöd till förmån
för verkstads- och varvsföretaget Palumbo
Spa
Umbrien – stöd till förmån för turism,
ändringar i Legge Regionale 33/94
Provincia Autonoma di Trento (PAT) –
regionallag nr 175 ”Bestämmelser om
utveckling av bergsområdet och
brådskande åtgärder inom jordbruket”
Friuli-Venezia Giulia: Stöd till
branschövergripande mål
Sysselsättningsstöd: Arbetstidsomläggning
Stöd till Cotonificio Capitanata
Lag 488/92: åtgärder till förmån för
investeringar i de mindre gynnade
regionerna i Italien
Deltagande av regionen Emilia-Romagna i
kapitalökning till Terme di Castrocaro spa
Stödordning till förmån för industriell FoU
och FoU före introduktion på marknaden
samt allmänna utbildningsåtgärder
Stöd till ”Villa Romana srl” i samband
med ett hotellprojekt
Stöd till turistsektorn (Lombardiet)
LR 45/96 – Misure di politica regionale del
lavoro – sysselsättningsfrämjande åtgärder
– Emilia-Romagna
Förlängning och budgetökning av
stödordningen till förmån för omställning
av gruvsektorn (lag nr 221/90)
Åtgärder för legalisering av den svarta
ekonomin
Stöd till krisplanering för naturkatastrofer
(Aostadalen)
Investeringsfonder Piemonte – campo di
intervento 2
Investeringsstöd till sjöfartsföretag
Ny förordning om F.I.T. (Fondo Speciale
Rotativo per la Ricerca Tecnologica)
EGT C 184, 1.7.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 232, 12.8.2000
EGT C 19, 20.1.2001
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 293, 14.10.2000
EGT C 278, 30.9.2000
EGT C 380, 30.12.2000
EGT C 310, 28.10.2000
EGT C 328, 18.11.2000
EGT C 315, 4.11.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 44, 10.2.2001
EGT C 44, 10.2.2001
Luxemburg
N 793b/1999 19.7.2000
N 793a/1999 19.7.2000
Regionalstödskarta för ekonomisk tillväxt EGT C 278, 30.9.2000
Regionalstödskarta 2000–2006
EGT C 266, 16.9.2000
N 663/1999 14.1.2000
Ökning av budgetmedlen för
stödordningen för energileveranser inom
ideella och särskilda sektorer
Nederländerna
EGT C 46, 19.2.2000
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 277
N 260/1999 14.1.2000
N 230/1999 20.1.2000
N 578/1999 2.2.2000
N 151/2000
N 85/2000
N 444/1999
N 729/1999
11.4.2000
11.4.2000
11.4.2000
5.5.2000
N 648/1999 20.6.2000
N 637/1999 20.6.2000
N 228/2000 12.7.2000
N 764/1999 26.7.2000
N 549/1999 26.7.2000
N 304/2000 7.8.2000
N 801/1999 25.9.2000
N 456/2000 15.11.2000
N 422/1998 15.11.2000
N 654/2000 13.12.2000
NN 30a/
2000
21.12.2000
N 212/1999 21.12.2000
Miljöteknologisk stödordning
FoU-program för jordsanering, jordskydd
och jordkvalitetsskötsel
Demonstrationsprojekt gällande kustnära
vindturbinpark
Varvsstödsordningar 2000
ITEA-programmet (Eureka 2023)
Träteknikprogram
Stödordning för provinsen Limburg,
paragraf 4.3
Avdrag för miljöinvesteringar
Finansiering av stiftelsen Nationellt
initiativ för en hållbar utveckling
Regionalstödskarta 2000–2006
Program för investeringsbidrag för norra
Nederländerna 2000 (de-central IPR)
Regionala investeringsprojekt 2000 (IPR
2000–2006)
Program för minskning av
koldioxidutsläpp
FoU-program som genomförs av fonden
Expertisenetwerk Meervoudig
Ruimtegebruik (mångsidig användning av
rymdexpertisnätverk)
Stödordning för forskning och utveckling
inom telekommunikation
Program för delägande i privata
utvecklingsbolag
Ökning av budgetmedlen för
stödordningen för energileveranser inom
ideella sektorer och specialsektorer
Skattesatsen ökar i relation till undantaget
för sköljvatten, undantaget för
avfärgningsrester, nolltariffen för grön
elektricitet och undantaget för
sopförbränningsanläggningar
Ordning för fri avskrivning för
regionalstödsområden (1999)
EGT C 46, 19.2.2000
EGT C 148, 27.5.2000
Stöd till åtgärder för rening av
avloppsvatten
TOP-turistprogram 2000–2006
Stöd från delstaten Niederösterreich för
perioden 2000–2006; FoU-sektorn
Program för att främja turistsektorn 2000–
2006
Program för att främja ekonomin 2000–
2006
Riktlinjer för Wirtschaftsservice
Burgenland AG:s delägande i företag
Regionalstödskarta
EGT C 148, 27.5.2000
EGT C 148, 27.5.2000
EGT C 184, 1.7.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 328, 18.11.2000
EGT C 354, 9.12.2000
Österrike
N 548/1999 21.1.2000
Niederösterreich
N 300/1999 14.2.2000
N 751/1999 28.2.2000
Oberösterreich
N 595/1999 7.3.2000
Oberösterreich
N 616/1999 10.3.2000
N 403/1999 29.3.2000
N 525/1999 30.5.2000
KONK. RAP. 2000
EGT C 162, 10.6.2000
EGT C 121, 29.4.2000
EGT C 232, 12.8.2000
EGT C 293, 14.10.2000
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 284, 7.10.2000
278
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
N 359/1999 31.5.2000
Niederösterreich
Steiermark
Steiermark
Salzburg
Niederösterreich
Tyrolen
Steiermark
Niederösterreich
ERP-program för tillväxt och teknik
Delområde 1.c: små och medelstora
företag – program för regional tillväxt
N 450/1999 31.5.2000 Förlängning och ändring av riktlinjerna för
den regionala innovationspremien för
perioden 2000–2006
N 474/1999 13.6.2000 Riktlinjer för ekonomisk utveckling i
Niederösterreich inom ramen för mål 2programmet 2000–2006 punkt B, direktiv
för stöd till marknadsutveckling
N 701/1999 3.7.2000
Sysselsättningsstöd
N 703/1999 7.7.2000
Innovationer inom turistsektorn
N 128/2000 26.7.2000 Forskningsprojekt ÖAW, IMBA/IMP,
Boehringer
N 23/2000 28.7.2000 § 51A AMFG: Stöd till
omstruktureringsåtgärder
N 591/1999 28.7.2000 FoU-stödprogram
N 275/2000 11.9.2000 Mål 2-program
N 14/2000 20.9.2000 Miljöskyddsstöd till Donau Chemie AG
N 810/1999 26.9.2000 Låneprogram för små företag
N 476/1999 4.10.2000 Främjande av ekonomin under mål 2programmet pågående 2000–2006 –
Prioritet D – riktlinjer för företags placering,
nystartade företag och strukturförbättring
N 117 2000 15.11.2000 Regionalt planeringsprogram 2000–2006
N 669/2000 7.12.2000 Stödordning för miljön
N 510 2000 21.12.2000 Riktlinjer för ekonomiskt stöd
N 475/1999 21.12.2000 Riktlinjer för ekonomisk utveckling inom
ramen för mål 2-programmet 2000–
2006/punkt C, direktiv för främjande av
samarbete
EGT C 52, 17.2.2001
N 8/2000
EGT C 121, 29.4.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 322, 11.11.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 322, 11.11.2000
EGT C 328, 18.11.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 19, 20.1.2001
EGT C 44, 10.2.2001
Portugal
7.3.2000
N 555/1999 14.3.2000
N 96/2000 28.6.2000
N 102/2000 12.7.2000
N 124/2000 26.7.2000
N 89/2000 26.7.2000
N 667/1999 26.7.2000
N 55/2000 1.8.2000
N 820/1999 1.8.2000
N 817/1999 1.8.2000
N 219/2000 18.9.2000
Förlängning av giltighetstiden för
stödordningen för modernisering (Sirme)
Skattestöd för investeringar på Madeira
Program för skattelättnader till förmån för
investeringar på Madeira
Privatisering av Galp
Integrerade regionala turistprogram (PITER)
Stödordning för att främja strategiska
turistprodukter
Åtgärd 1.2 i det operationella programmet
för ekonomin
Ordning för skattenedsättning på Madeira
Stödordning för främjande av regionala
produkter – Azorerna
Stödordning för transport av regionala
produkter – Azorerna
Stödordning för användning av
energireserven
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 3, 6.1.2001
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 328, 18.11.2000
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 279
N 457/2000 31.10.2000 Projekt för att främja teknisk utveckling
N 478/2000 27.11.2000 Punkt 2.3 inom åtgärdsprogrammet
för vetenskap, teknik och innovation
N 440/2000 21.12.2000 Stödordning för investeringar i Exporlàs
SA, syntetfibrer
EGT C 37, 3.2.2001
EGT C 19, 20.1.2001
N 573/1999 1.3.2000
Räntesubventioner för lån
för fartygsförvärv
Ändring av stödnivåerna
för regionalstödskartan för perioden
2000–2006
Förlängning av ränteutjämningssystemet
för offentligt understödda fartygskrediter
Lagen om stödjande av
företagsverksamhet 2000–2006 – leasing
Lagen om stödjande av
företagsverksamhet 2000–2006 –
investeringar
Åland – stöd till investeringar i fasta
tillgångar
Ordning för transportstöd
Kompetensutveckling inom arbetslivet på
Åland
Lagen om stödjande av
företagsverksamhet – stöd till
fastighetssammanslutningar eller
kommuner
Avtalsbaserat driftsstöd till varvsindustrin
EGT C 162, 10.6.2000
N 685/1999 14.1.2000
EGT C 110, 15.4.2000
N 748/1999
Åtgärder till förmån för små och
medelstora företag
2.2.2000
Stödordning för filmproduktion och
filmrelaterad verksamhet (avtal med
Svenska Filminstitutet)
29.3.2000 Regionalstödskarta 2000–2006
3.5.2000
Stödordning för regional utveckling
16.5.2000 Småskalig elproduktion
26.7.2000 Ändring av förordningen om finansiering
genom regionala utvecklingsbolag
13.12.2000 Förlängning av koldioxidskatteordningen
EGT C 134, 13.5.2000
Finland
N 60 2000
1.3.2000
N 734/1999 11.4.2000
N 746b/1999 30.5.2000
N 746a/1999 30.5.2000
N 821/1999 20.6.2000
N 53/2000 11.8.2000
N 262/2000 18.9.2000
N 125/2000 20.9.2000
N 531/2000 4.10.2000
EGT C 134, 13.5.2000
EGT C 184, 1.7.2000
EGT C 315, 4.11.2000
EGT C 315, 4.11.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 328, 18.11.2000
EGT C 44, 10.2.2001
Sverige
N 639/1999
N 646/1999
N 4/2000
N 211/1999
EGT C 258, 9.9.2000
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 284, 7.10.2000
EGT C 284, 7.10.2000
NN 72a/
2000
N 732/2000 21.12.2000 Förlängning av miljöstödsordningar
N 71/2000 21.12.2000 Förlängning av koldioxidskatteordning
Förenade kungariket
N 342/1999 31.1.2000
N 802/1999 15.2.2000
KONK. RAP. 2000
Lokala myndigheter – stöd till små och
medelstora företag
Skattelättnad för FoU
EGT C 148, 27.5.2000
EGT C 162, 10.6.2000
280
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
N 470/1999 24.3.2000
N 130/1999 14.4.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 142, 20.5.2000
N 791/1999
N 478/1999
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 322, 11.11.2000
N 705/1999
N 480/2000
N 265/2000
N 786/1999
NN 15/2000
N 656/1999
N 655/1999
N 473/2000
Anpassningsprogrammet Industry Forum
Regionala affärsrådgivnings- och
utvecklingsorgan
28.4.2000 Stödordning för företag
5.5.2000
Forskningsprogram om hur brottsligheten
skall kunna minskas
12.7.2000 Högteknologifond
26.7.2000 Motorolas halvledarprojekt
26.7.2000 Regionalstödskarta 2000–2006
20.9.2000 Stöd till Nissan, Sunderland
4.10.2000 Program för forskning och teknisk
demonstration om civila flygplan
(CARAD)
4.10.2000 Partnerskap för utveckling
4.10.2000 Fastigheter för företag
18.10.2000 Länkat samarbetsprogram för forskning
EGT C 315, 4.11.2000
EGT C 293, 14.10.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 354, 9.12.2000
EGT C 19, 20.1.2001
EGT C 380, 30.12.2000
EGT C 380, 30.12.2000
3. Interimistiska beslut med föreläggande för medlemsstaten
att lämna den information som kommissionen begärt
Belgien
NN 73/2000
29.11.2000 Stöd till företaget Verlipack
Tyskland
NN 16/2000
NN 135/1999
NN 81/1998
NN 23/2000
C 41/C 1999
NN 40/1998
29.3.2000
13.6.2000
Pollmeier GmbH
Graf von Henneberg Porzellan GmbH
(Ilmenau/Thüringen)
13.6.2000 Stöd till Saalfelder Hebezeugbau, GmbH, Thüringen
12.7.2000 Stöd till Klausner Nordic Timber GmbH & Co. Kg
(KNT) Wismar – Tyskland
12.7.2000 Stöd till Efbe Verwaltungs GmbH & Co Management
Kg Lintra Beteiligungsholding GmbH
21.12.2000 Stöd till Zeitzer Maschinen-, Anlagen, Geräte Zemat
GmbH (Sachsen-Anhalt)
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 27, 27.1.2001
Spanien
NN 61/2000
12.7.2000
Stöd till varvsindustrin – Ytterligare omstrukturering
av offentligägda varv
4. Ärenden i vilka kommissionen har inlett förfarandet i artikel 88.2
i EG-fördraget avseende hela åtgärden eller en del av denna
Belgien
N 457/1999 (C 29 2000)
3.5.2000
Stöd till Ford Werke AG Fabrieken i Genk
EGT C 217, 29.7.2000
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 281
Tyskland
N 769/1999 (C/1 2000)
NN 93/1999 (C 6 2000)
NN 112/1999 (C 10 2000)
NN 5/1999 (C 9 2000)
NN 147/1998 (C 19/2000)
N 590/1999
NN 52/1999 (C 28 2000)
NN 84/1998 (C 27 2000)
NN 38/1999 (C 31 2000)
N 135/1999
NN 81/1998 (C 35 2000)
NN 126/1999 (C 39 2000)
NN 44/1998 (C 38 2000)
N 153/2000
NN 56/1998 (C 44 2000)
NN 80/1999 (C 52 2000)
N 142/1999
N 40/1998
18.1.2000
2.2.2000
Stöd till Philipp Holzmann AG
Kvaerner Warnow Werft – utbetalning av
alltför stora stöd till omstrukturering
15.2.2000 Stöd till STAMAG Stahl und Maschinenbau
AG
15.2.2000 Andra privatiseringen av Kataleuna GmbH
Catalysts
14.3.2000 Technische Glaswerke Ilmenau, GmbH
11.4.2000 Statligt stöd till Bell Flavors & Fragrances Duft
und Aroma GmbH
11.4.2000 Stöd till Hirschfelder Leinen und Textil GmbH
(HILTEX)
11.4.2000 Deckel Maho Seebach
16.5.2000 Stöd till Neue Harzer Werke GmbH
Blankenburg, Sachsen-Anhalt
13.6.2000 Graf von Henneberg Porzellan GmbH
(Ilmenau/Thüringen)
13.6.2000 Stöd till Saalfelder Hebezeugbau, GmbH,
Thüringen
12.7.2000 Stöd till Landtechnik Schönebeck GmbH
12.7.2000 Undsättnings- och omstruktureringsstöd till
Ilka Mafa Kältetechnik GmbH
26.7.2000 Avtal om tillgångar mellan SKL Motoren und
Systemtechnik och MTU (SKL – M/MTU
tillgångsavtal)
26.7.2000 Stöd till SKL Motoren- und Systemtechnik
GmbH
20.9.2000 KHK Verbindetechnik GmbH Brotterode
15.11.2000 Thüringen Porzellan GmbH (Kahla/Thüringen)
21.12.2000 Stöd till Zeitzer Maschinen-, Anlagen, Geräte
Zemat GmbH (Sachsen-Anhalt)
EGT C 110, 15.4.2000
EGT C 134, 13.5.2000
18.1.2000
29.3.2000
16.5.2000
12.7.2000
EGT C 110, 15.4.2000
EGT C 162, 10.6.2000
EGT C 315, 4.11.2000
EGT C 328, 18.11.2000
EGT C 110, 15.4.2000
EGT C 142, 20.5.2000
EGT C 217, 29.7.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 217, 29.7.2000
EGT C 301, 21.10.2000
EGT C 27, 27.1.2001
EGT C 278, 30.9.2000
EGT C 278, 30.9.2000
EGT C 27, 27.1.2001
EGT C 27, 27.1.2001
Spanien
C 68/1997 (C 5 2000)
NN 146/1998 (C 20 2000)
NN 143/1999 (C 33 2000)
NN 61 2000 (C 40 2000)
NN 24/1999 (C 49 2000)
NN 83 2000 (C 60 2000)
NN 82/2000 (C 59 2000)
NN 81/2000 (C 58 2000)
KONK. RAP. 2000
Sniace S.A.
Stöd till företaget Sniace S.A.
Stöd till Fesa-Enfersakoncernen (Fertiberia SA)
Stöd till varvsindustrin – ytterligare
omstrukturering av offentligägda varv
17.8.2000 Santana motor
31.10.2000 Skattemässigt stöd i form av befrielse från
bolagsskatt för vissa nystartade företag
i provinsen Vizcaya
31.10.2000 Skattemässigt stöd i form av befrielse från
bolagsskatt för vissa nystartade företag
i provinsen Guipúzcoa
31.10.2000 Skattemässigt stöd i form av befrielse från
bolagsskatt för vissa nystartade företag
i provinsen Álava
EGT C 328, 18.11.2000
EGT C 37, 3.2.2001
EGT C 37, 3.2.2001
EGT C 37, 3.2.2001
282
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Frankrike
NN 38/2000 (C 53 2000)
NN28/2000
20.9.2000 Stöd till MDPA (Mines de Potasse d’Alsace)
31.10.2000 Bestämmelser för skattebefriade utlandsetableringar (artiklarna 39 g A och 39 g D
i den franska allmänna skattelagen)
29.11.2000 Skattebefrielse för biobränslen
EGT C 37, 3.2.2001
N 792/1999 (C 16 2000)
N 166/1999 (C 11 2000)
1.3.2000
1.3.2000
EGT C 175, 24.6.2000
EGT C 142, 20.5.2000
N 736/1999 (C 17 2000)
NN 1/2000 (C 42 2000)
14.3.2000
19.7.2000
N 670/1999 (C 41 2000)
N 106/1999 (C 45 2000)
19.7.2000
26.7.2000
N 125/1998 (C 47 2000)
26.7.2000
NN 70/2000 (C 54 2000)
4.10.2000
N 941/1996
Italien
Regionalstödskarta för perioden 2000–2006
Investeringsstöd till RIVIT SpA, stål som inte
omfattas av EKSG-fördraget
Stöd till Solar Tech srl
Statligt stöd till linbaneanläggningar i
provinsen Bolzano
Stöd till Iveco 99
Miljöstöd till förmån för företaget ”Ferriere
Nord SpA”
Stöd till Ilva Lamiere e Tubi Srl
och Siderumbra
Skattemässiga åtgärder för banker
och bankstiftelser
EGT C 142, 20.5.2000
EGT C 27, 27.1.2001
EGT C 27, 27.1.2001
EGT C 315, 4.11.2000
EGT C 315, 4.11.2000
EGT C 44, 10.2.2001
Nederländerna
N 234/1999
N 233/1999 (C 3 2000)
C 4/C 2000
N 53/1999
N 532/1999 (C 12 2000)
N 129/2000 (C 22 2000)
N 766/1999 (C 30 2000)
NN 157/1999 (C 57 2000)
18.1.2000
18.1.2000
2.2.2000
Utvecklingsstöd till Indonesien
Utvecklingsstöd till Indonesien
Statligt stöd till tio projekt för behandling
av gödsel/BMP-stödordning
2.2.2000
Statligt stöd till tio projekt för behandling
av gödsel/BMP-stödordning
1.3.2000
Utvecklingsbistånd till Kina
29.3.2000 Statligt stöd till förmån för
gödseltransportföretag
16.5.2000 Bova – Nederländerna – Peru
18.10.2000 Stöd till förmån för Nolte BV (Valmont,
Nederländerna)
EGT C 101, 8.4.2000
EGT C 272, 23.9.2000
EGT C 148, 27.5.2000
EGT C 175, 24.6.2000
EGT C 301, 21.10.2000
EGT C 37, 3.2.2001
Portugal
NN 60/2000 (C 37 2000)
28.6.2000
Ordning för finansiellt och skattemässigt stöd
till den tullfria zonen på Madeira
EGT C 301, 21.10.2000
NN 158/1999 (C 21 2000)
29.3.2000
EGT C 162, 10.6.2000
NN 144/1999 (C 23 2000)
29.3.2000
Investeringsstöd till Ojala-Yhtymä Oy
i Haapajärvi
Stöd till Ojala-Yhtymä Oy (Piippola)
18.1.2000
1.3.2000
Åtgärder för att förbättra inomhusmiljön
Stödprogram (nedsättning av socialavgifter)
EGT C 110, 15.4.2000
EGT C 184, 1.7.2000
Finland
EGT C 278, 30.9.2000
Sverige
N 718/1999 (C 2 2000)
N 638/1999 (C 15 2000)
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 283
Förenade kungariket
N 563/1999 (C 46 2000)
N 491/2000 (C 51/2000)
N 334/2000 (C 56/2000)
26.7.2000 Tillväxtfonden Viridian (Nordirland)
20.9.2000 Nissan/Micra
18.10.2000 Regional riskkapitalfond
EGT C 266, 16.9.2000
EGT C 310, 28.10.2000
EGT C 27, 27.1.2001
5. Ärenden i vilka kommissionen har inlett förfarandet i artikel 6.5
i beslut 2496/96/EKSG avseende hela åtgärden eller en del av denna
Tyskland
N 41/2000 (C 34 2000)
NN 69/2000 (C 43 2000)
13.6.2000
19.7.2000
Miljöskyddsstöd till Stahlwerke Bremen
Georgsmarienhütte GmbH – förvaltningsavtal
mellan BvS och Gröditzer Stahlwerke
EGT C 310, 28.10.2000
EGT C 3, 6.1.2001
N 589/1999 (C 13 2000)
N 588/1999 (C 13 2000)
N 587/1999 (C 13 2000)
1.3.2000
1.3.2000
1.3.2000
EGT C 148, 27.5.2000
EGT C 148, 27.5.2000
EGT C 148, 27.5.2000
N 586/1999 (C 13 2000)
1.3.2000
N 585/1999 (C 13 2000)
N 749/1999 (C 25 2000)
1.3.2000
11.4.2000
N 145/1999 (C 25 2000)
11.4.2000
Stöd till ”Lucchini, Lovere SpA”
Stöd till ”Lucchini, Mura SpA”
Stöd till ”Acciaierie e Ferriere Beltrame, S.
Giorgio di Nogaro SpA”
Stöd till ”Acciaierie e Ferriere Beltrame,
Vicenza SpA”
Stöd till ”Acciaierie e Ferriere Leali SpA”
Miljöskyddsstöd till Lucchini SpA
och Siderpotenza SpA, EKSG-stålsektorn
Miljöskyddsstöd till Lucchini SpA
och Siderpotenza, EKSG-stålsektorn
A-VOEST Alpine Stahl Linz GmbH –
investeringsstöd för vattenreningsanläggning
EGT C 190, 8.7.2000
Italien
EGT C 148, 27.5.2000
EGT C 148, 27.5.2000
EGT C 184, 1.7.2000
EGT C 184, 1.7.2000
Österrike
N 215/1999 (C 24 2000)
11.4.2000
6. Ärenden i vilka kommissionen har utvidgat förfarandet enligt artikel 88.2
i EG-fördraget avseende hela åtgärden eller en del av denna
Spanien
C 33/C 1998
13.6.2000
Stöd vid privatiseringen av Babcock Wilcox S.A. (BWE) EGT C 232, 12.8.2000
3.5.2000
Årligt stöd till Istituto Poligrafico e Zecca dello Stato
Italien
C 64/C 1998
EGT C 272, 23.9.2000
7. Ärenden i vilka kommissionen har återupptagit förfarandet i artikel 88.2
i EG-fördraget avseende hela åtgärden eller en del av denna
Spanien
C 9/C 1995
KONK. RAP. 2000
18.1.2000
Statligt stöd (EKSG) till Tubacex
EGT C 110, 15.4.2000
284
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
8. Ärenden i vilka kommissionen har avslutat förfarandet i artikel 88.2
i EG-fördraget efter att ha konstaterat att inget stöd föreligger
i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget
Tyskland
C 56/C 1998
C 21/C 1999
16.5.2000
13.6.2000
Skattefri investeringsreserv för nystartade företag
Kali und Salz GmbH
EGT L 44, 15.2.2001
Spanien
C 5/C 2000
C 9/C 1995
20.9.2000 Sniace SA
31.10.2000 Stöd (EKSG) till stålföretaget Tubacex
EGT L 11, 16.1.2001
EGT L 52, 22.2.2001
11.4.2000
3.5.2000
4.10.2000
EGT C 27, 27.1.2001
Frankrike
C 39/C 1998
C 14/C 1999
C 45/C 1999
EDF:s stöd till vissa pappersindustriföretag
Statligt stöd från Tasq
Investeringsstöd till förmån för Myriad
(Fafer de Maubeuge), EKSG-stål
9. Ärenden i vilka kommissionen har ansett att stödet var förenligt
med den gemensamma marknaden och avslutat förfarandet
i artikel 88.2 i EG-fördraget genom ett slutligt positivt beslut
Tyskland
C 18/C 1999
C 61/1997
C 66/C 1998
C 30/C 1998
C 20/C 1998
C 15/C 1998
18.1.2000
14.3.2000
29.3.2000
Stöd till förmån för Linde AG, Sachsen-Anhalt
Stöd till Elpro AG (Berlin)
Kvaerner Warnow Werft GmbH –
kapacitetsbegränsning
13.6.2000 Stöd till Wildauer Kurbelwelle GmbH
26.7.2000 Stöd till SICAN-koncernen och dess projektparter
21.12.2000 Kranbau Köthen GmbH
EGT L 211, 22.8.2000
EGT L 229, 9.9.2000
EGT L 156, 29.6.2000
12.7.2000
20.9.2000
15.11.2000
21.12.2000
EGT L 13, 17.1.2001
EGT L 287, 14.11.2000
EGT L 18, 19.1.2001
Italien
C 5/C 1999
C 16/C 2000
C 17/C 2000
C 25/C 2000
Stöd till Fiat Auto – fabriken Mirafiori Carrozzeria
Regionalstödskarta för perioden 2000–2006
Stöd till Solar Tech srl
Miljöskyddsstöd till Lucchini Spa och Siderpotenza,
EKSG-stål
Nederländerna
C 3/C 2000
13.12.2000 Utvecklingsstöd till Indonesien
Österrike
C 61/C 1998
19.7.2000
Stöd till Lenzing Lyocell GmbH & co KG
EGT L 38, 8.2.2001
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 285
Portugal
C 78/C 1999
28.6.2000
Regionalstödskarta för perioden 2000–2006
EGT L 97, 24.11.2000
Finland
C 23/C 2000
21.12.2000 Stöd till Ojala-Yhtymä Oy (Piippola)
10. Ärenden i vilka kommissionen har ansett att stödet var förenligt
med den gemensamma marknaden med vissa förbehåll och avslutat förfarandet
i artikel 88.2 i EG-fördraget genom ett villkorat slutligt beslut
Tyskland
C 47/C 1999
C 70/1997
14.3.2000
Ny avgränsning av stödområden inom ramen
för förbundsstatens och delstaternas gemensamma
stödordning (Gemeinschaftsaufgabe) för att förbättra
den regionala ekonomiska strukturen 2000–2003
13.12.2000 Stöd till förmån för Sket Walzwerkstechnik GmbH
Nederländerna
C 18/C 1998
18.10.2000 Océ – utveckling av färgbläckstråleskrivare
11. Ärenden i vilka kommissionen har ansett att stödet var oförenligt
med den gemensamma marknaden och avslutat förfarandet i artikel 88.2
i EG-fördraget genom ett negativt eller delvis negativt beslut
Belgien
C 37/1993
C 40/C 1999
29.3.2000
4.10.2000
Artikel 29 i det vallonska dekretet av den 25 juni 1992
Stöd till företaget Verlipack
EGT L 191, 27.7.2000
Tyskland
C 18/C 1999
C 46/C 1999
C 26/C 1999
C 36/C 1999
C 45/C 1997
C 42/C 1998
C 20/C 1998
C 56/C 1997
18.1.2000
15.2.2000
Stöd till Linde AG, Sachsen-Anhalt
Kvaerner Warnow Werft – överskridande av
produktionsbegränsningen under 1997
15.2.2000 Stöd till Dessauer Geräteindustrie GmbH (DGI),
Sachsen-Anhalt
23.2.2000 Korn Fahrzeuge und Technik GmbH
11.4.2000 System Microelectronic Innovation GmbH, Frankfurt
(Oder)
21.6.2000 CDA Compact Disc Albrechts GmbH, Albrechts
26.7.2000 Stöd till SICAN-koncernen och dess projektparter
21.12.2000 Stöd till Zeuro Möbelwerk GmbH (Thüringen)
EGT L 120, 20.5.2000
EGT L 1, 4.1.2001
EGT L 295, 23.11.2000
EGT L 238, 22.9.2000
EGT L 318, 16.12.2000
Frankrike
C 29/C 1999
C 38/C 1998
KONK. RAP. 2000
21.6.2000
12.7.2000
Manufacture Corrézienne de Vêtements
Stöd till Kimberly Clark/Scottkoncernen
EGT L 293, 22.11.2000
286
TILLÄMPNINGEN AV KONKURRENSREGLERNA I EUROPEISKA UNIONEN
Italien
C 26/C 1998
C 8/C 1999
C 68/C 1999
C 34/C 1999
C 5/C 1999
C 27/1997
C 17/C 2000
2.2.2000
15.2.2000
16.5.2000
Åtgärder till förmån för kooperativa företag
Stöd till Fiat Auto SpA – fabriken i Rivalta
Brådskande åtgärder på grund av det särskilda
skuldsaneringsförfarandet för stora företag i svårigheter
21.6.2000 Rekapitalisering av företaget Siciliana Acque Minerali
SRL
12.7.2000 Stöd till Fiat Auto SpA – fabriken Mirafiori Carrozzeria
12.7.2000 Tillämpning av Fantozzi-lagen inom bil-, varvs- och
synterfibersektorn
15.11.2000 Stöd till Solar Tech srl
EGT L 129, 30.5.2000
EGT L 117, 18.5.2000
EGT L 272, 25.10.2000
EGT L 279, 1.11.2000
Nederländerna
C 4/C 2000
13.12.2000 Stöd till tio gödselbehandlingsföretag/BPM-stödordning
Sverige
C 15/C 2000
21.12.2000 Ändring av stödprogram (nedsättning av socialavgifter)
12. Ärenden i vilka kommissionen har ansett att stödet var oförenligt
med den gemensamma marknaden och avslutat förfarandet i artikel 6.5
i beslut 2496/96/EKSG genom ett negativt eller delvis negativt beslut
Belgien
C 57/C 1999
C 76/C 1999
15.2.2000 Miljöskyddsstöd till Sidmar
15.11.2000 Sysselsättningsstöd till Cockerill Sambre SA – EKSGstålsektorn
EGT L 129, 30.5.2000
28.6.2000
EGT L 323, 20.12.2000
Tyskland
C 10/C 1999
Stöd till Salzgitter AG, Preussag Stahl AG samt till
koncernens dotterbolag inom järn- och stålindustrin
Spanien
C 57/1997
31.10.2000 Spanska lagar om företagsbeskattning
Italien
C 13/C 2000
29.11.2000 Miljöskyddsstöd till EKSG-stålföretag
13. Ärenden i vilka kommissionen har avslutat förfarandet sedan
medlemsstaten återkallat den planerade åtgärd som förfarandet avsåg,
det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget
Belgien
C 58/C 1999
C 29/C 1998
C 29/C 2000
1.3.2000
Regionalstödskarta 2000–2006
14.3.2000 Stöd till Hermes Railtel N.V. (HER)
31.10.2000 Stöd till Ford Werke AG Fabrieken i Genk
EGT C 322, 11.11.2000
KONK. RAP. 2000
STATLIGT STÖD 287
Tyskland
C 26/C 2000
C 10/C 2000
20.9.2000
Statligt stöd till Bell Flavors & Fragrances Duft und
Aroma GmbH
15.11.2000 Stöd till STAMAG Stahl und Maschinenbau AG
Frankrike
C 59/C 1999
1.3.2000
Regionalstödskarta 2000–2006
EGT C 134, 13.5.2000
30.5.2000
Regionalstödskarta 2000–2006
EGT C 27, 27.1.2001
12.7.2000
Åtgärder för att förbättra inomhusmiljön
EGT L 295,