Casio fx-9860G, fx-9860G SD Instruktionshäfte

Sw
E
fx-9860G SD
fx-9860G
Instruktionshäfte
User’s
Guide
CASIO Webbsida för Global Utbildning
http://edu.casio.com
CASIO UTBILDNINGSFORUM
http://edu.casio.com/forum/
Manufacturer:
CASIO COMPUTER CO., LTD.
6-2, Hon-machi 1-chome
Shibuya-ku, Tokyo 151-8543, Japan
Responsible within the European Union:
CASIO EUROPE GmbH
Bornbarch 10
22848 Norderstedt, Germany
Detta märke gäller enbart i EU-länder.
Företags- och produktnamn som används i detta dokument kan vara registrerade varumärken eller
varumärken tillhörande respektive ägare.
INNAN DU ANVÄNDER RÄKNAREN
FÖR FÖRSTA GÅNGEN ...
Batterier laddas inte i räknaren i fabriken.
Var noggrann med att följa förfarandet nedan för att ladda batterier och för att justera
kontrasten innan räknaren används för första gången.
1. Skjut fodralet över räknaren och vänd den upp-och-ned (se till att du inte råkar trycka
på o av misstag). Ta bort räknarens bakstycke genom att dra med fingrarna vid
punkten 1.
1
2. Sätt i de fyra batterierna som följde med räknaren.
• Kontrollera att de positiva (+) och negativa (–) batteripolerna sitter rätt.
3. Sätt tillbaka bakstycket och kontrollera att tapparna sitter i hålen 2. Vänd sedan
räknaren åt rätt håll. Räknaren slås på automatiskt och huvudmenyn (MAIN MENU)
visas på skärmen.
2
20071001
• Om huvudmenyn till höger inte visas på displayen
öppnar du bakstycket och trycker på knappen P som
sitter inne i batterifacket.
P-knappen
4. Använd piltangenterna (f, c, d, e) för att markera SYSTEM och tryck på
w. Tryck sedan på 1(
) för att visa skärmen för kontrastjustering.
5. Justera kontrasten.
• e gör displayen mörkare.
• e gör displayen ljusare.
• Du kan återställa kontrasten till fabriksinställningen genom att trycka på 1(INIT).
6. Tryck på m när du har ställt in kontrasten.
20071001
Snabbstart
STÄNGA AV OCH SÄTTA PÅ RÄKNAREN
ANVÄNDA LÄGEN
GRUNDLÄGGANDE RÄKNINGAR
REPETITIONSFUNKTIONEN
RÄKNINGAR MED BRÅK
POTENSER
GRAFFUNKTIONER
DUBBLA GRAFER
DYNAMISKA GRAFER
VÄRDETABELLER
20050301
1
Snabbstart
Snabbstart
Välkommen att börja använda din nya grafiska miniräknare.
Det här kapitlet är en kortfattad självstudiekurs som beskriver många vanliga funktioner,
till exempel hur du stänger av och sätter på räknaren och hur du ritar enklare grafer. När
du har gått igenom kapitlet har du lärt dig de grundläggande funktionerna i den här
räknaren, och kan fortsätta med resten av instruktionshäftet.
Alla steg i exemplen är illustrerade så att du snabbt och enkelt kan följa med i
instruktionerna. Om du till exempel behöver mata in talet 57 visas det så här:
Tryck på
fh.
Om det behövs visas även hur displayen ska se ut.
Om räknarens display inte stämmer överens med exemplet kan du börja om från början
genom att trycka på
(”All Clear”).
o
STÄNGA AV OCH SÄTTA PÅ RÄKNAREN
Du sätter på räknaren genom att trycka på
o.
OFF
Du stänger av räknaren med
! o.
Räknaren stänger automatiskt av sig själv om du inte använder knappsatsen inom ett
visst tidsintervall. Du kan ange avstängningsintervallet till 6 minuter eller 60 minuter.
ANVÄNDA LÄGEN
Räknaren kan arbeta i flera olika lägen som är avpassade för olika typer av beräkningar.
Innan du börjar använda räknaren och följa med i exemplen bör du känna till hur du
växlar mellan olika lägen.
Välja läget RUN • MAT
1. Tryck på
m för att visa huvudmenyn.
20050301
20071001
2
Snabbstart
defc för att markera
MAT och tryck på w.
2. Använd
RUN •
Det här är startskärmen för läget RUN • MAT, som
du använder för att göra manuella räkningar,
matrisräkningar och för att köra program.
GRUNDLÄGGANDE RÄKNINGAR
Manuella räkningar innebär att du skriver in formler från vänster till höger, precis som
när du använder penna och papper. Om formlerna innehåller blandade aritmetiska
operatorer och parenteser använder räknaren automatiskt korrekta algebraiska
räkneregler för att beräkna resultatet.
Exempel: 15 × 3 + 61
1. Tryck på
o för att nollställa räknaren.
2. Tryck på
bf*d+gbw.
Räkningar med parenteser
Exempel: 15 × (3 + 61)
1. Tryck på
bf*(d
+gb)w.
Inbyggda funktioner
I räknaren finns många inbyggda matematiska funktioner, till exempel trigonometriska
och logaritmiska funktioner.
Exempel: 25 × sin 45˚
Viktigt!
Se till att du använder vinkelenheten Deg (grader) innan du testar exemplet.
20050301
3
Snabbstart
SET UP
1. Tryck på
!m för att visa inställningsmenyn.
2. Tryck på
cccccc1(Deg)
för att ange grader som vinkelenhet.
3. Tryck på
J för att stänga menyn.
4. Tryck på
o för att nollställa räknaren.
5. Tryck på
cf*sefw.
REPETITIONSFUNKTIONEN
Du kan upprepa den senaste räkningen genom att trycka på
d eller e.
Exempel: Så här gör du för att ändra formeln i det senaste exemplet (25 × sin 45˚)
till (25 × sin 55˚)
1. Tryck på
d för att hämta den senast inmatade formeln.
2. Tryck på
d för att flytta markören (I) till höger om talet 4.
3. Tryck på
D för att radera talet 4.
4. Tryck på
f.
5. Tryck på
w för att utföra beräkningen igen.
20050301
4
Snabbstart
RÄKNINGAR MED BRÅK
$
Du använder tangenten
för att mata in bråktal. Symbolen ” { ” används för att
avgränsa bråkets heltalsdel, nämnare och täljare.
Exempel:
31/
16
1. Tryck på
2. Tryck på
+ 37/9
o.
db$bg+
dh$jw.
Betyder 871/144
Konvertera ett bråktal till eller från blandad form
<
När ett bråktal visas på displayen trycker du på
blandat bråk.
!Mför att konvertera det till ett
<
Tryck på
!M igen för att konvertera talet tillbaka till ett bråktal utan heltalsdel.
Konvertera ett bråktal till decimalform
När ett bråk visas på displayen trycker du på
till decimalform.
Tryck på
M för att konvertera talet
M igen för att konvertera talet till ett bråk.
20050301
5
Snabbstart
POTENSER
Exempel: 1250 × 2,065
1. Tryck på
o.
2. Tryck på
bcfa*c.ag.
3. Tryck på
M för att visa ^ på displayen.
4. Tryck på
f. Uttrycket ^5 på displayen betyder att talet 5 är exponenten.
5. Tryck på
w.
20050301
6
Snabbstart
GRAFFUNKTIONER
Räknaren kan rita upp komplexa grafer med rektangulära koordinater (horisontalaxel: x,
vertikalaxel: y) eller polära koordinater (vinkel: θ , avstånd från origo: r).
Alla följande exempel förutsätter att räknaren är inställd enligt fabriksinställningarna
(de inställningar som gäller efter en återställning).
Exempel 1: Rita grafen till funktionen Y = X(X + 1)(X – 2)
1. Tryck på
m.
defc för att markera
GRAPH och tryck sedan på w.
2. Använd
3. Mata in formeln.
v (v+b)
(v -c)w
4. Tryck på
6(DRAW) eller w för att rita grafen.
Exempel 2: Hitta nollställen till funktionen Y = X(X + 1)(X – 2)
1. Tryck på
!5(G-SLV).
20050301
7
Snabbstart
1(ROOT).
Tryck på e för att hitta fler nollställens.
2. Tryck på
Exempel 3: Beräkna arean av det område som begränsas av negativa Y-axeln och grafen
till funktionen Y = X(X + 1)(X – 2)
1. Tryck på
!5(G-SLV)6(g).
2. Tryck på
3(∫dx).
d för att flytta markören till den punkt
där X = –1 och tryck sedan på w. Använd
sedan e för att flytta markören till X = 0,
och tryck på w för att ange integrations-
3. Använd
intervallet (intervallet skuggas på displayen).
20050301
8
Snabbstart
DUBBLA GRAFER
Den här funktionen används för att dela upp displayen i två delar och visa två
samtidiga grafer.
Exempel: Bestämma skärningspunkterna mellan graferna till funktionerna
Y1 = X(X + 1)(X – 2)
Y2 = X + 1,2
SET UP
1. Tryck på
!mcc1(G+G)
för att ange displayläget ”G+G”.
J och mata in de båda funktionerna.
v(v+b)
(v-c)w
v+b.cw
2. Tryck på
6
3. Tryck på
(DRAW) eller
upp graferna.
w för att rita
Förstoringsruta
Den här funktionen används för att förstora en rektangulär del av en graf.
1. Tryck på
!2(ZOOM) 1(BOX).
defc
2. Använd
för att flytta
markören till ena hörnet av det område som
.
ska förstoras och tryck sedan på
w
20050301
9
Snabbstart
defc
3. Använd
för att flytta
markören igen. När du flyttar markören visas en
ruta på displayen. Flytta markören så att rutan
innesluter det område som ska förstoras.
w
för att visa det förstorade området
4. Tryck på
på displayens inaktiva (högra) sida.
DYNAMISKA GRAFER
Dynamiska grafer används för att visa hur en graf påverkas när värdet på en
av funktionens koefficienter ändras.
Exempel: Rita grafen till följande funktion för olika värden på koefficienten A i
intervallet 1 to 3
2
Y = AX
1. Tryck på
m.
defc för att markera
DYNA, och tryck på w.
2. Använd
3. Mata in formeln.
A
avvxw
12356
20050301
10
Snabbstart
4
bw
4. Tryck på
(VAR)
för att ange
initialvärdet 1 på koefficienten A.
5. Tryck på
2(SET) bwdwb
wför ange intervallet och stegvärdet för
koefficienten A.
6. Tryck på
J.
6
7. Tryck på
(DYNA) för att starta grafritningen.
Grafen ritas 10 gånger.
• Du kan avbryta ritningen genom att trycka
på
o.
↓
↓↑
↓↑
20050301
11
Snabbstart
VÄRDETABELLER
Värdetabeller är tabeller med funktionsvärden och motsvarande värden på funktionens
oberoende variabel.
Exempel: Skapa en värdetabell för följande funktion
Y = X (X+1) (X–2)
1. Tryck på
2. Använd
m.
defc för att markera
w.
TABLE och tryck sedan på
3. Mata in formeln.
v(v+b)
(v-c)w
4. Tryck på
6(TABL) för att skapa värdetabellen.
Räknaren har många, många fler funktioner – fortsätt att läsa för närmare detaljer!
20071001
20050301
Att tänka på när du använder
denna produkt
En förloppsindikator och/eller en indikering som anger att räknaren är upptagen visas
på displayen när räknaren utför en beräkning, skriver till minnet (inklusive flashminnet)
eller läser från minnet (inklusive flashminnet).
Arbetsindikering
Förloppsindikator
Tryck aldrig på P-knappen och ta aldrig ut batterierna när förloppsindikatorn eller
arbetsindikatorn visas på displayen. Om du gör det kan minnet raderas, och dessutom
kan räknaren sluta fungera.
Räknaren har ett flashminne som används för att lagra information. Du bör alltid
säkerhetskopiera viktig information till flashminnet. Mer information om att säkerhetskopiera
data finns i ”12–7, Läget MEMORY” i instruktionshäftet.
Du kan också överföra information till en dator med programmet Program-Link (FA-124)
som följer med räknaren. Programmet kan också användas för att säkerhetskopiera
information till en dator.
• endast fx-9860G SD
Om meddelandet ”No Card” visas trots att det finns ett SD-kort i SD-kortplatsen, betyder
det att räknaren inte kan känna igen kortet. Försöka att ta bort kortet och sätta in det igen.
Om detta inte fungerar kontaktar du tillverkaren av SD-kortet. Observera att alla SD-kort
inte är kompatibla med räknaren.
Att tänka på när du ansluter
räknaren till en dator
Du måste installera en särskild USB-drivrutin på datorn för att kunna ansluta räknaren till
datorn. Drivrutinen installeras tillsammans med programmet Program-Link (FA-124) som
följer med räknaren. Installera Program-Link (FA-124) på datorn innan du försöker ansluta
räknaren. Om du försöker ansluta räknaren till en dator som inte har Program-Link installerat
är det inte säkert att räknaren fungerar. Mer information om att installera Program-Link finns
i instruktionshäfte på cd-skivan.
20050301
20071001
Hantering
• Din räknare är tillverkad av ömtåliga komponenter. Försök aldrig att plocka isär räknaren.
• Undvik att tappa räknaren och utsätt den inte för stötar.
• Utsätt inte räknaren för höga temperaturer, damm eller hög luftfuktighet. När räknaren är kall
kan det ta lång tid innan resultaten visas. Vid mycket låga temperaturer kan räknaren sluta att
fungera. När räknaren återfått rumstemperatur kommer den att fungera normalt.
• Under beräkningar visas ingenting på displayen, och det går inte att använda tangenterna.
När du använder knappsatsen bör du hålla ett öga på displayen så att du ser att alla inmatningar
är korrekta.
• Ersätt batterierna minst en gång om året, oavsett hur mycket du har använt räknaren under
tiden. Låt aldrig urladdade batterier sitta i räknaren. De kan läcka och skada räknaren.
• Använd inte ett oxyrid-batteri eller någon annan typ av nickelbaserat primärbatteri med denna
produkt. Inkompabilitet mellan sådana batterier och tekniska data för denna produkt kan leda till
förkortad batterilivslängd och fel på produkten.
• Förvara batterier utom räckhåll för småbarn. Kontakta omedelbart läkare om ditt barn har svalt
ett batteri.
• Använd inte flyktiga vätskor (t.ex. thinner eller bensen) för att rengöra räknaren. Torka den med
en torr, mjuk trasa, eller med en urvriden trasa som har fuktats med en blandning av diskmedel
och vatten.
• Var alltid försiktig när du torkar bort damm från displayen så att den inte repas.
• Tillverkaren och underleverantörer kan aldrig hållas ansvariga för skador, utgifter, uteblivna
intäkter eller andra skador som orsakats av dataförluster och/eller formler som beror på funktionsfel,
reparationer eller batteribyten. Du har själv ansvar för att göra fysiska säkerhetskopior av
sådana data.
• Utsätt aldrig batterier, LCD-displayen eller andra komponenter för öppen låga.
• Kontrollera att strömbrytaren är i läge AV innan du ersätter batterierna.
• Om räknaren utsätts för en stark elektromagnetisk urladdning, kan minnesinnehållet skadas.
I vissa fall kan även tangenterna sluta fungera. Om detta inträffar kan du försöka återställa
räknaren för att rensa minnet och återställa knappsatsen.
• Om räknaren av någon anledning slutar fungera, kan du nollställa räknaren genom att trycka
ned P-knappen på räknarens baksida med ett spetsigt föremål. Observera att alla data i
räknarens minne försvinner om du gör detta.
• Observera att starka vibrationer eller stötar under programexekvering kan orsaka att
exekveringen avbryts eller att räknarens minne påverkas.
• Om räknaren används i närheten av en teve- eller radiomottagare kan mottagningen störas.
• Läs alltid igenom instruktionshäftet innan du lämnar räknaren till service, och kontrollera
att problemet inte beror på uttjänta batterier eller programmerings- eller användningsfel.
• Batteriernas livslängd minskar om du använder vissa funktioner eller vissa typer av SD-minneskort.
20050301
20071001
Skapa alltid fysiska säkerhetskopior av viktiga data!
Låg batterispänning eller felaktigt placerade batterier kan orsaka att räknarens minne påverkas
eller raderas. Lagrade data kan också påverkas av starka elektromagnetiska urladdningar eller
starka stötar. Du har själv ansvar för att säkerhetskopiera viktig information.
CASIO Computer Co., Ltd. kan under inga omständigheter hållas ansvarigt för särskilda,
sekundära, oförutsedda eller indirekta skador som uppstår i samband med inköpet eller
användningen av denna produkt. Dessutom kan skadeståndstalan inte föras gentemot CASIO
Computer Co., Ltd., om denna talan härrör från användningen av denna produkt av endera parten.
• Innehållet i denna instruktionshäfte kan ändras utan föregående meddelande.
• Ingen del av denna instruktionshäfte får reproduceras i någon form utan skriftligt
godkännande från tillverkaren.
• De alternativ som beskrivs i kapitel 12 i instruktionshäftet är inte tillgängliga i alla geografiska
områden. Om du vill ha mer information om vilka funktioner som är tillgängliga i ditt område
kontaktar du din närmaste CASIO-återförsäljare eller distributör.
• Förvara all användardokumentation nära till hands för framtida referens.
20050301
20071001
1
Innehåll
Innehåll
Komma igång – Läs det här först!
Kapitel 1 Grundläggande funktioner
1-1
1-2
1-3
1-4
1-5
1-6
1-7
1-8
1-9
Tangenter ......................................................................................... 1-1-1
Display .............................................................................................. 1-2-1
Mata in och redigera uttryck ............................................................. 1-3-1
Alternativmenyn (OPTN) .................................................................. 1-4-1
Menyn VARS (Variabeldata) ............................................................. 1-5-1
Programmenyn (PRGM) ................................................................... 1-6-1
Använda inställningsmenyn .............................................................. 1-7-1
Använda skärmdumpar .................................................................... 1-8-1
Om du får problem … ....................................................................... 1-9-1
Kapitel 2 Manuella räkningar
2-1
2-2
2-3
2-4
2-5
2-6
2-7
2-8
Grundläggande räkningar ................................................................. 2-1-1
Särskilda funktioner .......................................................................... 2-2-1
Ange vinkelenhet och visningsformat ............................................... 2-3-1
Funktionsräkningar ........................................................................... 2-4-1
Numeriska räkningar ........................................................................ 2-5-1
Räkningar med komplexa tal ............................................................ 2-6-1
Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik .................... 2-7-1
Matrisräkningar ................................................................................. 2-8-1
Kapitel 3 Listfunktionen
3-1
3-2
3-3
3-4
Mata in och ändra en lista ................................................................ 3-1-1
Hantera data i listor .......................................................................... 3-2-1
Aritmetiska räkningar med listor ....................................................... 3-3-1
Växla mellan listfiler .......................................................................... 3-4-1
Kapitel 4 Ekvationer
4-1
4-2
4-3
4-4
Simultana linjära ekvationer ............................................................. 4-1-1
Andra- och tredjegradsekvationer .................................................... 4-2-1
Lösningar .......................................................................................... 4-3-1
Vad du ska göra om ett fel uppstår ................................................... 4-4-1
20050301
20071001
2
Innehåll
Kapitel 5
5-1
5-2
5-3
5-4
5-5
5-6
5-7
5-8
5-9
5-10
5-11
Kapitel 6
6-1
6-2
6-3
6-4
6-5
6-6
6-7
Kapitel 7
7-1
7-2
7-3
7-4
7-5
7-6
7-7
7-8
Grafritning
Exempelgrafer .................................................................................. 5-1-1
Kontrollera vad som visas på en grafskärm ..................................... 5-2-1
Rita en graf ....................................................................................... 5-3-1
Lagra en graf i bildminnet ................................................................. 5-4-1
Rita två grafer på samma skärm ...................................................... 5-5-1
Manuella grafer ................................................................................ 5-6-1
Använda tabeller .............................................................................. 5-7-1
Dynamiska grafer ............................................................................. 5-8-1
Grafer och rekursionsformler ............................................................ 5-9-1
Ändra en grafs utseende ................................................................ 5-10-1
Funktionsanalys ............................................................................. 5-11-1
Statistiskgrafer och beräkningar
Innan du använder statistiska beräkningar ....................................... 6-1-1
Beräkna och rita statistiska data för en variabel ............................... 6-2-1
Beräkna och rita statistiska data för variabelpar .............................. 6-3-1
Utföra statistiska räkningar ............................................................... 6-4-1
Hypotesprövning .............................................................................. 6-5-1
Konfidensintervall ............................................................................. 6-6-1
Fördelning ........................................................................................ 6-7-1
Ekonomiska kalkyler (TVM)
Innan du gör ekonomiska beräkningar ............................................. 7-1-1
Enkel ränta ....................................................................................... 7-2-1
Sammansatt ränta ............................................................................ 7-3-1
Kassaflöde (investeringsbedömning) ............................................... 7-4-1
Amorteringar .................................................................................... 7-5-1
Räntekonvertering ............................................................................ 7-6-1
Inköpskostnad, försäljningspris, marginal ........................................ 7-7-1
Datumberäkningar ............................................................................ 7-8-1
20050301
20071001
3
Innehåll
Kapitel 8
8-1
8-2
8-3
8-4
8-5
8-6
8-7
8-8
Kapitel 9
9-1
9-2
9-3
9-4
9-5
9-6
9-7
9-8
Kapitel 10
10-1
10-2
10-3
10-4
10-5
Kapitel 11
11-1
11-2
11-3
11-4
Kapitel 12
12-1
12-2
12-3
12-4
12-5
12-6
12-7
Programmering
Grundläggande programmering ....................................................... 8-1-1
Funktionstangenter i läget PRGM .................................................... 8-2-1
Redigera programinnehåll ................................................................ 8-3-1
Filhantering ....................................................................................... 8-4-1
Kommandon ..................................................................................... 8-5-1
Använda räknarfunktioner i program ................................................ 8-6-1
Kommandon i läget PRGM ............................................................... 8-7-1
Programbibliotek .............................................................................. 8-8-1
Kalkylblad
Översikt ............................................................................................ 9-1-1
Filhantering och uppdatering ............................................................ 9-2-1
Grundläggande kalkylbladskommandon .......................................... 9-3-1
Mata in och redigera celldata ........................................................... 9-4-1
Kommandon i läget S • SHT ............................................................. 9-5-1
Statistiska grafer ............................................................................... 9-6-1
Använd funktionen CALC ................................................................. 9-7-1
Använda minnet i läget S • SHT ....................................................... 9-8-1
eActivity
Översikt ........................................................................................ 10-1-1
Arbeta med filer i eActivity ............................................................ 10-2-1
Mata in och redigera data i eActivity ............................................ 10-3-1
Använda matris- och listredigeraren ............................................ 10-4-1
Minnesanvändning för eActivity ................................................... 10-5-1
Menyn Systeminställningar
Använda systemmenyn ................................................................ 11-1-1
Systeminställningar ...................................................................... 11-2-1
Versionslistan ............................................................................... 11-3-1
Återställning ................................................................................. 11-4-1
Datakommunikation
Ansluta två enheter till varandra ................................................... 12-1-1
Ansluta räknaren till en persondator ............................................ 12-2-1
Arbeta med datakommunikation .................................................. 12-3-1
Att tänka på vid datakommunikation ............................................ 12-4-1
Bildöverföring ............................................................................... 12-5-1
Insticksmoduler ............................................................................ 12-6-1
Läget MEMORY ........................................................................... 12-7-1
20050301
20071001
4
Innehåll
Kapitel 13
13-1
13-2
13-3
Använda SD-minneskort (endast fx-9860G SD)
Använda ett SD-kort ..................................................................... 13-1-1
Formatera ett SD-kort .................................................................. 13-2-1
Att tänka på när du använder SD-kort .......................................... 13-3-1
Bilaga
1
2
3
4
5
6
Felmeddelanden .................................................................................. α-1-1
Indataintervall ...................................................................................... α-2-1
Specifikationer ..................................................................................... α-3-1
Tangenter ............................................................................................. α-4-1
P-knappen (vid funktionsfel) ............................................................... α-5-1
Strömförsörjning .................................................................................. α-6-1
20050301
0
Komma igång
— Läs det här först!
Om den här instruktionshäftet
u ! x(
)
Instruktionen ovan betyder att du ska trycka på ! och sedan på x för att mata in en
symbol. Alla inmatningar som består av flera knapptryckningar visas på samma sätt.
Efter knappens namn visas kommandot eller symbolen inom parenteser.
u m EQUA
Instruktionen betyder att du ska trycka på m, använda piltangenterna (f, c, d, e)
för att markera läget EQUA och sedan trycka på w. Om du behöver byta funktionsläge från
huvudmenyn visas det på det här sättet.
u Funktionstangenter och menyer
• Du kan använda många av räknarens funktioner genom att trycka på en av funktionstangenterna mellan 1 och 6. Vilken funktion en funktionstangent är kopplad till beror
på i vilket läge räknaren arbetar. Tangentens funktion framgår av de funktionsmenyer som
visas längst ned på displayen.
• I den här instruktionshäftet visas den funktion en funktionstangent är kopplad till inom
parenteser efter tangentens namn. 1(Comp) betyder till exempel att tangenten 1 är
kopplad till {Comp}, vilket också visas på funktionsmenyn.
• Om (g) visas i funktionsmenyn för tangenten 6 betyder det att nästa eller föregående
sida med menyalternativ öppnas med 6.
u Menynamn
• I menynamnen i den här instruktionshäftet ingår den tangent som används för att visa den
meny som förklaras. Tangenttryckningen för en menyn som visas med K och {MAT}
visas med: [OPTN]-[MAT].
• Tangenttryckningen 6(g) för att byta till en annan menysida visas inte i menynamnet.
20050301
20071001
0-1-1
Komma igång
u Grafer
I allmänhet visas de knapptryckningar som behövs för
att rita en graf på uppslagets vänstra sida, med själva
grafen på den högra sidan. Du kan rita samma graf på
din räknare genom att följa stegen under Procedur
ovanför grafen.
5-1-1
Exempelgrafer
5-1 Exempelgrafer
5-1-2
Exempelgrafer
Så här ritar du en graf för y = 3x 2
Exempel
Procedur
k Rita en enkel graf (1)
1 m GRAPH
Beskrivning
2 dvxw
3 6(DRAW) (eller w)
Om du vill rita en graf anger du motsvarande funktion.
Resultat
Inställning
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
Exekvering
2. Ange den funktion som du vill rita en graf för.
Här använder du V-Window för att ange värdemängd och andra parametrar för grafen.
Se 5-2-1.
3. Rita grafen.
Leta efter den graf du vill rita till höger, och fortsätt till
motsvarande sida för den grafen. Stegen under
”Procedur” förutsätter att räknaren har de inställningar
som gäller efter att du har tryckt på RESET.
# Om du trycker på A när en graf visas på
displayen återkommer du till skärmen i steg 2.
20050301
20050301
Stegen under ”Förberedelser” och ”Exekvering” på den vänstra sidan
motsvarar stegen under ”Procedur” på höger sida.
Exempel:
Vänster sida
Höger sida
3. Rita grafen.
3 6(DRAW)(eller w)
u Kommandolista
I avsnittet ”Kommandon i läget PRGM” (sid. 8-7) finns ett flödesschema över de olika
funktionsmenyerna som visar hur du kommer till en viss meny.
Exempel: Följande inmatning visar Xfct: [VARS]-[FACT]-[Xfct]
u Sidnumrering
Överst på varje sida står ett sidnummer med tre
siffror. Sidnumret ”1-2-3” betyder till exempel
kapitel 1, avsnitt 2, sidan 3.
1-2-2
Display
Ikon
Lägesnamn
S • SHT
(Kalkylblad)
GRAPH
Beskrivning
Används för kalkylbladsfunktioner. Varje fil innehåller ett
kalkylblad (26 kolumner ⋅ 999 rader). Förutom räknarens
inbyggda kommandon och kommandon i S • SHTkalkylbladsläge kan du också utföra statistiska beräkningar
och rita statistiska grafer på samma sätt som du gör i
läget STAT.
Används för att lagra funktioner och rita funktionernas grafer.
1-2-3
Display
k Om funktionsmenyn
Du kan använda funktionstangenterna (1 till 6) för att öppna menyer och utföra
kommandon på menyraden längst ned på displayen. Du kan se på ett objekts utseende om
objektet representerar ett kommando eller en meny.
• Nästa meny
Exempel:
Visar
en meny med hyperboliska funktioner.
DYNA
(Dynamiska grafer)
Används för att lagra funktioner och rita flera versioner av
funktionernas grafer genom att variera det värde som
variablerna i funktionen har.
• Mata in kommando
TABLE
Används för att lagra funktioner och generera en tabell med
numeriska lösningar beroende på vilka värden funktionens
variabler antar, samt för att rita grafer.
Matar
RECUR
(Rekursion)
Används för att lagra rekursionsformler och för att generera
en tabell med numeriska lösningar beroende på vilka
värden funktionens variabler antar, samt för att rita grafer.
CONICS
Används för att rita kägelsnitt.
EQUA
(Ekvationer)
Används för att lösa lineära ekvationer med två till sex
obekanta, samt andra- och tredjegradsekvationer.
PRGM
(Program)
TVM
(Ekonomi)
Används för att lagra program i programminnet och för att
köra program.
Exempel:
in kommandot sinh.
• Direkt kommandoexekvering
Exempel:
Kör
kommandot DRAW.
k Om skärmar på displayen
Räknaren använder två typer av skärmbilder: en textskärm och en grafisk skärm. Textskärmen
kan innehålla 8 rader text med högst 21 tecken per rad. Den nedersta raden används för
funktionstangenterna. Den grafiska skärmen har en upplösning på 127 (B) ⋅ 63 (H) bildpunkter.
Textskärmen
Används för ekonomiska beräkningar och för att
åskådliggöra kassaflöde och annan information grafiskt.
LINK
Används för att överföra minnesinnehåll eller säkerhetskopiera
information på en annan räknare eller persondator.
MEMORY
Används för att hantera data i minnet.
SYSTEM
Används för att nollställa minnet, justera kontrast och för
andra systeminställningar.
Grafisk skärm
Innehållet på de olika skärmtyperna lagras i två oberoende minnen.
Tryck på !6(G
20050301
T) för att växla mellan textskärmen och den grafiska skärmen.
20050301
u Kommentarer och övrig information
Kommentarer och övrig information står längst ned på varje sida under ”
(Kommentarer)”.
betyder att det finns en kommentar på samma sida.
*# betyder
att det finns en kommentar med allmän information i samma avsnitt.
20050301
20071001
Kapitel
Grundläggande funktioner
1-1
1-2
1-3
1-4
1-5
1-6
1-7
1-8
1-9
Tangenter
Display
Mata in och redigera uttryck
Alternativmenyn (OPTN)
Menyn VARS (Variabeldata)
Programmenyn (PRGM)
Använda inställningsmenyn
Använda skärmdumpar
Om du får problem …
20050301
20071001
1
1-1-1
Tangenter
1-1 Tangenter
20050301
1-1-2
Tangenter
k Tangenter
Sida
Sida
Sida
Sida
Sida
Sida
5-11-1
5-2-7
5-2-1
5-10-1
5-11-9
1-2-3
1-1-3
1-4-1
1-6-1
1-5-1
1-7-1
1-2-1
2-4-7
2-4-5
2-4-7
2-4-5
2-4-5
2-4-5
2-4-4
2-4-4
2-4-4
2-4-5
2-4-5
2-4-4
2-4-4
2-4-4
2-4-10
2-4-12
2-4-7
2-4-7
10-3-13
10-3-12
2-4-10
2-4-11
2-1-1
2-1-1
1-1-3
Sida
1-8-1
Sida
1-3-5
Sida
1-3-7
2-2-1
Sida
Sida
1-3-2
1-3-1
1-3-7
3-1-2
2-6-2
2-1-1
2-1-1
2-1-1
2-1-1
2-8-11
2-4-4
2-1-1
20050301
2-2-5
2-1-1
1-1-3
Tangenter
k Tangentnamn
Många av räknarens tangenter används för flera olika funktioner. Funktionerna på
knappsatsen är färgkodade så att du snabbare ska kunna hitta den funktion du söker.
Funktion
Tangent
1
log
l
2
10x
!l
3
B
al
Nedan beskrivs de olika färgkodningar som används för funktionsnamn.
Färg
#
Tangent
Orange
Tryck på ! och sedan på tangenten.
Röd
Tryck på a och sedan på tangenten.
Bokstavslås
När du trycker på a och sedan matar in
en bokstav, återgår normalt knappsatsen
till standardläget.
Om du trycker på ! och sedan på a låses
knappsatsen i bokstavsläge tills du trycker på
a igen.
20050301
1-2-1
Display
1-2 Display
k Markera ikoner
I detta avsnitt beskrivs hur du markerar en ikon på huvudmenyn för att växla till ett visst läge.
u Markera en ikon
1. Tryck på m för att visa huvudmenyn.
2. Använd piltangenterna (d, e, f, c) för att flytta markeringen till ikonen.
Markerad ikon
3. Tryck på w för att visa det valda lägets startskärm.
I exemplet används läget STAT.
• Du kan också växla till ett läge utan att markera en ikon på huvudmenyn genom att mata in
det tal eller den bokstav som står längst ned till höger på ikonen.
Nedan förklaras vad varje ikon betyder.
Ikon
Lägesnamn
Beskrivning
RUN • MAT
(Kör • matris)
Används för aritmetiska beräkningar och funktioner, samt för
beräkningar med binära, oktala, decimala och hexadecimala
tal och matriser.
STAT
(Statistik)
Används för beräkna standardavvikelser och göra
regressionsanalys på statistiska data, samt för att utföra
tester, analysera data och för att rita statistiska grafer.
e • ACT
(eActivity)
eActivity är ett system som används för att skriva in text,
matematiska uttryck och annan information i en elektronisk
anteckningsbok. Du kan använda det här läget för at lagra
text eller formler, eller inbyggda programdata i en fil.
20050301
20050301
1-2-2
Display
Ikon
Lägesnamn
Beskrivning
S • SHT
(Kalkylblad)
Används för kalkylbladsfunktioner. Varje fil innehåller ett
kalkylblad (26 kolumner × 999 rader). Förutom räknarens
inbyggda kommandon och kommandon i S • SHTkalkylbladsläge kan du också utföra statistiska beräkningar
och rita statistiska grafer på samma sätt som du gör i
läget STAT.
GRAPH
Används för att lagra funktioner och rita funktionernas grafer.
DYNA
(Dynamiska grafer)
Används för att lagra funktioner och rita flera versioner av
funktionernas grafer genom att variera det värde som
variablerna i funktionen har.
TABLE
Används för att lagra funktioner och generera en tabell med
numeriska lösningar beroende på vilka värden funktionens
variabler antar, samt för att rita grafer.
RECUR
(Rekursion)
Används för att lagra rekursionsformler och för att generera
en tabell med numeriska lösningar beroende på vilka
värden funktionens variabler antar, samt för att rita grafer.
CONICS
Används för att rita kägelsnitt.
EQUA
(Ekvationer)
Används för att lösa lineära ekvationer med två till sex
obekanta, samt andra- och tredjegradsekvationer.
PRGM
(Program)
Används för att lagra program i programminnet och för att
köra program.
TVM
(Ekonomi)
Används för ekonomiska beräkningar och för att
åskådliggöra kassaflöde och annan information grafiskt.
LINK
Används för att överföra minnesinnehåll eller säkerhetskopiera
information på en annan räknare eller persondator.
MEMORY
Används för att hantera data i minnet.
SYSTEM
Används för att nollställa minnet, justera kontrast och för
andra systeminställningar.
20050301
1-2-3
Display
k Om funktionsmenyn
Du kan använda funktionstangenterna (1 till 6) för att öppna menyer och utföra
kommandon på menyraden längst ned på displayen. Du kan se på ett objekts utseende om
objektet representerar ett kommando eller en meny.
• Nästa meny
Exempel:
Visar
en meny med hyperboliska funktioner.
• Mata in kommando
Exempel:
Matar
in kommandot sinh.
• Direkt kommandoexekvering
Exempel:
Kör
kommandot DRAW.
k Om skärmar på displayen
Räknaren använder två typer av skärmbilder: en textskärm och en grafisk skärm. Textskärmen
kan innehålla 8 rader text med högst 21 tecken per rad. Den nedersta raden används för
funktionstangenterna. Den grafiska skärmen har en upplösning på 127 (B) × 63 (H) bildpunkter.
Textskärmen
Grafisk skärm
Innehållet på de olika skärmtyperna lagras i två oberoende minnen.
Tryck på !6(G↔T) för att växla mellan textskärmen och den grafiska skärmen.
20050301
1-2-4
Display
k Visning av talformat
Normalt visar räknaren tal med 10 siffror. Större värden konverteras automatiskt
till exponentialform.
u Om tal på exponentialform
1.2E+12 betyder att talet är lika med 1,2 × 1012. Detta innebär att du ska flytta decimalkommat i 1,2 tolv positioner till höger (eftersom exponenten är positiv). Talet är alltså
1 200 000 000 000.
1.2E–03 betyder att talet är lika med 1,2 × 10–3. Detta innebär att du ska flytta decimalkommat
i 1,2 tre positioner till vänster (eftersom exponenten är negativ). Talet är alltså 0,0012.
Du kan ange ett av två olika intervall där räknaren automatiskt ska byta till normalform.
Norm 1 .................. 10–2 (0.01) > |x|, |x| > 1010
Norm 2 .................. 10–9 (0.000000001) > |x|, |x| > 1010
Alla exempel i den här handboken använder Norm 1.
Mer information om att växla mellan Norm 1 och Norm 2 finns i avsnitt 2-3-2.
20050301
1-2-5
Display
k Särskilda visningsformat
Räknaren använder särskilda visningsformat för att ange bråk, hexadecimala värden och
grader/minuter/sekunder.
u Bråk
12
................. Betyder: 456 ––––
23
u Hexadecimala värden
................. Betyder: 0ABCDEF1(16), vilket
motsvarar 180150001(10)
u Grader/minuter/sekunder
................. Betyder: 12° 34’ 56.78”
• Dessutom används andra symboler som beskrivs i det avsnitt i handboken där symbolen
förekommer för första gången.
k Exekveringsindikatorn
När räknaren arbetar med att rita en graf, beräkna ett komplext uttryck eller köra ett program,
blinkar en svart ruta ”k” uppe till höger på displayen. Rutan betyder att räknaren är upptagen.
20050301
1-3-1
Mata in och redigera uttryck
1-3 Mata in och redigera uttryck
Obs!
• Om inte annat anges används inmatningsläget Linear i alla exempel i detta avsnitt.
k Mata in uttryck
När du ska mata in ett uttryck som ska beräknas trycker du först på A för att nollställa
displayen. Mata sedan in uttrycken exakt så som de skrivs, från vänster till höger, och tryck
på w för att visa resultatet.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 1
2 + 3 – 4 + 10 =
Ac+d-e+baw
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 2
2(5 + 4) ÷ (23 × 5) =
Ac(f+e)/
(cd*f)w
k Redigera uttryck
Använd d och e för att flytta markören till den position där du vill göra ändringen, och följ
instruktionerna nedan för att ändra uttrycket. När du har redigerat uttrycket kan du evaluera
det genom att trycka på w. Du kan också använda e för att flytta markören till slutet av
uttrycket och skriva in fler värden eller symboler.
u Ändra ett steg
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Ändra cos60 till sin60
Acga
ddd
D
s
20050301
1-3-2
Mata in och redigera uttryck
Om du trycker på !D(INS) i inmatningsläget Linear ändras markören till ” ”.
Nästa funktion eller värde du matar in ersätter tecknet som markeras med ” ”.
Acga
ddd!D(INS)
s
Om du vill gå tillbaka till standardläget trycker du på !D(INS) igen.
Ta bort ett steg
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Ändra 369 × × 2 till 369 × 2
Adgj**c
dD
I infogningsläge fungerar tangenten D som backsteg.
# Markören är ett blinkande vertikalt streck (I)
när du arbetar i infogningsläge. Markören är
ett blinkande horisontellt streck ( ) när du
arbetar i överskrivningsläge.
# Normalläget för inmatningsläget Linear
är infogningsläge. Du kan växla till
överskrivningsläge genom att trycka
på 1Y(INS).
20050301
1-3-3
Mata in och redigera uttryck
u Infoga ett steg
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Ändra 2,362 till sin2,362
Ac.dgx
ddddd
s
u Ändra det senast inmatade steget
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Ändra 369 × 3 till 369 × 2
Adgj*d
D
c
20050301
20071001
1-3-4
Mata in och redigera uttryck
k Använda repetitionsminnet
Den senaste beräkningen sparas alltid i repetitionsminnet. Du kan hämta innehållet i
repetitionsminnet genom att trycka på d eller e.
Om du trycker på e visas uttrycket med markören i början av uttrycket. Om du trycker på
d visas uttrycket med markören i slutet av uttrycket. Du kan redigera uttrycket om det
behövs och evaluera det igen.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 1
Att utföra två snarlika beräkningar
4,12 × 6,4 = 26,368
4,12 × 7,1 = 29,252
Ae.bc*g.ew
dddd
!D(INS)
h.b
w
När du har tryckt på A kan du trycka på f eller c för att hämta tidigare beräkningar,
med de senaste beräkningarna först. När du har hämtat ett uttryck kan du använda e och
d för att flytta markören i uttrycket och göra eventuella ändringar.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 2
Abcd+efgw
cde-fghw
A
f (en beräkning bakåt)
f (två beräkningar bakåt)
# Ett uttryck sparas i repetitionsminnet tills du
utför en annan beräkning.
# Innehållet i repetitionsminnet rensas inte
när du trycker på A, vilket betyder att du
kan hämta en tidigare beräkning även efter
att du har tryckt på A.
# Repetitionsminnet kan användas enbart i
inmatningsläget Linear. I inmatningsläget Math
används historieminnet istället för
repetitionsminnet. Se ”Historiefunktion” (sidan
2-2-6) för närmare detaljer.
20050301
20050901
1-3-5
Mata in och redigera uttryck
k Göra korrigeringar i det ursprungliga uttrycket
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
14 om du råkar skriva ÷ 0 × 2,3 i stället för 14 ÷ 10 × 2,3
Abe/a*c.d
w
Tryck på J.
Markören placeras automatiskt
där felet påträffades.
Gör de ändringar som behövs.
db
Evaluera uttrycket igen.
w
k Använda urklippet för kopiera och klistra in
Du kan kopiera (eller klippa ut) en funktion, ett kommando eller andra indata till urklippet och
sedan klistra in innehållet på en annan plats.
u Ange vad som ska kopieras
Inmatningsläget Linear
1. Flytta markören (I) till början eller slutet av det som ska kopieras och tryck sedan på
!i(CLIP). När du gör det ändras markören till ” ”.
2. Använd piltangenterna för att flytta markören och markera den text som ska kopieras.
# Hur mycket text du kan markera för kopiering
beror på inmatningsläget.
Inmatningsläget Linear: 1 tecken
1 rad
Flera rader
Inmatningsläget Math: Endast 1 rad
20050301
1-3-6
Mata in och redigera uttryck
3. Tryck på 1(COPY) för att kopiera markeringen och gå tillbaka till
standardinmatningsläget.
De markerade tecknen ändras
inte när du kopierar dem.
Om du vill avbryta markeringen utan att kopiera trycker du på J.
Inmatningsläget Math
1. Använd piltangenterna för att flytta markören till den rad som ska kopieras.
2. Tryck på !i(CLIP). Markören ändras till ” ”.
3. Tryck på 1(CPY • L) för att kopiera den markerade texten till urklippet.
u Klippa ut text
1. Flytta markören (I) till början eller slutet av det som ska kopieras och tryck på
!i(CLIP). När du gör det ändras markören till ” ”.
2. Använd piltangenterna för att flytta markören och markera den text som ska klippas ut.
3. Tryck på 2(CUT) för att klippa ut den markerade texten.
Om du klipper ut markeringen flyttas
de markerade tecknen till urklippet.
Kommandot CUT kan bara användas i inmatningsläget Linear. Det går inte att använda
kommandot i inmatningsläget Math.
20050301
1-3-7
Mata in och redigera uttryck
u Klistra in text
Flytta markören till den plats där texten ska klistras in och tryck på !j(PASTE).
Innehållet i urklippet klistras in på den aktuella positionen.
A
!j(PASTE)
k Funktionskatalogen
I funktionskatalogen visas en alfabetisk lista över räknarens alla kommandon. Du kan mata in
ett kommando genom att öppna katalogen och sedan markera det kommando du söker.
u Använda katalogen för att mata in ett kommando
1. Tryck på !e(CATALOG) för att visa en alfabetisk lista över kommandon.
2. Skriv den första bokstaven i det kommando du ska mata in. När du gör det visas det
första kommando som börjar med den bokstaven.
3. Använd piltangenterna (f, c) för att markera ett kommando och tryck sedan på w.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Mata in kommandot ClrGraph med funktionskatalogen
A!e(CATALOG)I(C)c~cw
Om du trycker på J or !J(QUIT) stängs katalogen.
20050301
1-3-8
Mata in och redigera uttryck
k Inmatning i inmatningsläget Math
Om du väljer inmatningsläget ”Math” på inställningsmenyn (sid. 1-7-1) aktiveras inmatningsläget Math, som du använder för att skriva in vissa funktioner på samma sätt som de står
i kurslitteraturen.
Obs!
• Standardvärdet för inmatningsinställningen är ”Linear” (lineärt inmatningsläge). Innan du
försöker följa med i exemplen i det här avsnittet bör du ändra inmatningsläget till ”Math”.
• I inmatningsläget Math är infogningsläge standardläget (inte överskrivningsläge).
Observera att knapptryckningen !D(INS) (sid. 1-3-2) som används i inmatningsläget
Linear för att växla till infogningsläge fungerar på ett helt annat sätt i inmatningsläget Math.
Mer information finns i avsnittet ”Infoga en funktion i ett befintligt uttryck” (sid. 1-3-13).
• Om inte annat anges utförs alla knapptryckningar i det här avsnittet i läget RUN • MAT.
20050301
1-3-9
Mata in och redigera uttryck
u Funktioner och symboler i inmatningsläget Math
Funktionerna och symbolerna nedan kan används för inmatning i inmatningsläget Math.
I kolumnen ”Bytes” visas hur många byte minnesutrymme som används vid inmatning i
inmatningsläget Math.
Funktion/symbol
Tangent
Byte
Bråk
$
9
Blandat bråk*1
!$(&)
14
Power
M
4
Kvadrat
x
4
Negativt tal (reciprokt värde)
!)(x –1)
5
!x(
6
)
3
Kvadratrot
!((
N-rot
!M(x
ex
!I(ex)
10x
!l(10x)
6
log(a,b)
(inmatning från menyn MATH*2)
7
Abs (absolutvärde)
(inmatning från menyn MATH*2)
6
Lineär differentialekvation*
3
Kvadratisk differentialekvation*3
3
)
9
)
9
6
2
(inmatning från menyn MATH* )
7
(inmatning från menyn MATH*2)
7
2
Integral*
(inmatning från menyn MATH* )
4
2
8
Σ-beräkningar*
(inmatning från menyn MATH* )
11
Matris
(inmatning från menyn MATH*2)
14*5
Parenteser
( och )
Hakparenteser (vid listinmatning.)
!*( { ) och !/( } )
1
Hakparenteser (vid matrisinmatning.)
!+( [ ) och !-( ] )
1
*1 Blandade bråk kan endast användas
i inmatningsläget Math.
*2 Mer information om hur du använder
funktionsmenyn MATH för att mata in
funktioner finns i avsnittet ”Använda
menyn MATH” på sid. 1-3-10.
1
*3 Det går inte att ange tolerans i inmatningsläget
Math. Om du vill ange en tolerans måste du
växla till inmatningsläget Linear.
*4 Vid Σ-beräkningar i inmatningsläget Math är
förändringen av x alltid 1. Om du vill använda
en annan inställning måste du växla till
inmatningsläget Linear.
*5 Detta är antalet byte för en 2 × 2-matris.
20050301
1-3-10
Mata in och redigera uttryck
u Använda menyn MATH
I läget RUN • MAT kan du tryck på 4(MATH) för att visa menyn MATH.
Menyn används för enkel inmatning av matriser, differentialekvationer, integraler o.s.v.
• {MAT} ... {visar undermenyn MAT för enkel inmatning av matriser}
• {2×2} ... {ger en 2 × 2-matris}
• {3×3} ... {ger en 3 × 3-matris}
• {m×n} ... {ger en matris med m rader och n kolumner (upp till 6 × 6)}
• {logab} ... {startar inmatning av logaritmen log ab}
• {Abs} ... {startar inmatning av absolutvärdet |X|}
d f (x)
x = a}
dx
d 2 f (x)x = a }
• {d2/dx2} ... {startar inmatning av en kvadratisk differentialekvation
dx 2
b
• {∫dx} … {startar inmatning av en integral
f (x)dx }
a
• {d/dx} ... {startar inmatning av en lineär differentialekvation
β
• {Σ(} … {startar inmatning av en Σ-beräkning
Σ f (x)}
α
x=α
u Exempel på inmatning i inmatningsläget Math
I det här avsnittet finns flera olika exempel som visar hur du kan använda funktionsmenyn
MATH och andra tangenter i inmatningsläget MATH. Lägg märke till markörens position när
du matar in värden och data.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 1
Mata in 23 + 1
AcM
d
e
+b
w
20050301
1-3-11
Mata in och redigera uttryck
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 2
(
2
Mata in 1+
5
A(b+
)
2
$
cc
f
e
)x
w
J
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 3
1
Mata in 1+
0
x + 1dx
Ab+4(MATH)6(g)1(∫dx)
a+(X)+b
ea
fb
e
w
J
20050301
1-3-12
Mata in och redigera uttryck
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 4
Mata in 2 ×
1
2
2
2
1
2
Ac*4(MATH)1(MAT)1(2×2)
$bcc
ee
!x(
)ce
e!x(
)cee$bcc
w
u Om uttrycket inte får plats på displayen
Om uttrycket inte får plats på displayen visas pilar i displayens kanter. Pilarna betyder att
uttrycket fortsätter utanför displayen i pilens riktning.
När du ser en pil kan du använda piltangenterna för att rulla skärmen och visa den del av
uttrycket som inte syns.
20050301
20071001
1-3-13
Mata in och redigera uttryck
u Infoga en funktion i ett befintligt uttryck
I inmatningsläget Math kan du infoga en funktion i ett befintligt uttryck. Om du gör det
kommer värdet eller parentesuttrycket till höger om markören att bli argumentet till den
infogade funktionen. Använd !D(INS) för att lägga till en funktion i ett befintligt uttryck.
u Infoga en funktion i ett befintligt uttryck
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Infoga
funktionen i uttrycket 1 + (2 + 3) + 4 så att uttrycket inom
parenteser blir funktionens argument
1. Flytta markören så att den står till vänster om den del av uttrycket som ska bli
argument till funktionen.
2. Tryck på !D(INS).
• När du gör det ändras markören till en infogningsmarkör (').
3. Tryck på !x(
) för att infoga
• När du gör det infogas
funktionen.
funktionen med uttrycket inom parenteser som argument.
u Infogningsregler för funktioner
Nedan beskrivs de grundläggande regler som styr hur värden eller uttryck blir argument till
infogade funktioner.
• Om infogningsmarkören står omedelbart till vänster om en vänsterparentes blir allting
från vänsterparentesen till motsvarande högerparentes argument till den nya funktionen.
• Om markören står omedelbart till vänster om ett värde eller ett bråk, blir det talet
funktionens argument.
# Om du trycker på !D(INS) i inmatningsläget
Linear växlar du till infogningsläge. Mer information
finns på sid. 1-3-2.
20050301
1-3-14
Mata in och redigera uttryck
u Funktioner som kan infogas
I följande lista finns de funktioner som kan infogas med instruktionerna under ”Infoga
en funktion i ett befintligt uttryck” (sid. 1-3-13). I listan finns även information om hur
infogningen påverkar det befintliga uttrycket.
Funktion
Ursprungligt
uttryck
Tangenter
Bråk utan heltalsdel
$
Potens
M
!x(
Efter infogning
)
Kubikrot
!((3
)
N-rot
!M(x
)
ex
!I(ex)
10x
!l(10x)
log(a,b)
4(MATH)2(logab)
Absolutvärde
4(MATH)3(Abs)
Derivata
4(MATH)4(d/dx)
Andraderivata
4(MATH)5(d /dx )
Integral
4(MATH)6(g)
1(∫dx)
Σ-formel
4(MATH)6(g)
2(Σ( )
2
2
u Redigera uttryck i inmatningsläget Math
När du ska redigera uttryck i inmatningsläget Math gör du i princip på sama sätt som i
inmatningsläget Linear. Mer information finns i avsnittet ”Redigera uttryck” (sid. 1-3-1).
Observera att det finns vissa skillnader mellan inmatningsläget Math och
inmatningsläget Linear.
• Överskrivningsläget i inmatningsläget Linear finns inte i inmatningsläget Math.
I inmatningsläget Math infogas alltid nya värden och funktioner vid markörens position.
• I inmatningsläget Math fungerar tangenten D alltid som backsteg.
20050301
1-3-15
Mata in och redigera uttryck
• Följande marköroperationer kan utföras vid inmatning av en beräkning med naturligt
visningsformat.
Att göra detta:
Flytta markören från slutet till början av beräkningen
Flytta markören från början till slutet av beräkningen
Tryck på denna tangent:
e
d
u Resultatdisplayen i inmatningsläget Math
Bråk, matriser och listor som är resultat i inmatningsläget Math visas i samma format som
de visas i kurslitteraturen.
Exempel på resultatdisplayer
# Bråk visas antingen som blandade bråk eller
bråk utan heltalsdel beroende på inställningen
”Frac Result” på inställningsskärmbilden.
Mer information finns i avsnittet ”1-7 Använda
inställningsmenyn”.
# Matriser visas i naturligt format, upp till
6 × 6. Större matriser visas på skärmbilden
MatAns, som fungerar på samma sätt som i
inmatningsläget Linear.
# Listor visas i naturligt format om listan
innehåller 20 element eller mindre. Listor
med fler än 20 element visas på skärmbilden
ListAns, som fungerar på samma sätt som
i inmatningsläget Linear.
# Om uttrycket inte får plats på displayen visas
pilar i displayens kanter. Pilarna betyder att
det finns mer data utanför displayen i
pilens riktning.
Du kan använda piltangenterna för att rulla
skärmen och visa den information som
inte syns.
# Om du trycker på 2(DEL)1(DEL • L) när ett
resultat är markerat raderas både resultatet och
det uttryck som evaluerades.
# Multiplikationssymbolen kan inte utelämnas
omedelbart framför ett bråk. Använd alltid
multiplikationssymbolen när du räknar
med bråk.
2
Exempel: 2 × —
5
c*$ccf
# Det går inte att trycka på M, x, eller
!)(x–1) omedelbart följt av en annan M,
x, eller !)(x–1)-tryckning. Använd
parenteser för att avgränsa knapptryckningarna.
Exempel: (32)–1
(dx)!)(x–1)
20050301
20060601
1-3-16
Mata in och redigera uttryck
u Begränsningar för inmatning i inmatningsläget Math
Observera att det finns vissa begränsningar för inmatning i inmatningsläget Math.
• Vissa typer av uttryck kan göra att formelns höjd blir större än en rad. Den största tillåtna
höjden på ett uttryck är ungefär två displayer (120 bildpunkter). Det går inte att mata in
uttryck som överskrider den här gränsen.
20050301
20060601
1-4-1
Alternativmenyn (OPTN)
1-4 Alternativmenyn (OPTN)
Alternativmenyn innehåller formler och funktioner som inte finns på räknarens knappsats.
Vad som finns på menyn beror på i vilket läge räknaren arbetar när du trycker på K.
Mer information om alternativmenyn (OPTN) finns i avsnittet ”8-7 Kommandon i läget PRGM”.
u Alternativmenyn i läget RUN • MAT eller PRGM
• {LIST} ... {listfunktioner}
• {MAT} ... {matrisfunktioner}
• {CPLX} ... {komplexa tal}
• {CALC} ... {funktionsanalys}
• {STAT} ... {uppskattade statistiska värden för variabelpar}
• {HYP} ... {hyperboliska funktioner}
• {PROB} ... {probabilitet- och distributionsfunktioner}
• {NUM} ... {numeriska funktioner}
• {ANGL} ... {vinkel- och koordinatkonvertering, DMS-inmatning/konvertering}
• {ESYM} ... {tekniska symboler}
• {PICT} ... {bildminne}*1
• {FMEM} ... {funktionsminne}*1
• {LOGIC} ... {logiska operatorer}
• {CAPT} ... {funktioner för skärmdumpar}
# Alternativmenyn (OPTN) visas inte vid
binära, oktala, decimala och hexadecimala
beräkningar.
*1 Alternativen PICT, FMEM och CAPT visas
inte när du arbetar i inmatningsläget ”Math”.
20050301
20071001
1-4-2
Alternativmenyn (OPTN)
u Alternativmenyn vid numerisk inmatning i lägena STAT, TABLE, RECUR,
EQUA och S • SHT
• {LIST}/{CPLX}/{CALC}/{HYP}/{PROB}/{NUM}/{ANGL}/{ESYM}/{FMEM}/{LOGIC}
u Alternativmenyn vid formelinmatning i lägena GRAPH, DYNA, TABLE,
RECUR och EQUA
• {LIST}/{CALC}/{HYP}/{PROB}/{NUM}/{FMEM}/{LOGIC}
Nedan visas de funktionsmenyer som visas i andra situationer.
u Alternativmenyn när ett taltabellvärde visas i läget TABLE eller RECUR
• {LMEM} … {listminne}
• {° ’ ” }/{ENG}/{ENG}
Varje menyalternativ beskrivs närmare i det avsnitt som beskriver motsvarande läge.
20050301
20071001
1-5-1
Menyn VARS (Variabeldata)
1-5 Menyn VARS (Variabeldata)
Du kan hämta värdet på variabler genom att trycka på J för att öppna variabeldatamenyn.
{V-WIN}/{FACT}/{STAT}/{GRPH}/{DYNA}/
{TABL}/{RECR}/{EQUA*1}/{TVM*1}
Mer information om variabeldatamenyn (VARS) finns i avsnittet ”8-7 Kommandon i
läget PRGM”.
u V-WIN – Hämta V-Window-värden
• {X}/{Y}/{T,θ }
... {x-axelmenyn}/{y-axelmenyn}/{T,θ -menyn}
• {R-X}/{R-Y}/{R-T,θ }
... {x-axelmenyn}/{y-axelmenyn}/{T,θ-menyn} för högra sidan av en dubbelgraf
• {min}/{max}/{scal}/{dot}/{ptch}
... {minimivärde}/{maximivärde}/{skala}/{punktintervall*2}/{förändring av x}
u FACT – Hämta förstoringsgrader
• {Xfact}/{Yfact}
... {x-axelns förstoring}/{y-axelns förstoring}
*1 Alternativen EQUA och TVM visas endast när
du använder variabeldatamenyn i läget
RUN • MAT, PRGM eller e • ACT.
# Variabeldatamenyn visas inte om du trycker
på J när standardtalsystemet är binärt,
oktalt, decimalt eller hexadecimalt.
*2 Punktintervallet är visningsintervallet (Xmax –
Xmin) dividerat med förändringen av x för
skärmen (126).
Punktintervallet beräknas normalt automatiskt
beroende på minimi- och maximivärdena. Om
du ändrar punktintervallet räknas maximivärdet
om automatiskt.
20050301
1-5-2
Menyn VARS (Variabeldata)
u STAT – Hämta statistiska data
• {X} … {x-data för en variabel, två variabler}
• {n }/{o }/{Σ x }/{Σ x 2 }/{x σn }/{x σ n –1 }/{minX}/{maxX}
…{antal mätvärden}/{medelvärde}/{summa}/{kvadratsumma}/{standardavvikelse –
population}/{standardavvikelse – urval}/{minimivärde}/{maximivärde}
• {Y} ... {y-data för variabelpar}
• { p }/{Σ y}/{Σ y 2 }/{Σ xy}/{ yσ n }/{ yσ n –1 }/{minY}/{maxY}
…{medelvärde}/{summa}/{kvadratsumma}/{produktsumma för x-data och y-data}/
{standardavvikelse – population}/{standardavvikelse – urval}/{minimivärde}/
{maximivärde}
• {GRPH} ... {grafdatamenyn}
• {a}/{b}/{c}/{d}/{e}
... {regressionskoefficient och polynomkoefficienter}
2
• {r}/{r } ... {korrelationskoefficient}/{determinationskoefficient}
• {MSe} ... {kvadratiskt medelfel}
• {Q1}/{Q3}
... {första kvartilen}/{tredje kvartilen}
• {Med}/{Mod}
... {median}/{läge} för indata
• {Strt}/{Pitch}
... histogrammets {startdelning}/{förändring av x}
• {PTS} ... {sammanfattningspunkter}
• {x1}/{y1}/{x2}/{y2}/{x3}/{y3} ... {sammanfattningspunkternas koordinater}
20050301
1-5-3
Menyn VARS (Variabeldata)
u GRPH – Hämta graffunktioner
• {Y}/{r} ... {rektangulära koordinater eller olikhetsfunktion}/{polära koordinater}
• {Xt}/{Yt}
... parametriserad graffunktion {Xt}/{Yt}
• {X} ... {X=konstant graffunktion}
(Tryck på dessa tangenter innan du matar in ett värde som ange ett lagringsminne.)
u DYNA – Hämta inställningar för dynamiska grafer
• {Strt}/{End}/{Pitch}
... {nedre gräns för koefficientintervall}/{övre gräns för koefficientintervall}/
{koefficientens stegvärde}
u TABL – Hämta tabellinställningar och tabelldata
• {Strt}/{End}/{Pitch}
... {nedre gräns för tabellintervall}/{övre gräns för tabellintervall}/
{tabellens stegvärde}
• {Reslt* 1 }
... {matris med tabellinnehåll}
*1 Alternativet Reslt visas endast om menyn
TABL visas i läget RUN • MAT, PRGM
eller e • ACT.
20050301
1-5-4
Menyn VARS (Variabeldata)
u RECR – Hämta rekursionsformler*1, tabellintervall och tabelldata
• {FORM} ... {rekursionsformeldata}
• {an}/{an+1}/{an+2}/{bn}/{bn+1}/{bn+2}/{cn}/{cn+1}/{cn+2}
... {an}/{an+1}/{an+2}/{bn}/{bn+1}/{bn+2}/{cn}/{cn+1}/{cn+2} uttryck
• {RANG} ... {tabellintervalldata}
• {Strt}/{End}
... tabellintervall {nedre gräns}/{övre gräns}
• {a0}/{a1}/{a2}/{b0}/{b1}/{b2}/{c0}/{c1}/{c2}
... {a 0}/{a1}/{a2}/{b 0}/{b1}/{b2}/{c0}/{c1}/{c2} värde
• {anSt}/{bnSt}/{cnSt}
... origo för {an }/{bn}/{cn} rekursionformel – konvergens/divergensgraf (WEB-graf)
• {Reslt *2} ... {matris med tabellinnehåll*3}
u EQUA – Hämta ekvationskoefficienter och lösningar*4*5
• {S-Rlt}/{S-Cof}
... matris med {lösningar}/{koefficienter} för lineära ekvationer med två till
sex obekanta*6
• {P-Rlt}/{P-Cof}
... matris med {lösningar}/{koefficienter} för en kvadratisk eller kubisk ekvation
u TVM – Hämta data för ekonomiska kalkyler
• {n}/{I%}/{PV}/{PMT}/{FV}
... {betalningsperioder (amorteringar)}/{räntesats (%)}/{kapital}/{betalningsbelopp}/
{saldo eller kapital plus ränta efter sista amortering}
• {P/Y}/{C/Y}
... {antal amorteringar per år}/{antal sammansatta perioder per år}
*1 Ett fel uppstår om det inte finns en funktion
eller värdetabell för en rekursionsformel
i minnet.
*2 ”Reslt” är endast tillgängligt i läget RUN • MAT,
PRGM och e • ACT.
*5 Om något av följande är sant uppstår ett fel.
- Om det inte finns några koefficientdata
för ekvationen
- Om det inte finns några lösningar
till ekvationen
*3 Tabellens innehåll sparas automatiskt i
MatAns-minnet.
*6 Det går inte att hämta koefficient- och
lösningsminne för en lineär ekvation samtidigt.
*4 Koefficienter och lösningar sparas
automatiskt i MatAns-minnet.
20050301
1-6-1
Programmenyn (PRGM)
1-6 Programmenyn (PRGM)
Du visar programmenyn (PRGM) genom att först växla till läget RUN • MAT eller PRGM från
huvudmenyn och sedan trycka på !J(PRGM). Nedan finns de menyalternativ som
finns på programmenyn (PRGM).
• {COM} ...... {programkommando}
• {CTL} ........ {programkörning}
• {JUMP} .... {hoppkommandon}
• {? } ............ {indatakommandon}
• {^} ........... {utdatakommandon}
• {CLR } ....... {rensningskommandon}
• {DISP } ...... {visningskommandon}
• {REL} ....... {villkorliga hopp med relationsoperator}
• {I/O} .......... {I/O-styrning/överförning}
• {:} ............. {sammanbindning av flera uttryck}
Följande funktionsmeny visas om du trycker på !J(PRGM) i läget RUN • MAT eller
PRGM när standardtalsystemet är binärt, oktalt, decimalt eller hexadecimalt.
• {Prog} ...... {hämta program}
• {JUMP}/{?}/{^}/{REL}/{:}
Funktionerna som är kopplade till funktionstangenterna är desamma som i läget Comp.
Mer information om vilka kommandon som är tillgängliga i de olika menyer du kan nå från
programmenyn finns i kapitel 8, ”Programmering”.
20050301
20071001
1-7-1
Använda inställningsmenyn
1-7 Använda inställningsmenyn
Inställningsmenyn visar de aktuella lägesinställningarna, och kan användas för att ändra
inställningarna. Nedan visas hur du ändrar inställningarna.
u Ändra lägesinställningar
1. Markera en ikon och tryck på w för att växla läge och visa lägets startskärmbild.
I exemplet används läget RUN • MAT.
...
2. Tryck på !m(SET UP) för att visa
inställningsmenyn.
• Skärmbilden som visas är ett exempel.
Vad som visas på displayen beror på
vilket läge du arbetar i och lägets inställningar.
3. Använd f och c för att markera den inställning du vill ändra.
4. Tryck på den funktionstangent (1 till 6) som motsvarar den inställning du vill ändra.
5. När du har gjort ändringarna trycker du på J för att avsluta.
k Funktionstangenter i inställningsmenyn
I detta avsnitt beskrivs de inställningar du kan göra med funktionstangenterna i
inställningsmenyn.
anger förvald inställning
u Inmatningsläge
• {Math}/{Line}... inmatningsläget {Math}/{Linear}
20050301
1-7-2
Använda inställningsmenyn
u Läge (beräkningar/binärt, oktalt, decimalt, hexadecimalt)
• {Comp} ... {aritmetiska uttryck}
• {Dec}/{Hex}/{Bin}/{Oct}
... {decimalt}/{hexadecimalt}/{binärt}/{oktalt}
u Frac Result (visningsformat för bråk)
• {d/c}/{ab/c}... {utan heltalsdel}/{blandat}
u Func Type (typ av funktionsgraf)
Om du trycker på någon av följande funktionstangenter växlar du funktionen för
tangenten v.
• {Y=}/{r=}/{Parm}/{X=c}
... {rektangulära koordinater}/{polära koordinater}/{parametriserade koordinater}/
{X = konstant} graf
• {Y>}/{Y<}/{Yt}/{Ys}
... {y>f(x)}/{y<f(x)}/{y≥f(x)}/{y≤f(x)} olikhetsgraf
u Draw Type (grafritningsmetod)
• {Con}/{Plot}
... {sammanbundna punkter}/{fristående punkter}
u Derivative (visning av derivator)
• {On}/{Off}
... {visa}/{visa inte} när du använder Graph-to-Table, Table & Graph och Trace
u Angle (standardvinkelenhet)
• {Deg}/{Rad}/{Gra}
... {grader}/{radianer}/{nygrader}
u Complex Mode
• {Real} ... {beräkningar sker endast med reella tal}
• {a + bi}/{r ∠θ }
... {rektangulärt format}/{polärt format} visning av komplexa resultat
u Coord (visa koordinater för grafisk pekare)
• {On}/{Off}
... {visa}/{visa inte}
u Grid (visa grafiskt rutnät)
• {On}/{Off}
... {visa}/{visa inte}
20050301
1-7-3
Använda inställningsmenyn
u Axes (visa koordinataxlar)
• {On}/{Off}
... {visa}/{visa inte}
u Label (visa axelnamn)
• {On}/{Off}
... {visa}/{visa inte}
u Display (visningsformat)
• {Fix}/{Sci}/{Norm}/{Eng}
... {fast antal decimaler}/{signifikanta siffror enligt inst.}/{standardläge}/{SI-notation}
u Stat Wind (inställningsmetod för statistiska V-Window-grafer)
• {Auto}/{Man}
... {automatisk}/{manuell}
u Resid List (restberäkning)
• {None}/{LIST}
... {ingen beräkning}/{lista enligt inst. för beräknade rester}
u List File (inställningar för listfiler)
• {FILE} ... {inställningar för listfilen på displayen}
u Sub Name (listnamn)
• {On}/{Off}
... {visa}/{visa inte}
u Graph Func (visa funktion vid grafritning)
• {On}/{Off}
... {visa}/{visa inte}
u Dual Screen (inställning för dubbeldisplay)
• {G+G}/{GtoT}/{Off}
... {grafer på båda sidor}/{graf på ena sidan och värdetabell på andra sidan}/
{ingen dubbeldisplay}
u Simul Graph (samtidiga grafer)
• {On}/{Off}
... {samtidiga grafer på (alla grafer ritas samtidigt)}/{samtidiga grafer av (graferna
ritas i turordning)}
20050301
1-7-4
Använda inställningsmenyn
u Background (bakgrundsbild)
• {None}/{PICT}
... {ingen bakgrund}/{visa bakgrund enligt inställningarna}
u Sketch Line (linjetyp)
•{
}/{
}{
}/{
}
... {normal}/{tjock}/{streckad}/{punkter}
u Dynamic Type (typ av dynamisk graf)
• {Cnt}/{Stop}
... {kontinuerlig}/{stanna efter 10 iterationer}
u Locus (ort för dynamisk graf)
• {On}/{Off}
... {visa ort}/{visa inte ort}
u Y=Draw Speed (rithastighet för dynamisk graf)
• {Norm}/{High}
... {normal}/{snabb}
u Variable (inställningar för tabellgenerering och ritning)
• {RANG}/{LIST}
... {använd tabellintervall}/{använd listdata}
u Σ Display (visa Σ-värde i rekursionstabell)
• {On}/{Off}
... {visa}/{visa inte}
u Slope (visa derivata vid pekarpositionen i kägelsnittet)
• {On}/{Off}
... {visa}/{visa inte}
u Payment (amorteringsperiod)
• {BGN}/{END}
... {början}/{slutet} av amorteringsperioden
20050301
20050301
1-7-5
Använda inställningsmenyn
u Date Mode (antal dagar per år)
• {365}/{360}
... ränteberäkningar görs med {365}*1/{360} dagar per år
u Auto Calc (automatiska beräkningar i kalkylblad)
• {On}/{Off}
... {evaluera}/{evaluera inte} formlerna automatiskt
u Show Cell (visningsläge för kalkylbladsceller)
• {Form}/{Val} ... {formel}*2/{värde}
u Move (riktning för markör i kalkylblad)*3
• {Low}/{Right} ... {nedåt}/{höger}
*1 365-dagarsår måste användas för
datumberäkningar i läget TVM.
Annars uppstår ett fel.
*2 Om du väljer ”Form” (formel) visas formler i
cellerna som formler. Alternativet ”Form”
påverkar inte celler med konstanta värden.
*3 Anger i vilken riktning markören rör sig när du
trycker på w för att mata in celldata, när
kommandot Sequence genererar en värdetabell
och när du hämtar data från List-minnet.
20050301
1-8-1
Använda skärmdumpar
1-8 Använda skärmdumpar
Du kan när som helst spara den information som visas på displayen i bildminnet.
u Göra en skärmdump
1. Mata in eller beräkna ett uttryck.
2. Tryck på !h(CAPTURE).
• En dialogruta visas där du anger i vilket
minnesområde bilden ska sparas.
3. Ange ett minnesområde mellan 1 och 20 och tryck på w.
• Bilden sparas i den del av bildminnet som har namnet
”Capt n” (n = den area du angav).
• Det går inte att spara en skärmdump av ett meddelande som betyder att exekvering eller
datakommunikation pågår.
• Ett minnesfel uppstår om det inte finns tillräckligt mycket plats i primärminnet för att
spara skärmbilden.
u Hämta en sparad skärmbild
1. Tryck på K6(g)6(g)5(CAPT)1(RCL) i läget RUN • MAT
(inmatningsläget Linear).
2. Ange ett minnesområde mellan 1 och 20 och tryck på w.
• Du kan också använda kommandot RclCapt i ett program för att hämta en sparad skärmdump.
20050301
1-9-1
Om du får problem…
1-9 Om du får problem…
Om du får problem när du använder räknaren, bör du läsa igenom det här avsnittet innan du
lämnar räknaren till service.
k Återställa räknaren till fabriksinställningarna
1. Växla till läget SYSTEM från huvudmenyn
2. Tryck på 5(RSET).
3. Tryck på 1(STUP) och tryck på 1(Yes).
4. Tryck på Jm för att gå tillbaka till huvudmenyn.
Växla till rätt läge och skriv in uttrycket igen.
k Om räknaren slutar fungera
• Om räknaren slutar svara på tangenttryckningar kan du trycka på P-knappen på räknarens
baksida för att återställa räknaren till standardinställningarna (mer information finns på
sid. α-5-1). Observera att alla data i räknarens minne försvinner om du gör detta.
20050301
1-9-2
Om du får problem…
k Batterivarning
Om följande meddelande visas på displayen bör du omedelbart stänga av räknaren och
ersätta batterierna.
Om du fortsätter att använda räknaren utan att ersätta batterierna, kommer räknaren att
stängas av automatiskt för att skydda minnesinnehållet. När detta sker kan du inte sätta på
räknaren igen, och det finns risk för att minnet skadas eller töms helt.
# Det går inte att utföra datakommunikation
efter att batterivarningen visats.
20050301
20071001
Kapitel
Manuella räkningar
2-1
2-2
2-3
2-4
2-5
2-6
2-7
2-8
Grundläggande räkningar
Särskilda funktioner
Ange vinkelenhet och visningsformat
Funktionsräkningar
Numeriska räkningar
Räkningar med komplexa tal
Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik
Matrisräkningar
Inmatningsläge Linear/Math (sid. 1-3-8)
• Om inte annat anges används inmatningsläget Linear i alla exempel
i detta kapitel.
• Om det behövs visas inmatningsläget med följande symboler.
<Math> .... Inmatningsläget Math
<Line> ..... Inmatningsläget Linear
20050301
2
2-1-1
Grundläggande räkningar
2-1 Grundläggande räkningar
k Aritmetiska beräkningar
• Du kan skriva in aritmetiska uttryck precis som de står, från vänster till höger.
• Använd - för att mata in ett minustecken framför ett negativt tal.
• Beräkningarna utförs internt med 15 siffrors mantissa. Resultatet avrundas till 10 siffrors
mantissa innan det visas.
• Vid blandade uttryck har multiplikation och division prioritet framför addition
och subtraktion.
Exempel
Knapptryckning
23 + 4,5 – 53 = –25,5
23+4.5-53w
56 × (–12) ÷ (–2,5) = 268,8
56*-12/-2.5w
(2 + 3) × 102 = 500
(2+3)*1E2w*1
1 + 2 – 3 × 4 ÷ 5 + 6 = 6,6
1+2-3*4/5+6w
100 – (2 + 3) × 4 = 80
100-(2+3)*4w
2 + 3 × (4 + 5) = 29
2+3*(4+5w*2
(7 – 2) × (8 + 5) = 65
(7-2)(8+5)w*3
6
= 0,3
4×5
3
10
<Line>
6 /(4*5)w*4
<Math>
$6c4*5w
(1 + 2i) + (2 + 3i) = 3 + 5i
(b+c!a(i))+(c+
d!a(i))w
(2 + i) × (2 – i) = 5
(c+!a(i))*(c-!a(i)
)w
*1 ( 2+ 3) E 2 ger inte korrekt resultat.
Kontrollera att du matar in uttrycket korrekt.
*3 Mulitplikationstecken omedelbart före en
vänsterparentes kan utelämnas.
*2 Sista högerparentesen (omedelbart innan du
trycker på w key) kan utelämnas, oavsett hur
många parenteser som ”saknas”.
*4 Detta är identiskt med 6 / 4 / 5 w.
20050301
2-1-2
Grundläggande räkningar
k Antal decimaler, signifikanta siffror och normalt visningsintervall
[SET UP]- [Display] -[Fix] / [Sci] / [Norm]
• Även om du har angett ett visst antal decimaler eller signifikanta siffror, utförs beräkningarna
internt med 15 siffrors mantissa. Visade resultat lagras med 10 siffrors mantissa. Använd
funktionen Rnd på menyn (NUM) (sid. 2-4-1) för att avrunda visade värden till det angivna
antalet decimaler och signfikanta siffror.
• Inställningen för antal decimaler (Fix) och signifikanta siffror (Sci) gäller normalt tills du
ändrar inställningarna eller ändrar inställningen för normalt visningsintervall (Norm).
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
100 ÷ 6 = 16,66666666...
Villkor
Knapptryckning
Display
100/6w
16.66666667
4 decimaler
!m(SET UP) f (eller c 12 gånger)
1(Fix)ewJw
*1
16.6667
5 signifikanta siffror
!m(SET UP) f (eller c 12 gånger)
2(Sci)fwJw
*1
1.6667E+01
Avbryter ändringarna
!m(SET UP) f (eller c 12 gånger)
3(Norm)Jw
16.66666667
*1 Visade värden rundas av till det antal positioner
du anger.
20050301
2-1-3
Grundläggande räkningar
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
200 ÷ 7 × 14 = 400
Villkor
3 decimaler
Knapptryckning
Display
200/7*14w
400
!m(SET UP) f (eller c 12 gånger)
1(Fix)dwJw
400.000
Beräkningar utförs därefter
med 10 siffror på displayen
200/7w
*
14w
28.571
Ans ×
400.000
• Samma beräkning med angivet antal siffror:
200/7w
Det internt lagrade värdet
avrundas till det angivna
antalet decimaler på
skärmbilden Setup.
K6(g)4(NUM)4(Rnd)w
*
14w
Du kan också ange antal
decimaler för avrundning
av interna värden för
specifika beräkningar.*1
(Exempel: Ange
avrundning till
två decimaler)
28.571
28.571
Ans ×
399.994
200/7w
28.571
6(RndFi)!-(Ans),2)
w
*
14w
RndFix(Ans,2)
28.570
Ans ×
399.980
k Prioritetsregler vid beräkningar
Räknaren använder korrekta algebraiska räkneregler för att evaluera delarna i ett uttryck:
1 Funktioner av typ A
Koordinattransformation Pol (x, y), Rec (r, θ)
Derivator, andraderivator, integraler, Σ-beräkningar
d/dx, d2/dx2, ∫dx, Σ, Mat, Solve, FMin, FMax, List→ Mat, Seq, Min, Max, Median, Mean,
Augment, Mat →List, P(, Q(, R(, t(, List, RndFix, log ab
Sammansatta funktioner*2 fn, Yn, rn, Xtn, Ytn, Xn
*1 Om du vill stänga av avrundningen anger du att
avrundningen ska göras till 10 signifikanta siffror.
En sammansatt funktion kan bestå av upp till
fem funktioner.
*2 Du kan kombinera innehållet i flera olika
funktionsminnesplatser (fn) eller grafminnesplatser (Yn, rn, Xtn, Ytn, Xn) i sammansatta
funktioner. Om du till exempel anger fn1(fn2),
blir resultatet den sammansatta funktionen
fn1°fn2 (se sid. 5-3-3).
# Det går inte att använda differentialekvationer,
kvadratiska differentialekvationer, integraler, Σ,
maximi-/minimivärden Solve, RndFix eller log
ab i ett RndFix-uttryck.
20050301
20070101
2-1-4
Grundläggande räkningar
2 Funktioner av typ B
Med dessa funktioner anges värdet innan du trycker på funktionstangenten.
x2, x–1, x!, ° ’ ”, ENG-symboler, vinkelenhet °, r, g
3 Potens/rot ^(xy), x
4 Bråk a b/c
5 Implicit multiplikation framför π, minnesnamn eller variabelnamn.
2π, 5A, o.s.v.
6 Funktioner av typ C
Med dessa funktioner anges värdet efter att du har tryckt på funktionstangenten.
, 3 , log, In, ex, 10x, sin, cos, tan, sin–1, cos–1, tan–1, sinh, cosh, tanh, sinh–1, cosh–1,
tanh–1, (–), d, h, b, o, Neg, Not, Det, Trn, Dim, Identity, Ref, Rref, Sum, Prod, Cuml,
Percent, AList, Abs, Int, Frac, Intg, Arg, Conjg, ReP, ImP
7 Förkortat multiplikationsformat framför funktioner av typ A, typ C och parenteser
2 3 , A log2, o.s.v.
8 Permutation, kombination nPr, nCr, ∠
9 ×, ÷
0 +, –
! Relationsoperatorer =, ≠, >, <, ≥, ≤
@ And (logiskt), and (bitvis)
# Or (logiskt), or, xor, xnor (bitvis)
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
2 + 3 × (log sin2π2 + 6,8) = 22,07101691 (vinkelenhet = Rad)
1
2
3
4
5
6
# Om funktioner med samma prioritet används i
följd evalueras uttrycket från höger till vänster.
exIn 120 → ex{In( 120 )}
# Sammansatta funktioner evalueras från höger
till vänster.
# Parentetiska uttryck evauleras alltid först.
Annars evalueras uttrycket från vänster
till höger.
20050301
20080201
2-1-5
Grundläggande räkningar
k Multiplikationer utan multiplikationssymbol
Du kan utelämna multiplikationssymbolen (×) framför följande uttryck.
• Framför funktioner av typ A (1 på sid. 2-1-3) och funktioner av typ C (6 på sid. 2-1-4),
utom för negativa tecken
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
2sin30, 10log1,2, 2 3, 2Pol(5, 12), o.s.v.
• Framför konstanter, variabler och minnesnamn
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
2π, 2AB, 3Ans, 3Y1, o.s.v.
• Framför en vänsterparentes
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
3(5 + 6), (A + 1)(B – 1), o.s.v.
k Dataspill och fel
Om inmatnings- eller beräkningsgränser överskrids, eller om du matar in ogiltiga data visas
ett felmeddelande på displayen. Det går inte att använda räknaren när felmeddelandet visas.
Följande händelser leder till att ett felmeddelande visas på displayen.
• Om ett resultat (temporärt eller ett slutresultat) eller ett värde i minnet överskrider
±9,999999999 × 1099 (Ma ERROR).
• Om ett försök görs att beräkna ett funktionsvärde som överskrider inmatningsgränsen
(Ma ERROR).
• Vid en ogiltig räkneoperation under statistiska beräkningar (Ma ERROR). Till exempel om
du försöker hämta 1VAR utan indata.
• Om fel datatyp anges som argument till en funktion (Ma ERROR).
• Om den numeriska stacken eller kommandostackens kapacitet överskrids (Stack ERROR).
Till exempel om du anger 25 ( i följd, och sedan 2 + 3 * 4 w.
• Om en beräkning ska utföras med ett ogiltigt uttryck (Syntax ERROR). Till exempel,
5 ** 3 w.
# De flesta av räknarens tangenter är
avstängda när ett felmeddelande visas.
# Mer information om övriga fel finns i
”Felmeddelanden” på sida α-1-1.
Tryck på J för att stänga felmeddelandet
och visa det ställe i uttrycket där felet
uppstod (se sid. 1-3-5).
20050301
20070101
2-1-6
Grundläggande räkningar
• Om du försöker utföra en beräkning som gör att minnesutrymmet tar slut.
(Memory ERROR).
• Om du försöker använd ett kommando som kräver ett argument utan ett giltigt argument
(Argument ERROR).
• Om du försöker använda en ogiltig dimension i matrisberäkningar (Dimension ERROR).
• Om du arbetar med reella tal och utför en beräkning som resulterar i ett komplext tal.
Observera att värdet ”Real” är standardvärdet för inställningen Complex Mode på
inställningsskärmen (Non-Real ERROR).
k Minneskapacitet
När du arbetar i inmatningsläget Linear används en eller två byte minnesutrymme varje gång
du trycker på en tangent. De funktioner som kräver en byte är bland andra: b, c, d, sin,
cos, tan, log, ln,
och π. De funktioner som kräver två byte är bland andra d/dx(, Mat, Xmin, If,
For, Return, DrawGraph, SortA(, PxIOn, Sum och an+1.
Mer information om minnesåtgång i inmatningsläget Math finns på sid. 1-3-9.
# När du matar in numeriska värden eller
kommandon visas de vänsterställda på
displayen. Resultaten visas högerställda.
# Det tillåtna intervallet för både in- och utdata är
15 siffrors mantissa och 2 siffrors exponent.
Interna beräkningar sker med 15 siffrors
mantissa och 2 siffrors exponent.
20050301
2-2-1
Särskilda funktioner
2-2 Särskilda funktioner
k Beräkningar med variabler
Exempel
Knapptryckning
Display
193.2aav(A)w
193.2
193,2 ÷ 23 = 8,4
av(A)/23w
8.4
193,2 ÷ 28 = 6,9
av(A)/28w
6.9
k Minne
u Variabler (Alfaminne)
Räknaren har som standard 28 variabler. Du kan använda variabler för att lagra värden
som du vill använda i beräkningarna. Variablerna identifieras med de 26 bokstäverna i det
engelska alfabetet samt r och θ Variablerna kan ha värden upp till tal som kan representeras
med 15 siffrors mantissa och 2 siffrors exponent.
u Ge en variabel ett värde
[värde] a [variabelnamn] w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Tilldela variabeln A värdet 123
Abcdaav(A)w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Lägga till 456 till variabeln A och lagra värdet i variabeln B
Aav(A)+efgaa
l(B)w
# Variablerna finns kvar även om du stänger
av räknaren.
20050301
20071001
2-2-2
Särskilda funktioner
u Visa värdet av en variabel
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Visa värdet av variabeln A
Aav(A)w
u Nollställa en variabel
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Nollställa variabeln A
Aaaav(A)w
u Tilldela flera variabler samma värde
[värde]a [första variabeln*1]a3(~) [sista variabeln*1]w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Tilldela variablerna A till och med F värdet 10
Abaaav(A)
a3(~)at(F)w
u Funktionsminnet
[OPTN]-[FMEM]
Funktionsminnet (f1~f20) används för att tillfälligt lagra uttryck som du kommer att använda
flera gånger. Om du vill lagra information under längre tid bör du använda läget GRAPH för
uttryck och läget PRGM för program.
• {STO}/{RCL}/{fn}/{SEE} ... {lagra funktion}/{hämta funktion}/{ange funktionsområde
som en variabel i ett uttryck}/{funktionslista}
*1 Du kan inte använda ”r” eller ”θ ” som namn
på en variabel.
20050301
2-2-3
Särskilda funktioner
u Lagra en funktion
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Lagra funktionen (A+B) (A–B) i funktionsminne 1.
(av(A)+al(B))
(av(A)-al(B))
K6(g)6(g)3(FMEM)
1(STO)bw
JJJ
u Hämta en lagrad funktion
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Hämta innehållet i funktionsminne 1
K6(g)6(g)3(FMEM)
2(RCL)bw
u Hämta en funktions som en variabel
daav(A)w
baal(B)w
K6(g)6(g)3(FMEM)3(fn)
b+cw
u Visa en lista på tillgängliga funktioner
K6(g)6(g)3(FMEM)
4(SEE)
# Om du lagrar en funktion på en funktionsminnesplats som är upptagen, ersätter den
nya funktionen den gamla funktionen på
den platsen.
# Den hämtade funktionen visas på markörens
aktuella plats på displayen.
20050301
2-2-4
Särskilda funktioner
u Radera en lagrad funktion
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Radera innehållet i funktionsminne 1
AK6(g)6(g)3(FMEM)
1(STO)bw
• Om du lagrar information i funktionsminnet när displayen är tom nollställs det
funktionsminne du anger.
u Använda lagrade funktioner
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Lagra x3 + 1, x2 + x i funktionsminnet och rita:
y = x3 + x2 + x + 1
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = – 4,
Xmax = 4,
Xscale = 1
Ymin = –10,
Ymax = 10,
Yscale = 1
!m(SET UP)ccc1(Y=)J
AvMd+bK6(g)6(g)3(FMEM)1(STO)bw(lagrar (x3 + 1))
JAvx+v1(STO)cw(lagrar (x2 + x))
JA!4(SKTCH)1(Cls)w
5(GRPH)1(Y=)
K6(g)6(g)3(FMEM)3(fn)b+
3(fn)cw
• Mer information om att rita grafer finns i kapitel 5, ”Grafritning”.
# Du kan också använda a för att lagra en
funktion i funktionsminnet i ett program.
Om du gör det måste du skriva funktionen
inom dubbla citattecken.
20050301
2-2-5
Särskilda funktioner
k Svarsfunktion
Du kan använda svarsfunktionen för att automatiskt lagra det senast beräknade resultatet
genom att trycka på w (om inte knapptryckningen w orsakar ett fel). Resultatet lagras
i svarsminnet.
u Använda innehållet i svarsminnet i ett uttryck
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
123 + 456 = 579
789 – 579 = 210
Abcd+efgw
hij-!-(Ans)w
I inmatningsläget Math uppdateras svarsminnet vid varje beräkning. Tänk dock på att
återkallning av innehållet i svarsminnet skiljer sig från metoden som används i
inmatningsläget Linear. Se ”Historiefunktion” (sidan 2-2-6) för närmare detaljer.
k Utföra kontinuerliga beräkningar
Du kan också använda svarsminnet för att använda resultatet av en beräkning som
argument till nästa beräkning.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
1÷3=
1÷3×3=
Ab/dw
(Fortsätter)*dw
Funktioner av typ B kan också användas i kontinuerliga beräkningar (x2, x-1, x!, sid. 2-1-4),
+, –, ^(xy), x , ° ’ ”, o.s.v.
# Svarsminnet kan innehålla värden
med maximalt 15 siffrors mantissa och
2 siffrors exponent.
# Det går bara att spara numeriska värden
och beräknade resultat i svarsminnet.
# Svarsminnet nollställs inte om du trycker på A
eller stänger av räknaren.
# Om du använder inmatningsläget ”Linear”
ändras inte svarsminnet av operationer som
sparar värden i alfaminnet (till exempel:
faav(A)w).
20050301
20070101
20050901
2-2-6
Särskilda funktioner
k Historiefunktion
Historiefunktionen bevarar en historia över räkneuttryck och resultat i inmatningsläget Math.
Upp till 30 omgångar av räkneuttryck och resultat bevaras.
b+cw
*cw
Det går även att redigera räkneuttrycken som bevaras av historiefunktionen och beräkna
på nytt. Detta gör att alla uttryck med början från det redigerade uttrycket omberäknas.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Ändra ”1+2” till ”1+3” och omberäkna
Utför följande operation med exemplet som anges ovan.
ffffdDdw
# Värdet som är lagrat i svarsminnet är alltid
beroende av resultatet som framställs av den
senast utförda beräkningen. Om
historieinnehållet inkluderar operationer som
använder svarsminnet kan en redigering av
en beräkning påverka värdet i svarsminnet
som används i efterföljande beräkningar.
- Om du har en serie beräkningar som använder
svarsminnet för att inkludera resultatet av
föregående beräkning i nästa beräkning kommer
redigering av en beräkning att påverka resultaten
av alla efterföljande beräkningar.
- När den första beräkningen i historieminnet
inkluderar innehållet i svarsminnet blir värdet i
svarsminnet ”0” då det inte förekommer någon
beräkning före den första.
20050301
20050901
2-2-7
Särskilda funktioner
k Stackar
Räknaren använder minnesblock, eller stackar, för att lagra lågprioriterade värden och
kommandon. Räknaren har en numerisk stack med 10 nivåer, en kommandostack med
26 nivåer och en subrutinstack med 10 nivåer. Ett fel uppstår om du matar in ett uttryck som
är så komplext att det överskrider kapaciteten för den numeriska stacken eller kommandostacken, eller om en programkörning överskrider kapaciteten för subrutinstacken.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Numeric
Value
Stack
Numerisk
stack
Command
Stack
Kommandostack
2
b
2
3
c
3
4
d
4
5
e
5
4
f
...
1
g
...
h
×
(
(
+
×
(
+
# Beräkningar sker i prioritetsordning. När en
beräkning exekveras tas den bort från stacken.
# Komplexa tal tar upp två nivåer i den
numeriska stacken.
# Tvåbyte-funktioner tar upp två nivåer i
kommandostacken.
20050301
20050901
2-2-8
Särskilda funktioner
k Använda kopplade uttryck
Kopplade uttryck består av flera olika enskilda uttryck som binds samman vid evalueringen.
Du kan använda kopplade uttryck i manuella beräkningar och i program. Det finns två olika
sätt att binda samman flera uttryck till ett kopplat uttryck.
• Kolon (:)
Uttryck som binds samman med kolon evalueras från vänster till höger utan avbrott.
^)
• Resultatvisningskommando (^
När evalueringen når slutet av ett uttryck och träffar på resultatvisningskommandot, stoppas
evalueringen och resultatet så långt visas. Du kan fortsätta evalueringen genom att trycka
på w.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
6,9 × 123 = 848,7
123 ÷ 3,2 = 38,4375
Abcdaav(A)
!J(PRGM)6(g)5(:)g.j
*av(A)!J(PRGM)5(^)
av(A)/d.cw
w
# Det går inte att skapa ett kopplat uttryck där
ett uttryck direkt använder resultatet från
föregående uttryck.
Exempel: 123 × 456: × 5
Ogiltigt
20050301
20050901
20071001
2-3-1
Ange vinkelenhet och visningsformat
2-3 Ange vinkelenhet och visningsformat
Innan du gör dina beräkningar bör du ange vilken vinkelenhet och vilket visningsformat du
vill använda.
k Ange vinkelenhet
[SET UP]- [Angle]
1. Markera ”Angle” på inställningssidan.
2. Tryck på funktionstangenten som motsvarar den vinkelenhet du vill använda och tryck
på J.
• {Deg}/{Rad}/{Gra} ... {grader}/{radianer}/{nygrader}
• Relationen mellan grader, radianer och nygrader visas nedan.
360° = 2π radianer = 400 nygrader
90° = π/2 radianer = 100 nygrader
k Ange ett visningsformat
[SET UP]- [Display]
1. Markera ”Display” på inställningssidan.
2. Tryck på funktionstangenten som motsvarar det objekt du vill ställa in och tryck på J.
• {Fix}/{Sci}/{Norm}/{Eng} ... {fast antal decimaler}/
{antal signifikanta siffror}/{normal}/{SI-notation}
u Ange antal decimaler (Fix)
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Ange två decimalers noggrannhet
1(Fix) cw
Tryck på den funktionstangent som motsvarar
det antal decimaler du vill visa (n = 0 to 9).
# Visade värden avrundas till det antal
decimaler du anger.
20050301
2-3-2
Ange vinkelenhet och visningsformat
u Ange antal signifikanta siffror (Sci)
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Ange tre signifikanta siffror
2(Sci) dw
Tryck på den funktionstangent
som motsvarar det antal signifikanta
siffror du vill visa (n = 0 till 9).
Om du anger 0 används 10
signifikanta siffror.
u Ange gräns för exponentialform (Norm 1/Norm 2)
Tryck på 3(Norm) för att växla mellan norm 1 och norm 2.
Norm 1: 10–2 (0,01)>|x|, |x| >1010
Norm 2: 10–9 (0,000000001)>|x|, |x| >1010
Ab/caaw
(Norm 1)
(Norm 2)
u Visa tal med SI-notation (läget Eng)
Tryck på 4(Eng) för att växla mellan standardnotation och SI-notation. Indikeringen ”/E”
på displayen betyder att SI-notation används.
Du kan använda följande symboler för att konvertera värden till SI-notation, till exempel
2000 (= 2 × 103) → 2k.
E (Exa)
× 1018
m (milli)
× 10–3
P (Peta)
× 1015
µ (mikro)
× 10–6
T (Tera)
× 1012
n (nano)
× 10–9
G (Giga)
× 109
p (pico)
× 10–12
M (Mega)
× 106
f (femto)
× 10–15
k (kilo)
× 103
# Visade värden avrundas till det antal signifikanta
siffror du anger.
# Om du använder SI-notation väljer räknaren
automatiskt det SI-prefix som gör att mantissan
får ett värde mellan 1 och 1000.
20050301
20071001
2-4-1
Funktionsräkningar
2-4 Funktionsräkningar
k Funktionsmenyer
Räknaren har fem funktionsmenyer som du kan använda för att mata in matematiska
funktioner som inte finns på knappsatsen.
• Vad som visas på funktionsmenyn beror på vilket läge du har valt på huvudmenyn innan
du trycker på tangenten K. I exemplen nedan visas de funktionsmenyer som visas i
läget RUN • MAT.
u Hyperboliska funktioner (HYP)
[OPTN]-[HYP]
• {sinh}/{cosh}/{tanh} ... {sinus}/{cosinus}/{tangens} hyperbolicus
• {sinh–1}/{cosh–1}/{tanh–1} ... invers {sinus}/{cosinus}/{tangens} hyperbolicus
u Sannolikhets- och distributionsfunktioner (PROB)
• {x!} ... {tryck efter att du har matat in ett värde.}
• {nPr}/{nCr} ... {permutation}/{kombination}
[OPTN]-[PROB]
• {Ran#}... {pseudoslumptal mellan 0 och 1}
• {P(}/{Q(}/{R(} ... normalfördelad sannolikhet {P(t)}/{Q(t)}/{R(t)}
• {t(} ... {värdet på den normalfördelade slumpvariabeln t(x)}
u Numeriska funktioner (NUM)
[OPTN]-[NUM]
• {Abs} ... {ange ett värde för att få absolutvärdet.}
• {Int}/{Frac} ... ange ett tal för att få talets {heltalsdel}/{bråkdel}.
• {Rnd} ... {avrundar det interna värdet till 10 signifikanta siffror
(för att matcha värdet i Ans-minnet), eller till det antal decimaler (Fix) och
signifikanta siffror (Sci) som du anger.}
• {Intg} ... {ange ett värde för att få det största heltal som inte är större
än det givna värdet.}
• {RndFi} ... {avrundar det interna värdet till ett givet antal signifikanta siffror (0~9)
(se sid. 2-1-3).}
20050301
2-4-2
Funktionsräkningar
u Vinkelenheter, koordinatkonvertering och sexagesimala funktioner (ANGL)
[OPTN]-[ANGL]
• {°}/{r}/{g} ... {grader}/{radianer}/{nygrader} för ett indatavärde
• {° ’ ”} ... {anger grader (timmar), minuter, sekunder när du anger ett värde på formen grader/
minuter/sekunder}
• {° ’ ” } ... {konverterar decimala värden till grader/minuter/sekunder}*1
• {Pol(}/{Rec(} ... konvertera {rektangulära till polära}/{polära till rektangulära} koordinater
• {'DMS} ... {konverterar decimalt värde till sexagesimalt värde}
u SI-notation (NUM)
[OPTN]-[ESYM]
• {m}/{µ}/{n}/{p}/{f} ... {milli (10–3)}/{micro (10–6)}/{nano (10–9)}/{pico (10–12)}/
{femto (10–15)}
• {k}/{M}/{G}/{T}/{P}/{E} ... {kilo (103)}/{mega (106)}/{giga (109)}/{tera (1012)}/{peta (1015)}/
{exa (1018)}
• {ENG}/{ENG} ... flyttar decimalkommat i det visade värdet tre siffror till {vänster}/{höger}
och {minskar}/{ökar} exponenten med tre. *2
När du använder SI-notation ändras även SI-enheten enligt samma princip.
*1 Menyalternativet {
} är endast tillgängligt
°’”
om det finns ett resultat på displayen.
*2 Menyalternativen {ENG} och {ENG} är
endast tillgängliga om det finns ett resultat
på displayen.
# Det går inte att växla mellan ENG/ENG för
följande typer av resultat.
- Matrisresultat som matats in i
inmatningsläget Math
- Listresultat som matats in i
inmatningsläget Math
20050301
2-4-3
Funktionsräkningar
k Vinkelenheter
Du ändrar vinkelenheten för ett inmatat värde genom att trycka på K6(g)5(ANGL).
Välj ” ”, ”r” eller ”g” på funktionsmenyn som visas.
°
• Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
Exempel
Knapptryckning
Konvertera 4,25 radianer till grader:
243,5070629
!m(SET UP)cccccc1(Deg)J
4.25K6(g)5(ANGL)2(r)w
47,3° + 82,5rad = 4774,20181°
47.3+82.5K6(g)5(ANGL)2(r)w
2°20⬘30⬙ + 39⬘30⬙ = 3°00⬘ 00⬙
2K6(g)5(ANGL)4(° ’ ”) 204(° ’ ”) 30
4(° ’ ”)+04(° ’ ”)394(° ’ ”)304(° ’ ”)w
5(° ’ ”)
2,255° = 2°15⬘18⬙
2.255K6(g)5(ANGL)6(g)3('DMS)w
# När du har angett en vinkelenhet används
den enheten tills du anger en annan
vinkelenhet. Inställningen sparas även om
du stänger av räknaren.
20050301
2-4-4
Funktionsräkningar
k Trigonometriska och inversa trigonometriska funktioner
• Tänk på att ange en vinkelenhet innan du använder trigonometriska funktioner och
inversa trigonometriska funktioner.
π
(90° = ––– radianer = 100 nygrader)
2
• Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
Exempel
Knapptryckning
sin 63° = 0,8910065242
!m(SET UP)cccccc
1(Deg)J
s63w
π
cos (–– rad) = 0,5
3
!m(SET UP)cccccc
2(Rad)J
<Line>
c(!E(π)/3)w
<Math>
c$!E(π)c3w
tan (– 35gra) = – 0,6128007881
!m (SET UP)cccccc
3(Gra)J
t-35w
2 • sin 45° × cos 65° = 0,5976724775
!m(SET UP)cccccc
1(Deg)J
2*s45*c65w*1
1
=2
sin 30°
!m(SET UP)cccccc
1(Deg)J
<Line>
1/s30w
<Math>
$1cs30w
cosec 30° =
sin-10,5 = 30°
(det x där sinx = 0,5)
*1 * kan utelämnas.
!m(SET UP)cccccc
1(Deg)J
!s(sin–1)0.5*2w
*2 Du behöver inte ange den inledande nollan.
20050301
2-4-5
Funktionsräkningar
k Logaritmiska funktioner och exponentialfunktioner
• Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
Exempel
Knapptryckning
log 1,23 (log101,23) = 0,08990511144
l1.23w
log2 8 = 3
<Line>
K4(CALC)6(g)4(logab)2,8)w
<Math>
4(MATH)2(logab) 2e8w
In 90 (loge90) = 4,49980967
I90w
101,23 = 16,98243652
(Antilogaritmen för
10-logaritmen av 1,23)
!l(10x)1.23w
e4,5 = 90,0171313
!I(ex)4.5w
(Antilogaritmen för
10-logaritmen av 4,5)
(–3)4 = (–3) × (–3) × (–3) × (–3) = 81
(-3)M4w
–34 = –(3 × 3 × 3 × 3) = –81
-3M4w
1
7
123 (= 123 7 ) = 1,988647795
2 + 3 × 3 64 – 4 = 10
*1 ^ (x y) och x
har högre prioritet än
multiplikation och division.
# Det går inte att använda differentialekvationer,
kvadratiska differentialekvationer, integraler, Σ,
maximi-/minimivärden Solve, RndFix eller log
ab i ett log ab-uttryck.
<Line>
x
7!M(
)123w
<Math>
x
!M(
)7e123w
<Line>
x
2+3*3!M(
)64-4w*1
<Math>
x
2+3*!M(
)3e64e-4w
# Inmatningslägena Linear och Math ger olika
resultat när två eller flera potenser anges i rad,
till exempel: 2M3M2.
Inmatningsläget Linear: 2^3^2 = 64
Inmatningsläget Math:
= 512
Detta beror på uttrycket i inmatningsläget Math
tolkas internt som: 2^(3^(2)).
20050301
2-4-6
Funktionsräkningar
k Hyperboliska och inversa hyperboliska funktioner
• Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
Exempel
Knapptryckning
sinh 3,6 = 18,28545536
K6(g)2(HYP)1(sinh)3.6w
cosh 1,5 – sinh 1,5
= 0,2231301601
= e –1,5
(Display: –1,5)
K6(g)2(HYP)2(cosh)1.51(sinh)1.5w
I!-(Ans)w
(Visar att cosh x ± sinh x = e±x)
cosh–1
20
15
= 0,7953654612
<Line>
K6(g)2(HYP)5(cosh–1)(20/15)w
<Math>
K6(g)2(HYP)5(cosh–1)$20c15w
Beräkna värdet av x
om tanh 4 x = 0,88
–1
x = tanh 0,88
4
= 0,3439419141
<Line>
K6(g)2(HYP)6(tanh–1)0.88/4w
<Math>
$K6(g)2(HYP)6(tanh–1)0.88c4w
20050301
2-4-7
Funktionsräkningar
k Övriga funktioner
• Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
Exempel
Knapptryckning
2 + 5 = 3,65028154
!x(
)2+!x(
(3 + i) = 1,755317302
+0,2848487846i
<Line>
!x(
)(d+!a(i))w
<Math>
!x(
)d+!a(i)w
)5w
(–3)2 = (–3) × (–3) = 9
(-3)xw
–32 = –(3 × 3) = –9
-3xw
1
–––––– = 12
1
1
–– – ––
3
4
<Line>
–1
–1
–1
(3!)(x )-4!)(x ))!)(x )w
8! (= 1 × 2 × 3 × .... × 8)
= 40320
8K6(g)3(PROB)1(x !)w
3
<Line>
!((3
)(36*42*49)w
<Math>
!((3
)36*42*49w
36 × 42 × 49 = 42
<Math>
$1c$1c3e-$1c4w
Vad är absolutvärdet av
3
naturliga logaritmen av
?
4
3
| log 4 | = 0,1249387366
<Line>
K6(g)4(NUM)1(Abs)l(3/4)w
<Math>
4(MATH)3(Abs)l$3c4w
Vad är heltalsdelen av
– 3,5?
–3
K6(g)4(NUM)2(Int)-3.5w
Vad är bråkdelen av
– 3,5?
– 0,5
K6(g)4(NUM)3(Frac)-3.5w
Vilket är det minsta heltal som
inte är större än – 3,5? – 4
K6(g)4(NUM)5(Intg)-3.5w
20050301
2-4-8
Funktionsräkningar
k Slumptalsfunktionen Ran#
Denna funktion genererar ett verkligt eller sekventiellt slumptal med 10 siffror mellan 0 och 1.
• Om du utelämnar argumentet genereras ett verkligt slumptal.
Exempel
Knapptryckning
Ran# (Genererar ett slumptal.)
K6(g)3(PROB)4(Ran#)w
(Varje gång du trycker på w genereras ett
nytt slumptal.)
w
w
• Om du anger ett argument mellan 1 och 9 genereras slumptalen baserat på
den talföljden.
• Om argumentet är 0 initieras talföljden.*1
Exempel
Knapptryckning
(Ger det andra slumptalet i slumptalsföljden 1.)
K6(g)3(PROB)
4(Ran#)bw
w
Ran# 0 (Initierar talföljden.)
Ran# 1 (Ger det första slumptalet i slumptalsföljden 1.)
4(Ran#)aw
4(Ran#)bw
Ran# 1 (Ger det första slumptalet i slumptalsföljden 1.)
*1 Om du ändrar till en annan talföljd eller
genererar ett verkligt slumptal (utan
argument) initieras talföljden.
20050301
2-4-9
Funktionsräkningar
k Koordinatkonvertering
u Rektangulära koordinater
u Polära koordinater
• Vinkeln θ för en punkt med polära koordinater är i intervallet –180°< θ < 180°
(motsvarande gäller för radianer och nygrader).
• Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
Exempel
Knapptryckning
Beräkna r och θ ° om x = 14 och y = 20,7
1
2
24,989
55,928
→
→
24,98979792 (r)
55,92839019 (θ)
2(Rec()25,56)w
Beräkna x och y om r = 25 och θ = 56°
1
2
13,979
20,725
→
→
!m(SET UP)cccccc
1(Deg)J
K6(g)5(ANGL)6(g)1(Pol()
14,20.7)wJ
13,97982259 (x)
20,72593931 (y)
20050301
2-4-10
Funktionsräkningar
k Permutationer och kombinationer
u Permutation
u Kombination
n!
nPr = –––––
(n – r)!
n!
nCr = –––––––
r! (n – r)!
• Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna på hur många sätt 4 objekt kan väljas bland 10 objekt
Formel
Knapptryckning
P4 = 5040
10K6(g)3(PROB)2(nPr)4w
10
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna på hur många sätt 4 objekt kan väljas bland 10 objekt utan
hänsyn till inbördes ordning
Formel
Knapptryckning
C4 = 210
10K6(g)3(PROB)3(nCr)4w
10
k Bråktal
Hur du matar in ett bråk beror på vilket inmatningsläge du arbetar i.
Bråk utan heltalsdel
Inmatningsläget
Math
Blandat bråk
7
3
2
($hcd)
(1$(()cebcd)
7{3
Inmatningsläget
Linear
Täljare
Nämnare
1
3
2{1{3
Heltalsdel
Nämnare
Täljare
(h$d)
(c$b$d)
• Mer information om inmatningsläget Math finns i avsnittet ”Inmatning i inmatningsläget
Math” på sid. 1-3-8.
• Resultat på bråkform förminskas alltid innan de visas.
20050301
20071001
2-4-11
Funktionsräkningar
• Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
Exempel
Knapptryckning
<Math>
$2c5e+!$(&)3e1c4 w
2
1
73
–– + 3 –– = –––
5
4
20
<Line>
2$5+3$1$4w
1
1
––––– + ––––– = 6,066202547 × 10–4*1
2578
4572
<Math>
$1c2578e+$1c4572w
<Line>
1$2578+1$4572w
1
–– × 0,5 = 0,25*2
2
<Math>
$1c2e*.5w
<Line>
1$2*.5w
3 23
1,5 + 2,3i = –– + –– i
2 10
Display:
3{2
+23{10i
1
12
–––––– = ––
1
1
7
–– + ––
3
4
*1 Om det totala antalet tecken, inklusive
heltalsdel, täljare, nämnare och divisionsstreck
överskrider 10, visas bråktalet automatiskt
på decimalform.
1.5+2.3!a(i)w
MM*3
<Math>
$1c$1c3e+$1c4w
<Line>
1$(1$3+1$4)w
*3 Om du trycker på M en gång när du
konverterar decimaldelen i ett komplext tal,
visas den reella och imaginära delen på
olika rader.
*2 Uttryck med både decimaltal och bråktal
beräknas i decimalformat.
20050301
2-4-12
Funktionsräkningar
Växla mellan bråk utan heltalsdel och blandade bråk
Tryck på !M(<) för att växla mellan bråktal med och utan heltalsdel.
Växla mellan bråk och decimalform
⇒
M
⇐
• Om beräkningsresultatet innehåller ett bråk, visas talet (med eller utan heltalsdel) enligt
inställningen ”Frac Result” på inställningsmenyn. Mer information finns i avsnittet ”1-7
Använda inställningsmenyn”.
• Det går inte att växla från decimalform till ett blandat bråk om det totala antalet siffror i det
blandade bråket (inklusive heltalsdel, täljare, nämnare och avgränsare) är större än 10.
k SI-notation
Du anger SI-prefix med en menyn ENG.
• Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
Exempel
Knapptryckning
999k (kilo) + 25k (kilo)
= 1,024M (mega)
!m(SET UP) f (eller c 12 gånger)
4(Eng)J
999K6(g)6(g)1(ESYM)6(g)1(k)+
251(k)w
9 ÷ 10 = 0,9 = 900m (milli)
= 0,9
9/10w
K6(g)6(g)1(ESYM)6(g)6(g)3(ENG)*1
= 0,0009k (kilo)
= 0,9
= 900m
3(ENG)*1
2(ENG)*2
2(ENG)*2
*1 Konverterar det visade värdet till nästa högre
SI-prefix, genom att decimalkommat flyttas tre
positioner till höger.
*2 Konverterar det visade värdet till nästa lägre
SI-prefix, genom att decimalkommat flyttas tre
positioner till vänster.
20050301
20071001
2-4-13
Funktionsräkningar
k Logiska operatörer (AND, OR, NOT)
[OPTN]-[LOGIC]
Menyn över logiska operationer ger ett urval av logiska operatörer.
• {And}/{Or}/{Not} ... {logisk AND}/{logisk OR}/{logisk NOT}
• Använd alternativet Comp för inställningen Mode på inställningsmenyn.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Vad är den logiska AND av A och B när A = 3 och B = 2
A AND B = 1
Knapptryckning
Display
3aav(A)w
2aal(B)w
av(A)K6(g)6(g)
4(LOGIC)1(And)al(B)w
1
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Vad är den logiska OR av A och B när A = 5 och B = 1
A OR B = 1
Knapptryckning
Display
5aav(A)w
1aal(B)w
av(A)K6(g)6(g)
4(LOGIC)2(Or)al(B)w
1
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Negera A när A = 10.
NOT A = 0
Knapptryckning
Display
10aav(A)w
K6(g)6(g)
4(LOGIC)3(Not)av(A)w
20050301
20071001
0
2-4-14
Funktionsräkningar
u Angående logiska operationer
• En logisk operation framställer alltid resultatet 0 eller 1.
• Följande tabell visar alla möjliga resultat som kan framställas av operationerna AND och
OR.
Värde för uttryck A
Värde för uttryck B
A AND B
A OR B
AG0
BG0
1
1
AG0
B=0
0
1
A=0
BG0
0
1
A=0
B=0
0
0
• Följande tabell visar resultat som framställs av operationen NOT.
Värde för uttryck A
NOT A
AG0
0
A=0
1
20050301
20071001
2-5-1
Numeriska räkningar
2-5 Numeriska räkningar
I detta avsnitt beskrivs de menyalternativ som du kan använda när du beräknar derivator,
integraler, Σ-uttryck och max-/minvärden numeriskt, samt när du använder funktionen Solve
för att lösa ut variabler ur funktioner.
När alternativmenyn visas på displayen trycker du på 4(CALC) för att visa
funktionsanalysmenyn. Menyalternativen används för olika typer av beräkningar.
• {Solve}/{d/dx}/{d2/dx2}/{∫dx}/{FMin}/{FMax}/{Σ(} ... {Solve-ekvation}/{derivata}/
{andraderivata}/{integral}/{minimivärde}/{maximivärde}/{Σ (summation)}
k Funktionen Solve
Följande syntax används för funktionen Solve i ett program.
Solve( f(x), n, a, b)
(a: nedre gräns, b: övre gräns, n: initial uppskattning)
Du kan använda två inmatningsmetoder när du arbetar med funktionen Solve: direkt
tilldelning och tabeller.
När du använder direkt tilldelning (den metod som beskrivs här) tilldelar du variablerna
värden direkt. Denna typ av inmatning är identisk med den som används för kommandot
Solve i läget PRGM.
Värdetabeller används för funktionen Solve i läget EQUA. Denna inmatningsmetod är den
vanligaste för normal Solve-inmatning.
Ett fel (Time Out) uppstår om lösningen inte konvergerar.
Mer information om funktionen Solve finns på sid. 4-3-1.
# Det går inte att använda differentialekvationer,
kvadratiska differentialekvationer, integraler, Σ,
maximi-/minimivärden Solve, RndFix eller log
ab i ett Solve-uttryck.
# Om du trycker på A när en Solve beräknas
(när markören inte visas på displayen)
avbryts beräkningen.
20050301
20070101
20050901
2-5-2
Numeriska räkningar
k Derivering
[OPTN]-[CALC]-[d /dx]
När du ska beräkna derivator öppnar du först funktionsanalysmenyn och matar sedan in
värdena med följande syntax.
K4(CALC)2(d/dx) f(x),a,tol)
(a: punkt där du vill bestämma derivatan,
tol: tolerans)
d
d/dx ( f (x), a) ⇒ ––– f (a)
dx
Derivatan av en funktion i en punkt definieras här som:
f (a + Ax) – f (a)
f '(a) = lim –––––––––––––
Ax
Ax→0
Räknaren approximerar derivatan i en punkt genom att använda ett tillräckligt litet värde på
Ax, i stället för gränsvärdet i definitionen ovan. I närheten av punkten blir då f ‘ (a):
f '(a)
f (a + Ax) – f (a)
–––––––––––––
Ax
Räknaren använder en central differenskvot för att få bättre noggrannhet.
Använda derivering i graffunktioner
• Du kan utelämna toleransen (tol) när du använder deriveringsfunktioner i en graffunktion
för att rita grafen snabbare. Om du gör det får grafen sämre noggrannhet, men ritas
snabbare. Om du anger ett toleransvärde ritas grafen med samma precision som du
normalt får vid numerisk derivering.
• Du kan också utelämna deriveringspunkten genom att använda följande format:
Y2=d/dx(Y1). Om du gör det används värdet på variabeln X som deriveringspunkt.
20050301
2-5-3
Numeriska räkningar
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna derivatan i punkten x = 3 av funktionen
y = x3 + 4 x2 + x – 6, med toleransen ”tol” = 1E – 5
Mata in funktionen f(x).
AK4(CALC)2(d/dx)vMd+evx+v-g,
Mata in den punkt x = a där derivatan ska beräknas.
d,
Mata in toleransvärdet.
bE-f)
w
<Math>
A4(MATH)4(d/dx)vMde
+evx+v-ged
w
# I funktionen f(x) kan endast X användas som
variabel i uttryck. Övriga variabler (A till Z
förutom X, r, θ) tolkas som konstanter, och
det värde som variabeln har används genom
hela beräkningen.
# Du kan utelämna toleransen (tol) och den
avslutande vänsterparentesen. Om du
utelämnar toleransen (tol) använder
räknaren automatiskt tol = 1E-10.
# Ange ett toleransvärde (tol) på 1E-14 eller
högre. Ett fel (Time Out) uppstår om
det inte går att hitta en lösning som
uppfyller toleransvillkoret.
# I inmatningsläget Math är toleransen alltid 1E-10
och kan inte ändras.
# Dålig noggrannhet och fel kan bero på följande:
- diskontinuiteter i x-värdena
- extrema förändringar i x-värdena
- om x-värdena innehåller ett lokalt maximum
eller lokalt minimum
- om x-värdena innehåller inflexionspunkter
- funktionen är inte deriverbar i alla x-punkter
- differenskvoten närmar sig noll
20050301
20070101
20050901
2-5-4
Numeriska räkningar
u Använda derivator
• Derivator kan adderas, subtraheras, multipliceras och divideras.
d
d
––– f (a) = f '(a), ––– g (a) = g'(a)
dx
dx
Därför:
f '(a) + g'(a), f '(a) × g'(a), o.s.v.
• Deriveringsresultat kan användas i addition, subtraktion, multiplikation, division och
i funktioner.
2 × f '(a), log ( f '(a)), o.s.v.
• Alla parametrar ( f (x), a, tol) till deriveringen kan vara funktioner.
d
––– (sinx + cosx, sin0,5, 1E - 8), o.s.v.
dx
# Du kan inte använda derivator, andraderivator,
integraler, Σ, max-/minvärden, Solve-uttryck,
RndFix eller log ab som termer
i deriveringsuttryck.
# Om du trycker på A när en derivata beräknas
(när markören inte visas på displayen)
avbryts beräkningen.
# Använd alltid radianer (läget Rad) som vinkelenhet
när du beräknar trigonometriska derivator.
20050301
20071001
2-5-5
Numeriska räkningar
k Andraderivator
[OPTN]-[CALC]-[d 2 /dx2]
När du har öppnat funktionsanalysmenyn kan du mata in andraderivtor med följande syntax.
K4(CALC)3(d 2/dx 2 ) f(x),a,tol)
(a: deriveringspunkt , tol: tolerans)
2
d
d2
–––2 (f (x), a) ⇒ –––2 f (a)
dx
dx
Räknaren approximerar andraderivator med följande differenskvot, som bygger på Newtons
interpolationsformel.
2 f(a + 3h) – 27 f(a + 2h) + 270 f(a + h) – 490 f(a)+270 f(a – h) – 27 f(a – 2h) +2 f(a – 3h)
f ''(a) = –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
180h2
I detta uttryck används ”tillräckligt små ökningar av h” för att hitta värden som approximerar
f ''(a).
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna andraderivatan för funktionen
y = x3 + 4x2 + x – 6 i punkten x = 3
Här används toleransen tol = 1E – 5
Mata in funktionen f(x).
AK4(CALC)3(d2/dx2) vMd+
evx+v-g,
Ange 3 för punkten a, vilket är den punkt där andraderivatan ska beräknas.
d,
Mata in toleransvärdet.
bE-f)
w
# I funktionen f(x) kan endast X användas som
variabel i uttryck. Övriga variabler (A till Z
förutom X, r, θ) tolkas som konstanter, och
det värde som variabeln har används genom
hela beräkningen.
# Du kan utelämna toleransen (tol) och den
avslutande vänsterparentesen.
# Ange ett toleransvärde (tol) på 1E-14 eller högre.
Ett fel (Time Out) uppstår om det inte går att hitta
en lösning som uppfyller toleransvillkoret.
20050301
20050901
20071001
20070101
2-5-6
Numeriska räkningar
<Math>
A4(MATH)5(d2/dx2)vMde
+evx+v-gedw
u Använda andraderivator
• Andraderivator kan användas i aritmetiska uttryck.
d2
d2
–––2 f (a) = f ''(a), –––
g (a) = g''(a)
dx
dx 2
Du kan till exempel använda följande uttryck:
f ''(a) + g''(a), f ''(a) × g''(a), o.s.v.
• Resultatet av en beräkning av andraderivata kan användas i en aritmetisk beräkning
eller en funktion.
2 × f ''(a), log ( f ''(a) ), o.s.v.
• Alla parametrar ( f(x), a, tol ) i deriveringen kan vara funktioner.
d2
–––2 (sin x + cos x, sin 0,5, 1E - 8), o.s.v.
dx
# I inmatningsläget Math är toleransen alltid
1E-10 och kan inte ändras.
# Du kan avbryta beräkningen av en derivata eller
andraderivata genom att trycka på A.
# Reglerna som tillämpas för linjära derivata
gäller även när du använder beräkning av
andraderivator för grafformeln (se sid. 2-5-2).
# Använd alltid radianer (läget Rad) som vinkelenhet
när du beräknar trigonometriska andraderivator.
# Dålig noggrannhet och fel kan bero
på följande:
- diskontinuiteter i x-värdena
- extrema förändringar i x-värdena
- om x-värdena innehåller ett lokalt
maximum eller lokalt minimum
- om x-värdena innehåller inflexionspunkter
- funktionen är inte deriverbar i alla x-punkter
- differenskvoten närmar sig noll
# Du kan inte använda derivator, andraderivator,
integraler, Σ, max-/minvärden, Solve-uttryck,
RndFix eller log ab som termer i deriveringsuttryck.
# Vid beräkning av andraderivata är exaktheten i
beräkningen upp till fem siffror för mantissan.
20050301
20050901
20071001
2-5-7
Numeriska räkningar
k Integrering
[OPTN]-[CALC]-[∫dx]
När du ska beräkna integraler öppnar du först funktionsanalysmenyn och matar sedan in
värdena med följande syntax.
K4(CALC)4 (∫dx) f(x) , a , b , tol )
(a: startpunkt, b: slutpunkt, tol: tolerans)
b
∫( f(x), a, b, tol) ⇒ ∫a f(x)dx
Arean
∫
b
a
f(x)dx beräknas
I illustrationen ovan integreras funktionen y = f (x) i intervallet (a till b) där a < x < b, och
f (x) > 0. Värdet på integralen av en funktion i ett intervall motsvarar arean av det skuggade
området i illustrationen.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna värdet av integralen för funktionen
nedan, med toleransen ”tol” = 1E - 4
∫
5
1
(2x2 + 3x + 4) dx
Mata in funktionen f(x).
AK4(CALC)4(∫dx)cvx+dv+e,
Mata in startpunkt och slutpunkt.
b,f,
Mata in toleransvärdet.
bE-e)
w
# Om f (x) < 0 i intervalleta < x < b blir
integralens värde negativt (arean × – 1).
20050301
2-5-8
Numeriska räkningar
<Math>
4(MATH)6(g)1(∫dx)cvx+
dv+eebffw
u Använda integraler
• Integraler kan användas i addition, subtraktion, multiplikation eller division.
∫
b
a
f (x) dx +
∫
d
c
g(x) dx, o.s.v.
• Integreringsresultat kan användas i addition, subtraktion, multiplikation, division och
i funktioner.
b
b
2 × f(x) dx, o.s.v. log ( f(x) dx), o.s.v.
∫
a
∫
a
• Alla parametrar ( f (x), a, b, tol) för integreringen kan vara funktioner.
∫
cos 0,5
∫
(sin x + cos x) dx = (sin x + cos x, sin 0,5, cos 0,5, 1E - 4)
sin 0,5
# I inmatningsläget Math är toleransen alltid 1E-5
och kan inte ändras.
# Det kan ta upp till flera minuter att beräkna
värdet av en integral.
# I funktionen f(x) kan endast X användas som
variabel i uttryck. Övriga variabler (A till Z
förutom X, r, θ) tolkas som konstanter, och
det värde som variabeln har används genom
hela beräkningen.
# Du kan inte använda derivator, andraderivator,
integraler,Σ, max-/minvärden, Solve-uttryck,
RndFix eller log ab som termer
i integreringsuttryck.
# Du kan utelämna ”tol” och avslutande
vänsterparentes. Om du utelämnar ”tol”
använder räknaren automatiskt toleransen 1E-5.
20050301
20071001
2-5-9
Numeriska räkningar
När du beräknar integraler bör du tänka på följande.
(1) Om funktionen som ska integreras har både negativa och positiva funktionsvärden i
intervallet, eller om funktionen är cyklisk, bör du dela upp intervallet i en positiv och en
negativ del, integrera funktionen i respektive delintervall och sedan summera resultaten.
Positiv
del (S)
Negativ del (S)
∫
b
a
f(x)dx =
∫
c
a
∫
f(x)dx + (–
Positiv del ( S)
b
c
f(x)dx)
Negativ del ( S)
(2) Om små förändringar i integrationsintervallet ger upphov till stora förändringar i
integralens värde, kan du beräkna delintervallen separat (dela upp områden med stora
fluktuationer i mindre delintervall) och sedan summera resultaten.
∫
b
a
f(x)dx =
∫
x1
a
f(x)dx +
# Om du trycker på A när en integral
beräknas (när markören inte visas på
displayen) avbryts beräkningen.
∫
x2
x1
f(x)dx +.....+
∫
b
x4
f(x)dx
# Ett fel (Time Out) uppstår om det inte går att
hitta en lösning som uppfyller toleransvillkoret.
# Använd alltid radianer (läget Rad)
som vinkelenhet när du beräknar
trigonometriska integraler.
20050301
2-5-10
Numeriska räkningar
k Σ-uttryck
[OPTN]-[CALC]-[Σ ]
När du ska beräkna Σ-uttryck öppnar du först funktionsanalysmenyn och matar sedan in
värdena med följande syntax.
K4(CALC)6(g)3(Σ( ) a k , k , α , β , n )
β
Σ (a , k, α, β, n) = Σ a = a
k
α
k
k=α
+ aα +1 +........+ aβ
(n: avstånd mellan partitioner)
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna följande:
6
Σ (k
2
– 3k + 5)
k=2
Använd n = 1 som avståndet mellan partitionerna.
AK4(CALC)6(g)3(Σ( )a,(K)
x-da,(K)+f,
a,(K),c,g,b)w
<Math>
A4(MATH)6(g)2(Σ( )a,(K)
x-da,(K)+fe
a,(K)ecfgw
# Använd endast heltal för den första (α) och
ak sista (β) termen i följden ak .
# Värdet för den specificerade variabeln ändras
under Σ räkning. Se till att förvara separata
skriftliga uppgifter om värden för den
specificerade variabeln som du kan tänkas
behöva senare innan beräkningen påbörjas.
# Du kan utelämna n och de avslutande
vänsterparenteserna. Om du utelämnar
n använder räknaren automatiskt n = 1.
# Du kan bara använda en variabel i funktionen
för talföljden ak.
# I inmatningsläget Math är avståndet mellan
partitionerna (n) alltid 1, och kan inte ändras.
20050301
20060601
2-5-11
Numeriska räkningar
u Använda Σ-uttryck
• Aritmetiska operationer med Σ-uttryck
n
n
Sn = Σ ak, Tn = Σ bk
Uttryck:
k=1
k=1
Sn + Tn, Sn – Tn, o.s.v.
Möjliga operationer:
• Aritmetiska operationer och funktioner med Σ-uttryck
2 × Sn, log (Sn), o.s.v.
• Funktioner med Σ-uttryck (ak, k)
Σ (sink, k, 1, 5), o.s.v.
# Du kan inte använda derivator, andraderivator,
integraler, Σ, max-/minvärden, Solve-uttryck,
RndFix eller log ab som termer i ett Σ-uttryck.
# Kontrollera att värdet som används i den sista
termen β är större än det värde som används
i den första termen α. Annars uppstår ett fel.
# Du kan avbryta en pågående Σ-beräkning
(när markören inte visas på displayen) genom
att trycka på A.
20050301
2-5-12
Numeriska räkningar
k Maximi- och minimivärden
[OPTN]-[CALC]-[FMin]/[FMax]
När du har öppnat funktionsanalysmenyn kan du utföra beräkningar av maximi- och
minimivärden med syntaxen nedan, samt hitta en funktions maximi- och minimiställen i
intervallet a < x < b.
uMinimivärde
K4(CALC)6(g)1(FMin) f(x) , a , b , n )
(a: intervallets startpunkt, b: intervallets slutpunkt, n: precision (n = 1 till 9))
uMaximivärde
K4(CALC)6(g)2(FMax) f(x), a , b , n )
(a: intervallets startpunkt, b: intervallets slutpunkt, n: precision (n = 1 till 9))
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 1
Hitta minimivärdet för funktionen y = x2 – 4x + 9 i intervallet
som definieras av startpunkten a = 0 och slutpunkten b = 3
med precisionen n = 6
Mata in f(x).
AK4(CALC)6(g)1(FMin) vx-ev+j,
Mata in intervallet a = 0, b = 3.
a,d,
Mata in precisionen n = 6.
g)
w
20050301
2-5-13
Numeriska räkningar
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 2
Hitta maximivärdet för funktionen y = –x2 + 2 x + 2 i intervallet med
startpunkten a = 0 och slutpunkten b = 3, med precisionen n = 6.
Mata in f(x).
AK4(CALC)6(g)2(FMax) -vx+cv+c,
Mata in intervallet a = 0, b = 3.
a,d,
Mata in precisionen n = 6.
g)
w
# I funktionen f(x) kan endast X användas
som variabel i uttryck. Övriga variabler (A till Z
förutom X, r, θ) tolkas som konstanter, och
det värde som variabeln har används genom
hela beräkningen.
# Du kan utelämna n och avslutande
vänsterparenteser.
# Diskontinuiteter eller intervall med stora
fluktuationer kan påverka noggrannheten,
eller till och med orsaka ett fel.
# Du kan inte använda derivator, andraderivator,
integraler, Σ, max-/minvärden, Solve-uttryck,
RndFix eller log ab som termer i minimi-/
maximiberäkningar.
# Om du anger ett större värde på n ökas
noggrannheten, men beräkningen tar längre
tid att genomföra.
# Det värde du anger som intervallets slutpunkt
(b) måste vara större än det värde som
definierar intervallets startpunkt (a).
Annars uppstår ett fel.
# Du kan avbryta beräkningen av ett minimieller maximivärde genom att trycka på A.
# Du kan ange ett heltal mellan 1 och 9 för
värdet på n. Om du använder ett annat värde
uppstår ett fel.
20050301
2-6-1
Räkningar med komplexa tal
2-6 Räkningar med komplexa tal
Du kan utföra addition, subtraktion, multiplikation, division, funktionsberäkningar och
minnesoperationer med komplexa tal på precis samma sätt som när du räknar manuellt
(sid. 2-1-1 och 2-4-7).
Du kan ange att du arbetar med komplexa tal genom att ändra inställningen Complex Mode
på inställningsmenyn till någon av följande inställningar.
• {Real} ... Beräkningar sker endast med reella tal*1
• {a+bi} ... Beräkningar sker med komplexa tal och resultatet visas i rektangulär form.
• {r∠θ } ... Beräkningar sker med komplexa tal och resultatet visas i polär form*2
Tryck på K3(CPLX) för att visa menyn för komplexa tal, med följande alternativ.
• {i} ... {mata in den imaginära enheten i}
• {Abs}/{Arg} ... ger {belopp}/{argument}
• {Conj} ... {ger konjugat}
• {ReP}/{ImP} ... ger {reell}/{imaginär} del
• {'r∠θ }/{'a + bi } ... konverterar resultatet till {polär}/{rektangulär} form
*1 Om det finns ett imaginärt tal i argumentet
utförs en beräkning med komplexa tal, och
resultatet visas på rektangulär form.
Exempel:
ln 2i
= 0,6931471806 + 1,570796327i
ln 2i + ln (- 2 ) = (Non-Real ERROR)
*2 Visningsområdet för θ beror på vilken
vinkelenhet som angivits under Angle
på inställningsmenyn.
# Lösningar i läget Real, a+bi och r∠θ skiljer sig
åt för N-rötter (xy) när x < 0 och y = m/n där n är
ett udda tal.
Exempel:
3 x (- 8) = – 2 (Real)
= 1 + 1,732050808i (a+bi)
= 2∠60 (r∠θ )
# Om du vill infoga operatorn "∠" i det polära
koordinatuttrycket (r∠θ ), trycker du på !v.
• Deg ... –180 < θ < 180
• Rad ... – π < θ < π
• Gra ... –200 < θ < 200
20050301
2-6-2
Räkningar med komplexa tal
k Aritmetiska operatorer
[OPTN]-[CPLX]-[i]
Aritmetiska operatorer fungerar på samma sätt som för manuella beräkningar. Du kan till och
med använda parenteser och minnet.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 1
(1 + 2i) + (2 + 3i)
AK3(CPLX)
(b+c1(i))
+(c+d1(i))w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 2
(2 + i) × (2 – i)
AK3(CPLX)
(c+1(i))
*(c-1(i))w
k Reciproka värden, kvaderingar och kvadratrötter
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
(3 + i)
AK3(CPLX)
!x(
)(d+1(i))w
k Komplexa tal på polär form
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
2∠30 × 3∠45 = 6∠75
!m(SET UP)cccccc
1(Deg)c3(r∠θ )J
Ac!v(∠)da*d
!v(∠)efw
# Du kan också använda !a(i) i stället för
K3(CPLX)1(i).
20050301
2-6-3
Räkningar med komplexa tal
k Belopp och argument
[OPTN]-[CPLX]-[Abs]/[Arg]
Räknaren behandlar ett komplext tal på formen a + bi som en koordinat i det komplexa
talplanet, och beräknar beloppet Z och argumentet (arg).
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna beloppet (r) och argumentet (θ ) för det komplexa talet 3 + 4i,
med grader som vinkelenhet
Imaginäraxeln
Reella axeln
AK3(CPLX)2(Abs)
(d+e1(i))w
(Beräkning av belopp)
AK3(CPLX)3(Arg)
(d+e1(i))w
(Beräkning av argument)
k Konjugat till komplexa tal
[OPTN]-[CPLX]-[Conj]
Till varje komplext tal på formen a + bi hör det konjugerade komplexa talet a – bi.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna konjugatet till det komplexa talet 2 + 4i
AK3(CPLX)4(Conj)
(c+e1(i))w
# Beräkningens resultat beror på
inställningarna för vinkelenhet
(grader, radianer eller nygrader).
20050301
2-6-4
Räkningar med komplexa tal
k Beräkning av real- och imaginärdel
[OPTN]-[CPLX]-[ReP]/[lmP]
Använd följande procedur för att extrahera realdelen a och imaginärdelen b av ett komplext
tal på formen a + bi.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna real- och imaginärdelen av det komplexa talet 2 + 5i
AK3(CPLX)6(g)1(ReP)
(c+f6(g)1(i))w
(Beräkning av realdel)
AK3(CPLX)6(g)2(ImP)
(c+f6(g)1(i))w
(Beräkning av imaginärdel)
# In- och utmaningsintervallet för komplexa
tal är normalt 10 siffrors mantissa och
2 siffrors exponent.
# Om ett komplext tal har fler än 21 siffror visas
talets reella och imaginär del på olika rader.
# Följande funktioner kan användas när du räknar
med komplexa tal.
, x2, x–1, ^(xy), 3 , x , In, log, logab, 10x, ex,
Int, Frac, Rnd, Intg, RndFix(, Fix, Sci, ENG,
ENG, ° ’ ”, ° ’ ”, a b/c, d/c
# Om talets reella eller imaginära del är
noll, visas den delen inte om talet visas
på rektangulär form.
20050301
2-6-5
Räkningar med komplexa tal
k Byte mellan polär och rektangulär form
[OPTN]-[CPLX]-[ 'r ∠θ ]/[ ' a +bi ]
Använd följande procedur för att överföra ett komplext tal i rektangulär form till polär form,
och vice versa.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Överför det komplexa talet 1 + 3 i till polär form
!m(SET UP)cccccc
1(Deg)c2(a+bi)J
Ab+(!x(
)d)
K3(CPLX)1(i)6(g)3('r ∠θ )w
Ac!v(∠)ga
K3(CPLX)6(g)4('a+bi)w
20050301
2-7-1
Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik
2-7 Binär, oktal, decimal och
hexadecimal heltalsaritmetik
Du kan använda läget RUN • MAT och binära, oktala, decimal och hexadecimala inställningar
för att utföra beräkningar med binära, oktala, decimala och hexadecimala värden. Du kan
också konvertera tal mellan talsystemen och utföra bitvisa operationer.
• Det går inte att använda matematiska funktioner i binära, oktala, decimala eller
hexadecimala beräkningar.
• Du kan endast använda heltal i binära, oktala, decimala och hexadecimala beräkningar
(du kan inte använda bråk). Om du matar in ett värde som innehåller siffror efter
decimalkommat trunkeras talet vid decimalkommat.
• Om du försöker mata in ett numeriska värde som är ogiltigt i det aktuella talsystemet visas
ett felmeddelande. Nedan visas vilka siffror som kan användas i respektive talsystem.
Binära tal: 0, 1
Oktala tal: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7
Decimala tal: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9
Hexadecimala tal: 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, A, B, C, D, E, F
• Negativa binära, oktala och hexadecimala värden skapas med
originalvärdets tvåkomplement.
• Nedan beskrivs räknarens visningsbegränsningar i varje talsystem.
Talsystem
Kapacitet
Binära tal
16 siffror
Oktala tal
11 siffror
Decimala tal
10 siffror
Hexadecimala tal
8 siffror
# Bokstäverna i hexadecimala tal visas
med en formatering som skiljer dem från
vanliga bokstäver.
Normal text
A
B
C
D
E
F
Hexadecimala värden
u
v
w
x
y
z
Tangenter
20050301
20071001
2-7-2
Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik
• Nedan beskrivs räknarens räknebegränsningar i varje talsystem.
Binära värden
Positivt: 0 < x < 111111111111111
Negativt: 1000000000000000 < x < 1111111111111111
Oktala värden
Positivt: 0 < x < 17777777777
Negativt: 20000000000 < x < 37777777777
Decimala värden
Positivt: 0 < x < 2147483647
Negativt: –2147483648 < x < –1
Hexadecimala värden
Positivt: 0 < x < 7FFFFFFF
Negativt: 80000000 < x < FFFFFFFF
u Utföra binära, oktala, decimala eller hexadecimala beräkningar
[SET UP]- [Mode] -[Dec]/[Hex]/[Bin]/[Oct]
1. Välj RUN • MAT från huvudmenyn.
2. Tryck på !m(SET UP)c och ange ett talsystem genom att trycka på 2(Dec),
3(Hex), 4(Bin) eller 5(Oct).
3. Tryck på J för att växla till inmatningsläge. När du gör det visas en funktionsmeny
med följande alternativ.
• {d~o}/{LOG}/{DISP} ... {talsystem}/{bitvisa operatorer}/
{decimal/hexadecimal/binär/oktal konvertering}
20050301
2-7-3
Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik
k Välja ett talsystem
Du kan ange det decimala, hexadecimala, binära eller oktala talsystemet som
standardtalsystem med inställningsmenyn.
u Ange ett talsystem för ett visst inmatat värde
Du kan ange ett talsystem för ett visst inmatat numeriskt värde. Tryck på 1(d~o) för att visa
en meny med olika talsystem. Tryck på den funktionstangent som motsvarar symbolen för
talsystemet, och mata sedan in värdet.
• {d}/{h}/{b}/{o} ... {decimalt}/{hexadecimalt}/{binärt}/{oktalt}
u Mata in värden från flera olika talsystem
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Mata in 12310 eller 10102 när standardtalsystemet är hexadecimalt
!m(SET UP)c3(Hex)J
A1(d~o)1(d)bcdw
3(b)babaw
k Aritmetiska operatorer
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 1
Beräkna 101112 + 110102
!m(SET UP)c4(Bin)J
Ababbb+
bbabaw
20050301
20071001
2-7-4
Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 2
Mata in och beräkna 1238 × ABC16 när standardtalsystemet är decimalt
eller hexadecimalt
!m(SET UP)c2(Dec)J
A1(d~o)4(o)bcd*
2(h)ABC*1w
J3(DISP)2('Hex)w
k Negativa värden och bitvisa operatorer
Tryck på 2(LOG) för att visa en meny med bitvisa operatorer och negation.
• {Neg} ... {negation}*2
• {Not}/{and}/{or}/{xor}/{xnor} ... {NOT}*3/{AND}/{OR}/{XOR}/{XNOR}*4
u Negativ värden
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Bestäm den negativa motsvarigheten till 1100102
!m(SET UP)c4(Bin)J
A2(LOG)1(Neg)
bbaabaw
u Bitvisa operatorer
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 1
Mata in och beräkna ”12016 and AD16”
!m(SET UP)c3(Hex)J
Abca2(LOG)
3(and)AD*1w
*1 Se sid. 2-7-1.
*2 tvåkomplement
*3 ettkomplement (bitvist komplement)
*4 bitvist AND, bitvist OR, bitvist XOR,
bitvist XNOR
# Negativa binära, oktala och hexadecimala tal
skapas genom att tvåkomplementet till talets
binära motsvarighet konverteras till den
ursprungliga basen. I det decimala talsystemet
visas negativa tal med ett minustecken.
20050301
2-7-5
Binär, oktal, decimal och hexadecimal heltalsaritmetik
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 2
Visa resultatet av ”368 or 11102” som ett oktalt värde
!m(SET UP)c5(Oct)J
Adg2(LOG)
4(or)J1(d~o)3(b)
bbbaw
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 3
Negera 2FFFED16
!m(SET UP)c3(Hex)J
A2(LOG)2(Not)
cFFFED*1w
u Konvertering mellan talsystem
Tryck på 3(DISP) för att visa en meny med konverteringar mellan olika talsystem.
• {'Dec}/{'Hex}/{'Bin}/{'Oct} ... konvertera det visade värdet till det {decimala}/
{hexadecimala}/{binära}/{oktala} talsystemet
u Konvertera det visade värdet från ett talsystem till ett annat
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Konvertera 2210 (standardtalsystemet) till den binära eller oktala
motsvarigheten
A!m(SET UP)c2(Dec)J
1(d~o)1(d)ccw
J3(DISP)3('Bin)w
4('Oct)w
*1 Se sid. 2-7-1.
20050301
2-8-1
Matrisräkningar
2-8 Matrisräkningar
Växla till läget RUN • MAT från huvudmenyn och tryck på 1('MAT) för att
göra matrisberäkningar.
Räknaren har 26 matrisminnen (Mat A till Mat Z) plus ett resultatminne (MatAns)
som du använder när du räknar med matriser. Du kan utföra:
• Addition, subtraktion, multiplikation
• Skalära multiplikationer
• Determinantberäkningar
• Transponeringar
• Inverteringar
• Kvadreringar
• Potensberäkningar
• Beräkningar av absolutvärde, heltals- och bråkdelar, största heltal
• Diverse modifieringar med matriskommandon
En matris kan ha maximalt 255 rader och 255 kolumner.
# Om resultatminnet MatAns: Räknaren
lagrar automatiskt resultatet av alla
matrisberäkningar i resultatminnet MatAns.
När du använder resultatminnet bör du
tänka på att:
• Det aktuella innehållet i resultatminnet ersätts
automatiskt när du utför nya beräkningar. Det
tidigare innehållet raderas och kan inte återställas.
• När du matar in värden i en matris påverkas inte
innehållet i MatAns-minnet.
20050301
20071001
2-8-2
Matrisräkningar
k Mata in och redigera matriser
Om du trycker på 1('MAT) visas redigeringsskärmen för matriser. Den används för att
mata in och redigera matriser.
m × n … m (rader) × n (kolumner)-matris
None… ingen förinställd matris
• {DEL}/{DEL·A} ... raderar en {viss matris}/{alla matriser}
• {DIM} ... {anger en matris dimensioner (antal element)}
u Skapa en matris
När du skapar en matris måste du först ange matrisens dimensioner på matrisredigeringsskärmen. Därefter matar du in matrisens element.
u Ange en matris dimensioner
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Skapa en 2 × 3-matris i minnesområde Mat B
Markera Mat B.
c
3(DIM) (Detta steg kan utelämnas.)
Ange antal rader.
cw
Ange antal kolumner.
dw
w
• Alla element i den nya matrisen har värdet 0.
# Om ”Memory ERROR” visas intill matrisens
namn efter att du har angett dimensionerna,
betyder det att det inte finns tillräckligt mycket ledigt
minne att skapa en matris med de dimensionerna.
20050301
20071001
2-8-3
Matrisräkningar
u Mata in elementvärden
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Mata in följande data i matris B :
1 2 3
4 5 6
Följande knapptryckningar är en fortsättning på exemplet på föregående sida.
bwcwdw
ewfwgw
(Värdet införs i det markerade elementet.
Varje gång du trycker på w flyttas
markeringen till elementet till höger.)
Du avslutar matrisredigeringen genom att trycka på J.
# Det går inte att skapa matriser med
komplexvärda element.
# Du kan visa hela värdet på ett element genom
att markera elementet med piltangenterna.
# Elementens värden visas med upp till
sex positiva siffror, eller fem siffror och
ett minustecken för negativa värden.
Exponentialvärden visas med upp till två
siffror för exponenten. Bråktal visas inte.
20050301
20050901
20071001
20070101
2-8-4
Matrisräkningar
u Radera matriser
Du kan ta bort en viss matris eller alla matriser i minnet.
u Ta bort en viss matris
1. När matrisredigeringsskärmen visas använder du f och c för att markera den
matris som ska tas bort.
2. Tryck på 1(DEL).
3. Tryck på 1(Yes) för att ta bort matrisen eller på 6(No) för att avbryta utan att ta
bort någonting.
u Ta bort alla matriser
1. Tryck på 2(DEL·A) när matrisredigeringsskärmen visas.
2. Tryck på 1(Yes) för att ta bort alla matriser eller på 6(No) för att avbryta utan att ta
bort någonting.
# ”None” ersätter dimensionerna för den
matris du raderade.
# Om du ändrar dimensionerna för en matris
raderas matrisens element.
20050301
20071001
2-8-5
Matrisräkningar
k Matrisoperationer
Använd följande steg för att förbereda en matris för redigering.
1. När matrisredigeringsskärmen visas använder du f och c för att markera
den matris som du vill använda.
Du kan gå direkt till en viss matris genom att mata in bokstaven som motsvarar matrisens
namn. Om du till exempel trycker på ai(N) går du direkt till matrisen Mat N.
Tryck på !-(Ans) för att gå direkt till resultatminnet.
2. Trx på w för att visa funktionsmenyn med följande alternativ.
• {R-OP} ... {radfunktioner}
• {ROW}
• {DEL}/{INS}/{ADD} ... {ta bort}/{infoga}/{lägg till} rad
• {COL}
• {DEL}/{INS}/{ADD} ... {ta bort}/{infoga}/{lägg till} kolumn
• {EDIT} ... {redigeringsskärmen}
I samtliga följande exempel används matris A.
u Radberäkningar
Följande meny visas när du trycker på 1(R-OP) då en hämtad matris visas på displayen.
• {Swap} ... {byt plats på rader}
• {×Rw} ... {skalärmultiplicera rad}
• {×Rw+} ... {addera rad med skalärmultiplicerad rad}
• {Rw+} ... {lägg till aktuell rad till en annan rad}
u Byta plats på två rader
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Byt plats på rad två och tre i följande matris:
1 2
Matris A =
3
4
5
6
1(R-OP)1(Swap)
Ange vilka rader som ska byta plats.
cwdw
6(EXE) (eller w)
20050301
20071001
2-8-6
Matrisräkningar
u Beräkna produkten av en rad och ett skalärt tal
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna rad 2 i följande matris skalärmultiplicerat med talet 4:
Matris A =
1
2
3
4
5
6
1(R-OP)2(×Rw)
Ange multiplikatorn.
ew
Ange raden.
cw
6(EXE) (eller w)
u Beräkna en skalärmultiplicerad rad och addera resultatet till en annan rad
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna rad 2 i följande matris skalärmultiplicerat med talet 4, och
addera resultatet till rad 3:
Matris A =
1
2
3
4
5
6
1(R-OP)3(×Rw+)
Ange multiplikatorn.
ew
Ange vilken rad som ska multipliceras med talet.
cw
Ange till vilken rad resultatet ska adderas.
dw
6(EXE) (eller w)
20050301
20071001
2-8-7
Matrisräkningar
u Addera två rader
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Addera rad 2 och rad 3 i följande matris:
Matris A =
1
2
3
4
5
6
1(R-OP)4(Rw+)
Ange vilken rad som ska adderas.
cw
Ange den andra raden.
dw
6(EXE) (eller w)
u Radoperationer
• { DEL} ... {radera rad}
• {INS} ... {infoga rad}
• {ADD} ... {lägg till rad}
u Ta bort en rad
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Ta bort rad 2 i följande matris:
Matris A =
1
2
3
4
5
6
c
2(ROW)1(DEL)
20050301
20071001
2-8-8
Matrisräkningar
u Infoga en rad
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Infoga en ny rad mellan rad 1 och 2 i följande matris:
Matris A =
1
2
3
4
5
6
c
2(ROW)2(INS)
u Lägga till en rad
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Lägg till en ny rad efter rad 3 i följande matris:
Matris A =
1
2
3
4
5
6
cc
2(ROW)3(ADD)
20050301
20071001
2-8-9
Matrisräkningar
u Kolumnfunktioner
• {DEL} ... {radera kolumn}
• {INS} ... {infoga kolumn}
• {ADD} ... {lägg till kolumn}
u Ta bort en kolumn
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Ta bort rad 2 i följande kolumn:
Matris A =
1
2
3
4
5
6
e
3(COL)1(DEL)
u Infoga en kolumn
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Infoga en ny kolumn mellan kolumn 1 och 2 i följande matris:
Matris A =
1
2
3
4
5
6
e
3(COL)2(INS)
20050301
20071001
2-8-10
Matrisräkningar
u Lägga till en kolumn
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Lägg till en ny kolumn till höger om kolumn 2 i följande matris:
Matris A =
1
2
3
4
5
6
e
3(COL)3(ADD)
k Redigera matriser med matriskommandon
[OPTN]-[MAT]
u Visa matriskommandon
1. Växla till RUN • MAT-läge på huvudmenyn.
2. Tryck på K för att visa alternativmenyn.
3. Tryck på 2(MAT) för att visa menyn med matriskommandon.
Nedan beskrivs endast de matriskommandon som används för att skapa matriser och mata
in matrisdata.
• {Mat} ... {Mat-kommandon (ange matris)}
• {M→L} ... {Mat→Lista (tilldelar listfil vald kolumn)}
• {Det} ... {Determinant (beräkna determinant)}
• {Trn} ... {Transponering (transponera matris)}
• {Aug} ... {Sammanfoga (sammanfogar två matriser)}
• {Iden} ... {Identitet (mata in identitetsmatris)}
• {Dim} ... {Dimension (kontrollera dimensioner)}
• {Fill} ... {Fyll (identiska element)}
• {Ref} ... {Ref-kommando (radgrupperingsform)}
• {Rref} ... {Rref-kommando (reducerad radgrupperingsform)}
20050301
20080201
2-8-11
Matrisräkningar
u Inmatning av matriselement
[OPTN]-[MAT]-[Mat]
Nedan visas det format du ska använda när du matar in värden för att skapa en matris med
kommandot Mat.
a11 a12
a21 a22
a1n
a2n
am1 am2
amn
= [ [a11, a12, ..., a1n] [a21, a22, ..., a2n] .... [am1, am2, ..., amn] ]
→ Mat [A till och med Z]
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 1
Mata in följande data i matris A :
1
2
3
4
5
6
!+( [ )!+( [ )b,d,f
!-( ] )!+( [ )c,e,g
!-( ] )!-( ] )aK2(MAT)
1(Mat)av(A)
w
Matrisens namn
# Du kan också använda !c(Mat) i
stället för K2 (MAT)1(Mat).
# Ett fel uppstår om minnet tar slut när du matar
in data.
# Maxvärdet för både m och n är 255.
# Du kan också använda det här formatet i ett
program som använder matriser.
20050301
20071001
2-8-12
Matrisräkningar
u Mata in en identitetsmatris
[OPTN]-[MAT]-[Iden]
Använd kommandot Iden för att skapa en identitetsmatris.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 2
Skapa en identitetsmatris (3 × 3) som matrisen Mat A
K2(MAT)6(g)1(Iden)
da6(g)1(Mat)av(A)w
Antal rader/kolumner
u Kontrollera en matris dimensioner
[OPTN]-[MAT]-[Dim]
Använd kommandot Dim för att kontrollera en befintlig matris dimensioner.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 3
Kontrollera dimensionerna för matris A, som skapades i
Exempel 1
K2(MAT)6(g)2(Dim)
6(g)1(Mat)av(A)w
Displayen visar att matris A består av två rader och tre kolumner.
Då resultatet av kommandot Dim utgör listtypsdata lagras det i minnet ListAns.
Du kan också använda {Dim} för att ange en matris dimensioner.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 4
Ange dimensionerna 2 rader och 3 kolumner för matris B
!*( )c,d!/( )a
K2(MAT)6(g)2(Dim)
6(g)1(Mat)al(B)w
20050301
20050901
20071001
2-8-13
Matrisräkningar
u Redigera matriser med matriskommandon
Du kan också använda matriskommandon för att ange och hämta värden för en befintlig
matris, för att fylla alla element i en matris med samma värde, för att kombinera två matriser
till en matris, samt för att spara innehållet i en matriskolumn i en listfil.
u Tilldela och hämta elementvärden
[OPTN]-[MAT]-[Mat]
Använd följande format med kommandot Mat för att ange vilket element som ska anges
eller hämtas.
Mat X [m, n]
X .................................. matrisens namn (A till och med Z, eller Ans)
m ................................. radnummer
n ................................. kolumnnummer
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 1
Tilldela elementet på rad 1, kolumn 2 i följande matris värdet 10 :
1 2
Matris A =
3
4
5
6
baaK2(MAT)1(Mat)
av(A)!+( )b,c
!-( )w
JJ1('MAT)w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 2
Multiplicera elementet på rad 2, kolumn 2, i ovanstående matris med
talet 5
K2(MAT)1(Mat)
av(A)!+( )c,c
!-( )*fw
20050301
20071001
2-8-14
Matrisräkningar
u Fylla i en matris med identiska värden och kombinera två matriser till
en matris
[OPTN]-[MAT]-[Fill]/[Aug]
Använd kommandot Fill för att ange identiska element i en befintlig matris, och kommandot
Aug för att kombinera två matriser till en matris.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 1
Fylla alla element i matrisen A med värdet 3
K2(MAT)6(g)3(Fill)
d,6(g)1(Mat)av(A)w
1(Mat)av(A)w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 2
Kombinera följande två matriser :
A=
1
2
B=
3
4
K2(MAT)5(Aug)
1(Mat)av(A),
1(Mat)al(B)w
# De två matriserna som ska kombineras
måste ha samma antal rader. Ett fel uppstår
om du försöker kombinera två matriser som
har olika antal rader.
# Du kan använda matrisresultatminnet MatAns
för att spara resultatet av inmatningar och
redigeringar i en matrisvariabel. Använd
följande syntax när du gör det:
• Fill (n, Mat α) → Mat β
• Augment (Mat α, Mat β) → Mat γ
Ovan är α, β och γ variabelnamn (A till Z), och
n är ett arbiträrt värde. Ovanstående påverkar
inte innehållet i resultatminnet MatAns.
20050301
20071001
2-8-15
Matrisräkningar
u Spara innehållet i en matriskolumn i en lista
[OPTN]-[MAT]-[M→L]
Använd följande format med kommandot Mat → List för att ange en kolumn och en lista.
Mat → List (Mat X, m) → List n
X = matrisens namn (A till och med Z, eller Ans)
m = kolumn
n = lista
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Spara innehållet i kolumn 2 i följande matris i lista 1 :
Matris A =
1
2
3
4
5
6
K2(MAT)2(M→L)
1(Mat)av(A),c)
aK1(LIST)1(List)bw
1(List)bw
# Du kan också använda !b(List) i stället
för K1(LIST)1(List).
20050301
2-8-16
Matrisräkningar
k Matrisberäkningar
[OPTN]-[MAT]
Använda matriskommandomenyn för att utföra matrisberäkningar.
u Visa matriskommandon
1. Växla till RUN • MAT-läge på huvudmenyn.
2. Tryck på K för att visa alternativmenyn.
3. Tryck på 2(MAT) för att visa menyn med matriskommandon.
Nedan beskrivs endast de matriskommandon som används för aritmetiska matrisberäkningar.
• {Mat} ... {Mat-kommandon (ange matris)}
• {Det} ... {Determinant (beräkna determinant)}
• {Trn} ... {Transponering (transponera matris)}
• {Iden} ... {Identitet (mata in identitetsmatris)}
• {Ref} ... {Ref-kommando (radgrupperingsform)}
• {Rref} ... {Rref-kommando (reducerad radgrupperingsform)}
I samtliga följande exempel antas att matrisen redan finns i minnet.
20050301
20080201
2-8-17
Matrisräkningar
u Aritmetiska matrisberäkningar
[OPTN]-[MAT]-[Mat]/[Iden]
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 1
Summera följande matriser (Matris A + Matris B) :
A=
1
1
2
1
B=
2
3
2
1
AK2(MAT)1(Mat)av(A)+
1(Mat)al(B)w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 2
Beräkna produkten av följande matris och talet 5 :
Matris A =
1 2
3 4
AfK2(MAT)1(Mat)
av(A)w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 3
Multiplicera de två matriserna i exempel 1 (A × B)
AK2(MAT)1(Mat)av(A)*
1(Mat)al(B)w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 4
Multiplicera matris A (i exempel 1) med en 2 × 2-identitetmatris
AK2(MAT)1(Mat)av(A)*
6(g)1(Iden)cw
Antal rader/kolumner
# Två matriserna som ska adderas eller
subtraheras måste ha samma dimensioner.
Ett fel uppstår om du försöker addera
eller subtrahera två matriser med
olika dimensioner.
# Du kan använda matriskommandot Iden för
att mata in identitetsmatrisen på ett matriskommandos plats (till exempel Mat A) för att
utföra beräkningar med identitetsmatrisen.
# Vid multiplikation (Matris A × Matris B)
måste antalet kolumner i matris A vara
samma som antalet rader i matris B.
Annars uppstår ett fel.
20050301
20071001
2-8-18
Matrisräkningar
u Determinant
[OPTN]-[MAT]-[Det]
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna determinanten för följande matris :
1
2
3
4
5
6
–1 –2
0
Matris A =
K2(MAT)3(Det)1(Mat)
av(A)w
u Transponat
[OPTN]-[MAT]-[Trn]
Transponatet till en matris är den matris som fås genom att matrisens rader blir kolumner
och vice versa.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Transponera följande matris :
Matris A =
1
2
3
4
5
6
K2(MAT)4(Trn)1(Mat)
av(A)w
# Det går bara att beräkna determinanten för
kvadratiska matriser (lika många rader och
kolumner). Om du försöker beräkna
determinanten för en matris som inte är
kvadratisk uppstår ett fel.
# Determinanten för en 3 × 3-matris beräknas
så här:
a11 a12 a13
a21 a22 a23
a31 a32 a33
= a11a22a33 + a12a23a31 + a13a21a32
– a11a23a32 – a12a21a33 – a13a22a31
|A|=
# Determinanten för en 2 × 2-matris beräknas
så här:
|A|=
a11 a12
a21 a22
= a11a22 – a12a21
20050301
20071001
2-8-19
Matrisräkningar
u Radgrupperingsform
[OPTN]-[MAT]-[Ref]
Detta kommando använder Gauss elimineringsalgoritm för att finna radgrupperingsformen
hos en matris.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Finn radgrupperingsformen för följande matris:
Matris A =
1
2
3
4
5
6
K2(MAT)6(g)4(Ref)
1(Mat)av(A)w
u Reducerad radgrupperingsform
[OPTN]-[MAT]-[Rref]
Detta kommando finner den reducerade radgrupperingsformen hos en matris
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Finn den reducerade radgrupperingsformen för följande matris:
2 –1 3
Matris A =
19
1
1 –5 –21
0
4
3
0
K2(MAT)6(g)5(Rref)
1(Mat)av(A)w
# Operationen radgrupperingsform och
reducerad radgrupperingsform kan kanske
inte framställa exakta resultat beroende på
tappade siffror.
20050301
20080201
2-8-20
Matrisräkningar
u Inverser
[x –1]
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Invertera följande matris:
Matris A =
1
2
3
4
K2(MAT)1(Mat)
av(A)!) (x–1) w
u Kvadrera matriser
[x 2]
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Kvadrera följande matris:
Matris A =
1
2
3
4
K2(MAT)1(Mat)av(A)xw
# Det går bara att invertera kvadratiska
matriser (matriser med samma antal rader
och kolumner). Om du försöker invertera en
matris som inte är kvadratisk uppstår ett fel.
# En matris måste uppfylla följande villkor för
att kunna inverteras.
A A–1 = A–1 A = E =
# Det går inte att invertera en matris som
har determinanten 0 (noll). Om du försöker
invertera en matris med determinanten noll
uppstår ett fel.
1
0
0
1
Nedan visas den formel som används för
att invertera matrisen A till den inversa
matrisen A–1.
# Beräkningsprecisionen påverkas negativt
om matrisens determinant är nära noll.
A=
a b
c d
A–1=
1
ad – bc
d –b
–c a
Observera att ad – bc ≠ 0.
20050301
20080201
2-8-21
Matrisräkningar
u Beräkna en matris upphöjt till N
[ ]
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna följande matris upphöjt till 3:
Matris A =
1
2
3
4
K2(MAT)1(Mat)av(A)
Mdw
u Beräkna en matris absolutvärde, heltalsdel, bråkdel och största
heltalselement
[OPTN]-[NUM]-[Abs]/[Frac]/[Int]/[Intg]
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna följande matris absolutvärde:
Matris A =
1 –2
–3 4
K6(g)4(NUM)1(Abs)
K2(MAT)1(Mat)av(A)w
# Beräkningen av determinanter och
inverser kan påverkas av trunkeringsfel.
# Matrisberäkningar sker elementvis, vilket
gör att vissa beräkningar kan ta lång tid
att slutföra.
# Precisionen för ett resultat av matrisberäkningar är ± 1 vid den minst
signifikanta siffran.
# Om resultatet är för stort för att sparas i
resultatminnet MatAns uppstår ett fel.
# Du kan använda följande knapptryckningar för
att överföra innehållet i resultatminnet MatAns
till en annan matris (eller om resultatminnet
innehåller en determinant).
MatAns → Mat α
Ovan är α ett variabelnamn mellan A och Z.
Operationen ovan påverkar inte innehållet
i MatAns.
# Beräkning av matrispotens kan utföras upp till
en potens på 32766.
20050301
20050901
20080201
2-8-22
Matrisräkningar
k Frihandsinmatning vid matrisberäkningar
u Ange en matris dimensioner
1. Tryck på !m(SET UP)1(Math)J i läget RUN • MAT.
2. Tryck på 4(MATH) för att visa menyn MATH.
3. Tryck på 1(MATH) för att visa följande meny.
• {2×2} … {ger en 2 × 2-matris}
• {3×3} … {ger en 3 × 3-matris}
• {m×n} … {ger en m × n-matris (upp till 6 × 6)}
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Skapa en 2 × 3-matris
3(m×n)
Ange antal rader.
cw
Ange antal kolumner.
dw
w
20050301
20080201
2-8-23
Matrisräkningar
u Mata in elementvärden
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Utför följande beräkning
1
1
2
33
13
4
5
6
×8
Följande knapptryckningar är en fortsättning på exemplet på föregående sida.
be$bcceedde
$bdceee!x( )f
eege*iw
u Spara en frihandsmatris som en matris i MAT-läge
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Spara resultatet som Mat J
!c(Mat)!-(Ans)a
!c(Mat)a)(J)w
# Om du trycker på D när markören är
överst till vänster i matrisen raderas
hela matrisen.
D
⇒
20050301
20080201
Kapitel
3
Listfunktionen
En lista är ett objekt som används för att lagra flera dataobjekt.
Räknaren har plats för 26 listor i en fil, och du kan lagra upp till 6
filer i minnet. Lagrade listor kan användas för aritmetiska och
statistiska beräkningar, samt för grafer.
Elementnummer
List 1
SUB
1
2
3
4
5
6
7
8
•
•
•
•
3-1
3-2
3-3
3-4
56
37
21
69
40
48
93
30
•
•
•
•
Element
Visningsintervall
List 2
List 3
1
2
4
8
16
32
64
128
107
75
122
87
298
48
338
49
•
•
•
•
•
•
•
•
List 4
List 5
3.5
6
2.1
4.4
3
6.8
2
8.7
4
0
0
2
0
3
9
0
•
•
•
•
Mata in och ändra en lista
Hantera data i listor
Aritmetiska räkningar med listor
Växla mellan listfiler
20050301
Kolumn
•
•
•
•
List 26
0
0
0
0
0
0
0
0
•
•
•
•
Listans namn
Rubrik
Rad
3-1-1
Mata in och ändra en lista
3-1 Mata in och ändra en lista
När du växlar till läget STAT visas ”Listredigeraren”. Du kan använda Listredigeraren för att
mata in värden i en lista och många andra listfunktioner.
u Mata in värden ett efter ett
Markera den lista, rubrik eller det element där du vill lägga till värden.
Displayen bläddras automatiskt när du markerar objekt i kanten på skärmen.
I exemplet är Element 1 i Lista 1 markerat.
1. Mata in ett värde och tryck på w för att lagra värdet i listan.
dw
• Markeringen flyttas automatiskt till nästa element.
2. Mata in värdet 4 i det andra elementet och mata in resultatet av 2 + 3 i nästa element.
ewc+dw
# Du kan också mata in resultatet av ett uttryck
eller ett komplext tal i ett element.
# Du kan använda maximalt 999 element i en lista.
20050301
3-1-2
Mata in och ändra en lista
u Mata in flera värden samtidigt
1. Flytta markeringen med piltangenterna till en annan lista.
2. Tryck på !*( { ), mata in värde och tryck på , mellan varje värde. Tryck på
!/( } ) när du har matat in det sista värdet.
!*( { )g,h,i!/( } )
3. Tryck på w för att lagra alla värdena i listan.
w
Du kan också använda listnamn i matematiska uttryck för att mata in värden i ett annat
element. I följande exempel visas hur du adderar värdena i lista 1 och lista 2, och sparar
resultaten i lista 3.
1. Använd piltangenterna för att markera namnet på den lista där du vill spara resultaten.
2. Tryck på K och mata in uttrycket.
K1(LIST)1(List)b+
K1(LIST)1(List)cw
# Du kan använda !b(List) i stället för
K1(LIST)1(List).
# Kom ihåg att kommatecken används för att avgränsa
värden, vilket betyder att du inte ska skriva ett
kommatecken efter det sista elementet i listan.
Rätt: {34, 53, 78}
Fel: {34, 53, 78,}
20050301
3-1-3
Mata in och ändra en lista
k Redigera värden i listor
u Ändra värdet på ett element
Använd piltangenterna för att markera det element som du ska ändra. Mata in det nya värdet
och tryck på w för att ersätta det gamla värdet med det nya.
u Redigera innehållet i ett element
1. Använd piltangenterna för att markera det element som du ska ändra.
2. Tryck på 6(䉯)2(EDIT).
3. Gör ändringarna.
u Ta bort ett element
1. Använd piltangenterna för att flytta markören till det element som ska tas bort.
2. Tryck på 6(䉯)3(DEL) för att ta bort element och flytta alla element efter det ett
steg uppåt.
# När du raderar ett element i en lista påverkas
inte listans övriga element. Om det finns en
relation mellan informationen i den lista där du
raderar ett element och andra listor, kan elementen
komma i oordning om du tar bort ett element.
20050301
3-1-4
Mata in och ändra en lista
u Ta bort alla element i en lista
Använd följande procedur för att ta bort alla data i en lista.
1. Använd piltangenterna för att flytta markeringen till ett element i den lista som ska raderas.
2. Tryck på 6(䉯)4(DEL • A). Ett varningsmeddelande visas.
3. Tryck på 1(Yes) för att ta bort alla element i listan, eller på 6(No) för att avbryta
utan att ta bort någonting.
u Infoga ett nytt element
1. Använd piltangenterna för att flytta markeringen till den plats där det nya elementet
ska infogas.
2. Tryck på 6(䉯)5(INS) för att infoga ett nytt element med värdet 0. Alla element efter
det nya elementet flyttas ett steg nedåt.
# När du infogar ett element i en lista påverkas
inte listans övriga element. Om det finns en
relation mellan informationen i den lista där
du raderar ett element och andra listor, kan
elementen komma i oordning om du infogar
ett element.
20050301
3-1-5
Mata in och ändra en lista
k Ge en lista ett namn
Du kan ge lista 1 till och med lista 26 användarvänliga namn (”subnamn”) på maximalt åtta tecken.
u Ge en lista ett namn
1. Markera ”Sub Name” på skärmbilden Setup och tryck på 1(On)J.
2. Använd piltangenterna för att flytta markeringen till SUB-raden för den lista som du
ska namnge.
3. Skriv namnet och tryck på w.
• Om du bara vill använda bokstäver när du skriver trycker du på !a för att låsa
knappsatsen i bokstavsläge.
Exempel: YEAR
-(Y)c(E)v(A)g(R)
• Följande knapptryckningar visar ett subnamn i läget RUN • MAT..
!b(List) n!+( [ )a!-( ] )w
(n = lista från 1 till 26)
# Även om du kan mata in upp till 8 tecken
som listrubrik, visas endast de tecken som
passar i cellen i listredigeringsfönstret.
# Cellen SUB i listredigeringsfönstret visas inte
om du har valt ”Off” under ”Sub Name” på
inställningsmenyn.
20050301
3-1-6
Mata in och ändra en lista
k Sortera listor
Du kan sortera listor fallande eller stigande. Markeringen kan stå i vilket element i listan
som helst.
u Sortera en lista
Stigande ordning
1. När listan visas på displayen trycker du på 6(䉯)1(TOOL)1(SRT • A).
2. Ledtexten ”How Many Lists?:” visas. Här används 1 för att ange att endast en lista
ska sorteras.
bw
3. Vid ledtexten ”Select List List No:” anger du vilken lista som ska sorteras.
bw
Fallande ordning
När du ska sortera en lista med det största elementet först gör du på samma sätt som
när du sorterar stigande. Den enda skillnaden är att du trycker på 2(SRT • D) i stället
för på 1(SRT • A).
20050301
3-1-7
Mata in och ändra en lista
u Sortera flera listor
Du kan koppla samman flera listor så att alla element ordnas på samma sätt som en av
listorna (baslistan). Baslistan sorteras i fallande eller stigande ordning, och elementen i de
länkade listorna ordnas så att deras inbördes ordning bibehålls.
Stigande ordning
1. När listan visas på displayen trycker du på 6(䉯)1(TOOL)1(SRT • A).
2. Ledtexten ”How Many Lists?:” visas. I exemplet sorteras en baslista som är kopplad till
en annan lista, så svaret är 2.
cw
3. Vid ledtexten ”Select Base List List No:” anger du den lista som ska sorteras i stigande
ordning. I exemplet används lista 1.
bw
4. Vid ledtexten ”Select Second List List No:” anger du den lista som är länkad till baslistan.
I exemplet används lista 2.
cw
20050301
3-1-8
Mata in och ändra en lista
Fallande ordning
När du ska sortera en lista med det största elementet först gör du på samma sätt som
när du sorterar stigande. Den enda skillnaden är att du trycker på 2(SRT • D) i stället
för 1(SRT • A).
# Du kan ange ett värde mellan 1 och 6 som
antal listor som ska sorteras.
# Om du anger samma lista flera gånger i samma
listsortering uppstår ett fel.
Ett fel uppstår också om de listor som ska
sorteras inte har samma antal värden (rader).
20050301
3-2-1
Hantera data i listor
3-2 Hantera data i listor
Data i listor kan användas i aritmetiska beräkningar och funktioner. Dessutom har räknaren
vissa särskilda listkommandon som kan användas för att hantera listor snabbt och effektivt.
Listfunktionerna kan användas i lägena RUN • MAT, STAT, TABLE, EQUA och PRGM.
k Öppna menyn med listfunktioner
Alla följande exempel förutsätter läget RUN • MAT.
Tryck på K och sedan på 1(LIST) för att visa menyn med listfunktioner. Menyn innehåller
följande alternativ:
• {List}/{L→M}/{Dim}/{Fill}/{Seq}/{Min}/{Max}/{Mean}/{Med}/{Aug}/{Sum}/{Prod}/{Cuml}/
A}
{%}/{A
Observera att alla avslutande högerparenteser kan utelämnas i följande uttryck.
u Kopiera listinnehåll till matrisresultatminnet MatAns
[OPTN]-[LIST]-[L→M]
K1(LIST)2(L→M)1(List) <lista 1-26>
,1(List) <lista 1-26> ... ,1(List) <lista 1-26> )w
• Du kan hoppa över inmatningen 1(List) i ovanstående knapptryckning.
• Alla listor måste innehålla samma antal element. Annars uppstår ett fel.
Exempel: List → Mat (1, 2)w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Kopiera innehållet i lista 1 (2, 3, 6, 5, 4) till kolumn 1, och innehållet i
lista 2 (11, 12, 13, 14, 15) till kolumn 2 i resultatminnet MatAns
AK1(LIST)2(L→M)
1(List)b,
1(List)c)w
20050301
3-2-2
Hantera data i listor
u Räkna antalet element i en lista
[OPTN]-[LIST]-[Dim]
K1(LIST)3(Dim)1(List) <lista 1-26> w
• Antalet element i en lista kallas för listans ”dimension.”
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Räkna antalet element i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56)
AK1(LIST)3(Dim)
1(List)bw
u Skapa en lista eller matris genom att ange antalet element
[OPTN]-[LIST]-[Dim]
Använd följande procedur för att ange antal element i tilldelningsuttrycket och skapa en lista.
<antal element n>aK1(LIST)3(Dim)1(List)
<lista nummer 1-26>w
n = 1 ~ 999
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Skapa fem element (alla med värdet 0) i lista 1
AfaK1(LIST)3(Dim)
1(List) bw
Du kan visa den nya listan genom att växla till
läget STAT.
Använd följande procedur för att ange antalet rader och kolumner, samt matrisens namn, i ett
tilldelningsuttryck och skapa en matris.
!*( { )<antal rader m> ,<antal kolumner n> !/( } )a
K1(LIST)3(Dim)K2(MAT)1(Mat)a<matrisens namn>w
m ⋅ n = 1 ~ 255, matrisens namn: A ~ Z
20050301
3-2-3
Hantera data i listor
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Skapa en 2 × 3-matris (där varje element har värdet 0) i matris A
A!*( { )c,d!/( } )a
K1(LIST)3(Dim)
K2(MAT)1(Mat)av(A)w
Nedan visas innehållet i matris A.
u Ersätt alla dataelement med samma värde
[OPTN]-[LIST]-[Fill]
K1(LIST)4(Fill) <värdet>,1(List) <lista 1-26>)w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Ersätt alla element i lista 1 med värdet 3
AK1(LIST)4(Fill)
d,1(List)b)w
Nedan visas det nya innehållet i lista A.
u Generera en talföljd
[OPTN]-[LIST]-[Seq]
K1(LIST)5(Seq) <uttryck> , <variabelnamn> , <startvärde> ,
<slutvärde> , <stegvärde> ) w
• Resultatet sparas i minnet ListAns.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Mata in talföljden 12, 62, 112 i en lista med funktionen f(x) = X2.
Använd startvärdet 1, slutvärdet 11 och stegvärdet 5
AK1(LIST)5(Seq)vx,
v,b,bb,f)w
Ovan ger slutvärdet 12, 13, 14 eller 15 ger samma resultat, eftersom samtliga slutvärden är
mindre än det värde som ges av nästa steg (16).
20050301
3-2-4
Hantera data i listor
u Avgöra det minsta elementet i en lista
[OPTN]-[LIST]-[Min]
K1(LIST)6(g)1(Min)6(g)6(g)1(List) <lista 1-26> )w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Hitta det minsta värdet i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56)
AK1(LIST)6(g)1(Min)
6(g)6(g)1(List)b)w
u Hitta det största elementet i en lista
[OPTN]-[LIST]-[Max]
Använd samma procedur som när du söker det minsta värdet (Min), men tryck på
6(g)2(Max) i stället för 6(g)1(Min).
u Avgöra vilken av två listor som innehåller det minsta elementet
[OPTN]-[LIST]-[Min]
K1(LIST)6(g)1(Min)6(g)6(g)1(List) <lista 1-26>
,1(List) <lista 1-26>)w
• Båda listorna måste innehålla samma antal element. Annars uppstår ett fel.
• Resultatet sparas i resultatminnet för listor (ListAns).
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Avgör om lista 1 (75, 16, 98, 46, 56) eller lista 2 (35, 59, 58, 72, 67)
innehåller det minsta elementet
K1(LIST)6(g)1(Min)
6(g)6(g)1(List)b,
1(List)c)w
u Avgöra vilken av två listor som innehåller det största elementet
[OPTN]-[LIST]-[Max]
Använd samma procedur som när du söker det minsta värdet (Min), men tryck på
6(g)2(Max) i stället för 6(g)1(Min).
• Båda listorna måste innehålla samma antal element. Annars uppstår ett fel.
• Resultatet sparas i resultatminnet för listor (ListAns).
20050301
3-2-5
Hantera data i listor
u Beräkna medelvärdet
[OPTN]-[LIST]-[Mean]
K1(LIST)6(g)3(Mean)6(g)6(g)1(List) <lista 1-26>)w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna medelvärdet av elementen i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56)
AK1(LIST)6(g)3(Mean)
6(g)6(g)1(List)b)w
u Beräkna medelvärdet av element med en viss frekvens [OPTN]-[LIST]-[Mean]
Denna procedur använder två separata listor: en lista med datavärden och en lista som
anger varje värdes frekvens (antal förekomster). Frekvenserna för värdet i element 1 i den
första listan anges av värdet i element 1 den andra listan, och så vidare.
• Båda listorna måste innehålla samma antal element. Annars uppstår ett fel.
K1(LIST)6(g)3(Mean)6(g)6(g)1(List)<lista 1-26 (data)>
,1(List)<lista 1–26 (frekvens)>)w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna medelvärdet av elementen i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56), där
frekvensen anges av lista 2 (75, 89, 98, 72, 67)
AK1(LIST)6(g)3(Mean)
6(g)6(g)1(List)b,
1(List)c)w
u Beräkna medianvärdet av elementen i en lista
[OPTN]-[LIST]-[Med]
K1(LIST)6(g)4(Med)6(g)6(g)1(List)<lista 1-26>
)w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna medianvärdet av elementen i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56)
AK1(LIST)6(g)4(Med)
6(g)6(g)1(List)b)w
20050301
3-2-6
Hantera data i listor
u Beräkna medianvärdet av element med en viss frekvens
[OPTN]-[LIST]-[Med]
Denna procedur använder två separata listor: en lista med datavärden och en lista som
anger varje värdes frekvens (antal förekomster). Frekvenserna för värdet i element 1 i den
första listan anges av värdet i element 1 den andra listan, och så vidare.
• Båda listorna måste innehålla samma antal element. Annars uppstår ett fel.
K1(LIST)6(g)4(Med)6(g)6(g)1(List) <lista 1-26 (data)>
,1(List) <lista 1-26 (frekvens)>)w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna medianvärdet av elementen i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56) som har
den frekvens som anges av lista 2 (75, 89, 98, 72, 67)
AK1(LIST)6(g)4(Med)
6(g)6(g)1(List)b,
1(List)c)w
u Kombinera listor
[OPTN]-[LIST]-[Aug]
• Du kan kombinera två olika listor till en lista. Resultatet sparas i resultatminnet – för
listor (ListAns).
K1(LIST)6(g)5(Aug)6(g)6(g)1(List) <lista 1-26>
,1(List) <lista 1-26>)w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Kombinera lista 1 (–3, –2) och lista 2 (1, 9, 10)
AK1(LIST)6(g)5(Aug)
6(g)6(g)1(List)b,
1(List)c)w
u Beräkna summan av elementen i en lista
[OPTN]-[LIST]-[Sum]
K1(LIST)6(g)6(g)1(Sum)6(g)1(List)<lista 1-26>w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna summan av elementen i lista 1 (36, 16, 58, 46, 56)
AK1(LIST)6(g)6(g)1(Sum)
6(g)1(List)bw
20050301
3-2-7
Hantera data i listor
u Beräkna produkten av värden i en lista
[OPTN]-[LIST]-[Prod]
K1(LIST)6(g)6(g)2(Prod)6(g)1(List)<lista 1-26>w
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna produkten av elementen i lista 1 (2, 3, 6, 5, 4)
AK1(LIST)6(g)6(g)2(Prod)
6(g)1(List)bw
u Beräkna den kumulativa frekvensen för varje element
[OPTN]-[LIST]-[Cuml]
K1(LIST)6(g)6(g)3(Cuml)6(g)1(List) <lista 1-26>w
• Resultatet sparas i minnet ListAns.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna den kumulativa frekvensen för alla element i lista 1
(2, 3, 6, 5, 4)
AK1(LIST)6(g)6(g)3(Cuml)
6(g)1(List)bw
2+3=
2+3+6=
2+3+6+5=
2+3+6+5+4=
u Beräkna den procentuella andelen för varje element
[OPTN]-[LIST]-[%]
K1(LIST)6(g)6(g)4(%)6(g)1(List)<lista 1-26>w
• Knapptryckningen ovan beräknar hur många procent av listans totalsumma som varje
element representerar.
• Resultatet sparas i minnet ListAns.
20050301
3-2-8
Hantera data i listor
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna den procentuella andelen för alla element i lista 1
(2, 3, 6, 5, 4)
AK1(LIST)6(g)6(g)4(%)
6(g)1(List)bw
2/(2+3+6+5+4) × 100 =
3/(2+3+6+5+4) × 100 =
6/(2+3+6+5+4) × 100 =
5/(2+3+6+5+4) × 100 =
4/(2+3+6+5+4) × 100 =
uBeräkna differensen mellan intilliggande värden i en lista
[OPTN]-[LIST]-[A
A]
K1(LIST)6(g)6(g)5(A)<lista 1-26>w
• Resultatet sparas i minnet ListAns.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna differensen mellan elementen i lista 1 (1, 3, 8, 5, 4)
AK1(LIST)6(g)6(g)5(A)
bw
3–1=
8–3=
5–8=
4–5=
# Du kan ange var i listminnet resultatet av uttryck
ska sparas, förutom i resultatminnet ListAns. Om
du till exempel anger ”A List 1 → List 2” kommer
resultatet av A List 1 att sparas i lista 2.
# Antalet element i den nya A-listan är ett mindre
än antalet element i ursprungslistan.
# Ett fel uppstår om du exekverar AList för en
lista som saknar element eller som bara
innehåller ett element.
20050301
3-3-1
Aritmetiska räkningar med listor
3-3 Aritmetiska räkningar med listor
Du kan göra aritmetiska operationer med två listor eller en lista och ett numeriskt värde.
ListAns-minnet
List
Numeriskt värde
+
−
×
÷
List
=
Numeriskt värde
Lista
Resultaten sparas i
resultatminnet ListAns.
k Felmeddelanden
• En operation med två listor utförs elementvis. Detta betyder att ett fel uppstår om listorna
inte har samma antal element (de måste ha samma ”dimension”).
• Ett fel uppstår om ett matematiskt fel uppstår när resultatet av två enskilda element beräknas.
k Skapa en lista i ett uttryck
Du kan mata in listor i uttryck på två sätt.
u Mata in en lista efter namn
1. Tryck på K för att visa den första funktionsmenyn.
• Detta är den funktionsmeny som visas i läget RUN • MAT när du trycker på K.
2. Tryck på 1(LIST) för att visas menyn med listdatafunktioner.
3. Tryck på 1(List) för att visa kommandot ”List” och ange numret på den lista du vill
arbeta med.
20050301
3-3-2
Aritmetiska räkningar med listor
u Mata in en lista med värden direkt
Du kan också ange en lista med värden direkt i ett uttryck genom att använda {, } och ,.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 1
Mata in listan: 56, 82, 64
!*( { )fg,ic,
ge!/( } )
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 2
Multiplicera elementen i lista 3
(
=
41
65
22
)
med listan
6
0
4
K1(LIST)1(List)d*!*( { )g,a,e!/( } )w
Resultatlistan
246
0 sparas i resultatminnet ListAns.
88
u Kopiera innehållet i en lista till en annan lista
Använd a för att kopiera en lista till en annan.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 1
Kopiera innehållet i lista 3 till lista 1
K1(LIST)1(List)da1(List)bw
I stället för K1(LIST)1(List)d i exemplet ovan kan du också använda
!*( { )eb,gf,cc!/( } ).
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 2
Kopiera innehållet i resultatminnet ListAns till lista 1
K1(LIST)1(List)!-(Ans)a1(List)bw
20050301
3-3-3
Aritmetiska räkningar med listor
u Hämta ett visst element i en lista
Du kan hämta värdet på ett element i en lista och använda värdet i ett uttryck. Ange
elementet genom att skriva motsvarande nummer inom hakparenteser.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Beräkna sinus för element 3 i lista 2
sK1(LIST)1(List)c!+( [ )d!-( ] )w
u Mata in ett värde i ett visst listelement
Du kan mata in ett värde direkt i ett element i en lista. När du gör det ersätts det gamla
värdet i listan med det värde du matar in.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Mata in värdet 25 i element 2 i lista 3
cfaK1(LIST)1(List)d!+( [ )c!-( ] )w
k Hämta innehållet i listor
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Hämta innehållet i lista 1
K1(LIST)1(List)bw
• Knapptryckningen ovan visar innehållet i den lista du anger och lagrar innehållet i
minnet ListAns. Du kan sedan använda ListAns-minnet i ett uttryck.
u Använda innehållet i ListAns-minnet i ett uttryck
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Multiplicera alla element i listan i ListAns-minnet med 36
K1(LIST)1(List)!-(Ans)*dgw
• Knapptryckningen K1(LIST)1(List)!-(Ans) hämtar innehållet i ListAns-minnet.
• Denna knapptryckning ersätter det aktuella ListAns-minnet med resultatet av
ovanstående operation.
20050301
3-3-4
Aritmetiska räkningar med listor
k Rita grafen till en funktion med listdata
När du använder räknarens grafiska funktioner kan du mata in funktionen Y1 = List 1 X.
Om lista 1 innehåller värdena 1, 2 och 3, kommer tre grafer att ritas upp på displayen: Y = X,
Y = 2X, Y = 3X.
Det finns vissa begränsningar när du använder listor och graffunktioner.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Exempel Mata in värdena 1, 2 och 3 i lista 1 och rita sedan grafen i
läget GRAPH
1. Använd läget STAT för att mata in 1, 2 och 3 i lista 1.
2. Mata in formeln Y1=List1X i läget GRAPH.
K1(LIST)1vw
3. Rita grafen. Tre olika grafer kommer att ritas.
k Skapa listor med funktionsvärden
Du kan använda funktionerna för att generera tabeller i läget TABLE för att skapa en lista
med funktionsvärden. Generera först tabellen och använd listkopieringsfunktionen för att
kopiera värdena från tabellen till listan.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Använd läget TABLE för att skapa en värdetabell för formeln
(Y1 =x2-1) och kopiera sedan tabellen till lista 1 i läget STAT
1. Mata in formeln Y1=x2-1 i läget TABLE.
2. Skapa värdetabellen.
3. Använd e för att markera Y1-kolumnen.
4. Tryck på K1(LMEM).
20050301
3-3-5
Aritmetiska räkningar med listor
5. Tryck på bw.
6. Växla till läget STAT och kontrollera att kolumnen Y1 i läget TABLE har kopierats till lista 1.
k Funktionsberäkningar med listor
Listor kan användas på samma sätt som numeriska värden i funktionsuttryck. Om resultatet
av en funktionsberäkning är en lista, sparas resultatet i resultatminnet ListAns.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
41
Använd lista 3
65
för att beräkna sin (lista 3)
22
Använd radianer som vinkelenhet.
sK1(LIST)1(List)dw
–0,158
Resultatet
0,8268
sparas i ListAns-minnet.
–8E–3
I stället för K1(LIST)1(List)d ovan kan du använda
!*( { ) eb,gf,cc!/( } ).
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
1
Använd lista 1
2
4
och lista 2
3
5
för att beräkna lista 1lista 2
6
Detta skapar en lista med resultatet av 14, 25, 36.
K1(LIST)1(List)bM1(List)cw
1
Resultatlistan
32
sparas i resultatminnet ListAns.
729
20071001
20050301
3-4-1
Växla mellan listfiler
3-4 Växla mellan listfiler
Du kan lagra upp till 26 olika listor (lista 1 till lista 26) i varje fil (fil 1 till fil 6). Du kan enkelt
växla mellan olika listfiler.
u Växla mellan listfiler
1. Växla till läget STAT från huvudmenyn.
Tryck på !m(SET UP) för att visa Inställningsmenyn för läget STAT.
2. Använd c för att markera ”List File”.
3. Tryck på 1(FILE) och ange numret för den listfil du vill använda.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Välja fil 3
1(FILE)d
w
Alla följande listoperationer utförs på de listor som finns i den fil du har valt (listfil 3 i
exemplet ovan).
20050301
Kapitel
4
Ekvationer
Din grafräknare kan utföra följande tre typer av beräkningar:
• Samtidiga lineära ekvationer
• Andra- och tredjegradsekvationer
• Ekvationslösning
Växla till läget EQUA på huvudmenyn.
• {SIML} ... {lineär ekvation med 2 till 6 okända}
• {POLY} ... {andra- eller tredjegradsekvation}
• {SOLV} ... {Ekvationslösning}
4-1
4-2
4-3
4-4
Simultana linjära ekvationer
Andra- och tredjegradsekvationer
Lösningar
Vad du ska göra om ett fel uppstår
20050301
4-1-1
Simultana linjära ekvationer
4-1 Simultana linjära ekvationer
Beskrivning
Du kan lösa samtidiga lineära ekvationer med två till sex okända.
• Samtidig lineär ekvation med två okända:
a1x1 + b1x2 = c1
a2x1 + b2x2 = c2
• Samtidig lineär ekvation med tre okända:
…
a1x1 + b1x2 + c1x3 = d1
a2x1 + b2x2 + c2x3 = d2
a3x1 + b3x2 + c3x3 = d3
Inställning
1. Växla till läget EQUA på huvudmenyn.
Exekvering
2. Välj SIML-läge (samtidig ekvation) och ange antalet okända (variabler).
Du kan ange 2 till 6 okända.
3. Mata in koefficienterna sekventiellt.
Den aktuella cellen för inmatning visas markerad. Varje gång du matar in en koefficient
flyttas markeringen i sekvensen:
a1 → b1 → c1 → … an → bn → cn → (n = 2 till 6)
Du kan också mata in bråk och värden tilldelade till variabler som koefficienter.
Du kan annullera värdet du matar in för den aktuella koefficienten genom att trycka på J
när som helst innan du trycker på w för att lagra koefficientens värde. Detta återställer
koefficienten till det värde den hade innan du matade in något. Du kan sedan mata in ett
annat värde om du vill.
Om du vill ändra värdet för en koefficient som du redan lagrat med w flyttar du
markören till den koefficient du vill redigera. Och matar in det nya värdet.
Om du trycker på 3(CLR) återställs alla koefficienter till noll.
4. Lös ekvationerna.
20050301
4-1-2
Simultana linjära ekvationer
○ ○ ○ ○ ○
Så här löser du följande samtidiga lineära ekvationer för x, y och z
Exempel
4x + y – 2z = – 1
x + 6y + 3z = 1
– 5x + 4y + z = – 7
Procedur
1 m EQUA
2 1(SIML)
2(3)
3 ewbw-cw-bw
bwgwdwbw
-fwewbw-hw
4 1(SOLV)
Resultat
# Interna beräkningar görs med en femtonsiffrig
mantissa, men resultaten visas med en
tiosiffrig mantissa och en tvåsiffrig exponent.
# Samtidiga lineära ekvationer löses genom
invertering av matrisen som innehåller
ekvationens koefficienter. Exempelvis ger
följande lösningen (x1, x2, x3) för en samtidig
lineär ekvation med tre okända.
x1
x2
x3
=
a1 b1 c1
a2 b2 c2
a3 b3 c3
–1
Detta gör att noggrannheten försämras när värdet
för determinanten går mot noll. Samtidiga ekvationer
med tre eller fler okända kan också ta mycket lång
tid att lösa.
# Ett fel ges om räknaren inte kan hitta
någon lösning.
# Efter slutförd beräkning kan du trycka på 1 (REPT),
ändra koefficientvärden och sedan utföra
beräkningen igen.
d1
d2
d3
20050301
4-2-1
Andra- och tredjegradsekvationer
4-2 Andra- och tredjegradsekvationer
Beskrivning
Med den här räknaren kan du lösa andra- och tredjegradsekvationer.
• Andragradsekvation:
ax2 + bx + c = 0 (a ≠ 0)
• Tredjegradsekvation:
ax3 + bx2 + cx + d = 0 (a ≠ 0)
Inställning
1. Växla till läget EQUA på huvudmenyn.
Exekvering
2. Välj POLY-läge (ekvation av högre grad) och ange ekvationens grad.
Du kan välja andra eller tredje graden.
3. Mata in koefficienterna sekventiellt.
Den aktuella cellen för inmatning visas markerad. Varje gång du matar in en koefficient
flyttas markeringen i sekvensen:
a→b→c →…
Du kan också mata in bråk och värden tilldelade till variabler som koefficienter.
Du kan annullera värdet du matar in för den aktuella koefficienten genom att trycka på J
när som helst innan du trycker på w för att lagra koefficientens värde. Detta återställer
koefficienten till det värde den hade innan du matade in något. Du kan sedan mata in ett
annat värde om du vill.
Om du vill ändra värdet för en koefficient som du redan lagrat med w flyttar du
markören till den koefficient du vill redigera. Och matar in det nya värdet.
Om du trycker på 3(CLR) återställs alla koefficienter till noll.
4. Lös ekvationerna.
# Interna beräkningar görs med en femtonsiffrig
mantissa, men resultaten visas med en
tiosiffrig mantissa och en tvåsiffrig exponent.
# Det kan ta lång tid innan beräkningsresultatet
för tredjegradsekvationer visas på displayen.
# Ett fel ges om räknaren inte kan hitta
någon lösning.
# Efter slutförd beräkning kan du trycka på
1(REPT), ändra koefficientvärden och
sedan utföra beräkningen igen.
20050301
4-2-2
Andra- och tredjegradsekvationer
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här löser du tredjegradsekvationen (Vinkelenhet = Rad)
x3 – 2x2 – x + 2 = 0
Procedur
1 m EQUA
2 2(POLY)
2(3)
3 bw-cw-bwcw
4 1(SOLV)
Resultat
Flera lösningar (Exempel: x3 + 3x2 + 3x + 1 = 0)
Lösning med komplext tal (Exempel: x3 + 2x2 + 3x + 2 = 0)
Komplext läge: Reellt (sida 1-7-2)
Komplext läge: a + bi
Komplext läge: r∠θ
20050301
4-3-1
Lösningar
4-3 Lösningar
Beskrivning
I ekvationslösningsläget kan du bestämma värdet för valfri variabel i en formel utan att
behöva lösa ekvationen.
Inställning
1. Växla till läget EQUA på huvudmenyn.
Exekvering
2. Välj ekvationslösningsläget och mata in ekvationen som den är skriven.
Om du inte matar in något likhetstecken antar räknaren att uttrycket är till vänster
om likhetstecknet och att det finns en nolla till höger. *1
3. I den tabell med variabler som visas på displayen matar du värden för varje variabel.
Du kan också ange värden för att definiera övre och lägre gräns för lösningens
värdemängd. *2
4. Välj den variabel för vilken du vill utföra lösningen för att få fram lösningen.
”Lft” och ”Rgt” indikerar vänster och höger sida som beräknas med lösningen.*3
*1 Ett fel ges om du matar in flera likhetstecken.
*2 Ett fel ges om lösningen inte finns i den
angivna värdemängden.
*3 Lösningar approximeras med Newton-Raphsons
metod. Lft- och Rgt-värden visas för bekräftelse
eftersom Newton-Raphsons metod kan ge
resultat som är den reella lösningen.
Ju mindre differensen är mellan värdena
Lft och Rgt och noll, desto mindre är
avvikelsegraden i resultatet.
# Ett meddelande om nytt försök visas på
displayen när räknaren bedömer att
konvergens inte är tillräcklig för de
visade resultaten.
# En operation med funktionen Solve framställer
en enskild lösning. Använd POLY när du vill
erhålla flera lösningar för en
högregradsekvation (t.ex. ax 2 + bx + c = 0).
20050301
20060601
4-3-2
Lösningar
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Ett föremål som kastas upp i luften med utgångshastigheten V tar
tiden T på sig att nå höjden H. Använd följande formel för att utföra en
lösning för utgångshastigheten V när H = 14 (meter), T = 2 (sekunder)
och gravitationsaccelerationen är G = 9,8 (m/s2).
H = VT – 1/2 GT2
Procedur
1 m EQUA
2 3(SOLV)
aM(H)!.(=)ac(V)a/(T)-(b/c)
a$(G)a/(T)xw
3 bew(H = 14)
aw(V = 0)
cw(T = 2)
j.iw(G = 9,8)
4 Tryck på fff för att markera V = 0 och tryck sedan på 6(SOLV).
Resultat
20050301
4-4-1
Vad du ska göra om ett fel uppstår
4-4 Vad du ska göra om ett fel uppstår
u Fel vid inmatning av koefficientvärde
Tryck på J för att ta bort felet och återgå till det värde som koefficienten hade innan du
matade in värdet som gav upphov till felet. Försöka mata in ett nytt värde igen.
u Fel vid beräkning
Tryck på J för att ta bort felet och visa koefficienten. Försöka mata in värden för
koefficienterna igen.
k Tömma ekvationsminnen
1. Växla till det ekvationsberäkningsläge (SIML eller POLY) som du vill använda
och utför nödvändig funktionsknappsoperation för det läget.
• I SIML-läge (1) använder du funktionsknappar för att ange antalet okända.
• I POLY-läge (2) använder du funktionsknappar för att ange graden
för polynomet.
• Om du tryckte på 3(SOLV) går du direkt till steg 2.
2. Tryck på 2(DEL).
3. Tryck på 1(Yes) för att ta bort motsvarande ekvationsminnen eller 6(No)
för att avbryta utan att ta bort något.
20050301
Kapitel
5
Grafritning
Avsnitt 5-1 och 5-2 i det här kapitlet innehåller grundläggande
information som du behöver känna till för grafritning. I de återstående
avsnitten beskrivs mer avancerade grafritningsfunktioner.
Välj den ikon på huvudmenyn som motsvarar den typ av graf som
du vill rita eller den typ av tabell som du vill generera.
• GRAPH … Allmän funktionsgrafritning
• CONICS … Graf för konisk sektion
(5-1-5 ~ 5-1-6, 5-11-17~5-11-22)
• RUN · MAT … Manuell grafritning (5-6-1 ~ 5-6-4)
• TABLE … Taltabellgenerering (5-7-1 ~ 5-7-16)
• DYNA … Dynamisk graf (5-8-1 ~ 5-8-8)
• RECUR … Rekursionsgrafritning eller taltabellgenerering
(5-9-1 ~ 5-9-10)
5-1
5-2
5-3
5-4
5-5
5-6
5-7
5-8
5-9
5-10
5-11
Exempelgrafer
Kontrollera vad som visas på en grafskärm
Rita en graf
Lagra en graf i bildminnet
Rita två grafer på samma skärm
Manuella grafer
Använda tabeller
Dynamiska grafer
Grafer och rekursionsformler
Ändra en grafs utseende
Funktionsanalys
20050301
5-1-1
Exempelgrafer
5-1 Exempelgrafer
k Rita en enkel graf (1)
Beskrivning
Om du vill rita en graf anger du motsvarande funktion.
Inställning
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
Exekvering
2. Ange den funktion som du vill rita en graf för.
Här använder du V-Window för att ange värdemängd och andra parametrar för grafen.
Se 5-2-1.
3. Rita grafen.
20050301
5-1-2
Exempelgrafer
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här ritar du en graf för y = 3x 2
Procedur
1 m GRAPH
2 dvxw
3 6(DRAW) (eller w)
Resultat
# Om du trycker på A när en graf visas på
displayen återkommer du till skärmen i steg 2.
20050301
5-1-3
Exempelgrafer
k Rita en enkel graf (2)
Beskrivning
Du kan lagra upp till 20 funktioner i minnet och sedan välja en av dem för grafritning.
Inställning
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
Exekvering
2. Ange funktionstyp och mata in den funktion som du vill rita en graf för.
Du kan rita en graf för följande typer av uttryck i GRAPH-läget: rektangulärt
koordinatuttryck, polärt koordinatuttryck, parametrisk funktion,
X = konstant uttryck, olikhet.
3(TYPE) 1(Y=) ... rektangulära koordinater
2(r=) ... polära koordinater
3(Parm) ... parametrisk funktion
4(X=c) ... X = konstant funktion
5(CONV)1('Y=)~5('Ys) ... ändrar funktionstyp
6(g)1(Y>)~4(Ys) ... olikhet
Upprepa det här steget så många gånger som krävs för inmatning av alla
önskade funktioner.
Hädanefter ska du ange vilka funktioner av de som du lagrat i minnet som du vill rita
grafer för (se 5-3-6). Om du inte väljer specifika funktioner här kommer grafer att ritas
för alla de funktioner som för tillfället är lagrade i minnet.
3. Rita grafen.
20050301
5-1-4
Exempelgrafer
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Mata in funktionerna nedan och rita grafer för dem
Y1 = 2 x 2 – 3, r 2 = 3sin2θ
Procedur
1 m GRAPH
2 3(TYPE)1(Y=)cvx-dw
3(TYPE)2(r=)dscvw
3 6(DRAW)
Resultat
(Parametrisk)
(Olikhet)
20050301
5-1-5
Exempelgrafer
k Rita en enkel graf (3)
Beskrivning
Använd följande procedur för att rita en graf för funktionen för en parabel, cirkel, ellips,
eller hyperbel.
Inställning
1. Växla till läget CONICS från huvudmenyn.
Exekvering
2. Använd markörtangenterna fc för att ange en av funktionstyperna enligt nedan.
Graftyp
Parabel
Funktion
X = A (Y – K)2 + H
X = AY2 + BY + C
Y = A (X – H)2 + K
Y = AX2 + BX + C
Cirkel
(X – H)2 + (Y – K)2 = R2
AX2 + AY2 + BX + CY + D = 0
Ellips
(Y – K)2
(X – H)2
––––––––
+ ––––––––
=1
A2
B2
Hyperbel
(X – H)2
(Y – K)2
––––––––
– ––––––––
=1
B2
A2
(Y – K)2
(X – H)2
––––––––
– ––––––––
=1
A2
B2
3. Ange värden för ingående variabler.
4. Rita grafen för funktionen.
20050301
5-1-6
Exempelgrafer
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Rita en graf för cirkeln (X–1)2 + (Y–1)2 = 22
Procedur
1 m CONICS
2 ccccw
3 bwbwcw
4 6(DRAW)
Resultat
(Parabel)
(Ellips)
20050301
(Hyperbel)
5-1-7
Exempelgrafer
k Rita en enkel graf (4)
Beskrivning
Om du vill kan du ange grafens linjestil.
Inställning
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
Exekvering
2. Ange den funktion som du vill rita en graf för.
Här använder du V-Window för att ange värdemängd och andra parametrar för grafen.
Se 5-2-1.
3. Välj linjestilen.
4(STYL)1(
) … Normal (standard)
2(
) … Tjock (dubbla tjockleken mot Normal)
3(
) … Streckad (tjock streckad)
4(
) … Punkt (prickad)
4. Rita grafen.
Valet av linjestil gäller endast när du har valt sammanbunden ritning på inställningsskärmen
(Draw type: Connect).
# Standardlinjeinställningen för olikheter
(Y>, Y<) är punkter.
# Du kan ändra graflinjestilen i läge GRAPH, TABLE
och RECUR.
20050301
5-1-8
Exempelgrafer
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här ritar du en graf för y = 3x 2
Procedur
1 m GRAPH
2 3(TYPE)1(Y=)dvxw
3 f4(STYL)3()J
4 6(DRAW) (eller w)
Resultat
(Normal)
(Tjock)
20050301
(Punkter)
5-2-1
Kontrollera vad som visas på en grafskärm
5-2 Kontrollera vad som visas på en grafskärm
k V-Window-inställningar (View Window)
Använd V-Window för att ange värdemängd för x- och y-axlarna, och för att ange mellanrummet
mellan stegen på varje axel. Du bör alltid ange de V-Window-parametrar som du vill använda
innan du ritar grafen.
u Så här gör du V-Window-inställningar
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
2. Tryck på !3(V-WIN) för att visa inställningsskärmen för V-Window.
Rektangulär koordinatparameter
Xmin … Minsta x-axelvärde
Xmax … Största x-axelvärde
Xscale … Mellanrum mellan x-axelsteg
Xdot … Värde som motsvarar en x-axelpunkt
Ymin … Minsta y-axelvärde
Ymax … Största y-axelvärde
Yscale … Mellanrum mellan y-axelsteg
Polär koordinatparameter
Tθ min ... Minimivärden för T, θ
Tθ max ... Maxvärden för T, θ
Tθ ptch ... Lutningsgrad för T, θ
3. Tryck på c för att flytta markeringen och ange önskat värde för varje parameter, och
tryck på w efter varje värde.
• {INIT}/{TRIG}/{STD} … V-Window {förinställda inställningar}/{förinställda inställningar
med angiven vinkelenhet}/{standardinställningar}
• {STO}/{RCL} … V-Window-inställning {lagra}/{hämta}
När du gjort önskade inställningar trycker du på J eller !J(QUIT) för att återgå till
V-Window-inställningsskärmen.*1
*1 Om du trycker på w utan att ange något medan
k visas avslutas V-Window-inställningsskärmen.
20050301
5-2-2
Kontrollera vad som visas på en grafskärm
u Försiktighetsåtgärder för V-Window-inställningar
• Om du anger Tθ ptch till noll ges ett fel.
• All ogiltig inmatning (för högt/lågt värde, negativt tecken utan värde o.s.v.) ger ett fel.
• När Tθ max är mindre än Tθ min blir Tθ ptch negativt.
• Du kan ange uttryck (t.ex. 2π) som V-Window-parametrar.
• När V-Window-inställningen producerar en axel som inte får plats på displayen
indikeras axelns skala på den kant av displayen som är närmast origo.
• Om du ändrar V-Window-inställningarna försvinner grafen på displayen och ersätts
bara med de nya axlarna.
• Om Xmin- eller Xmax-värdet ändras justeras Xdot-värdet automatiskt. Om Xdot-värdet
ändras justeras Xmax-värdet automatiskt.
• En polär koordinat (r =) eller parametrisk graf visas grov om de inställningar du gör i VWindow gör att Tθ ptch-värdet blir för stort, relativt till differentialen mellan Tθ min- och Tθ
max-inställningarna. Om de inställningar du gör å andra sidan leder till att Tθ ptch-värdet blir
för litet relativt till differentialen mellan Tθ min- och Tθ max-inställningarna kommer det att ta
mycket lång tid att rita upp grafen.
• Indatavärdemängden för V-Window-parametrar är som följer:
–9,999999999E 97 till 9,999999999E 97
20050301
5-2-3
Kontrollera vad som visas på en grafskärm
k Initiera och standardinställa V-Window
u Så här initierar du V-Window
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
2. Tryck på !3(V-WIN).
V-Window-inställningarna visas.
3. Tryck på 1(INIT) för att initiera V-Window.
Xmin = – 6,3,
Xmax = 6,3,
Xscale = 1
Ymin = – 3,1,
Ymax = 3,1,
Yscale = 1
Xdot = 0,1
Tθ min = 0,
Tθ max = 2π (rad), Tθ ptch = 2π /100 (rad)
u Så här initierar du V-Window i enlighet med en vinkelenhet
I steg 3 av proceduren under ”Så här initierar du V-Window” ovan trycker du på 2(TRIG) för
att initiera V-Window i enlighet med en vinkelenhet.
Xmin = – 3π (rad),
Xmax = 3π (rad),
Xscale = π /2 (rad),
Ymin = –1,6,
Ymax = 1,6,
Yscale = 0,5
Xdot = π /21 (rad),
u Så här standardinställer du V-Window
Standardinställningarna för V-Window i den här räknaren är som följer:
Xmin = –10,
Xmax = 10,
Xscale = 1,
Ymin = –10,
Ymax = 10,
Yscale = 1,
Xdot = 0,15873015,
Tθ min = 0,
Tθ max = 2π (rad), Tθ ptch = 2π /100 (rad)
I steg 3 av proceduren under ”Så här initierar du V-Window” ovan trycker du på 3(STD) för
att standardinställa V-Window som ovan.
# Initiering och standardinställning gör att
värdena för Tθ min, Tθ max och Tθ ptch ändras
automatiskt i enlighet med den aktuella
vinkelenhetinställningen nedan.
Gra-läge:
Tθ min = 0, Tθ max = 400, Tθ ptch = 4
Deg-läge:
Tθ min = 0, Tθ max = 360, Tθ ptch = 3,6
20050301
5-2-4
Kontrollera vad som visas på en grafskärm
k V-Window-minne
Du kan lagra upp till sex uppsättningar V-Window-inställningar i V-Window-minne som du kan
återkalla när du behöver dem.
u Så här lagrar du V-Window-inställningar
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
2. Tryck på !3(V-WIN) för att visa inställningsskärmen för V-Window, och ange
önskade värden.
3. Tryck på 4(STO) för att visa popup-fönstret.
4. Tryck på en sifferknapp för att ange det V-Window-minne där du vill spara
inställningarna och tryck sedan på w. När du trycker på bw lagras inställningarna
i V-Window-minne 1 (V-Win1).
u Så här återkallar du V-Window-minnesinställningar
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
2. Tryck på !3(V-WIN) för att visa inställningsskärmen för V-Window.
3. Tryck på 5(RCL) för att visa popup-fönstret.
4. Tryck på en sifferknapp för att ange vilket V-Window-minne som du vill hämta
inställningar från och tryck sedan på w. När du trycker på bw återkallas
inställningarna i V-Window-minne 1 (V-Win1).
# Om du lagrar V-Window-inställningar i
en minnesposition där det redan finns
inställningsdata ersätts tidigare data
med de nya inställningarna.
# När du återkallar inställningar ersätts aktuella
V-Window-inställningar med de som hämtas
från minnet.
20050301
5-2-5
Kontrollera vad som visas på en grafskärm
k Ange grafens värdemängd
Beskrivning
Du kan definiera en värdemängd (startpunkt, slutpunkt) för en funktion innan du ritar grafen.
Inställning
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
2. Gör V-Window-inställningarna.
Exekvering
3. Ange funktionstyp och mata in funktionen. Syntaxen för funktionsinmatning är som följer:
Funktion ,!+( [ ) Startpunkt , Slutpunkt !-( ] )
4. Rita grafen.
20050301
5-2-6
Kontrollera vad som visas på en grafskärm
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Rita en graf för y = x 2 + 3x – 2 med värdemängden – 2 < x < 4
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = – 3,
Xmax = 5,
Xscale = 1
Ymin = – 10,
Ymax = 30,
Yscale = 5
Procedur
1 m GRAPH
2 !3(V-WIN) -dwfwbwc
-bawdawfwJ
3 3(TYPE)1(Y=)vx+dv-c,
!+( [ )-c,e!-( ] )w
4 6(DRAW)
Resultat
# Du kan ange en värdemängd när du ritar
grafer för rektangulära uttryck, polära uttryck,
parametriska funktioner och olikheter.
20050301
5-2-7
Kontrollera vad som visas på en grafskärm
k Zoom
Beskrivning
Med den här funktionen kan du förstora och förminska grafen på skärmen.
Inställning
1. Rita grafen.
Exekvering
2. Ange zoomtyp.
!2(ZOOM)1(BOX) ... Rutzoomning
Rita en ruta omkring ett visningsområde så förstoras området
så att det fyller ut hela skärmen.
2(FACT)
3(IN)/4(OUT) ... Faktorzoomning
Grafen förstoras eller förminskas med den faktor du anger,
centrerat på markörens aktuella position.
5(AUTO) ... Automatisk zoomning
V-Window y-axelinställningar justeras automatiskt så att grafen
fyller ut skärmen längs y-axeln.
6(g)1(ORIG) ... Originalstorlek
Återställer grafens originalstorlek efter en zoomning.
6(g)2(SQR) ... Grafkorrigering
V-Window x-axelvärden korrigeras så att de är identiska med
y-axelns värden.
6(g)3(RND) ... Koordinatavrundning
Avrundar koordinatvärden vid markörens aktuella position.
6(g)4(INTG) ... Heltal
Varje punkt får bredden 1, vilket gör koordinatvärdena till heltal.
6(g)5(PRE) ... Föregående
V-Window-parametrarna återställs till föregående zoomläge.
Specifikation av värdemängd för rutzoomning
3. Använd markörtangenterna för att flytta markören ( ) mitt på skärmen till den punkt
där du vill ha ett av rutans hörn och tryck på w.
4. Använd markörtangenterna för att flytta pekaren. En ruta visas på skärmen. Flytta
markören tills rutan omger det område som du vill förstora och tryck sedan på w för
att förstora det.
20050301
5-2-8
Kontrollera vad som visas på en grafskärm
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Rita en graf för y = (x + 5)(x + 4)(x + 3) och utför sedan en rutzoomning.
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = – 8,
Xmax = 8,
Xscale = 2
Ymin = – 4,
Ymax = 2,
Yscale = 1
Procedur
1 m GRAPH
!3(V-WIN) -iwiwcwc
-ewcwbwJ
3(TYPE)1(Y=)(v+f)(v+e)
(v+d)w
6(DRAW)
2 !2(ZOOM)1(BOX)
3 d~dw
4 d~d,f~fw
Resultat
# Du måste ange två olika punkter för
rutzoomning och de två punkterna kan inte
finnas på en rät linje, vågrätt eller lodrätt,
från varandra.
20050301
5-2-9
Kontrollera vad som visas på en grafskärm
k Factor Zoom
Beskrivning
Med faktorzoomning kan du zooma in eller ut, centrerat omkring markörens aktuella position.
Inställning
1. Rita grafen.
Exekvering
2. Tryck på !2(ZOOM)2(FACT) för att öppna ett popup-fönster där du kan ange
zoomfaktor för x-axeln och y-axeln. Ange önskade värden och tryck sedan på J.
3. Tryck på !2(ZOOM)3(IN) för att förstora grafen eller !2(ZOOM)4(OUT)
för att förminska den. Grafen förstoras eller förminskas centrerat omkring markörens
aktuella position.
4. Flytta markören med markörknapparna till den punkt som du vill centrera zoomningen
omkring och tryck sedan på J för att zooma.
20050301
5-2-10
Kontrollera vad som visas på en grafskärm
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Förstora graferna för de två uttrycken nedan fem gånger både på x och y -axeln för att se om de är tangentiella.
Y1 = (x + 4)(x + 1)(x – 3), Y2 = 3x + 22
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = –8,
Xmax = 8,
Xscale = 1
Ymin = –30,
Ymax = 30,
Yscale = 5
Procedur
1 m GRAPH
!3(V-WIN) -iwiwbwc
-dawdawfwJ
3(TYPE)1(Y=)(v+e)(v+b)
(v-d)w
dv+ccw
6(DRAW)
2 !2(ZOOM)2(FACT)fwfwJ
3 !2(ZOOM)3(IN)
4 f~f,d~dw
Resultat
# Du kan upprepa faktorzoomningen för att
ytterligare förstora eller förminska en graf.
20050301
5-3-1
Rita en graf
5-3 Rita en graf
Du kan lagra upp till 20 funktioner i minnet. Funktioner i minnet kan redigeras, återkallas och
visas med en graf.
k Ange graftyp
Innan du kan lagra en graffunktion i minnet måste du först ange dess graftyp.
1. När grafrelationslistan visas, tryck 3(TYPE) för att visa graftypmenyn, som innehåller
följande alternativ.
• {Y=}/{r=}/{Parm}/{X=c} ... {rektangulär koordinat}/{polär koordinat}/{parametrisk}/
{X=konstant}*1 graf
s} ... {Y>f( x )}/{Y<f( x )}/{Y>f( x )}/{Y<f( x )} olikhetsgraf
• {Y>}/{Y<}/{Yt
t}/{Ys
• {CONV}
t}/{'Ys
s}
• {'Y=}/{'Y>}/{'Y<}/{'Yt
... {ändrar funktionstyp för det valda uttrycket}
2. Tryck på den funktionstangent som motsvarar den graftyp som du vill ange.
k Lagra graffunktioner
u Så här lagrar du en rektangulär koordinatfunktion (Y=) *2
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här lagrar du följande uttryck i minnesområde Y1: y = 2x2 – 5
3(TYPE)1(Y=) (Anger ett rektangulärt koordinatuttryck.)
cvx-f(Inmatning av uttrycket.)
w (Lagring av uttrycket.)
*1 Om du försöker rita en graf för ett uttryck där X
är indata för uttrycket X = konstant ges ett fel.
*2 En funktion kan inte lagras i ett minnesområde
som redan innehåller en funktion av en annan typ
än den du försöker lagra. Välj ett minnesområde
som innehåller en funktion av samma typ som
den du försöker lagra eller radera funktionen i det
minnesområde som du vill använda.
20050301
20071001
5-3-2
Rita en graf
u Så här lagrar du en polär koordinatfunktion (r=) *1
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här lagrar du följande uttryck i minnesområde r2 : r = 5 sin3θ
3(TYPE)2(r=) (Anger ett polärt koordinatuttryck.)
fsdv(Inmatning av uttrycket.)
w (Lagring av uttrycket.)
u Så här lagrar du en parametrisk funktion *2
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här lagrar du följande funktioner i minnesområde Xt3 och Yt3 :
x = 3 sin T
y = 3 cos T
3(TYPE)3(Parm) (Anger ett parametriskt uttryck.)
dsvw(Inmatning och lagring av x-uttrycket.)
dcvw(Inmatning och lagring av y-uttrycket.)
*1En funktion kan inte lagras i ett minnesområde
som redan innehåller en funktion av en annan
typ än den du försöker lagra. Välj ett minnesområde som innehåller en funktion av samma
typ som den du försöker lagra eller radera
funktionen i det minnesområde som du
vill använda.
*2 Du kan inte lagra uttrycket i ett område som redan
innehåller ett rektangulärt koordinatuttryck, polärt
koordinatuttryck, X = konstant-uttryck eller en
olikhet. Lagra uttrycket i ett annat område eller
radera det befintliga uttrycket först.
20050301
5-3-3
Rita en graf
u Så här lagrar du uttrycket X = konstant *1
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här lagrar du följande uttryck i minnesområde X4:
X=3
3(TYPE)4(X=c) (Anger uttrycket X = konstant.)
d(Inmatning av uttrycket.)
w(Lagring av uttrycket.)
• Om du matar in X, Y, T, r, eller θ för konstanten i procedurerna ovan ges ett fel.
u Så här lagrar du en olikhet *1
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här lagrar du följande olikhet i minnesområde Y5:
y > x2 – 2x – 6
3(TYPE)6(g)1(Y>) (Anger en olikhet.)
vx-cv-g(Inmatning av uttrycket.)
w(Lagring av uttrycket.)
u Skapa en sammansatt funktion
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här använder du relationer i Y1 och Y2 för att skapa sammansatta
funktioner för Y3 och Y4
Y1= (X + 1), Y2 = X2 + 3
Tilldela Y1°Y2 till Y3 och Y2°Y1 till Y4.
(Y1°Y2 = ((x2 + 3) +1) = (x2 + 4)
2
Y2°Y1 = ( (X + 1)) + 3 = X + 4 (X t –1))
Mata in relationer i Y3 och Y4.
3(TYPE)1(Y=)J4(GRPH)
1(Y)b(1(Y)c)w
J4(GRPH)1(Y)c
(1(Y)b)w
• En sammansatt funktion kan bestå av upp till fem funktioner.
*1En funktion kan inte lagras i ett minnesområde
som redan innehåller en funktion av en annan
typ än den du försöker lagra. Välj ett minnesområde som innehåller en funktion av samma
typ som den du försöker lagra eller radera
funktionen i det minnesområde som du
vill använda.
20050301
20050901
5-3-4
Rita en graf
u Tilldela koefficienter och variabler i en graffunktion värden
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här tilldelar du värdena –1, 0, och 1 till variabel A i Y = AX2–1 och
ritar en graf för varje värde
3(TYPE)1(Y=)
av(A)vx-bw
J4(GRPH)1(Y)b(av(A)
!.(=)-b)w
J4(GRPH)1(Y)b(av(A)
!.(=)a)w
J4(GRPH)1(Y)b(av(A)
!.(=)b)w
ffff1(SEL)
6(DRAW)
De tre skärmarna ovan fås med spårningsfunktionen (Trace).
Se ”5-11 Funktionsanalys” för mer information.
20050301
20050901
5-3-5
Rita en graf
• Om du inte anger något variabelnamn (variabel A ovan) används automatiskt någon av
standardvariablerna nedan. Observera att den standardvariabel som används beror på
minnesområdestypen där du lagrar graffunktionen.
Minnesområdestyp
Standardvariabel
Yn
X
rn
θ
Xtn
T
Ytn
T
fn
X
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Y1 (3) och Y1 (X = 3) är identiska värden.
• Du kan också använda en dynamisk graf för att se hur förändringar av koefficienter
förändrar utseendet på en graf. Se ”5-8 Dynamiska grafer” för mer information.
20050301
5-3-6
Rita en graf
k Redigera och radera funktioner
u Redigera en funktion i minnet
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här ändrar du uttrycket i minnesområde Y1 från y = 2x2 – 5 till
y = 2x2 – 3
e (Visar markören.)
eeeeeDd(Ändrar innehållet.)
w(Lagrar ny graffunktion.)
u Ändra linjestil för en graffunktion
1. På skärmen med grafrelationslistan markerar du den relation som du vill ändra linjestil
för med f och c.
2. Tryck på 4(STYL).
3. Välj linjestilen.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här ändrar du linjestilen för y = 2x2 – 3, som är lagrat i område Y1,
till ”Streckad”.
4(STYL)3(
) (Väljer ”Streckad”.)
…→
20050301
5-3-7
Rita en graf
u Ändra en funktions typ*1
1. När grafrelationslistan visas, tryck på f eller c för att flytta markeringen till det
område som innehåller den funktion som du vill ändra typ för.
2. Tryck på 3(TYPE)5(CONV).
3. Välj den funktionstyp som du vill ändra till.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här ändrar du funktionen i minnesområde Y1 från y = 2x2 - 3 till
y < 2x2 – 3
3(TYPE)5(CONV)3('Y<) (Ändrar funktionstypen till ”Y<”.)
u Radera en lagrad funktion
1. När grafrelationslistan visas, tryck på f eller c för att flytta markeringen till det
område som innehåller den funktion som du vill ta bort.
2. Tryck på 2(DEL) eller D.
3. Tryck på 1(Yes) för att radera funktionen eller 6(No) för att avbryta utan att
radera något.
*1 Funktionstypen kan bara ändras för
rektangulära koordinatfunktioner och olikheter.
# Parametriska funktioner definieras parvis
(Xt och Yt).
20050301
5-3-8
Rita en graf
k Välja funktioner för grafer
u Så här anger du ritning/icke-ritning för en graf
1. Markera den relation som du inte vill rita en graf för med f och c.
2. Tryck på 1(SEL).
• Varje gång du trycker på 1(SEL) växlas aktivering och inaktivering av grafer.
3. Tryck på 6(DRAW).
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här väljer du följande funktioner för ritning:
Y1 = 2x2 – 5, r2 = 5 sin3θ
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = – 5,
Xmax = 5,
Xscale = 1
Ymin = – 5,
Ymax = 5,
Yscale = 1
Tθ min = 0,
Tθ max = π,
Tθ ptch = 2π / 60
cf (Välj ett minnesområde som innehåller en funktion
som du vill inaktivera ritning för.)
1(SEL) (Inaktiverarritning.)
6(DRAW) or w (Ritar graferna.)
• Med inställningarna på skärmen Inställningar kan du ändra utseendet på grafskärmen
enligt nedan.
• Grid: On (Axes: On Label: Off)
Med den här inställningen visas punkter vid
rutnätspunkterna på displayen.
• Axes: Off (Label: Off Grid: Off)
Med den här inställningen tas axellinjerna bort
från displayen.
• Label: On (Axes: On Grid: Off)
Med den här inställningen visas etiketter för
x- och y-axlarna.
20050301
20070101
20050901
5-3-9
Rita en graf
k Grafminne
I grafminnet kan du lagra upp till 20 uppsättningar graffunktionsdata och återkalla dem
senare när du behöver dem.
Om du sparar en enskild gång sparas följande data i grafminnet.
• Alla graffunktioner i den visade grafrelationslistan (upp till 20)
• Graftyper
• Linjeinformation för funktionsgraf
• Status för rita/rita inte
• V-Window-inställningar (1 uppsättning)
u Så här lagrar du graffunktioner i grafminnet
1. Tryck på 5(GMEM)1(STO) för att visa popup-fönstret.
2. Tryck på en sifferknapp för att ange det grafminne där du vill spara graffunktionen och
tryck sedan på w. När du trycker på bw lagras graffunktionen i grafminnet 1
(G-Mem1).
• Det finns 20 grafminnen numrerade G-Mem1 till G-Mem20.
u Hämta en graffunktion
1. Tryck på 5(GMEM)2(RCL) för att visa popup-fönstret.
2. Tryck på en sifferknapp för att ange från vilket grafminne du vill återkalla funktionen och
tryck sedan på w. När du trycker på bw återkallas graffunktionen i grafminnet 1
(G-Mem1).
# Om du lagrar en funktion i ett minnesområde
som redan innehåller en funktion ersätts den
befintliga funktionen med den nya.
# När du återkallar data från grafminnet raderas
data som för tillfället finns i grafrelationslistan.
# Om datamängden överstiger räknarens
återstående minneskapacitet ges ett fel.
20050301
5-4-1
Lagra en graf i bildminnet
5-4 Lagra en graf i bildminnet
Du kan spara upp till 20 grafiska bilder i bildminnet för senare återkallning. Du kan rita över
grafen på skärmen med en annan graf som lagrats i bildminnet.
u Så här lagrar du graffunktioner i grafminnet
1. När du ritat en graf i GRAPH-läge trycker du på K1(PICT)1(STO) för att visa
popup-fönstret.
2. Tryck på en sifferknapp för att ange det bildminne där du vill spara bilden och tryck
sedan på w. När du trycker på bw lagras bildfunktionen i bildminnet 1 (Pict 1).
• Det finns 20 bildminnen numrerade Pict 1 till Pict 20.
u Hämta en sparad graf
1. När du ritat en graf i GRAPH-läge trycker du på K1(PICT)2(RCL) för att visa
popup-fönstret.
2. Tryck på en sifferknapp för att ange från vilket bildminne du vill återkalla bilden och
tryck sedan på w. När du trycker på bw återkallas bildfunktionen från bildminnet 1
(Pict 1).
• När du återkallar innehåll i ett bildminne ersätts den visade grafen med bilden
från bildminnet.
• Använd funktionen sketch Cls (sid 5-10-1) för att radera en graf som återkallats
från bildminnet.
# Om du lagrar en grafisk bild i ett minnesområde som redan innehåller en bild ersätts
den befintliga bilden med den nya.
# En dubbel grafskärm eller andra typer av grafer
med delad skärm kan inte sparas i bildminnet.
20050301
5-5-1
Rita två grafer på samma skärm
5-5 Rita två grafer på samma skärm
k Kopiera grafen till underskärmen
Beskrivning
Med dubbelgraf kan du dela skärmen i två delar. Du kan sedan rita två olika funktionsgrafer
och jämföra dem, eller rita en normalstor graf på ena sidan och en förstoring av den på
andra sidan. Detta gör dubbelgraf till ett kraftfullt grafanalysverktyg.
Med dubbelgraf kallas vänstersidan av skärmen för ”huvudskärm” och högersidan
för ”underskärm.”
u Huvudskärm
Grafen på huvudskärmen ritas upp från en funktion.
u Underskärm
Grafen på underskärmen fås genom kopiering eller zoomning av grafen på huvudskärmen.
Du kan till och med ha olika V-Window-inställningar för underskärmen och huvudskärmen.
Inställning
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
2. Välj G+G för dubbelskärm på skärmen Inställning.
3. Gör V-Window-inställningar för huvudskärmen.
Tryck på 6(RIGHT) för att visa inställningsskärmen för undergrafen. Tryck på 6(LEFT)
för att återgå till huvudinställningsskärmen.
Exekvering
4. Lagra funktionen och rita grafen på huvudskärmen.
5. Utför önskad dubbelgrafoperation.
K1(COPY) ... Kopierar huvudskärmens graf till underskärmen
K2(SWAP) ... Byter innehållet på huvudskärmen och underskärmen
20050301
5-5-2
Rita två grafer på samma skärm
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Rita en graf för y = x(x + 1)(x – 1) på huvudskärmen och underskärmen.
Använd följande V-Window-inställningar
(Huvudskärm)
Xmin = –2,
Xmax = 2,
Xscale = 0,5
Ymin = –2,
Ymax = 2,
Yscale = 1
Xmin = –4,
Xmax = 4,
Xscale = 1
Ymin = –3,
Ymax = 3,
Yscale = 1
(Underskärm)
Procedur
1 m GRAPH
2 !m(SET UP)cc1(G+G)J
3 !3(V-WIN)
-cwcwa.fwc-cwcwbw
6(RIGHT) -ewewbwc
-dwdwbwJ
4 3(TYPE)1(Y=)v(v+b)(v-b)w
6(DRAW)
5 K1(COPY)
Resultat
# Om du trycker på A när en graf visas på
displayen återkommer du till skärmen i steg 4.
20050301
5-5-3
Rita två grafer på samma skärm
k Rita grafer för två olika funktioner
Beskrivning
Använd följande procedur för att rita grafer för olika funktioner på huvudskärmen och
underskärmen.
Inställning
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
2. Välj G+G för dubbelskärm på skärmen Inställning.
3. Gör V-Window-inställningar för huvudskärmen.
Tryck på 6(RIGHT) för att visa inställningsskärmen för undergrafen. Tryck på 6(LEFT)
för att återgå till huvudinställningsskärmen.
Exekvering
4. Lagra funktionerna för huvudskärmen och underskärmen.
5. Välj funktionen för den graf som du vill ha på underskärmen.
6. Rita grafen på huvudskärmen.
7. Byt innehållet på huvudskärmen och underskärmen.
8. Återgå till funktionsskärmen.
9. Välj funktionen för nästa graf som du vill ha på huvudskärmen.
10. Rita grafen på huvudskärmen.
20050301
5-5-4
Rita två grafer på samma skärm
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Rita en graf för y = x(x + 1)(x – 1) på huvudskärmen och y = 2x2 – 3
på underskärmen.
Använd följande V-Window-inställningar.
(Huvudskärm)
Xmin = – 4,
Xmax = 4,
Xscale = 1
Ymin = – 5,
Ymax = 5,
Yscale = 1
(Underskärm)
Xmin = – 2,
Xmax = 2,
Xscale = 0,5
Ymin = – 2,
Ymax = 2,
Yscale = 1
Procedur
1 m GRAPH
2 !m(SET UP)cc1(G+G)J
3 !3(V-WIN) -ewewbwc
-fwfwbw
6(RIGHT) -cwcwa.fwc
-cwcwbwJ
4 3(TYPE)1(Y=) v(v+b)(v-b)w
cvx-dw
5 ff1(SEL)
6 6(DRAW)
7 K2(SWAP)
8 A
9 1(SEL)
0 6(DRAW)
Resultat
20050301
5-5-5
Rita två grafer på samma skärm
k Använda zoom för att förstora underskärmen
Beskrivning
Använd följande procedur för att förstora grafen på huvudskärmen och sedan flytta den
till underskärmen.
Inställning
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
2. Välj G+G för dubbelskärm på skärmen Inställning.
3. Gör V-Window-inställningar för huvudskärmen.
Exekvering
4. Mata in funktionen och rita grafen på huvudskärmen.
5. Använd zoom för att förstora grafen och flytta den sedan till underskärmen.
20050301
5-5-6
Rita två grafer på samma skärm
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Rita en graf för y = x(x + 1)(x – 1) på huvudskärmen och förstora den
sedan med rutzoom.
Använd följande V-Window-inställningar
(Huvudskärm)
Xmin = – 2,
Ymin = – 2,
Xmax = 2,
Ymax = 2,
Xscale = 0,5
Yscale = 1
Procedur
1 m GRAPH
2 !m(SET UP)cc1(G+G)J
3 !3(V-WIN) -cwcwa.fwc
-cwcwbwJ
4 3(TYPE)1(Y=)v(v+b)(v-b)w
6(DRAW)
5 !2(ZOOM)1(BOX)
c~ce~ew
f~fd~dw
Resultat
20050301
5-6-1
Manuella grafer
5-6 Manuella grafer
k Rektangulär koordinatgraf
Beskrivning
Inmatning av grafkommandot i RUN • MAT-läge möjliggör ritning av rektangulära koordinatgrafer.
Inställning
1. Växla till läget RUN • MAT på huvudmenyn.
2. Gör V-Window-inställningarna.
Exekvering
3. Mata in kommandon för ritning av den rektangulära koordinatgrafen.
4. Mata in funktionen.
# Vissa funktioner är enkla att rita med hjälp av inbyggda funktionsgrafer.
# Du kan rita grafer för följande inbyggda vetenskapliga funktioner.
• Rektangulär koordinatgraf
• sin x
• tan–1 x
• cosh–1 x
• lnx
• cos x
• sinh x
• tanh–1 x
• 10x
• tan x
• cosh x
•
• ex
• sin–1 x
• tanh x
• x2
• x–1
• cos–1 x
• sinh–1 x
• log x
•3
• sin θ
• tan–1 θ
• cosh–1 θ
• cos θ
• sinh θ
• tanh–1 θ
• tan θ
• cosh θ
• θ
• sin–1 θ
• tanh θ
• θ2
• cos–1 θ
• sinh–1 θ
• log θ
• lnθ
• 10θ
• eθ
• θ –1
•3 θ
• Polär koordinatgraf
• Inmatning av variablerna för x och θ krävs inte för en inbyggd funktion.
• Vid inmatning av en inbyggd funktion går det inte att mata in övriga operatörer eller värden.
• Graftsatser för inbyggda funktioner kan inte användas som en del av en multisats eller i ett program.
# V-Window-inställningar görs automatiskt för inbyggda grafer.
20050301
20070101
5-6-2
Manuella grafer
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Rita en graf för y = 2 x 2 + 3 x – 4
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = –5,
Xmax = 5,
Xscale = 2
Ymin = –10,
Ymax = 10,
Yscale = 5
Procedur
1 m RUN • MAT
2 !3(V-WIN) -fwfwcwc
-bawbawfwJ
3 !4(SKTCH)1(Cls)w
5(GRPH)1(Y=)
4 cvx+dv-ew
Resultat
20050301
5-6-3
Manuella grafer
k Integralgraf
Beskrivning
Inmatning av grafkommandot i RUN • MAT-läge möjliggör grafritning för funktioner från
en integralkalkyl.
Beräkningsresultatet visas längst ned till vänster på displayen och beräkningsvärdemängden
är Cross Plot Type.
Inställning
1. Växla till läget RUN • MAT på huvudmenyn.
2. Gör V-Window-inställningarna.
Exekvering
3. Mata in grafkommandon för integralgrafen.
4. Mata in funktionen.
20050301
5-6-4
Manuella grafer
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Rita en graf för integralen
∫
1
(x + 2)(x – 1)(x – 3) dx.
–2
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = – 4,
Xmax = 4,
Xscale = 1
Ymin = – 8,
Ymax = 12,
Yscale = 5
Procedur
1 m RUN • MAT
2 !3(V-WIN) -ewewbwc
-iwbcwfwJ
3 !4(SKTCH)1(Cls)w
5(GRPH)5(G • ∫ dx)
4 (v+c)(v-b)(v-d),
-c,bw
Resultat
20050301
5-6-5
Manuella grafer
k Rita flera grafer på samma skärm
Beskrivning
Använd följande procedur för att tilldela olika värden till en variabel i ett uttryck och skriva
över de resulterande graferna på skärmen.
Inställning
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
2. Ändra inställningen ”Dual Screen” till ”Off” på inställningsskärmen.
3. Gör V-Window-inställningarna.
Exekvering
4. Ange funktionstyp och mata in funktionen. Syntaxen för funktionsinmatning är som följer:
Uttryck med en variabel ,!+( [ ) variabel !.(=)
värde , värde , ... , värde !-( ] )
5. Rita grafen.
20050301
5-6-6
Manuella grafer
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här ritar du en graf för y = A x 2 – 3 när värdet för A ändras i
sekvensen 3, 1, –1.
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = –5,
Xmax = 5,
Xscale = 1
Ymin = –10,
Ymax = 10,
Yscale = 2
Procedur
1 m GRAPH
2 !m(SET UP)cc3(Off)J
3 !3(V-WIN) -fwfwbwc
-bawbawcwJ
4 3(TYPE)1(Y=)av(A)vx-d,
!+( [ )av(A)!.(=)d,b,-b!-( ] )w
5 6(DRAW)
Resultat
# Värdet för bara en av variablerna i uttrycket
kan ändras.
# När Simul Graph är aktiverat ritas alla grafer för
de angivna variabelvärdena upp samtidigt.
# Följande kan användas som variabelnamn:
X, Y, r, θ, T.
# Överskrivning kan användas när du ritar grafer
för rektangulära uttryck, polära uttryck,
parametriska funktioner, X = konstant-funktioner
och olikheter.
# Du kan inte tilldela en variabel till variabeln
i funktionen.
20050301
20071001
5-6-7
Manuella grafer
k Rita en graf för en funktion med kopiera och klistra in
Beskrivning
Du kan rita en graf för en funktion genom att kopiera den till urklipp och sedan klistra in den
på grafskärmen.
Det finns två typer av funktioner som du kan klistra in på grafskärmen.
Typ 1 (Y = uttryck)
En graf ritas för en funktion med variabeln Y till vänster om likhetstecknet som
Y= uttryck.
Exempel: Så här klistrar du in Y=X och ritar en graf för den
• Alla blanksteg till vänster om Y ignoreras.
Typ 2 (uttryck)
När ett uttryck av den här typen klistras in ritas en graf för Y= uttryck.
Exempel: Så här klistrar du in X och ritar en graf för Y=X
• Alla blanksteg till vänster om uttrycket ignoreras.
Inställning
1. Kopiera den funktion som du vill rita en graf för till Urklipp.
2. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
3. Ändra inställningen ”Dual Screen” till ”Off” på inställningsskärmen.
4. Gör V-Window-inställningarna.
5. Rita grafen.
Exekvering
6. Klistra in uttrycket.
# Klistra in stöds endast när du angett
inställningen ”Off” för ”Dual Screen” på
inställningsskärmen.
# Trots att det inte finns någon direkt gräns för
antalet grafer som du kan rita genom att klistra
in en funktion stöds totalt 30 grafer av spårning
och andra funktioner (antalet ritade grafer med
uttryck 1 till 20, plus grafer som ritats med
inklistrade funktioner).
# För grafen för en inklistrad funktion visas
grafuttrycket som visas när du använder
spårning eller andra funktioner på följande
format: Y = uttryck.
# Om du ritar om en graf utan att tömma
grafskärmens minne ritas alla grafer om,
inklusive de som härrör från inklistring.
20050301
5-6-8
Manuella grafer
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här klistrar du in den tidigare kopierade funktionen Y=X från Urklipp
medan grafen för y = 2x 2 + 3x – 4 visas
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = –5,
Xmax = 5,
Xscale = 2
Ymin = –10,
Ymax = 10,
Yscale = 5
Procedur
1 m RUN • MAT
a-(Y)!.(=)v
!i(CLIP)ddd1(COPY)
2 mGRAPH
3 !m(SET UP)cc3(Off)J
4 !3(V-WIN) -fwfwcwc
-bawbawfwJ
5 3(TYPE)1(Y=)cvx+dv-ew
6(DRAW)
6 !j(PASTE)
Resultat
20050301
20071001
5-7-1
Använda tabeller
5-7 Använda tabeller
Växla till TABLE-läge genom att välja TABLE-ikonen på huvudmenyn.
k Lagra en funktion och generera en taltabell
u Lagra en funktion
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här lagrar du funktionen y = 3x2 – 2 i minnesområde Y1
Flytta markeringen i tabellrelationslistan med f och c till det minnesområde där du vill
lagra funktionen. Mata sedan in funktionen och tryck på w för att lagra den.
u Ange variabler
Det finns två sätt att ange värden för variabel x när du genererar en numerisk tabell.
• Tabellvärdemängdsmetoden
Med den här metoden kan du ange villkoren för variabelns värdeförändring.
• Lista
Med den här metoden ersätter data i den lista du anger variabeln x för generering av
en taltabell.
u Så här genererar du en tabell med en tabellvärdemängd
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här genererar du en tabell när värdet för variabel x förändras från
–3 till 3 i steg om 1
m TABLE
5(SET)
-dwdwbw
Den numeriska tabellvärdemängden definierar villkoren för ändring av värdet på variabel x
under funktionsberäkning.
Start ........... Startvärde för variabel x
Slut ............. Slutvärde för variabel x
Steg ............ Förändring (värdemängd) av värdet för variabel x
När du angivit tabellvärdemängden kan du återgå till tabellrelationslistan genom att trycka på J.
20050301
5-7-2
Använda tabeller
u Generera en tabell med en lista
1. Visa inställningsskärmen när tabellrelationslistan visas på skärmen.
2. Markera Variabel och tryck sedan på 2(LIST) för att visa popup-fönstret.
3. Välj den lista som innehåller de värden som du vill tilldela till variabel x.
• Om du t.ex. vill välja Lista 6 trycker du på gw. Detta ändrar inställningen för Variabel
på inställningsskärmen till Lista 6.
4. När du angivit önskad lista kan du återgå till föregående skärm genom att trycka på J.
u Generera en tabell
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här genererar du en värdetabell för de funktioner som finns i
minnesområde Y1 och Y3 i tabellrelationslistan
Flytta markeringen till den funktion som du vill välja för tabellgenerering med f och c och
välj den med 1(SEL).
Tecknet ”=” för valda funktioner visas markerat på skärmen. Om du vill avmarkera en funktion
flyttar du markören till den och trycker på 1(SEL) igen.
Tryck på 6(TABL) för att generera en taltabell med de valda funktionerna. Värdet för
variabel x ändras efter värdemängden eller innehållet i den lista du angivit.
På exempelskärmen som visas här visas resultatet
baserat på innehållet i Lista 6 (– 3, –2, –1, 0, 1, 2, 3).
Varje cell kan innehålla upp till sex siffror, inklusive minustecknet.
20050301
5-7-3
Använda tabeller
Du kan flytta runt markeringen i tabellen med markörknapparna för följande syften.
• För att visa den markerade cellens värde längst ned på skärmen med räknarens aktuella
inställningar för antal decimaler, antal signifikanta siffror och intervall för exponentvisning
• För att rulla displayen och visa delar av tabellen som inte får plats på displayen
• För att längst upp på skärmen visa den vetenskapliga funktion som gav värdet i den
valda cellen (i kolumnerna Y1, Y2, o.s.v.)
• För att ändra x-variabelvärden genom att byta värden i kolumn X
Tryck på 1(FORM) eller J för att återgå till tabellrelationslistan.
u Så här genererar du en differential number-tabell *1
Om du ändrar inställningen för Derivata på inställningsskärmen till På visas en taltabell där
derivatan visas när du genererar en taltabell.
Placering av markören vid en annan
koefficient visar ”dy/dx” på den översta
raden, vilket indikerar en differential.
u Ange funktionstypen
En funktion kan ha någon av följande tre typer.*2
• Rektangulär koordinat (Y=)
• Polär koordinat (r=)
• Parametrisk (Parm)
1. Tryck på 3(TYPE) när relationslistan visas på skärmen.
2. Tryck på den sifferknapp som motsvarar den funktionstyp som du vill ange.
*1 Ett fel ges om en graf för vilken en värdemängd
anges eller en överskrivningsgraf inkluderas
i grafuttrycken.
*2 Taltabellen genereras bara för den funktionstyp
som angivits i relationslistan (tabell funktion).
Du kan inte generera en taltabell för en blandning
av olika funktionstyper.
Den funktionstyp som anges i GRAPH-läge är
inte någon av dessa tre, när du växlar till TABLEläge ändras funktionstypen till rektangulär
koordinat (Y=).
20050301
5-7-4
Använda tabeller
k Redigera och radera funktioner
u Så här redigerar du en funktion
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här ändrar du funktionen i minnesområde Y1 från y = 3x2 – 2 till
y = 3x 2 – 5
Flytta markeringen till den funktion som du vill redigera med f och c.
Flytta markören till början av uttrycket med e.
Flytta markören till ändringspositionen med d och e.
eeeeeeDf
w
6(TABL)
• Du kan ange graflinjestilen vid grafritning av en sammanbunden graf (G • CON).
Linjestilspecifikationen gäller även GRAPH-läget.
• Funktionslänkfunktionen visar automatiskt alla ändringar du gör av funktioner i
GRAPH-lägeslistan och DYNA-lägeslistan.
u Så här tar du bort en funktion
1. Flytta markeringen till den funktion som du vill ta bort med f och c och tryck sedan
på 2(DEL) eller D.
2. Tryck på 1(Yes) för att radera funktionen eller 6(No) för att avbryta utan att
radera något.
20050301
5-7-5
Använda tabeller
k Redigera tabeller
Du kan använda tabellmenyn för att utföra följande operationer när du genererat en tabell.
• Ändra värden för variabel x
• Redigera (ta bort, infoga och lägg till) rader
• Ta bort en tabell
• Rita en sammanbunden graf
• Rita en punkttyp graf
• {FORM} ... {återgå till tabellrelationslistan}
• {DEL} ... {ta bort tabell}
• {ROW}
• {DEL}/{INS} /{ADD} ... {ta bort}/{infoga}/{lägg till} rad
• {EDIT } ... {redigera värdet för variabel x}
• {G·CON}/{G·PLT } ... {sammanbunden}/{punkttyp} grafritning
u Så här ändrar du variabelvärden i en tabell
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här ändrar du värdet i kolumn x, rad 3 för den tabell som genererats
på sida 5-7-2 från – 1 till – 2,5
-c.fw
cc
• När du ändrar ett variabelvärde i kolumn x räknas alla värden i kolumnerna till höger om
och visas.
# Om du försöker ersätta ett värde med en
ogiltig operation (till exempel division med
noll) ges ett fel och det ursprungliga värdet
förblir oförändrat.
# Du kan inte direkt ändra värden i de andra (ej x)
kolumnerna i tabellen.
20050301
20080201
5-7-6
Använda tabeller
u Radoperationer
u Så här tar du bort en rad
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här tar du bort rad 2 i tabellen som genererades på sida 5-7-2
3(ROW)1(DEL)
c
u Så här infogar du en rad
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här infogar du en ny rad mellan rad 1 och rad 2 i tabellen som
genererades på sida 5-7-2
3(ROW)2(INS)
c
20050301
5-7-7
Använda tabeller
u Så här lägger du till en rad
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här lägger du till en ny rad under rad 7 i tabellen som genererades
på sida 5-7-2
3(ROW)3(ADD)
cccccc
u Ta bort en tabell
1. Visa tabellen och tryck sedan på 2(DEL).
2. Tryck på 1(Yes) för att ta bort tabellen eller 6(No) för att avbryta utan att ta bort
något.
20050301
5-7-8
Använda tabeller
k Kopiera en tabellkolumn till en lista
Med en enkel operation kan du kopiera innehållet i en numerisk tabellkolumn till en lista.
Flytta markören till den kolumn som du vill kopiera med d och e. Markören kan finnas i
valfri rad.
u Så här kopierar du en tabell till en lista
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här kopierar du innehållet i kolumn x till lista 1
K1(LMEM)
Ange numret på den lista som du vill kopiera och tryck sedan på w.
bw
20050301
5-7-9
Använda tabeller
k Rita en graf för en taltabell
Beskrivning
Använd följande procedur för att generera en taltabell och sedan rita en graf baserat på
värden i tabellen.
Inställning
1. Växla till läget TABLE på huvudmenyn.
2. Gör V-Window-inställningarna.
Exekvering
3. Lagra funktionerna.
4. Ange tabellintervallet.
5. Generera tabellen.
6. Välj graftyp och rita upp den.
5(G • CON) ... sammanbunden graf*1
6(G • PLT) ... punktgraf*1
• Om du väljer 6(G • PLT) ritas en diskontinuerlig punktgraf, oavsett vilken linjetyp
som har valts (sidan 5-3-6).
*1 Om du efter uppritningen av grafen trycker på
!6(G ↔ T) eller A återkommer du till
taltabellskärmen.
20050301
5-7-10
Använda tabeller
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Lagra de två funktionerna nedan, generera en taltabell och rita sedan
upp en linjegraf. Ange värdemängden –3 till 3 med ökningssteg 1.
Y1 = 3 x 2 – 2, Y2 = x 2
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = 0,
Xmax = 6,
Xscale = 1
Ymin = –2,
Ymax = 10,
Yscale = 2
Procedur
1 m TABLE
2 !3(V-WIN) awgwbwc
-cwbawcwJ
3 3(TYPE)1(Y=) dvx-cw
vxw
4 5(SET)-dwdwbwJ
5 6(TABL)
6 5(G • CON)
Resultat
# Du kan använda Trace, Zoom eller Sketch när
du ritat upp en graf.
20050301
5-7-11
Använda tabeller
k Ange en värdemängd för taltabellgenerering
Beskrivning
Använd följande procedur för att ange en taltabellvärdemängd när du beräknar
spridningsdata från en funktion.
Inställning
1. Växla till läget TABLE på huvudmenyn.
Exekvering
2. Lagra funktionerna.
3. Ange tabellintervallet.
4. Välj de funktioner som du vill generera en tabell för.
Tecknet ”=” för valda funktioner visas markerat på skärmen.
5. Generera tabellen.
20050301
5-7-12
Använda tabeller
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Lagra de tre funktionerna nedan och generera sedan en tabell för
funktionerna Y1 och Y3. Ange värdemängden –3 till 3 med ökningssteg 1.
Y1 = 3x 2 – 2, Y2 = x + 4, Y3 = x 2
Procedur
1 m TABLE
2 3(TYPE)1(Y=) dvx-cw
v+ew
vxw
3 5(SET)-dwdwbwJ
4 ff1(SEL)
5 6(TABL)
Resultat
# Du kan generera taltabeller från följande
funktioner: rektangulär koordinat, polär
koordinat och parametrisk koordinat.
# Du kan inkludera derivata i genererade
taltabeller genom att ange off för derivata
på inställningsskärmen.
20050301
5-7-13
Använda tabeller
k Visa en taltabell och en graf samtidigt
Beskrivning
Om du anger T+G för Delad skärm på inställningsskärmen kan du visa en taltabell och en
graf samtidigt.
Inställning
1. Växla till läget TABLE på huvudmenyn.
2. Gör V-Window-inställningarna.
3. Välj T+G för Dubbel skärm på inställningsskärmen.
Exekvering
4. Mata in funktionen.
5. Ange tabellintervallet.
6. Taltabellen visas på underskärmen till höger.
7. Ange graftyp och rita grafen.
5(G • CON) ... linjegraf
6(G • PLT) ... punkttypsgraf*
*1 Inställningen ”Dual Screen” på inställningsskärmen gäller i TABLE-läge och RECUR-läge.
20050301
5-7-14
Använda tabeller
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Lagra funktionen Y1 = 3x2 – 2 och visa dess taltabell och linjegraf
samtidigt. Använd värdemängden –3 till 3 med ökningssteg 1.
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = 0,
Xmax = 6,
Xscale = 1
Ymin = –2,
Ymax = 10,
Yscale = 2
Procedur
1 m TABLE
2 !3(V-WIN) awgwbwc
-cwbawcwJ
3 !m(SET UP)cc1(T+G)J
4 3(TYPE)1(Y=)dvx-cw
5 5(SET)
-dwdwbwJ
6 6(TABL)
7 5(G • CON)
Resultat
# Du kan göra taltabellen aktiv genom att trycka
på K1(CHNG) eller A.
# När du har ritat en graf kan du återgå till
skärmen med taltabellen genom att trycka
på !6(G↔T) eller A.
20050301
5-7-15
Använda tabeller
k Länka ihop graf och tabell
Beskrivning
Med Dual Graph kan du använda följande procedur för att länka grafen och tabellens
skärmar så att markören på grafskärmen hoppar till positionen för det tabellvärde som valts.
Inställning
1. Växla till läget TABLE på huvudmenyn.
2. Gör nödvändiga V-Window-inställningar.
Visa inställningsskärmen, välj Delad skärm och ändra dess inställning till ”T+G”.
Exekvering
3. Mata in funktionen för grafen och gör nödvändiga tabellvärdemängdsinställningar.
4. Med taltabellen på displayens högersida, rita upp grafen på vänstersidan.
5(G • CON) ... sammanbunden graf
6(G • PLT) ... punktgraf
5. Tryck på K2(GLINK) för att växla till graf/tabell-länkningsläge.
6. När du nu använder c och f för att flytta markeringen mellan celler i tabellen
hoppar markören till motsvarande punkt på grafskärmen.
Om det finns flera grafer hoppar markören mellan dem när du trycker på d och e.
Du kan avsluta länkningsläget graf/tabell genom att trycka på J eller !J(QUIT).
20050301
5-7-16
Använda tabeller
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Lagra funktionen Y1 = 3logx och visa dess taltabell och punkttypsgraf
samtidigt. Använd tabellvärdemängden 2 till 9 med ökningssteg 1.
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = – 1,
Xmax = 10,
Xscale = 1
Ymin = – 1,
Ymax = 4,
Yscale = 1
Procedur
1 m TABLE
2 !3(V-WIN) -bwbawbwc
-bwewbwJ
!m(SET UP)cc1(T+G)J
3 3(TYPE)1(Y=)dlvw
5(SET)
cwjwbwJ
4 6(TABL)
6(G • PLT)
5 K2(GLINK)
6 c ~ c, f ~ f
Resultat
…→
←…
20050301
5-8-1
Dynamiska grafer
5-8 Dynamiska grafer
k Använda dynamiska grafer
Beskrivning
Med dynamiska grafer kan du ange ett intervall med värden för koefficienterna i en funktion,
och sedan observera hur en graf påverkas av ändringar i värdet för en koefficient. Detta gör
att du kan se hur de koefficienter och termer en funktion består av påverkar formen och
placeringen för en graf.
Inställning
1. Växla till läget DYNA från huvudmenyn.
2. Gör V-Window-inställningarna.
Exekvering
3. Ange den dynamiska typen på inställningsskärmen.
1(Cnt) ... Kontinuerlig
2(Stop) ... Automatiskt stopp när grafen har ritats 10 gånger
4. Använd markörtangenterna för att välja funktionstyp i den inbyggda listan
med funktionstyper.*1
5. Mata in värden för koefficienterna och ange vilken koefficient som ska vara den
dynamiska variabeln.*2
6. Ange startvärdet, slutvärdet och ökningen.
7. Ange rithastigheten.
3(SPEED)1(
) ..... Paus efter varje gång grafen har ritats (Stopp och kör)
2( ) ....... Halva normala hastigheten (Långsam)
3( ) ....... Normal hastighet (Normal)
4(
) ...... Dubbla normala hastigheten (Snabb)
8. Rita den dynamiska grafen
*1 Nedan följer de sju inbyggda funktionstyperna.
•Y=AX+B
•Y=A(X–B)2+C
•Y=AX2+BX+C
•Y=AX^3+BX2+CX+D
•Y=Asin(BX+C)
•Y=Acos(BX+C)
•Y=Atan(BX+C)
Efter att du har tryckt på 3(TYPE) och valt
den funktionstyp du vill ha, kan du mata in
själva funktionen.
1(Y=) ... rektangulärt koordinatuttryck
2(r=) ... polärt koordinatuttryck
3(Parm) ... parametrisk funktion
Om du väljer DYNA-läge när en annan
funktionstyp än någon av de tre typerna i
listan ovan har valts i GRAPH-läge, ändras
funktionstypen automatiskt till ”rektangulärt
koordinatuttryck (Y=)”.
*2 Du kan också trycka på w här och visa menyn
för parameterinställning.
# Meddelandet ”För många funktioner” visas när
mer än en funktion väljs för dynamiska grafer.
20050301
5-8-2
Dynamiska grafer
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Använd dynamiska grafer för att rita en graf för y = A (x – 1)2 – 1, där
värdet för koefficient A ändras från 2 till 5 i ökningar om 1. Grafen ritas
10 gånger.
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = – 6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1
Ymin = – 3,1, Ymax = 3,1, Yscale = 1 (standardinställningar)
Procedur
1 m DYNA
2 !3(V-WIN)1(INIT)J
3 !m(SET UP)2(Stop)J
4 5(B-IN)c1(SEL)
5 4(VAR)cwbw-bw
6 2(SET)cwfwbwJ
7 3(SPEED)3( )J
8 6(DYNA)
Resultat
Upprepas från 1 till 4.
↓
1
2
→
←
↓↑
4
3
→
←
20050301
5-8-3
Dynamiska grafer
k Rita en ort (locus) för en dynamisk graf
Beskrivning
Om du aktiverar inställningen Ort för dynamisk graf på inställningsskärmen, kan du överlagra
en ritad graf genom att ändra koefficientvärdena.
Inställning
1. Växla till läget DYNA från huvudmenyn.
2. Gör V-Window-inställningarna.
Exekvering
3. Välj ”On” för ”Locus” på inställningsskärmen.
4. Använd markörtangenterna för att välja funktionstyp i den inbyggda listan med
funktionstyper.
5. Mata in värden för koefficienterna och ange vilken koefficient som ska vara den
dynamiska variabeln.
6. Ange startvärdet, slutvärdet och ökningen.
7. Ange rithastigheten till Normal.
8. Rita den dynamiska grafen
20050301
5-8-4
Dynamiska grafer
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Använd dynamiska grafer för att rita en graf för y = A x , där värdet för
koefficient A ändras från 1 till 4 i ökningar om 1. Grafen ritas 10 gånger.
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = –6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1
Ymin = –3,1, Ymax = 3,1, Yscale = 1 (standardinställningar)
Procedur
1 m DYNA
2 !3(V-WIN)1(INIT)J
3 !m(SET UP)c1(On)J
4 5(B-IN)1(SEL)
5 4(VAR)bwaw
6 2(SET)bwewbwJ
7 3(SPEED)3( )J
8 6(DYNA)
Resultat
Upprepas från 1 till 4.
↓
1
2
→
←
↓↑
4
3
→
←
20050301
20071001
5-8-5
Dynamiska grafer
k Exempel på tillämpning av dynamiska grafer
Beskrivning
Du kan också använda dynamiska grafer för att simulera enkla, fysiska fenomen.
Inställning
1. Växla till läget DYNA från huvudmenyn.
2. Gör V-Window-inställningarna.
Exekvering
3. Ange Stop för och Deg för Angle på inställningsskärmen.
4. Ange Parm (parametrisk funktion) som funktionstyp och mata in en funktion som
innehåller en dynamisk variabel.
5. Ange den dynamiska koefficienten.
6. Ange startvärdet, slutvärdet och ökningen.
7. Ange rithastigheten till Normal.
8. Starta den dynamiska grafen.
20050301
5-8-6
Dynamiska grafer
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Banan över tiden T för en boll som kastas i luften med den initiala
hastigheten V och en vinkel på . grader från horisontalläge, kan
beräknas enligt följande.
X = (Vcos . ) T, Y = (Vsin . )T – (1/2)gT2 (g = 9,8m/s2)
Använd Dynamic graf för att rita en graf över banan för en boll som
kastas med en initial hastighet på 20 meter per sekund, i horisontella
vinklar på 30, 45 och 60 grader (Vinkel: Deg).
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = –1,
Xmax = 42,
Xscale = 5
Ymin = –1,
Ymax = 16,
Yscale = 2
T. min = 0,
T. max = 6,
T. ptch = 0,1
Procedur
1 m DYNA
2 !3(V-WIN) -bwecwfwc
-bwbgwcw
awgwa.bwJ
3 !m(SET UP)2(Stop)
cccccc1(Deg)J
4 3(TYPE)3(Parm)
(cacav(A))vw
(casav(A))v-e.jvxw
5 4(VAR)
6 2(SET)dawgawbfwJ
7 3(SPEED)3( )J
8 6(DYNA)
Resultat
···.
. ···
20050301
5-8-7
Dynamiska grafer
k Justera hastigheten för dynamiska grafer
Du kan använda följande procedur för att justera hastigheten för dynamiska grafer samtidigt
som ritåtgärden utförs.
1. Tryck på A samtidigt som en ritåtgärd för en dynamisk graf utförs om du vill växla till
menyn för hastighetsjustering.
•{
} ... {Varje steg i ritåtgärden för dynamiska grafer utförs varje gång du
trycker på w.}
• { }/{ }/{ } ... {långsam (1/2 hastighet)}/{normal (standardhastighet)}/
{snabb (dubbel hastighet)}
• {STO} ... {lagrar grafvillkor och skärmdata i minnet för dynamiska grafer}
2. Tryck på den funktionstangent (1 till 4) som motsvarar den hastighet du vill
ändra till.
k Funktion för antalet punkter vid grafberäkning
Använd den här funktionen för att ange att alla punkter på den dynamiska grafens X-axel ska
ritas, eller varannan punkt. Den här inställningen innebär att värdet för Dynamisk funk Y= är
endast grafik.
1. Tryck på !m(SET UP) för att visa inställningsskärmen.
2. Tryck på cc för att välja Y=Rithastighet.
3. Välj grafritningsmetod.
1(Norm) … Ritar alla punkter på X-axeln (standardinställning)
2(High) … Ritar varannan punkt på X-axeln (ritar snabbare än Normal)
4. Tryck på J.
# Om du vill gå ur menyn för hastighetsjustering
utan att ändra någonting trycker du på w.
# Tryck på !6(G. T) om du vill återgå
till grafskärmen.
20050301
5-8-8
Dynamiska grafer
k Använda minnet för dynamiska grafer
Du kan lagra villkor och skärmdata för dynamiska grafer i minnet för dynamiska grafer, så att
du kan använda detta senare när du behöver det. På det här sättet kan du spara tid, eftersom
du kan hämta data och omedelbart påbörja en ritåtgärd för en dynamisk graf. Observera att
du kan lagra en datauppsättning i minnet vid varje givet tillfälle.
Nedan följer alla data som utgör en uppsättning.
• Graffunktioner (upp till 20)
• Villkor för dynamiska grafer
• Inställningar för inställningsskärmen
• V-Window-innehåll
• Skärmen Dynamic Graph
u Så här sparar du data i minnet för dynamiska grafer
1. Tryck på A samtidigt som en ritåtgärd för en dynamisk graf utförs om du vill växla till
menyn för hastighetsjustering.
2. Tryck på 5(STO). Tryck på 1(Yes) i den bekräftelsedialogruta som visas om du vill
spara data.
u Så här hämtar du data från minnet för dynamiska grafer
1. Visa listan över relationer för en dynamisk graf.
2. Om du trycker på 6(RCL) hämtas innehållet i minnet för dynamiska grafer och
grafen ritas.
# Om data redan har lagrats i minnet för
dynamiska grafer, ersätts dessa med de
nya data som sparas.
# Data som hämtas från minnet för dynamiska
grafer ersätter kalkylatorns aktuella graffunktioner,
ritvillkor och skärmdata. Tidigare data går förlorade
när de ersätts.
20050301
5-9-1
Grafer och rekursionsformler
5-9 Grafer och rekursionsformler
k Generera en taltabell från en rekursionsformel
Beskrivning
Du kan mata in upp till tre av följande typer av rekursionsformler och generera en taltabell.
• Allmän term för följd {a n }, bestående av a n , n
• Linjär rekursion med två termer bestående av a n+1, a n , n
• Linjär rekursion med tre termer bestående av a n+2, a n+1, a n , n
Inställning
1. Växla till läget RECUR på huvudmenyn.
Exekvering
2. Ange rekursionstypen.
3(TYPE)1(a n ) ... {allmän term för följd a n }
2(a n+1) ... {linjär rekursion med två termer}
3(a n+2) ... {linjär rekursion med tre termer}
3. Mata in rekursionsformeln.
4. Ange tabellintervallet. Ange en startpunkt och en slutpunkt för n. Om det behövs anger
du ett värde för den inledande termen, och ett startpunktsvärde för pekaren om du
planerar att rita formeln som en graf.
5. Visa rekursionstaltabellen.
20050301
5-9-2
Grafer och rekursionsformler
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Generera en taltabell från rekursion mellan tre termer enligt uttrycket
a n+2 = a n+1 + a n , med de initiala termerna a 1 = 1, a 2 = 1 (Fibonacci-följd),
där n ändras i värde från 1 till 6.
Procedur
1 m RECUR
2 3(TYPE)3(a n+2)
3 4(n. a n ·· )3(a n+1)+2(a n )w
4 5(SET)2(a 1)bwgwbwbwJ
5 6(TABL)
Resultat
* De första två värdena motsvarar
a 1 = 1 och a 2 = 1.
# Om du trycker på 1(FORM) återgår du till
skärmen för att lagra rekursionsformler.
# Om du anger On för Σ-visningen på inställningsskärmen, inkluderas summan för varje term
i tabellen.
20050301
5-9-3
Grafer och rekursionsformler
k Rita en rekursionsformel som en graf (1)
Beskrivning
När du har genererat en taltabell från en rekursionsformel, kan du rita in värdena i en
linjegraf eller punktgraf.
Inställning
1. Växla till läget RECUR på huvudmenyn.
2. Gör V-Window-inställningarna.
Exekvering
3. Ange typ av rekursionsformel och mata in formeln.
4. Ange tabellintervallet samt start- och slutvärden för n. Om det behövs anger du det
initiala termvärdet och pekarens startpunkt.
5. Välj linjetyp för grafen.
6. Visa rekursionstaltabellen.
7. Ange graftyp och rita grafen.
5(G • CON) ... linjegraf
6(G • PLT) ... punktgraf
• Om du väljer 6(G • PLT) ritas en diskontinuerlig punktgraf, oavsett vilken linjetyp
som har valts (sidan 5-3-6).
20050301
5-9-4
Grafer och rekursionsformler
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Generera en taltabell från rekursion mellan två termer enligt uttrycket
a n+1 = 2a n +1, med den initiala termen a 1 = 1, där n ändras i värde från 1
till 6. Använd tabellvärdena för att rita en linjegraf.
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = 0,
Ymin = –15,
Xmax = 6,
Ymax = 65,
Xscale = 1
Yscale = 5
Procedur
1 m RECUR
2 !3(V-WIN) awgwbwc
-bfwgfwfwJ
3 3(TYPE)2(a n+1)c2(a n )+bw
4 5(SET)2(a 1)bwgwbwJ
5 1(SEL+S)f2(
)J
6 6(TABL)
7 5(G • CON)
Resultat
# När du har ritat en graf kan du användä Trace,
Zoom and Sketch.
# När du har ritat en graf kan du återgå till
skärmen med taltabellen genom att trycka
på !6(G↔T) eller A.
20050301
5-9-5
Grafer och rekursionsformler
k Rita en rekursionsformel som en graf (2)
Beskrivning
Nedan beskrivs hur du genererar en taltabell från en rekursionsformel och ritar ut värdena i
en graf medan Σ-visning är På.
Inställning
1. Växla till läget RECUR på huvudmenyn.
2. Ange On för Σ-visning på inställningsskärmen.
3. Gör V-Window-inställningarna.
Exekvering
4. Ange typ av rekursionsformel och mata in rekursionsformeln.
5. Ange tabellintervallet samt start- och slutvärden för n. Om det behövs anger du det
initiala termvärdet och pekarens startpunkt.
6. Välj linjetyp för grafen.
7. Visa rekursionstaltabellen.
8. Ange graftyp och rita grafen.
5(G • CON)1(a n ) ... Linjegraf med ordinata a n , abskissa n
6(Σa n ) ... Linjegraf med ordinata Σa n , abskissa n
6(G • PLT) 1(a n ) ... Punktgraf med ordinata a n , abskissa n
6(Σa n ) ... Punktgraf med ordinata Σa n , abskissa n
• Om du väljer 6(G • PLT) ritas en diskontinuerlig punktgraf, oavsett vilken linjetyp
som har valts (sidan 5-3-6).
20050301
5-9-6
Grafer och rekursionsformler
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Generera en taltabell från rekursion mellan två termer enligt uttrycket
a n+1 = 2a n +1, med den initiala termen a 1 = 1, där n ändras i värde från 1
till 6. Använd tabellvärdena för att rita en punktgraf med ordinata Σa n ,
abskissa n.
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = 0,
Xmax = 6,
Xscale = 1
Ymin = – 15,
Ymax = 65,
Yscale = 5
Procedur
1 m RECUR
2 !m(SET UP)1(On)J
3 !3(V-WIN) awgwbwc
-bfwgfwfwJ
4 3(TYPE)2(a n+1)c2(a n )+bw
5 5(SET)2(a 1)bwgwbwJ
6 1(SEL+S)f2(
)J
7 6(TABL)
8 6(G • PLT)6(Σa n )
Resultat
20050301
5-9-7
Grafer och rekursionsformler
k WEB-graf (konvergens, divergens)
Beskrivning
y = f(x) ritas som en graf genom att anta att a n+1 = y, a n = x för linjär regression med två
termer a n+1 = f(a n ) bestående av a n+1, a n . Därefter går det att avgöra om funktionen är
konvergent eller divergent.
Inställning
1. Växla till läget RECUR på huvudmenyn.
2. Gör V-Window-inställningarna.
Exekvering
3. Välj rekursion med två termer som rekursionsformeltyp och mata sedan in formeln.
4. Ange tabellintervallet, n start- och slutpunkter, initialt termvärde och pekarstartpunkt.
5. Visa rekursionstaltabellen.
6. Rita grafen.
7. Tryck på w, så visas pekaren vid den startpunkt som du har angett.
Tryck på w flera gånger.
Om konvergens föreligger ritas linjer som liknar ett spindelnät på displayen. Om
nätlinjerna inte visas tyder det antingen på att divergens föreligger eller att grafen
ligger utanför displayens gränser. När detta inträffar ändrar du till högre V-Windowvärden och försöker igen.
Du kan använda fc för att välja grafen.
# Om du vill ändra graflinjetypen trycker du på
1(SEL+S) efter steg 4.
# Med WEB-graf kan du ange linjetypen för en
y = f (x)-graf. Linjetypsinställningen är endast
giltig när ”Connect” har valts för ”Draw Type”
på inställningsskärmen.
20050301
5-9-8
Grafer och rekursionsformler
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här ritar du WEB-grafen för rekursionsformeln a n+1 = –3(a n )2 + 3a n ,
b n+1 = 3b n + 0,2, och kontrollerar om divergens eller konvergens
föreligger. Använd följande tabellintervall och V-Window-inställningar.
Tabellintervall
Start = 0, End = 6, a 0 = 0,01, a n Str = 0,01, b 0 = 0,11, b n Str = 0,11
V-Window-inställningar
Xmin = 0,
Xmax = 1,
Xscale = 1
Ymin = 0,
Ymax = 1,
Yscale = 1
Procedur
1 m RECUR
2 !3(V-WIN) awbwbwc
awbwbwJ
3 3(TYPE)2(a n+1)-d2(a n)x+d2(a n )w
d3(b n )+a.cw
4 5(SET)1(a 0)
awgwa.abwa.bbwc
a.abwa.bbwJ
5 6(TABL)
6 4(WEB)
7 w~w(a n är konvergens)
cw~w(b n är divergens)
Resultat
20050301
20071001
5-9-9
Grafer och rekursionsformler
k Rita en rekursionsformel som en graf på dubbel skärm
Beskrivning
När ”T+G” anges för inställningen Dual Screen kan du visa taltabellen och grafen samtidigt.
Inställning
1. Växla till läget RECUR på huvudmenyn.
2. Gör V-Window-inställningarna.
3. Välj T+G för Dubbel skärm på inställningsskärmen.
Exekvering
4. Ange typ av rekursionsformel och mata in formeln.
5. Ange tabellintervallet samt start- och slutvärden för n. Om det behövs anger du det
initiala termvärdet och pekarens startpunkt.
6. Välj linjetyp för grafen.
7. Visa rekursionstaltabellen.
8. Ange graftyp och rita grafen.
5(G • CON) ... linjegraf
6(G • PLT) ... punktgraf
# Inställningen ”Dual Screen” på inställningsskärmen gäller i TABLE -läge och RECUR-läge.
20050301
5-9-10
Grafer och rekursionsformler
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Generera en taltabell från rekursion mellan två termer enligt uttrycket
a n+1 = 2a n +1, med den initiala termen a 1 = 1, där n ändras i värde från 1
till 6. Använd tabellvärdena för att rita en linjegraf.
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = 0,
Xmax = 6,
Xscale = 1
Ymin = –15,
Ymax = 65,
Yscale = 5
Procedur
1 m RECUR
2 !3(V-WIN) awgwbwc
-bfwgfwfwJ
3 !m(SET UP)ccc1(T+G)J
4 3(TYPE)2(a n+1)c2(a n )+bw
5 5(SET)2(a 1)bwgwbwJ
6 1(SEL+S)f2(
)J
7 6(TABL)
8 5(G • CON)
Resultat
# Du kan göra taltabellen aktiv genom att
trycka på K1(CHNG) eller A.
# När du har ritat en graf kan du återgå till
skärmen med taltabellen genom att trycka
på !6(G↔T) eller A.
20050301
5-10-1
Ändra en grafs utseende
5-10 Ändra en grafs utseende
k Rita en linje
Beskrivning
Med ritfunktionen kan du rita punkter och linjer inuti grafer.
Du kan välja en av fyra olika linjetyper för att rita med ritfunktionen.
Inställning
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
2. Gör V-Window-inställningarna.
3. Använd inställningen för ”Sketch Line” på inställningsskärmen för att ange önskad linjetyp.
1( ) … Normal (standardinställning)
2( ) … Tjock (dubbla tjockleken mot Normal)
3(
) … Streckad (tjock streckad)
4( ) … Punkt (prickad)
4. Mata in funktionen för grafen.
5. Rita grafen.
Exekvering
6. Välj den ritfunktion som du vill använda.*1
!4(SKTCH) 1(Cls) ... Rensa skärmen
2(Tang) ... Tangentlinje
3(Norm) ... Normallinje för en kurva
4(Inv) ... Inverterad funktion*2
6(g)1(PLOT)
{Plot}/{Pl • On}/{Pl • Off}/{Pl • Chg}
... Punkt {Plot}/{On}/{Off}/{Change}
6(g)2(LINE)
{Line}/{F • Line} ...{sammanbinder 2 punkter som har ritats
med 6(g)1(PLOT) med en linje}/{för att rita en linje
mellan 2 valfria punkter}
6(g)3(Crcl) ... Cirkel
6(g)4(Vert) ... Vertikal linje
6(g)5(Hztl) ... Horisontell linje
6(g)6(g)1(PEN) ... Fri hand
6(g)6(g)2(Text) ... Textinmatning
7. Använd markörtangenterna för att flytta pekaren ( ) till den plats där du vill rita och
tryck på w.*3
*1 Exemplet ovan visar den funktionsmeny som
visas i GRAPH-läge. Vilka menyalternativ som
visas beror på i vilket läge du arbetar.
*2 För en inverterad funktionsgraf startar ritningen
omedelbart efter att du väljer det här alternativet.
*3 Vissa ritfunktioner kräver att du anger två punkter.
När du har tryckt på w för att ange den första punkten,
använder du markörtangenterna för att flytta pekaren
till platsen för den andra punkten och trycker på w.
# Du kan ange en linjetyp för följande ritfunktioner:
Tangent, Normal, Inverse, Line, F • Line, Circle,
Vertical, Horizontal, Pen
20050301
20071001
5-10-2
Ändra en grafs utseende
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Rita en linje som tangerar punkt (2, 0) på grafen för
y = x (x + 2)(x – 2).
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = – 6.3, Xmax = 6.3, Xscale = 1
Ymin = – 3.1, Ymax = 3.1, Yscale = 1 (standardinställningar)
Procedur
1 m GRAPH
2 !3(V-WIN) 1(INIT)J
3 !m(SET UP)cccccc1(
)J
4 3(TYPE)1(Y=)v(v+c)(v-c)w
5 6(DRAW)
6 !4(SKTCH)2(Tang)
7 e~ew*1
Resultat
*1 Du kan rita ytterligare en tangentlinje genom
att flytta ” ”-pekaren och trycka på w.
20050301
5-10-3
Ändra en grafs utseende
k Infoga kommentarer
Beskrivning
Du kan infoga kommentarer var du vill i en graf.
Inställning
1. Rita grafen.
Exekvering
2. Tryck på !4(SKTCH)6(g)6(g)2(Text), så visas en pekare i mitten
av displayen.
3. Använd markörtangenterna för att flytta pekaren till den plats där du vill att texten
ska hamna och mata in texten.
# Du kan använda följande tecken i
kommentarstexten: A~Z, r, θ, blanksteg, 0~9,
., +, –, ×, ÷, (–), EXP, π, Ans, (, ), [, ], {, },
komma, →, x2, ^, log, In,
,x
, 10x, ex, 3
sin, cos, tan, sin–1, cos–1, tan–1, i, List, Mat, ∠
20050301
, x–1,
5-10-4
Ändra en grafs utseende
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Infoga text i grafen y = x (x + 2)(x – 2).
Använd följande V-Window-inställningar.
Xmin = – 5,
Xmax = 5,
Xscale = 1
Ymin = – 5,
Ymax = 5,
Yscale = 1
Procedur
1 m GRAPH
!3(V-WIN) -fwfwbwc
-fwfwbwJ
3(TYPE)1(Y=)v(v+c)(v-c)w
6(DRAW)
2 !4(SKTCH)6(g)6(g)2(Text)
3 f~f d~d
a-(Y)!.(=)v(v+c)(v-c)
Resultat
20050301
5-10-5
Ändra en grafs utseende
k Rita på fri hand
Beskrivning
Du kan använda pennalternativet för att rita på fri hand i en graf.
Inställning
1. Rita grafen.
Exekvering
2. Tryck på !4(SKTCH)6(g)6(g)1(PEN), så visas en pekare i mitten
av skärmen.
3. Använd markörtangenterna för att flytta pekaren till den punkt som du vill börja rita
från och tryck sedan på w.
4. Använd markörtangenterna för att flytta pekaren. En linje ritas dit du flyttar pekaren.
Avsluta linjen genom att trycka på w.
Upprepa steg 3 och 4 om du vill rita fler linjer.
20050301
5-10-6
Ändra en grafs utseende
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Använd pennan för att rita i grafen y = x (x + 2)(x – 2).
Använd följande V-Window-inställningar.
Xmin = – 5,
Xmax = 5,
Xscale = 1
Ymin = – 5,
Ymax = 5,
Yscale = 1
Procedur
1 m GRAPH
!3(V-WIN) -fwfwbwc
-fwfwbwJ
3(TYPE)1(Y=)v(v+c)(v-c)w
6(DRAW)
2 !4(SKTCH)6(g)6(g)1(PEN)
3 f~f d~dw
4 cd…, e~e, ef…, d~dw
Resultat
20050301
5-10-7
Ändra en grafs utseende
k Ändra grafens bakgrund
Du kan använda inställningsskärmen för att ange minnesinnehållet för valfritt bildminnesområde
(bild 1 till bild 20) som bakgrundsobjekt. När du gör detta används innehållet i motsvarande
minnesområde som bakgrund för grafskärmen.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 1
Använd dynamisk graf för att rita Y = X2 + A som en graf där variabeln
A ändrar värde från –1 till 1 i ökningar om 1, med cirkelgrafen X2 + Y2 = 1
som bakgrund.
Hämta bakgrundsgrafen.
(X2 + Y2 = 1)
!m(SET UP)ccccc
2(PICT)bwJ
(När grafen för X2 + Y2 = 1 lagras i bild 1)
20050301
5-10-8
Ändra en grafs utseende
Rita den dynamiska grafen.
(Y = X2 – 1)
↓↑
(Y = X2)
↓↑
(Y = X2 + 1)
• Information om hur du ritar en dynamisk graf finns i ”5-8 Dynamiska grafer”.
20050301
5-11-1
Funktionsanalys
5-11 Funktionsanalys
k Läsa koordinater på en graflinje
Beskrivning
Med spårningsfunktionen kan du flytta en pekare längs en graf och läsa av koordinater
på displayen.
Inställning
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
2. Rita grafen.
Exekvering
3. Tryck på !1(TRCE), så visas en pekare i mitten av grafen.*1
4. Använd d och e för att flytta pekaren längs grafen till den punkt där du vill
visa derivatan.
När det finns flera grafer på displayen trycker du på f och c för att flytta mellan
dem längs x-axeln för den aktuella pekarplaceringen.
5. Du kan också flytta pekaren genom att trycka på v för att visa rullgardinsfönstret och
sedan mata in koordinaterna.
Rullgardinsfönstret visas även när du matar in koordinaterna direkt.
Du avslutar en spårningsåtgärd genom att trycka på !1(TRCE).
*1Pekaren är inte synlig på grafen när den
är placerad på en punkt utanför grafens
visningsområde eller när ett fel som
orsakats av ett saknat värde inträffar.
# Du inaktivera visningen av koordinaterna vid
pekarplaceringen genom att ange ”Off” för
alternativet ”Coord” på inställningsskärmen.
20050301
5-11-2
Funktionsanalys
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Läs av koordinaterna längs grafen för den funktion som visas nedan.
Y1 = x 2 – 3
Använd följande V-Window-inställningar.
Xmin = – 5,
Xmax = 5,
Xscale = 1
Ymin = – 10,
Ymax = 10,
Yscale = 2
Procedur
1 m GRAPH
2 !3(V-WIN) -fwfwbwc
-bawbawcwJ
3(TYPE)1(Y=) vx-dw
6(DRAW)
3 !1(TRCE)
4 d~d
5 -bw
Resultat
# Nedan ser du hur koordinater visas för
varje funktionstyp.
• Olikhetsgraf
• Graf med polära koordinater
• Parametergraf
# Pekaren flyttas inte om du trycker på tangenterna
d och e under spårningen av en graf av
typen ”X=c”.
20050301
5-11-3
Funktionsanalys
k Visa derivatan
Beskrivning
Förutom att använda spårningsfunktionen för att visa koordinater, kan du också visa
derivatan vid den aktuella pekarplaceringen.
Inställning
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
2. Ange ”On” för ”Derivative” på inställningsskärmen.
3. Rita grafen.
Exekvering
4. Tryck på !1(TRCE), så visas pekaren i mitten av grafen. De aktuella koordinaterna
och derivatan visas nu också på displayen.
5. Använd d och e för att flytta pekaren längs grafen till den punkt där du vill
visa derivatan.
När det finns flera grafer på displayen trycker du på f och c för att flytta mellan
dem längs x-axeln för den aktuella pekarplaceringen.
6. Du kan också flytta pekaren genom att trycka på v för att visa rullgardinsfönstret
och sedan mata in koordinaterna.
Rullgardinsfönstret visas även när du matar in koordinaterna direkt.
20050301
5-11-4
Funktionsanalys
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Läs av koordinaterna och derivatorna längs grafen för den funktion
som visas nedan.
Y1 = x 2 – 3
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = –5,
Xmax = 5,
Xscale = 1
Ymin = –10,
Ymax = 10,
Yscale = 2
Procedur
1 m GRAPH
2 !m(SET UP)cccc1(On)J
3 !3(V-WIN) -fwfwbwc
-bawbawcwJ
3(TYPE)1(Y=)vx-dw
6(DRAW)
4 !1(TRCE)
5 d~d
6 -bw
Resultat
20050301
5-11-5
Funktionsanalys
k Graf till tabell
Beskrivning
Med hjälp av spårning kan du läsa av koordinaterna för en graf och lagra dem i en taltabell.
Du kan också använda alternativet dubbel graf och lagra grafen och taltabellen samtidigt,
vilket gör detta till ett viktigt verktyg för grafanalys.
Inställning
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
2. Ange ”GtoT” för ”Dual Screen” på inställningsskärmen.
3. Gör V-Window-inställningarna.
Exekvering
4. Spara funktionen och rita grafen på den aktiva (vänstra) skärmen.
5. Aktivera spårningsfunktionen. När det finns flera grafer på displayen trycker du på f
och c för att markera den önskade grafen.
6. Använd d och e för att flytta pekaren och tryck på w för att lagra koordinaterna
i taltabellen. Upprepa det här steget för att lagra så många värden som du önskar.
7. Tryck på K1(CHNG) för att aktivera taltabellen.
8. Mata in det listnummer du vill spara från rullgardinsfönstret.
20050301
5-11-6
Funktionsanalys
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Koordinaterna i närheten av skärningspunkterna då X = 0
för de två graferna nedan sparas i en tabell. Lagra sedan
tabellinnehållet i lista 1.
Y1 = x2 – 3, Y2 = – x + 2
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = – 5,
Xmax = 5,
Xscale = 1
Ymin = – 10,
Ymax = 10,
Yscale = 2
Procedur
1 m GRAPH
2 !m(SET UP)cc2(GtoT)J
3 !3(V-WIN) -fwfwbwc
-bawbawcwJ
4 3(TYPE)1(Y=) vx-dw
-v+cw
6(DRAW)
5 !1(TRCE)
6 d~dwe~ew
7 K1(CHNG)
8 K2(LMEM)bw
Resultat
# I stället för att trycka på K1(CHNG)
i steg 7, kan du trycka på A för att
aktivera taltabellen.
20050301
5-11-7
Funktionsanalys
k Koordinatavrundning
Beskrivning
Den här funktion avrundar koordinatvärden som visas av spårningsfunktionen.
Inställning
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
2. Rita grafen.
Exekvering
3. Tryck på !2(ZOOM)6(g)3(RND). Detta gör att V-Window-inställningarna
ändras automatiskt i enlighet med Rnd-värdet.
4. Tryck på !1(TRCE) och använd sedan markörtangenterna för att flytta pekaren
längs grafen. De koordinater som nu visas har avrundats.
20050301
5-11-8
Funktionsanalys
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Använd koordinatavrundning och visa koordinaterna i närheten av
skärningspunkterna för de två grafer som erhålls av funktionerna som
visas nedan.
Y1 = x 2 – 3, Y2 = – x + 2
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = – 5,
Xmax = 5,
Xscale = 1
Ymin = – 10,
Ymax = 10,
Yscale = 2
Procedur
1 m GRAPH
2 !3(V-WIN) -fwfwbwc
-bawbawcwJ
3(TYPE)1(Y=) vx-dw
-v+cw
6(DRAW)
3 !2(ZOOM)6(g)3(RND)
4 !1(TRCE)
d~d
Resultat
20050301
5-11-9
Funktionsanalys
k Beräkna roten
Beskrivning
Den här funktionen ger tillgång till ett antal olika metoder för att analysera grafer.
Inställning
1. Växla till läget GRAPH från huvudmenyn.
2. Rita graferna.
Exekvering
3. Välj analysfunktionen.
!5(G-SLV) 1(ROOT) ... Beräkning av rot
2(MAX) ... Lokalt maximivärde
3(MIN) ... Lokalt minimivärde
4(Y-ICPT) ... y-avskärning
5(ISCT) ... Skärningspunkt mellan två grafer
6(g)1(Y-CAL) ... y-koordinat för given x-koordinat
6(g)2(X-CAL) ... x-koordinat för given y-koordinat
6(g)3(∫dx) ... Integralvärde för ett givet intervall
4. När det finns flera grafer på skärmen visas markören (k) på den graf som har lägst
nummer. Tryck på f och c för att flytta markören till den graf som du vill markera.
5. Tryck på w för att markera den graf där markören är placerad och visa det värde
som analysen ger.
När en analys ger flera värden trycker du på e för att beräkna nästa värde. Om du
trycker på d återgår du till föregående värde.
20050301
5-11-10
Funktionsanalys
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Rita grafen som visas nedan och beräkna roten för Y1.
Y1 = x (x + 2)(x – 2)
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = –6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1
Ymin = –3,1, Ymax = 3,1, Yscale = 1 (standardinställningar)
Procedur
1 m GRAPH
2 !3(V-WIN)1(INIT)J
3(TYPE)1(Y=)v(v+c)(v-c)w
6(DRAW)
3 !5(G-SLV)1(ROOT)
…
5 e
e
Resultat
# När en enskild graf analyseras visas resultaten
så snart du väljer en analysfunktion i steg 3,
så steg 4 är inte nödvändigt.
# Rot, lokalt maximivärde, lokalt minimivärde
och y-avskärning kan endast beräknas för
grafer med rektangulära koordinater och
olikhetsgrafer.
# Det går inte att utföra grafanalys för den
graf vars funktion har formatet X = konstant.
# y-avskärningen är den punkt där grafen
skär y-axeln.
# Endera av det följande kan orsaka dålig
exakthet eller rentav göra det omöjligt att erhålla
lösningar.
• När grafen över den erhållna lösningen är en
tangentpunkt med x-axeln
• När en lösning är en böjningspunkt
20080201
20050301
5-11-11
Funktionsanalys
k Beräkna skärningspunkten mellan två grafer
Beskrivning
Använd följande procedur för att beräkna skärningspunkten mellan två grafer.
Inställning
1. Rita graferna.
Exekvering
2. Tryck på !5(G-SLV)5(ISCT). När det finns tre eller fler grafer på skärmen visas
markören (k) på den graf som har lägst nummer.
3. Tryck på f och c för att flytta markören till den graf som du vill markera.
4. Tryck på w för att markera den första grafen, vilket ändrar form på markören
från k till 쏆.
5. Tryck på f och c för att flytta markören till den andra grafen.
6. Tryck på w för att beräkna skärningspunkten mellan de två graferna.
När en analys ger flera värden trycker du på e för att beräkna nästa värde. Om du
trycker på d återgår du till föregående värde.
20050301
5-11-12
Funktionsanalys
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Rita de två funktionerna nedan som grafer och bestäm
skärningspunkten mellan Y1 och Y2.
Y1 = x + 1, Y2 = x 2
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = –5,
Xmax = 5,
Xscale = 1
Ymin = –5,
Ymax = 5,
Yscale = 1
Procedur
1 m GRAPH
!3(V-WIN) -fwfwbwc
-fwfwbwJ
3(TYPE)1(Y=)v+bw
vxw
6(DRAW)
2 !5(G-SLV)5(ISCT)
…
6 e
Resultat
# Om det finns två grafer beräknas
skärningspunkten omedelbart efter
att du trycker på !55 i steg 2.
# Du kan endast beräkna skärningspunkten
för grafer med rektangulära koordinater
och olikhetsgrafer.
# Endera av det följande kan orsaka dålig
exakthet eller rentav göra det omöjligt att erhålla
lösningar.
• När grafen över den erhållna lösningen är en
tangentpunkt mellan två grafer
• När en lösning är en böjningspunkt
20080201
20050301
5-11-13
Funktionsanalys
k Bestämma koordinaterna för givna punkter
Beskrivning
I följande procedur beskrivs hur du bestämmer y-koordinaten för en given x-koordinat och
x-koordinaten för en given y-koordinat.
Inställning
1. Rita grafen.
Exekvering
2. Välj den funktion som du vill utföra. När det finns flera grafer visas markören (k) på den
graf som har lägst nummer.
!5(G-SLV) 6(g)1(Y-CAL) ... y-koordinat för given x-koordinat
6(g)2(X-CAL) ... x-koordinat för given y-koordinat
3. Använd fc för att flytta markören (k) till den önskade grafen och tryck sedan på
w för att markera den.
4. Mata in det givna x-koordinatvärdet eller y-koordinatvärdet.
Tryck på w för att beräkna motsvarande y-koordinatvärde eller x-koordinatvärde.
20050301
5-11-14
Funktionsanalys
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Rita de två funktionerna nedan som grafer och bestäm sedan ykoordinaten för x = 0,5 och x-koordinaten för y = 2,2 på graf Y2.
Y1 = x + 1, Y2 = x(x + 2)(x – 2)
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = – 6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1
Ymin = – 3,1, Ymax = 3,1, Yscale = 1 (standardinställningar)
Procedur
1 m GRAPH
!3(V-WIN)1(INIT)J
3(TYPE)1(Y=)v+bw
v(v+c)(v-c)w
6(DRAW)
2 !5(G-SLV)6(g)1(Y-CAL)
2 !5(G-SLV)6(g)2(X-CAL)
3 cw
3 cw
4 a.fw
4 c.cw
Resultat
# När det proceduren ovan ger flera resultat
trycker du på e för att beräkna nästa värde.
Om du trycker på d återgår du till
föregående värde.
# Hoppa över steg 3 i ovanstående procedur
när endast en graf visas på displayen.
# Det går inte att erhålla X-CAL-värdet för en
parametrisk funktionsgraf.
# När du har erhållit koordinaterna med hjälp av
ovanstående procedur, kan du mata in olika
koordinater genom att först trycka på v.
20050301
5-11-15
Funktionsanalys
k Beräkna integralvärdet för ett givet intervall
Beskrivning
Använd följande procedur för att erhålla integralvärden för ett givet intervall.
Inställning
1. Rita grafen.
Exekvering
2. Tryck på !5(G-SLV)6(g)3(∫dx). När det finns flera grafer visas markören (k)
på den graf som har lägst nummer.
3. Använd fc för att flytta markören (k) till den önskade grafen och tryck sedan på
w för att markera den.
4. Använd de för att flytta pekaren för den nedre gränsen till önskad plats och tryck
sedan på w.
Du kan också flytta pekaren genom att trycka på v för att visa rullgardinsfönstret och
sedan mata in koordinaterna.
5. Använd e för att flytta pekaren för den övre gränsen till önskad plats.
Du kan också flytta pekaren genom att trycka på v för att visa rullgardinsfönstret och
sedan mata in värden för den övre och nedre gränsen för integreringsintervallet.
6. Tryck på w för att beräkna integralvärdet.
# Du kan också ange den nedre och övre gränsen
genom att mata in dem med siffertangenterna.
# Integralvärden kan endast beräknas för grafer
med rektangulära koordinater.
# Kontrollera att den nedre gränsen ligger under
den övre gränsen när du anger intervallet.
20050301
5-11-16
Funktionsanalys
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Rita funktionen nedan som en graf och bestäm sedan integralvärdet
vid (–2, 0).
Y1 = x (x + 2)(x – 2)
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = –6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1
Ymin = –4,
Ymax = 4,
Yscale = 1
Procedur
1 m GRAPH
!3(V-WIN) -g.dwg.dwbwc
-ewewbwJ
3(TYPE)1(Y=)v(v+c)(v-c)w
6(DRAW)
2 !5(G-SLV)6(g)3(∫dx)
…
4 d~d(Nedre gräns: x = –2)w
5 e~e(Övre gräns: x = 0)
6 w
Resultat
20050301
20071001
5-11-17
Funktionsanalys
k Grafanalys med kägelsnitt
Du kan bestämma approximationer av följande analysresultat med hjälp av grafer
över kägelsnitt.
• Brännpunkt/vertex/excentricitet
• Längd på latus rectum
• Medelpunkt/radie
• x-/y-avskärning
• Ritning och analys styrlinje/symmetriaxel
• Ritning och analys av asymptot
1. Växla till läget CONICS från huvudmenyn.
2. Använd f och c för att markera det kägelsnitt du vill analysera.
3. Mata in kägelsnittets konstanter.
4. Rita grafen.
När du har ritat en graf över ett kägelsnitt trycker du på !5(G-SLV) för att visa följande
menyer för grafanalys.
u Parabolisk grafanalys
• {FOCS}/{VTX}/{LEN}/{e} ... {brännpunkt}/{vertex}/{längd på latus rectum}/{excentricitet}
• {DIR}/{SYM} ... {styrlinje}/{symmetriaxel}
• {X-IN}/{Y-IN} ... {x-avskärning}/{y-avskärning}
u Cirkulär grafanalys
• {CNTR}/{RADS} ... {medelpunkt}/{radie}
• {X-IN}/{Y-IN} ... {x-avskärning}/{y-avskärning}
u Elliptisk grafanalys
• {FOCS}/{VTX}/{CNTR}/{e} ... {brännpunkt}/{vertex}/{medelpunkt}/{excentricitet}
• {X-IN}/{Y-IN} ... {x-avskärning}/{y-avskärning}
u Hyperbolisk grafanalys
• {FOCS}/{VTX}/{CNTR}/{e} ... {brännpunkt}/{vertex}/{medelpunkt}/{excentricitet}
• {ASYM} ... {asymptot}
• {X-IN}/{Y-IN} ... {x-avskärning}/{y-avskärning}
Följande exempel visar hur du använder ovanstående menyer med olika typer av
kägelsnittsgrafer.
20050301
5-11-18
Funktionsanalys
u Så här beräknar du brännpunkt, vertex och längd på latus rectum
[G-SLV]-[FOCS]/[VTX]/[LEN]
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här bestämmer du brännpunkt, vertex och längd på latus rectum
för parabeln
X = (Y – 2)2 + 3
Använd följande V-Window-inställningar.
Xmin = – 1,
Xmax = 10,
Xscale = 1
Ymin = – 5,
Ymax = 5,
Yscale = 1
m CONICS
w
bwcwdw6(DRAW)
!5(G-SLV)
1(FOCS)
(Beräknar brännpunkten.)
!5(G-SLV)
4(VTX)
(Beräknar vertex.)
!5(G-SLV)
5(LEN)
(Beräknar längden på latus rectum.)
• När du beräknar två brännpunkter för en elliptisk eller hyperbolisk graf, trycker du på
e för att beräkna den andra brännpunkten. Om du trycker på d återgår du till den
första brännpunkten.
• När du beräknar två vertex för en hyperbolisk graf, trycker du på e för att beräkna
andra vertex. Om du trycker på d återgår du till första vertex.
• Om du trycker på e när du beräknar vertex för en ellips beräknas nästa värde. Om du
trycker på d rullar du bakåt genom föregående värden. En ellips har fyra vertex.
20050301
5-11-19
Funktionsanalys
u Så här beräknar du medelpunkten och radien
[G-SLV]-[CNTR]/[RADS]
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här bestämmer du medelpunkten och radien för cirkeln
(X + 2)2 + (Y + 1)2 = 22
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = – 6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1
Ymin = – 3,1, Ymax = 3,1, Yscale = 1 (standardinställningar)
m CONICS
ccccw
-cw-bwcw6(DRAW)
!5(G-SLV)
1(CNTR)
(Beräknar medelpunkten.)
!5(G-SLV)
2(RADS)
(Beräknar radien.)
20050301
5-11-20
Funktionsanalys
u Så här beräknar du x- och y-avskärningarna
[G-SLV]-[X-IN]/[Y-IN]
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här bestämmer du x- och y-avskärningarna för hyperbeln
(X – 3)2
(Y – 1)2
–––––––– – –––––––– = 1
22
22
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = –4,
Xmax = 8,
Xscale = 1
Ymin = –5,
Ymax = 5,
Yscale = 1
m CONICS
cccccccw
cwcwdwbw6(DRAW)
!5(G-SLV)
2(X-IN)
(Beräknar x-avskärningen.)
!5(G-SLV)
3(Y-IN)
(Beräknar y-avskärningen.)
• Tryck på e för att beräkna den andra uppsättningen x-/y-avskärningar. Om du trycker
på d återgår du till den första uppsättningen avskärningar.
20050301
20071001
5-11-21
Funktionsanalys
u Så här ritar och analyserar du symmetriaxeln och styrlinjen
[G-SLV]-[SYM]/[DIR]
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här ritar du symmetriaxeln och styrlinjen för parabeln
X = 2(Y – 1)2 + 1
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = – 6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1
Ymin = – 3,1, Ymax = 3,1, Yscale = 1 (standardinställningar)
m CONICS
w
cwbwbw6(DRAW)
!5(G-SLV)
2(SYM)
(Ritar symmetriaxeln.)
!5(G-SLV)
3(DIR)
(Ritar styrlinjen.)
20050301
5-11-22
Funktionsanalys
u Så här ritar och analyserar du asymptoterna
[G-SLV]-[ASYM]
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här ritar du asymptoterna för hyperbeln
(Y – 1)2
(X – 1)2
––––––––
– ––––––––
=1
2
22
2
Använd följande V-Window-inställningar
Xmin = – 6,3, Xmax = 6,3, Xscale = 1
Ymin = – 5,
Ymax = 5,
Yscale = 1
m CONICS
cccccccw
cwcwbwbw6(DRAW)
!5(G-SLV)
5(ASYM)
(Ritar asymptoterna.)
u Så här beräknar du excentriciteten
[G-SLV]-[e]
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här bestämmer du excentriciteten för ellipsens graf
(X – 2)2
+
(Y – 2)2
=1
4
22
Använd följande V-Window-inställningar
2
Xmin = – 3,
Xmax = 7,
Xscale = 1
Ymin = – 1,
Ymax = 5,
Yscale = 1
m CONICS
ccccccw
ewcwcwcw6(DRAW)
!5(G-SLV)
6(g)1(e)
(Beräknar excentriciteten.)
# Vissa V-Window-parametrar kan orsaka fel i
värden som har erhållits som grafanalysresultat.
# Meddelandet ”Not Found” visas på displayen
när det inte går att erhålla ett resultat
för grafanalysen.
# Följande händelser kan orsaka felaktiga analysresultat eller till och med göra det omöjligt att
erhålla en lösning överhuvudtaget.
- När lösningen är en tangent till x-axeln.
- När lösningen är en tangeringspunkt mellan
två grafer.
20050301
Kapitel
6
Statistikgrafer och
beräkningar
I det här kapitlet beskrivs hur du matar in statistikdata i listor, hur
du beräknar medelvärde, maximivärde och andra statistiska värden,
hur du utför olika statistiska tester, hur du bestämmer konfidensintervallet och hur du erhåller en fördelning av statistikdata.
Här beskrivs också hur du utför regressionsberäkningar.
6-1
6-2
6-3
6-4
6-5
6-6
6-7
Innan du använder statistiska beräkningar
Beräkna och rita statistiska data för en variabel
Beräkna och rita statistiska data för variabelpar
Utföra statistiska räkningar
Hypotesprövning
Konfidensintervall
Fördelning6-5
Distribution
Viktigt!
• Det här kapitlet innehåller ett antal bilder av grafskärmar. På alla de här bilderna
har nya datavärden matats in för att understryka de särskilda egenskaperna hos
den graf som ritas. Observera att när du försöker rita en liknande graf, använder
enheten de värden som du har matat in med hjälp av listfunktionen. På grund
av detta kommer förmodligen graferna som visas skärmen när du utför en
grafåtgärd att skilja sig något från graferna på bilderna i den här handboken.
20050301
20071001
6-1-1
Innan du använder statistiska beräkningar
6-1 Innan du använder statistiska beräkningar
Om du växlar till STAT-läge från huvudmenyn visas listredigeringsskärmen.
Du kan använda listredigeringsskärmen för att mata in statistikdata och utföra
statistiska beräkningar.
Använd f, c, d och e för att
flytta runt markeringen i listorna.
När du har matat in data kan du använda dem för att rita en graf och leta efter tendenser.
Du kan använda ett flertal olika regressionsberäkningar för att analysera data.
• Information om hur du använder statistikdatalistorna finns i ”3. Listfunktionen”.
k Mata in data i listor
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här matar du in följande två datagrupper
0,5, 1,2, 2,4, 4,0, 5,2
–2,1, 0,3, 1,5, 2,0, 2,4
a.fwb.cw
c.ewewf.cw
e
-c.bwa.dw
b.fwcwc.ew
När data har matats in kan du använda dem för att rita grafer och utföra
statistiska beräkningar.
# Beräknade resultat kan matas in som
statistikdata, förutom för komplexa tal.
# Du kan använda tangenterna f, c, d
och e för att flytta markeringen till valfri
cell i listorna för datainmatning.
20071001
20050301
6-1-2
Innan du använder statistiska beräkningar
k Ändra grafparametrar
Använd följande procedurer för att ange ritning/icke-ritning, graftyp och andra allmänna
inställningar för var och en av graferna i grafmenyn (GPH1, GPH2, GPH3).
När statistikdatalistan visas på displayen trycker du på 1(GRPH) för att visa grafmenyn,
som innehåller följande alternativ.
• {GPH1}/{GPH2}/{GPH3} ... rita graf {1}/{2}/{3} *1
• {SEL} ... {samtidig markering av grafer (GPH1, GPH2, GPH3)}
Du kan ange de olika graferna.
• {SET} ... {grafinställningar (graftyp, listtilldelningar)}
1. Allmänna grafinställningar
[GRPH]-[SET]
I det här avsnittet beskrivs hur du använder skärmen med de allmänna grafinställningarna
för att göra följande inställningar för varje graf (GPH1, GPH2, GPH3).
• Graftyp
Standardgraftypen för alla grafer är punktdiagram. Du kan välja mellan av ett flertal olika
statistikgraftyper för varje graf.
• Lista
Standardinställningen för statistikdata är lista 1 för data med en variabel, och lista 1 och
lista 2 data med parvariabler. Du kan ange vilken statistikdatalista du vill använda för x-data
och y-data.
• Frekvens
Normalt representeras varje datapost eller datapar i statistikdatalistan på en graf som en
punkt. När du arbetar med ett stort antal dataposter kan detta emellertid orsaka problem,
på grund av antalet punkter på grafen. När detta inträffar kan du ange en frekvenslista som
innehåller värden som anger antalet instanser (frekvensen) av dataposterna i motsvarande
celler i de listor som du använder för x-data och y-data. När du gör detta ritas bara en punkt
för flera identiska dataposter, vilket gör grafen lättare att läsa.
*1 Standardinställningen för graftyp för alla
graferna (graf 1 t.o.m. graf 3) är punktdiagram,
men du kan ändra till någon av ett flertal
andra graftyper.
# Du kan ange ritning/icke-ritning, graftyp och
andra allmänna inställningar för var och en av
graferna i grafmenyn (GPH1, GPH2, GPH3).
20050301
6-1-3
Innan du använder statistiska beräkningar
• Märkestyp
Med den här inställningen kan du ange formen för punkterna på grafen.
u Så här visar du skärmen med allmänna grafinställningar
[GRPH]-[SET]
Om du trycker på 1(GRPH)6(SET) visas skärmen med allmänna grafinställningar.
• De inställningar som visas här är endast exempel. Du kan ha andra inställningar på din
skärm med allmänna grafinställningar.
• StatGraf (specificering av statistikgraf)
• {GPH1}/{GPH2}/{GPH3} ... graf {1}/{2}/{3}
• Graph Type (specificering av graftyp)
• {Scat}/{xy}/{NPP} ... {punktdiagram}/{xy-linjegraf}/{normal sannolikhet}
• {Hist}/{Box}/{N·Dis}/{Brkn} ... {histogram}/{med-box-graf}/{normalfördelningskurva}/
{bruten linjegraf}
• {X}/{Med}/{X^2}/{X^3}/{X^4} ... {linjär regressionsgraf}/{Med-Med-graf}/{kvadratisk
regressionsgraf}/{tredjegradsregressionsgraf}/{fjärdegradsregressionsgraf}
• {Log}/{Exp}/{Pwr}/{Sin}/{Lgst} ... {logaritmisk regressionsgraf}/{exponentiell
regressionsgraf}/{potensregressionsgraf}/{sinusregressionsgraf}/{logistisk
regressionsgraf}
• XList (datalista för x-axeln)
• {LIST} ... {Lista 1 till 26}
• YList (datalista för y-axeln)
• {LIST} ... {Lista 1 till 26}
• Frequency (antal gånger som ett värde förekommer)
• {1} ... {1-till-1-punkt}
• {LIST} ... frekvensdata i {Lista 1 till 26}
• Mark Type (punkttyp)
• { }/{×}/{•} ... punkter för punktdiagram
• Outliers (specificering av ytterlighetsvärden)
• {On}/{Off} ... {visa}/{visa inte} Med-Box-ytterlighetsvärden (outliers)
20050301
6-1-4
Innan du använder statistiska beräkningar
2. Ritning/icke-ritning-status för graf
[GRPH]-[SEL]
Följande procedur kan användas för att ange ritning (On)/icke-ritning (Off) för var och en av
graferna i grafmenyn.
u Så här anger du ritning/icke-ritning för en graf
1. Om du trycker på 1(GRPH) 4(SEL) visas skärmen ”On/Off” för grafen.
• Observera att inställningen ”StatGraph1” gäller graf 1 (GPH1 på grafmenyn),
”StatGraph2” gäller graf 2 och ”StatGraph3” gäller graf 3.
2. Använd markörtangenterna för att flytta markeringen till den graf vars status du vill
ändra och tryck på lämplig funktionstangent för att ändra status.
• {On}/{Off} ... {På (ritning)}/{Av (icke-ritning)}
• {DRAW} ... {ritar alla grafer med status På}
3. Återgå till grafmenyn genom att trycka på J.
# V-Window-parametrar anges vanligen
automatiskt för statistikgrafer. Om du vill ange
V-Window-parametrar manuellt, måste du
ändra alternativet ”Stat Wind” till ”Manual”.
Utför följande procedur när statistikdatalistan
visas på displayen.
!m(SETUP)2(Man)
J(Återgår till föregående meny.)
Observera att V-Window-parametrar anges
automatiskt för följande typer av grafer,
oavsett om alternativet ”Stat Wind” har
angetts till ”Manual” eller inte.
1-Sample Z Test, 2-Sample Z Test, 1-Prop
Z Test, 2-Prop Z Test, 1-Sample t Test,
2-Sample t Test, χ2 Test, 2-Sample F Test
(endast x-axel ignoreras).
# Standardinställningen använder automatiskt
data i lista 1 som x-axelvärden (horisontella)
och data i lista 2 som y-axelvärden (vertikala).
Varje uppsättning x/y-data utgör en punkt
i punktdiagrammet.
20050301
6-2-1
Beräkna och rita statistiska data för en variabel
6-2 Beräkna och rita statistiska data för
en variabel
Data med en variabel har bara värden för en enskild variabel. Om du exempelvis beräknar
medellängden för eleverna i en klass, finns det bara en variabel (längd).
Statistik med en variabel inbegriper fördelning och summa. Följande typer av grafer är
tillgängliga för statistik med en variabel.
Du kan också använda procedurerna under ”Ändra grafparametrar” på sidan 6-1-2 för att göra
önskade inställningar innan du ritar varje graf.
k Normal sannolikhetsritning (NPP)
Den här ritningen jämför ackumulationsgraden för aktuella data med en normalfördelad
ackumulationsgrad. ”Xlist” anger den lista där data matas in och ”Mark Type” används för att
välja mellan de punkttyper { / × / • } du vill använda.
Tryck på A, J eller !J(QUIT) för att återgå till statistikdatalistan.
k Histogram (stapeldiagram) (Hist)
”Xlist” anger den lista där data matas in, medan ”Freq” anger den lista där datafrekvensen
matas in. 1 anges för ”Freq” när frekvensen inte ska anges.
⇒
w(Rita)
Skärmen ser ut som på bilden ovan innan grafen ritas. Nu kan du ändra värdena för start
och bredd.
20050301
6-2-2
Beräkna och rita statistiska data för en variabel
k Med-Box-graf (MedBox)
Med den här typen av graf kan du se hur ett stort antal dataposter grupperas inom specifika
intervall. En ruta omger alla data i ett område från den första kvartilen (Q1) till den tredje
kvartilen (Q3), med en linje dragen vid medianen (Med). Linjer sträcker sig från rutans båda
ändar fram till minimivärdet (minX) och maximivärdet (maxX) för data.
Tryck på 1(GRPH) från statistikdatalistan för att visa grafmenyn, tryck på 6(SET)
och ändra sedan graftypen för den graf du vill använda (GPH1, GPH2, GPH3) för
med-box-graf.
minX
Q1 Med Q3
Om du vill rita ut data som hamnar utanför rutan anger du först ”MedBox” som graftyp.
Ange sedan alternativet ”Outliers” till ”On” på samma skärm som du använder för att
ange graftypen, och rita grafen.
20050301
maxX
6-2-3
Beräkna och rita statistiska data för en variabel
k Normalfördelningskurva (N • Dis)
Normalfördelningskurvan ritas med hjälp av följande normalfördelningsfunktion.
y=
1
e
–
(x–x) 2
2xσn 2
(2 π) xσn
”Xlist” anger den lista där data matas in, medan ”Freq” anger den lista där datafrekvensen
matas in. 1 anges för ”Freq” när frekvensen inte ska anges.
k Bruten linjegraf (Brkn)
Linjer binder samman medelpunkterna i en histogramstapel.
”Xlist” anger den lista där data matas in, medan ”Freq” anger den lista där
datafrekvensen matas in. 1 anges för ”Freq” när frekvensen inte ska anges.
⇒
w(Rita)
Skärmen ser ut som på bilden ovan innan grafen ritas. Nu kan du ändra värdena för start
och bredd.
20050301
6-2-4
Beräkna och rita statistiska data för en variabel
k Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med en variabel
Statistik med en variabel kan uttryckas både som grafer och parametervärden. När de här
graferna visas på displayen, visas de beräknade resultaten för enskilda variabler som på
bilden nedan när du trycker på 1(1VAR).
• Använd c för att rulla i listan så att du kan visa de poster som hamnar utanför skärmen.
Nedan beskrivs betydelsen för varje parameter.
o .............
Σx ...........
Σx2 ..........
xσn ..........
xσn–1 ........
n .............
medelvärde
summa
summan av kvadraterna
populationens standardavvikelse
sampelstandardavvikelse
antal dataposter
minX ....... minimivärde
Q1 .......... första kvartilen
Med ........ median
Q3 .......... tredje kvartilen
maxX ...... maximivärde
Mod ........ typvärde
Mod : n ... antal typvärden
Mod : F ... typvärdesfrekvens
• Tryck på 6(DRAW) för att återgå till den ursprungliga statistikgrafen med en variabel.
# När ”Mod” har flera lösningar visas de allihop.
20050301
6-3-1
Beräkna och rita statistiska data för variabelpar
6-3 Beräkna och rita statistiska data
för variabelpar
k Rita ett punktdiagram och en xy-linjegraf
Beskrivning
Följande procedur ritar ett punktdiagram och ansluter punkterna för att skapa en xy-linjegraf.
Inställning
1. Växla till läget STAT från huvudmenyn.
Exekvering
2. Mata in data i en lista.
3. Ange ”Scat” (punktdiagram) eller xy (xy-linjegraf) som graftyp och utför
sedan grafåtgärden.
Tryck på A, J eller !J(QUIT) för att återgå till statistikdatalistan.
20050301
6-3-2
Beräkna och rita statistiska data för variabelpar
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Mata in de två datauppsättningarna nedan. Rita sedan in aktuella data
i ett punktdiagram och anslut punkterna för att få fram en xy -linjegraf.
0,5, 1,2, 2,4, 4,0, 5,2 (xList)
–2,1, 0,3, 1,5, 2,0, 2,4 (yList)
Procedur
1 m STAT
2 a.fwb.cw
c.ewewf.cw
e
-c.bwa.dw
b.fwcwc.ew
3 (Punktdiagram) 1(GRPH)6(SET)c1(Scat)J
1(GPH1)
3 (xy-linjegraf) 1(GRPH)6(SET)c2(xy)J
1(GPH1)
Resultat
(Punktdiagram)
(xy-linjegraf)
20050301
6-3-3
Beräkna och rita statistiska data för variabelpar
k Rita en regressionsgraf
Beskrivning
Använd följande procedur för att mata in statistikdata med parvariabler, utföra en
regressionsberäkning med hjälp av data och sedan rita en graf över resultaten.
Inställning
1. Växla till läget STAT från huvudmenyn.
Exekvering
2. Mata in data i en lista och rita punktdiagrammet.
3. Välj regressionstypen, utför beräkningen och visa regressionsparametrarna.
4. Rita regressionsgrafen.
# Det går att utföra spårning på en regressionsgraf.
Det går inte att utföra rullningsspårning.
20050301
6-3-4
Beräkna och rita statistiska data för variabelpar
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Mata in de två datauppsättningarna nedan och rita in data i
ett punktdiagram. Utför sedan logaritmisk regression på data
för att visa regressionsparametrarna och rita därefter
motsvarande regressionsgraf.
0,5, 1,2, 2,4, 4,0, 5,2 (xList)
–2,1, 0,3, 1,5, 2,0, 2,4 (yList)
Procedur
1 m STAT
2 a.fwb.cw
c.ewewf.cw
e
-c.bwa.dw
b.fwcwc.ew
1(GRPH)6(SET)c1(Scat)J
1(GPH1)
3 1(CALC)6(g)2(Log)
4 6(DRAW)
Resultat
20050301
6-3-5
Beräkna och rita statistiska data för variabelpar
k Välja regressionstyp
När du har ritat en graf över statistikdata med parvariabler trycker du på 1(CALC). Sedan
kan du använda funktionsmenyn längst ned på displayen för att välja mellan ett flertal olika
typer av regression.
• {2VAR} ... {statistiska resultat för parvariabler}
• {X}/{Med}/{X^2}/{X^3}/{X^4}/{Log}/{Exp}/{Pwr}/{Sin}/{Lgst}
... beräkning och ritning av {linjär regression}/{Med-Med}/{kvadratisk regression}/
{tredjegradsregression}/{fjärdegradsregression}/{logaritmisk regression}/
{exponentiell regression}/{potensregression}/{sinusregression}/{logistisk regression}
k Visa resultat av regressionsberäkning
När du utför en regressionsberäkning visas de beräknade resultaten av regressionsformelparametern (som till exempel a och b i den linjära regressionen y = ax + b) på
displayen. Du kan använda dessa för att erhålla resultaten av statistikberäkningar.
Regressionsparametrar beräknas så snart du trycker på en funktionstangent för att
välja en regressionstyp, när en graf visas på displayen.
k Rita grafer över resultat av regressionsberäkning
När resultatet av parameterberäkningen visas på displayen, kan du rita en graf över den
visade regressionsformeln genom att trycka på 6(DRAW).
20050301
6-3-6
Beräkna och rita statistiska data för variabelpar
k Linjär regressionsgraf
Linjär regression använder minstakvadratmetoden för att rita en rak linje som passerar nära
som många datapunkter som möjligt och returnerar värden för lutningen och y-avskärningen
(y-koordinat där x = 0) för linjen.
Den grafiska representationen av det här förhållandet är en linjär regressionsgraf.
1(CALC)2(X)
6(DRAW)
Följande modellformel gäller för linjär regression.
y = ax + b
a .............
b .............
r .............
r2 ............
MSe ........
regressionskoefficient (lutning)
regressionens konstantterm (y-avskärning)
korrelationskoefficient
determinationskoefficient
medelkvadratavvikelse
k Med-Med-graf
När du misstänker att det finns ett antal extremvärden, kan du använda en Med-Med-graf i
stället för minstakvadratmetoden. Denna liknar linjär regression, men den minimerar
effekterna av extremvärden.
1(CALC)3(Med)
6(DRAW)
Följande modellformel gäller för Med-Med-graf.
y = ax + b
a ............. lutning för Med-Med-graf
b ............. y-avskärning för Med-Med-graf
# Mata in ett positivt heltal för frekvensdata.
Andra typer av värden (decimaler och så
vidare) orsakar ett fel.
20050301
6-3-7
Beräkna och rita statistiska data för variabelpar
k Kvadratisk/tredjegrads-/fjärdegradsregressionsgraf
En kvadratisk/tredjegrads-/fjärdegradsregressionsgraf representerar sammanbindningen av
datapunkterna i ett punktdiagram. Den använder minstakvadratmetoden för att rita en kurva
som passerar nära så många datapunkter som möjligt. Den formel som representerar detta
är kvadratisk/tredjegrads-/fjärdegradsregression.
Ex. kvadratisk regression
1(CALC)4(X^2)
6(DRAW)
Kvadratisk regression
Modellformel ....... y = ax2 + bx + c
a ............. regressionens andra koefficient
b ............. regressionens första koefficient
c ............. regressionens konstantterm (y-avskärning)
r2 ............ determinationskoefficient
MSe ........ medelkvadratavvikelse
Tredjegradsregression
Modellformel ....... y = ax3 + bx2 + cx + d
a ............. regressionens tredje koefficient
b ............. regressionens andra koefficient
c ............. regressionens första koefficient
d ............. regressionens konstantterm (y-avskärning)
r2 ............ determinationskoefficient
MSe ........ medelkvadratavvikelse
Fjärdegradsregression
Modellformel ....... y = ax4 + bx3 + cx2 + dx + e
a ............. regressionens fjärde koefficient
b ............. regressionens tredje koefficient
c ............. regressionens andra koefficient
d ............. regressionens första koefficient
e ............. regressionens konstantterm (y-avskärning)
r2 ............ determinationskoefficient
MSe ........ medelkvadratavvikelse
20071001
20050301
6-3-8
Beräkna och rita statistiska data för variabelpar
k Logaritmisk regressionsgraf
Logaritmisk regression uttrycker y som en logaritmisk funktion av x. Standardformeln för
logaritmisk regression är y = a + b × In x, så om vi antar att X = In x, motsvarar formeln den
linjära regressionsformeln y = a + bX.
1(CALC)6(g)2(Log)
6(DRAW)
Följande modellformel gäller för logaritmisk regression.
y = a + b • ln x
a ............. regressionens konstantterm
b ............. regressionskoefficient
r .............. korrelationskoefficient
r2 ............ determinationskoefficient
MSe ........ medelkvadratavvikelse
k Exponentiell regressionsgraf
Exponentiell regression uttrycker y som en proportion av den exponentiella funktionen av x.
Standardformeln för exponentiell regression är y = a × ebx, så om vi tar logaritmen av båda
sidorna får vi In y = In a + bx. Om vi sedan antar att Y = In y och A = In a, motsvarar formeln
den linjära regressionsformeln Y = A + bx.
1(CALC)6(g)3(Exp)
6(DRAW)
Följande modellformel gäller för exponentiell regression.
y = a • ebx
a ............. regressionskoefficient
b ............. regressionens konstantterm
r ............. korrelationskoefficient
r2 ............ determinationskoefficient
MSe ........ medelkvadratavvikelse
20050301
6-3-9
Beräkna och rita statistiska data för variabelpar
k Potensregressionsgraf
Potensregression uttrycker y som en proportion av potensen av x. Standardformeln för
potensregression är y = a × xb, så om vi tar logaritmen av båda sidorna får vi In y = In a + b ×
In x. Om vi sedan antar att X = In x, Y = In y och A = In a, motsvarar formeln den linjära
regressionsformeln Y = A + bX.
1(CALC)6(g)4(Pwr)
6(DRAW)
Följande modellformel gäller för potensregression.
y = a • xb
a ............. regressionskoefficient
b ............. regressionspotens
r ............. korrelationskoefficient
r2 ............. determinationskoefficient
MSe ........ medelkvadratavvikelse
k Sinusregressionsgraf
Sinusregression lämpar sig bäst för cykliska data.
Följande modellformel gäller för sinusregression.
y = a·sin(bx + c) + d
Utför följande tangentåtgärd när statistikdatalistan visas på displayen.
1(CALC)6(g)5(Sin)
6(DRAW)
Kontrollera att räknarens inställning för vinkelenhet står på Rad (decimalgrader) vid ritning av
en sinusregressionsgraf. En beräkning av sinusregression utförs med decimalgrader, så grafen
kan inte ritas på rätt sätt om en annan vinkelenhet är inställd.
• Vissa typer av data kan ta lång tid att beräkna. Detta innebär inte att något är fel.
20060601
20050301
6-3-10
Beräkna och rita statistiska data för variabelpar
k Logistisk regressionsgraf
Logistisk regression lämpar sig bäst för tidsbaserade fenomen där det förekommer en
kontinuerlig ökning tills en mättnadspunkt uppnås.
Följande modellformel gäller för logistisk regression.
y=
c
1 + ae–bx
1(CALC)6(g)6(g)1(Lgst)
6(DRAW)
• Vissa typer av data kan ta lång tid att beräkna. Detta innebär inte att något är fel.
k Residualberäkning
Faktiska punkter (y-koordinater) och regressionsmodellavstånd kan beräknas
under regressionsberäkningar.
När statistikdatalistan visas på displayen öppnar du inställningsskärmen för att ange en lista
(lista 1 tom lista 26) för ”Resid List”. Beräknade residualdata lagras i den angivna listan.
Det vertikala avståndet från punkterna till regressionsmodellen lagras i listan.
Punkter som är högre än regressionsmodellen är positiva, medan punkter som är lägre
är negativa.
Residualberäkning kan utföras och sparas för alla regressionsmodeller.
# Befintliga data i den valda listan raderas.
Residualvärdet för varje punkt lagras i
samma prioritetsordning som de data
som har använts som modell.
20050301
6-3-11
Beräkna och rita statistiska data för variabelpar
k Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med parvariabler
Statistik med parvariabler kan uttryckas både som grafer och parametervärden. När de här
graferna visas på displayen, visas de beräknade resultaten för parvariabler som på bilden
nedan när du trycker på 1(CALC)1(2VAR).
• Använd c för att rulla i listan så att du kan visa de poster som hamnar utanför skärmen.
o ....... medelvärdet av data som lagras
i xList
Σ x ..... summan av data som lagras i xList
Σ x2 ... summan av kvadraterna av data
som lagras i xList
xσn .... populationens standardavvikelse
för data som lagras i xList
xσn-1 ... sampelstandardavvikelse för
data som lagras i xList
n ....... antal dataposter
p ....... medelvärdet av data som lagras
i yList
Σ y ..... summan av data som lagras i yList
Σ y2 ...... summan av kvadrater av data som
lagras i yList
yσn ...... populationens standardavvikelse för
data som lagras i yList
yσn-1 .... sampelstandardavvikelse för data
som lagras i yList
Σ xy ..... summan av produkten av data som
lagras i xList och yList
minX ... minimivärde för data som lagras i xList
maxX .. maximivärde för data som lagras i xList
minY ... minimivärde för data som lagras i yList
maxY .. maximivärde för data som lagras i yList
k Kopiera en regressionsgrafformel till GRAPH-läge
Du kan kopiera resultaten av regressionsformelberäkning till grafrelationslistan i läget
GRAPH för att lagra och jämföra.
1. Tryck på 5(COPY) när resultatet av en regressionsberäkning visas på displayen
(se ”Visa resultat av regressionsberäkning” på sidan 6-3-5).
• Detta visar grafrelationslistan i läget GRAPH .*1
2. Använd f och c för att markera det område som du vill kopiera regressionsformeln
för det visade resultatet till.
3. Tryck på w för att spara den kopierade grafformeln och återgå till föregående visning
av resultat för regressionsberäkning.
*1 Det går inte att redigera regressionsformler
för grafformler i läget GRAPH.
20050301
6-3-12
Beräkna och rita statistiska data för variabelpar
k Flera grafer
Du kan rita mer än en graf på samma display genom att använda proceduren under ”Ändra
grafparametrar”. Med den anger du ritning (På)/icke-ritning (Av) för två eller samtliga tre
grafer som ska ritas till ritning På och trycker sedan på 6(DRAW)(se sidan 6-1-4). När du
har ritat graferna kan du välja vilken grafformel som ska användas när du utför beräkningar
av statistik med en variabel eller regressionsberäkningar.
1(CALC)
2(X)
• Texten längst upp på skärmen anger vilken graf som har valts (”StatGraph1” = graf 1,
”StatGraph2” = graf 2, ”StatGraph3” = graf 3).
1. Tryck på c. När du gör detta ändras grafnamnet längst upp på skärmen.
2. När den graf du vill använda har valts trycker du på w.
20050301
6-3-13
Beräkna och rita statistiska data för variabelpar
k Överlagra en funktionsgraf på en statistikgraf
Beskrivning
Du kan överlagra en statistikgraf med parvariabler med valfri typ av funktionsgraf.
Inställning
1. Växla till läget STAT från huvudmenyn.
Exekvering
2. Mata in data i en lista och rita statistikgrafen.
3. Visa graffunktionsmenyn och mata in den funktion du vill överlagra på statistikgrafen.
4. Rita grafen för funktionen.
20050301
6-3-14
Beräkna och rita statistiska data för variabelpar
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Mata in de två datauppsättningarna nedan. Rita sedan data i ett
punktdiagram och överlagra en funktionsgraf y = 2ln x.
0,5, 1,2, 2,4, 4,0, 5,2
–2,1, 0,3, 1,5, 2,0, 2,4
Procedur
1 m STAT
2 a.fwb.cw
c.ewewf.cw
e
-c.bwa.dw
b.fwcwc.ew
1(GRPH)1(GPH1)
3 2(DefG)
cIvw(Registrerar Y1 = 2In x)
4 6(DRAW)
Resultat
# Du kan också utföra spårning och så vidare
för ritade funktionsgrafer.
# Det går inte att rita andra typer av grafer än
grafer med rektangulära koordinater.
# Om du trycker på J när du matar in en
funktion återställs uttrycket som det var
innan inmatningen.
Om du trycker på !J(QUIT) raderas
det inmatade uttrycket och du återgår
till statistikdatalistan.
20050301
6-4-1
Utföra statistiska räkningar
6-4 Utföra statistiska räkningar
Alla statistikberäkningar fram till nu har utförts efter att en graf har visats. Följande
procedurer kan användas för att utföra enbart statistikberäkning.
u Så här anger du datalistor för statistikberäkning
Du måste mata in statistikdata för den beräkning du vill utföra och ange var de finns innan du
påbörjar en beräkning. Visa aktuella statistikdata och tryck sedan på 2(CALC)6(SET).
Nedan anges vad de olika posterna står för.
1Var XList ............ plats för x-värden för statistik med en variabel (XList)
1Var Freq ............ plats för frekvensvärden för statistik med en variabel (frekvens)
2Var XList ............ plats för x-värden för statistik med parvariabler (XList)
2Var YList ............ plats för y-värden för statistik med parvariabler (YList)
2Var Freq ............ plats för frekvensvärden för statistik med parvariabler (frekvens)
• Beräkningarna i det här avsnittet utförs baserat på ovanstående specifikationer.
20050301
6-4-2
Utföra statistiska räkningar
k Statistikberäkning med en variabel
I föregående exempel, under ”Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med en variabel”,
visades resultaten av statistikberäkningen efter att grafen hade ritats. Resultaten var
numeriska uttryck för egenskaperna hos de variabler som användes vid grafritningen.
De här värdena kan också erhållas direkt genom att du visar statistikdatalistan och trycker
på 2(CALC)1(1VAR).
Om du trycker på f eller c efter detta, kan du rulla i listan med resultat från statistikberäkningen så att du kan visa variabelegenskaperna.
Mer information om vad de här statistiska värdena har för innebörd hittar du i ”Visa de
beräknade resultaten för en ritad graf med en variabel” (sidan 6-2-4).
k Statistikberäkning med parvariabler
I föregående exempel, under ”Visa de beräknade resultaten för en ritad graf med parvariabler”,
visades resultaten av statistikberäkningen efter att grafen hade ritats. Resultaten var
numeriska uttryck för egenskaperna hos de variabler som användes vid grafritningen.
De här värdena kan också erhållas direkt genom att du visar statistikdatalistan och trycker
på 2(CALC)2(2VAR).
Om du trycker på f eller c efter detta, kan du rulla i listan med resultat från
statistikberäkningen så att du kan visa variabelegenskaperna.
Mer information om vad de här statistiska värdena har för innebörd hittar du i ”Visa de
beräknade resultaten för en ritad graf med parvariabler” (sidan 6-3-11).
20050301
6-4-3
Utföra statistiska räkningar
k Regressionsberäkning
I förklaringarna från ”Linjär regressionsgraf” till ”Logistisk regressionsgraf” visades resultaten
av regressionsberäkning efter att grafen hade ritats. Här uttrycks varje koefficientvärde för
regressionslinjen eller regressionskurvan som ett tal.
Du kan bestämma samma uttryck direkt från datainmatningsskärmen.
Om du trycker på 2(CALC)3(REG) visas en funktionsmeny som innehåller
följande alternativ.
• {X}/{Med}/{X^2}/{X^3}/{X^4}/{Log}/{Exp}/{Pwr}/{Sin}/{Lgst} ...
parametrar för {linjär regression}/{Med-Med}/{kvadratisk regression}/
{tredjegradsregression}/{fjärdegradsregression}/{logaritmisk regression}/
{exponentiell regression}/{potensregression}/{sinusregression}/{logistisk regression}
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här visar du regressionsparametrar för en variabel
2(CALC)3(REG)1(X)
Innebörden för parametrarna som visas på den här skärmen är densamma som för ”Linjär
regressionsgraf” till ”Logistisk regressionsgraf”.
u Beräkning av determinationskoefficienten (r2) och MSe
Du kan använda läget STAT för att beräkna determinationskoefficienten (r2) för
kvadratisk regression, tredjegradsregression och fjärdegradsregression. Följande
typer av MSe-beräkningar är också tillgängliga för varje typ av regression.
20050301
6-4-4
Utföra statistiska räkningar
• Linjär regression ...
• Kvadratisk regression ...
MSe =
MSe =
• Tredjegradsregression ... MSe =
• Fjärdegradsregression ... MSe =
• Logaritmisk regression ... MSe =
• Exponentiell regression ... MSe =
• Potensregression ...
• Sinusregression ...
• Logistisk regression ...
MSe =
MSe =
MSe =
1
n–2
1
n–3
n
2
Σ (y – (ax + b))
i
i
i=1
n
Σ (y – (ax
i
i
2
+ bxi+ c))2
i=1
n
1
n–4
i =1
1
n–5
Σ (y – (ax + bx
3
2
2
Σ (y – (ax + bx + cx +d ))
i
i
i
i
n
4
i
i
3
i
+ cxi2 + dxi + e))2
i =1
n
1
n–2
i =1
1
n–2
Σ (ln y – (ln a + bx ))
i =1
1
n–2
Σ (ln y – (ln a + b ln x ))
i=1
1
n–2
Σ (y – (a sin (bx
i=1
1
n–2
Σ
Σ (y – (a + b ln x ))
i
i
2
n
i
i
2
n
i
i
2
n
i
n
yi –
i =1
i
C
1 + ae-bxi
+ c) + d ))2
2
u Beräkning av uppskattat värde för regressionsgrafer
I läget STAT finns också en Y-CAL-funktion som använder regression för att beräkna det
uppskattade y-värdet för ett visst x-värde efter att en statisk regression med parvariabler
har ritats som en graf.
Nedan följer den allmänna proceduren för att använda Y-CAL-funktionen.
1. När du har ritat en regressionsgraf trycker du på !5(G-SLV)1(Y-CAL) för att
växla till läget för att välja graf. Tryck sedan på w.
Om flera grafer visas på displayen använder du f och c för att markera den
önskade grafen och trycker sedan på w.
• Detta gör att en inmatningsruta för x-värdet visas.
20050301
6-4-5
Utföra statistiska räkningar
2. Mata in det önskade värdet för x och tryck
sedan på w.
• Detta gör att koordinaterna för x och y visas längst ned på displayen och pekaren
flyttas till motsvarande punkt på grafen.
3. Om du trycker på v eller en nummertangent nu, visas inmatningsrutan för x-värdet
igen, så att du kan utföra ytterligare en beräkning av det uppskattade värdet om du vill.
4. När du är klar trycker du på J för att radera koordinatvärdena och pekaren
från displayen.
• Pekaren visas inte om de beräknade koordinaterna inte ligger inom visningsintervallet.
• Koordinaterna visas inte om ”Off” anges för alternativet ”Coord”
på inställningsskärmen.
• Y-CAL-funktionen kan också användas med en graf som har ritats med hjälp av
DefG-funktionen.
u Kopieringsfunktion för regressionsformler från en skärm med resultatet
av en regressionsberäkning
Förutom den normala kopieringsfunktionen för regressionsformler, som gör att du kan
kopiera resultatskärmen för en regressionsberäkning efter att du har ritat en statistikgraf
(som till exempel ett punktdiagram), har läget STAT också en funktion som gör att du kan
kopiera den regressionsformel som erhållits som resultat av en regressionsberäkning.
Kopiera resultatet av en regressionsberäkning genom att trycka på 6(COPY).
20050301
6-4-6
Utföra statistiska räkningar
k Beräkning av uppskattat värde ( , )
När du har ritat en regressionsgraf i läget STAT kan du använda RUN • MAT-läge för att
beräkna uppskattade värden för regressionsgrafens x- och y-parametrar.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här utför du en linjär regression med hjälp av
närliggande data och uppskattar värdena för och
när xi = 20 och yi = 1000
xi
yi
10
15
20
25
30
1003
1005
1010
1011
1014
1. Växla till läget STAT från huvudmenyn.
2. Mata in data i listan och rita den linjära regressionsgrafen.
3. Växla till RUN • MAT-läge på huvudmenyn.
4. Tryck på tangenterna enligt följande.
ca(värdet på xi)
K5(STAT)2( )w
Det uppskattade värdet
visas för xi = 20.
baaa(värdet på yi)
1( )w
Det uppskattade värdet
visas för yi = 1000.
# Det går inte att erhålla uppskattade värden för
en graf för Med-Med, kvadratisk regression,
tredjegradsregression, fjärdegradsregression,
sinusregression eller logistisk regression.
20071001
20050301
6-4-7
Utföra statistiska räkningar
k Beräkning av normal sannolikhetsfördelning
Du kan beräkna normala sannolikhetsfördelningar för statistik med en variabel i
RUN • MAT-läget.
Tryck på K6(g)3(PROB)6(g) för att visa en funktionsmeny som innehåller
följande alternativ.
• {P(}/{Q(}/{R(} ... erhåller värdet för normal sannolikhet {P(t)}/{Q(t)}/{R(t)}
• {t(} ... {erhåller normerat variatvärde t(x)}
• Den normala sannolikheten P(t), Q(t) och R(t) samt normerat variatvärde t(x) beräknas
med hjälp av följande formler.
Standardnormalfördelning
P ( t)
Q (t)
0 t
0 t
R (t)
0 t
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
I följande tabell visas resultaten från mätningen av 20 högskolestudenters längd. Bestäm vilken procentandel av studenterna
som hamnar inom intervallet 160,5 cm till 175,5 cm. Bestäm också
i vilken percentil en student som är 175,5 cm lång hamnar.
Klass nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Längd (cm) Frekvens
158,5
160,5
163,3
167,5
170,2
173,3
175,5
178,6
180,4
186,7
1
1
2
2
3
4
2
2
2
1
20050301
6-4-8
Utföra statistiska räkningar
1. Växla till läget STAT från huvudmenyn.
2. Mata in längddata i lista 1 och frekvensdata i lista 2.
3. Utför de statistiska beräkningarna med en variabel. *1
2(CALC)6(SET)
1(LIST)bw
c2(LIST)cw!J(QUIT)
2(CALC)1(1VAR)
4. Tryck på m, välj RUN • MAT-läge, tryck på K6(g)3 (PROB) för att öppna
menyn för sannolikhetsberäkning (PROB).
3(PROB)6(g)4(t () bga.f)w
(Normerat variatvärde t för 160,5cm)
Resultat: –1.633855948
( –1.634)
4(t() bhf.f)w
(Normerat variatvärde t för 175,5cm)
1(P()a.ejg)1(P()-b.gde)w
(Procentandel av summan)
3(R()a.ejg)w
(Percentil)
Resultat: 0.4963343361
( 0.496)
Resultat:
0.638921
(63,9 % av summan)
Resultat:
0.30995
(31,0 percentil)
*1 Det går endast att erhålla normerat variatvärde
omedelbart efter att statistikberäkningar med en
variabel har utförts.
20050301
6-4-9
Utföra statistiska räkningar
k Rita en graf över normal sannolikhetsfördelning
Beskrivning
Du kan rita en graf över en normal sannolikhetsfördelning med hjälp av manuell grafritning i
RUN • MAT läget.
Inställning
1. Växla till RUN • MAT-läge på huvudmenyn.
Exekvering
2. Mata in kommandon för att rita en graf med rektangulära koordinater.
3. Mata in sannolikhetsvärdet.
20050301
6-4-10
Utföra statistiska räkningar
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Så här ritar du en graf över en normalfördelning P (0,5).
Procedur
1 m RUN • MAT
2 !4(SKTCH)1(Cls)w
5(GRPH)1(Y=)
3 K6(g)3(PROB)6(g)1(P()a.fw
Resultat
20050301
6-5-1
Hypotesprövning
6-5 Hypotesprövning
Funktionen Z-test kan användas för att utföra flera olika standardiserade hypotesprövningar.
Du kan till exempel pröva om ett urval är representativt för populationen, under förutsättning
att populationens (till exempel ett lands befolkning) standardavvikelse är känd från tidigare
hypotesprövningar. Z-testning används till exempel vid marknadsundersökningar och
opinionsundersökningar som kommer att upprepas flera gånger.
Ett 1-Sample Z-test undersöker konfidensintervallet för ett okänt populationsmedelvärde
när populationens standardavvikelse är känd.
Ett 2-Sample Z-test kontrollerar överensstämmelsen mellan två medelvärden för två
populationer baserat på oberoende urval när båda populationernas standardavvikelse
är kända.
Ett 1-Prop Z-test testar en okänd andel lyckade utfall.
Ett 2-Prop Z-test jämför andelen lyckade utfall från två populationer.
Ett t-test prövar hyptesen när populationens standardavvikelse inte är känd. Den negerade
hypotesen (hypotesen att hypotesen kan falsifieras) kallas nollhypotesen, och den möjlighet
att hypotesen kan bevisas kallas den alternativa hypotesen. Ett t-test används vanligtvis för
att pröva nollhypotesen. Sedan avgörs om nollhypotesen eller den alternativa hypotesen
ska accepteras.
Ett 1-Sample t-test testar hypotesen för ett okänt populationsmedelvärde när populationens
standardavvikelse är okänd.
Ett 2-Sample t-test jämför populationens medelvärden när popultationens standardavvikelse
är okänd.
Ett LinearReg t-test beräknar hur starkt det lineära sambandet mellan datapar är.
Ett χ2-test testar sambandet mellan en andel av urvalen i ett antal oberoende delmängder.
Testet undersöker hur nära relaterade två diskreta variabler (till exempel ja och nej) är till
varandra, och kontrollerar hur oberoende variablerna är. Testet kan till exempel användas
för att undersöka relationen mellan om en bilförare har varit inblandad i en trafikolycka och
den personens kunskaper om trafikregler.
Ett 2-Sample F-test undersöker hypotesen för kvoten av urvalsvarianser. Testet kan till
exempel användas för att kontrollera misstänkta cancerogena faktorer, till exempel tobaksanvändning, alkohol, vitaminbrist, kaffekonsumtion, fysisk aktivitet eller levnadsstandard.
ANOVA (variansanalys) prövar hypotesen att populationens medelvärden är lika när
det finns flera stickprov. Testet kan till exempel användas för att undersöka om olika
materialkombinationer har en påverkan på produktens kvalitet och livslängd.
Envägs ANOVA används om det finns en oberoende variabel och en beroende variabel.
Flervägs ANOVA används om det finns två oberoende variabler och en beroende variabel.
20050301
6-5-2
Hypotesprövning
Följande sidor förklarar olika statistiska beräkningsmetoder som bygger på principerna ovan.
Detaljinformation om statistiska principer och statistisk terminologi finns i kursböcker i ämnet.
Tryck på 3(TEST) på den inledande STAT-lägesskärmen för att visa testmenyn, som
innehåller följande alternativ.
• 3(TEST)1(Z) ... Z-tester (sid. 6-5-2)
2(t) ... t-tester (sid. 6-5-10)
3(CHI) ... χ2-tester (sid. 6-5-18)
4(F) ... 2-Sample F-test (sid. 6-5-20)
5(ANOV) ... ANOVA (sid. 6-5-22)
k Z-tester
u Gemensamma Z-testfunktioner
Du kan använda följande grafanalysfunktioner efter att du har ritat ett Z-testresult.
• 1(Z) ... Visar z-resultat.
Om du trycker på 1(Z) visas z-resultatet längst ned på displayen, och pekaren visas
på motsvarande ställe i grafen (om inte det stället finns utanför displayen).
Om du gör en tvåsidig hypotesprövning visas två punkter. Använd d och e för att
flytta pekaren.
Tryck på J för att ta bort z-resultatet.
• 2(P) ... Visar p-värde.
Om du trycker på 2(P) visas p-värdet längst ned på displayen utan att pekaren visas.
Tryck på J för att ta bort p-värdet.
u 1-Sample Z-test
Detta test används när populationens standardavvikelse är känd. Ett 1-Sample Z-test utförs
på standardfördelningen.
Z=
o – µ0
σ
n
# Följande V-Window-inställningar används
för att rita grafen.
Xmin = –3,2, Xmax = 3,2, Xscale = 1,
Ymin = –0,1, Ymax = 0,45, Yscale = 0,1
o : urvalets medelvärde
µo : antaget populationsmedelvärde
σ : populationens standardavvikelse
n : urvalets storlek
# Om du utför en analysfunktion lagras värdena
z och p automatiskt i de motsvarande
alfavariablerna Z och P.
20050301
6-5-3
Hypotesprövning
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
3(TEST)
1(Z)
1(1-S)
Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifikation.
Data ............................ datatyp
µ .................................. testvillkor för populationens medelvärde (”G µ0” anger
tvåsidigt test, ”< µ0” anger nedre ensidigt test, ”> µ0” anger
övre ensidigt test.)
µ0 ................................. antaget medelvärde för populationen
σ .................................. populationens standardavvikelse (σ > 0)
List .............................. lista vars innehåll ska användas som datamaterial (List 1 till 26)
Freq ............................. urvalsfrekvens (1 eller List 1 till 26)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning eller ritar en graf
Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från
listdataspecifikation betyder.
o .................................. urvalets medelvärde
n .................................. urvalets storlek (positivt heltal)
När du har ställt in parametrarna använder du c för att markera ”Execute”. Tryck sedan på
någon av funktionstangenterna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
• 6(DRAW) ... Ritar grafen.
20050301
6-5-4
Hypotesprövning
Utdataexempel för beräkningsresultat
µG11.4 ........................ testets riktning
z ..................................
p ..................................
o ..................................
xσn-1 .............................
z resultat
p-värde
urvalets medelvärde
urvalets standardavvikelse
(Visas endast för inställningen Data: List.)
n .................................. urvalets storlek
• Mer information om funktionstangenterna 1(Z) och 2(P), finns i ”Gemensamma
Z-testfunktioner” på sid. 6-5-2.
# [Save Res] sparar inte µ-villkoret på rad 2.
20050301
6-5-5
Hypotesprövning
u 2-Sample Z-test
Detta test används när standardavvikelserna för två populationer är kända.
Ett 2-Sample Z-test utförs på standardfördelningen.
Z=
o1 – o2
2
1
2
2
σ
σ
n1 + n2
o1 : medelvärde för urval 1
o2 : medelvärde för urval 2
σ1 : populationens standardavvikelse för urval 1
σ2 : populationens standardavvikelse för urval 2
n 1: storlek på urval 1
n 2: storlek på urval 2
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
3(TEST)
1(Z)
2(2-S)
Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifikation.
Data ............................ datatyp
µ1 ................................. testvillkor för populationens medelvärde (”G µ2” anger
tvåsidig hypotesprövning, ”< µ2” anger ensidig hypotesprövning där urval 1 är mindre än urval 2, ”> µ2” anger
ensidig hypotesprövning där urval 1 är större än
urval 2.)
σ1 ................................. populationens standardavvikelse för urval 1 (σ1 > 0)
σ2 ................................. populationens standardavvikelse för urval 2 (σ2 > 0)
List(1) .......................... lista med data för urval 1 (List 1 till 26)
List(2) .......................... lista med data för urval 2 (List 1 till 26)
Freq(1) ........................ frekvens för urval 1 (1 eller List 1 till 26)
Freq(2) ........................ frekvens för urval 2 (1 eller List 1 till 26)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning eller ritar en graf
20050301
6-5-6
Hypotesprövning
Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från
listdataspecifikation betyder.
o1 .................................
n1 .................................
o2 .................................
n2 .................................
medelvärde för urval 1
storlek (positivt heltal) på urval 1
medelvärde för urval 2
storlek (positivt heltal) på urval 2
När du har ställt in parametrarna använder du c för att markera ”Execute”. Tryck sedan på
någon av funktionstangenterna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
• 6(DRAW) ... Ritar grafen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
µ1Gµ2 ........................... testets riktning
z ................................... z-resultat
p .................................. p-värde
o1 ................................. medelvärde för urval 1
o2 ................................. medelvärde för urval 2
x1σn-1 ............................ standardavvikelse för urval 1
(Visas endast för inställningen Data: List.)
x2σn-1 ............................ standardavvikelse för urval 2
(Visas endast för inställningen Data: List.)
n1 ................................. storlek på urval 1
n2 ................................. storlek på urval 2
• Mer information om funktionstangenterna 1(Z) och 2(P), finns i ”Gemensamma
Z-testfunktioner” på sid. 6-5-2.
# [Save Res] sparar inte µ1-villkoret på rad 2.
20050301
6-5-7
Hypotesprövning
u 1-Prop Z-test
Detta test används för att pröva ett antagande om en okänd andel lyckade utfall. Ett 1-Prop
Z-test utförs på standardfördelningen.
x
– p0
n
Z=
p0 (1– p0)
n
p0 : förväntad urvalsandel
n : urvalets storlek
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
3(TEST)
1(Z)
3(1-P)
Prop ............................ testvillkor för urvalets andel (”G p0” anger tvåsidig
hypotesprövning, ”< p0” anger nedre ensidig hypotesprövning,
”> p0” anger övre ensidig hypotesprövning.)
p0 ................................. förväntad urvalsandel (0 < p0 < 1)
x .................................. urvalsvärde (x > 0 heltal)
n .................................. urvalets storlek (positivt heltal)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning eller ritar en graf
När du har ställt in parametrarna använder du c för att markera ”Execute”. Tryck sedan på
någon av funktionstangenterna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
• 6(DRAW) ... Ritar grafen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
PropG0,5 .................... testets riktning
z ................................... z-resultat
p .................................. p-värde
p̂ .................................. uppskattad urvalsandel
n .................................. urvalets storlek
• Mer information om funktionstangenterna 1(Z) och 2(P), finns i ”Gemensamma
Z-testfunktioner” på sid. 6-5-2.
# [Save Res] sparar inte Prop-villkoret på rad 2.
20050301
6-5-8
Hypotesprövning
u 2-Prop Z-test
Detta test jämför andelen lyckade utfall från två populationer. The 2-Prop Ett Z-test utförs på
normalfördelningen.
x1 x2
n1 – n2
Z=
x1 : datavärde för urval 1
x2 : datavärde för urval 2
n1 : storlek på urval 1
n2 : storlek på urval 2
p̂ : uppskattad urvalsandel
p(1 – p ) 1 + 1
n1 n2
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
3(TEST)
1(Z)
4(2-P)
p1 ................................. testvillkor för urvalsandelen (”G p2” anger tvåsidig hypotesprövning, ”< p2” anger ensidig hypotesprövning där urval 1 är
mindre än urval 2, ”> p2” anger ensidig hypotesprövning där
urval 1 är större än urval 2.)
x1 .................................
n1 .................................
x2 .................................
n2 .................................
datavärde (x1 > 0 heltal) för urval 1
storlek (positivt heltal) på urval 1
datavärde (x2 > 0 heltal) för urval 2
storlek (positivt heltal) på urval 2
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning eller ritar en graf
När du har ställt in parametrarna använder du c för att markera ”Execute”. Tryck sedan på
någon av funktionstangenterna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
• 6(DRAW) ... Ritar grafen.
20050301
6-5-9
Hypotesprövning
Utdataexempel för beräkningsresultat
p1>p2 ............................ testets riktning
z ................................... z-resultat
p .................................. p-värde
p̂1 ................................. uppskattad andel för urval 1
p̂2 ................................. uppskattad andel för urval 2
p̂ .................................. uppskattad urvalsandel
n1 ................................. storlek på urval 1
n2 ................................. storlek på urval 2
• Mer information om funktionstangenterna 1(Z) och 2(P), finns i ”Gemensamma
Z-testfunktioner” på sid. 6-5-2.
# [Save Res] sparar inte p1-villkoret på rad 2.
20050301
6-5-10
Hypotesprövning
k t-tester
u Gemensamma t-testfunktioner
Du kan använda följande grafanalysfunktioner efter att du har ritat ett t-testresult.
• 1(T) ... Visar t-resultat.
Om du trycker på 1(T) visas t-resultatet längst ned på displayen, och pekaren visas på
motsvarande ställe i grafen (om inte det stället finns utanför displayen).
Om du gör en tvåsidig hypotesprövning visas två punkter. Använd d och e to för att
flytta pekaren.
Tryck på J för att ta bort t-resultatet.
• 2(P) ... Visar p-värde.
Om du trycker på 2(P) visas p-värdet längst ned på displayen utan att pekaren visas.
Tryck på J för att ta bort p-värdet.
# Följande V-Window-inställningar används för
att rita grafen.
Xmin = –3,2, Xmax = 3,2, Xscale = 1,
Ymin = –0,1, Ymax = 0,45, Yscale = 0,1
# Om du utför en analysfunktion lagras värdena
t och p automatiskt i de motsvarande
alfavariablerna T och P.
20050301
6-5-11
Hypotesprövning
u 1-Sample t-test
Detta test använder hypotesprövningen för ett okänd populationsmedelvärde där
populationens standardavvikelse inte är känd. Ett 1-Sample t-test utförs på t-fördelningen.
t=
o – µ0
xσ n–1
n
o
: urvalets medelvärde
µ0 : antaget populationsmedelvärde
xσn-1 : urvalets standardavvikelse
n : urvalets storlek
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
3(TEST)
2(t)
1(1-S)
Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifikation.
Data ............................ datatyp
µ .................................. testvillkor för populationens medelvärde (”G µ0” anger
tvåsidig hypotesprövning, ”< µ0” anger nedre ensidig
hypotesprövning, ”> µ0” anger övre ensidig hypotesprövning.)
µ0 ................................. antaget medelvärde för populationen
List .............................. lista vars innehåll ska användas som datamaterial (List 1 till 26)
Freq ............................. urvalsfrekvens (1 eller List 1 till 26)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning eller ritar en graf
Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från
listdataspecifikation betyder.
o .................................. urvalets medelvärde
xσn-1 ............................. urvalets standardavvikelse (xσn-1 > 0)
n .................................. urvalets storlek (positivt heltal)
När du har ställt in parametrarna använder du c för att markera ”Execute”. Tryck sedan på
någon av funktionstangenterna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
• 6(DRAW) ... Ritar grafen.
20071001
20050301
6-5-12
Hypotesprövning
Utdataexempel för beräkningsresultat
µ G 11.3 ...................... testets riktning
t ...................................
p ..................................
o ..................................
xσn-1 .............................
n ..................................
t-resultat
p-värde
urvalets medelvärde
urvalets standardavvikelse
urvalets storlek
• Mer information om funktionstangenterna 1(T) och 2(P), finns i ”Gemensamma
t-testfunktioner” på sid. 6-5-10.
# [Save Res] sparar inte µ-villkoret på rad 2.
20050301
6-5-13
Hypotesprövning
u 2-Sample t-test
Ett 2-Sample t-test jämför populationens medelvärden när populationens standardavvikelse
är okänd. Ett 2-Sample t-test utförs på t-fördelningen.
Följande gäller när sammanslagning är aktiverat.
o1 : medelvärde för urval 1
o2 : medelvärde för urval 2
o1 – o 2
t=
xp σ n–12 n1 + n1
2
1
x1σn-1 : standardavvikelse för
urval 1
(n1–1)x1σ n–12 +(n2–1)x2σ n–12
n1 + n 2 – 2
xpσ n–1 =
df = n1 + n2 – 2
x2σn-1 : standardavvikelse för
urval 2
n 1 : storlek på urval 1
n 2 : storlek på urval 2
xpσn-1 : standardavvikelse för
sammanslaget urval
df : frihetsgrader
Följande gäller när sammanslagning inte är aktiverat.
t=
df =
C=
o1 : medelvärde för urval 1
o2 : medelvärde för urval 2
o1 – o2
x1σ n–12 x2σn–12
n1 + n2
x1σn-1 : standardavvikelse för
urval 1
x2σn-1 : standardavvikelse för
1
C 2 (1–C )2
+
n1–1 n2–1
urval 2
n 1 : storlek på urval 1
n 2 : storlek på urval 2
df : frihetsgrader
x1σ n–12
n1
x1σn–12 x2σn–12
n1 + n2
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
3(TEST)
2(t)
2(2-S)
20071001
20050301
6-5-14
Hypotesprövning
Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifikation.
Data ............................ datatyp
µ1 ................................. testvillkor för urvalets medelvärde (”G µ2” anger tvåsidig
hypotesprövning, ”< µ2” anger ensidig hypotesprövning där urval
1 är mindre än urval 2, ”> µ2” anger ensidig hypotesprövning
där urval 1 är större än urval 2.)
List(1) .......................... lista vars innehåll ska användas som data för urval 1
(List 1 till 26)
List(2) .......................... lista vars innehåll ska användas som data för urval 2
(List 1 till 26)
Freq(1) ........................ frekvens för urval 1 (1 eller List 1 till 26)
Freq(2) ........................ frekvens för urval 2 (1 eller List 1 till 26)
Pooled ......................... sammanslagning On (aktiverat) eller Off (inaktiverat)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning eller ritar en graf
Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från
listdataspecifikation betyder.
o1 .................................
x1σn-1 ............................
n1 .................................
o2 .................................
x2σn-1 ............................
n2 .................................
medelvärde för urval 1
standardavvikelse (x1σn-1 > 0) för urval 1
storlek (positivt heltal) på urval 1
medelvärde för urval 2
standardavvikelse (x2σn-1 > 0) för urval 2
storlek (positivt heltal) på urval 2
När du har ställt in parametrarna använder du c för att markera ”Execute”. Tryck sedan på
någon av funktionstangenterna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
• 6(DRAW) ... Ritar grafen.
20050301
6-5-15
Hypotesprövning
Utdataexempel för beräkningsresultat
µ1Gµ2 ........................... testets riktning
t ...................................
p ..................................
df .................................
o1 .................................
o2 .................................
x1σn-1 ............................
x2σn-1 ............................
xpσn-1 ............................
t-resultat
p-värde
frihetsgrader
medelvärde för urval 1
medelvärde för urval 2
standardavvikelse för urval 1
standardavvikelse för urval 2
standardavvikelse för sammanslaget urval
(Visas endast när inställningen Pooled är aktiverad.)
n1 ................................. storlek på urval 1
n2 ................................. storlek på urval 2
• Mer information om funktionstangenterna 1(T) och 2(P), finns i ”Gemensamma
t-testfunktioner” på sid. 6-5-10.
# [Save Res] sparar inte µ1 -villkoret på rad 2.
20050301
6-5-16
Hypotesprövning
u LinearReg t-test
Ett LinearReg t-test behandlar datamängder med variabelpar som (x, y)-par och använder
minstakvadratmetoden för att hitta bästa möjliga a, b-koefficienter för regressionsformeln
y = a + bx. Testet avgör även korrelationskoefficienten och t-värdet, samt beräknar
sambandet mellan x och y.
n
b=
Σ (x – o)( y – p)
i=1
n
a = p – bo
Σ(x – o)2
n–2
t=r
1 – r2
i=1
a : skärning
b : riktningskoefficient
för linjen
n : urvalets storlek (n > 3)
r : korrelationskoefficient
r2 : förklarings-graden
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
3(TEST)
2(t)
3(REG)
Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifikation.
β & ρ ............................ villkor för p-värdet (”G 0” anger tvåsidig hypotesprövning,
”< 0” anger nedre ensidig hypotesprövning, ”> 0” anger
övre ensidig hypotesprövning.)
XList ............................ lista med x-värden (List 1 till 26)
YList ............................ lista med y-värden (List 1 till 26)
Freq ............................. frekvens (1 eller List 1 till 26)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
När du har ställt in parametrarna använder du c för att markera ”Execute”. Tryck sedan på
någon av funktionstangenterna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
# Det går inte att rita en graf för ett
LinearReg t-test.
20050301
6-5-17
Hypotesprövning
Utdataexempel för beräkningsresultat
β G 0 & ρ G 0 .............. testets riktning
t ................................... t-resultat
p .................................. p-värde
df ................................. frihetsgrader
a .................................. konstantterm
b .................................. koefficient
s .................................. standardfel
r .................................. korrelationskoefficient
r2 ................................. förklaringsgrad
Om du trycker på 6 (COPY) när ett beräkningsresultat visas på displayen kopieras
regressionsformel till grafrelationlistan.
Om du har angett en lista för alternativet [Resid List] på inställningsmenyn, sparas
regressionsformelns residualdata automatiskt i den listan efter beräkningen.
# När du har anget samma lista för [Save Res]
som för [Resid List] på inställningsmenyn,
sparas endast [Resid List]-data i listan.
# [Save Res] sparar inte β- och ρ-villkoren
på rad 2.
20050301
6-5-18
Hypotesprövning
k χ2-test
Ett χ2-test skapar ett antal oberoende grupper och testar hypotesen relativt urvalsandelen
i varje grupp. χ2-test används för diskreta variabler med två möjliga variabler (till exempel
ja och nej).
k
Förväntade antal
Σ x ×Σ x
ij
Fij =
i =1
ij
j =1
k
ΣΣ x
ij
i =1 j =1
(xij – Fij)2
Fij
i=1 j=1
k
χ2 = ΣΣ
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
3(TEST)
3(CHI)
Ange sedan den matris som innehåller data. Nedan förklaras vad alternativet ovan betyder.
Observed .................... matrisens namn (A till Z) som innehåller observationerna
(endast positiva värden)
Expected ..................... den matris (A till Z) som används för att spara förväntad
frekvens
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning eller ritar en graf
# Matrisen måste bestå av minst två rader och
två kolumner. Ett fel uppstår om matrisen
endast innehåller en rad eller en kolumn.
# Om du trycker på 2('MAT) när du anger
parametrarna öppnas matrisredigeraren, där du
kan redigera och visa innehållet i matriserna.
# Om du trycker på 1(Mat) när parametern
”Observed” eller ”Expected” är markerade
kommer matrisinställningsmenyn (A till Z)
att visas.
20050301
6-5-19
Hypotesprövning
När du har ställt in parametrarna använder du c för att markera ”Execute”. Tryck sedan på
någon av funktionstangenterna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
• 6(DRAW) ... Ritar grafen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
χ2 ................................. χ2-värde
p .................................. p-värde
df ................................. frihetsgrader
Du kan använda följande grafanalysfunktioner efter att du har ritat grafen.
• 1(CHI) ... Visar χ2-värdet.
Om du trycker på 1(CHI) visas χ2-värdet längst ned på displayen, och pekaren visas på
motsvarande ställe i grafen (om inte det stället finns utanför displayen).
Tryck på J för att ta bort χ2-värdet.
•2(P) ... Visar p-värde.
Om du trycker på 2(P) visas p-värdet längst ned på displayen utan att pekaren visas.
Tryck på J för att ta bort p-värdet.
# Om du utför en analysfunktion lagras värdena
χ2 och p automatiskt i de motsvarande
alfavariablerna C och P.
# Om du trycker på 6('MAT) när
beräkningens resultat visas, öppnas du
matrisredigeraren, där du kan redigera
och visa innehållet i matriserna.
# Följande V-Window-inställningar används för
att rita grafen.
Xmin = 0, Xmax = 11,5, Xscale = 2,
Ymin = –0,1, Ymax = 0,5, Yscale = 0,1
20050301
6-5-20
Hypotesprövning
k 2-Sample F-test
Ett 2-Sample F-test undersöker hypotesen för kvoten av urvalsvarianser. F-test används på
F -fördelningen.
F=
x1σn–12
x2σn–12
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
3(TEST)
4(F)
Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifikation.
Data ............................ datatyp
σ1 ................................. testvillkor för populationens standardavvikelse (”G σ2” anger
tvåsidig hypotesprövning, ”< σ2” anger ensidig hypotesprövning där urval 1 är mindre än urval 2, ”> σ2” anger
ensidig hypotesprövning där urval 1 är större än urval 2.)
List(1) .......................... lista vars innehåll ska användas som data för urval 1
(List 1 till 26)
List(2) .......................... lista vars innehåll ska användas som data för urval 2
(List 1 till 26)
Freq(1) ........................ frekvens för urval 1 (1 eller List 1 till 26)
Freq(2) ........................ frekvens för urval 2 (1 eller List 1 till 26)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning eller ritar en graf
Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från
listdataspecifikation betyder.
x1σn-1 ............................
n1 .................................
x2σn-1 ............................
n2 .................................
standardavvikelse (x1σn-1 > 0) för urval 1
storlek (positivt heltal) på urval 1
standardavvikelse (x2σn-1 > 0) för urval 2
storlek (positivt heltal) på urval 2
20071001
20050301
6-5-21
Hypotesprövning
När du har ställt in parametrarna använder du c för att markera ”Execute”. Tryck sedan på
någon av funktionstangenterna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
• 6(DRAW) ... Ritar grafen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
σ1Gσ2 ....................... testets riktning
F ............................... F-värde
p ............................... p-värde
o1 .............................. medelvärde för urval 1 (visas endast vid inställningen Data: List.)
o2 .............................. medelvärde för urval 2 (visas endast vid inställningen Data: List.)
x1σn-1 ......................... standardavvikelse för urval 1
x2σn-1 ......................... standardavvikelse för urval 2
n1 .............................. storlek på urval 1
n2 .............................. storlek på urval 2
Du kan använda följande grafanalysfunktioner efter att du har ritat grafen.
• 1(F) ... Visar F-värde.
Om du trycker på 1(F) visas F-värdet längst ned på displayen, och pekaren visas
på motsvarande ställe i grafen (om inte det stället finns utanför displayen).
Om du gör en tvåsidig hypotesprövning visas två punkter. Använd d och e to för att
flytta pekaren.
Tryck på J för att ta bort F-värdet.
• 2(P) ... Visar p-värde.
Om du trycker på 2(P) visas p-värdet längst ned på displayen utan att pekaren visas.
Tryck på J för att ta bort p-värdet.
# Om du utför en analysfunktion lagras värdena
F och p automatiskt i de motsvarande
alfavariablerna F och P.
# [Save Res] sparar inte σ1-villkoret på rad 2.
# V-Window-inställningarna anpassas
automatiskt till grafen.
20050301
6-5-22
Hypotesprövning
k ANOVA
ANOVA (variansanalys) prövar hypotesen att populationens medelvärden är lika när det
finns flera stickprov.
Envägs ANOVA används om det finns en oberoende variabel och en beroende variabel.
Flervägs ANOVA används om det finns två oberoende variabler och en beroende variabel.
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
3(TEST)
5(ANOV)
Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifikation.
How Many ................... väljer envägs eller flervägs ANOVA (antal nivåer)
Factor A ....................... kategorilista (List 1 till 26)
Dependnt .................... lista som används för urvalsdata (List 1 till 26)
Save Res ..................... första listan för lagring av beräkningsresultat (None eller List
1 till 22)*1
Execute ....................... utförberäkningen eller ritar grafen (endast flervägs variansanalys)
Följande alternativ visas endast för flervägs ANOVA.
Factor B ....................... kategorilista (List 1 till 26)
När du har ställt in parametrarna använder du c för att markera ”Execute”. Tryck sedan på
någon av funktionstangenterna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
• 6(DRAW) ... Ritar grafen (endast flervägs ANOVA).
Beräkningens resultat visas i tabellform, på samma sätt som i kurslitteraturen.
*1 [Save Res] sparar varje lodrät kolumn i
tabellen i en egen lista. Kolumnen längst
till vänster sparas i den angivna lista, och
varje kolumn till höger om den sparas i
nästa lista (i nummerordning). Du kan lagra
kolumnerna i upp till fem listor. Den första
listan kan vara en lista mellan 1 och 22.
20050301
6-5-23
Hypotesprövning
Utdataexempel för beräkningsresultat
Envägs ANOVA
Rad 1 (A) ..................... Factor A df-värde, SS-värde, MS-värde, F-värde, p-värde
Rad 2 (ERR) ............... Fel df-värde, SS-värde, MS-värde
Flervägs ANOVA
Rad 1 (A) ..................... Factor A df-värde, SS-värde, MS-värde, F-värde, p-värde
Rad 2 (B) ..................... Factor B df-värde, SS-värde, MS-värde, F-värde, p-värde
Rad 3 (AB) .................. Factor A × Factor B df-värde, SS-värde, MS-värde, F-värde,
p-värde
*Rad 3 visas inte om det bara finns en observation i
varje cell.
Rad 4 (ERR) ............... Fel df-värde, SS-värde, MS-värde
F ..................................
p ..................................
df .................................
SS ................................
MS ...............................
F-värde
p-värde
frihetsgrader
kvadratsumma
kvadratmedelvärden
Med flervägs ANOVA kan du rita interaktionsgrafer. Antalet grafer beror på faktor B, och
antalet X-värden beror på faktor A. Y-axeln är medelvärdet för varje kategori.
Du kan använda följande grafanalysfunktion efter att du har ritat grafen.
• 1(Trace) eller !1(TRCE) ... Spårningsfunktionen
Om du trycker på d eller e flyttas pekaren i grafen. Om det finns flera grafer kan du flytta
mellan graferna genom att trycka på f och c.
Tryck på J för att ta bort pekaren från displayen.
# Du kan använda spårningsfunktionen för att
automatiskt spara antalet villkor i variabeln A
och medelvärdet i variabeln M.
# Du kan endast rita grafer när du använder
flervägs ANOVA. V-Window-inställningarna
görs automatiskt, oavsett inställningarna på
inställningsmenyn.
20050301
6-5-24
Hypotesprövning
k ANOVA (flervägs)
u Beskrivning
I tabellen visas mätresultat för en metallprodukt som bearbetats med en värmebehandlingsmetod med två parametrar: tid (A) och temperatur (B). Experimenten upprepades två gånger
under identiska förhållanden.
B (Temperatur)
A (Tid)
B1
B2
A1
113 ,
116 139 ,
132
A2
133 ,
131 126 ,
122
Utför variansanalys av följande nollhypotes, med signifikansnivån 5%.
Ho : Tiden påverkar inte styrkan
Ho : Temperaturen påverkar inte styrkan
Ho : Styrkan påverkas vare sig av temperatur eller tid
u Lösning
Använd flervägs ANOVA för att pröva hypotesen.
Mata in följande data.
List1={1,1,1,1,2,2,2,2}
List2={1,1,2,2,1,1,2,2}
List3={113,116,139,132,133,131,126,122 }
Definiera lista 3 (varje grupps data) som beroende variabel (Dependent). Definiera lista 1
och 2 (faktorerna för varje dataobjekt i lista 3) som faktor A och faktor B.
Prövning av hypotesen ger följande resultat.
• Signifikansnivå P för skillnader i tid (A) = 0,2458019517
Signifikansnivån (p = 0,2458019517) är större än villkorsnivån (0,05), vilket innebär att
hypotesen förkastas.
• Signifikansnivå P för skillnader i temperatur (B) = 0,04222398836
Signifikansnivån (p = 0,04222398836) är mindre än villkorsnivån (0,05), vilket innebär att
hypotesen förkastas.
• P för interaktionen (A × B) = 2,78169946e-3
Signifikansnivån (p = 2,78169946e-3) är mindre än villkorsnivån (0,05), vilket innebär att
hypotesen förkastas.
Hypotesprövningen indikerar att skillnaden i tid inte är signifikant, att skillnader i
temperatur är signifikant och att interaktionen är mycket signifikant.
20050301
6-5-25
Hypotesprövning
u Inmatningsexempel
u Resultat
20050301
6-6-1
Konfidensintervall
6-6 Konfidensintervall
Ett konfidensintervall är ett omfång (intervall) som inkluderar ett statistiskt värde,
vanligen populationsmedelvärdet.
Ett konfidensintervall som är för omfattande gör det svårt att få en uppfattning om var
populationsvärdet (det sanna värdet) befinner sig. Ett snävt konfidensintervall begränsar å
andra sidan populationsvärdet och gör det svårt att få fram tillförlitliga resultat. De konfidensgrader som oftast används är 95 % och 99 %. Om konfidensgraden ökas breddas konfidensintervallet, och om konfidensgraden minskas blir konfidensintervallet snävare, men detta
ökar också risken för att populationsvärdet förbises av misstag. Med konfidensgraden 95 %
exempelvis, inkluderas inte populationsvärdet i de resulterande intervallen i 5 % av fallen.
När du planerar att utföra en undersökning och sedan utföra t-test och Z-test av data, måste
du också ta hänsyn till urvalets storlek, konfidensintervallets bredd och konfidensgraden.
Konfidensgraden ändras i enlighet med tillämpningen.
1-Sample Z Interval beräknar konfidensintervallet för ett okänt populationsmedelvärde när
populationens standardavvikelse är känd.
2-Sample Z Interval beräknar konfidensintervallet för skillnaden mellan två populationsmedelvärden när populationens standardavvikelse för två urval är kända.
1-Prop Z Interval beräknar konfidensintervallet för en okänd andel lyckade försök.
2-Prop Z Interval beräknar konfidensintervallet för skillnaden mellan andelen lyckade försök
i två populationer.
1-Sample t Interval beräknar konfidensintervallet för ett okänt populationsmedelvärde när
populationens standardavvikelse är okänd.
2-Sample t Interval beräknar konfidensintervallet för skillnaden mellan två
populationsmedelvärden när standardavvikelsen för båda populationerna är okänd.
Tryck på 4(INTR) på den inledande STAT-lägesskärmen för att visa
konfidensintervallmenyn, som innehåller följande alternativ.
• 4(INTR)1(Z) ... Z-intervall (sid. 6-6-3)
2(t) ... t-intervall (sid. 6-6-8)
# Det går inte att rita grafer för
konfidensintervallfunktioner.
20050301
6-6-2
Konfidensintervall
u Att tänka på angående konfidensintervall
Om du matar in ett värde i omfånget 0 < C-Level < 1 för inställningen C-Level anges det
värde du matar in. Om du matar in ett värde i omfånget 1 < C-Level < 100 anges ett värde
motsvarande din inmatning dividerat med 100.
# Om du matar in ett värde som är större än
eller lika med 100, eller ett negativt värde,
orsakas ett fel (Ma ERROR).
20050301
6-6-3
Konfidensintervall
k Z-intervall
u 1-Sample Z Interval (Z-intervall med 2 urval)
1-Sample Z Interval beräknar konfidensintervallet för ett okänt populationsmedelvärde när
populationens standardavvikelse är känd.
Konfidensintervallet visas nedan.
Left = o – Z α σ
2 n
Right = o + Z α σ
2 n
α är emellertid signifikansnivån. Värdet 100 (1 – α) % är konfidensgraden.
När konfidensgraden exempelvis är 95 %, ger inmatningen 0,95 följande: 1 – 0,95 = 0,05 = α.
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
4(INTR)
1(Z)
1(1-S)
Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifikation.
Data ............................ datatyp
C-Level ........................ konfidensgrad (0 < C-Level < 1)
σ .................................. populationens standardavvikelse (σ > 0)
List .............................. lista vars innehåll ska användas som urvalsdata
(List 1 till 26)
Freq ............................. urvalsfrekvens (1 eller List 1 till 26)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från
listdataspecifikation betyder.
o .................................. urvalets medelvärde
n .................................. urvalets storlek (positivt heltal)
20050301
6-6-4
Konfidensintervall
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
Left .............................. konfidensintervallets undre gräns (vänsterkant)
Right ............................ konfidensintervallets övre gräns (högerkant)
o .................................. urvalets medelvärde
xσn-1 ............................. urvalets standardavvikelse
(Visas endast för inställningen Data: List.)
n .................................. urvalets storlek
u 2-Sample Z Interval (Z-intervall med 2 urval)
2-Sample Z Interval beräknar konfidensintervallet för skillnaden mellan två populationsmedelvärden när populationens standardavvikelse för två urval är kända.
Konfidensintervallet visas nedan. α är signifikansnivån. Värdet 100 (1 – α) %
är konfidensgraden.
Left = (o1 – o2) – Z α
2
Right = (o1 – o2) + Z α
2
σ 12 σ22
+
n1 n2
σ 12 σ 22
+
n1 n2
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
4(INTR)
1(Z)
2(2-S)
20050301
o1 : medelvärde för urval 1
o2 : medelvärde för urval 2
σ1 : populationens standardavvikelse för urval 1
σ2 : populationens standardavvikelse för urval 2
n1 : storlek på urval 1
n2 : storlek på urval 2
6-6-5
Konfidensintervall
Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifikation.
Data ............................ datatyp
C-Level ........................ konfidensgrad (0 < C-Level < 1)
σ1 ................................. populationens standardavvikelse för urval 1 (σ1 > 0)
σ2 ................................. populationens standardavvikelse för urval 2 (σ2 > 0)
List(1) .......................... lista vars innehåll ska användas som data för urval 1
(List 1 till 26)
List(2) .......................... lista vars innehåll ska användas som data för urval 2
(List 1 till 26)
Freq(1) ........................ frekvens för urval 1 (1 eller List 1 till 26)
Freq(2) ........................ frekvens för urval 2 (1 eller List 1 till 26)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från
listdataspecifikation betyder.
o1 .................................
n1 .................................
o2 .................................
n2 .................................
medelvärde för urval 1
storlek (positivt heltal) på urval 1
medelvärde för urval 2
storlek (positivt heltal) på urval 2
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
Left .............................. konfidensintervallets undre gräns (vänsterkant)
Right ............................ konfidensintervallets övre gräns (högerkant)
o1 ................................. medelvärde för urval 1
o2 ................................. medelvärde för urval 2
x1σn-1 ............................ standardavvikelse för urval 1
(Visas endast för inställningen Data: List.)
x2σn-1 ............................ standardavvikelse för urval 2
(Visas endast för inställningen Data: List.)
n1 ................................. storlek på urval 1
n2 ................................. storlek på urval 2
20050301
6-6-6
Konfidensintervall
u 1-Prop Z Interval (Z-intervall med 1 proportion)
1-Prop Z Interval använder antalet data för att beräkna konfidensintervallet för en okänd
andel lyckade försök.
Konfidensintervallet visas nedan. α är signifikansnivån. Värdet 100 (1 – α) %
är konfidensgraden.
x
Left = n – Z α
2
x
Right = n + Z α
2
1 x
x
n n 1– n
n : urvalets storlek
x : data
1 x
x
n n 1– n
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
4(INTR)
1(Z)
3(1-P)
Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder.
C-Level ........................ konfidensgrad (0 < C-Level < 1)
x .................................. data (0 eller positivt heltal)
n .................................. urvalets storlek (positivt heltal)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
Left .............................. konfidensintervallets undre gräns (vänsterkant)
Right ............................ konfidensintervallets övre gräns (högerkant)
p̂ .................................. uppskattad urvalsproportion
n .................................. urvalets storlek
20050301
6-6-7
Konfidensintervall
u 2-Prop Z Interval (Z-intervall med 2 proportioner)
2-Prop Z Interval använder antalet data för att beräkna konfidensintervallet för skillnaden
mellan andelen lyckade försök i två populationer.
Konfidensintervallet visas nedan. α är signifikansnivån. Värdet 100 (1 – α) %
är konfidensgraden.
x
x
Left = n1 – n2 – Z α
1
2
2
x
x
Right = n1 – n2 + Z α
1
2
2
x1 x2
x2
x1
n1 1– n1 n2 1– n2
+
n1
n2
n1, n2 : urvalets storlek
x1, x2 : data
x1 x2
x2
x1
n1 1– n1 n2 1– n2
+
n1
n2
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
4(INTR)
1(Z)
4(2-P)
Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder.
C-Level ........................ konfidensgrad (0 < C-Level < 1)
x1 .................................
n1 .................................
x2 .................................
n2 .................................
datavärde (x1 > 0) för urval 1
storlek (positivt heltal) på urval 1
datavärde (x2 > 0) för urval 2
storlek (positivt heltal) på urval 2
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
20050301
6-6-8
Konfidensintervall
Left .............................. konfidensintervallets undre gräns (vänsterkant)
Right ............................ konfidensintervallets övre gräns (högerkant)
p̂1 .................................
p̂2 .................................
n1 .................................
n2 .................................
uppskattad urvalsproportion för urval 1
uppskattad urvalsproportion för urval 2
storlek på urval 1
storlek på urval 2
k t-intervall
u 1-Sample t Interval (t-intervall med 2 urval)
1-Sample t Interval beräknar konfidensintervallet för ett okänt populationsmedelvärde
när populationens standardavvikelse är okänd.
Konfidensintervallet visas nedan. α är signifikansnivån. Värdet 100 (1 – α) %
är konfidensgraden.
Left = o– tn – 1
α xσn–1
2 n
xσn–1
Right = o+ tn – 1 α
2 n
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
4(INTR)
2(t)
1(1-S)
Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifikation.
Data ............................ datatyp
C-Level ........................ konfidensgrad (0 < C-Level < 1)
List .............................. lista vars innehåll ska användas som urvalsdata
(List 1 till 26)
Freq ............................. urvalsfrekvens (1 eller List 1 till 26)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från
listdataspecifikation betyder.
20050301
6-6-9
Konfidensintervall
o .................................. urvalets medelvärde
xσn-1 ............................. urvalets standardavvikelse (xσn-1 > 0)
n .................................. urvalets storlek (positivt heltal)
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
Left .............................. konfidensintervallets undre gräns (vänsterkant)
Right ............................ konfidensintervallets övre gräns (högerkant)
o .................................. urvalets medelvärde
xσn-1 ............................. urvalets standardavvikelse
n .................................. urvalets storlek
u 2-Sample t Interval (t-intervall med 2 urval)
2-Sample t Interval beräknar konfidensintervallet för skillnaden mellan två populationsmedelvärden när standardavvikelsen för båda populationerna är okänd. t-intervallet tillämpas
på t-fördelningen.
Följande konfidensintervall gäller när sammanslagning är aktiverat. α är signifikansnivån.
Värdet 100 (1 – α) % är konfidensgraden.
Left = (o1 – o2)– tn +n
2 –2
1
Right = (o1 – o2)+ tn +n
1
xpσ n–1 =
2 –2
α
2
xp σ n–12 n1 + n1
2
1
α
2
xp σ n–12 n1 + n1
2
1
(n1–1)x1σ n–12 +(n2–1)x2σ n –12
n1 + n 2 – 2
20050301
6-6-10
Konfidensintervall
Följande konfidensintervall gäller när sammanslagning inte är aktiverat. α är signifikansnivån.
Värdet 100 (1 – α) % är konfidensgraden.
Left = (o1 – o2)– tdf
α
2
Right = (o1 – o2)+ tdf α
2
df =
x1σ n–12 x2 σn–12
+ n
n1
2
x1σ n–12 x2 σn–12
+ n
n1
2
1
2
C 2 + (1–C )
n1–1
n2–1
x1σ n–12
n1
C=
x1σ n–12 x2 σn–12
+ n
n1
2
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
4(INTR)
2(t)
2(2-S)
Nedan förklaras vad varje alternativ betyder i samband med listdataspecifikation.
Data ............................ datatyp
C-Level ........................ konfidensgrad (0 < C-Level < 1)
List(1) .......................... lista vars innehåll ska användas som data för urval 1
(List 1 till 26)
List(2) .......................... lista vars innehåll ska användas som data för urval 2
(List 1 till 26)
Freq(1) ........................ frekvens för urval 1 (1 eller List 1 till 26)
Freq(2) ........................ frekvens för urval 2 (1 eller List 1 till 26)
Pooled ......................... sammanslagning On (aktiverat) eller Off (inaktiverat)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
Nedan förklaras vad de alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från
listdataspecifikation betyder.
20050301
6-6-11
Konfidensintervall
o1 .................................
x1σn-1 ............................
n1 .................................
o2 .................................
x2σn-1 ............................
n2 .................................
medelvärde för urval 1
standardavvikelse (x1σn-1 > 0) för urval 1
storlek (positivt heltal) på urval 1
medelvärde för urval 2
standardavvikelse (x2σn-1 > 0) för urval 2
storlek (positivt heltal) på urval 2
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
Left .............................. konfidensintervallets undre gräns (vänsterkant)
Right ............................ konfidensintervallets övre gräns (högerkant)
df .................................
o1 .................................
o2 .................................
x1σn-1 ............................
x2σn-1 ............................
xpσn-1 ............................
frihetsgrader
medelvärde för urval 1
medelvärde för urval 2
standardavvikelse för urval 1
standardavvikelse för urval 2
standardavvikelse för sammanslaget urval
(Visas endast för inställningen Pooled: On.)
n1 ................................. storlek på urval 1
n2 ................................. storlek på urval 2
20050301
6-7-1
Fördelning
6-7 Fördelning
Det finns en rad olika typer av fördelning, men den mest kända är ”normalfördelning”, som
är grundläggande för att utföra statistiska beräkningar. Normalfördelning är en symmetrisk
fördelning centrerad på de flesta förekomsterna av medelvärdesdata (den högsta frekvensen),
med avtagande frekvens i takt med att man rör sig från mitten. Poisson-fördelning, geometrisk
fördelning och olika andra fördelningsformer används också, beroende på datatypen.
Vissa trender kan bestämmas när fördelningsformen har bestämts. Du kan beräkna
sannolikheten för att data som har hämtats från en fördelning ligger under ett visst värde.
Fördelning kan exempelvis användas för att beräkna avkastningsgrad vid tillverkningen av
en produkt. När ett värde har fastställts som villkor, kan du beräkna normal sannolikhet vid
uppskattning av vilken procentandel av produkterna som uppfyller villkoren. Omvänt kan
ett mål för antalet lyckade försök (80 % till exempel) ställas upp som hypotes, och normalfördelning användas för att uppskatta vilken andel av produkterna som kommer att uppnå
det här värdet.
Normal sannolikhetstäthet beräknar sannolikhetstätheten för normalfördelning utifrån ett
givet x-värde.
Normal fördelningssannolikhet beräknar sannolikheten för att normalfördelningsdata
hamnar mellan två givna värden.
Inverterad, kumulativ normalfördelning beräknar ett värde som representerar placeringen
för en given kumulativ sannolikhet inom en normalfördelning.
Student- t-sannolikhetstäthet beräknar t-sannolikhetstäthet utifrån ett givet x-värde.
Student- t-fördelningssannolikhet beräknar sannolikheten för att t-fördelningsdata hamnar
mellan två givna värden.
Liksom för t-fördelning, kan fördelningssannolikhet också beräknas för χ2-, F-, binomial-,
Poisson- och geometrisk fördelning.
Tryck på 5(DIST) på den inledande STAT-lägesskärmen för att visa fördelningsmenyn, som
innehåller följande alternativ.
• 5(DIST)1(NORM) ... Normalfördelning (sid. 6-7-3)
2(t) ... Student-t-fördelning (sid. 6-7-7)
3(CHI) ... χ2-fördelning (sid. 6-7-9)
4(F) ... F-fördelning (sid. 6-7-12)
5(BINM) ... Binomialfördelning (sid. 6-7-16)
6(g)1(POISN) ... Poisson-fördelning (sid. 6-7-19)
6(g)2(GEO) ... Geometrisk fördelning (sid. 6-7-21)
20050301
6-7-2
Fördelning
u Gemensamma fördelningsfunktioner
När du har ritat en graf kan du använda funktionen P-CAL för att beräkna ett uppskattat
p-värde för ett visst x-värde.
Nedan beskrivs den allmänna proceduren för att använda funktionen P-CAL.
1. När du har ritat en fördelningsgraf trycker du på !5 (G-SLV) 1 (P-CAL) för att
visa inmatningsdialogrutan för x-värdet.
2. Mata in önskat värde för x och tryck sedan på w.
• Värdena x och p visas nu längst ned på displayen och markören flyttas till
motsvarande punkt på grafen.
3. Om du trycker på v eller en sifferknapp nu visas inmatningsdialogrutan för x-värdet
igen, så att du kan utföra ytterligare en beräkning av uppskattat värde om du vill.
4. När du är klar trycker du på J för att rensa koordinatvärdena och markören
från displayen.
# Om du utför en analysfunktion lagras värdena
x och p automatiskt i de motsvarande
alfavariablerna X och P.
20050301
6-7-3
Fördelning
k Normalfördelning
u Normal sannolikhetstäthet
Normal sannolikhetstäthet beräknar sannolikhetstätheten för normalfördelning utifrån
ett givet x-värde. Normal sannolikhetstäthet tillämpas på standardnormalfördelning.
f(x) =
1 e–
2πσ
(x – µµ)
2
2σ 2
(σ > 0)
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
5(DIST)
1(NORM)
1(Npd)
Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder.
x .................................. data
σ .................................. standardavvikelse (σ > 0)
µ .................................. medelvärde
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning eller ritar en graf
• Om du anger σ = 1 och µ = 0 anges standardnormalfördelning.
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på en av funktionsknapparna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
• 6(DRAW) ... Ritar grafen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
p .................................. normal sannolikhetstäthet
# V-Window-inställningarna för grafritning ställs
in automatiskt när [Stat Wind] har angetts till
[Auto] på inställningsskärmen. De aktuella
V-Window-inställningarna används för
grafritning när [Stat Wind] har angetts
till [Manual].
20071001
20050301
6-7-4
Fördelning
u Normal fördelningssannolikhet
Normal fördelningssannolikhet beräknar sannolikheten för att normalfördelningsdata hamnar
mellan två givna värden.
p=
1
2πσ
∫
b
e
a
–
(x – µ
µ)
2σ 2
a : undre gräns
b : övre gräns
2
dx
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
5(DIST)
1(NORM)
2(Ncd)
Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder.
Lower .......................... undre gräns
Upper .......................... övre gräns
σ .................................. standardavvikelse (σ > 0)
µ .................................. medelvärde
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute”
och trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
# Det går inte att rita grafer för normal
fördelningssannolikhet.
20050301
6-7-5
Fördelning
Utdataexempel för beräkningsresultat
p .................................. normal fördelningssannolikhet
z:Low ........................... undre z-värde (omvandlas till standardiserat z-resultat för
undre värde)
z:Up ............................. övre z-värde (omvandlas till standardiserat z-resultat för
övre värde)
u Inverterad, kumulativ normalfördelning
Inverterad, kumulativ normalfördelning beräknar ett värde som representerar placeringen
för en given kumulativ sannolikhet inom en normalfördelning.
Tail: Left
övre
gräns för
integrationsintervall
α=?
∫
−∞
f (x)dx = p
Tail: Right
undre
gräns för
integrationsintervall
α=?
∫
+∞
f (x)dx = p
Tail: Central
övre och
undre
gräns för
integrationsintervall
α=? β=?
∫
f (x)dx = p
Ange sannolikheten och använd den här formeln för att erhålla integrationsintervallet.
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
5(DIST)
1(NORM)
3(InvN)
Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder.
Tail ............................... specifikation av sannolikhetsvärdets svans (Left, Right, Central)
Area ............................ sannolikhetsvärde (0 < Area < 1)
σ .................................. standardavvikelse (σ > 0)
µ .................................. medelvärde
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
20050301
6-7-6
Fördelning
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
x ....................................... inverterad, kumulativ normalfördelning
• När [Left] väljs för [Tail]:
övre gräns för integrationsintervall.
• När [Right] väljs för [Tail]:
undre gräns för integrationsintervall.
• När [Central] väljs för [Tail]:
övre och undre gräns för integrationsintervall.
# Det går inte att rita grafer för inverterad,
kumulativ normalfördelning.
20050301
6-7-7
Fördelning
k Student-t-fördelning
u Student-t-sannolikhetstäthet
Student-t -sannolikhetstäthet beräknar t-sannolikhetstäthet utifrån ett givet x-värde.
x2
df + 1
1+
Γ 2
df
f (x) =
π df
df
Γ 2
–
df+1
2
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
5(DIST)
2(t)
1(tpd)
Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder.
x .................................. data
df ................................. frihetsgrader (df > 0)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning eller ritar en graf
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på en av funktionsknapparna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
• 6(DRAW) ... Ritar grafen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
p .................................. Student-t-sannolikhetstäthet
automatiskt när [Stat Wind] har angetts
till [Auto].
# De aktuella V-Window-inställningarna
används för grafritning när [Stat Wind] har
angetts till [Manual] på inställningsskärmen.
V-Window-inställningarna nedan ställs in
Xmin = –3,2, Xmax = 3,2, Xscale = 1,
Ymin = –0,1, Ymax = 0,45, Yscale = 0,1
20050301
6-7-8
Fördelning
u Student-t-fördelningssannolikhet
Student-t-fördelningssannolikhet beräknar sannolikheten för att t-fördelningsdata hamnar
mellan två givna värden.
df + 1
2
p=
df
Γ 2 π df
Γ
b
∫
a
x2
1+
df
–
df+1
2
dx
a : undre gräns
b : övre gräns
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
5(DIST)
2(t)
2(tcd)
Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder.
Lower .......................... undre gräns
Upper .......................... övre gräns
df ................................. frihetsgrader (df > 0)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
# Det går inte att rita grafer för
Student-t-fördelningssannolikhet.
20050301
6-7-9
Fördelning
Utdataexempel för beräkningsresultat
p .................................. Student-t-fördelningssannolikhet
t:Low ........................... undre t-värde (inmatat undre värde)
t:Up ............................. övre t-värde (inmatat övre värde)
k χ2-fördelning
u χ2-sannolikhetstäthet
χ2-sannolikhetstäthet beräknar sannolikhetstäthetsfunktionen för χ2-fördelningen vid ett
givet x-värde.
f(x) =
1
df
Γ 2
1
2
df
2
df
–1 –
x2 e
x
2
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
5(DIST)
3(CHI)
1(Cpd)
Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder.
x .................................. data
df ................................. frihetsgrader (positivt heltal)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning eller ritar en graf
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på en av funktionsknapparna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
• 6(DRAW) ... Ritar grafen.
20050301
6-7-10
Fördelning
Utdataexempel för beräkningsresultat
p .................................. χ2-sannolikhetstäthet
automatiskt när [Stat Wind] har angetts
till [Auto].
# De aktuella V-Window-inställningarna
används för grafritning när [Stat Wind] har
angetts till [Manual] på inställningsskärmen.
V-Window-inställningarna nedan ställs in
Xmin = 0, Xmax = 11,5, Xscale = 2,
Ymin = -0,1, Ymax = 0,5, Yscale = 0,1
20050301
6-7-11
Fördelning
u χ2-sannolikhetstäthet
χ2-fördelningssannolikhet beräknar sannolikheten för att χ2-fördelningsdata hamnar mellan
två givna värden.
p= 1
df
Γ 2
1
2
df
2
∫
b
df
x
2
–1 –
x2 e
dx
a : undre gräns
b : övre gräns
a
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
5(DIST)
3(CHI)
2(Ccd)
Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder.
Lower .......................... undre gräns
Upper .......................... övre gräns
df ................................. frihetsgrader (positivt heltal)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
# Det går inte att rita grafer för
χ2-fördelningssannolikhet.
20050301
6-7-12
Fördelning
Utdataexempel för beräkningsresultat
p .................................. χ2-fördelningssannolikhet
k F-fördelning
u F-sannolikhetstäthet
F-sannolikhetstäthet beräknar sannolikhetstäthetsfunktionen för F-fördelningen vid ett
givet x-värde.
n+d
2
f (x) =
n
d
Γ
Γ
2
2
Γ
n
d
n
2
x
n
–1
2
1 + nx
d
–
n+d
2
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
5(DIST)
4(F)
1(Fpd)
Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder.
x .................................. data
n:df .............................. täljarens frihetsgrader (positivt heltal)
d:df .............................. nämnarens frihetsgrader (positivt heltal)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning eller ritar en graf
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på en av funktionsknapparna nedan för att utföra beräkningen eller rita grafen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
• 6(DRAW) ... Ritar grafen.
20050301
6-7-13
Fördelning
Utdataexempel för beräkningsresultat
p .................................. F-sannolikhetstäthet
V-Window-inställningarna används för
grafritning när [Stat Wind] har angetts
till [Manual].
# V-Window-inställningarna för grafritning ställs
in automatiskt när [Stat Wind] har angetts till
[Auto] på inställningsskärmen. De aktuella
20050301
6-7-14
Fördelning
u F-fördelningssannolikhet
F-fördelningssannolikhet beräknar sannolikheten för att F-fördelningsdata hamnar mellan två
givna värden.
n+d
2
p=
n
d
Γ
Γ
2
2
Γ
n
d
n
2
∫
b
x
n
–1
2
a
1 + nx
d
–
a : undre gräns
b : övre gräns
n+d
2
dx
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
5(DIST)
4(F)
2(Fcd)
Data anges med parameterspecifikation. Nedan förklaras vad varje alternativ betyder.
Lower .......................... undre gräns
Upper .......................... övre gräns
n:df .............................. täljarens frihetsgrader (positivt heltal)
d:df .............................. nämnarens frihetsgrader (positivt heltal)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
# Det går inte att rita grafer för
F-fördelningssannolikhet.
20050301
6-7-15
Fördelning
Utdataexempel för beräkningsresultat
p .................................. F-fördelningssannolikhet
20050301
6-7-16
Fördelning
k Binomialfördelning
u Binomialsannolikhet
Binomialsannolikhet beräknar en sannolikhet vid ett givet värde för den diskreta
binomialfördelningen, med det givna antalet försök och sannolikheten för att varje
försök lyckas.
f (x) = n C x px (1–p) n – x
(x = 0, 1, ·······, n)
p : sannolikhet för att ett
försök lyckas
(0 < p < 1)
n : antal försök
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
5(DIST)
5(BINM)
1(Bpd)
Nedan förklaras vad varje alternativ betyder när data anges med listspecifikation.
Data ............................ datatyp
List .............................. lista vars innehåll ska användas som givna data
(List 1 till 26)
Numtrial ....................... antal försök
p .................................. sannolikhet för att ett försök lyckas (0< p < 1)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
Nedan förklaras vad det alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från
listdataspecifikation betyder.
x .................................. heltal från 0 till n
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
# Det går inte att rita grafer för binomialfördelning.
20050301
6-7-17
Fördelning
Utdataexempel för beräkningsresultat
p .................................. binomialsannolikhet
u Kumulativ binomialtäthet
Kumulativ binomialtäthet beräknar en kumulativ sannolikhet vid ett givet värde för den
diskreta binomialfördelningen, med det givna antalet försök och sannolikheten för att
varje försök lyckas.
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
5 (DIST)
5 (BINM)
2 (Bcd)
Nedan förklaras vad varje alternativ betyder när data anges med listspecifikation.
Data ............................ datatyp
List .............................. lista vars innehåll ska användas som givna data
(List 1 till 26)
Numtrial ....................... antal försök
p .................................. sannolikhet för att ett försök lyckas (0 < p < 1)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
Nedan förklaras vad det alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från
listdataspecifikation betyder.
x .................................. heltal från 0 till n
20050301
6-7-18
Fördelning
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
p ......................................... sannolikhet för att ett försök lyckas
20050301
6-7-19
Fördelning
k Poisson-fördelning
u Poisson-sannolikhet
Poisson-sannolikhet beräknar en sannolikhet vid ett givet värde för den diskreta Poissonfördelningen med det givna medelvärdet.
f (x) =
e– µµ x
x!
(x = 0, 1, 2, ···)
µ : medelvärde (µ > 0)
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
5(DIST)
6(g)1(POISN)
1(Ppd)
Nedan förklaras vad varje alternativ betyder när data anges med listspecifikation.
Data ............................ datatyp
List .............................. lista vars innehåll ska användas som givna data
(List 1 till 26)
µ .................................. medelvärde (µ > 0)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
Nedan förklaras vad det alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från
listdataspecifikation betyder.
x .................................. (x > 0)
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
p .................................. Poisson-sannolikhet
# Det går inte att rita grafer för Poisson-fördelning.
20050301
6-7-20
Fördelning
u Kumulativ Poisson-täthet
Kumulativ Poisson-täthet beräknar en kumulativ sannolikhet vid ett givet värde för den
diskreta Poisson-fördelningen med det givna medelvärdet.
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
5(DIST)
6(g)1(POISN)
2(Pcd)
Nedan förklaras vad varje alternativ betyder när data anges med listspecifikation.
Data ............................ datatyp
List .............................. lista vars innehåll ska användas som givna data
(List 1 till 26)
µ .................................. medelvärde (µ > 0)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
Nedan förklaras vad det alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från
listdataspecifikation betyder.
x .................................. (x > 0)
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
p .................................. kumulativ Poisson-sannolikhet
20050301
6-7-21
Fördelning
k Geometrisk fördelning
u Geometrisk sannolikhet
Geometrisk sannolikhet beräknar sannolikheten vid ett givet värde, och numret för det första
försök som lyckas, för den geometriska fördelningen med en given sannolikhet för att varje
försök lyckas.
f (x) = p(1– p) x – 1
(x = 1, 2, 3, ···)
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
5(DIST)
6(g)2(GEO)
1(Gpd)
Nedan förklaras vad varje alternativ betyder när data anges med listspecifikation.
Data ............................ datatyp
List .............................. lista vars innehåll ska användas som givna data
(List 1 till 26)
p .................................. sannolikhet för att ett försök lyckas (0 < p < 1)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
Nedan förklaras vad det alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från
listdataspecifikation betyder.
x .................................. positivt heltal (x > 1)
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.
•1(CALC) ... Utför beräkningen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
p .................................. geometrisk sannolikhet
# Det positiva heltalet beräknas oavsett om
listdata (Data:List) eller x-värde
(Data:variable) har angetts.
# Det går inte att rita grafer för
geometrisk fördelning.
20050301
6-7-22
Fördelning
u Kumulativ geometrisk täthet
Kumulativ geometrisk täthet beräknar en kumulativ sannolikhet vid ett givet värde, numret för
det första försök som lyckas, för den diskreta geometriska fördelningen med den givna
sannolikheten för att varje försök lyckas.
Tryck på följande knappar när statistikdatalistan visas.
5(DIST)
6(g)2(GEO)
2(Gcd)
Nedan förklaras vad varje alternativ betyder när data anges med listspecifikation.
Data ............................ datatyp
List .............................. lista vars innehåll ska användas som givna data
(List 1 till 26)
p .................................. sannolikhet för att ett försök lyckas (0 < p < 1)
Save Res ..................... lista för lagring av beräkningsresultat (None eller List 1 till 26)
Execute ....................... utför en beräkning
Nedan förklaras vad det alternativ för parameterdataspecifikation som skiljer sig från
listdataspecifikation betyder.
x .................................. positivt heltal (x > 1)
När alla parametrar har ställts in använder du c för att flytta markeringen till ”Execute” och
trycker sedan på funktionsknappen nedan för att utföra beräkningen.
• 1(CALC) ... Utför beräkningen.
Utdataexempel för beräkningsresultat
p .................................. kumulativ geometrisk sannolikhet
# Det positiva heltalet beräknas oavsett om
listdata (Data:List) eller x-värde
(Data:variable) har angetts.
20050301
Kapitel
Ekonomiska kalkyler (TVM)
Läget TVM används för följande typer av ekonomiska kalkyler.
• Enkel ränta
• Sammansatt ränta
• Kassaflöde (investeringsbedömning)
• Amortering
• Konvertering av räntesatser (årlig procentuell ränta och
effektiv ränta)
• Inköpskostnad, försäljningspris, marginal
• Datumberäkningar
7-1
7-2
7-3
7-4
7-5
7-6
7-7
7-8
Innan du gör ekonomiska beräkningar
Enkel ränta
Sammansatt ränta
Kassaflöde (investeringsbedömning)
Amorteringar
Räntekonvertering
Inköpskostnad, försäljningspris, marginal
Datumberäkningar
20050301
7
7-1-1
Innan du gör ekonomiska beräkningar
7-1 Innan du gör ekonomiska beräkningar
Byt till läget TVM på huvudmenyn. Någon av menyerna nedan visas.
Menyn Financial 1
Menyn Financial 2
• {SMPL} … {enkel ränta}
• {CMPD} … {sammansatt ränta}
• {CASH} … {kassaflöde (investeringsbedömning)}
• {AMT} … {amortering}
• {CNVT} … {räntekonvertering}
• {COST} … {inköpskostnad, försäljningspris, marginal}
• {DAYS} … {datumberäkningar}
k Inställningar
u Payment
• {BGN}/{END} … Anger betalningsperiodens {början}/{slut}
u Date Mode
• {365}/{360} … Anger om beräkningarna ska utföras med {365-dagarsår} eller
{360-dagarsår}
När du använder läget TVM bör du tänka på följande i samband med inställningar.
• Om du ritar en ekonomisk graf med alternativet Label aktiverat visas etiketten CASH
på vertikalaxeln (insättningar, uttag), och TIME på horisontalaxeln (frekvens).
• Antalet visade siffror i läget TVM skiljer sig från antalet visade siffror i andra lägen.
Räknaren ställer automatiskt om till Norm 1 när du växlar till läget TVM. Inställningen
Sci (antal signifikanta siffror) eller Eng (SI-notation) ignoreras.
20050301
7-1-2
Innan du gör ekonomiska beräkningar
k Grafer i läget TVM
Efter en ekonomisk beräkning kan du använda 6 (GRPH) för att visa resultatet grafiskt.
• Om du trycker på 1 (Trace) eller !1 (TRCE) när en graf visas på displayen aktiveras
spårningsfunktionen som kan användas för att visa andra relaterade resultat. Om du till
exempel beräknar enkel ränta kan du trycka på e för att visa PV, SI och SFV. Om du
trycker på d visas samma värden i omvänd ordning.
• Kommandona Zoom, Scroll och Sketch kan inte användas i läget TVM.
• Om värdet på startkapitalet (PV) eller inköpspriset (PRC) ska vara positivt eller negativt värde
beror på vilken typ av kalkyl du gör.
• Observera att graferna endast är illustrationer till beräkningsresultat i läget TVM.
• Observera också att resultaten som fås i detta läget endast ska betraktas som referensvärden.
• Om du genomför en verklig ekonomisk transaktion bör du jämföra dina beräkningar med den
information som det aktuella finansinstitutet ger.
20050301
7-2-1
Enkel ränta
7-2 Enkel ränta
Räknaren använder följande formler för att beräkna enkel ränta.
u Formel
365-dagarsläge
360-dagarsläge
SI' = n × PV × i
365
SI' = n × PV × i
360
I%
100
I%
i=
100
i=
SI
n
PV
I%
SFV
:
:
:
:
:
ränta
antal betalningsperioder
insatt startkapital
årsränta
insatt kapital plus ränta
SI = –SI'
SFV = –(PV + SI')
Tryck på 1(SMPL) på menyn Financial 1 för att visa inmatningsmenyn för enkel ränta.
1(SMPL)
n .................................. antal ränteperioder (dagar)
I% ............................... årsränta
PV ............................... lånebelopp
Efter att du har angett parametrarna använder du en av funktionsmenyerna nedan för att
utföra beräkningen.
• {SI} … {enkel ränta}
• {SFV} … {enkelt slutvärde}
• Ett fel (Ma ERROR) uppstår om parametrarna är felaktiga.
20050301
7-2-2
Enkel ränta
Använd följande funktionsmenyer för att gå mellan resultatskärmarna.
• {REPT} … {parameterinmatning}
• {GRPH} … {ritar graf}
Efter att du har ritat en graf kan du trycka på !1(TRCE) för att aktivera spårningsfunktionen och visa resultaten längs grafen.
Varje gång du trycker på e när spårningen är aktiverad växlar du mellan det visade värdet
i talföljden: nuvärde (PV) → enkel ränta (SI) → enkelt slutvärde (SFV). Om du trycker på d
växlar du mellan värdena i omvänd ordning.
Tryck på J för att gå tillbaka till parameterinmatningen.
20050301
7-3-1
Sammansatt ränta
7-3 Sammansatt ränta
Räknaren använder följande formler för att beräkna sammansatt ränta.
u FormelI
PV+PMT ⋅
(1 + i ⋅ S)[(1 + i)n–1]
i(1 + i)
n
+ FV
1
(1 + i)
n
=0
i=
Där:
PMT ⋅ α + PV
⇓
PV + FV ⋅ ⇓
PMT= –
{
log
n=
α=
⇓=
α
(1 + i ⋅ S ) PMT–FVi
(1 + i ⋅ S ) PMT+PVi
log(1 + i)
100
PV : nuvärde
FV : slutvärde
PMT : betalning
n
: antal beräkningstillfällen
I% : årsränta
i beräknas med Newtons metod.
PV= –(PMT ⋅ α + FV ⋅ ⇓ )
FV= –
I%
}
S = 0 antas för slutet av perioden
S = 1 antas för början av perioden
(1 + i ⋅ S)[(1 + i)n–1]
i(1 + i)n
1
(1+ i)n
F(i) = Formel I
[
(1+ i ⋅ S)[1– (1+ i)–n]
PMT
+ (1+ i ⋅ S)[n(1+ i)–n–1]+S
–
i
i
F(i)'=
]
+S [1–(1+ i)–n] – nFV(1+ i)–n–1
u Formel II (I% = 0)
PV + PMT ⋅ n + FV = 0
Där:
PV = – (PMT ⋅ n + FV )
20050301
7-3-2
Sammansatt ränta
FV = – (PMT × n + PV )
PMT = –
PV + FV
n
PV + FV
n=–
PMT
• En insättning visas med ett plustecken (+), och uttag visas med minustecken (–).
u Konvertera mellan nominell ränta och effektiv ränta
Den nominella räntan (det I%-värde som användaren anger) konverteras till en effektiv ränta
(I%’) om antalet betalningstillfällen per år (P/Y) skiljer sig från antalet ränteberäkningstillfällen
per år (C/Y ). Den här konverteringen krävs för att beräkna utvecklingen av sparkonton,
återbetalning av annuitetslån, o.s.v.
{
I%' = (1 +
[C / Y ]
}
[P / Y ]
I%
) –1 ×100
100 × [C / Y ]
P/Y : antal betalningar
tillfällen per år
C/Y : ränteberäkningstillfällen per år
Vid beräkning av n, PV, PMT, FV
Följande beräkning sker efter konvertering från nominell ränta till effektiv ränta, och resultatet
används för alla senare beräkningar.
i = I%'÷100
Vid beräkning av I%
Efter att I% har beräknats, utförs följande beräkning för att konvertera till I%’.
{
I%' = (1 +
[P / Y ]
}
I% [C / Y ]
)
–1 ×[C / Y ]×100
100
P/Y : antal betalningar
tillfällen per år
C/Y : ränteberäkningstillfällen per år
Värdet på I%’ returneras som resultatet av I%-beräkningen.
20050301
7-3-3
Sammansatt ränta
Tryck på 2(CMPD) på menyn Financial 1 för att visa inmatningsmenyn för
sammansatt ränta.
2(CMPD)
n ..................................
I% ...............................
PV ...............................
PMT ............................
antal beräkningstillfällen
årsränta
nuvärde (lånat belopp eller startkapital)
belopp vid varje betalningstillfälle (amortering eller
insättning)
FV ............................... slutvärde (återstående skuld eller kapital plus ränta)
P/Y .............................. antal betalningar per år
C/Y .............................. ränteberäkningar per år
Viktigt!
Inmatning av värden
En period (n) uttrycks som ett positivt värde. Antingen är nuvärdet (PV ) eller slutvärdet (FV )
positivt. Det andra värdet (PV eller FV ) är alltid negativt.
Noggrannhet
Räknaren använder Newtons metod för ränteberäkningar, vilket ger resultat vars
noggrannhet beror på ett flertal faktorer. Detta innebär att du bör tänka på räknarens
begränsade noggrannhet när du gör ränteberäkningar.
20050301
7-3-4
Sammansatt ränta
Efter att du har angett parametrarna använder du en av funktionsmenyerna nedan för att
utföra beräkningen.
• {n} … {antal beräkningstillfällen}
• {I%} … {årsränta}
• {PV} … {nuvärde} (Lån: lånat belopp, sparkonto: startkapital)
• {PMT} … {betalning} (Lån: amortering, sparkonto: insatt belopp)
• {FV} … {slutvärde} (Lån: kvarstående skuld, sparkonto: insatt kapital plus ränta)
• {AMT} … {amorteringsmenyn}
• Ett fel (Ma ERROR) uppstår om parametrarna är felaktiga.
Använd följande funktionsmenyer för att gå mellan resultatskärmarna.
• {REPT} … {parameterinmatning}
• {AMT} … {amorteringsmenyn}
• {GRPH} … {ritar graf}
Efter att du har ritat en graf kan du trycka på !1(TRCE) för att aktivera
spårningsfunktionen och visa resultaten längs grafen.
Tryck på J för att gå tillbaka till parameterinmatningen.
20050301
7-4-1
Kassaflöde (investeringsbedömning)
7-4 Kassaflöde (investeringsbedömning)
Räknaren använder metoden för diskonterat kassaflöde (DCF) vid investeringsbedömningar
genom att kassaflödet summeras för en fast period. Räknaren kan utföra fyra typer
av investeringsbedömningar.
• Nettonuvärde (NPV )
• Nettoslutvärde (NFV )
• Internränta (IRR )
• Återbetalningsperiod* (PBP )
* Återbetalningsperioden (PBP, payback period) kan också kallas för den diskoterade
återbetalningsperioden (DPP, discounted payback period). När den årliga räntan (I%) är noll, kallas
återbetalningsperioden för enkel återbetalningsperiod (SPP, simple payback period).
Ett kassaflödesdiagram som det i illustrationen kan användas för att visualisera finansiella
tillgångar och skulder.
CF7
CF2 CF3 CF4
CF5
CF6
CF1
CF0
Med denna graf representeras den initiala investeringskostnaden av CF0. Kassaflödet efter ett
år visas med CF1, efter två år med CF2, och så vidare.
Investeringsbedömningar kan användas för att avgöra om en viss investering håller sig inom
den ursprungliga prognosen eller inte.
u NPV
NPV = CF0 +
CF2
CF3
CFn
CF1
+
+
+…+
(1+ i) (1+ i)2 (1+ i)3
(1+ i)n
i=
I%
100
n : heltal mellan 0 och 254
u NFV
NFV = NPV × (1 + i )n
u IRR
0 = CF0 +
CF2
CF3
CFn
CF1
+
+
+…+
(1 + i ) (1 + i )2 (1 + i )3
(1 + i )n
I denna formel är NPV = 0, och värdet på IRR är ekvivalent med i × 100. Observera att
mycket små bråktal tenderar att ackumuleras under beräkningarna, vilket gör att NPV
aldrig blir exakt noll. Värdet på IRR blir mer noggrant när NPV närmar sig noll.
20050301
7-4-2
Kassaflöde (investeringsbedömning)
u PBP
0 .................................. (CF0 > 0)
PBP =
{
NPVn =
Σ
k
n–
n
=0
NPVn
... (Ej samma som ovan)
NPVn+1 – NPVn
CFk
(1 + i)k
n: Minsta positiva heltal som uppfyller villkoret NPVn < 0, NPVn+1 > 0, eller 0.
• Tryck på 3(CASH) på menyn Financial 1 för att visa inmatningsmenyn
för kassaflödesberäkningar.
3(CASH)
I% ............................... räntesats (%)
Csh .............................. lista för kassaflöde
Om du inte har matat in värden i en lista trycker du på 5('LIST) och skapar en lista
med värden.
Efter att du har angett parametrarna använder du en av funktionsmenyerna nedan för att
utföra beräkningen.
• {NPV} … {nettonuvärde}
• {IRR} … {internränta}
• {PBP} … {återbetalningsperiod}
• {NFV} … {nettoslutvärde}
• {'LIST} … {matar in data i en lista}
• {LIST} … {anger en lista för datainmatning}
• Ett fel (Ma ERROR) uppstår om parametrarna är felaktiga.
20050301
7-4-3
Kassaflöde (investeringsbedömning)
Använd följande funktionsmenyer för att gå mellan resultatskärmarna.
• {REPT} … {parameterinmatning}
• {GRPH} … {ritar graf}
Efter att du har ritat en graf kan du trycka på !1(TRCE) för att aktivera
spårningsfunktionen och visa resultaten längs grafen.
Tryck på J för att gå tillbaka till parameterinmatningen.
20050301
7-5-1
Amorteringar
7-5 Amorteringar
Räknaren kan användas för att beräkna amortering och ränta för ett annuitetslån,
kvarstående skuld och summan av amorteringar och ränta fram till en viss tidpunkt.
u Formel
a
Annuitetsbelopp
c
b
1 .............. PM1 ..................... PM2 ............ Sista
Antal avbetalningar
a: räntedelen av avbetalningen PM1 (INT )
b: amorteringsdelen av avbetalningen PM1 (PRN )
c: saldo efter avbetalning PM2 (BAL )
e
Annuitetsbelopp
d
1 ............... PM1 .................. PM2 ............... Sista
Antal avbetalningar
d: sammanlagt saldo från avbetalning PM1 till avbetalning PM2 (ΣPRN )
e: total ränta från avbetalning PM1 till avbetalning PM2 (ΣINT )
*a + b = en återbetalning (PMT )
20050301
20070101
20050901
7-5-2
Amorteringar
a : INTPM1 = I BALPM1–1 × i I × (PMT sign)
b : PRNPM1 = PMT + BALPM1–1 × i
c : BALPM2 = BALPM2–1 + PRNPM2
d : Σ PRN = PRNPM1 + PRNPM1+1 + … + PRNPM2
PM2
PM1
e : Σ INT = INTPM1 + INTPM1+1 + … + INTPM2
PM2
PM1
BAL0 = PV (INT1 = 0 och PRN1 = PMT vid avbetalningsperiodens början)
u Konvertera mellan nominell ränta och effektiv ränta
Den nominella räntan (det I%-värde som användaren anger) konverteras till en effektiv ränta
(I%’) för annuitetslån där antalet avbetalningar per år skiljer sig från antalet ränteberäkningar
per år.
{
I%' = (1+
[C / Y ]
}
[P / Y ]
I%
) –1 ×100
100 × [C / Y ]
Följande beräkning sker efter konvertering från nominell ränta till effektiv ränta, och resultatet
används för alla senare beräkningar.
i = I%'÷100
Tryck på 4(AMT) på menyn Financial 1 för att visa inmatningsmenyn för amorteringar.
4(AMT)
PM1 ............................. första betalning av avbetalningarna 1 till n
PM2 ............................. andra betalning av avbetalningarna 1 till n
n ..................................
I% ...............................
PV ...............................
PMT ............................
FV ...............................
P/Y ..............................
C/Y ..............................
avbetalningar
räntesats
lånebelopp
annuitet
saldo efter sista avbetalningen
avbetalningar per år
ränteberäkningar per år
20050301
20070101
20050901
7-5-3
Amorteringar
Efter att du har angett parametrarna använder du en av funktionsmenyerna nedan för att
utföra beräkningen.
• {BAL} … {saldo efter avbetalning PM2}
• {INT} … {räntedelen av avbetalningen PM1}
• {PRN} … {amorteringsdelen av avbetalning PM1}
• {ΣINT} … {sammanlagd ränta från avbetalning PM1 till avbetalning PM2}
• {ΣPRN} … {sammanlagd amortering från avbetalning PM1 till avbetalning PM2}
• {CMPD} … {sammansatt ränta}
• Ett fel (Ma ERROR) uppstår om parametrarna är felaktiga.
Använd följande funktionsmenyer för att gå mellan resultatskärmarna.
• {REPT} … {parameterinmatning}
• {CMPD} … {sammansatt ränta}
• {GRPH} … {ritar graf}
Efter att du har ritat en graf kan du trycka på !1(TRCE) för att aktivera spårningsfunktionen och visa resultaten längs grafen.
Första gången du trycker på !1(TRCE) visas INT och PRN när n = 1. Nästa gång du
trycker på e visas INT och PRN när n = 2, n = 3, och så vidare.
Tryck på J för att gå tillbaka till parameterinmatningen.
20050301
7-6-1
Räntekonvertering
7-6 Räntekonvertering
I detta avsnitt beskrivs hur du konverterar mellan en årlig nominell ränta och en
effektiv ränta.
u Formel
n
EFF = 1+
APR/100
–1 × 100
n
APR = 1 +
EFF
100
APR : nominell årsränta (%)
EFF : effektiv ränta (%)
n
: antal ränteberäkningar
1
n
–1 × n ×100
Tryck på 5(CNVT) på menyn Financial 1 för att visa inmatningsmenyn för räntekonvertering.
5(CNVT)
n ....................................... antal ränteberäkningar
I% ............................... räntesats
Efter att du har angett parametrarna använder du en av funktionsmenyerna nedan för att
utföra beräkningen.
• {'EFF} … {konverterar årlig nominell ränta till effektiv ränta}
• {'APR} … {konverterar effektiv ränta till årlig nominell ränta}
• Ett fel (Ma ERROR) uppstår om parametrarna är felaktiga.
Använd följande funktionsmenyer för att gå mellan resultatskärmarna.
• {REPT} … {parameterinmatning}
20050301
7-7-1
Inköpskostnad, försäljningspris, marginal
7-7 Inköpskostnad, försäljningspris, marginal
Du kan beräkna ett av värdena inköpskostnad, försäljningspris eller marginal om de två övriga
värdena är kända.
u Formel
CST = SEL 1–
MRG
100
CST
MRG
100
CST
×100
MRG(%) = 1–
SEL
CST : inköpskostnad
SEL : försäljningspris
MRG : marginal
SEL =
1–
Tryck på 1(COST) på menyn Financial 2 för att visa följande inmatningsmeny.
6(g)1(COST)
Cst ............................... inköpskostnad
Sel ............................... försäljningspris
Mrg .............................. marginal
Efter att du har angett parametrarna använder du en av funktionsmenyerna nedan för att
utföra beräkningen.
• {COST} … {inköpskostnad}
• {SEL} … {försäljningspris}
• {MRG} … {marginal}
• Ett fel (Ma ERROR) uppstår om parametrarna är felaktiga.
Använd följande funktionsmenyer för att gå mellan resultatskärmarna.
• {REPT} … {parameterinmatning}
20050301
7-8-1
Datumberäkningar
7-8 Datumberäkningar
Du kan beräkna antalet dagar mellan två datum, eller beräkna vilket datum som infaller ett
givet antal dagar efter eller före ett annat datum.
Tryck på 2(DAYS) på menyn Financial 2 för att visa följande inmatningsmeny.
6(g)2(DAYS)
d1 ................................ datum 1
d2 ................................ datum 2
D ................................. antal dagar
Ange det första datumet genom att markera d1 eller d2. Om du trycker på en siffertangent för
att mata in en månad visas följande inmatningsmeny på displayen.
360-dagarsår. Om du försöker göra det uppstår
ett fel.
# Du kan använda inställningsmenyn för att
ange om ekonomiska kalkyler ska göras med
365- eller 360-dagarsår. Datumberäkningar
utförs enligt den aktuella inställningen för
antal dagar per år, men följande beräkningar
kan inte utföras om inställningen är
(datum) + (antal dagar)
(datum) – (antal dagar)
# Räknaren kan hantera datum mellan 1 januari
1901 och 31 december 2099.
20050301
7-8-2
Datumberäkningar
Mata in månad, dag och år genom att trycka på w efter varje värde.
Efter att du har angett parametrarna använder du en av funktionsmenyerna nedan för att
utföra beräkningen.
• {PRD} … {antal dagar från d1 till d2 (d2 – d1)}
• {d1+D} … {d1 plus ett antal dagar (d1 + D)}
• {d1–D} … {d1 minus ett antal dagar (d1 – D)}
• Ett fel (Ma ERROR) uppstår om parametrarna är felaktiga.
Använd följande funktionsmenyer för att gå mellan resultatskärmarna.
• {REPT} … {parameterinmatning}
Datumberäkningar för 360-dagarsår
I följande avsnitt beskrivs hur beräkningar sker när alternativet Date Mode på inställningsmenyn är 360.
• Om d1 är den 31:a dagen i månaden, anses d1 vara dag 30 i den månaden.
• Om d2 är den 31:a dagen i en månad, anses d2 vara den första dagen i nästa månad,
om inte d1 är dag 30.
20050301
Kapitel
Programmering
8-1
8-2
8-3
8-4
8-5
8-6
8-7
8-8
Grundläggande programmering
Funktionstangenter i läget PRGM
Redigera programinnehåll
Filhantering
Kommandon
Använd räknarfunktioner i program
Kommandon i läget PRGM
Programbibliotek
Räknaren har ungefär 64 kilobyte minne.
• Du kan kontrollera hur mycket minne som finns tillgängligt genom att växla
till läget MEMORY från huvudmenyn och sedan trycka på 1(MAIN). Mer
information finns i avsnittet ”12-7 Läget MEMORY”.
20050301
8
8-1-1
Grundläggande programmering
8-1 Grundläggande programmering
Beskrivning
Kommandon och beräkningar exekveras sekventiellt, precis som när du använder
manuella flerradsuttryck.
Inställning
1. Växla till PRGM-läge från huvudmenyn. När du gör det visas en programlista
på displayen.
Markerat programminne
(använd f och c för
att flytta markeringen)
Filerna visas i alfabetisk ordning.
Exekvering
2. Registrera ett filnamn.
3. Mata in programmet.
4. Kör programmet.
# Om det inte finns några program i minnet när
du växlar till läget PRGM visas meddelandet
”No Programs” på displayen och funktionsmenyn innehåller endast alternativet NEW (3).
# Värdet till höger om programlistan anger hur
många byte minne varje program använder.
# Filnamn kan vara högst åtta tecken långa.
# Du kan använda följande tecken i ett filnamn:
A till Z, r, θ, blanksteg, [, ], {, }, ’, ”, ~,
0 till 9, ., +, –, ×, ÷
# Registrering av ett filnamn kräver 32 byte minne.
# Inmatningsmenyn för filnamn står kvar på
displayen om du trycker på w utan att mata
in ett filnamn.
# Om du vill stänga inmatningsmenyn och gå
tillbaka till programlistan utan att registrera ett
filnamn trycker du på J.
20050301
8-1-2
Grundläggande programmering
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 1
Beräkna ytan (cm2) och volymen (cm3) på tre regelbundna oktaedrar
där längden på en sida är 7, 10 respektive 15 cm.
Lagra formeln med filnamnet OCTA.
Nedan visas formlerna för att beräkna ytan S och volymen V av en
regelbunden oktaeder där längden på en sida A är känd.
2
S = 2 3 A2, V = –––– A3
3
A
Procedur
1 m PRGM
2 3(NEW)OCTAw*1
3 !J(PRGM)4(?)aav(A)6(g)5(:)*2
c*!x(
!x(
)d*av(A)x6(g)5(^)
)c/d*av(A)Md
JJ
4 1(EXE) eller w
hw(längden på sidan A)
w
S om A = 7
V om A = 7
w
wbaw
w
S om A = 10
V om A = 10
w
wbfw
w*3
*1 Tryck på 3(NEW). Markören ändras
till bokstavsinmatning.
*2 Nedan visas hur beräkning av area och
volym av en regelbunden oktaeder görs med
manuell inmatning.
)d*
Ytarean S ........... c*!x(
<längden på sidan A>
xw
)c/d*
Volymen V .......... !x(
<längden på sidan A>
Mdw
S om A = 15
V om A = 15
*3 Om du trycker på w när programmets
resultat visas på displayen går du tillbaka
till programlistan.
# Du kan också köra ett program i läget RUN •
MAT genom att trycka på: Prog ”<filnamn>” w.
# Om du trycker på w när resultatet av ett
program som körts med denna metod resultat
visas på displayen körs programmet igen.
# Ett fel uppstår om det program som anges
av Prog ”<filnamn>” inte finns.
20050301
8-2-1
Funktionstangenter i läget PRGM
8-2 Funktionstangenter i läget PRGM
• {NEW} ... {nytt program}
u Vid registrering av filnamn
• {RUN}/{BASE} ... {allmäna beräkningar}/{talbas} programinmatning
• {Q
Q} ... {registrera lösenord}
• {SYBL} ... {symboler}
u Vid programinmatning – 1(RUN) … standard
• {TOP}/{BTM} ... programmets {början}/{slut}
• {SRC} ... {sök}
• {MENU} ... {lägesmeny}
• {STAT}/{MAT}/{LIST}/{GRPH}/{DYNA}/{TABL}/{RECR}
... meny för {statistik}/{matris}/{lista}/{graf}/{dynamisk graf}/{tabell}/{rekursion}
• {A↔a} ... {växlar mellan stora och små bokstäver}
• {CHAR} ... {visar en meny med diverse matematiska symboler, specialtecken och
utökade tecken}
• Tryck på !J(PRGM) för att visa följande programmeny.
• {COM} ... {programkommando}
• {CTL} ... {programkörning}
• {JUMP} ... {hoppkommandon}
• {?}/{^
^} ... {inmatning}/{utmatning}
• {CLR}/{DISP} ... {rensa}/{visa} kommandomenyn
• {REL} ... {villkorliga hopp med relationsoperator}
• {I/O} ... {I/O-styrning/överföring}
• {:} ... {avgränsare mellan uttryck och kommandon}
Mer information om dessa kommandon finns i avsnitt ”8-5 Kommandon”.
• Tryck på !m(SET UP) för att visa lägeskommandomenyn nedan.
• {ANGL}/{COOR}/{GRID}/{AXES}/{LABL}/{DISP}/{S/L}/{DRAW}/{DERV}/{BACK}/{FUNC}/
{SIML}/{S-WIN}/{LIST}/{LOCS}/{T-VAR}/{Σ DSP}/{RESID}/{CPLX}/{FRAC}/{Y • SPD}
Mer information om dessa kommandon finns i avsnittet ”Funktionstangenter i
inställningsmenyn” på sid. 1-7-1.
20050301
20071001
8-2-2
Funktionstangenter i läget PRGM
u Vid programinmatning – 2(BASE)*1
• {TOP}/{BTM}/{SRC}
• {MENU}
• {d~o} ... inmatning av {decimala}/{hexadecimala}/{binära}/{oktala} värden
• {LOG} ... {logiska operatorer}
• {DISP} ... konvertering av visat värde till {decimalt}/{hexadecimalt}/{binärt}/
{oktalt} värde
• {A↔a}/{CHAR}
• Tryck på !J(PRGM) för att visa följande programmeny.
• {Prog} ... {hämta program}
• {JUMP}/{?}/{^
^}
• {REL} ... {logiska operatorer}
• {:} ... {avgränsare mellan uttryck och kommandon}
• Tryck på !m(SET UP) för att visa lägeskommandomenyn nedan.
• {Dec}/{Hex}/{Bin}/{Oct}
• {EXE}/{EDIT}
... {kör}/{redigera} program
• {NEW} ... {nytt program}
• {DEL}/{DEL·A}
... radera {visst program}/{alla program}
• {SRC}/{REN}
... {sök}/{ändra} filnamn
*1 Program som skapats efter att du har tryckt
på 2(BASE) anges med symbolen B
höger om filnamnet.
20050301
8-3-1
Redigera programinnehåll
8-3 Redigera programinnehåll
k Felsöka ett program
Ett logiskt fel i ett program som gör att programmet ger fel resultat eller inte kan exekveras
alls kallas en ”bugg”, och arbetet med att leta rätt på och eliminera dessa fel kallas
”felsökning”. Något av följande symtom tyder på att ditt program innehåller buggar som
måste åtgärdas.
• Felmeddelanden visas när programmet körs
• Felaktiga resultat
u Eliminera buggar som orsakar felmeddelanden
Ett felmeddelande som det nedan visas när programmet innehåller ett ogiltigt kommando
eller uttryck.
Om ett sådant felmeddelande visas trycker du på J för att gå till det ställe i programmet där
felet påträffades. Markören blinkar på platsen för felet. Mer information finns i avsnittet
”Felmeddelanden” (sid. α -1-1). Avsnittet innehåller även rekommenderade lösningar
på problemet.
• Observera att platsen för felet inte visas när du trycker på J om programmet är
lösenordsskyddat. Är programmet lösenordsskyddat visas programlistan.
u Eliminera buggar som ger felaktiga resultat
Om programmet ger felaktiga resultat måste du gå igenom programmet
och göra de ändringar som krävs.
1(TOP) ..... Flyttar markören till programmets
början
2(BTM) ..... Flyttar markören till programmets
slut
20050301
8-3-2
Redigera programinnehåll
k Använda ett befintligt program för att skapa ett nytt program
Ibland kan du utnyttja ett gammalt program i minnet för att skapa ett nytt program. Hämta
det gamla programmet, gör de ändringar som behövs och kör det nya programmet.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 2
Använd programmet OCTA (sid. 8-1-2) för att skapa ett nytt program
som beräknar ytan (cm2) och volymen (cm3) av regelbundna
tetraedrar där längden på en sida är 7, 10 respektive 15 cm
Använd filnamnet TETRA.
A
Nedan visas formlerna för att beräkna ytan S och volymen V av en
regelbunden tetraeder där längden på en sida A är känd.
2
S = 3 A2, V = –––– A3
12
Använd följande knapptryckningar för att mata in programmet.
Längden av sidan A ..... !J(PRGM)4(?)aav(A)6(g)5(:)
Ytarean S ..................... !x(
)d*av(A)x6(g)5(^)
Volymen V .................... !x(
)c/bc*av(A)Md
Jämför detta med programmet för att beräkna ytan och volymen för en
regelbunden oktaeder.
Längden av sidan A ..... !J(PRGM)4(?)aav(A)6(g)5(:)
Ytarean S ..................... c*!x(
Volymen V .................... !x(
)d*av(A)x6(g)5(^)
)c/d*av(A)Md
Du kan skapa programmet TETRA genom att göra följande ändringar i programmet OCTA.
• Ta bort c * (visas med en vågig linje ovan)
• Ändra d to b c (visas med en heldragen understrykning)
20050301
8-3-3
Redigera programinnehåll
Redigera nu programmet OCTA för att skapa programmet TETRA.
1. Ändra programmets namn.
6(g)2(REN)ATETRAw
2. Redigera programmets innehåll.
2(EDIT)
eeeeeeDD
cDbc
J
3. Kör programmet.
1(EXE) eller w
hw(längden på sidan A)
w
w
wbaw
w
w
wbfw
w
20050301
8-3-4
Redigera programinnehåll
k Söka efter data i ett program
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Sök efter bokstaven ”A” i programmet OCTA
1. Hämta programmet.
2. Tryck på 3(SRC) och mata in de data du söker efter.
3(SRC)
av(A)
3. Tryck på w för att starta sökningen. Innehållet i programmet visas på displayen med
markören på positionen för den första förekomsten av det du sökte efter.*1
4. Varje gång du trycker på w eller 1(SRC) flyttas markören till nästa förekomst av det
du sökte efter.*2
*1 Meddelandet ”Not Found” visas om de data
du sökte efter inte finns i programmet.
*2 Sökningern avslutas om det ej förekommer
fler fall av datan du angav.
# Det går inte att söka efter tecknen (_)
och (^).
# När programmets innehåll visas på skärmen
kan du använda piltangenterna för att flytta
markören till ett annat ställe innan du söker efter
nästa förekomst. När du trycker på w utförs
sökningen endast i den del av programmet som
finns efter markören.
# När sökningen har hittat en förekomst av det du
sökte efter, kan du avbryta sökningen genom att
mata in tecken eller flytta markören.
# Om du gör ett fel när du matar in de tecken som
du vill söka efter kan du trycka på A för att
nollställa sökuttrycket och mata in det igen.
20050301
20070101
8-4-1
Filhantering
8-4 Filhantering
k Söka efter en fil
u Söka efter filnamnet efter de första tecknen i filnamnet
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Använd teckensökning för att hämta programmet OCTA
1. När programlistan visas trycker du på 6(g)1(SRC) och matar in de första tecknen i
det filnamn du söker efter.
6(g)1(SRC)
OCT
2. Tryck på w för att söka.
• Det första namn som börjar med de tecken du matade in markeras.
# Om det inte finns ett program som börjar med
de tecken du matade in visas meddelandet
”Not Found” på displayen. Om detta inträffar kan
du trycka på J för att stänga felmeddelandet.
20050301
8-4-2
Filhantering
k Ändra ett filnamn
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Ändra namnet på filen TRIANGLE till ANGLE
1. När programlistan visas trycker du på f och c för att flytta markeringen till det
filnamn som du vill ändra. Tryck sedan på 6(g)2(REN).
2. Gör ändringarna.
DDD
3. Tryck på w för att registrera det nya namnet och gå tillbaka till programlistan.
Programlistan sorteras om när du har ändrat ett filnamn.
k Radera ett program
u Radera ett visst program
1. När programlistan visas använder du f och c för att markera namnet på det
program som du vill ta bort.
2. Tryck på 4(DEL).
3. Tryck på 1(Yes) för att ta bort programmet eller på 6(No) för att avbryta utan att ta
bort någonting.
# Om du ändrar filnamnet till ett namn som
redan är upptaget visas meddelandet ”Already
Exists”. Du kan lösa problemet på två sätt.
- Tryck på J för att stänga felmeddelandet och
gå tillbaka till filnamnsmenyn.
- Tryck på A för att nollställa filnamnet och mata
in ett nytt.
20050301
8-4-3
Filhantering
u Radera alla program
1. Tryck på 5(DEL • A) när programlistan visas.
2. Tryck på 1(Yes) för att ta bort alla program i listan, eller på 6(No) för att avbryta
utan att ta bort någonting.
• Du kan också ta bort alla program genom att växla till läget MEMORY från huvudmenyn
och sedan trycka på 1(MAIN) för att visa minnesinformationen.
Mer information finns i avsnittet ”12-7 Läget MEMORY”.
k Registrera ett lösenord
När du matar in ett program kan du lösenordsskydda det så att bara den som kan lösenordet
kan ändra programmet.
• Du behöver inte ange lösenordet för att köra programmet.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Skapa programmet AREA och skydda det med lösenordet CASIO
1. Tryck på 3(NEW) när programlistan visas och mata in det nya programmets filnamn.
3(NEW)
AREA
2. Tryck på 5(Q) och mata in lösenordet.
5(Q)
CASIO
# Du anger ett lösenord på samma sätt som när
du matar in ett filnamn.
20050301
8-4-4
Filhantering
3. Tryck på w för att registrera filnamnet och lösenordet. Mata sedan in
programmets innehåll.
4. När du har matat in programmet trycker du på !J(QUIT) för att stänga
programfilen och gå tillbaka till programlistan. Lösenordsskyddade filer visas
med en asterisk (*) till höger om filnamnet.
k Hämta ett lösenordsskyddat program
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Hämta programfilen AREA som är skyddad med lösenordet CASIO
1. När programlistan visas använder du f och c för att markera namnet på det
program som du hämtar.
2. Tryck på 2(EDIT).
3. Ange lösenordet och tryck på w för att hämta programmet.
# Om du trycker på w utan att mata in ett
lösenord när du sparar ett nytt program
kommer filen att sparas utan lösenord. Om du
trycker på w utan att mata in ett lösenord
registreras endast filnamnet, utan lösenord.
# Om du anger ett felaktigt lösenord när du
hämtar ett lösenordsskyddat program visas
meddelandet ”Mismatch”. Tryck på J för att
gå tillbaka till lösenordsinmatningsmenyn.
20050301
8-5-1
Kommandon
8-5 Kommandon
k Kommandon
Break ............................................................................................................... 8-5-6
ClrGraph ....................................................................................................... 8-5-12
ClrList ............................................................................................................ 8-5-12
ClrMat ............................................................................................................ 8-5-12
ClrText ........................................................................................................... 8-5-12
DispF-Tbl, DispR-Tbl ..................................................................................... 8-5-13
Do~LpWhile ..................................................................................................... 8-5-5
DrawDyna ..................................................................................................... 8-5-13
DrawFTG-Con, DrawFTG-Plt ........................................................................ 8-5-13
DrawGraph ................................................................................................... 8-5-13
DrawR-Con, DrawR-Plt ................................................................................. 8-5-13
DrawRΣ-Con, DrawRΣ-Plt ............................................................................. 8-5-14
DrawStat ....................................................................................................... 8-5-14
DrawWeb ....................................................................................................... 8-5-14
Dsz .................................................................................................................. 8-5-9
For~To~(Step~)Next ........................................................................................ 8-5-4
Getkey ........................................................................................................... 8-5-15
Goto~Lbl ....................................................................................................... 8-5-10
If~Then~(Else~)IfEnd ...................................................................................... 8-5-4
Isz .................................................................................................................. 8-5-11
Locate ............................................................................................................ 8-5-16
OpenComport38k/CloseComport38k ........................................................... 8-5-17
Prog ................................................................................................................ 8-5-7
RclCapt ......................................................................................................... 8-5-18
Receive ( / Send ( .......................................................................................... 8-5-17
Receive38k/Send38k ................................................................................... 8-5-17
Return ............................................................................................................. 8-5-8
Stop ................................................................................................................ 8-5-8
While~WhileEnd .............................................................................................. 8-5-6
? (Inmatningskommandot) ............................................................................... 8-5-2
^ (Utmaningskommandot) ............................................................................. 8-5-3
: (Flerradsuttryck) ............................................................................................ 8-5-3
_ (Vagnretur) ................................................................................................. 8-5-3
’ (Kommentarsavgränsare) .............................................................................. 8-5-3
S(Hoppkod) .................................................................................................. 8-5-11
=, ≠, >, <, ≥, ≤ (Relationsoperatorer) ........................................................... 8-5-18
20050301
8-5-2
Kommandon
Följande typografiska konventioner används i detta avsnitt.
Text i fet stil .................. Kommandon och andra uttryck som alltid måste matas in
skrivs med fet stil.
{Klamrar} ...................... Klamrar används för att ange alternativ, där ett av
alternativen måste anges i samband med ett kommando.
Mata inte in klamrarna när du matar in kommandot.
[Hakparenteser] ........... Alternativ som är valfria skrivs inom hakparenteser. Mata
inte in hakparenteserna när du matar in kommandot.
Numeriska uttryck ........ Numeriska uttryck (till exempel 10, 10 + 20, A) anger
konstanter, beräkningar, numeriska konstanter, o.s.v.
Bokstäver ..................... Bokstäver anger strängar (till exempel AB).
k Grundläggande kommandon
? (Inmatningskommandot)
Funktion: Frågar efter värden som ska tilldelas variabler vid programkörning.
Syntax: ? → <variabelnamn>, ”<ledtext>” ? → <variabelnamn>
Exempel: ? → A
Beskrivning:
• Detta kommando avbryter tillfälligt programkörningen och frågar efter ett värde eller ett
uttryck som ska tilldelas en variabel. Om du inte anger en ledtext visas ett frågetecken (”?”)
för att visa att räknaren väntar på inmatning. Om du anger en ledtext visas ”<ledtext>?” på
displayen. Ledtexter kan vara högst 255 tecken långa.
• Användarens svar på inmatningskommandot måste vara ett värde eller ett uttryck, och
uttrycket får inte vara ett flerradsuttryck.
• Du kan ange namnet på en lista, namnet på en matris, ett funktionsminne (fn), en graf (Yn),
o.s.v. som variabelnamn.
20050301
8-5-3
Kommandon
^ (Utmatningskommandot)
Funktion: Visar ett tillfälligt resultat vid programkörning.
Beskrivning:
• Detta kommando avbryter körningen tillfälligt och visar bokstäver eller resultatet av
beräkningen omedelbart före kommandot.
• Utmatningskommandot ska användas på de ställen i programmet där du skulle ha tryckt
på w vid manuella räkningar.
: (Flerradsuttryck)
Funktion: Sammanbinder två uttryck för sekventiell exekvering.
Beskrivning:
• Till skillnad från utmatningskommandot (^), exekveras uttryck som är sammanbundna
med flerradskommandot i följd utan avbrott.
• Kommandot kan användas för att länka två uttryck eller två kommandon.
• Du kan också använda vagnretur _ i stället för flerradskommandot.
_ (Vagnretur)
Funktion: Sammanbinder två uttryck för sekventiell exekvering.
Beskrivning:
• Kommandot fungerar på samma sätt som flerradskommandot.
• Du kan skapa en tom rad i programmet genom att endast mata in en vagnretur på raden.
Om du använder vagnretur i stället för flerradskommandot blir programmet lättare att läsa.
’ (Kommentarsavgränsare)
Funktion: Anger att texten efter tecknet är en kommentar.
Beskrivning: All text efter apostrofen tolkas som en kommentar och exekveras inte.
20050301
8-5-4
Kommandon
k Programkommandon (COM)
If~Then~(Else~)IfEnd
Funktion: Uttrycket Then exekveras endast om If-villkoret är uppfyllt
(evalueras till ett värde skiljt från noll). Else-uttrycket exekveras om If-villkoret inte är uppfyllt
(evalueras till 0). IfEnd-uttrycket exekveras alltid efter antingen Then- eller Else-uttrycket.
Syntax:
If
<villkor>
numeriskt uttryck
_
:
^
_
:
^
Then <uttryck>
Else <uttryck>
_
:
^
<uttryck>
_
:
^
<uttryck>
_
:
^
IfEnd
Parametrar: villkor, numeriskt uttryck
Beskrivning:
(1) If ~ Then ~ IfEnd
• Om villkoret är uppfyllt fortsätter exekveringen med Then-uttrycket och därefter med
uttrycket efter IfEnd.
• Om villkoret inte är uppfyllt fortsätter exekveringen direkt med uttrycket efter IfEnd.
(2) If ~ Then ~ Else ~ IfEnd
• Om villkoret är uppfyllt fortsätter exekveringen med Then-uttrycket och går därefter direkt
till uttrycket efter IfEnd.
• Om villkoret inte är uppfyllt går exekveringen vidare till Else-uttrycket och fortsätter
därefter med uttrycket efter IfEnd.
For~To~(Step~)Next
Funktion: Detta kommando upprepar allting mellan For-uttrycket och Next-uttrycket.
Styrvariabeln tilldelas startvärdet vid den första evalueringen, och värdet på styrvariabeln
ändras därefter med stegvärdet vid varje evaluering. Exekveringen fortsätter tills värdet på
styrvariabeln överskrider slutvärdet.
Syntax:
For <startvärde> → <styrvariabel> To <slutvärde> Step <stegvärde>
_
:
^
Next
Parametrar:
•
•
•
•
styrvariabel: A till Z
startvärde: värde eller uttryck som ger ett värde (t.ex. sin x, A, o.s.v.)
slutvärde: värde eller uttryck som ger ett värde (t.ex. sin x, A, o.s.v.)
stegvärde: numeriskt värde (standard: 1)
20050301
8-5-5
Kommandon
Beskrivning:
• Stegvärdet är 1 om inget annat anges.
• Om startvärdet är mindre än slutvärdet, och om stegvärdet är positivt ökas styrvariabeln
vid varje evalueringsvarv. Om startvärdet är större än slutvärdet, och om stegvärdet är
negativt minskas styrvariabeln vid varje evalueringsvarv.
Do~LpWhile
Funktion: Kommandot upprepar givna kommandon så länge villkoret är uppfyllt (skiljt
från noll).
Syntax:
Do
_
:
^
<uttryck>
_
:
LpWhile
<villkor>
numeriskt uttryck
^
Parametrar: uttryck
Beskrivning:
• Kommandot upprepar de kommandon som finns i slingan så länge villkoret är uppfyllt (skiljt
från noll). När villkoret inte längre är uppfyllt (evalueras till 0) fortsätter exekveringen med
det uttryck som följer på LpWhile-uttrycket.
• Eftersom villkoret kommer efter LpWhile-uttrycket kontrolleras villkoret efter att alla
kommandon i slingan exekverats.
20050301
8-5-6
Kommandon
While~WhileEnd
Funktion: Kommandot upprepar givna kommandon så länge villkoret är uppfyllt (skiljt
från noll).
Syntax:
While
<villkor>
numeriskt uttryck
_
:
<uttryck>
^
_
:
WhileEnd
^
Parametrar: uttryck
Beskrivning:
• Kommandot upprepar de kommandon som finns i slingan så länge villkoret är uppfyllt
(skiljt från noll). När villkoret inte längre är uppfyllt (evalueras till 0) fortsätter exekveringen
med det uttryck som följer på WhileEnd-uttrycket.
• Eftersom villkoret kommer efter While-uttrycket kontrolleras villkoret innan något
kommando i slingan exekverats.
k Programstyrningskommandon (CTL)
Break
Funktion: Detta kommando avbryter en programslinga och fortsätter med det kommando
som kommer efter slingan.
Syntax: Break
Beskrivning:
• Detta kommando avbryter en programslinga och fortsätter med det kommando som
kommer efter slingan.
• Kommandot kan användas för att avbryta en For-, Do- eller While-slinga.
20050301
8-5-7
Kommandon
Prog
Funktion: Detta kommando anger att ett annat program ska köras som en subrutin.
I läget RUN • MAT exekverar detta kommando ett nytt program.
Syntax: Prog ”filnamn”
Exempel: Prog ”ABC”
Beskrivning:
• Även om detta kommando finns i en programslinga, avbryter kommandot omedelbart
slingan och överlämnar kontrollen till subrutinen.
• Kommandot kan användas hur många gånger som helst i en huvudrutin för att anropa
oberoende subrutiner.
• En subrutin kan användas på flera ställen i samma huvudrutin, och kan anropas av
alla huvudrutiner.
Huvudrutin
A
Subrutiner
D
Prog ”D”
Prog ”C”
C
E
Prog ”E”
Prog ”I”
Prog ”J”
I
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
J
Nivå 4
• När en subrutin anropas körs subrutinen från början. Efter att subrutinen exekverats
klart, returnerar den till huvudrutinen där exekveringen fortsätter med uttrycket efter
kommandot Prog.
• Kommandot Goto~Lbl i en subrutin gäller endast den subrutinen. Hopp kan inte göras till
en plats utanför en subrutin.
• Om det inte finns en subrutin med det namn som anges av kommandot Prog uppstår ett fel.
• I läget RUN • MAT kan du ange kommandot Prog och trycka på w för att starta det
program som anges av kommandot.
20050301
8-5-8
Kommandon
Return
Funktion: Detta kommando används för att returnera från en subrutin.
Syntax: Return
Beskrivning:
Kommandot Return i en huvudrutin gör att programkörningen avbryts. Kommandot
Return i en subrutin gör att subrutinen avslutas. Exekveringen återförs till det progam
som anropade subrutinen.
Stop
Funktion: Detta kommando avbryter programkörningen.
Syntax: Stop
Beskrivning:
• Detta kommando avbryter programkörningen.
• Om kommandot står i en slinga avbryts programkörningen utan att ett fel uppstår.
20050301
8-5-9
Kommandon
k Hoppkommandon (JUMP)
Dsz
Funktion: Detta kommando är ett räknehopp som minskar värdet på en styrvariabel med 1,
och sedan utför hoppet om variabelns värde är noll.
Syntax:
Variabelvärde ≠ 0
Dsz <variabelnamn>
:
<uttryck>
Variabelns värde = 0
_
:
<uttryck>
^
Parametrar: variabelnamn: A till Z, r, θ
[Exempel] Dsz B : Minskar värdet på variabeln B med 1.
Beskrivning:
Kommandot minskar värdet på styrvariabeln med 1, och testar sedan värdet. Om värdet
är skiljt från noll fortsätter exekveringen med nästa uttryck. Om värdet är noll fortsätter
exekveringen med det uttryck som följer flerradskommandot (:), visningskommandot (^)
eller vagnreturen (_).
20050301
8-5-10
Kommandon
Goto~Lbl
Funktion: Detta kommando utför ett ovillkorligt hopp till en given plats.
Syntax: Goto <etikett> ~ Lbl <etikett>
Parametrar: etikett: värde (0 till 9), variabel (A till Z, r, θ)
Beskrivning:
• Kommandot består av två delar: Goto n (där n är en parameter enligt ovan) och Lbl n (där
n är den parameter som refereras till av Goto n). Kommandot överför exekveringen till det
Lbl-uttryck vars n-parameter överensstämmer med Goto-uttrycket.
• Kommandot kan användas för att starta om ett program eller för att hoppa till vilket ställe
som helst i programkoden.
• Kommandot kan användas tillsammans med villkorliga hopp och räknehopp.
• Om det inte finns ett Lbl-uttryck som stämmer överens med Goto-uttrycket uppstår ett fel.
20050301
8-5-11
Kommandon
Isz
Funktion: Detta kommando är ett villkorligt hopp som minskar värdet på en styrvariabel med
1 och utför hoppet om värdet på variabeln är noll.
Syntax:
Variabelvärde ≠ 0
Isz <variabelnamn>
:
<uttryck>
Variabelns värde = 0
_
:
<uttryck>
^
Parametrar: variabelnamn: A till Z, r, θ
[Exempel] Isz A : Ökar värdet på variabeln A med 1.
Beskrivning:
Kommandot ökar värdet på styrvariabeln med 1, och testar sedan värdet. Om värdet
är skiljt från noll fortsätter exekveringen med nästa uttryck. Om värdet är noll fortsätter
exekveringen med det uttryck som följer flerradskommandot (:), visningskommandot (^)
eller vagnreturen (_).
⇒(Hoppkod)
Funktion: Denna kod används för att ange villkoren för ett villkorligt hopp. Hoppet utförs om
villkoren inte är uppfyllda.
Syntax:
Sant
<vänster sida> <relationsoperator> <höger sida> ⇒ <uttryck>
Falskt
_
:
<uttryck>
^
Parametrar:
vänster sida/höger sida: variabel (A till Z, r, θ), numerisk konstant, variabeluttryck
(t.ex.: A × 2)
relationsoperator: =, ≠, >, <, ≥, ≤ (sid. 8-5-18)
Beskrivning:
• Det villkorliga hoppet jämför värdet på två variabler eller resultatet av två uttryck, och
utför hoppet beroende på jämförelsens resultat.
• Om jämförelsen resulterar i ett värde som är skiljt från noll, fortsätter exekveringen med
uttrycket efter kommandot ⇒. Om jämförelsen resulterar i värdet noll fortsätter exekveringen med de uttryck som följer flerradskommandot (:), visningskommandot (^) eller
vagnreturen (_).
20050301
20070101
8-5-12
Kommandon
k Rensningskommandon (CLR)
ClrGraph
Funktion: Detta kommando nollställer den grafiska skärmen och återställer View Windowsinställningarna till INIT-värdena.
Syntax: ClrGraph
Beskrivning: Detta kommando nollställer den grafiska skärmen under programkörning.
ClrList
Funktion: Detta kommando raderar listdata.
Syntax: ClrList <lista>
ClrList
Parametrar: lista: 1 till 26, Ans
Beskrivning: Kommandot raderar alla data i listan ”lista”. Om ”lista” utelämnas raderas alla
data i alla listor.
ClrMat
Funktion: Detta kommando raderar matrisdata.
Syntax: ClrMat <matris>
ClrMat
Parametrar: matris: A till Z, Ans
Beskrivning: Kommandot raderar alla data i matrisen ”matris”. Om ”matris” utelämnas
raderas alla data i alla matriser.
ClrText
Funktion: Detta kommando nollställer textskärmen.
Syntax: ClrText
Beskrivning: Detta kommando nollställer textskärmen under programkörning.
20050301
8-5-13
Kommandon
k Visningskommandon (DISP)
DispF-Tbl, DispR-Tbl
Inga parametrar
Funktion: Dessa kommandon visar värdetabeller.
Beskrivning:
• Dessa kommandon genererar värdetabeller vid programkörning enligt de villkor som
definierats i programmet.
• DispF-Tbl genererar en funktionstabell, och DispR-Tbl genererar en rekursionstabell.
DrawDyna
Inga parametrar
Funktion: Detta kommando ritar en dynamisk graf.
Beskrivning: Kommandot ritar en dynamisk graf under programkörning enligt de aktuella
parametrarna för dynamiska grafer.
DrawFTG-Con, DrawFTG-Plt
Inga parametrar
Funktion: Detta kommando använder värden i en genererad tabell för att rita en rekursionsgraf.
Beskrivning:
• Kommandot ritar funktionen till en graf enligt de aktuella villkoren.
• DrawFTG-Con ritar en sammanhängande kurva, och DrawFTG-Plt ritar en prickad graf.
DrawGraph
Inga parametrar
Funktion: Detta kommando ritar en graf.
Beskrivning: Kommandot ritar en graf enligt de aktuella inställningarna.
DrawR-Con, DrawR-Plt
Inga parametrar
Funktion: Dessa kommandon använder värden i en genererad tabell för att rita grafen till ett
rekursivt uttryck med an (bn eller cn) som vertikalaxel och n som horisontalaxel.
Beskrivning:
• Dessa kommandon ritar rekursiva grafer enligt de aktuella inställningar, med an (bn eller cn)
som vertikalaxel och n som horisontalaxel.
• DrawR-Con ritar en sammanhängande kurva, och DrawR-Plt ritar en prickad graf.
20050301
8-5-14
Kommandon
DrawRΣ-Con, DrawRΣ-Plt
Inga parametrar
Funktion: Dessa kommandon använder värden i en genererad tabell för att rita grafen till ett
rekursivt uttryck med Σan(Σbn eller Σcn) som vertikalaxel och n som horisontalaxel.
Beskrivning:
• Dessa kommandon ritar rekursiva grafer enligt de aktuella inställningar, med Σan(Σbn eller
Σcn) som vertikalaxel och n som horisontalaxel.
• DrawRΣ-Con ritar en sammanhängande kurva, och DrawRΣ-Plt ritar en prickad graf.
DrawStat
Funktion: Detta kommando ritar en statistisk graf.
Syntax: Se avsnittet ”8-6-9 Använda statistiska grafer och beräkningar i ett program”.
Beskrivning:
Detta kommando ritar en statistisk graf enligt de aktuella inställningar för statistiska grafer.
DrawWeb
Funktion: Detta kommando ritar en konvergens-/divergensgraf för ett rekursivt uttryck
(WEB-graf).
Syntax: DrawWeb <rekursionstyp>, <antal linjer>
Exempel: DrawWeb an+1 (bn+1 eller cn+1), 5
Beskrivning:
• Detta kommando ritar en konvergens-/divergensgraf för ett rekursivt uttryck (WEB-graf).
• Om du utelämnar antalet linjer används standardvärdet 30.
20050301
20071001
8-5-15
Kommandon
k Inmatnings- och utmatningskommandon (I/O)
Getkey
Funktion: Detta kommando returnerar koden för den senast tryckta tangenten.
Syntax: Getkey
Beskrivning:
• Detta kommando returnerar koden för den senast tryckta tangenten.
79
69
59
49
39
29
28
78
68
58
48
77
67
57
47
76
66
56
46
36
26
75
65
55
45
35
25
38
27
37
74
64
54
44
73
63
53
43
33
72
62
52
42
32
71
61
51
41
31
• Värdet noll returneras om ingen tangent har tryckts ned innan detta
kommando exekverades.
• Kommandot kan användas i en slinga.
20050301
8-5-16
Kommandon
Locate
Funktion: Kommandot visar alfanumeriska tecken på den givna platsen på textskärmen.
Syntax: Locate <kolumn>, <rad>, <värde>
Locate <kolumn>, <rad>, <numeriskt uttryck>
Locate <kolumn>, <rad>, , ”<sträng>”
[Exempel] Locate 1, 1, ”AB”_
Parametrar:
•
•
•
•
rad: tal från 1 till 7
kolumn: tal från 1 till 21
värde och numeriskt uttryck
sträng: teckensträng
Beskrivning:
• Detta kommando visar värden (samt värden på variabler) eller text på en given position
på textskärmen. Om det finns ett inmatat uttryck visas uttryckets resultat.
• Raden anges med ett värde från 1 till 7, och kolumnen anges med ett värde från 1 till 21.
(1, 1) →
← (21, 1)
(1, 7) →
← (21, 7)
Exempel: Cls_
Locate 7, 1, ”CASIO FX”
Detta program visar texten ”CASIO FX” mitt på skärmen.
• Du kan använda kommandot ClrText för att tömma skärmen innan programmet körs.
20050301
8-5-17
Kommandon
Receive ( / Send (
Funktion: Detta kommando tar emot data från, respektive skickar data till, en
ansluten enhet.
Syntax: Receive (<data>) / Send (<data>)
Beskrivning:
• Detta kommando tar emot data från, respektive skickar data till, en ansluten enhet.
• Följande typer av data kan tas emot (eller skickas) med detta kommando.
• Enskilda värden på variabler
• Matrisdata (alla värden – enskilda värden kan inte anges)
• Listdata (alla värden – enskilda värden kan inte anges)
OpenComport38k/CloseComport38k
Funktion: Öppnar respektive stänger COM-porten (serieporten).
Beskrivning: Se kommandot Receive38k/Send 38k nedan.
Receive38k/Send38k
Funktion: Skickar respektive tar emot data med överföringshastigheten 38 kbps.
Syntax: Send38k <uttryck>
<variabelnamn>
Receive38k
<listnamn>
Beskrivning:
• Du måste använda kommandot OpenComport38k innan du kan köra något av
dessa kommandon.
• Kommandot CloseComport38k måste köras efter detta kommando.
• Om detta kommando används utan att kommunikationskabeln är ansluten, fortsätter
programkörningen utan att ett fel uppstår.
20050301
8-5-18
Kommandon
k Relationsoperatorer för villkorliga hopp (REL)
=, ≠, >, <, ≥, ≤
Funktion: Dessa relationsoperatorer används tillsammans med villkorliga hopp.
Syntax:
<vänster sida> <relationsoperator> <höger sida>
Parametrar:
vänster sida/höger sida: variabel (A till Z, r, θ), numerisk konstant, variabeluttryck (t.ex.: A × 2)
relationsoperator: =, ≠, >, <, ≥, ≤
k Övrigt
RclCapt
Funktion: Visar innehållet i det angivna skärmdumpsminnet.
Syntax: RclCapt <minne> .... (minne: 1 till 20)
20050301
8-6-1
Använda räknarfunktioner i program
8-6 Använda räknarfunktioner i program
k Visa text
Du kan ta med text i ett program genom att skriva texten inom dubbla citattecken. Texten
visas på skärmen under programkörning, vilket betyder att du till exempel kan skapa
ledtexter till inmatningar och resultat.
Program
Display
”CASIO”
CASIO
?→X
?
”X =” ? → X
X=?
• Om texten följs av ett uttryck som kan beräknas måste du infoga ett visningskommando
(^) mellan texten och uttrycket.
• Om du matar in fler än 21 tecken flyttas texten ned på nästa rad. Skärmen bläddras
automatiskt om texten är längre än 21 tecken.
• Du kan använda 255 byte text som kommentar.
k Använda matrisradoperationer i ett program
Dessa kommandon används för att arbeta med raderna i en matris i ett program.
• När du ska köra programmet nedan växlar du till läget RUN • MAT och använder
matrisredigeraren för att mata in matrisen. Växla sedan till läget PRGM för att mata
in programmet.
u Byt ut innehållet i två rader (Swap)
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 1
Byt ut raderna 2 och 3 i följande matris:
1 2
Matris A =
3
4
5
6
Använd följande syntax för detta program.
Swap A, 2, 3_
Rader som ska bytas uf
Matrisens namn
Mat A
Körning av detta program ger följande resultat.
20050301
20071001
8-6-2
Använda räknarfunktioner i program
`Row)
u Utföra en skalärmultiplikation (`
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 2
Beräkna produkten av rad 2 i matrisen i exempel 1 och värdet 4
Använd följande syntax för detta program.
`Row 4, A, 2_
Rad
Matrisens namn
Multiplikator
Mat A
Körning av detta program ger följande resultat.
`Row+)
u Utför skalärmultiplikation och addera resultatet till en annan rad (`
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 3
Beräkna produkten av rad 2 i matrisen i exempel 1 och värdet 4, och
addera resultatet till rad 3
Använd följande syntax för detta program.
`Row+ 4, A, 2, 3_
Rader som ska adderas
Den rad som ska skalärmultipliceras.
Matrisens namn
Multiplikator
Mat A
Körning av detta program ger följande resultat.
20050301
20071001
8-6-3
Använda räknarfunktioner i program
u Summera två rader (Row+)
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 4
Addera rad 2 till rad 3 i matrisen i exempel 1
Använd följande syntax för detta program.
Row+ A, 2, 3_
den rad som ska adderas till
den rad som ska adderas
Matrisens namn
Mat A
Körning av detta program ger följande resultat.
k Använda graffunktioner i ett program
Du kan använda graffunktioner i ett program för att rita avancerade grafer och för att rita
flera grafer samtidigt. Nedan visas olika typer av syntax som du kan använda tillsammans
med graffunktioner.
• View Window
View Window –5, 5, 1, –5, 5, 1_
• Mata in graffunktion
Y = Type_ ..................... Anger grafens typ.
”X2 – 3” → Y1_
• Rita grafen
DrawGraph_
Exempelprogram
1
ClrGraph_
1
!J612J
2
View Window –10, 10, 2, –120, 150, 50_
2
!31J
3
Y = Type_
3
4431
”X^4–X^3– 24X2 + 4X + 80” @ Y1_
4
J41JJ
4411J
4
5
G SelOn 1_
5
6
BrokenThickG 1_
6
43
DrawGraph
7
!J622
7
Körning av detta program ger följande resultat.
20050301
20071001
8-6-4
Använda räknarfunktioner i program
u Syntax för övriga graffunktioner
• V-Window
View Window <Xmin>, <Xmax>, <Xscale>, <Ymin>, <Ymax>, <Yscale>,
<Tθ min>, <Tθ max>, <Tθ pitch>
StoV-Win <V-Win-area> . area: 1 till 6
RclV-Win <V-Win-area> . area: 1 till 6
• Zoom
Factor <X-faktor>, <Y-faktor>
ZoomAuto ........... Ingen parameter
• Pict
StoPict <bildens area> ................... area: 1 till 20
numeriskt uttryck
RclPict <bildens area> .................... area: 1 till 20
numeriskt uttryck
• Sketch
PlotOn <X-koordinat>, <Y-koordinat>
PlotOff <X-koordinat>, <Y-koordinat>
PlotChg <X-koordinat>, <Y-koordinat>
PxlOn<radnummer>, <kolumnnummer>
PxlOff<radnummer>, <kolumnnummer>
PxlChg<radnummer>, <kolumnnummer>
PxlTest(<radnummer>, <kolumnnummer>[)]
Text <radnummer>, <kolumnnummer>, ”<text>”
Text <radnummer>, <kolumnnummer>, <uttryck>
SketchThick <Sats för skiss eller graf>
SketchBroken <Sats för skiss eller graf>
SketchDot <Sats för skiss eller graf>
SketchNormal <Sats för skiss eller graf>
Tangent <funktion>, <X-koordinat>
Normal <funktion>, <X-koordinat>
Inverse <funktion>
Line
F-Line <X-koordinat 1>, <Y-koordinat 1>, <X-koordinat 2>, <Y-koordinat 2>
Circle <mittpunktens X-koordinat>, <mittpunktens Y-koordinat>, <radien R>
Vertical <X-koordinat>
Horizontal <Y-koordinat>
20050301
20071001
8-6-5
Använda räknarfunktioner i program
k Använda graffunktioner i ett program
Med dynamiska graffunktioner i ett program kan du rita upprepade dynamiska grafer.
Nedan visas hur du anger intervallet för en dynamisk graf i ett program.
• Intervall för dynamisk graf
1 → D Start_
5 → D End_
1 → D pitch_
Exempelprogram
ClrGraph_
View Window –5, 5, 1, –5, 5, 1_
Y = Type_
”AX + 1” → Y1_
1
J41JJ
D SelOn 1_
2
451
D Var A_
3
3
1 → 4 D Start_
4
J51
5 → 5 D End_
5
2
1 → 6 D pitch_
6
3
DrawDyna
7
!J623
1
2
3
7
Körning av detta program ger följande resultat.
↓
20050301
20071001
↑
8-6-6
Använda räknarfunktioner i program
k Använda tabell- och graffunktioner i ett program
Tabell- och graffunktioner i ett program kan generera värdetabeller och rita grafer. Nedan
visas olika typer av syntax som du kan använda tillsammans med tabell- och graffunktioner.
• Ange tabellintervall
1 → F Start_
5 → F End_
1 → F pitch_
• Generering av värdetabell
DispF-Tbl_
• Rita grafen
Sammanhängande graf: DrawFTG-Con_
Prickad graf: DrawFTG-Plt_
Exempelprogram
ClrGraph_
ClrText_
View Window 0, 6, 1, –20, 106, 10_
Y = Type_
”3X2 – 2” → Y1_
1
T SelOn 1_
1
4611
0 → 2 F Start_
2
J611
6→
3
2
1 → 4 F pitch_
4
3
5
DispF-Tbl^
5
!J6241
6
DrawFTG-Con
6
!J6242
3
F End_
Körning av detta program ger följande resultat.
Värdetabell
Graf
20050301
20071001
8-6-7
Använda räknarfunktioner i program
k Använda rekursionstabell- och graffunktioner i ett program
Rekursionstabell- och graffunktioner i ett program kan generera u-rdetabeller och rita grafer.
Nedan visas olika typer av syntax som du kan använda tillsammans med rekursionstabelloch graffunktioner.
• Inmatning av rekursionsformel
an+1 Type_ ...... Ange rekursionstyp.
”3an + 2” → an+1_
”4bn + 6” → bn+1_
• Ange tabellintervall
1 → R Start_
5 → R End_
1 → a0_
2 → b0_
1 → an Start_
3 → bn Start_
• Generering av värdetabell
DispR-Tbl_
• Rita grafen
Sammanhängande graf: DrawR-Con_, DrawRΣ-Con_
Prickad graf: DrawR-Plt_, DrawRΣ-Plt_
• Statistisk konvergens-/divergensgraf (WEB-graf)
DrawWeb an+1, 10_
20050301
20071001
8-6-8
Använda räknarfunktioner i program
Exempelprogram
View Window 0, 1, 1, –0,2, 1, 1_
1
1
46232J
42
3
3
4
J6221
5
2
6
3
7
6661
8
!J6251
9
!J6252JJJ
0
46243
an+1 Type_
2
3
n+1
2
”–3 an2 + 3 an” → a _
4
0 → R Start_
5
6 → R End_
6
0,01 → a0_
7
0,01 → an Start_
8
DispR-Tbl^
9
DrawWeb an+1, 30
0
Körning av detta program ger följande resultat.
Värdetabell
Rekursionsgraf
k Använda listsorteringsfunktioner i ett program
Dessa funktioner används för att sortera listor i stigande eller fallande ordning.
• Stigande ordning
1
2
SortA (lista 1, lista 2, lista 3)
Listor kan sorteras (upp till sex listor kan anges)
1
431
2
K11
• Fallande ordning
3
SortD (lista 1, lista 2, lista 3)
Listor kan sorteras (upp till sex listor kan anges)
3
432
20050301
20071001
8-6-9
Använda räknarfunktioner i program
k Använda funktionen Solve i ett program
Följande syntax används för funktionen Solve i ett program.
Solve ( f(x), n, a, b)
Övre begränsning
Nedre begränsning
Initial uppskattning
Exempelprogram
K41
1
1
Solve( 2X2 + 7X – 9, 1, 0, 1)
• I funktionen f(x) kan endast X användas som variabel i uttrycket. Övriga variabler
(A till Z, r, θ) hanteras som konstanter, och det värde som variabeln har används
genom hela beräkningen.
• Vänsterparenteser, lägre begränsning a och övre begränsning b kan utelämnas.
k Använda statistiska grafer och beräkningar i ett program
Med statistiska beräkningar och grafer i ett program kan du beräkna statistiska värden och
rita statistiska grafer.
u Ange inställningar och rita en statistisk graf
Efter ”StatGraph” måste du ange följande inställningar:
• Om grafen ska ritas eller inte (DrawOn/DrawOff)
• Graph Type (typ av graf)
• Plats för x-axeldata (listnamn)
• Plats för y-axeldata (listnamn)
• Plats för frekvensdata (listnamn)
• Mark Type (punkttyp)
# Lösningar med funktionen Solve kan ha
dålig noggrannhet.
# Du kan inte använda ett uttryck med en derivata,
andraderivata, integral, Σ , max/minvärde eller en
Solve-funktion i en Solve-term.
20050301
20071001
8-6-10
Använda räknarfunktioner i program
Vilka inställningar du behöver göra beror på grafens typ. Se avsnittet ”Ändra grafparametrar”
(sid. 6-1-2).
• Nedan visas typiska inställningar för ett spridningsdiagram eller xy-linjegraf.
S-Gph1 DrawOn, Scatter, List 1, List 2, 1, Square _
Om du använder en xy-linjegraf ersätter du ”Scatter” ovan med ”xyLine”.
• Nedan visas typiska inställningar för ett sannolikhetsdiagram.
S-Gph1 DrawOn, NPPlot, List 1, Square _
• Nedan visas typiska inställningar för en envariabelgraf.
S-Gph1 DrawOn, Hist, List 1, List 2 _
Samma format kan användas för följande typer av grafer genom att ”Hist” ovan ersätts med
motsvarande typ av graf.
Histogram: ..................................... Hist
Medianruta: .................................... MedBox*1
Normaldistribution: ......................... N-Dist
Bruten linje: .................................... Broken
• Nedan visas typiska inställningar för en regressionsgraf.
S-Gph1 DrawOn, Linear, List 1, List 2, List 3 _
Samma format kan användas för följande typer av grafer genom att ”Linear” ovan ersätts med
motsvarande typ av graf.
Lineär regression: .......................... Linear
Med-Med: ...................................... Med-Med
Andragradsregression: .................. Quad
Tredjegradsregression: .................. Cubic
Fjärdegradsregression: .................. Quart
Logaritmisk regression: ................... Log
Exponentiell regression: ................ Exp
Potensregression: .......................... Power
*1 Outliers:On
S-Gph1 DrawOn, MedBox, List 1, 1, 1
Outliers:Off
S-Gph1 DrawOn, MedBox, List 1, 1, 0
20050301
20071001
8-6-11
Använda räknarfunktioner i program
• Nedan visas typiska inställningar för en sinusoidal regressionsgraf.
S-Gph1 DrawOn, Sinusoidal, List 1, List 2 _
• Nedan visas typiska inställningar för en logistisk regressionsgraf.
S-Gph1 DrawOn, Logistic, List 1, List 2 _
1
!m6631
2
4121J
3
11J
S-Wind Auto_
4
24J
{1, 2, 3} → List 1_
5
J4141
6
!J621
Exempelprogram
ClrGraph_
1
{1, 2, 3} → List 2_
2
3
4
5
S-Gph1 DrawOn, Scatter, List 1, List 2, 1, Square _
6
DrawStat
Körning av detta program ger följande spridningsdiagram.
k Utföra statistiska räkningar
• Statistiska beräkningar med en variabel
1
1-Variable List 1, List 2
Frekvensdata (Frequency)
x-axeldata (XList)
1
4161
20050301
20071001
8-6-12
Använda räknarfunktioner i program
• Statistiska beräkningar med variabelpar
1
2-Variable List 1, List 2, List 3
Frekvensdata (Frequency)
y-axeldata (YList)
x-axeldata (XList)
1
4162
• Regressionsberäkningar
1
LinearReg List 1, List 2, List 3
Typ av
beräkning*
Frekvensdata (Frequency)
y-axeldata (YList)
x-axeldata (XList)
1
41661
* Följande typer av beräkningar kan anges.
LinearReg .......... lineär regression
Med-MedLine .... Med-Med-beräkning
QuadReg ........... andragradsregression
CubicReg ........... tredjegradsregression
QuartReg ........... fjärdegradsregression
LogReg .............. logaritmisk regression
ExpReg ............. exponentiell regression
PowerReg .......... potensregression
• Beräkning av sinusoidal statistisk regression
SinReg List 1, List 2
y-axeldata (YList)
x-axeldata (XList)
• Beräkning av logistisk statistisk regression
LogisticReg List 1, List 2
y-axeldata (YList)
x-axeldata (XList)
20050301
20071001
8-7-1
Kommandon i läget PRGM
8-7 Kommandon i läget PRGM
RUN Program
[F4](MENU)
X=c
X=cType
[OPTN]
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando
Y>
Y>Type
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando
LIST
STAT
!
nPr
P
C
List_
nCr
Y≥Type
L→M
List→Mat(
Ran#
Ran#_
Y≤Type
Dim
Dim_
P(
P(
NormalG_
Fill
Fill(
Q(
Q(
ThickG_
Seq
Seq(
R(
R(
BrokenThickG_
Min
Min(
t(
t(
DotG_
Max
Max(
Abs
Abs_
GMEM Sto
StoGMEM_
Mean
Mean(
Int
Int_
Rcl
RclGMEM_
Med
Median(
Frac
Frac_
On
D_SelOn_
Aug
Augment(
Rnd
Rnd
Brkn Broken
Off
D_SelOff_
Sum
Sum_
Intg
Intg_
X
Linear
Var
D_Var_
Prod
Prod_
RndFi
RndFix(
Med
Med-Med
TYPE Y=
Y=Type
Cuml
Cuml_
X^2
Quad
r=
r=Type
%
Percent_
r
r
X^3
Cubic
Parm ParamType
A
AList_
g
X^4
Quart
Mat
Mat_
Log
Exp
Pwr
DrawOn
Y<
Y<Type
Off
DrawOff
Y≥
GRPH GPH1 S-Gph1_
Y≤
GPH2 S-Gph2_
STYL —
GPH3 S-Gph3_
Scat
Scatter
—
·····
xy
xyLine
······
Hist
Hist
Box
MedBox
DYNA
MAT
NUM
ANGL
g
On
T_SelOn_
Log
Off
T_SelOff_
M→L
Mat→List(
Pol(
Pol(
Exp
TYPE Y=
Y=Type
Det
Det_
Rec(
Rec(
Power
r=
r=Type
Trn
Trn_
'DMS
'DMS
Sin
Sinusoidal
Parm ParamType
Aug
Augment(
NPP
NPPlot
NormalG_
Iden
Identity_
Lgst
Logistic
TABL
STYL —
’”
ESYM m
µ
m
µ
Dim
Dim_
n
n
List_
—
·····
ThickG_
List
BrokenThickG_
Fill
Fill(
p
p
MARK
Square
······
DotG_
Ref
Ref_
f
f
SEL+S On
R_SelOn_
Rref
Rref_
k
k
Off
R_SelOff_
i
i
M
M
CALC 1VAR 1-Variable_
—
NormalG_
Abs
Abs_
G
G
2VAR 2-Variable_
ThickG_
Arg
Arg_
T
T
BrokenThickG_
Conj
Conjg_
P
P
DotG_
ReP
ReP_
E
E
anType
ImP
ImP_
Sto
StoPict_
Rcl
RclPict_
Cross
•
Dot
RECR
CPLX
X
LinearReg_
—
·····
Med
Med-MedLine_
······
X^2
QuadReg_
X^3
CubicReg_
an+1 an+1Type
'r∠ θ
'r∠ θ
X^4
QuartReg_
an+2 an+2Type
'a+bi
'a+bi
FMEM fn
fn
Log
LogReg_
Solve
Solve(
LOGIC And
_And_
Exp
ExpReg_
an
d/dx
d/dx(
Or
_Or_
Pwr
PowerReg_
an+1 an+1
d2/dx2(
Not
Not_
Sin
SinReg_
bn
d2/dx2
∫ dx
Rcl
RclCapt_
Lgst
LogisticReg_
bn+1 bn+1
Swap
Swap_
cn
×Rw
*Row_
*Row+_
cn+1 cn+1
×Rw+
Row+_
Rw+
LIST
X!
List
DRAW On
N-Dis N-Dist
MAT
PROB
Srt-A
SortA(
Srt-D
SortD(
GRPH SEL
TYPE an
n.an·· n
n
CALC
an
bn
cn
RANG a0
Sel_a0
a1
Sel_a1
STAT
HYP
FMin
∫(
FMin(
FMax
FMax(
Σ(
Σ(
logab
logab(
ˆx
x̂
ŷ
ŷ
sinh
sinh_
On
G_SelOn_
cosh
cosh_
Off
G_SelOff_
tanh_
TYPE Y=
Y=Type
tanh
sinh-1
r=
r=Type
cosh-1
cosh-1_
tanh-1
tanh-1_
Parm ParamType
20050301
20080201
sinh-1_
PICT
CAPT
8-7-2
Kommandon i läget PRGM
[VARS]
x1
x1
[SHIFT] [VARS] (PRGM)
[SHIFT] [MENU] (SET UP)
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando
y1
y1
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando
V-WIN X
min
Xmin
x2
x2
If
If_
Deg
Deg
max
Xmax
y2
y2
Then
Then_
Rad
Rad
scal
Xscl
x3
x3
Else
Else_
Gra
Gra
dot
Xdot
y3
y3
I-End
IfEnd
COOR On
CoordOn
min
Ymin
GRPH Y
Y
For
For_
Off
CoordOff
max
Ymax
r
r
To
_To_
On
GridOn
scal
Yscl
Xt
Xt
Step
_Step_
Off
GridOff
min
Tθ min
Yt
Yt
Next
Next
On
AxesOn
max
Tθ max
X
X
Whle
While_
Off
AxesOff
ptch
Tθ ptch
Strt
D_Start
WEnd
WhileEnd
On
LabelOn
min
RightXmin
End
D_End
Do
Do
Off
LabelOff
max
RightXmax
Pitch
D_pitch
Lp-W
LpWhile_
Fix
Fix_
scal
RightXscl
Strt
F_Start
Prog
Prog_
Sci
Sci_
dot
RightXdot
End
F_End
Rtrn
Return
Norm
min
RightYmin
Pitch
F_pitch
Brk
Break
ENG
max
RightYmax
Reslt
F_Result
Stop
scal
FORM an
an
R-T, θ min
RightYscl
RightTθ min
an+1 an+1
Goto
Goto_
max
RightTθ max
an+2 an+2
⇒
⇒
ptch
RightTθ ptch
bn
Isz
Xfct
Xfct
bn+1 bn+1
Dsz
Yfct
Yfct
bn+2 bn+2
?
?
n
n
cn
^
^
x
x
cn+1 cn+1
Σx
Σx
cn+2 cn+2
Σx2
Σx2
RANG Strt
xσn
xσn
Y
T, θ
R-X
R-Y
FACT
STAT
PTS
X
Y
DYNA
TABL
RECR
COM
CTL
JUMP Lbl
bn
cn
CLR
ANGL
GRID
AXES
LABL
DISP
Norm_
On
EngOn
Stop
Off
EngOff
Lbl_
Eng Eng
S/L
—
S-L-Normal
S-L-Thick
Isz_
—
·····
Dsz_
······
S-L-Dot
DRAW Con
DERV
S-L-Broken
G-Connect
Plot
G-Plot
On
DerivOn
Off
DerivOff
None
BG-None
Pict
BG-Pict_
On
FuncOn
Off
FuncOff
On
SimulOn
Off
SimulOff
Text
ClrText
Grph
ClrGraph
R_Start
List
ClrList_
End
R_End
Mat
ClrMat_
xσn-1 xσn-1
a0
a0
Stat
DrawStat
minX minX
a1
a1
Grph
DrawGraph
maxX maxX
a2
a2
Dyna
DrawDyna
y
y
b0
b0
F-Tbl Tabl
DispF-Tbl
Σy
Σy
b1
b1
G-Con DrawFTG-Con
S-WIN Auto
S-WindAuto
Σy2
Σy2
b2
b2
G-Plt DrawFTG-Plt
Man
S-WindMan
Σxy
Σxy
c0
c0
LIST
File
File_
yσn
yσn
c1
c1
Web DrawWeb_
LOCS
On
LocusOn
yσn-1 yσn-1
c2
c2
an-Cn DrawR-Con
Off
LocusOff
minY minY
anSt anStart
Σa-Cn DrawR Σ-Con
maxY maxY
bnSt bnStart
an-Pl DrawR-Plt
cnSt cnStart
Σa-Pl DrawR Σ -Plt
GRPH a
a
b
b
c
c
d
Reslt
R_Result
S-Rlt
d
e
r
r2
r2
DISP
R-Tbl Tabl
DispR-Tbl
=
=
Sim_Result
≠
≠
S-Cof
Sim_Coef
>
>
e
P-Rlt
Ply_Result
<
<
r
P-Cof
Ply_Coef
≥
≥
n
n
≤
≤
MSe MSe
I%
I%
Lcte
Locate_
Q1
Q1
PV
PV
Gtky
Getkey
Med
Med
PMT
PMT
Send
Send(
Q3
Q3
FV
FV
Recv
Receive(
Mod Mod
P/Y
P/Y
S38k
Send38k_
Strt
C/Y
C/Y
R38k
Receive38k_
Open
OpenComport38k
Close
CloseComport38k
:
H_Start
EQUA
TVM
REL
I/O
Pitch H_pitch
:
20050301
BACK
FUNC
SIML
T-VAR Rang
List
VarRange
VarList_
Σ DSP On
Σ dispOn
Off
Σ dispOff
RESID None
List
CPLX
Real
a+bi
r∠θ
FRAC
d/c
ab/c
Y•SPD Norm
High
Resid-None
Resid-List_
Real
a+bi
r∠ θ
d/c
ab/c
Y=DrawSpeedNorm
Y=DrawSpeedHigh
8-7-3
Kommandon i läget PRGM
BASE Program
[SHIFT]
[F4](MENU)
Nivå1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando
[SHIFT][MENU](SET UP)
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando
d
d
Dec
Dec
ZoomAuto
h
h
Hex
Hex
ViewWindow_
b
b
Bin
Bin
Sto
StoV-Win_
o
o
Oct
Oct
Rcl
RclV-Win_
Neg
Neg_
ZOOM Fact
Factor_
Auto
V-WIN V-Win
SKTCH Cls
d~o
LOG
Cls
Not
Not_
Tang
Tangent_
and
and
Norm
Normal_
or
or
Inv
Inverse_
xor
xor
GRPH Y=
Graph_Y=
xnor
xnor
r=
Graph_r=
'Dec
'Dec
'Hex
'Hex
'Bin
'Bin
'Oct
'Oct
DISP
Parm Graph(X,Y)=(
X=c
Graph_X=
G-∫ dx Graph_ ∫
Y>
Graph_Y>
Y<
Graph_Y<
[SHIFT][VARS](PRGM)
Y≥
Graph_Y≥
Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kommando
Y≤
Graph_Y≤
Prog
Plot_
JUMP Lbl
PLOT Plot
Goto
Goto_
Pl-Off PlotOff_
⇒
lsz
⇒
lsz_
Dsz
Dsz_
Line
Line
F-Line F-Line_
Crcl
Circle_
Vert
Vertical_
Hztl
Text
PIXL
Lbl_
Pl-On PlotOn_
Pl-Chg PlotChg_
LINE
Prog_
?
?
=
^
=
Horizontal_
≠
≠
Text_
>
>
On
PxlOn_
<
<
Off
PxlOff_
≥
Chg
PxlChg_
Test
PxlTest(
STYL —
SketchNormal_
—
·····
SketchThick_
······
SketchDot_
^
REL
≤
:
:
SketchBroken_
20050301
8-8-1
Programbibliotek
8-8 Programbibliotek
• Kontrollera alltid hur mycket minne det finns tillgängligt innan du börjar skriva program.
Programnamn
Primtalsfaktorisering
Beskrivning
Detta program dividerar ett naturligt heltal tills talet primtalsfaktoriserats.
Syfte
Programmet tar ett givet naturligt heltal A, och dividerar det med B (2, 3, 5, 7....) för att hitta
primtalsfaktorerna i A.
• Om divisionen är restlös får A värdet av divisionens resultat.
• Ovanstående upprepas tills B > A.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
440730 = 2 × 3 × 3 × 5 × 59 × 83
20050301
8-8-2
Programbibliotek
egcw
w
ww
w
20050301
8-8-3
Programbibliotek
Programnamn
Aritmetisk/geometrisk talföljd
Beskrivning
Efter inmatning av termerna 1, 2 och 3 kontrollerar detta program om talföljden är aritmetisk
eller geometrisk baserat på skillnader och kvoter mellan talen.
Syfte
Programmet kontrollerar om en given talföljd är en aritmetisk eller geometrisk talföljd.
○ ○ ○ ○ ○
Exempel 1
○ ○ ○ ○ ○
5, 10, 15, ... Aritmetisk talföljd
Exempel 2
5, 10, 20, ... Geometrisk talföljd
20050301
20011101
8-8-4
Programbibliotek
Exempel 1
Exempel 2
fw
fw
baw
baw
bf
ca
w
w
20050301
8-8-5
Programbibliotek
Programnamn
Ellips
Beskrivning
Detta program visar en värdetabell med följande värden baserat på ellipsens brännpunkter,
summan av avståndet mellan ellipsens brännpunkter och ellipsens rand, samt stegvärdet för X.
Y1: Koordinatvärden för ellipsens övre halva
Y2: Koordinatvärden för ellipsens nedre halva
Y3: Avstånd mellan höger brännpunkt och randen
Y4: Avstånd mellan vänster brännpunkt och randen
Y5: Summan av Y3 och Y4
Därefter ritar programmet ellipsen samt värdena Y1 och Y2.
Syfte
Detta program illustrerar att summan av
avståndet mellan en ellips rand och ellipsens
två brännpunkter är konstant.
20050301
8-8-6
Programbibliotek
d
wba
wb
w
w
20050301
8-8-7
Programbibliotek
Programnamn
Rotering
Beskrivning
Detta program ritar en vinkel vid en given koordinat, och roterar sedan vinkeln till en given
vinkel runt koordinaten.
Syfte
Programmet demonstrerar koordinattransformationer med matriser.
Viktigt!
Du måste använda vinkelenheten Deg för att kunna köra programmet.
20050301
20071001
8-8-8
Programbibliotek
dw
fcde...
fcde...
w
wfcde...
daw
wfcde...
w
20050301
20070101
8-8-9
Programbibliotek
Programnamn
Inre vinklar och area av en triangel
Beskrivning
Detta program beräknar vinklar och area för en triangel som ges av punkterna A, B och C.
Syfte
Detta program beräknar vinklar och area för en triangel som ges av de inmatade punkterna
A, B och C.
Viktigt!
Om du anger samma koordinater för två av punkterna A, B och C uppstår ett fel.
20050301
8-8-10
Programbibliotek
b
awaw
bwaw
aw!x(
)d
w
20050301
Kapitel
Kalkylblad
Räknaren har många kraftfulla och flexibla funktioner för
kalkylblad som du kan använda överallt: på kontoret, på
flygplatsen eller i skolan.
9-1
9-2
9-3
9-4
9-5
9-6
9-7
9-8
Översikt
Filhantering och uppdatering
Grundläggande kalkylbladskommandon
Mata in och redigera celldata
Kommandon i läget S • SHT
Statistiska grafer
Använd funktionen CALC
Använda minnet i läget S • SHT
20050301
9
9-1-1
Översikt
9-1 Översikt
I detta avsnitt beskrivs hur skärmen ser ut när du arbetar med kalkylblad och vilka menyer
och kommandon som finns tillgängliga.
k Använda läget S • SHT
Välj ikonen S • SHT på huvudmenyn.
• När du gör det aktiveras läget S • SHT och ett kalkylblad visas på displayen.
• När du växlar till läget S • SHT för första gången skapar räknaren automatiskt en fil med
namnet ”SHEET” för det nya kalkylblad som visas.
k Konfiguration av kalkylbladsskärmen
Ett kalkylblad består av ”celler”. Cellerna är ordnade i rader och kolumner (se nedan).
Filnamn
Visar så många tecken
som möjligt i filnamnet.
Kolumnbokstäver (A till Z)
Cellmarkör
Radnummer
(1 till 999)
Redigeringsruta
Visar innehållet i den cell där cellmarkören
står. Om du har markerat flera celler visa
cellområdets definition i redigeringsrutan.
Funktionsmeny
• Varje cell kan innehålla ett värde, ett uttryck, text eller en formel. Formler kan innehålla
referenser till enskilda celler eller cellområden.
• Varje cell har ett unikt namn som består av en kolumnbokstav och ett radnummer.
Till exempel är namnet på den cell där markören står i exemplet ovan ”A1”.
20050301
9-1-2
Översikt
k Funktionsmenyn i läget S • SHT
• {FILE} … {visar undermenyn FILE}
• {NEW} … {skapar ett nytt kalkylblad}
• {OPEN} … {visar en lista över sparade kalkylblad}
Du kan välja en fil i listan, och öppna eller radera filen.
• {SV • AS} … {sparar kalkylbladet med ett nytt namn (Spara som)}
• {RECAL} … {beräknar värdet på formlerna i kalkylbladet}
• {EDIT} … {visar undermenyn EDIT}
• {CUT}/{PASTE} … 1(CUT) anger att innehållet i de markerade cellerna ska klippas ut.
När du gör det ändras funktionstangenten 1 till (PASTE). Flytta
cellmarkören till en annan plats och tryck på 1(PASTE) för att
klistra in de urklippta cellerna. När du klistrar in töms de celler du
klippte ut.
• {COPY} … 2(COPY) anger att de markerade cellerna ska kopieras. När du gör det
ändras funktionstangenten 1 till (PASTE). Flytta cellmarkören till en annan
plats och tryck på 1(PASTE) för att klistra in de kopierade cellerna. När du
kopierar och klistrar in påverkas inte de ursprungliga cellerna.
• {CELL} … {öppnar den markerade cellen för redigering}
• {JUMP} … {visar undermenyn JUMP}
• {GO} … {öppnar en dialogruta för att flytta cellmarkören till en viss cell}
• {TOP↑} … {flyttar cellmarkören till rad 1 i den kolumn där markören står}
• {TOP←} … {flyttar cellmarkören till kolumn A på den rad där markören står}
• {BOT↓} … {flyttar cellmarkören till den sista raden i den kolumn där markören står}
• {BOT→} … {flyttar cellmarkören till kolumn Z på den rad där markören står}
20050301
9-1-3
Översikt
• {SEQ} … {skapar en talföljd på samma sätt som kommandot ”Seq” (sid. 3-2-3)}
Följden startar i en given cell, och kan konfigureras för att fortsätta i rader
eller kolumner. Riktningen anges av alternativet ”Move” på inställningsmenyn
(sid. 1-7-5).
• {FILL} … {öppnar en meny där du kan ange en formel, ett uttryck, ett värde eller text,
som sedan kopieras till alla markerade celler}
• {SRT • A} … {sorterar den markerade kolumnen eller raden i stigande ordning (A, B, C...)}
• {SRT • D} … {sorterar den markerade raden eller kolumnen i fallande ordning (Z, Y, X ...)}
• {DEL} … {visar undermenyn DEL}
• {ROW} … {raderar den eller de rader som innehåller markerade celler, och flyttar rader
under markeringen uppåt}
• {COL} … {raderar den eller de kolumner som innehåller markerade celler, och flyttar
kolumner efter markeringen till vänster}
• {ALL} … {raderar innehållet i alla celler i kalkylbladet}
• {INS} … {visar undermenyn INS}
• {ROW} … {infogar samma antal rader som det antal rader som är markerade
ovanför markeringen}
• {COL} … {infogar samma antal kolumner som det antal kolumner som är markerade
till höger om markeringen}
• {CLR} … {tar bort innehållet i de markerade cellerna}
• {GRPH} … {visar samma grafmeny som den som används i läget STAT}
{GPH1}/{GPH2}/{GPH3}/{SEL}/{SET}
Vissa av de funktioner som visas på menyn när du trycker på 6(SET) i det
här läget skiljer sig från de funktioner som visas när du trycker på 6(SET) i
läget STAT.
• {CALC} … {visar samma CALC-meny som den som används i läget STAT}
{1VAR}/{2VAR}/{REG}/{SET}
Vissa av de funktioner som visas på menyn när du trycker på 6(SET) i det
här läget skiljer sig från de funktioner som visas när du trycker på 6(SET) i
läget STAT. Se avsnittet ”9-7 Använda funktionen CALC” för mer information.
20050301
9-1-4
Översikt
• {STO} … {visar undermenyn STO}
• {VAR} … {spara innehållet i en cell i en variabel}
• {LIST} … {sparar innehållet i ett cellområde som en lista}
• {FILE} … {sparar innehållet i ett cellområde som en fil}
• {MAT} … {sparar innehållet i ett cellområde som en matris}
• {RCL} … {visar undermenyn RCL}
• {LIST} … {importerar data från en lista till kalkylbladet}
• {FILE} … {importerar data från en fil till kalkylbladet}
• {MAT} … {importerar data från en matris till kalkylbladet}
uDatainmatningsmenyn
• {GRAB} … {växlar till läget Grab för att inmatning av cellreferenser}
Mer information finns i avsnittet ”Referera till en viss cell” (sid. 9-4-6).
• {$} … {matar in en absolut referens ($) i en cell}
• {:} … {matar in ett cellområdestecken (:) i en cell}
• {If} … {matar in S • SHT-kommandot ”CellIf(”}
• {CEL} … {visar en undermeny med följande S • SHT-kommandon} ”CellMin(”, ”CellMax(”,
”CellMean(”, ”CellMedian(”, ”CellSum(”, ”CellProd(”
• {REL} … {visar en undermeny med följande relationsoperatorer}
”=”, ”≠”, ”>”, ”<”, ”≥”, ”≤”
# Mer information om vilka S • SHT-kommandon
du kan ange med 4(If) och 5(CEL) finns i
avsnittet ”9-5 Kommandon i läget S • SHT”.
20050301
9-2-1
Filhantering och uppdatering
9-2 Filhantering och uppdatering
I detta avsnitt beskrivs hur du arbetar med filer i läget S • SHT. Avsnittet beskriver också hur
du kan uppdatera resultaten av kalkylbladets formler.
k Filhantering i kalkylblad
u Skapa en ny fil
1. I läget S • SHT trycker du på 1(FILE)1(NEW).
• När du gör det visas en dialogruta där du
anger ett filnamn.
2. Ange ett namn med högst åtta tecken och
tryck på w.
• Ett tomt kalkylblad öppnas.
# Om det filnamn du anger i steg 2 är identiskt
med ett kalkylbladsfilnamn som redan finns
i minnet, öppnas den filen i stället för ett
tomt kalkylblad.
20050301
9-2-2
Filhantering och uppdatering
u Öppna en fil
1. I läget S • SHT trycker du på 1(FILE)2(OPEN).
• När du gör det visas en lista på
befintliga kalkylblad.
2. Använd f och c för att markera den fil du vill öppna.
3. Tryck på w.
• När du gör det öppnas det kalkylblad du markerade i steg 2.
u Ta bort en fil
1. I läget S • SHT trycker du på 1(FILE)2(OPEN).
• När du gör det visas en lista på befintliga kalkylblad.
2. Använd f och c för att markera den fil du vill ta bort.
3. Tryck på 1(DEL).
4. Tryck på 1(Yes) när du får en fråga om du vill ta bort filen. Du kan också trycka på
6(No) för att avbryta.
5. Tryck på J för att gå tillbaka till kalkylbladet från fillistan.
# Om du tar bort den fil som är öppen stängs
kalkylbladet automatiskt och ett nytt tomt
kalkylblad med namnet ”SHEET” öppnas.
20050301
9-2-3
Filhantering och uppdatering
u Spara en fil med ett nytt namn (Spara som)
1. I läget S • SHT trycker du på 1(FILE)3(SV • AS).
• När du gör det visas en dialogruta där du anger ett filnamn.
2. Ange ett filnamn med högst åtta tecken och tryck på w.
k Om att spara filer automatiskt
I läget S • SHT finns en funktion för att automatiskt spara ändringar i kalkylbladet under
redigering. Om du använder den funktionen behöver du inte spara kalkylbladet manuellt.
k Uppdatera resultat av formler
Använd följande procedur för att beräkna om formler i ett kalkylblad.
u Beräkna om alla formler i ett kalkylblad
Öppna kalkylbladet och tryck på 1(FILE)4(RECAL).
• När du gör det beräknas alla formler om, och de uppdaterade resultaten visas i
motsvarande celler.
# Om det redan finns en fil med det namn som
du anger i steg 2 visas ett meddelande med
en fråga om du vill ersätta den befintliga filen
med en ny fil.
Tryck på 1(Yes) för att ersätta filen, eller på
6(No) för att gå tillbaka till kalkylbladet utan
att spara.
# Automatiska uppdateringar
Om alternativet ”AutoCalc” på inställningsmenyn
är ”On” (se sid. 1-7-5) beräknas alla formler i
kalkylbladet om automatiskt när kalkylbladet
öppnas eller redigeras. Standardinställningen för
”AutoCalc” än ”On”.
Formler i kalkylbladet beräknas inte automatiskt
om ”Auto Calc” är ”Off”.
Du måste själv trycka på 1(FILE)
4(RECAL) för att uppdatera formlerna.
# Om ”Auto Calc” är ”On” beräknas uttrycken i alla
celler automatiskt om. Detta kan göra att det tar
längre tid att utföra beräkningar.
20050301
9-3-1
Grundläggande kalkylbladskommandon
9-3 Grundläggande kalkylbladskommandon
I detta avsnitt beskrivs hur du markerar celler och flyttar markören i kalkylbladet.
k Cellmarkören
Cellmarkören visar vilken eller vilka celler som är markerade i ett kalkylblad.
• Om en enskild cell är markerad visas innehållet (värdet, formeln, o.s.v.) i redigeringsrutan
(raden ovanför funktionsmenyn längst ned på displayen). Om du har markerat flera celler
visas cellområdet i redigeringsrutan.
• Mer information om att markera celler finns i avsnittet ”Markera celler” (sid. 9-3-2).
k Flytta cellmarkören
Du kan flytta cellmarkören med piltangenterna eller med kommandot JUMP.
u Flytta cellmarkören med piltangenterna
Om en enskild cell är markerad kan du använda piltangenterna för att flytta cellmarkören
uppåt, nedåt, till vänster eller till höger.
20050301
9-3-2
Grundläggande kalkylbladskommandon
u Flytta cellmarkören med kommandot JUMP
Om du vill flytta
markören till:
En viss cell
Gör du så här:
1.Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)1(GO).
2.I dialogrutan som visas anger du namnet
på den cell du vill flytta till (A1 till Z999)
3.Tryck på w.
Rad 1 i aktuell kolumn
Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)2(TOP↑).
Kolumn A på den aktuella raden
Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)3(TOP←).
Nedersta raden i den aktuell kolumn
Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)4(BOT↓).
Kolumn Z på den aktuella raden
Tryck på 2(EDIT)4(JUMP)5(BOT→).
u Ange vart markören ska flyttas när du matar in celldata
Om du använder standardinställningarna flyttas cellmarkören till nästa rad när du avslutar
cellinmatningen genom att trycka på w. Du kan använda alternativet ”Move” på inställningsmenyn för att ange att markören ska flyttas till höger i stället. Mer information finns i avsnittet
”1-7 Använda inställningsmenyn”.
k Markera celler
Innan du utför ett kommando på en cell måste du markera cellen. Du kan markera en enskild
cell, ett cellområde, alla celler i en kolumn eller på en rad, eller alla celler i hela kalkylbladet.
u Markera en enskild cell
Använd piltangenterna eller kommandot JUMP för att flytta markören till cellen.
• Mer information finns i avsnittet ”Flytta cellmarkören” (sid. 9-3-1).
# Funktionsmenyn EDIT visas på displayen efter
att cellmarkören har flyttats till den nya cellen.
Om du vill gå tillbaka till sidan 1 på funktionsmenyn trycker du på J.
20050301
9-3-3
Grundläggande kalkylbladskommandon
u Markera en hel rad
Flytta cellmarkören till en cell i kolumn A och tryck på d. När du gör det markeras hela
den rad där cellmarkören står.
Om cellmarkören till exempel står i cell A1 markeras rad 1 (A1 till Z1) när du trycker på d.
I redigeringsrutan visas ”A1:Z1”.
u Markera en hel kolumn
Flytta cellmarkören till en cell på rad 1 och tryck på f. När du gör det markeras hela den
kolumn där cellmarkören står.
Om cellmarkören till exempel står i cell A1 markeras kolumn A (A1 till A999) när du trycker
på f. I redigeringsrutan visas ”A1:A999”.
u Markera alla celler i kalkylbladet
Du kan markera alla celler på två sätt.
• Markera alla celler i kolumn A och tryck på d.
• Markera alla celler på rad 1 och tryck på f.
När alla celler är markerade visas kalkylbladets namn i redigeringsrutan.
• I exemplet är kalkylbladets filnamn ”SHEET”.
20050301
9-3-4
Grundläggande kalkylbladskommandon
u Markera ett cellområde
1. Flytta cellmarkören till den första cellen
i cellområdet.
2. Tryck på !i(CLIP).
• När du gör det ändras cellmarkören till en
tjock ram.
• När du flyttar markören visas det markerade
cellområdet i redigeringsrutan.
3. Använd piltangenterna för att flytta cellmarkören
till den sista cellen i cellområdet.
De markerade cellerna framhävs på displayen.
• Om du vill avbryta utan att markera celler trycker du på J. Om du gör det står
cellmarkören i den sista cellen i cellområde.
# Om du trycker på !i(CLIP) när en hel
rad är markerad kommer den raden att vara
markeringens startpunkt. Du kan använda
f och c för att markera fler rader.
# Om du trycker på !i(CLIP) när en hel
kolumn är markerad kommer den kolumnen att
vara markeringens startpunkt. Du kan använda
d och e för att markera fler kolumner.
20050301
9-4-1
Mata in och redigera celldata
9-4 Mata in och redigera celldata
Detta avsnitt beskriver hur du matar in och redigerar formler, text och andra kalkylbladsdata.
Dessutom beskrivs hur du kopierar, infogar och tar bort celler.
Observera att du inte kan använda komplexa tal i läget S • SHT.
k Grundläggande inmatning av celldata
Du måste växla till redigeringsläge för att mata in celldata. Det finns två sätt att växla till
redigeringsläge, och vilken metod du ska använda beror på om du vill mata in nya värden
eller redigera de data som redan finns i cellen.
Om du vill göra det här:
Använder du den här metoden:
Ersätta cellens aktuella innehåll med
nya data.
Markera cellen och mata in informationen.
Redigera cellens innehåll eller lägga
till ny information.
Markera cellen och tryck på 2(EDIT)
3(CELL). Redigera cellens innehåll.
⇒
I normala fall visas innehållet
i den cell där markören står
högerställt i redigeringsrutan
(när du inte arbetar i inmatningseller redigeringsläge).
I redigeringsläge visas cellens
innehåll vänsterställt för att visa
att du kan mata in data eller
redigera uttrycket.
20050301
9-4-2
Mata in och redigera celldata
u Ersätta cellens aktuella innehåll med nya data
1. Flytta cellmarkören till cellen.
2. Mata in informationen.
Använd räknarens tangenter för att mata in värden, matematiska uttryck eller text, och
funktionsmenyerna för att ange kommandon.
• Räknaren växlar till redigeringsläge när du börjar mata in data, och de nya värdena
visas vänsterställda i redigeringsrutan.
• Inmatningsmarkören visar var infogningen
sker. Du kan flytta inmatningsmarkören
med vänster och höger piltangent.
Inmatningsmarkör
3. När du har matat in de data som du vill ha i cellen trycker du på w.
• Om du trycker på w flyttas cellmarkören till nästa cell. Du kan välja om markören ska
flyttas till nästa rad eller nästa kolumn med inställningen ”Move” på inställningsmenyn
(sid. 1-7-5).
• Om alternativet ”Auto Calc” är aktiverat (sid. 1-7-5) kommer alla formler i kalkylbladet
att beräknas om när du trycker på w.
• Du kan avbryta datainmatningen genom att trycka på J. Om du gör det återställs
cellens innehåll till de värden den hade innan du började inmatningen.
u Redigera innehållet i en cell
1. Flytta cellmarkören till cellen.
• När du gör det visas cellens innehåll
högerställt i redigeringsrutan.
20050301
9-4-3
Mata in och redigera celldata
2. Tryck på 2(EDIT)3(CELL).
• När du gör det aktiveras redigeringsläget,
vilket visas genom att innehållet i cellen
visas vänsterställt i redigeringsrutan.
Inmatningsmarkören visas till vänster om
det första tecknet i rutan.
3. Redigera informationen i redigeringsrutan.
4. När du har matat in de data som du vill ha i cellen trycker du på w.
• Om alternativet ”Auto Calc” är aktiverat (sid. 1-7-5) kommer alla formler i kalkylbladet
att räknas om när du trycker på w.
• Du kan avbryta datainmatningen genom att trycka på J. Om du gör det återställs
cellens innehåll till de värden den hade innan du började redigeringen.
k Mata in en formel
En formel i läget S • SHT är ett uttryck som evalueras när du matar in det, när data som ingår
i formeln ändras, o.s.v.
En formel inleds alltid med ett likhetstecken (=) och kan innehålla något av följande.
• Värden
• Matematiska uttryck
• Cellreferenser
• Inbyggda funktionskommandon (sid. 2-4-1)
• Kommandon i läget S • SHT (sid. 9-5-1)
Om alternativet ”Auto Calc” är aktiverat (sid. 1-7-5) uppdateras formlerna dynamiskt när
relaterade värden ändras, och det senaste resultatet visas alltid i kalkylbladet.
I följande exempel beräknar formeln i cell B5 medelvärdet av värdena i cellerna B1 till B3.
20050301
9-4-4
Mata in och redigera celldata
u Exempel på inmatning av formel
I exempel matas värdet 60 in i cell A1, och därefter matas följande formler in i respektive
celler: B1: =sin(A1), B2: =cos(A1), B3: =tan(A1), B4: =B1/B2
I exemplet påverkas resultatet av formlerna i B3 och B4 inte av värdet i A1, vilket beror på att
sin (x) ÷ cos (x) = tan (x).
Obs!
• Exemplet förutsätter att räknaren har följande inställningar.
Inställningen ”Move” på inställningsmenyn (sid. 1-7-5) är ”Low” (standardvärdet).
Inställningen ”Angle” på inställningsmenyn är ”Deg”.
• I exemplet används också cellreferenser. Mer information om cellreferenser finns på
sid. 9-4-5.
u Mata in formler
1. Flytta cellmarkören till cell A1 och mata in gaw.
2. Flytta markören till cell B1 och mata in följande uttryck:
!.(=)sav(A)bw
• Om du trycker på w flyttas cellmarkören till cell B2.
3. Utför följande knapptryckningar för att mata in formlerna för cellerna B2 till B4.
!.(=)cav(A)bw
!.(=)tav(A)bw
!.(=)al(B)b/al(B)cw
4. Flytta cellmarkören till cell A1 och mata
in daw.
• När du gör det kommer värdena i cellerna B1 till B4 att uppdateras, eftersom värdet
beror på värdet i cell A1. Resultatet av formlerna i B3 och B4 är oberoende av A1,
eftersom sin (x) ÷ cos (x) = tan (x).
20050301
9-4-5
Mata in och redigera celldata
k Använda cellreferenser
En cellreferens är ett uttryck i en cell som refererar till en annan cell. Om du till exempel
matar in ”=A1+B1” i cell C2 kommer värdet i cell A1 att adderas till värdet i cell B1, och
resultatet av additionen visas i cell C2.
Det finns två typer av cellreferenser: relativa och absoluta referenser. Du bör känna till
skillnaden mellan relativa och absoluta referenser innan du börjar arbeta med cellreferenser,
eftersom de fungerar på helt olika sätt.
Relativa cellreferenser
En relativ cellreferens är en referens som är beroende av vilken cell som innehåller
referensen. Cellreferensen ”=A1” i cell C2 är en referens till den cell som ligger ”två
kolumner till vänster och en cell uppåt” från den aktuella cellen (i detta fall C2).
Om du kopierar innehållet i cell C2 och klistrar in det i cell D12 kommer referensen
automatiskt att ändras till ”=B11”, eftersom B11 ligger två kolumner till vänster och
en cell uppåt från D12.
Tänk på att relativa cellreferenser alltid ändras när du kopierar och klistrar in formler.
Viktigt!
När du kopierar en relativ cellreferens från redigeringsrutan kopieras den till Urklipp som
text, och klistras in ”i befintligt skick” utan att ändras. Om ”=A1” är innehållet i cell C2 och
du kopierar ”=A1” från redigeringsrutan och klistrar in texten i cell D12, kommer innehållet
i D12 också att vara ”=A1”.
Absoluta cellreferenser
En absolut cellreferens är en cellreferens som inte ändras, oavsett var i kalkylbladet
referensen finns. Du kan ange att hela referensen ska vara absolut, eller att bara raden
eller kolumnen i en cellreferens ska vara det.
Denna cellreferens:
Refererar till:
$A$1
Alltid till kolumn A, rad 1
$A1
Alltid till kolumn column A, men raden ändras när
referensen flyttas
A$1
Alltid till rad 1, men kolumnen ändras när
referensen flyttas
Anta att cell C1 innehåller en referens till cell A1. Nedan visas vad som händer när
ovanstående cellreferenser kopieras från cell C1 till cell D12.
$A$1 → $A$1
$A1 → $A12
A$1 → B$1
20050301
9-4-6
Mata in och redigera celldata
k Referera till en viss cell
Följande procedur visar hur du refererar till cell A1 (som innehåller värdet 3) och utför
beräkningen A1 × 2.
u Referera till en viss cell
1. Flytta markören till cell A2 och mata in !.(=).
2. Tryck på 1(GRAB).
• När du gör det aktiveras läget Grab, och
funktionsmenyerna ändras enligt nedan.
Funktionsmenyn i läget Grab gör det
enklare att flytta markören i kalkylbladet.
Om du vill flytta markören till:
Trycker du på:
En viss cell
2(GO)
Rad 1 i aktuell kolumn
3(TOP↑)
Kolumn A på den aktuella raden
4(TOP←)
Nedersta raden i den aktuella kolumnen
5(BOT↓)
Kolumn Z på den aktuella raden
6(BOT→)
3. Tryck på f för att flytta cellmarkören till cell A1.
4. Tryck på 1(SET).
• När du gör det matar du in en referens till cell A1.
# I stället för kommandot GRAB (1(GRAB)
i steg 2) kan du också skriva in siffran
och bokstaven manuellt. I stället för
knapptryckningarna i steg 2 till steg 4
i ovanstående procedur kan du mata in
av(A)b för att ange ”A1”. Mer information
finns i avsnittet ”Exempel på inmatning av formel”
(sid. 9-4-4).™
20050301
9-4-7
Mata in och redigera celldata
5. Mata därefter in *c.
6. Tryck på w för att lagra formeln.
Resultatet av A1 × 2
k Referera till ett cellområde
Du kan referera till cellområden för att räkna ut summa, medelvärde, o.s.v.
I proceduren nedan används en formel för att beräkna summan av cellerna A6 till B7,
och resultatet visas i cell A4. I exemplet antas att cellerna A6 och B7 redan innehåller
värdena nedan.
A
6
7
B
1
3
2
4
u Referera till ett cellområde
1. Flytta markören till cell A4 och mata in !.(=).
2. Utför följande knapptryckningar för att mata in summationskommandot.
5(CEL)5(Sum)
• ”CellSum(” är ett S • SHT-kommando. Mer information finns i avsnittet ”9-5 Kommandon i
läget S • SHT”.
3. Tryck på J1(GRAB).
• När du gör det aktiveras läget Grab.
4. Använd piltangenterna för att flytta cellmarkören till
den första cellen i det cellområde du ska markera
(A6 i exemplet).
20050301
20050901
9-4-8
Mata in och redigera celldata
5. Tryck på !i(CLIP).
• När du gör det ändras cellmarkören till en
tjock ram.
6. Använd piltangenterna för att flytta cellmarkören till
den sista cellen i det cellområde du ska markera
(B7 i exemplet).
• Du kan använda funktionstangenterna 2 till 6 för att flytta cellmarkören.
Tillgängliga funktioner beskrivs i steg två i avsnittet ”Referera till en viss cell”
(sid. 9-4-6).
7. Om du vill registrera markeringen trycker du
på 1(SET).
• När du gör det matas cellområdet (A6:B7) in.
8. Tryck på w för att lagra formeln.
Visar summan av värdena i cellerna A6 till B7.
# I stället för att använda kommandot ”CLIP”
(!i(CLIP) i steg 5) för att markera
cellområde kan du använda kommandot
”GRAB” och kommandot ”:”. Om du vill
använda den här metoden använder du
följande steg i stället för steg 3 till steg 7
i proceduren ovan.
3. Tryck på 1(GRAB) för att aktivera
Grab-läget.
4. Flytta cellmarkören till den första cellen i
cellområdet (A6) och tryck på 1(SET).
• När du gör det avslutas Grab-läget och en
referens till cell A6 matas in.
5. Tryck på 3(:).
6. Tryck på 1(GRAB) för att aktivera
Grab-läget igen.
7. Flytta cellmarkören till den sista cellen i
cellområdet (B7) och tryck på 1(SET).
• När du gör det matas cellområdet (A6:B7) in.
20050301
20050901
9-4-9
Mata in och redigera celldata
k Mata in symbolen för absoluta referenser ($)
Du kan mata in symbolen för absoluta referenser på den aktuella positionen genom att
trycka på funktionstangenten 2($) i redigeringsläge. Mer information finns i avsnittet
”Absoluta cellreferenser” (sid. 9-4-5).
u Mata in symbolen för absoluta referenser
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Mata in =$A$1 i cell C1
1. Flytta markören till cell C2 och mata in !.(=).
2. Tryck på 2($).
3. Tryck på 1(GRAB) för att aktivera Grab-läge och flytta cellmarkören till cell A1.
4. Tryck på 1(SET).
5. Tryck på d för att flytta markören till vänster
om ”1”.
6. Tryck på 2($).
7. Registrera formeln genom att trycka på w.
20050301
9-4-10
Mata in och redigera celldata
k Mata in en konstant
Ett uttryck eller ett värde som du matar in utan ett likhetstecken (=) framför uttrycket kallas
en ”konstant” eftersom värdet inte påverkas av värden utanför den cell där uttrycket finns.
Om du matar in ett matematiskt uttryck som en konstant visar cellen uttryckets resultat.
Om uttrycket är ofullständigt eller ogiltigt, eller om resultatet är en lista eller en matris,
visas ”Syntax ERROR”.
I följande tabell visas olika typer av konstanter och vilka resultat som visas.
Konstant
Resultat som visas
2005
2005
7+3
10
sin 30
0.5
sin X+1 *1
1.5
AX *1*2
60
dim {1,2,3}
3
1=0
0
1>0
1
sin
Syntax ERROR
{1,2,3}
Syntax ERROR
*1 Om variabeln X har värdet 30 och variabeln A
har värdet 2.
*2 En teckensträng som AX tolkas som en serie
variabler (sid. 2-2-1).
Om du vill att strängar ska tolkas som text inleder
du strängen med ett citattecken (”).
20050301
9-4-11
Mata in och redigera celldata
k Mata in text
En textsträng som börjar med ett citattecken (”) behandlas som text och visas utan att
uttrycket evalueras. Citattecknet (”) i texten visas inte.
Varje cell kan visa upp till sex tecken.
Om texten inte får plats i en cell
fortsätter den till nästa cell till höger,
om cellen till höger är tom.
k Generera en talföljd i ett kalkylblad
I detta avsnitt beskrivs hur du genererar en talföljd (på samma sätt som med kommandot
Seq på sid. 3-2-3) och matar in resultatet automatiskt i ett cellområde som börjar på en
given cell.
u Generera en talföljd i ett kalkylblad
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Generera en talföljd som börjar i cell A1 med följande parametrar
Funktion: f (x) = X2
Variabel: X
Startvärde: 1
Slutvärde: 15
Stegvärde: 7
1. Flytta cellmarkören till den cell som ska innehålla det första talet i talföljden.
2. Tryck på 2(EDIT)5(SEQ).
• När du gör det visas en dialogruta som den
till höger.
Detta är den cell du markerade i steg 1.
Du kan mata in maximalt 249 byte för alternativen Expr, Var, Start, End och Incre i
dialogrutan Sequence.
20050301
9-4-12
Mata in och redigera celldata
3. Ange de parametrar som behövs för att generera talföljden.
• Nedan beskrivs de olika parametrarna.
Parameter
Beskrivning
Expr
Funktion f(x) som genererar talföljden
Var
Namn på funktionens oberoende variabel f(x)
Namnet måste anges, även om funktionen bara har en variabel.
Start
Startvärdet (Start), slutvärdet (End) och stegvärdet (Incre) för de värden
som tilldelas variabeln Var
Om du till exempel anger Start: 1, End: 15 och Incre: 7, kommer talföljden
att genereras med följande värden på den oberoende variabeln: 1, 8, 15.
Slut
Incre
• Använd piltangenterna f och c för att flytta mellan alternativen, och mata in ett
värde för varje alternativ. Nedan visas hur skärmen ser ut efter att du har matat in
informationen i exemplet.
4. När du har angett alla parametrar trycker du på
6(EXE) eller på w.
• När du gör det genereras talföljden i kalkylbladet
med början från den cell du angav i steg 1.
# Om någon cell i cellområdet där talföljden
genereras redan innehåller data, ersätts
cellens värde med talföljden.
# Talföljder matas in i celler radvis eller kolumnvis,
beroende på inställningen ”Move” på inställningsmenyn. Standardinställningen är att talföljden
genereras radvis (det första värdet överst).
Mer information finns i avsnittet ”1-7 Använda
inställningsmenyn”.
20050301
9-4-13
Mata in och redigera celldata
k Fylla ett cellområde med samma innehåll
Du kan använda följande procedur för att fylla ett cellområde med samma formel, uttryck,
värde eller text.
u Fylla ett cellområde med samma innehåll
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Använd kommandot ”FILL” för att fylla cellerna A2 till B3 med formeln
= A1+1
Cellnamnet A1 i formeln är en relativ referens. Detta innebär att formeln
är = A1+1 i cell A2, = A2+1 i cell A3, o.s.v.
I exemplet förutsätts att 1 redan har matats in i cell A1, och att 2 har matats
in i cell B1.
1. Markera cellområdet från A2 till B3.
• Mer information finns i avsnittet ”Markera ett cellområde” (sid. 9-3-4).
2. Tryck på 2(EDIT)6(g)1(FILL).
• När du gör det visas dialogrutan Fill.
Detta är det cellområde du markerade i steg 1.
3. När raden ”Formula” är markerad anger du det som alla celler i markeringen ska
fyllas med.
• I exemplet används ”=A1+1”.
20050301
9-4-14
Mata in och redigera celldata
4. Tryck på w.
5. Tryck på 6(EXE) eller w.
• När du gör det körs kommandot ”FILL” som
kopierar innehållet till alla celler i markeringen.
Cellreferensen A1 är en relativ referens. Nedan visas de formler som blir resultatet av
kommandot.
2
3
A
=A1+1
=A2+1
B
=B1+1
=B2+1
# Om någon cell i cellområdet redan innehåller
data, kommer cellens innehåll att skrivas över
med det nya värdet.
20050301
9-4-15
Mata in och redigera celldata
k Klipp ut och klistra in
Du kan använda instruktionerna i detta avsnitt för att klippa ut data från en plats i kalkylbladet
och klistra in samma data på en annan plats. Du kan klippa ut innehållet i en viss cell eller i
ett cellområde.
u Hur cellreferenser påverkas när du klipper ut och klistrar in
När du klipper ut och klistrar in information påverkas cellreferenser (sid. 9-4-5) i de celler
som du klipper ut och i de celler där du klistrar in informationen. Det finns två olika regler
som hanterar två olika situationer.
• Om cellerna i det urklippta området refererar till celler utanför cellområdet
• Om cellerna i det urklippta området refererar till celler som också finns i det
urklippta cellområdet
• Om en cell i det urklippta området refererar till en cell som är utanför cellområdet
I detta fall hanteras alla cellreferenser som absoluta cellreferenser, oavsett vilken typ av
referenser de är (relativa eller absoluta).
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Anta att ett kalkylblad innehåller följande data:
A1: 4, B1: =A1+1, C1: =B1+2.
Klipp ut B1:C1 (vänster skärm) och klistra in informationen i B2:C2
(höger skärm).
⇒
Eftersom uttrycket i cell B1 refererar till cell A1, som befinner sig utanför
markeringen (B1:C1), klistras referensen A1 in i cell C2 utan att ändras
(som en absolut referens).
20050301
9-4-16
Mata in och redigera celldata
• Om en cell i det urklippta området refererar till en cell som också finns i cellområdet
I detta fall hanteras alla cellreferenser som relativa cellreferenser, oavsett vilken typ av
referenser de är (relativa eller absoluta).
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Anta att ett kalkylblad innehåller följande data:
A1: 4, B1: =A1+1, C1: = $B$1+2.
Klipp ut B1:C1 (vänster skärm) och klistra in informationen i B2:C2
(höger skärm).
⇒
Eftersom uttrycket i cell C1 refererar till cell B1, som också finns i markeringen
(B1:C1) ändras referensen $B$1 (som en relativ referens) när den klistras in
i cell C2, även om det är en absolut cellreferens.
u Klippa ut och klistra in kalkylbladsdata
1. Markera den eller de celler du vill klippa ut.
• Mer information finns i avsnitten ”Markera en enskild cell” (sid. 9-3-2) och ”Markera ett
cellområde” (sid. 9-3-4).
2. Tryck på 2(EDIT)1(CUT).
• När du gör det markeras informationen, och funktionsmenyn 1 ändras till (PASTE).
• Du kan avbryta inklistringsläget när som helst under följande procedur genom att
trycka på J.
# Mer information om absoluta och relativa
cellereferenser finns i avsnittet ”Använda
cellreferenser” på sid. 9-4-5.
20050301
20071001
9-4-17
Mata in och redigera celldata
3. Använd piltangenterna för att flytta cellmarkören till den cell där informationen ska
klistras in.
• Om du har markerat ett cellområde i steg 1 kommer den cell du ställer markören i att
vara den översta vänstra cellen i området. Om du klipper ut cellområdet A1:B2 och
flyttar cellmarkören till cell C1, kommer cellerna att klistras in i området C1:D2.
4. Tryck på 1(PASTE).
• När du gör det rensas cellerna som du markerade i steg 1 och klistras in på den plats
du angav i steg 3.
k Kopiera och klistra in
Du kan använda instruktionerna i detta avsnitt för att kopiera data från en plats i kalkylbladet
och klistra in samma data på en annan plats. Du kan kopiera innehållet i en viss cell eller i ett
cellområde. När du har kopierat data kan du klistra in dem flera gånger på olika platser.
u Kopiera och klistra in kalkylbladsdata
1. Markera den eller de celler du vill kopiera.
• Mer information finns i avsnitten ”Markera en enskild cell” (sid. 9-3-2) och ”Markera ett
cellområde” (sid. 9-3-4).
2. Tryck på 2(EDIT)2(COPY).
• När du gör det markeras informationen, och funktionsmenyn 1 ändras till (PASTE).
• Du kan avbryta inklistringsläget när som helst under följande procedur genom att
trycka på J.
# Om någon cell i inklistringsområdet redan
innehåller data, kommer cellens innehåll att
ersättas med de celler som klistras in.
# Om du klistrar in en formel kommer formeln
alltid att beräknas när du klistrar in den.
Formeln beräknas om oavsett om alternativet
”Auto Calc” på inställningsmenyn (sid. 1-7-5)
är aktivt eller inte.
# Om det finns relativa cellreferenser i de data du
klistrar in, hanteras de enligt standardreglerna
för relativa referenser. Mer information finns i
avsnittet ”Relativa cellreferenser” (sid. 9-4-5).
20050301
20071001
9-4-18
Mata in och redigera celldata
3. Använd piltangenterna för att flytta cellmarkören till den cell där informationen ska
klistras in.
• Om du har markerat ett cellområde i steg 1 kommer den cell du ställer markören i att
vara den översta vänstra cellen i området. Om du kopierar cellområdet A1:B2, och
flyttar cellmarkören till cell C1 kommer cellerna att klistras in i området C1:D2.
4. Tryck på 1(PASTE).
• När du gör det klistras informationen i cellerna som du markerade i steg 1 in på den
plats du angav i steg 3.
5. Räknaren står kvar i inklistringsläge, så du kan upprepa steg 3 och 4 för att klistra in
samma data på andra platser om det behövs.
6. När du är klar med inklistringen trycker du på J för att lämna inklistringsläget.
# Om någon cell i inklistringsområdet redan
innehåller data, kommer cellens innehåll att
ersättas med de celler som klistras in.
# Om en cellreferens blir ogiltig efter att du har
kopierat och klistrat celler, ändras den ogiltiga
referensen till ett frågetecken (”?”). Anta att du
kopierar innehållet i cell A3 (=A1+A2) och
klistrar in det i cell B2.
När den relativa referensen A1 i A3 (som betyder
”två celler uppåt”) klistras in i cell B2, blir den
ogiltig eftersom det inte finns någon cell två
rader ovanför cell B2. Detta gör att cellreferensen
ändras till ”B?” när den klistras in i cell B2, och
”ERROR” visas i stället för innehållet i cell B2.
# Om alternativet ”Auto Calc” på inställningsmenyn (sid. 1-7-5) är ”On” visas ”ERROR” direkt
när referensen har klistrats in. Om alternativet
”Auto Calc” är avstängt kommer innehållet i
cellen inte att uppdateras när cellen klistras in,
vilket betyder att målcellen (B2) kommer att visa
samma resultat som den ursprungliga cellen
(A3) tills kalkylbladet beräknas om.
⇓
20050301
9-4-19
Mata in och redigera celldata
k Sortera kalkylbladsdata
Du kan sortera data i kalkylblad radvis eller kolumnvis. Informationen kan sorteras stigande
eller fallande.
Viktigt!
• Du kan bara sortera om cellområdet som du sorterar endast innehåller konstanter.
u Sortera kalkylbladsdata
1. Markera en serie celler i en rad eller en kolumn.
• Mer information finns i avsnittet ”Markera ett cellområde” (sid. 9-3-4).
2. Använd funktionsmenyn för att välja en typ av sortering.
Stigande: 2(EDIT)6(g)2(SRT•A)
Fallande: 2(EDIT)6(g)3(SRT•D)
• När du väljer en typ av sortering sorteras informationen.
k Ta bort och infoga celler
Du kan ta bort en enskild cell, eller en hel rad eller en hel kolumn. Du kan också infoga en
rad eller en kolumn med tomma celler om det behövs.
u Ta bort en rad eller en kolumn med celler
1. Markera en eller flera celler på de rader eller i de kolumner som du vill ta bort.
Denna cellmarkering kan användas
för att ta bort raderna 1 och 2 eller
kolumnerna A och B.
Du kan också markera hela den
rad eller kolumn som ska tas bort.
Om du gör det kan du radera hela
raden eller kolumnen direkt genom
att trycka på 3(DEL) i steg 2 ovan
(utan att undermenyn DEL visas).
2. Tryck på 3(DEL) för att visa undermenyn DEL.
# Det går bara att sorta data i en enskild rad
eller kolumn. Om du försöker sortera data i en
cellmarkering som innehåller flera rader eller
kolumner uppstår felet ”Range ERROR”.
# Felet ”Syntax ERROR” uppstår om du försöker
sortera celler som innehåller formler eller text.
20050301
9-4-20
Mata in och redigera celldata
3. Använd undermenyn DEL för att ta bort raden eller kolumnen.
Om du vill göra det här:
Trycker du på:
Ta bort hela raden med de markerade cellerna och flytta allting
under raden uppåt
1(ROW)
⇒
Ta bort hela kolumnen med de markerade cellerna och flytta allting
efter kolumnen till vänster.
2(COL)
⇒
• Du kan stänga undermenyn DEL utan att ta bort någonting genom att trycka på J
i stället för en funktionstangent.
u Ta bort alla celler i kalkylbladet
1. Tryck på 3(DEL)3(ALL).
2. Tryck på 1(Yes) när du får en fråga om du vill ta bort alla celler. Du kan också trycka
på 6(No) för att avbryta.
• När du har tagit bort alla celler visas ett tomt kalkylblad med cellmarkören i cell A1.
20050301
9-4-21
Mata in och redigera celldata
u Infoga rader eller kolumner med tomma celler
1. Markera en eller flera celler för att ange hur många rader eller kolumner du ska infoga.
• Du kan markera på samma sätt som när du ska ta bort rader och kolumner. Mer
information finns i avsnittet ”Ta bort en rad eller en kolumn med celler” (sid. 9-4-19).
2. Tryck på 4(INS) för att visa undermenyn INS.
3. Använd undermenyn INS för att ta infoga rader eller kolumner.
Om du vill göra det här:
Trycker du på:
Infoga samma antal rader som finns i markeringen
ovanför de markerade cellerna.
1(ROW)
⇒
Infoga samma antal kolumner som finns i markeringen
ovanför de markerade cellerna.
2(COL)
⇒
• Du kan stänga undermenyn INS utan att ta infoga någonting genom att trycka på J
i stället för en funktionstangent.
• Felet ”Range ERROR” uppstår om du försöker infoga rader eller kolumner som gör att
cellerna infogas utanför det maximala cellområdet A1:Z999.
k Rensa innehållet i celler
Följande procedur används för att ta bort innehållet i vissa celler (utan att ta bort själva cellerna).
u Rensa innehållet i celler
1. Markera den eller de celler du vill rensa.
2. Tryck på 5(CLR).
• När du gör det raderas innehållet i de markerade cellerna.
20050301
9-5-1
Kommandon i läget S • SHT
9-5 Kommandon i läget S • SHT
I detta avsnitt beskrivs hur du använder S • SHT-kommandona.
u Mata in ett S • SHT-kommando
1. Markera de celler där du vill mata in en formel som innehåller ett S • SHT-kommando.
2. Tryck på 2(EDIT)3(CELL) eller !.(=) för att växla till redigeringsläge.
• Du kan använda 2(EDIT)3(CELL) om cellen redan innehåller data.
3. Tryck på funktionstangenten för det kommando du vill använda.
För att använda detta kommando:
Trycker du på:
Mer information
finns på:
CellIf(
4(If)
Sid. 9-5-2
(Villkor)
CellMin(
(Minimum)
5(CEL)1(Min)
Sid. 9-5-2
CellMax(
(Maximum)
5(CEL)2(Max)
Sid. 9-5-3
5(CEL)3(Mean)
Sid. 9-5-3
CellMean(
(Medelvärde)
CellMedian(
(Median)
5(CEL)4(Med)
Sid. 9-5-3
CellSum(
(Summa)
5(CEL)5(Sum)
Sid. 9-5-4
CellProd(
(Produkt)
5(CEL)6(Prod)
Sid. 9-5-4
4. Mata in övriga parametrar.
• Vilka övriga parametrar du behöver mata in beror på vilket kommando du använder.
Mer information finns i avsnittet ”Förteckning över S • SHT-kommandon” på sid. 9-5-2.
20050301
9-5-2
Kommandon i läget S • SHT
k Förteckning över S • SHT-kommandon
I detta avsnitt beskrivs varje kommandos funktion och syntax. I avsnittet finns också exempel
på hur du kan använda kommandona. Observera att allting som skrivs inom hakparenteser
([ ]) under Syntax kan utelämnas.
u CellIf(
Funktion: Returnerar uttryck 1 om ekvationen eller olikheten är sann, och uttryck 2 om
den inte är det.
Syntax:
CellIf( ekvation, uttryck 1, uttryck 2 [ ) ]
CellIf( olikhet, uttryck 1, uttryck 2 [ ) ]
Exempel: Om värdet i cell A1 är större än värdet i cell B1, kopiera värdet av cell A1 till cell
A2. Kopiera annars värdet av cell B1 till cell A2.
u CellMin(
Funktion: Returnerar det minsta värde som finns i ett givet cellområde.
Syntax:
CellMin( första cell : sista cell [ ) ]
Exempel: Hitta det minsta värdet i ett område vars övre vänstra cell är cell A3 och vars
nedre högra cell är C5, och visa resultatet i cell A1:
20050301
9-5-3
Kommandon i läget S • SHT
u CellMax(
Funktion: Returnerar det största värde som finns i ett givet cellområde.
Syntax:
CellMax( första cell : sista cell [ ) ]
Exempel: Hitta det största värdet i ett område vars övre vänstra cell är cell A3 och vars
nedre högra cell är C5, och visa resultatet i cell A1:
u CellMean(
Funktion: Returnerar medelvärdet av alla värden i ett givet cellområde.
Syntax:
CellMean( första cell : sista cell [ ) ]
Exempel: Beräkna medelvärdet av alla cellvärden i ett område vars övre vänstra cell är
cell A3 och vars nedre högra cell är C5, och visa resultatet i cell A1:
u CellMedian(
Funktion: Returnerar medianen av alla värden i ett givet cellområde.
Syntax:
CellMedian( första cell : sista cell [ ) ]
Exempel: Beräkna medianen av alla cellvärden i ett område vars övre vänstra cell är cell
A3 och vars nedre högra cell är C5, och visa resultatet i cell A1:
20050301
9-5-4
Kommandon i läget S • SHT
u CellSum(
Funktion: Returnerar summan av alla värden i ett givet cellområde.
Syntax:
CellSum( första cell : sista cell [ ) ]
Exempel: Beräkna summan av alla cellvärden i ett område vars övre vänstra cell är cell
A3 och vars nedre högra cell är C5, och visa resultatet i cell A1:
u CellProd(
Funktion: Returnerar produkten av alla värden i ett givet cellområde.
Syntax:
CellProd( första cell : sista cell [ ) ]
Exempel: Beräkna produkten av värdena i cellerna B3 till och med B5, och visa resultatet
i cell A1:
20050301
9-6-1
Statistiska grafer
9-6 Statistiska grafer
I detta avsnitt beskrivs hur du kan åskådliggöra informationen i ett kalkylblad grafiskt.
k Översikt
Med undantag för hur du väljer de data som ska ligga till grund för grafen, fungerar grafer i
läget S • SHT på samma sätt som i läget STAT. I detta avsnitt beskrivs skillnaderna mellan
grafer i läget S • SHT och grafer i läget STAT.
k Använd menyn Graph
Tryck på 6(g)1(GRPH) för att visa undermenyn GRAPH.
Funktionerna på undermenyn GRPH är de samma som visas när du trycker på 1(GRPH) i
listredigeraren i läget STAT. Nedan förklaras varje funktion och var du kan hitta mer information
om varje funktion.
Tangent
Beskrivning
Mer information finns här:
1(GPH1)
Ritar en graf med inställningarna StatGraph1
(se 6(SET) nedan).
”Ändra parametrar för
grafer” (sid. 6-1-2)
2(GPH2)
Ritar en graf med inställningarna StatGraph2
(se 6(SET) nedan).
”Ändra grafparametrar”
(sid. 6-1-2).
3(GPH3)
Ritar en graf med inställningarna StatGraph3
(se 6(SET) nedan).
4(SEL)
Visar en meny för att välja grafparametrar
(StatGraph1, StatGraph2 eller StatGraph3).
Du kan också använda menyn för att ange
att flera grafer ska ritas samtidigt.
”2. Ritning/icke-ritningstatus för graf” (sid. 6-1-4)
6(SET)
Visar en meny med parameterinställningar
för grafen (dataunderlag, typ av graf, o.s.v.).
Du kan använda olika inställningar för
StatGraph1, StatGraph2 och StatGraph3.
”1. Allmänna
grafinställningar”
(sid. 6-1-2)
”Konfigurera
parameterinställningar för
grafer” (sid. 9-6-2).
Funktionstangenterna 1 till 4 fungerar i princip på samma sätt som i läget STAT. Vissa
av de funktioner som visas på menyn när du trycker på 6(SET) i det här läget skiljer sig
från de funktioner som visas när du trycker på 6(SET) i läget STAT. Mer information om
skillnaderna finns i avsnittet ”Konfigurera parameterinställningar för grafer” på sid. 9-6-2.
20050301
20071001
9-6-2
Statistiska grafer
k Konfigurera parameterinställningar för grafer
Om du trycker på 6(SET) på undermenyn GRPH visas en inställningsmeny som liknar
den nedan.
I läget STAT kan du mata in grafdata med listredigeraren. I läget S • SHT kan du använda
kalkylbladets celler för att rita grafer. Detta innebär att grafinställningarna i läget S • SHT
används för att välja det cellområde som ska ligga till grund för grafen. Inställningarna i läget
STAT används däremot för att ange vilken lista (List 1 till List 26) som ska användas för grafen.
Nedan beskrivs de kalkylbladsinställningar du kan konfigurera för grafer.
u XCellRange (område med data längs x-axeln)
• {Cell} … {det angivna cellområdet motsvarar x-axeln}
u YCellRange (område med data längs y-axeln)
• {Cell} … {det angivna cellområdet motsvarar y-axeln}
u Frekvens (antal gånger ett värde förekommer)
• {1} … {anger att frekvensen för värdena som anges av XCellRange och YCellRange är 1}
• {Cell} … {cellområde som anger frekvensen för de värden som anges av XCellRange
och YCellRange}
Om XCellRange till exempel = A3:A5, YCellRange = B3:B5, och Frequency =
C3:C5, finns frekvensen för A3 och B3 i cell C3, frekvensen för A4 och B4 finns
i C4, och så vidare.
Mer information om övriga inställningar finns i avsnittet ”1. Allmänna grafinställningar” på sid.
6-1-2.
20050301
20071001
9-6-3
Statistiska grafer
k Använda statistiska data för grafer
Nedan visas ett exempel på hur du kan skapa en graf med statistiska data i läget S • SHT.
Exemplet förklarar också olika metoder du kan använda för att ange vilket cellområde som
innehåller den information som ska användas vid grafritningen.
u Rita statistiska grafer
○ ○ ○ ○ ○
Exempel:
Mata in följande följande data i ett kalkylblad och rita ett
spridningsdiagram.
A
B
C
D
E
Höjd
155
165
180
185
170
Skostorlek
23
25.5
27
28
25
1. Mata in dataunderlaget i kalkylbladet.
• I detta exempel matas ovanstående
information in i cellområdet A1:B5.
2. Markera den eller de celler du vill använda som dataunderlag.
• I exemplet används cellområdet A1:B5.
3. Tryck på 6(g)1(GRPH) för att visa undermenyn GRPH.
4. Tryck på 6(SET).
• När du gör det visas inställningsmenyn
StatGraph1. Den första kolumnen i det
cellområde du markerade i steg 2 kommer
att användas som XCellRange, och den
andra kolumnen kommer att användas
som YCellRange.
• Du kan ändra parametrarna XCellRange och YCellRange manuellt om det behövs.
Mer information finns i avsnittet ”Konfigurera cellområden för grafer” (sid. 9-6-5).
20050301
9-6-4
Statistiska grafer
5. Gör inställningarna för grafen.
• Mer information om inställningarna Graph Type och Mark Type finns i avsnittet
”1. Allmänna grafinställningar” på sid. 6-1-2, ”6-2 Beräkna och rita statistiska
data för en variabel” samt ”6-3 Beräkna och rita statistiska data för variabelpar”.
• Mer information om inställningen Frequency finns i avsnittet ”Konfigurera inställningen
Frequency” (sid. 9-6-6).
6. När du har gjort alla inställningar trycker du på J för att stänga inställningsmenyn.
7. Tryck på 1(GPH1).
• När du gör det ritas en graf enligt
inställningarna StatGraph1.
20050301
20071001
9-6-5
Statistiska grafer
k Konfigurera cellområden för grafer
Inställningarna XCellRange och YCellRange konfigureras automatiskt enligt de celler
som du har markerat i kalkylbladet. Använd proceduren nedan om du behöver ändra
inställningarna manuellt.
Observera att de automatiska inställningarna för XCellRange och YCellRange alltid anger
en serie rader i en viss kolumn. Om du använder manuella inställningar kan du ange en
serie rader i en viss kolumn, eller en serie kolumner i en viss rad.
u Ändra inställningarna XCellRange och YCellRange manuellt
1. Tryck på 6(SET) på undermenyn GRPH för att visa inställningsmenyn för grafik.
2. Använd piltangenterna f och c för att
markera XCellRange.
3. Tryck på 1(CELL) eller mata in ett värde.
• Om du trycker på 1(CELL) visas den aktuella XCellRange-inställningen (A3:A5 i
exemplet) med en inmatningsmarkör, så att du kan redigera inställningen.
• Om du matar in ett värde utan att trycka på en funktionstangent ersätts den aktuella
inställningen med det nya värdet.
• Funktionsmenyn ändras till ett kolon (:).
4. Mata in eller redigera cellområdet.
• Mata in ett kolon (:) genom att trycka på 1(:).
5. När du har ändrat inställningen XCellRange trycker du på Jc för att flytta till
inställningen YCellRange, och upprepar steg 3 och 4.
6. När du har ändrat alla inställningar trycker du på J.
20050301
9-6-6
Statistiska grafer
k Konfigurera inställningen Frequency
Inställningen Frequency anger hur många gånger varje värde i ett statistiskt material
förekommer. Inställningen har standardvärdet 1. Om du använder den inställningen
representeras varje datavärde (x) eller datapar (x, y) som en punkt i grafen.
Om materialet är mycket stort kan en punkt per värde (x) eller datapar (x, y) göra att det
blir svårt att läsa grafen. Om detta inträffar kan du ange en frekvens för varje värde, vilket
minskar antalet punkter för frekventa värden och gör grafen lättare att läsa.
u Ange frekvensen för varje värde
1. Mata in frekvenserna i kalkylbladet.
• I detta exempel används frekvensvärdena för
värdena i exemplet på sid. 9-6-3.
Frekvenser (C)
2. Tryck på 6(SET) på undermenyn GRPH för att visa inställningsmenyn för grafik.
3. Använd piltangenterna f och c för att markera Frequency.
4. Tryck på 2(CELL).
• När du gör det aktiveras cellområdet för inställningen Frequency. Funktionsmenyn
ändras till ett kolon (:).
5. Mata in det cellområde som innehåller frekvenserna (C1:C5 i exemplet).
• Mata in ett kolon (:) genom att trycka på 1(:).
6. När du har ändrat alla inställningar trycker du på J.
20050301
9-7-1
Använd funktionen CALC
9-7 Använd funktionen CALC
I detta avsnitt beskrivs hur du använder funktionen CALC för att utföra statistiska beräkningar
med data i ett kalkylblad.
k Översikt
Med undantag för hur du väljer dataunderlaget, kan du använda samma statistiska funktioner
i läget S • SHT som i läget STAT. I detta avsnitt beskrivs skillnaderna mellan statistiska
beräkningar i läget S • SHT och i läget STAT.
u Visa undermenyn CALC
Tryck på 6(g)2(CALC) för att visa undermenyn CALC.
Funktionerna på undermenyn CALC är de samma som visas när du trycker på 2(CALC)
i listredigeraren i läget STAT. Nedan förklaras varje funktion och var du kan hitta mer
information om varje funktion.
Tangent
Beskrivning
Mer information finns här:
1(1VAR)
Tryck för att utföra statistiska beräkningar
med en variabel.
”Statistikberäkning med en
variabel” (sid. 6-4-2)
2(2VAR)
Tryck för att utföra statistiska beräkningar
med variabelpar.
”Statistikberäkning med
parvariabler” (sid. 6-4-2)
3(REG)
Tryck för att utföra regressionsberäkningar.
”Regressionsberäkning”
(sid. 6-4-3)
6(SET)
Tryck på 1(1VAR), 2(2VAR), och
3(REG) för att visa en meny där du
anger data för statistiska beräkningar.
”Konfigurera inställningar
för statistiska beräkningar”
(sid. 9-7-2)
Funktionstangenterna 1 till 3 fungerar i princip på samma sätt som i läget STAT. De
inställningar du kan konfigurera med 6(SET) skiljer dig från inställningarna i läget STAT.
20050301
20071001
9-7-2
Använd funktionen CALC
k Konfigurera inställningar för statistiska beräkningar
Om du vill utföra statistiska beräkningar i läget S • SHT måste du mata in informationen i
kalkylbladet och definiera det cellområde där informationen finns som statistiska celler.
Du definierar statistiska celler genom att trycka på 6(SET) på undermenyn CALC och
inställningsmenyn nedan.
Nedan förklaras varje alternativ på menyn.
u 1Var XCell (cellområde med x-värden för beräkningar med en variabel)
• {Cell} … {anger cellområdet för x-värden för beräkningar med en variabel}
u 1Var Freq (värdefrekvens)
• {1} … {anger frekvensen 1 för de värden som anges av cellområdet 1Var XCell}
• {Cell} … {cellområde som anger frekvensen för de värden som anges av 1Var XCell}
u 2Var XCell (cellområde med x-värden för beräkningar med variabelpar)
• {Cell} … {anger cellområdet för x-värden för beräkningar med variabelpar}
u 2Var YCell (cellområde med y-värden för beräkningar med variabelpar)
• {Cell} … {anger cellområdet för y-värden för beräkningar med variabelpar}
u 2Var Freq (värdefrekvens)
• {1} … {anger frekvensen 1 för de värden som anges av cellområdet 2Var XCell och
2Var YCell}
• {Cell} … {cellområde som anger frekvensen för de värden som anges av 2Var XCell
och 2Var YCell}
20050301
9-7-3
Använd funktionen CALC
k Utföra en statistisk beräkning
Nedan visas ett exempel på hur du kan utföra en statistisk beräkning i läget S • SHT.
u Utföra en statistisk beräkning
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Mata in följande data i ett kalkylblad och utför statistiska beräkningar
för variabelpar och regressionsberäkningar
A
B
C
D
E
Höjd
155
165
180
185
170
Skostorlek
23
25.5
27
28
25
Frekvens
1
2
2
1
3
1. Mata in dataunderlaget i kalkylbladet.
• I exemplet matas värdena in i cellområdet A1:B5, och frekvenserna i området C1:C5.
2. Markera det cellområde där du vill mata in värdena (A1:B5).
3. Tryck på 6(g)2(CALC) för att visa undermenyn CALC.
4. Tryck på 6(SET) för att visa inställningsmenyn för statistiska beräkningar.
• Den första kolumn som du valde i steg 2 kommer att visas för 1Var XCell, och den
andra kolumnen kommer att visas för 2Var YCell.
• Du kan ändra cellområdena manuellt på samma sätt som när du ändrar cellområden
för grafer. Mer information finns i avsnittet ”Ändra inställningarna XCellRange och
YCellRange manuellt” (sid. 9-6-5).
5. Använd piltangenterna f och c för att markera 2Var Freq.
6. Tryck på 2(CELL).
• När du gör det aktiveras cellområdet för inställningen Frequency. Funktionsmenyn
ändras till ett kolon (:).
7. Ange cellområdet för frekvenserna (C1:C5).
• Mata in ett kolon (:) genom att trycka på 1(:).
8. När du har ändrat inställningarna trycker du på J.
20050301
9-7-4
Använd funktionen CALC
9. Tryck på J2(2VAR).
• När du gör det visas resultatlistan för statistiska
beräkningar för variabelpar. Du kan bläddra i
resultatlistan med upp- och nedtangenterna.
• Mer information om hur du ska tolka värdena på resultatskärmen finns i avsnittet ”Visa
de beräknade resultaten för en ritad graf med parvariabler” på sid. 6-3-11.
10. Tryck på J3(REG)1(X).
• När du gör det visas de lineära
regressionskoefficienterna för dina
ursprungsdata.
• Mer information om hur du ska tolka koefficienterna på skärmen finns i avsnittet
”Linjär regressionsgraf” på sid. 6-3-6.
11. Tryck på J för att gå tillbaka till kalkylbladet.
20050301
20071001
9-8-1
Använda minnet i läget S • SHT
9-8 Använda minnet i läget S • SHT
I detta avsnitt beskrivs hur du spara kalkylbladsdata i minnet, och hur du importerar data från
minnet till ett kalkylblad.
k Spara kalkylbladsdata
Du kan spara information från ett kalkylblad i en variabel, i en lista, i filminnet File eller
matrisminnet Mat.
k Tilldela en variabel kalkylbladsdata
Använd följande procedur för att spara innehållet i en enskild cell i en variabel (A till Z, r, eller θ).
u Spara innehållet i en cell i en variabel
1. Flytta cellmarkören till den cell som du vill spara i en variabel.
2. Tryck på 6(g)3(STO)1(VAR).
• Inställningen ”Cell” visar namnet på den cell du
markerade i steg 1.
3. Tryck på c för att flytta markeringen till ”Var Name”.
4. Ange variabelns namn (A till Z, r, eller θ ), och tryck på w.
5. Tryck på 6(EXE) eller w för att spara värdet i listan.
• Om variabeln redan har ett värde kommer detta värde att ersättas med värdet i cellen.
# För alla typer av minne gäller att om du
sparar en cell som innehåller en formel,
kommer formelns resultat att sparas i
minnet (inte själva formeln).
# Om den cell du markerar är tom, innehåller text,
eller visar meddelandet ERROR, uppstår ett fel
när du utför steg 5 i proceduren ovan.
20050301
9-8-2
Använda minnet i läget S • SHT
k Spara kalkylbladsdata i en lista
Använd följande procedur för att markera en serie celler i en viss rad eller kolumn och spara
värdena i en lista (List 1 till List 26).
u Spara innehållet i ett cellområde i en lista
1. Markera de celler du vill spara som en lista.
• Du kan markera celler som finns på samma rad eller i samma kolumn.
Om markeringen innehåller flera rader eller kolumner uppstår ett fel.
2. Tryck på 6(g)3(STO)2(LIST).
• Inställningen ”Cell Range” innehåller det
cellområde du markerade i steg 1.
3. Tryck på c för att flytta markeringen till ”List [1~26]”.
4. Ange en lista mellan 1 och 26 och tryck på w.
5. Tryck på 6(EXE) eller w för att spara värdet i listan.
• Om listan redan innehåller värden kommer listan att ersättas med cellernas värden.
k Spara kalkylbladsdata i ett filminne
Använd följande procedur för att markera ett cellområde och spara innehållet i cellerna till
filminnet (File 1 till File 6). Informationen sparas sekventiellt från vänster till höger, rad för rad,
och varje kolumn sparas som ett lista i filminnet (List 1 till List 26).
I exemplet nedan sparas kalkylbladsdata i cellområdet A1:C3 i filminnet File 6.
File6
List2
List1
⇒
Kalkylblad
1
4
7
List3
2
5
8
Filminne
# Värdet i alla celler som är tomma, innehåller
text eller har statusen ERROR ändras till 0 när
du utför steg 5 ovan.
20050301
3
6
9
9-8-3
Använda minnet i läget S • SHT
u Spara innehållet i ett cellområde i filminnet
1. Markera de celler du vill spara i filminnet.
2. Tryck på 6(g)3(STO)3(FILE).
• Inställningen ”Cell Range” innehåller det
cellområde du markerade i steg 1.
3. Tryck på c för att flytta markeringen till ”File [1~6]”.
4. Ange en fil mellan 1 och 6 och tryck på w.
5. Tryck på 6(EXE) eller w för att spara värdet i filminnet.
• Om det filminne du väljer redan innehåller värden kommer filminnet att ersättas med
cellernas värden.
k Spara kalkylbladsdata i matrisminnet Mat
Använd följande procedur för att spara innehållet i ett cellområde som en matris (A till Z).
u Spara innehållet i ett cellområde i matrisminnet Mat
1. Markera de celler du vill spara som en matris.
2. Tryck på 6(g)3(STO)4(MAT).
• Inställningen ”Cell Range” innehåller det
cellområde du markerade i steg 1.
3. Tryck på c för att flytta markeringen till ”Mat Name”.
4. Ange den matris (A till Z) där informationen ska sparas.
5. Tryck på 6(EXE) eller w för att spara värdet i matrisen.
• Om den matris du väljer redan innehåller värden kommer matrisen att ersättas med
cellernas värden.
# Värdet i alla celler som är tomma, innehåller
text eller har statusen ERROR ändras till 0 när
du utför steg 5 ovan.
20050301
9-8-4
Använda minnet i läget S • SHT
k Hämta data från minnet
Procedurerna i detta avsnitt visar hur du hämtar data från en lista, fil eller matris, och matar
in värdena på en viss plats i ett kalkylblad. Avsnittet förklarar också hur du använder variabler
i kalkylbladskonstanter och formler.
Obs!
När du hämtar information från en lista, fil eller matris uppstår ett fel om de data som hämtats
hamnar utan för det giltiga området för ett kalkylblad (A1:Z999).
Om du till exempel hämtar en 2 x 4-matris till cell X2 uppstår ett fel eftersom matrisen inte får
plats i kalkylbladet (se nedan).
Ovanstående gäller också när du klistrar in data i ett kalkylblad.
Det område som matrisen
upptar (skuggat) får inte
plats på kalkylbladet, så ett
fel uppstår.
k Hämta data från en lista
Använd proceduren i detta avsnitt för att välja en lista (List 1 till List 26) och infoga data från
listan i kalkylbladet. Data från listor matas in i cellerna radvis eller kolumnvis, beroende på
inställningen ”Move” på inställningsmenyn.
Obs!
Standardinställningen är att värdena infogas radvis (det första värdet överst). Om du vill
infoga värdena kolumnvis (vänster till höger) ändrar du inställningen ”Move”. Mer information
finns i avsnittet ”1-7 Använda inställningsmenyn”.
u Hämta data från en lista till ett kalkylblad
1. Markera den första cellen i det område där informationen ska infogas.
2. Tryck på 6(g)4(RCL)1(LIST) för att visa en meny med alternativ.
• Inställningen ”1st Cell” visar namnet på den cell
du markerade i steg 1.
3. Ange den lista (1 till 26) som du vill hämta data från och tryck på w.
4. Tryck på 6(EXE) eller w för att hämta värdena.
20050301
9-8-5
Använda minnet i läget S • SHT
u Hämta data från en fil till ett kalkylblad
1. Markera den övre vänstra cellen i det område där informationen ska matas in.
2. Tryck på 6(g)4(RCL)2(FILE) för att visa en meny med alternativ.
• Inställningen ”1st Cell” visar namnet på den cell
du markerade i steg 1.
3. Ange den fil (1 till 6) som du vill hämta data från och tryck på w.
4. Tryck på 6(EXE) eller w för att hämta värdena.
u Hämta data från en matris till ett kalkylblad
1. Markera den övre vänstra cellen i det område där informationen ska matas in.
2. Tryck på 6(g)4(RCL)3(MAT) för att visa en meny med alternativ.
• Inställningen ”1st Cell” visar namnet på den cell
du markerade i steg 1.
3. Ange den matris (A till Z) som du vill hämta data från och tryck på w.
4. Tryck på 6(EXE) eller w för att hämta värdena.
u Använda en variabel i ett kalkylblad
Du kan använda variabelnamn (A till Z) i konstanter eller formler i kalkylbladsceller.
När du gör det hämtas det värde som tilldelats variabeln, och används när formeln eller
värdet beräknas.
Om variabeln A har värdet 1 och variabeln B har värdet 2, ger formeln =A+B i cell A1
värdet 3.
20050301
20071001
Kapitel
eActivity
eActivity är både ett dokumentationsverktyg och ett anteckningsblock.
En lärare kan använda dokumentationsverktyget för att skapa
elektroniska exempel och övningar, med förklarande text,
matematiska uttryck, grafer och tabeller.
eActivity är också ett sätt för eleven att arbeta med övningarna,
dokumentera arbetet med anteckningar, och spara arbetet i en
extern fil.
10-1
10-2
10-3
10-4
10-5
Översikt
Arbeta med filer i eActivity
Mata in och redigera data i eActivity
Använda matris- och listredigeraren
Minnesanvändning för eActivity
20050301
10
10-1-1
Översikt
10-1 Översikt
Du kan använda eActivity för att skriva in och redigera text, matematiska uttryck och
programdata, samt för att spara informationen som en fil.
k Använda läget e • ACT
Välj ikonen e • ACT på huvudmenyn.
• När du gör det visas följande meny.
Om det finns filer sparade i
läget e • ACT
Om det inte finns några filer
sparade i läget e • ACT
k Funktionsmenyn för filer
Nedan beskrivs de olika funktionerna på funktionsmenyn när listan över filer visas.
• {OPEN} ... {öppnar den markerade filen eller mappen}
• {NEW} ... {skapar en ny eActivity-fil}
• {DEL} ... {tar bort den markerade filen eller mappen}
• {SRC} ... {startar en sökning}
• {SD}/{SMEM} ... {byter minnesområde} (endast fx-9860G SD)
När fillistan visar innehållet i interminnet visar funktionsmenyn ”SD”
(för att byta till SD-minneskortet). Om innehållet på ett SD-kort visas,
visar funktionsmenyn ”SMEM” (för att byta till lagringsminnet).
# Om det inte finns några eActivity-filer visas
endast funktionstangenterna 2(NEW) och
6(SD/SMEM).
# 128 kbyte eller mer ledigt lagringsminne krävs
för att växla till läget e • ACT för första gången.
Ett fel (Memory ERROR) uppstår om det inte
finns tillräckligt mycket minne.
20050301
10-1-2
Översikt
k Funktionsmenyn för arbetsytor
När du öppnar en eActivity-fil visas en arbetsyta med innehållet i den aktuella filen.
I exemplet nedan visas de olika delar som ingår i en arbetsyta. Observera att alla delar i en
arbetsyta inte kan visas samtidigt. Den tjockare linjen i illustrationen anger det som visas på
displayen. Den tunnare linjen anger den del av filen som inte visas. Du kan visa resten av
innehållet i arbetsytan i eActivity genom att bläddra innehållet uppåt eller nedåt.
Du kan använda den här skärmbilden för att mata in text, formler och andra data i ett
eActivity-objekt.
Textrader
Fält
Beräkningsrader
Stopprad
Vad som visas på funktionsmenyn beror på vilken rad eller vilket fält som är markerat.
20050301
10-1-3
Översikt
k Funktionsmenyn för textrader
• {FILE} … {visar undermenyn FILE}
• {SAVE} … {sparar filen och skriver över den tidigare versionen}
• {SV • AS} … {sparar den öppnade filen med ett nytt namn}
• {OPT} … {återvinner lagringsminne eller plats på SD-kort}
Mer information finns i avsnittet ”Optimera lagringsminnet eller ett SD-kort”
(sid. 12-7-17).
• {CAPA} … {visar den aktuella filens storlek samt hur mycket minne som finns
tillgängligt}
• {STRP} … {infogar ett fält}
• {TEXT} … {ändrar den aktuella raden från text till Math}
• {CHAR} … {visar en meny med diverse matematiska symboler, specialtecken och
utökade tecken}
• {A↔a} … {växlar mellan versaler och gemener}
Den här funktionen finns endast tillgänglig när du matar in bokstäver (sid. 1-1-3)
• {JUMP} … {visar undermenyn JUMP}
• {TOP} … {flyttar markören till början av filen}
• {BTM} … {flyttar markören till slutet av filen}
• {DEL • L} … {tar bort den rad som är markerad eller där markören står}
• {INS} … {visar en undermeny som du använder för att infoga en ny rad över den rad som
är markerad eller där markören står}
• {TEXT} … {infogar en textrad}
• {CALC} … {infogar en rad av typen Math}
• {STOP} … {infogar en stopprad}
• {MATH} … {visar undermenyn MATH med alternativ för naturlig inmatning av matriser och
matematiska funktioner}
Mer information finns i avsnittet ”Använda menyn MATH” (sid. 1-3-10).
• {'MAT} … {visar matrisredigeraren (sid. 2-8-2)}
• {'LIST} … {visar listredigeraren (sid. 6-1-1)}
20050301
10-1-4
Översikt
k Funktionsmenyn för beräknings- och stopprader
• {FILE} … Samma som funktionstangenten {FILE} i avsnittet ”Funktionsmenyn för
textrader” (sid. 10-1-3).
• {STRP} … Samma som funktionstangenten {STRP} i avsnittet ”Funktionsmenyn för
textrader” (sid. 10-1-3).
• {CALC} … {ändrar den aktuella raden från Math till text}
• {MATH} … {visar undermenyn MATH med alternativ för naturlig inmatning av matriser och
matematiska funktioner}
Mer information finns i avsnittet ”Använda menyn MATH” (sid. 1-3-10).
• {INS} … Samma som funktionstangenten {INS} i avsnittet ”Funktionsmenyn för textrader”
(sid. 10-1-3).
• {JUMP} … Samma som funktionstangenten {JUMP} i avsnittet ”Funktionsmenyn för
textrader” (sid. 10-1-3).
• {DEL • L} … {tar bort den rad som är markerad eller där markören står}
Observera att både uttrycket och resultatet raderas om du tar bort en
beräkningsrad.
• {'MAT} … {visar matrisredigeraren (sid. 2-8-2)}
• {'LIST} … {visar listredigeraren (sid. 6-1-1)}
20050301
10-1-5
Översikt
k Funktionsmenyn för fält
• {FILE} … Samma som funktionstangenten {FILE} i avsnittet ”Funktionsmenyn för
textrader” (sid. 10-1-3), utom för {SIZE}.
• {SIZE} … {visar storleken på det fält som är markerat eller där markören står}
• {STRP} … Samma som funktionstangenten {STRP} i avsnittet ”Funktionsmenyn för
textrader” (sid. 10-1-3).
• {INS} … {infogar en ny rad under det markerade fältet}
• {TEXT} … {infogar en textrad}
• {CALC} … {infogar en rad av typen Math}
• {STOP} … {infogar en stopprad}
• {CHAR} … Samma som funktionstangenten {CHAR} i avsnittet ”Funktionsmenyn för
textrader” (sid. 10-1-3).
• {A↔a} … Samma som {A↔a} i avsnittet ”Funktionsmenyn för textrader” (sid. 10-1-3).
• {JUMP} … Samma som funktionstangenten {JUMP} i avsnittet ”Funktionsmenyn för
textrader” (sid. 10-1-3).
• {DEL • L} … {tar bort det fält som är markerat eller där markören står}
• {'MAT} … {visar matrisredigeraren (sid. 2-8-2)}
• {'LIST} … {visar listredigeraren (sid. 6-1-1)}
k Grundläggande filhantering
Detta avsnitt innehåller en översikt över följande eActivity-åtgärder.
• Skapa en ny fil i eActivity
• Mata in text, numeriska uttryck, fält och andra data
• Använda program från ett fält och använda programmets meny
• Spara en fil i eActivity
I avsnittet används följande exempelproblem:
• Lös ekvationen 2x2 + x – 3 = 0 (hitta rötterna till y = 2x2 + x – 3).
• Rita grafen till y = 2x2 + x – 3 och bekräfta lösningen ovan.
• Använd G-SLV för att hitta rötterna på den grafiska skärmen.
20050301
10-1-6
Översikt
1. Växla till läget e • ACT från huvudmenyn.
2. Skapa en ny eActivity-fil.
1. Tryck på 2(NEW).
2. I dialogrutan som visas anger du ett filnamn (högst åtta bokstäver) och trycker
sedan på w.
• När du gör det visas en tom arbetsyta med en textmarkör (för textinmatning).
Textmarkör
3. Använd textraden för att till exempel skriva kommentarer eller information om
innehållet i filen.
1. I exemplet används följande text.
• Observera att textraden inte bryts automatiskt. Du måste alltså infoga ett nyradstecken
manuellt genom att trycka på w.
2. När du har matat in texten trycker du på w.
• När du gör det flyttas markören från slutet av texten till början av nästa rad.
4. Använd beräkningsrader för att mata in uttrycket (2 x2 + x – 3 = 0) och för att
lösa ekvationen.
I exemplet används funktionen Solve med följande inställningar.
Initial uppskattning: 0
Nedre begränsning: 0
Övre begränsning: 10
Mer information om funktionen Solve finns på sid. 8-6-9.
1. Tryck först på 3(TEXT) för att byta till
en beräkningsrad.
Beräkningsradsmarkör
20050301
20071001
10-1-7
Översikt
2. Ange funktionen Solve och mata in funktionen.
AK4(CALC)1(Solve)
cvx+v-d,
3. Mata in det uppskattade initialvärdet, samt de båda begränsningarna.
a,a,ba)
4. Tryck på w för att lösa ut x.
• När du gör det visas lösningen (x = 1) och
markören flyttas till början av nästa rad.
5. Tryck på J två gånger för att stänga alternativmenyn (OPTN).
5. Rita en graf genom att infoga ett Graph-fält i filen.
1. Tryck på 2(STRP).
• När du gör det visas en dialogrutan med olika
typer av fält som du kan lägga till.
2. Markera ”Graph” i listan och tryck sedan på w.
• När du gör det infogas ett Graph-fält som du
kan använda för att ange en rubrik.
3. Skriv en rubrik (i exemplet används ”Graph draw”)
och tryck på w.
• När du gör det sparas rubriken, och fältet markeras.
20050301
20071001
10-1-8
Översikt
6. Rita grafen med Graph-fältet.
1. Markera Graph-fältet som du skapade i steg 5 och tryck på w.
• När du gör det visas en grafisk skärm.
2. Tryck på !6(G↔T) för att visa grafredigeringsmenyn.
3. Mata in funktionen (y = 2x2 + x – 3) på rad Y1.
4. Tryck på 6(DRAW) för att rita funktionens graf.
• När du gör det visas en grafisk skärm. Eftersom grafen skär x-axeln vid –1,5 och 1,
kan vi dra slutsatsen att lösningen (x = 1) som gavs i steg 4 är en korrekt lösning.
Värdet –1,5 gavs inte som en lösning eftersom den nedre begränsningen var 0.
• Grafen som ritas här sparas i det fält som skapades i steg 5.
5. Gå tillbaka till arbetsytan genom att trycka på !a(').
7. Använd G-SLV för att hitta rötterna på den grafiska skärmen.
1. Markera det fält som skapades i steg 5, och tryck på w.
• När du gör det visas den graf som ritades i steg 6.
2. Använd G-SLV för att hitta rötterna till y = 2x2 + x – 3.
!5(G-SLV) 1(ROOT) ... (Hittar den första roten.)
e ......................................... (Hittar nästa rot.)
• Mer information om G-SLV finns på sid. 5-11-9.
3. Gå tillbaka till arbetsytan genom att trycka på !a(').
8. Spara eActivity-filen
• Tryck på 1(FILE)1(SAVE) för att spara filen. När du gör det kommer eventuella
tidigare versioner av filen att skrivas över.
20050301
10-2-1
Arbeta med filer i eActivity
10-2 Arbeta med filer i eActivity
I detta avsnitt beskrivs de olika filhanteringsfunktioner som du kan utföra i eActivity.
k Välj ett minnesområde och visa områdets filer
När du trycker på 6 växlar du mellan att visa filerna i lagringsminnet och filerna på
SD-kortet i kortplatsen.
Om funktionstangenten 6 visar ”SD” betyder det att filerna i lagringsminnet visas.
Om funktionstangenten visar ”SMEM” betyder det att listan innehåller filer på SD-kortet.
Filer i lagringsminnet
Filer på SD-kortet
k Filhantering i eActivity
u Skapa en ny fil
1. När fillistan visas använder du funktionstangenten 6 för att välja var den nya filen ska
skapas (lagringsminnet eller SD-kort).
• Om eActivity-arbetsytan visas trycker du först på J för att visa fillistan. Utför sedan
steg 1.
2. Om du vill skapa filen i en viss mapp använder du f och c för att markera mappen.
Tryck sedan på 1(OPEN) eller w.
Mappnamn
20050301
10-2-2
Arbeta med filer i eActivity
• Du behöver inte öppna en mapp om du vill skapa den nya filen i rotkatalogen i
lagringsminnet eller på SD-kortet.
• Mer information om att skapa nya mappar finns i avsnittet ”Skapa mappar i
lagringsminnet eller på SD-kort” (sid. 12-7-5).
3. Tryck på 2(NEW).
• När du gör det visas en dialogruta där du
anger ett filnamn.
4. Ange ett filnamn med högst åtta tecken och
tryck på w.
• När du gör det visas en tom arbetsyta.
Markör
• Du kan använda följande tecken i ett filnamn:
A till och med Z, {, }, ’, ~, 0 till och med 9
u Öppna en fil
1. När fillistan visas använder du funktionstangenten 6 för att ange var filen finns
(lagringsminnet eller SD-kort).
2. Om den fil du ska öppna ligger i en viss mapp använder du f och c för att markera
mappen. Tryck sedan på 1(OPEN) eller w.
3. Använd f och c för att markera filen och tryck sedan på 1(OPEN) eller w*1.
• När du gör det öppnas filen.
*1 Om ett minnesfel uppstår i steg 3, kan du
radera skärmdumpsminnet och Urklipp, eller
försöka med att flytta data till en persondator
eller till ett SD-kort.
20050301
20071001
10-2-3
Arbeta med filer i eActivity
u Ta bort en fil
1. När fillistan visas använder du funktionstangenten 6 för att ange var filen finns
(lagringsminnet eller SD-kort).
2. Om den fil du ska ta bort ligger i en viss mapp använder du f och c för att markera
mappen. Tryck sedan på 1(OPEN) eller w.
3. Använd f och c för att markera filen och
tryck sedan på 3(DEL).
4. Tryck på 1(Yes) när du får en fråga om du vill ta bort filen. Du kan också trycka på
6(No) för att avbryta.
u Söka efter en fil
1. När fillistan visas på displayen trycker du på 4(SRC).
• När du gör det visas en dialogruta.
2. Ange hela filnamnet du vill söka efter, eller en del av filnamnet.
• Observera att sökningen sker från vänster till höger i namnet. Detta innebär att om du
söker efter ”IT” kommer sökningen att returnera filerna ITXX, ITABC och IT123, men
inte XXIT och ABITC.
3. Tryck på w.
• Om det finns filnamn som stämmer överens
med den text du matade in i steg 2 kommer
namnet att markeras i fillistan.
• Om det inte finns några matchande filnamn visas meddelandet ”Not Found”. Tryck på
J för att stänga meddelandet.
20050301
10-3-1
Mata in och redigera data i eActivity
10-3 Mata in och redigera data i eActivity
Du kan mata in och redigera följande typer av data i eActivity.
Textrader
Fält
Beräkningsrader
Stopprad
Textrader
En textrad används för att mata in tecken, siffror och uttryck som är konstanta.
Beräkningsrader
Beräkningsrader används för att utföra beräkningar. När du matar in ett matematiskt uttryck
visas resultatet högerställt på nästa rad. Du kan använda samma funktioner som i läget
RUN • MAT när inmatningsläget är ”Math”.
Stopprad
En stopprad används för att avbryta beräkningen vid en viss punkt.
Fält
Ett fält används för att bädda in data från Graph, Conics Graph, Spreadsheet och andra
program. Dessutom finns anteckningsfältet Notes som kan användas för att infoga text från
textredigeraren i eActivity.
20050301
10-3-2
Mata in och redigera data i eActivity
k Navigera i arbetsytor i eActivity
u Bläddra arbetsytan vertikalt
Arbetsytan kan bläddras rad för rad, eller skärmbild för skärmbild.
• Om du trycker på f när markören är på den översta raden i arbetsytan bläddras
skärmen en rad uppåt. Om du trycker på c när markören är på den sista raden
kommer skärmbilden att bläddras en rad nedåt.
• Om du vill bläddra en hel skärmbild i taget trycker du på !f eller !c.
u Gå till början eller slutet av skärmbilden i en arbetsyta i eActivity
• Du går till början av skärmen genom att trycka på 6(g)1(JUMP)1(TOP).
• Du går till slutet av skärmen genom att trycka på 6(g)1(JUMP)2(BTM).
k Använda textrader
En textrad används för att mata in tecken, siffror och uttryck som är konstanta.
u Mata in en textrad
1. Ändra den rad där markören står till en textrad, eller infoga en ny textrad i arbetsytan.
• ”Ändra den aktuella raden till en textrad” (sid. 10-3-3)
• ”Infoga en textrad” (sid. 10-3-3)
2. Skriv in den text eller det uttryck som ska stå på raden.
• ”Mata in och redigera textrader” (sid. 10-3-4)
20050301
10-3-3
Mata in och redigera data i eActivity
u Ändra den aktuella raden till en textrad
1. Gå till arbetsytan och kontrollera funktionstangenten 3.
• Om tangenten 3 visar ”TEXT” betyder det att raden redan är en textrad. Om den är
en textrad kan du mata in text på raden utan att utföra steg 2 nedan.
• Om tangenten 3 visar ”CALC” betyder det att raden är en beräkningsrad. Utför i så
fall steg 2 nedan för att ändra raden till en textrad.
2. Tryck på 3(CALC) för att ändra raden till en textrad.
Textmarkör
3 menyn ändras till ”TEXT”.
• Du kan inte använda ovanstående procedur för att ändra raden till en textrad om ett fält är
markerat. Om du har markerat ett fält måste du använda proceduren under ”Infoga en
textrad”, eller flytta markören till en rad som inte är ett fält.
u Infoga en textrad
Om du vill infoga en textrad när
markören står här:
Trycker du på följande tangenter:
På en textrad
6(g)3(INS)1(TEXT)
På en beräkningsrad
5(INS)1(TEXT)
I ett fält
3(INS)1(TEXT)
Textraden infogas ovanför den rad eller det fält där markören står.
20050301
10-3-4
Mata in och redigera data i eActivity
u Mata in och redigera textrader
• En textrad kan innehålla maximalt 255 tecken. Bläddringspilar (]') visas till höger och
vänster om textraden om det behövs. Pilarna visar att det finns mer text på raden som
inte får plats på displayen. Om pilarna visas kan du använda vänster och höger piltangent
för att bläddra i texten.
• Funktionstangenten 5(A↔a) används för att växla mellan versaler och gemener.
Den här funktionen är endast tillgänglig när du matar in bokstäver (sid. 1-1-3)
Textradsmarkören är ” ” om du matar in versaler, och ” ” om du matar in gemener.
• Du kan mata in ett nyradstecken i en textrad genom att trycka på w. Observera att
nyradstecken inte visas.
• Om du vill ta bort all text på den textrad där markören står trycker du på A.
k Använda beräkningsrader
En beräkningsrad används för att mata in ett matematiskt uttryck i en eActivity-fil, och sedan
evaluera uttrycket på samma sätt som i läget RUN • MAT när inmatningsläget är ”Math”.
Beräkningsrader består alltid av två delar: ett uttryck och ett resultat.
Beräkningar i eActivity skiljer sig från beräkningar i läget RUN • MAT (se nedan).
• När du matar in ett matematiskt uttryck i eActivity ändras inmatningsläget (sid. 1-3-8)
alltid till ”Math”, oavsett räknarens inställningar.
• Du kan mata in stopprader i en arbetsyta i eActivity.
# När du matar in ett matematiskt uttryck
på en textrad ändras inmatningsläget
(sid. 1-3-8) alltid till ”Math”, oavsett
räknarens inställningar.
# Tryck på 6(g)4(MATH) för att visa
undermenyn MATH. Du kan använda den här
menyn för att mata in matriser, derivator,
integraler, o.s.v. Mer information om inmatning
med menyn MATH finns i avsnittet ”Använda
menyn MATH” (sid. 1-3-10).
# Det går inte att evaluera matematiska uttryck
som du skriver in på en textrad.
20050301
10-3-5
Mata in och redigera data i eActivity
u Mata in en formel i en arbetsyta i eActivity
1. Ändra den rad där markören står till en beräkningsrad, eller infoga en ny beräkningsrad
i arbetsytan.
• ”Ändra den aktuella raden till en beräkningsrad” nedan
• ”Infoga en beräkningsrad” (sid. 10-3-6)
2. Mata in uttrycket.
Exempel: s$!E(π)cg
• ”Mata in och redigera beräkningsrader”
(sid. 10-3-6)
Beräkningsradsmarkör
3. Evaluera uttrycket och visa resultatet genom att
trycka på w.
u Ändra den aktuella raden till en beräkningsrad
1. Gå till arbetsytan och kontrollera funktionstangenten 3.
• Om tangenten 3 visar ”CALC” betyder det att raden redan är en beräkningsrad.
Om den är det kan du mata in ett uttryck på raden utan att utföra steg 2 nedan.
• Om tangenten 3 visar ”TEXT” betyder det att raden är en textrad. Utför i så fall
steg 2 nedan för att ändra raden till en beräkningsrad.
2. Tryck på 3(TEXT) för att ändra raden till en beräkningsrad.
Beräkningsradsmarkör
När du gör det ändras menyn 3
till ”CALC”.
# Du kan inte använda ovanstående procedur
för att ändra raden till en beräkningsrad om ett
fält är markerat. Om ett fält är markerat måste
du utföra proceduren under ”Infoga en beräkningsrad”
eller flytta markören till en rad som inte är ett fält.
20050301
20071001
10-3-6
Mata in och redigera data i eActivity
u Infoga en beräkningsrad
Om du vill infoga en beräkningsrad
när markören står här:
Trycker du på följande tangenter:
På en beräkningsrad
5(INS)2(CALC)
På en textrad
6(g)3(INS)2(CALC)
I ett fält
3(INS)2(CALC)
Raden infogas ovanför den rad eller det fält där markören står.
u Mata in och redigera beräkningsrader
Du matar in och redigerar beräkningsrader på samma sätt som i läget RUN • MAT med
inmatningsläget ”Math” (på inställningsmenyn).
k Använda stopprader
När du ändrar ett uttryck på en beräkningsrad i en eActivity-fil som innehåller fler än
en beräkningsrad, kommer alla beräkningsrader att beräknas om när du trycker på w.
Beräkningen kan ta lång tid om det finns många och/eller komplexa matematiskt uttryck.
Du kan förhindra att alla uttryck evalueras när du gör en ändring genom att infoga en stopprad
under den beräkningsrad som du arbetar med. När du trycker på w kommer räknaren att
evaluera alla beräkningsrader fram till stoppraden, men inga rader efter stoppraden.
u Infoga en stopprad
Om du vill infoga en stopprad
när markörenstår här:
Trycker du på följande tangenter:
På en beräkningsrad
5(INS)3(STOP)
På en textrad
6(g)3(INS)3(STOP)
I ett fält
3(INS)3(STOP)
Stoppraden infogas ovanför den rad eller det fält där markören står.
20050301
10-3-7
Mata in och redigera data i eActivity
u Exempel på stopprader
Följande skärmbild visar hur du kan använda stopprader för att gruppera beräkningssteg.
A
B
π
) θ i uttrycket på rad 1 evalueras (sinθ )2 + (cosθ)2 på rad 3.
6
Resultatet visas på rad 4 (1). Om du ersätter något värde på rad 1 och trycker på w
ges resultatet 1.
Om du till exempel vill undersöka olika värden på θ utan att behöva beräkna om alla
uttryck efter raden, kan du infoga en stopprad på den plats som anges ovan. Om du gör
det, kommer räknaren att beräkna om (sinθ)2 + (cosθ)2 varje gång du ändrar värdet på θ
och trycker på w, utan att beräkna andra uttryck.
A: Om ett värde ersätter (här
B: De här raderna behövs inte för att undersöka olika värden på θ.
20050301
10-3-8
Mata in och redigera data i eActivity
k Infoga ett fält
Ett fält används för att bädda in data från Graph, Conics Graph, Spreadsheet och andra
program. Observera att du bara kan använda en programskärm (till exempel Graph eller
Graph Editor om du använder data i läget GRAPH) i varje fält.
Ett fält består av en rubrik till vänster och ett namn på en skärmbild till höger.
Rubrik
Ett fälts rubrik kan
innehålla upp till 16 tecken.
Skärmbildsnamn
Det här är namnet på den
skärmbild som fältet innehåller.
Markera ett fält med f och c och tryck på w för att visa motsvarande programskärmbild.
De data du använder för att utföra åtgärder på en programskärmbild som hämtas från ett fält
(funktioner för grafritning o.s.v.) lagras i fältet. Detta innebär att alla data i fältet är tillgängliga
när du startar programmet från fältet, eller om du byter fältets program.
# Även om programmet fyller upp hela displayen
när du öppnar det från ett fält, fortsätter eActivity
att köras i bakgrunden. Tänk på att du arbetar
i en eActivity-fil när du ändrar inställningar
och värden i program som du har öppnat
från ett fält.
# Alla data som du matar in på en programskärm
som öppnats från ett datafält lagras i fältet,
inte i programmets datafil.
# Varje fält har ett eget minne, vilket betyder att
om du skapar flera olika fält som är kopplade till
samma program, kommer programskärmen för
varje fält att ge olika resultat.
20050301
10-3-9
Mata in och redigera data i eActivity
u Infoga ett fält
1. Flytta markören till den plats där du vill infoga fältet.
2. Tryck på 2(STRP).
• När du gör det visas en dialogruta med
olika typer av fält som du kan lägga till.
3. Använd f och c för att välj en typ av fält.
Om du vill bädda in följande data:
Beräkningsskärmbild i läget
*1
Använder du den här typen av fält:
Run (Math)*1
RUN • MAT
Grafik i läget GRAPH
Graph
Grafikredigeraren i läget GRAPH
(grafrelationslista)
Graph Editor
Tabellredigeringsmenyn i läget TABLE
(tabellrelationslista)
Table Editor
Kägelsnittgrafer i läget CONICS
Conics Graph
Kägelsnittmenyn i läget CONICS
Conics Editor
Grafik i läget STAT
Stat Graph
Listmenyn i läget STAT
List Editor
Lösningsmenyn i läget EQUA
Solver
Redigeringsmenyn i läget RECUR
Recur Editor
Anteckningar*2
Notes
Matrisredigeringsmenyn i läget RUN • MAT
Matrix Editor
Ekvationssystemmenyn i läget EQUA
Simul Equation
Polynommenyn i läget EQUA
Poly Equation
Run startar i inmatningsläget Math.
*2
Notes är ett program som bara kan startas från
eActivity. Mer information finns i avsnittet
”Använda anteckningar” (sid. 10-3-18).
20050301
10-3-10
Mata in och redigera data i eActivity
Om du vill bädda in följande data:
Använder du den här typen av fält:
Dynamisk grafik i läget DYNA
Dynamic Graph
Ekonomisk information i läget TVM
Financial
Kalkylblad iläget
S • SHT
SpreadSheet
4. Tryck på w.
• Fältet infogas ovanför den rad eller det fält där
markören står.
5. Tryck på d eller e för att visa
textinmatningsmarkören, och ange en rubrik på
upp till 16 tecken.
• Textmarkören visas också om du börjar mata in
text utan att trycka på d eller e först.
6. Tryck på w för att spara fältets rubrik.
# Om du trycker på w när ett fält är markerat
(se steg 4 och 6 ovan) kommer motsvarande
programskärm att öppnas. Mer information
finns i avsnittet ”Öppna ett program från ett
fält” (sid. 10-3-12).
20050301
10-3-11
Mata in och redigera data i eActivity
u Ändra ett fälts rubrik
1. Använd f och c för att markera fältet.
2. Skriv in den nya rubriken.
• Tryck på d eller e för att visa textinmatningsmarkören, och ändra rubriken.
• Om du trycker på en teckentangent utan att
först trycka på d eller e raderas den
nuvarande rubriken.
3. Tryck på w när du har ändrat rubriken.
• Om du trycker på J avbryts ändringarna utan att sparas.
20050301
20071001
10-3-12
Mata in och redigera data i eActivity
u Öppna ett program från ett fält
1. Använd f och c för att markera fältet.
2. Tryck på w.
• Programskärmen kommer att vara tom första
gången du öppnar den från ett fält.
3. Mata in data, grafer och gör andra operationer på programskärmen.
• Du arbetar på samma sätt med programmet som när du använder det utan att ha
öppnat det från ett fält i en arbetsyta i eActivity. Mer information om varje program
finns i motsvarande avsnitt i instruktionshäftet.
• Mer information finns också i avsnittet ”Exempel: Använda fält” (sid. 10-3-13).
u Växla mellan arbetsytan och en programskärm som öppnats från ett fält
Tryck på !a(').
• När du gör det växlar du mellan de två skärmarna.
# Om du har markerat ett fält av typen ”Conic
Graph” och trycker på w utan att mata in
grafdata, visas redigeringsmenyn för kägelsnitt
i stället för en graf.
20050301
20071001
10-3-13
Mata in och redigera data i eActivity
u Växla från en programskärm som öppnats från ett fält och en annan
programskärm
Tryck på !,(,).
• Markera det program du vill växla till med f och c,
och tryck på w.
k Exempel: Använda fält
Detta avsnitt innehåller exempel på hur du använder fält i praktiken i eActivity, hur du öppnar
en programskärm från ett fält och hur du matar in data.
u Exempel på Graph-fält
I detta exempel visas hur du använder ett fält för att rita grafen till funktionen y = x2.
Att tänka på ...
• Även om grafskärmen öppnas från fältet måste du växla till grafmenyn för att mata
in funktionen.
u Skapa ett graffält
1. Gå till arbetsytan och tryck på 2(STRP). Välj ”Graph” i listan över fälttyper och
tryck på w.
• När du gör det infogas ett fält av typen Graph.
2. Skriv fältets rubrik och tryck på w.
• I exemplet används rubriken ”Graph draw”.
# Ett exempel på hur du gör för att växla
mellan program finns i avsnittet ”Exempel
på tabellfält” (sid. 10-3-15).
# Även om du har använt !,(,) för
att byta fälttyp, kan du fortfarande använda
!a(') för att växla mellan arbetsytan
och programskärmen.
20050301
10-3-14
Mata in och redigera data i eActivity
3. Tryck på w för att öppna skärmbilden.
• Eftersom du inte har matat in några data ännu, visas ingenting.
4. Tryck på !6(G↔T) för att visa grafredigeringsmenyn.
• När du gör det öppnas grafens grafrelationslista. Eftersom listan är oberoende av
relationslistan i läget GRAPH, kommer den att vara tom (detta är ett nytt fält).
5. Mata in det funktion vars graf du vill rita (Y1 = X2
i detta exempel).
6. Tryck på 6(DRAW) för att rita funktionens graf.
• När du gör det visas grafen till den funktion
du matade in på grafredigeringsmenyn.
7. Gå tillbaka till arbetsytan genom att trycka på
!a(').
8. Tryck på w för att öppna grafen.
• När du gör det ritas den graf som du angav i steg 5 igen.
# Du kan också klistra in en kopierad funktion
från urklippet till en grafskärm som öppnats
från ett fält av typen Graph. Observera att den
graf som skapas när du klistrar in en funktion inte
sparas i fältet. Mer information finns i avsnittet ”Rita
en graf med kopiera och klistra in” (sid. 10-3-16).
20050301
10-3-15
Mata in och redigera data i eActivity
u Exempel på tabellfält
I detta exempel används ett fält för att mata in funktionen y = x2, och lista 1 i listredigeraren
för x-intervallet för att generera en värdetabell.
Att tänka på ...
• Använd tabellredigeraren för att mata in funktionen y = x2.
• Ställ in tabellredigeraren (med inställningsmenyn) så att x-variabeln refererar till lista 1,
och generera värdetabellen.
• Öppna listredigeraren för att mata in de data som ska användas som intervall för x-variabeln
till lista 1.
u Skapa ett tabellredigerarfält
1. Gå till arbetsytan och tryck på 2(STRP). Välj ”Table Editor” i listan över fälttyper
och tryck på w.
• När du gör det infogas ett fält av typen Table Editor.
2. Skriv fältets rubrik och tryck på w.
• I exemplet används rubriken ”Table create”.
3. Tryck på w för att öppna redigeringsskärmen.
• När du gör det öppnas en tom tabellredigerare.
4. Mata in det funktion som ska användas för att
generera tabellen (Y1 = X2 i detta exempel).
5. Tryck på!m(SET UP) för att visa inställningsmenyn.
• När du gör det visas inställningsmenyn för tabellredigeraren, med alternativet
”Variable” markerat.
6. Tryck på 2(LIST). Mata in ”1” i dialogrutan som visas och tryck sedan på w.
• Ange lista 1 som den variabel som ska användas för att generera värdetabellen.
7. Tryck på J för att stänga inställningsmenyn.
20050301
10-3-16
Mata in och redigera data i eActivity
8. Öppna listredigeraren (sid. 6-1-1).
• Tryck på !,(,) för att visa programlistan, markera ”List Editor”, och tryck
sedan på w.
9. Mata in värdena i lista 1.
10. Gå tillbaka till tabellredigeraren.
• Tryck på !,(,) för att visa programlistan, markera ”List Editor”, och tryck
sedan på w.
11. När tabellredigeraren visas trycker du på w.
• När du gör det genereras värdetabellen för
funktionen y = x2 givet x-värdena i lista 1.
12. Gå tillbaka till arbetsytan genom att trycka på !a(').
k Rita en graf med kopiera och klistra in
Du kan klistra in en kopierad funktion från urklippet till en grafskärm som öppnats från ett fält
av typen Graph. Om du gör det kommer de data som klistras in inte att återspeglas i den
funktion som sparas i fältet. Använd kopiera och klistra in när du behöver kontrollera den graf
som en funktion ger upphov till.
# När du har gått tillbaka till arbetsytan i
steg 12 kan du tryck på w för att visa
tabellredigeraren, som kommer att innehålla
den funktion du matar in. Om du trycker på
w när tabellredigeraren visas går du tillbaka
till värdetabellen i steg 11.
# Som framgår av exemplet lagras alla data
och inställningar som gäller för programskärmen i fältet.
20050301
10-3-17
Mata in och redigera data i eActivity
u Använd kopiera och klistra in för att rita en graf
1. Utför steg 1 till 7 under ”Skapa ett graffält” (sid.
10-3-13) för att skapa ett fält av typen Graph
med rubriken ”Graph draw”.
• När du har slutfört steg 7 kontrollerar du att
fältet är markerat i arbetsytan. Om fältet inte
är markerat använder du piltangenterna f
och c för att markera fältet.
2. Tryck på 3(INS)1(TEXT) för att lägga till en textrad.
3. Mata in följande uttryck på textraden: Y = X2 – 1.
4. Använd piltangenterna f och c för att flytta markören till uttrycket som du just
matade in (Y = X2 – 1), och kopiera det till urklippet.
• Mer information om hur du kopierar information finns i avsnittet ”Ange vad som ska
kopieras” (sid. 1-3-5).
5. Använd piltangenterna f och c för att markera
graffältet och tryck på w.
• När du gör det ritas grafen till den funktion som
finns lagrad i fältet ”Graph draw”.
6. Tryck på !j(PASTE).
• När du gör det ritas grafen till den funktions som
finns i urklippet (Y = X2 – 1).
7. Gå tillbaka till arbetsytan genom att trycka på !a(').
8. Tryck på w för att öppna grafen.
• När du gör det ritas grafen till den funktion som finns lagrad i fältet ”Graph draw”.
# Exemplet ovan använder ett uttryck som
kopierades från en arbetsyta, men du kan
också kopiera ett uttryck från ett annat program och
klistra in uttrycket i eActivity.
20050301
10-3-18
Mata in och redigera data i eActivity
k Använda anteckningar
I en arbetsyta i eActivity kan du infoga anteckningar med programmet Notes. Du kan öppna
en Notes-skärmbild från ett fält av typen Notes i en arbetsyta.
På en Notes-skärmbild kan du utföra följande åtgärder.
u Mata in och redigera text
Texten matas in på den position där markören står. När du ska mata in text, flytta markören
och bläddra texten i höjdled gör du på samma sätt som när du arbetar med en textrad i
eActivity. Mer information finns i avsnitten ”Mata in och redigera textrader” (sid. 10-3-4) och
”Bläddra arbetsytan vertikalt” (sid. 10-3-2). Observera att funktionsmenyerna i Notes skiljer
sig från motsvarande menyer för textrader. Mer information finns i avsnittet ”Funktionsmenyn
för anteckningar” nedan.
u Kopiera och klistra in text
Använd !i(CLIP) för att kopiera text och !j(PASTE) för att klistra in den.
Mer information finns i avsnittet ”Använda urklippet för kopiera och klistra in” (sid. 1-3-5).
u Funktionsmenyn för anteckningar
Nedan beskrivs vilka funktioner som finns på funktionsmenyn för anteckningar.
• {JUMP} … {visar undermenyn JUMP som du använder för att gå till början (1(TOP))
eller slutet (2(BTM)) av texten}
• {DEL • L} … {tar bort den rad där markören står}
• {INS} … {infogar en ny rad ovanför den rad där markören står}
• {MATH} … {visar undermenyn MATH med alternativ för naturlig inmatning av matriser
och matematiska funktioner}
Mer information finns i avsnittet ”Använda menyn MATH” (sid. 1-3-10).
• {CHAR} … {visar en meny med diverse matematiska symboler, specialtecken och
utökade tecken}
• {A↔a} … {växlar mellan versaler och gemener}
20050301
10-3-19
Mata in och redigera data i eActivity
k Ta bort en rad eller ett fält
Använd följande procedur för att ta bort en rad eller ett fält från en arbetsyta i eActivity.
Observera att både uttrycket och resultatet raderas om du tar bort en beräkningsrad.
u Ta bort en rad eller ett fält
1. Använd f och c för att markera det fält som
du vill ta bort.
2. Tryck på 6(g)2(DEL • L).
3. Tryck på 1(Yes) när du får en fråga om du vill
ta bort raden eller fältet. Du kan också trycka
på 6(No) för att avbryta.
20050301
10-3-20
Mata in och redigera data i eActivity
k Spara en eActivity-fil
När du arbetar med data i eActivity kan du spara arbetsytan som en fil med ett nytt namn
(Spara som) eller ersätta den tidigare versionen av den fil du arbetar med (Spara). Om du
väljer att spara filen med ett nytt namn skrivs den gamla versionen inte över (om det finns
en tidigare version).
u Ersätta den befintliga filen med en ny version
Tryck på 1(FILE)1(SAVE) när du har arbetsytan öppen i eActivity.
u Spara en fil med ett nytt namn (Spara som)
1. Tryck på 1(FILE)2(SV • AS).
• När du gör det visas en dialogruta där du anger ett filnamn.
2. Ange ett filnamn med högst åtta tecken och tryck på w.
• När du gör det skapas en ny fil med det namn du angav i samma minnesområde
(lagringsminnet eller SD-kortet) som den ursprungliga filen.
# Om du trycker på J för att avsluta eActivity
visas ett meddelande om du vill spara
ändringar som inte har sparats. När
meddelandet visas kan du:
• Trycka på 1(Yes) för att spara ändringarna
och ersätta den gamla versionen av filen.
• Trycka på 6(No) för att avsluta utan
att spara.
• Trycka på A för att gå tillbaka till arbetsytan.
# Om det redan finns en fil med det namn som
du anger i steg 2 visas ett meddelande med en
fråga om du vill ersätta den befintliga filen med
en ny fil. Tryck på 1(Yes) för att skriva över
filen, eller på 6(No) för att avbryta och gå
tillbaka till dialogrutan i steg 1.
20050301
10-4-1
Använda matris- och listredigeraren
10-4 Använda matris- och listredigeraren
Förutom att öppna program från fält i eActivity (sid.10-3-12), kan du använda funktionsmenyn
i eActivity för att öppna matris- eller listredigeraren.
k Öppna matrisredigeraren
Du kan öppna matrisredigeraren för att mata in en matris på en rad av typen Math i
en arbetsyta.
Obs!
De data du skapar med matrisredigeraren enligt instruktionerna nedan kan endast användas
i en arbetsyta i eActivity. Dessa data är oberoende av de data du skapar genom att öppna
matrisredigeraren från ett fält eller i läget RUN • MAT.
u Öppna matrisredigeraren
Gör något av följande i en arbetsyta i eActivity.
Om du vill öppna matrisredigeraren
när markören står här:
Trycker du på följande tangenter:
På en textrad
6(g)6(g)1('MAT)
På en beräkningsrad
6(g)3('MAT)
I ett fält
6(g)3('MAT)
u Gå tillbaka till arbetsytan från matrisredigeraren
Tryck på J.
u Använda matrisredigeraren
Du använder matrisredigeraren på samma sätt som när du öppnar den i läget RUN • MAT.
Mer information finns i avsnitt ”2-8 Matrisräkningar”.
u Utföra matrisberäkningar med en matris som lagrats med matrisredigeraren
Använd samma metoder som i läget RUN • MAT för att använda en matris i en arbetsyta i
eActivity. Mer information finns i avnsnitten ”Mata in och redigera matriser” (sid. 2-8-2),
”Matrisoperationer” (sid. 2-8-5) och ”Redigera matriser med matriskommandon” (sid. 2-8-10).
20050301
20071001
10-4-2
Använda matris- och listredigeraren
k Öppna listredigeraren
Du kan öppna listredigeraren för att mata in en lista på en rad av typen Math i en arbetsyta.
Obs!
De data du skapar med listredigeraren enligt instruktionerna nedan kan endast användas
i en arbetsyta i eActivity. Dessa data är oberoende av de data du skapar genom att öppna
listredigeraren från ett fält eller i läget RUN • MAT.
u Öppna listredigeraren
Gör något av följande i en arbetsyta i eActivity.
Om du vill öppna listredigeraren
när markören står här:
Trycker du på följande tangenter:
På en textrad
6(g)6(g)2('LIST)
På en beräkningsrad
6(g)4('LIST)
I ett fält
6(g)4('LIST)
u Gå tillbaka till arbetsytan från listredigeraren
Tryck på J.
u Använda listredigeraren
Du använder listredigeraren på samma sätt som när du öppnar den i läget STAT.
Mer information om hur du använder listredigeraren finns i avsnitten ”Listfunktionen”
och ”Mata in data i listor” (sid. 6-1-1).
# Funktionsmenyn i listredigeraren när du
öppar den från en arbetsyta har en något
annorlunda uppbyggnad än när du öppnar
listredigeraren i läget STAT. Funktionerna
är däremot identiska.
Funktionsmenyn
Undermenyn 1(TOOL)
20050301
10-5-1
Minnesanvändning för eActivity
10-5 Minnesanvändning för eActivity
Storleken på en arbetsyta i eActivity är begränsad. Du kan kontrollera hur stor filen är och
hur mycket minne som finns tillgängligt för den eActivity-fil som du arbetar med. Du kan
också visa storleken på det fält som är markerat eller där markören står.
u Visa minnesanvändning för eActivity
1. Tryck på 1(FILE)4(CAPA) när du har
arbetsytan öppen i eActivity.
• När du gör det visas skärmen till höger, med
information om storleken på den aktuella filen
(Total Data Size) och hur mycket minne som
finns tillgängligt (Free Bytes).
2. Stäng skärmbilden genom att trycka på J.
• Den största möjliga filstorleken i eActivity är ungefär 30 000 byte. Den verkliga maxstorleken
beror på skärmdumpsminnet och urklippet. Den verkliga maxstorleken kan vara mindre än
30 000 byte, beroende på innehållet i skärmdumpsminnet och urklippet.
u Visa minnesanvändning för ett fält
1. Använd f och c för att markera fältet.
2. Tryck på 1(FILE)5(SIZE).
• När du gör det visas minnesanvändningen
för fältet.
3. Stäng skärmbilden genom att trycka på J.
20050301
Kapitel
Menyn Systeminställningar
Använd systemmenyn för att visa systeminformation och göra
systeminställningar. Du kan använda systemmenyn för att:
•
•
•
•
•
Ställa in displayens kontrast
Ange inställningar för energisparläge
Ange systemspråk
Visa operativsystemets och programvarans version
Återställa räknaren
11-1
11-2
11-3
11-4
Använda systemmenyn
Systeminställningar
Versionslistan
Återställning
20050301
20060601
11
11-1-1
Använda systemmenyn
11-1 Använda systemmenyn
Om du växlar till läget SYSTEM från huvudmenyn visas följande alternativ.
• 1(
) ... {justera displayens kontrast}
• 2(APO) ... {tidsgräns för automatiskt avstängning}
• 3(LANG) ... {systemspråk}
• 4(VER) ... {version}
• 5(RSET) ... {systemåterställning}
20050301
20060601
20071001
11-2-1
Systeminställningar
11-2 Systeminställningar
k Justera kontrasten
Använd kommandot
(Contrast) för att justera kontrasten.
När startskärmen för läget SYSTEM visas trycker du på 1(
inställningarna.
) för att visa kontrast-
• Piltangenten e gör kontrasten mörkare.
• Piltangenten d gör displayen ljusare.
• Du kan återställa kontrasten till fabriksinställningen genom att trycka på 1(INIT).
Tryck på J eller !J(QUIT) för att gå tillbaka till startskärmen for läget SYSTEM.
Du kan justera kontrasten från alla skärmar genom att trycka på ! och sedan på e
eller d. Tryck på ! igen när du har ställt in kontrasten.
k APO-inställningar
Du kan ange om räknaren ska stängas av efter 6 eller 60 minuters inaktivitet.
Standardvärdet är 6 minuter.
När startskärmen för läget SYSTEM visas trycker du på 2(APO) för att visa
energisparinställningarna.
• 1(6) ... 6 minuter
• 2(60) ... 60 minuter
Tryck på J eller !J(QUIT) för att gå tillbaka till startskärmen for läget SYSTEM.
20050301
20070101
20050901
11-2-2
Systeminställningar
k Systemspråk
Använd LANG för att ange en språkversion för de inbyggda programmen. Du kan också
installera nya språk med insticksmoduler.
u Ange ett meddelandespråk
1. Tryck på 3(LANG) på startskärmen för läget SYSTEM för att välja språk.
2. Använd f och c för att markera ett språk, och tryck sedan på 1(SEL).
3. Texten i det fönstret som visas är på det språk du har valt. Kontrollera innehållet och
tryck på J.
Tryck på J eller !J(QUIT) för att gå tillbaka till startskärmen for läget SYSTEM.
u Ange ett menyspråk
1. Tryck på 3(LANG) på startskärmen för läget SYSTEM för att välja språk.
2. Tryck på 6(MENU).
3. Använd piltangenterna f och c för att markera ett språk och tryck sedan på 1(SEL).
4. Texten i det fönstret som visas är på det språk du har valt. Kontrollera innehållet och
tryck på J.
• Tryck på 6(MSG) för att gå tillbaka till menyn för att välja meddelandespråk.
Tryck på J eller !J(QUIT) för att gå tillbaka till startskärmen for läget SYSTEM.
20050301
11-3-1
Versionslistan
11-3 Versionslistan
I versionslistan visas följande poster.
• Operativsystemets version
• Versionsinfo för insticksprogram
• Versionsinfo för meddelandemoduler
• Versionsinfo för menymoduler
• Användarnamn
Du kan använda vilket användarnamn du vill.
u Visa versionsinformation
1. På startskärmen för läget SYSTEM ska du trycka på 4(VER) för att visa versionslistan.
2. Använd f och c för att bläddra i skärmen. Innehållet i listan visas nedan.
Operativsystemets version
Namn på insticksprogram och versioner*1
Meddelandespråk och versioner
Menyspråk och versioner
Användarnamn
Tryck på J eller !J(QUIT) för att gå tillbaka till startskärmen for läget SYSTEM.
*1 Endast installerade insticksmoduler visas.
# Operativsystemets version som faktiskt visas
beror på den aktuella räknarmodellen.
20050301
20050901
20060601
11-3-2
Versionslistan
u Registrera ett användarnamn
1. Tryck på 1(NAME) när versionslistan visas för att visa inmatningsmenyn för
användarnamn.
2. Skriv in vilket namn du vill som är åtta tecken eller kortare.
3. När du har skrivit in namnet trycker du på w för att registrera det och gå tillbaka till
versionslistan.
• Om du vill stänga menyn utan att skriva in ett användarnamn trycker du på J.
20050301
20060601
11-4-1
Återställning
11-4 Återställning
1. När startskärmen för läget SYSTEM visas trycker du på 5(RSET) för att visa meny 1
för återställning.
• 1(STUP) ... {återställ inställningar}
• 2(MAIN) ... {rensa huvudminnet}
• 3(ADD) ... {rensa insticksprogram}
• 4(SMEM) ... {rensa data i lagringsminnet}
• 5(A&S) ... {rensa insticksprogram och lagringsminne}
Om du trycker på 6(g) på menyn visas menyn Reset 2.
• 1(M&S) ... {rensa huvudminne och lagringsminne}
• 2(ALL) ... {rensa allt minne}
• 3(SD) ... {formatera SD-kort}
Följande tabell visar funktionerna för funktionstangenterna. Använd
funktionstangenterna för att radera specificerad data.
Funktioner för funktionstangenter
Återställ
inställningar
Rensa
huvudminnesdata
1(STUP)
2(MAIN)
3(ADD)
4(SMEM)
5(A&S)
6(g)1(M&S)
6(g)2(ALL)
6(g)3(SD)
20050901
20050301
Rensa
insticksprogram
Rensa
lagringsminnesdata
(utom
insticksprogram)
Formatera
SD-kort
11-4-2
Återställning
2. Tryck på den funktionstangent som motsvarar den återställning du vill göra.
3. Tryck på 1(Yes) när du får en fråga om du vill återställa räknaren. Du kan också
trycka på 6(No) för att avbryta.
Skärm som framställs vid tryck
på 2 (MAIN) i steg 2.
4. Ett meddelande visas när återställningen är klar.
• Rensa hela minnet: Tryck på J för att starta om räknaren och gå till huvudmenyn.
• Övriga återställningar: Tryck på J för att stänga meddelandet.
Skärm som framställs vid tryck
på 2 (MAIN) i steg 2.
20050301
20050901
Kapitel
Datakommunikation
I detta kapitel finns information om hur du överför program
mellan två CASIO Power Graphic-räknare som är anslutna
till varandra med den kabel som medföljer som standardtillbehör.
Du kan ansluta räknaren till en persondator med den USB-kabel
som följer med räknaren för att överföra bilder och andra data.
12-1
12-2
12-3
12-4
12-5
12-6
12-7
Ansluta två enheter till varandra
Ansluta räknaren till en persondator
Arbeta med datakommunikation
Att tänka på vid datakommunikation
Bildöverföring
Insticksmoduler
Läget MEMORY
Viktigt!
Alla referenser till SD-kort i detta kapitel gäller endast modellen
fx-9860G SD, som är den modell som har en SD-kortplats.
20050301
12
12-1-1
Ansluta två enheter till varandra
12-1 Ansluta två enheter till varandra
Nedanstående procedur beskriver hur du ansluter två räknare med den kabel som följer med
som standardtillbehör.
u Ansluta två enheter till varandra
1. Kontrollera att båda räknarna är avstängda.
2. Anslut de två räknarna med kabeln.
3. Utför följande steg på båda enheterna för att ange kabeltypen 3PIN.
(1) Växla till läget LINK från huvudmenyn.
(2) Tryck på 4(CABL). När du gör det visas en meny för att välja typ av anslutning.
(3) Tryck på 2(3PIN).
Kabel
# De modeller som stödjer denna konfiguration
visas nedan.
fx-9860G SD
fx-9860G
20070101
20050901
20050301
12-2-1
Ansluta räknaren till en persondator
12-2 Ansluta räknaren till en persondator
Du kan ansluta räknaren till en persondator med den USB-kabel som följer med räknaren
för att överföra bilder och andra data.
Mer information om vilka datorer som kan anslutas, systemspecifikationer och kommandon
finns i användardokumentationen för programvaran FA-124 som följer med räknaren.
Vissa datatyper kan inte överföras till en persondator.
u Ansluta räknaren till en persondator
1. Kontrollera att räknaren och persondatorn är avstängda.
2. Anslut USB-kabeln till datorn.
3. Anslut USB-kabelns andra ände till räknaren.
4. Sätt på räknaren och sätt på persondatorn.
5. Ange kabeltypen USB på räknaren.
(1) Växla till läget LINK från huvudmenyn.
(2) Tryck på 4(CABL). När du gör det visas en meny för att välja typ av anslutning.
(3) Tryck på 1(USB).
• Stäng av enheterna i följande ordning efter dataöverföringen: räknaren först, och därefter
persondatorn. Ta ut kontakterna när enheterna är avstängda.
# Räknaren fx-9860G SD/fx-9860G har också
stöd för överföring av program som skapats
med en CASIO CFX-9850-räknare.
# Räknaren har stöd för datakommunikation
med Windows-operativsystem (Windows 98 SE
eller senare).
20050901
20080201
20050301
12-3-1
Arbeta med datakommunikation
12-3 Arbeta med datakommunikation
Växla till läget LINK från huvudmenyn. Följande meny visas på displayen.
• {TRAN} ... {visar menyn för att skicka data}
• {RECV} ... {visar menyn för att ta emot data}
• {CABL} ... {visar menyn för att val anslutningstyp}
• {WAKE} ... {visar inställningarna för aktivering}
• {CAPT} ... {visar inställningarna för bildöverföring}
Kommunikationsparametrarna är fasta och kan inte ändras.
• 3-pin serieport
• Hastighet (BPS): 9600 bps. max. (anslutning till en CFX-9850)
115200 bps max. (anslutning till en annan fx-9860G SD/fx-9860G)
• Paritet (PARITY): Ingen
• USB-port
• Hastighet enligt USB-standarden.
20050301
12-3-2
Arbeta med datakommunikation
k Överföra data
Anslut de två enheterna och utför följande procedur.
Mottagande enhet
Ställ in räknaren för att ta emot data genom att trycka på 2(RECV) när huvudmenyn
för datakommunikation visas.
Räknaren försätts i mottagningsläge och väntar på att data skall skickas till enheten.
Själva överföringen börjar så snart data börjat skickas från avsändaren.
Sändande enhet
Ställ in räknaren för att skicka data genom att trycka på 1(TRAN) när huvudmenyn
för datakommunikation visas.
När du gör det visas menyn för att skicka data.
• {MAIN} ... {data i huvudminnet}
• {SMEM} ... {data i lagringsminnet}
20050301
12-3-3
Arbeta med datakommunikation
Om du trycker på 1(MAIN) eller 2(SMEM) visas en meny där du kan välja olika metoder
för att markera data för överföring.
Om du trycker på 1(MAIN)
Om du trycker på 2(SMEM)
• {SEL} ... {markerar nya data}
• {CRNT} ... {markerar automatiskt data som tidigare markerats*1}
u Skicka markerade dataobjekt (Exempel: Skicka användardata)
Tryck på 1(SEL) eller 2(CRNT) för att visa en meny för att markera dataobjekt.
• {SEL} ... {markerar dataobjektet där markören står}
• {ALL} ... {markerar alla data}
• {TRAN} ... {skickar markerade dataobjekt}
Använd piltangenterna f och c för att flytta markören till det dataobjekt som du vill
markera, och tryck på 1(SEL) för att markera det. Markerade dataobjekt anges med ”'”.
Om du trycker på 6(TRAN) skickas alla markerade dataobjekt.
• Om du vill avmarkera ett objekt flyttar du markören till objektet och trycker på 1(SEL) igen.
Endast de objekt som innehåller data visas på menyn. Om det finns fler dataobjekt än vad
som får plats på displayen, bläddras listan när du flyttar markören till den sista raden objekt
på displayen.
*1 Den tidigare markeringen försvinner om du:
- Ändrar överföringens datatyp
- Växlar till ett annat läge
20050301
12-3-4
Arbeta med datakommunikation
uSkicka data
När du har markerat de dataobjekt som ska skickas trycker du på 6(TRAN). Ett meddelande
visas med en fråga om du vill starta överföringen.
• Tryck på 1(Yes) för att börja skicka data.
• Tryck på 6(No) för att gå tillbaka till den tidigare menyn.
Tryck på 1(Yes) för att starta överföringen.
• Du kan när som helst avbryta en dataöverföring genom att trycka på A.
Nedan visas vad displayen visar efter att dataöverföringen slutförts.
Sändande enhet
Mottagande enhet
Tryck på J för att gå tillbaka till datakommunikationsmenyn.
# Insticksprogram, tilläggsspråk och
tilläggsmenyer sparas i mottagarens
lagringsminne.
# Det går inte att överföra kopieringsskyddade
program.
20050301
12-3-5
Arbeta med datakommunikation
k Ange kabeltyp
Använd följande procedur för att ange en kabeltyp för dataöverföringen.
1. Tryck på 4(CABL) på huvudmenyn för
datakommunikation.
När du gör det visas menyn för att välja typ
av kabel.
• {USB} ... {USB-kabel}
• {3PIN} ... {3-pin seriekabel}
2. Tryck på 1(USB) eller 2(3PIN) för att välja en typ av kabel och gå tillbaka till
datakommunikationsmenyn.
k Konfigurera mottagarens aktiveringsfunktion
Om aktiveringsfunktionen är aktiv på mottagarenheten, sätts den enheten automatiskt på när
dataöverföringen startar.
Vid kommunikation mellan två räknare (med kabeltypen 3PIN) övergår mottagaren automatiskt
i mottagningsläge när den aktiverats. Vid kommunikation med en dator (kabeltypen USB)
aktiveras räknaren och övergår i mottagningsläge när USB-kabeln först ansluts till en dator
och sedan till räknaren.
1. Tryck på 5(WAKE) på huvudmenyn för
datakommunikation på den mottagande enheten.
När du gör det visas inställningarna för aktivering.
• {On} ... {aktivering aktivt}
• {Off} ... {aktivering avstängd}
2. Tryck på 1(On).
När du gör det aktiveras aktiveringsfunktionen, och huvudmenyn för datakommunikation
visas.
3. Stäng av mottagaren.
4. Anslut mottagaren till avsändarenheten.
5. När du startar en dataöverföring på avsändaren aktiveras mottagaren automatiskt.
20050301
12-4-1
Att tänka på vid datakommunikation
12-4 Att tänka på vid datakommunikation
Det går inte att skicka följande datatyper.
Dataobjekt
Innehåll
<PROGRAM>
Program
Programnamn
Programinnehåll
(Alla program visas.)
Varning om objektet
redan finns*1
Ja
<MATRIX>
Matriser
MAT n
Matrisminnets (A till Z, samt Ans)
innehåll
<LISTFILE>
Listfiler
LIST n
Listminnen (1 till 26, samt Ans)
Ja
LIST FILE n
Innehållet i listfilminnet (1 till 6)
Ja
Y=DATA
Grafuttryck, rita/rita inte
grafen, innehåll i V-Window,
förstoringsgrad
Nej
<G-MEM>
Grafminnen
G-MEM n
Innehållet i grafminnet (1 till 20)
<V-WIN>
V-Window-minnen
V-WIN n
Innehåll i V-Window-minnet
<PICTURE>
Bildminnen
PICT n
Bildminne (grafminne) (1 till 20)
Ja
Ja
Nej
Nej
DYNA MEM
Dynamiska graffunktioner
Ja
EQUATION
Ekvationskoefficienter
Nej
ALPHA MEM
Innehåll i bokstavsminnet
Nej
<F-MEM>
Funktionsminnen
F-MEM n
Innehåll i funktionsminnet
Nej
STAT
Statistiska resultatdata
Nej
TABLE
Tabelldata
Nej
FINANCIAL
Ekonomiska data
Nej
<S-SHEET>
Kalkylblad
Kalkylbladsdata
blad
Namn på kalkyl(Alla kalkylblad visas.)
Ja
RECURSION
Rekursionsdata
Nej
20050301
12-4-2
Att tänka på vid datakommunikation
Dataobjekt
Innehåll
Varning om objektet
redan finns*1
<CAPTURE>
Skärmdumpsminnen
CAPT n
Skärmdumpsminne (1 till 20)
Nej
SETUP
Inställningsdata
Nej
SYSTEM
OS och delade data (urklipp,
repetition, tidigare objekt, o.s.v.),
som inte ingår i andra minnesgrupper
Nej
Namn på
insticks-program
Data som gäller insticksprogram
(Alla insticksprogram är listad)
Nej
*1 Ingen varning: Om den mottagande enheten redan innehåller samma typ av data,
skrivs den befintliga informtionen över.
Med varning: Om den mottagande enheten redan innehåller samma typ av data visas
ett varningsmeddelande med en fråga om informationen ska skrivas över.
Dataobjektets namn
• 1(YES) ... {ersätter befintliga data med information från avsändarenheten}
• 6(NO) ... {går vidare till nästa dataobjekt}
Tänk på följande när du arbetar med datakommunikation.
• Ett fel uppstår om du försöker skicka information till en enhet som inte är i mottagningsläge.
Om detta inträffar trycker du på J för att stänga felmeddelandet, efter att du har ställt
in mottagaren för att ta emot data.
• Ett fel uppstår om mottagaren inte har tagit emot några data efter sex minuter. Om detta
inträffar kan du trycka på J för att stänga felmeddelandet.
• Ett fel uppstår vid datakommunikation om kabeln tas ur, om parametrarna för de två
enheterna inte stämmer överens, eller om ett annat problem uppstår. Om detta inträffar
trycker du på J för att stänga felmeddelandet innan du försöker igen. Om datakommunikationen avbryts med tangenten J, eller om ett fel uppstår, kommer den
mottagande enhetens minne att innehålla de data som skickades innan avbrottet.
• Ett fel uppstår om det inte finns tillräckligt mycket minne i den mottagande enheten
för att lagra de data som skickas. Om detta inträffar trycker du på J för att stänga
felmeddelandet. Ta bort alla data som inte behövs och försök igen.
20050301
12-4-3
Att tänka på vid datakommunikation
k Datakommunikation med andra typer av räknare
• Linjeinformationen som denna räknare använder är kompatibel med färginformationen
som används i CFX-9850.
• Om följande datatyper skickas till en CFX-9850 uppstår ett fel.
✗ Data för alla List, G-Mem, Pict eller F-Mem, utom för datanumren 1 t.o.m. 6
CFX-9850 har endast stöd för sex List-, G-Mem-, Pict- och F-Mem-objekt.
✗ Fler än 255 listelement
CFX-9850 har stöd för listor med maximalt 255 element.
✗ Listdata som innehåller komplexa tal
CFX-9850 har inte stöd för komplexa tal.
• Om någon av följande datatyper skickas till en CFX-9850 uppstår inte ett fel, men
information sparas inte i CFX-9850-enhetens minne.
Tabellinställningar
Rekursionsdata
Ekonomiska data
Kalkylbladsdata
Data som gäller insticksprogram
Hard copy memory
Inställningsdata
• Om V-Window x-data skickas till en CFX-9850 kommer informationen inte att vara giltig.
20070101
20050901
20050301
12-5-1
Bildöverföring
12-5 Bildöverföring
k Överföra bilder till en dator
Använd följande procedur för att överföra räknarens display till en persondator. För att kunna
överföra bilden måste du köra programmet FA-124 på datorn.
1. Anslut räknaren till datorn med USB-kabeln.
2. Tryck på 6(CAPT) på räknaren.
När du gör det visas inställningsskärmen
för bildöverföring.
• {Mem} ... {stänger av bildöverföringen}
• {PC} ... {aktiverar manuell bildöverföring}
• {OHP} ... {aktiverar automatisk bildöverföring}
3. Tryck på 2(PC).
När du gör det aktiveras manuell bildöverföring. Huvudmenyn för datakommunikation
öppnas.
4. Gå till den skärmbild som du vill överföra från räknaren.
5. Använd FA-124 för att överföra bilden.
6. Tryck på !h(CAPTURE) på räknaren.
7. Skärmbilden skickas till datorn.
# Om du väljer ”PC” (aktiverar manuell
bildöverföring) stängs skärmdumpsfunktionen av.
# Följande typer av skärmbilder kan inte
automatiskt överföras till en annan räknare eller
till en persondator.
- Den skärmbild som visas under dataöverföring
- Den skärmbild som visas under en beräkning
- Den skärmbild som visas efter återställning
- Batterivarningsmeddelandet
20050301
12-5-2
Bildöverföring
k Automatisk bildöverföring till en projektorenhet
Använd följande procedur för att skicka skärmdumpar från räknaren till en projektorenhet med
jämna mellanrum.
1. Anslut räknaren till projektorenheten med USB-kabeln.
2. Tryck på 6(CAPT) på huvudmenyn för datakommunikation.
3. Tryck på 3(OHP).
När du gör det aktiveras automatisk bildöverföring. Huvudmenyn för datakommunikation
öppnas.
4. Visa den skärmbild som ska skickas.
5. Bilden skickas automatiskt till projektorenheten.
6. Återgå till steg 4 för att fortsätta med automatisk bildöverföring.
7. När du ska avbryta bildöverföringen trycker du på 6(CAPT)1(Mem) på huvudmenyn
för datakommunikation.
Anlita instruktionshäftet som medföljer projektorenheten för detaljer om anslutning av
projektorenheten och användning av räknaren när projektorenheten är ansluten.
20050901
20050301
12-5-3
Bildöverföring
k Anslutning till en projektor
Det går att ansluta räknaren till en projektor från CASIO och sedan visa räknarskärmens
innehåll på en stor duk.
u Anslutningsbara projektorer (Gäller juli 2007)
XJ-S35, XJ-S36, XJ-S46
• Det går även att ansluta räknaren till den multifunktionella presentationssatsen YP-100
och visa bilden från projektorer utöver modellen som anges ovan.
u Att visa innehållet på räknarskärmen från en projektor
1. Aktivera läget LINK på räknaren och utför inställningarna ”Wakeup” och ”Capture”
såsom visas nedan.
2. Använd USB-kabeln som medföljer räknaren för att ansluta den till projektorn (eller
enheten YP-100).
u Att observera vid anslutning
• Var noga med att utföra inställningarna ”Wakeup” och ”Capture” på räknaren före
anslutning.
• En timglasfigur kan förbli visad på duken efter att räknaren anslutits till en projektor (eller
YP-100). Utför i så fall en åtgärd på räknaren för att återställa normal visning.
• Om räknaren börjar uppträda onormalt ska du koppla ur USB-kabeln och sedan ansluta
den på nytt. Om detta inte löser problemet ska du koppla ur USB-kabeln, slå projektorn
(eller YP-100) av och sedan på igen och därefter ansluta USB-kabeln på nytt.
20070601
20050301
12-6-1
Insticksmoduler
12-6 Insticksmoduler
Insticksmoduler är ett sätt att installera nya program med nya funktioner i räknaren.
Insticksmoduler installeras från en persondator med den kommunikationsmetod som
beskrivs på sid. 12-3-1.
Följande typer av program kan installeras som insticksmoduler.
u Insticksprogram
När du har installerat programmet visas programmets ikon på huvudmenyn, och du kan köra
programmet på samma sätt som du kör ett inbyggt program.
u Inbyggda uppgraderingar
Uppgraderingar för de inbyggda programmen som sparas i räknarens ROM-minne.
u Språkmoduler för meddelanden
Den här typen av insticksmoduler används för att visa meddelanden på skärmen på andra
språk. Om du installerar modulen kommer alla meddelanden på skärmen att vara på
motsvarande språk.
u Språkmoduler för menyer
Den här typen av insticksmoduler används för att visa menyerna på andra språk. Om du
installerar moduler kommer funktionsmenyerna att visas på motsvarande språk.
20050301
12-7-1
Läget Memory
12-7 Läget MEMORY
Det finns två oberoende minnen i räknaren: ett ”primärminne” och ett ”lagringsminne”.
Primärminnet används för inmatning av data, beräkningar och programkörning. Data i
primärminnet raderas när batterierna tar slut eller när du gör en återställning.
Lagringsminnet är ett ”flash-minne” som behåller informationen även när strömmen bryts.
I normala fall används lagringsminnet för data som ska finnas kvar under längre perioder.
Informationen överförs till primärminnet när den behövs för beräkningar och andra operationer.
Du kan använda läget MEMORY för att överföra data mellan primärminnet, lagringsminnet
och ett SD-kort, samt för att utföra andra minneshanteringsåtgärder.
Välj ikonen MEMORY på huvudmenyn för att växla till läget MEMORY och visa startskärmen
för det läget.
• {MAIN} ... {visar information om primärminnet}
• {SMEM} ... {visar information om lagringsminnet}
• {SD} ... {visar information om SD-kortet} (endast fx-9860G SD)
• {BKUP} ... {säkerhetskopiera primärminnet}
• {OPT} ... {optimera lagringsminnet och SD-kortet}
20050301
12-7-2
Läget Memory
k Informationsskärmen för minnet
Tryck på 1(MAIN) för att visa information om primärminnet.
Tryck på 2(SMEM) för att visa information om lagringsminnet.
Tryck på 3(SD) för att visa information om SD-kortet.
• Använd piltangenterna f och c för att flytta markeringen och kontrollera hur många
byte varje typ av data använder.
• På rad 7 visas hur många byte som finns tillgängligt i det aktuella minnet (primärminne,
lagringsminne eller SD-kort).
• Första gången du sparar information i lagringsminnet, reserverar räknaren systemminne.
Det lediga minnet kommer att minska med 65535 byte.
• På menyn för primärminnet betyder < > en minnesgrupp. På menyn för lagringsminnet och
SD-kortet visas mappar med [ ].
20050301
12-7-3
Läget Memory
Om du flyttar markeringen till en datagrupp eller mapp och trycker på w visas innehållet
i gruppen eller mappen. Om du trycker på J går du tillbaka till föregående meny.
När innehållet i en mapp i lagringsminnet eller på SD-kortet visas, innehåller den första
raden på skärmen mappens namn.
w
→
←
J
Mappnamn
(Tomt om rotmappen visas.)
u Följande typer av data kan kontrolleras.
Primärminne
Datanamn
Innehåll
ALPHA MEM
Bokstavsvariabler
<MATRIX>
Matriser
MAT n (n = A till Z samt Ans)
Matris
<LISTFILE>
Listfiler
LIST n (n = 1 till 26, samt Ans)
List memory contents
LIST FILE n (n = 1 till 6)
Listfil
STAT
Statistiska resultat
Y=DATA
Grafuttryck
<G-MEM>
Grafminnen
G-MEM n (n = 1 till 20)
Grafminne
<V-WIN>
V-Window-minnen
V-WIN n (n = 1 till 6)
V-Window-minne
<PICTURE>
Bildminnen
PICT n (n = 1 till 20)
Bildminne
DYNA MEM
Dynamiskt grafminne
TABLE
Tabelldata
EQUATION
Ekvationsdata
FINANCIAL
Ekonomiska data
20050301
12-7-4
Läget Memory
Datanamn
Innehåll
<CAPTURE>
Skärmdumpsminnen
CAPT n (n = 1 till 20)
Skärmdump
CONICS
Inställningar för kägelsnitt
<PROGRAM>
Program
Varje programnamn
Program
<S-SHEET>
Kalkylblad
Varje kalkylbladsnamn
Kalkylbladsdata
Varje insticksprograms namn
Programspecifika data
<F-MEM>
Funktionsminnen
F-MEM n (n = 1 till 20)
Funktionsminne
SETUP
Inställningsdata
SYSTEM
OS och delade data (urklipp, repetition, tidigare
objekt, o.s.v.), som inte ingår i andra kategorier
Lagringsminne, SD-kort*1
Datanamn
*.g1m-filer
Innehåll
Dataobjekt i primärminnestabellen som har
kopierats till lagringsminnet eller till ett SD-kort.
Filerna har filnamnstillägget ”.g1m”.
eActivity-objekt
eActivity-data kan lagras i lagringsminnet eller
på ett SD-kort.
Namn på insticksprogram
(Program, språk, menyer)
Insticksprogram, tilläggsspråk och menyer sparas
i lagringsminne eller på ett SD-kort.
Mappnamn
Skrivs inom hakparenteser ([ ]).
Unknown
Område som inte kan användas på grund av fel.
*1 ”No Data” visas om det inte finns data
i lagringsminnet eller på SD-kortet.
Meddelandet ”No Card” visas om det inte
finns ett SD-kort i räknarens kortplats.
20050301
12-7-5
Läget Memory
k Skapa mappar i lagringsminne eller på ett SD-kort
Använd följande procedur för att skapa och ändra namn på mappar i lagringsminnet eller på
ett SD-kort.
u Skapa en ny mapp
1. När displayen visar minnesinformation för lagringsminnet eller SD-kortet trycker du på
4(MK • F) för att visa inmatningsskärmen för mappnamn.
2. Ange upp till åtta tecken för mappens namn.
• Du kan bara använda följande tecken: A till och med Z, {, }, ’, ~, 0 till och med 9
Om du anger ett ogiltigt tecken uppstår felet ”Invalid Name”.
• Felet ”Invalid Name” uppstår också om namnet redan är upptaget.
• Du kan avbryta genom att trycka på J.
3. Tryck på w för att skapa mappen och gå tillbaka
till minnesinformationsskärmen.
20050301
12-7-6
Läget Memory
u Byta namn på en mapp
1. Markera den mapp du vill byta namn på när displayen visar minnesinformation för
lagringsminnet eller SD-kortet.
2. Tryck på 5(RN • F) för att visa inmatningsskärmen för namnbyte.
3. Ange upp till åtta tecken för mappens namn.
• Du kan bara använda följande tecken: A till och med Z, {, }, ’, ~, 0 till och med 9
Om du anger ett ogiltigt tecken uppstår felet ”Invalid Name”.
• Felet ”Invalid Name” uppstår också om namnet redan är upptaget.
• Du kan avbryta genom att trycka på J.
4. Tryck på w för att byta namn på mappen och gå
tillbaka till minnesinformationsskärmen.
k Markera data
Använd följande procedur för att välja vilka data som ska kopieras eller raderas.
• Tryck på 1(SEL) för att välja det markerade objektet. Valda objekt har en svart pekare (')
intill objektet. Om du trycker på 1(SEL) en gång till försvinner markeringen.
→
1(SEL)
←
20060601
20050301
12-7-7
Läget Memory
• Du kan välja flera filer samtidigt om det behövs.
1(SEL)
→
• Om du väljer en grupp eller en mapp väljer du även alla objekt i gruppen eller mappen.
Om du avmarkerar en grupp eller mapp avmarkerar du alla objekt som gruppen eller
mappen innehåller.
w
→
• Om du har valt ett eller flera enskilda objekt i en datagrupp eller mapp, visas markören (')
intill varje objekt, och en vit markör (g) visas intill gruppens eller mappens namn.
J
→
• Markeringen behålls när du utför någon av följande åtgärder.
Spara/ladda
Sökning
• Om du går tillbaka till huvudmenyn för läget MEMORY avmarkeras alla objekt.
20050301
12-7-8
Läget Memory
k Kopiera data
Du kan kopiera data från och till primärminnet, lagringsminnet och SD-kortet.
u Kopiera från primärminnet till lagringsminnet
Obs!
• Följande procedur innebär att informationen sparas i en enda fil. Du ger filen ett namn,
och filen sparas i lagringsminnet.
1. Markera de data som ska kopieras på huvudmenyn för minnesinformation.
2. Tryck på 2(COPY).
• När du gör det visas en dialogruta där du väljer
lagringsminne eller SD-kort (endast fx-9860G SD).*1
3. Tryck på b för att välja lagringsminnet
(endast fx-9860G SD).*2
• När du gör det visas en meny för att välja mapp.
4. Välj den mapp som informationen ska kopieras till.
• När du gör det visas en skärmbild där du får ange filnamn.
5. Ange den nya filens filnamn.
• Om du vill avbryta trycker du på J.
6. Tryck på w.
• När du gör det kopieras informationen.
7. Meddelandet ”Complete!” visas när kopieringen är klar. Tryck på J för att gå tillbaka
till startskärmen för läget MEMORY.
*1 När data kopieras från lagringsminnet eller ett
SD-kort visas någon av skärmbilderna nedan
(endast fx-9860G SD).
Filnamnsinmatningsskärmen visas inte om du
kopierar data från lagringsminnet eller ett SD-kort
till primärminnet.
Tryck på b för att välja primärminnet och
kopiera informationen utan att visas menyn
för att välja mapp.
*2 Kopiera till SD-kortet genom att trycka på c.
Felmeddelandet ”No Card” visas om det inte finns
ett SD-kort i räknarens kortplats.
20050301
12-7-9
Läget Memory
Om du kopierar en *.g1m till primärminnet återställts filtypen till det interna formatet. Om du
kopierar en *.g1m-fil till ett SD-kort påverkas inte filens format.
k Felkontroller under kopiering
Följande felkontroller genomförs vid kopieringen.
Batterikontroll
Räknaren kontrollerar batteriets nivå innan kopieringen påbörjas. Om batteriet är på nivå 1
visas ett felmeddelande, och kopieringen avbryts.
Kontroll av minnesresurser
Räknarens tillgängliga minne kontrolleras.
Felet ”Memory Full” uppstår om det inte finns tillräckligt mycket ledigt minne.
Felet ”Too Many Data” uppstår om antalet dataobjekt är för stort.
Felet ”Fragmentation ERROR” uppstår om du måste optimera minnet för att utföra kopieringen.
Om felet ”Fragmentation ERROR” uppstår optimerar du minnet (se sid. 12-7-17).
Överskrivningskontroll
Räknaren kontrollerar om det redan finns data med samma namn som den information som
ska kopieras.
Ett varningsmeddelande visas om data kommer att skrivas över.
• 1(Yes) ... skriver över informationen
• 6(No) ... går vidare till nästa dataobjekt utan att kopiera det aktuell objektet
• Du kan trycka på A för att avbryta kopieringen och gå tillbaka till startskärmen för
läget MEMORY.
20070101
20050901
20050301
12-7-10
Läget Memory
Överskrivningskontrollen utförs endast för följande typer av data. Alla andra typer kopieras
utan att ett varningsmeddelande visas om det redan finns en datafil med samma namn.
• Program
• Matriser
• Listfiler
• Grafminnen
• Dynamiska grafminnen
• Kalkylbladsdata
Överskrivningskontrollen tar hänsyn till datatypen. Om det finns olika typer av data med
samma namn, utförs kopieringen utan att den befintliga informationen skrivs över.
Överskrivningskontrollen gäller endast kopieringens målminne.
Typkontroll
eActivity-data, insticksprogram, tilläggsspråk, tilläggsmenyer och säkerhetskopierade data
kan inte kopieras till primärminnet. Om du försöker göra det uppstår ett fel.
20050301
12-7-11
Läget Memory
k Ta bort filer
Använd procedurerna i detta avsnitt för att radera data i primärminnet, lagringsminnet och
på ett SD-kort.
u Ta bort en fil i primärminnet
1. Tryck på 1(MAIN) när startskärmen för läget MEMORY visas.
• När du gör det visas en lista över de filer som finns i primärminnet.
2. Markera den eller de filer som du vill ta bort. Du kan markera flera filer samtidigt om
det behövs.
3. Tryck på 6(DEL).
• Tryck på 1(Yes) för att ta bort filen.
• Om du vill avbryta utan att ta bort filen trycker du på 6(No).
u Ta bort en fil i lagringsminnet
1. Tryck på 2(SMEM) när startskärmen för läget MEMORY visas.
• När du gör det visas en lista med de filer som finns i lagringsminnet.
2. Markera den eller de filer som du vill ta bort. Du kan markera flera filer samtidigt om
det behövs.
3. Tryck på 6(DEL).
• Tryck på 1(Yes) för att ta bort filen.
• Om du vill avbryta utan att ta bort filen trycker du på 6(No).
u Ta bort filer på ett SD-kort (endast fx-9860G SD)
1. Tryck på 3(SD) när startskärmen för läget MEMORY visas.
• När du gör det visas en lista med de filer som finns på SD-kortet.
2. Markera den eller de filer som du vill ta bort. Du kan markera flera filer samtidigt om
det behövs.
3. Tryck på 6(DEL).
• Tryck på 1(Yes) för att ta bort filen.
• Om du vill avbryta utan att ta bort filen trycker du på 6(No).
20050301
12-7-12
Läget Memory
k Söka efter filer
Använd följande procedurer för att söka efter en viss fil i primärminnet, lagringsminnet eller
på SD-kortet.
u Söka efter en fil i primärminnet *1
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Söka efter alla filer i primärminnet som börjar med bokstaven ”R”.
1. Tryck på 1(MAIN) när startskärmen för läget MEMORY visas.
• När du gör det visas en lista över de filer som finns i primärminnet.
2. Tryck på 3(SRC).
• Ange bokstaven ”R” i rutan.
• Det första filnamnet som börjar med bokstaven ”R” visas på displayen.
*1 Du kan söka efter högst åtta bokstäver.
# Meddelandet ”Not Found” visas om det inte finns
några filer som börjar med de bokstäver du har
skrivit in.
20050301
12-7-13
Läget Memory
u Söka efter en fil i lagringsminnet
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Söka efter alla filer i primärminnet som börjar med bokstaven ”S”.
1. Tryck på 2(SMEM) när startskärmen för läget MEMORY visas.
• När du gör det visas en lista med de filer som finns i lagringsminnet.
2. Tryck på 3(SRC).
• Ange bokstaven ”S” i rutan.
• Det första filnamnet som börjar med bokstaven ”S” visas på displayen.
u Söka efter en fil på SD-kortet (endast fx-9860G SD)
○ ○ ○ ○ ○
Exempel
Söka efter alla filer på SD-kortet som börjar med bokstaven ”R”.
1. Tryck på 3(SD) när startskärmen för läget MEMORY visas.
• När du gör det visas en lista med de filer som finns på SD-kortet.
2. Tryck på 3(SRC).
• Ange bokstaven ”R” i rutan.
• Det första filnamnet som börjar med bokstaven ”R” visas på displayen.
# Meddelandet ”Not Found” visas om det inte
finns några filer som börjar med de bokstäver
du har skrivit in.
20050301
12-7-14
Läget Memory
k Säkerhetskopiera data i primärminnet
Du kan säkerhetskopiera alla data i primärminnet och spara informationen i lagringsminnet
eller på SD-kortet. Du kan senare återställa säkerhetskopierade data till primärminnet om
det behövs.
u Säkerhetskopiera data i primärminnet
1. Tryck på 4(BKUP) när startskärmen för läget
MEMORY visas.
2. Tryck på 1(SAVE).
När du gör det visas en dialogruta där du väljer
mål för kopieringen (endast fx-9860G SD).
• b ... lagringsminne
• c ... SD-kort
3. Tryck på b eller c (endast fx-9860G SD).
När du gör det visas en meny för att välja mapp.
4. Använd f och c för att välja den mapp där informationen ska sparas.
5. Tryck på w för att starta säkerhetskopieringen.
# Säkerhetskopierade data sparas i filen
BACKUP.g1m.
20050301
12-7-15
Läget Memory
Meddelandet ”Complete!” visas när säkerhetskopieringen är klar.
Tryck på J för att gå tillbaka till skärmbilden till steg 1.
Följande meddelande visas om det redan finns en säkerhetskopia i lagringsminnet.
Tryck på 1(Yes) för att säkerhetskopiera informationen, eller på 6(No) för att avbryta.
Felet ”Memory Full” uppstår om det inte finns tillräckligt mycket plats i lagringsminnet för att
slutföra säkerhetskopieringen.
u Återställa säkerhetskopierade data
1. Tryck på 4(BKUP) när startskärmen för läget MEMORY visas.
• På skärmbilden som visas kan du kontrollera om det finns säkerhetskopierade data
i lagringsminnet eller inte.
2. Tryck på 2(LOAD).
När du gör det visas en dialogruta där du väljer vilka
data som ska återställas (endast fx-9860G SD).
• b: Återställ från lagringsminnet
• c: Återställ från SD-kortet
3. Tryck på b eller c (endast fx-9860G SD).
När du gör det visas en meny för att välja mapp.
4. Använd f och c för att välja en mapp.
20050301
12-7-16
Läget Memory
5. Tryck på w.*1
• Ett meddelande visas med en fråga om
du vill återställa informationen.
Tryck på 1(Yes) för att återställa och skriva över den information som finns i primärminnet.
Om du vill avbryta utan att återställa trycker du på 6(No).
Meddelandet ”Complete!” visas när återställningen är klar.
Tryck på J för att gå tillbaka till skärmbilden till steg 1.
*1 Meddelandet ”No Data” visas om det inte finns
säkerhetskopierade data i minnet. Tryck på
J för att gå tillbaka till skärmbilden i steg 1.
20050301
12-7-17
Läget Memory
k Optimera lagringsminnet eller ett SD-kort
Lagringsminnet eller SD-kortet kan bli fragmenterat efter att du har använt respektive minne
under en längre period. Fragmentering innebär att vissa minnesblock inte kan användas för
att lagra data, även om blocket är tillgängligt. Detta innebär att du med jämna mellanrum bör
optimera lagringsminnet och SD-kortet, vilket betyder att informationen struktureras om och
att mer minne blir tillgängligt.
u Optimera lagringsminnet
1. Tryck på 5(OPT) när startskärmen för läget
MEMORY visas.
2. Välj vilket minne som ska optimeras
(endast fx-9860G SD).
• b ... lagringsminne
• c ... SD-kort
3. Tryck på b eller c för att starta optimeringen.
Meddelandet ”Complete!” visas när optimeringen är klar.
Tryck på J för att gå tillbaka till startskärmen för läget MEMORY.
# I vissa fall påverkas inte mängden ledigt
minne av en optimering. Detta betyder inte
att det är fel på räknaren.
20050301
Kapitel
Använda SD-kort
(endast fx-9860G SD)
Du kan lagra data från räknaren på ett SD-kort. Du kan kopiera
huvudminnet och lagringsminnet till och från ett SD-kort.
13-1 Använda ett SD-kort
13-2 Formatera ett SD-kort
13-3 Att tänka på när du använder SD-kort
®
Viktigt!
• Använd endast SD-minneskort. Det är inte säkert att räknaren fungerar
tillsammans med andra kort.
• Läs igenom dokumentationen till SD-kortet innan du använder det.
• Vissa typer av SD-kort kan göra att räkningarna sker långsammare.
• Vissa typer av SD-kort och omgivningsförhållanden kan förkorta
batteriernas livslängd.
• På alla SD-kort finns ett skrivskydd som du använder för att inte skriva
över viktiga data av misstag. Observera att du måste ta bort skrivskyddet
innan du kan kopiera data till, ta bort data från, eller formatera ett
skrivskyddat kort.
• Statisk elektricitet, elektriska störningar och andra fenomen kan radera eller
skada ett minneskort. Detta innebär att du alltid bör säkerhetskopiera viktig
information på ett annat medium (CD-R, CD-RW, MO-disk, hårddisk, o.s.v.)
20050301
13
13-1-1
Använda ett SD-kort
13-1 Använda ett SD-kort
Viktigt!
• Stäng alltid av räknaren innan du sätter i eller tar ut ett SD-kort.
• Observera att kortet måste sättas i korrekt (med rätt sida uppåt och rätt sida mot
kortplatsen) i räknaren. Om du försöker tvinga in kortet åt fel håll kan kortet eller
kortplatsen skadas.
u Ta bort skyddskortet
• När räknaren lämnar fabriken sitter ett skyddskort i SD-kortplatsen. Innan du använder ett
SD-kort måste du ta ut skyddskortet. Mer information finns i avsnittet ”Ta ut ett SD-kort” på
sid. 13-1-2.
u Sätta i ett SD-kort
1. Håll SD-kortet så att baksidan riktas uppåt (samma riktning som räknarens tangentbord).
2. Skjut försiktigt in SD-kortet i SD-kortplatsen på räknaren.
Framsida
Baksida
Viktigt!
• För aldrig in någonting annat än ett SD-kort i SD-kortplatsen. Om du gör det kan
räknaren skadas.
• Om vatten eller smuts kommer in i SD-kortplatsen bör du omedelbart stänga av räknaren,
ta ur batterierna och kontakta återförsäljaren eller ett auktoriserat CASIO-servicecenter.
20050301
13-1-2
Använda ett SD-kort
u Ta ut ett SD-kort
1. Tryck in SD-kortet och släpp det.
• När du gör det lossnar kortet från fästmekanismen i kortplatsen.
2. Ta tag i SD-kortet med fingrarna och dra det ut från kortplatsen.
Viktigt!
• Ta aldrig ut ett SD-kort när data skrivs på kortet. Om du gör det avbryts dataöverföringen
okontrollerat, och dessutom kan innehållet på SD-kortet skadas.
• Om du använder våld när du tar ut ett SD-kort kan kortet eller kortplatsen skadas.
20050301
13-2-1
Formatera ett SD-kort
13-2 Formatera ett SD-kort
• Använd instruktionerna i avsnitt ”11-4 Återställning” för att formatera ett SD-kort.
20050301
13-3-1
Att tänka på när du använder SD-kort
13-3 Att tänka på när du använder ett SD-kort
• Problem med SD-kort kan oftast åtgärdas genom att kortet formateras om. Du bör däremot
alltid ha minst ett SD-kort i reserv för att undvika problem med skadade kort.
• Du bör formatera SD-kortet innan du använder ett nytt kort för första gången.
• Om ett SD-kort har formaterats på en dator eller en annan enhet, kan du använda det utan
att formatera det i räknaren. Omvänt kan en dator använda ett SD-kort som har formaterats
i räknaren.
• När SD-kortet används ska du aldrig
- ta ut SD-kortet
- sätta i eller ta ur en USB-kabel
- stänga av räknaren
- avsluta FA-124 eller stänga datorn, om räknaren är ansluten till en dator.
• Observera att SD-kort måste sättas i korrekt (med rätt sida uppåt och rätt sida mot
kortplatsen) i räknaren. Om du försöker tvinga in ett SD-kort åt fel håll kan kortet eller
kortplatsen skadas.
• Om du använder vissa typer av SD-kort när batteristyrkan är låg kan displayen slockna
utan att batterivarningsmeddelandet visas. Ersätt batterierna om detta händer.
k Rekommenderate typer av SD-kort
Toshiba
SD-NA032MT
SD-NA512MT
SanDisk
SDSDB-64-J60
SDSDB-512-J60
SD-NA064MT
SD-FA128MT
SD-NA128MT
SD-FA256MT
SDSDB-128-J60
SDSDH-256-903
SD-NA256MT
SDSDB-256-J60
SDSDH-512-903
Om du vill ha mer information (specifikationer, funktioner osv) om SD-kortet kontaktar
du tillverkaren.
20050301
Bilaga
1
2
3
4
5
6
Felmeddelanden
Indataintervall
Specifikationer
Tangenter
P-knappen (vid funktionsfel)
Strömförsörjning
20050301
α
α-1-1
Felmeddelanden
1 Felmeddelanden
Meddelande
Innebörd
Åtgärd
Syntax ERROR
•
•
Syntaxfel
Försök att mata in ett
ogiltigt kommando
•
Tryck på J för att visa felet
och åtgärda problemet.
Ma ERROR
•
Beräkningsresultatet överstiger
visningsbegränsningarna.
Uttrycket överskrider
funktionens indataintervall.
Matematiskt fel (t.ex. division
med noll.)
Omfattande noggrannhetsförlust
för Σ-uttryck, differentialanalys,
o.s.v.
Det gick inte att hitta en lösning
till ekvationen, o.s.v.
•
Kontrollera indatavärden och
korrigera så att värdena ligger
i det giltiga intervallet.
•
•
•
•
Go ERROR
1 Saknar motsvarande Lbl n för
Goto n.
2 Det finns inget program i
programminnet Prog ”filnamn”.
Nesting ERROR
•
Anropsnivåerna i Prog ”filnamn”
överstiger 10 nivåer.
1 Ange en Lbl n som motsvarar
Goto-instruktionen n, eller ta
bort Goto-instruktionen n om
hoppet inte behövs.
2 Lagra ett program i
programminnet Prog ”filnamn”,
eller radera Prog ”filnamn” om
programmet inte behövs.
•
•
Stack ERROR
•
Evalueringen av uttrycket
överskrider stackkapaciteten
för numeriska värden
eller kommandon.
•
•
20050301
20071001
Kontrollera att Prog ”filnamn”
inte används för att returnera
från subrutiner till huvudrutinen.
Ta bort de Prog ”filnamn” som
inte behövs.
Stega igenom hopp i subrutiner
och kontrollera att inga hopp
sker tillbaka till det ursprungliga
programområdet. Kontrollera att
alla rutiner returnerar korrekt.
Förenkla uttrycken så att den
numeriska stacken aldrig blir
större än 10 nivåer, och att
kommandostacken inte
överstiger 26 nivåer.
Dela formeln i två eller
flera delar.
α-1-2
Felmeddelanden
Meddelande
Memory
ERROR
Betyder
•
Åtgärd
Det finns inte tillräckligt mycket
minne för att slutföra operationen
eller kommandot.
•
•
Använd inte fler minnen än
vad som är tillgängliga.
Förenkla de data som du
försöker lagra så att
informationen passar i minnet.
Radera data som inte behövs.
•
Argument
ERROR
•
Felaktigt argument för ett
kommando som kräver
ett argument.
•
Korrigera argumentet.
Dimension
ERROR
•
Ogiltiga dimensioner i matriseller listberäkningar.
•
Kontrollera matrisens eller
listans dimensioner.
Range ERROR
1 Inmatning av felaktigt
V-Window-värde.
2 V-Window-gränserna överskrids
vid grafritning.
3 Inmatning av felaktigt
intervallvärde som används
vid evaluering.
4 Kalkylbladets cellområde
överskreds av inklistring,
hämtning eller annat
cellkommando.
1 Ändra V-Window-värdet så att
det håller sig inom intervallet.
2 Rita om grafen med
rätt inställningar.
3 Ange ett korrekt intervall.
Condition
ERROR
•
Evaluering eller funktionsvärdesberäkning innan alla villkor för
evalueringen är uppfyllda.
•
Kontrollera villkoren och gör
nödvändiga korrigeringar.
Non-Real
ERROR
•
Beräkningens resultat är ett
komplext tal, men inställningen
Complex Mode på inställningsmenyn är Real, trots att
argumentet är ett reellt tal.
•
Ändra inställningen Complex
Mode till ett annat värde
än Real.
Complex
Number In List
•
Lista innehåller komplexa tal som
används i en beräkning eller en
operation där komplexa tal inte
är giltiga.
•
Ändra alla data i listan till
reella tal.
Can't Solve!
Adjust initial
value or
bounds. Then
try again
•
Det gick inte att hitta en lösning
inom det givna intervallet.
•
•
Ändra intervallet.
Korrigera indatauttrycket.
20050301
20071001
4 Upprepa proceduren och
kontrollera att cellområdet
inte överskrids.
α-1-3
Felmeddelanden
Meddelande
No Variable
Betyder
•
•
Åtgärd
Saknar variabel i en
graffunktion som används för
en dynamisk graf.
Saknar variabel i ekvation.
•
•
Ange en variabel för
graffunktionen.
Mata in en ekvation som
innehåller en variabel som
kan lösas ut.
Com ERROR
•
Problem med kabelanslutning
eller parameterinställningar
vid datakommunikation.
•
Kontrollera den fysiska
anslutningen och att alla
parametrar är korrekta.
Transmit
ERROR
•
Problem med kabelanslutning
eller parameterinställningar
vid datakommunikation.
•
Kontrollera den fysiska
anslutningen och att alla
parametrar är korrekta.
Receive
ERROR
•
Problem med kabelanslutning
eller parameterinställningar vid
datakommunikation.
•
Kontrollera den fysiska
anslutningen och att alla
parametrar är korrekta.
Memory Full
•
Den mottagande enhetens
minne har inte plats för att
ta emot data vid datakommunikation.
•
Ta bort data som inte behövs
från den mottagande enheten
och försök igen.
Time Out
•
Det gick inte att få en
ekvationslösning eller
integrering att konvergera.
•
Om du arbetar med ekvationslösningar kan du ändra värdet
på den initiala uppskattade
lösningen.
Om du arbetar med integraler
kan du försöka med ett större
tol-värde.
•
Circular ERROR
•
Kalkylbladet innehåller en cirkelreferens (t.ex. ”=A1” i cell A1).
•
Ändra de celler som innehåller
cirkelreferenser.
Please
Reconnect
•
Anslutningen bröts
vid uppdatering av
operativsystemet.
•
Anslut enheterna och
försök igen.
Too Many Data
•
Antalet dataobjekt är för stort.
•
Radera data som inte behövs.
Fragmentation
ERROR
•
Minnet måste optimeras innan
fler data kan lagras.
•
Optimera minnet.
Invalid Name
•
Filnamnet innehåller
ogiltiga tecken.
•
Använd giltiga tecken för att
ange filnamnet.
20050301
α-1-4
Felmeddelanden
Meddelande
Betyder
Åtgärd
Invalid Type
•
Ogiltig datatyp.
•
Ange giltiga data.
Storage
Memory Full
•
Lagringsminnet är fullt.
•
Radera data som inte behövs.
No Card*
•
Det finns inget SD-kort
i räknaren.
•
Sätt i ett SD-kort.
SD Card Full*
•
SD-kortet är fullt.
•
Radera data som inte behövs.
Invalid file name
or folder name.*
•
Det gick inte att hitta kompatibla
data eller mappar på SD-kortet.
•
Ersätt kortet med ett kort som
innehåller data eller mappar
som räknaren kan läsa.
Invalid Card*
•
Det kort som sitter i räknaren är
inte ett kompatibelt kort.
•
Ersätt kortet med ett
kompatibelt kort.
Card is
protected*
•
SD-kortet är skrivskyddat.
•
Ta bort skrivskyddet.
Data ERROR
•
Ett datafel har uppstått.
•
Kontrollera att du skriver rätt
datatyp och försök igen.
Card ERROR*
•
Ett SD-kortfel har uppstått.
•
Ta ut och sätt i SD-kortet och
försök igen. Om felet kvarstår
kan du försöka att
formatera om SD-kortet.
Data is
protected*
•
Skrivskyddet på SD-kortet i
räknaren har aktiverats med
en persondator.
•
Ta bort skrivskyddet från
SD-kortet.
* endast fx-9860G SD
20050301
α-2-1
Indataintervall
2 Indataintervall
Funktion
sinx
cosx
tanx
Indataintervall för
reella lösningar
(DEG) |x| < 9 × (109)°
(RAD) |x| < 5 × 107πrad
(GRA) |x| < 1 × 1010grad
sin–1x
cos–1x
|x| < 1
tan–1x
|x| < 1 × 10100
sinhx
coshx
|x| < 230,9516564
tanhx
|x| < 1 × 10100
sinh–1x
|x| < 1 × 10100
cosh–1x
1< x < 1 × 10100
tanh–1x
|x| < 1
1 × 10–99 < x < 1 × 10100
10x
–1 × 10100 < x < 100
x
Däremot gäller följande
för tan x:
|x| ≠ 90(2n+1): DEG
|x| ≠ π/2(2n+1): RAD
|x| ≠ 100(2n+1): GRA
”
”
”
”
”
Viktigt!
• sinh och tanh blir enskilda
punkter när x = 0. I denna
närhet kan fel ackumuleras
och försämra exaktheten.
• Komplexa tal kan
användas som argument.
”
• Komplexa tal kan
användas som argument.
”
”
• Komplexa tal kan
användas som argument.
|x| < 1 × 10100
”
”
• Komplexa tal kan
användas som argument.
0 < x < 69
(x är ett heltal)
”
”
Resultat < 1 × 10100
n, r (n och r är heltal)
0 < r < n, n < 1 × 1010
”
”
0 < x < 1 × 10100
|x| < 1 × 10100, x ≠ 0
nPr
nCr
Generellt är
noggrannheten ±1
vid den
10:e siffran.*
”
–1 × 10100
< x < 230,2585092
1/x
x!
Kommentarer
”
|x| < 1 × 1050
x
Noggrannhet
”
x2
3
15 siffror
”
logx
Inx
ex
Interna
siffror
20050301
20070101
20050901
α-2-2
Indataintervall
Funktion
Pol (x, y)
Indataintervall för
reella lösningar
x2 + y2 < 1 × 10100
Rec
(r ,θ)
|r| < 1 × 10100
(DEG) |θ | < 9 × (109)°
(RAD) |θ | < 5 × 107π rad
(GRA) |θ | < 1 × 1010grad
°’”
|a|, b, c < 1 × 10100
0 < b, c
←⎯
°’”
|x| < 1 × 10100
Sexagesimalt resultat:
|x| < 1 × 107
Interna
siffror
15 siffror
Noggrannhet
Kommentarer
Generellt är
noggrannheten ±1
vid den
10:e siffran*
”
”
Däremot gäller för tanθ :
|θ | ≠ 90(2n+1): DEG
|θ | ≠ π/2(2n+1): RAD
|θ | ≠100(2n+1): GRA
”
”
x > 0:
^ (x y)
–1 × 10100 < y log x < 100
x=0:y>0
m
x < 0 : y = n, ––––
2n+1
”
”
(m, n är heltal)
Däremot;
• Komplexa tal kan
användas som argument.
–1 × 10100 < y log |x| < 100
y>0:x≠0
x
y
1 logy < 100
–1 × 10100 < ––
x
y=0:x>0
n+1
y < 0 : x = 2n+1, 2––––
m
”
”
(m ≠ 0; m, n är heltal)
• Komplexa tal kan
användas som argument.
Däremot;
1 log |y| < 100
–1 × 10100 < ––
x
a b/c
Heltalsdel, täljare och
nämnare kan bestå av
maximalt 10 siffror
(inklusive divisionsstreck).
”
”
* För enstaka beräkningar är noggrannheten ±1 vid den 10:e siffran. (Om resultatet visas på
exponentialform är beräkningsfelet ±1 vid den minst signikanta siffran.) Vid beräkningar i följd
fortplantas felen, vilket gör att noggrannheten kan bli dålig vid långa beräkningsföljder. (Detta
gäller även interna beräkningsföljder, till exempel vid ^(xy), x y, x!, 3 x, nPr, nCr.)
I närheten av inflexionspunkter och singulariteter kan felet bli mycket stort.
20050301
α-2-3
Indataintervall
Funktion
Binär, oktal,
decimal och
hexadecimal
heltalsaritmetik
Indataområde
Värden ligger inom följande intervall efter konvertering:
DEC: –2147483648 < x < 2147483647
BIN: 1000000000000000 < x < 1111111111111111 (negativt)
0 < x < 111111111111111 (0, positivt)
OCT: 20000000000 < x < 37777777777 (negativt)
0 < x < 17777777777 (0, positivt)
HEX: 80000000 < x < FFFFFFFF (negativt)
0 < x < 7FFFFFFF (0, positivt)
20050301
α-3-1
Specifikationer
3 Specifikationer
Variabler: 28
Numeriskt beräkningsintervall:
±1 × 10–99 till ±9,999999999 × 1099 samt 0. Interna operationer använder 15 siffrors mantissa.
Visningsområde för exponentialform: Norm 1: 10–2 > |x|, |x| > 1010
Norm 2: 10–9 > |x|, |x| > 1010
Programkapacitet: 63 000 byte (max.)
Lagringsminne: 1,5 MB (max.)
Strömförsörjning: Fyra AAA-batterier (LR03 (AM4))
Effektförbrukning: 0,7 W
Nominell batterilivslängd
LR03 (AM4): 300 timmar (kontinuerlig visning av huvudmenyn)
220 timmar kontinuerlig drift (5 minuter beräkning, 55 minuter visning per timme)
(90 timmar om du använder ett SD-kort. : endast fx-9860G SD)
1år (om räknaren är avstängd).
• Följande kan förkorta batteriernas livslängd.
- Vissa typer av SD-kort, eller extensivt användande av SD-kort
- Sekventiell körning av programberäkningar
- Vissa batterityper
Automatisk avstängning:
Räknaren stängs av automatiskt efter 6 eller 60 efter den senaste knapptryckningen.
Omgivningstemperatur: 0 °C till 40 °C
Mått: 24 mm (H) × 92,5 mm (B) × 184,5 mm (D)
Vikt: fx-9860G SD
C:a 265 g (med batterier)
fx-9860G
C:a 260 g (med batterier)
20050301
20070101
20080201
α-3-2
Specifikationer
Datakommunikation
3-pin serieport
Metod: Asynkron start/stopp, halv duplex
Överföringshastighet (BPS):
115 200 bitar/sekund (normalt)
9 600 bitar/sekund (vid anslutning till CFX-9850/fx-7400; kommandona Send/Recieve)
38 400 bitar/sekund (kommandona Send38k/Receive38k)
<115 200 bitar/sekund>
Paritet: Jämn
Bitlängd: 8 bitar
Stoppbit:
Sändning: 1 bit
Mottagning: 1 bit
Inklusive paritet (None) 1-bit
X ON/X OFF-kontroll: Ingen
<9 600, 38 400 bitar/sekund>
Paritet: Ingen
Bitlängd: 8 bitar
Stoppbit:
Sändning: 3 bitar
Mottagning: 2 bitar
Inklusive paritet (None) 1-bit
X ON/X OFF-kontroll: Ingen
USB-port
Uppfyller standarden USB 1.1
20050301
α-4-1
Tangenter
4 Tangenter
Tangent
Trace
1
Zoom
2
V-Window
3
Sketch
4
G-Solv
5
G↔T
6
Tangent
Med !
Primär funktion
Väljer det första alternativet
på funktionsmenyn.
Spårning.
Väljer det andra alternativet
på funktionsmenyn.
Zoomning.
Väljer det tredje alternativet
på funktionsmenyn.
Visar V-Window-menyn.
Väljer det fjärde alternativet
på funktionsmenyn.
Utför ritåtgärd.
Väljer det femte alternativet
på funktionsmenyn.
Utför G-Solve-åtgärd.
Väljer det sjätte alternativet
på funktionsmenyn.
Växlar mellan grafik och text.
Med !
Primär funktion
Med a
Med a
Aktiverar skiftfunktioner för andra
! tangenter och funktionsmenyer.
K Visar alternativmenyn.
PRGM
J Visar variabeldatamenyn.
SET UP
m Återgår till huvudmenyn.
A -LOCK
Aktiverar inmatning av
a bokstäver i rött.
r
Visar programkommandomenyn.
Visar inställningsmenyn.
Låser alfanumerisk
inmatning.
Beräknar kvadraten på tidigare
inmatat värde.
Beräknar kvadraten på
nästa inmatade värde.
Matar in
tecknet r.
M
Tryck mellan två värden för
att göra det andra värdet till
det första värdets exponent.
Inmatningsläget Linear:
Tryck mellan två värden
(x och y) för att visa den
. av y.
x:te roten
Inmatningsläget Math:
Matar in x ( )
i frihandsläge.
Matar in
tecknet θ .
QUIT
Går tillbaka till föregående
w
x
θ
J skärmbild utan ändringar.
f
Går direkt till det aktuella
lägets startskärm.
Flyttar markören uppåt. Bläddrar
Bläddrar en skärmbild uppåt
skärmbilden. Växlar till föregående i läget e • ACT eller RUN • MAT
funktion i spårningsläge.
(inmatningsläget Math).
20050301
α-4-2
Tangenter
Tangent
Flyttar markören nedåt. Bläddrar
skärmbilden. Växlar till nästa funktion
i spårningsläge.
Flyttar markören till vänster. Bläddrar
skärmbilden. Tryck efter w för att
visa beräkningen från slutet.
c
d
Med !
Primär funktion
Med a
Bläddrar en skärmbild nedåt
i läget e • ACT eller RUN • MAT
(inmatningsläget Math).
Gör kontrasten ljusare.
e
Flyttar markören till höger. Bläddrar
skärmbilden. Tryck efter wför att Gör kontrasten mörkare.
visa beräkningen från början.
∠
A
Aktiverar inmatning av variabel X,
Anger argumentet (∠) för
komplexa tal på polär form.
Matar in
bokstaven A.
10 x
B
Beräknar 10-logaritmen av nästa
inmatade värde.
Beräknar 10 upphöjt till
nästa inmatade värde.
Matar in
bokstaven B.
Beräknar naturliga logaritmen
av nästa inmatade värde.
Beräknar e upphöjt till nästa Matar in
bokstaven C.
inmatade värde.
Beräknar sinus av nästa
inmatade värde.
Beräknar arcus sinus
av nästa inmatade värde.
Matar in
bokstaven D.
Beräknar cosinus av nästa
inmatade värde.
Beräknar arcus cosinus
av nästa inmatade värde.
Matar in
bokstaven E.
Beräknar tangens av nästa
inmatade värde.
Beräknar arcus tangens
av nästa inmatade värde.
Matar in
bokstaven F.
Inmatningsläget Linear:
Matar in ett blandat bråk.
Tryck mellan bråkets täljare och
(Endast inmatningsläget
nämnare.
Math.)
Inmatningsläget Math:
Matar in ett bråk i frihandsläge ( ).
Matar in
bokstaven G.
v θ och T.
l
ex C
I
sin–1 D
s
cos–1 E
c
tan–1 F
t
( G
$
F
3
H
I
(
x –1 J
)
K
,
L
a
CAPTURE M
h
Konverterar bråk till decimalform.
Konverterar blandade bråk
till bråk utan heltalsdel.
Matar in
bokstaven H.
Matar in vänsterparentes
i ett uttryck.
Beräknar tredje roten
av nästa inmatade värde.
Matar in
bokstaven I.
Matar in högerparentes
i ett uttryck.
Beräknar reciprokt värde
för tidigare inmatat värde.
Matar in
bokstaven J.
Matar in ett kommatecken.
Växlar från ett program som
startats i eActivity till ett annat
program. (Endast i eActivity).
Matar in
bokstaven K.
Växlar mellan eActivity och
Tilldelar bokstavsminnet ett värde. ett program som startats från
eActivity. (Endast i eActivity).
Matar in siffran 7.
Sparar skärmbilden i
skärmdumpsminnet.
20050301
Matar in
bokstaven L.
Matar in
bokstaven M.
α-4-3
Tangenter
Tangent
CLIP N
i
PASTE O
j
INS
D
OFF
Matar in siffran 8.
Matar in siffran 9.
Infogningsläge:
Backsteg.
Överskrivningsläge:
Tar bort tecknet vid markören.
Sätter på räknaren.
o Tömmer displayen.
CATALOG P
e
Q
f
R
g
{
S
*
}
T
/
List U
b
Mat V
Med !
Primär funktion
Matar in siffran 4.
Matar in siffran 5.
Matar in siffran 6.
Multiplikation.
Division.
Matar in siffran 1.
Ändrar form på markören
för att indikera att
urklippsfunktionen är aktiv.
Med a
Matar in
bokstaven N.
Klistrar in den teckensträng Matar in
som finns i urklippet.
bokstaven O.
Inmatningsläget Linear:
Växlar mellan infogningsläge
och överskrivningsläge.
Inmatningsläget Math:
Matar in en funktion i
frihandsläge i ett uttryck.
Stänger av räknaren.
Matar in
bokstaven P.
Matar in
bokstaven Q.
Matar in
bokstaven R.
Matar in en vänsterklammer. Matar in
bokstaven S.
Matar in
Matar in en högerklammer.
bokstaven T.
Matar in
Matar in kommandot List.
bokstaven U.
Visar katalogfunktionslistan.
d
Matar in siffran 3.
[
Addition.
Anger positivt värde.
Matar in en
vänsterhakparentes.
Matar in
bokstaven V.
Matar in
bokstaven W.
Matar in
bokstaven X.
Subtraktion.
Anger negativt värde.
Matar in en
högerhakparentes.
Matar in
bokstaven Y.
Matar in siffran 0.
Matar in den imaginära
enheten.
Matar in
bokstaven Z.
Matar in decimalkomma.
Matar in tecknet =.
Matar in ett
mellanslag.
Aktiverar inmatning av exponent.
Matar in värdet pi.
Matar in symbolen pi.
Matar in dubbelt
citattecken.
Anger att nästa inmatade
värde är negativt.
Hämtar det senaste
beräknade värdet.
Visar beräkningens resultat.
Matar in en ny rad.
c
W
X
+
]
Y
Z
i
a
= SPACE
.
π
”
E
Ans
_
w
Matar in siffran 2.
Matar in kommandot Mat.
20050301
α-5-1
P-knappen (vid funktionsfel)
5 P-knappen (vid funktionsfel)
Du kan återställa räknaren till fabriksinställningarna genom att trycka på P-knappen.
P-knappen
Varning!
Utför endast denna procedur om du helt vill nollställa räknarens minne. Om du behöver den
information som finns i minnet måste du säkerhetskopiera den innan du trycker på P-knappen.
• Om du trycker på P-knappen när en beräkning utförs (när räknaren arbetar) raderas alla
data i minnet.
• Du kan också använda de vanliga tangenterna på framsidan för att återställa räknaren
(se avsnitt 11-4 Återställning). Använd endast P-knappen om knapparna på framsidan
slutat fungera.
20050301
20071001
α-6-1
Strömförsörjning
6 Strömförsörjning
Räknaren drivs av fyra AAA-batterier (LR03 (AM4)).
Om följande meddelande visas på displayen bör du omedelbart stänga av räknaren och
ersätta batterierna.
Om du fortsätter använda räknaren stängs den av automatiskt för att skydda minnesinnehållet. Det går inte att sätta på räknaren igen förrän du har ersatt batterierna.
Ersätt batterierna minst en gång om året, oavsett hur mycket du har använt räknaren under
perioden.
De batterier som levereras med räknaren laddar ur sig något under transport och lagring.
Detta innebär att den första uppsättningen batterier kan ha kortare livslängd än normalt.
20050301
20071001
α-6-2
Strömförsörjning
k Byta batterier
Försiktighetsåtgärder:
Felaktigt placerade batterier kan brista eller läcka, och skada räknarens insida. När du byter
batterier bör du tänka på att:
• Se till att de positiva (+) och negativa (–)
batteripolerna sitter åt rätt håll.
• Aldrig blanda batterier av olika typ.
• Aldrig blanda nya och gamla batterier.
• Aldrig låta urladdade batterier sitta kvar
i räknaren.
• Ta ut batterierna om du inte kommer att
använda räknaren under en längre period.
• Aldrig försöka återuppladda de batterier
som följer med räknaren.
• Inte utsätta batterier för direkt värmestrålning, inte kortsluta batterier eller försöka
plocka i sär dem.
(Om ett batteri börjar läcka bör du omedelbart rengöra batterifacket. Se till att vätska från
batteriet inte kommer i kontakt med huden.)
Förvara batterier utom räckhåll för småbarn. Kontakta omedelbart läkare om ditt barn
har svalt ett batteri.
u Ersätta batterierna
• Sätt inte på räknaren om batterierna inte sitter i räknaren. Om du gör det kan minnet
raderas. Om du får problem med minnet efter att ha försökt sätta på räknaren utan batterier
måste du återställa räknaren för att den ska fungera korrekt.
• Ersätt samtliga fyra batterier när du byter ut dem.
Om du slår av räknaren och sedan byter batterier under redigering av en eActivity kan det
hända att den redigerade datan raderas. Se till at lagra datan eActivity innan du slår av
räknaren och byter batterier.
20071001
20060601
20050301
α-6-3
Strömförsörjning
1. Tryck på !o(OFF) för att stänga av räknaren.
Varning!
• Stäng av räknaren innan du byter batterier. Om du byter batterier utan att stänga av
räknaren kan minnet raderas.
2. Skjut fodralet över räknaren och vänd den upp-och-ned (se till att du inte råkar trycka
på o av misstag).
1
3. Ta bort räknarens bakstycke genom att dra med ett
finger vid punkten 1.
4. Ta bort de fyra batterierna.
5. Sätt i fyra nya batterier, och kontrollera att de positiva
(+) och negativa (–) polerna sitter åt rätt håll.
6. Sätt tillbaka bakstycket.
7. Vänd räknaren med framsidan uppåt och skjut den ur
fodralet. Tryck på o för att sätta på räknaren.
# Om tecknen på displayen är för ljusa efter att
du har satt på räknaren kan du justera
kontrasten.
20050301
20071001
α-6-4
Strömförsörjning
k Om automatisk avstängning
Räknaren stänger automatiskt av sig själv om du inte använder knappsatsen inom ett visst
tidsintervall. Du kan välja om räknaren ska stänga av sig efter 6 eller 60 minuter (se avsnittet
”APO-inställningar” på sid. 11-2-1). Du sätter på räknaren igen genom att trycka på o.
20050301
20071001
CASIO COMPUTER CO., LTD.
6-2, Hon-machi 1-chome
Shibuya-ku, Tokyo 151-8543, Japan
BG0802-H