Annons
Annons
INSTRUCTION MANUAL AND PARTS LIST 1. Se efter att kilremmen inte ár trasig. 2. Kontrollera att varken kilrem eller remskivor slirar. Om kilremmen eller generatorremskivan slirar, kommer detta att ge en kraftig bdge till att bSrja med, men den avtar | intensitet | takt med att generatorn arbetar lángsammare. Detta kommer särskilt till uttryck vid instálining pá hô&ga ampéretal. Remmen ska vara spánd och ge efter mycket litet, da man k3n- ner pá den med handen sedan remskyddet monterats bort (pos. 1, fig. 1). Varning: - Skyddet ska sáttas tillbaka innan motorn startas! OBS! - Kilremmen bränns (smilts ned) och blir färst&rd om den far slira under nagon ldngre tid. Remskiveuppriktning och remspänning Om kilremmen brister, hoppar ur eller vrider sig i spâret i remskivan efter en kort tid eller om en nyinsatt rem inte hâller s3rskilt lange AR ANTINGEN REMSKIVORNAS UPPRIKTNING ELLER REMSPANNINGEN FELAKTIG. Det hjdlper inte att byta rem, om orsaken inte atgirdas. SYMTOM TROLIG ORSAK Brand eller smált kilrem eller rem med Remspanningen ár fGr dálig smá sprickor pá insidan Remmen brister med en jämn brottyta Remspanningen 3r fô&r kraftig Remmen gár sónder lángs en kant eller Felaktig uppriktning eller f8r hard hoppar ur eller vrider sig ¡ spáret i remspánning. Kan ocksá vara en indi- remskivan kation pá grader pá remskivorna. En avgórande faktor fUr kilremmens livslangd dr att den dr ORDENTLIGT UPP- RIKTAD OCH RIKTIGT SPAND - FORVISSA DIG OM ATT" KIEÑEMMEN AR UPPRIKTAD PA RATT SATT! Pá en ny maskin ska man kontrollera remspanningen redan efter пздга fd driftstimmar. Remjustering Montera bort remskyddet (pos.1, fig. 1) - VARNING: Montera tillbaka skyddet innan motorn startas. Lossa den mutter, som sitter placerad mellan kil remmen och remjusteringshálet (pos.2, fig. 1). Fér in en skruvmejsel genom hálet och bánd uppat pá den distanshylsa, som sitter bakom den mutter, som lossa- des enl. ovan. Háll kvar ¡ spánt láge och dra &t den nyssndmnda muttern igen. Kontrollera remskiveuppriktningen och fórvissa Dig om, att sával Gvre som undre remskivan 3r raka och parallella. Kolla remspánningen, som ska vara sá hard, att remmen ger med sig mycket obetydiigt, dá man trycker ned den med handen. Deronterina av remski-an For att montera bort generatorremskivan, lossar man multern och anbringar er Jj ama kraft pi skivan med en skruvmejsel under det ¿tt man varmer med caslóga tills Loctite-tótningen lossar och reskivan clider av aveln, Grundkontroll 1. Se efter att kilremmen Inte Sr trasig. 2. Kontrollera att varken kilrem el ler remskivor slirar. Om kilremmen eller generatorremskivan slirar, kommer detts att ge en kraftig bage till att b3rja med, men den avtar | Intensitet | takt med att generatorn arbetar Iángsammare. Detta kommer sáir5kilt till uttryck vid instálining pá hôga ampèretal. Remmen ska vara spind och ge efter mycket litet, di man k3n- ner pa den med handen sedan remskyddet monterats bort (pos. 1, fig. 1). Varning. - Skyddet ska sáttas tillbaka innan motorn startas! 08S: - Kilremen bránns (smálts ned) och blir f8rstárd om den Far slira under nágon lángre tid. Remskiveuppriktning och remspänning Om kilremmen brister, hoppar ur eller vrider sig i sparet i remskivan efter en kort tid eller om en nyinsatt rem inte háller s3rskilt lange AR ANTINGEN REMSKIVORNAS UPPRIKTNING ELLER REMSPANNINGEN FELAKTIG. Det hjdlper inte att byta rem, om orsaken inte átgárdas. SYMTOM TROLIG ORSAK Brand eller smált kilrem eller rem med Remspánningen är för dalig smá sprickor pá insidan Remmen brister med en jámn brottyta Remspánningen är för kraftig Remmen gär sönder lings en kant eller Felaktig uppriktning eller för härd hoppar ur eller vrider sig i sparet i remspanning. Kan ocksd vara en indi- remskivan kation pd grader pâ remskivorna. En avgôrande faktor f&r kilremmens livslaángd dr att den 3r ORDENTLIGT UPP- RIKTAD OCH RIKTIGT SPAND - FORVISSA DIG OM ATT KIEREMMEN AR UPPRIKTAD PA RATT SATT! P3 en ny maskin ska man kontrollera remspdnningen redan efter nágra fá driftstimmar. Remjustering Montera bort remskyddet (pos.1, fig. 1) - VARNING: Montera tillbaka skyddet innan motorn startas. Lossa den mutter, som sitter placerad mellan kilremmen och remjusteringshâlet (pos.2, fig. 1). F&r in en skruvmejsel genom hâlet och bänd uppât pâ den distanshylsa, som sitter bakom den mutter, som lossa- des enl. ovan. Hall Кмаг i spänt ldge och dra at den nyssnimnda muttern igen. Kontrollera remskiveuppriktningen och fdrvissa DIg om, att sáváal óvre som undre remskivan ár raka och parallella. Kolla remspanningen, som ska vara sa hard, att remmen ger med sig mycket obetydligt, d& man trycker ned den med handen, Deronterina av remski-an For att rontera bort generatorremskivan, lossar man muttern och anbringar er Jama kraft pid skivan med en skruvmejsel under det ¿tt man virmer med са5 1593 tills Loctite-tEtningen lossar och renskivan clider av aveln, Anm. : Utrustningen helt strëml&s, ingen svets- eller servospinning. Felet ligger i manôverstr&mkretsen. | Lág: utspEnning. Max: uppmitt tomgdngsspdnning | svetsstrómkretsen 45V (ska vara 70) och | servostrómkretsen 80V (ska vara 120/220/). Felet ligger Í. manóverstrómkretsen. Lág utgáende strómstyrka. Max. tomgángsspánning svetsstrómkrets 70V (OK), servostr&mkrets 120/220V- (OK). Felet ligger ¡ manóverstróm- kretsen. п o F À Ingen utsignal frán svetsaggregatet, vars tomgángsspánning ár OV (ska vara 70), medan tomgángs spánningen | servostrómkretsen ár OK (120/220/V). Felet ligger ¡ svetsstrómkretsen. Lig svetseffekt. Max. tomgángsspánning | svetsstrómkretsen dr 48V (ska vara 70), medan värdet för servostrdmkretsen, 120/220/V ár OK. Felet ligger inte | manöverströmkretsen, utan i svetsstrOmkretsen. Ingen utsignal frán servostrómkretsen. Tomgángsspánningen | svets- strómkretsen ir OK (70V), medan ingen spánning finns ¡ servostróm- kretsen (ska vara 120/220/V), vilken senare dá ar felaktig. Lág uteffekt frán servostrómkretsen. Svetsstrómkretsens tomgángs- spáñning ligger pá 70 (0K) och servostrdmkretsens pd 80V (ska vara 120/220/). Felet ligger inte i manóverstrómkretsen utan | servostrôm- kretsen. Om felet ligger ¡ servostrómkretsen, ska man kolla de fyra säkringarna (1 pá manóverpanelen, 3 under hóljet), vilka enbart paverkar 120/220/V servo- stromkretsen, Allmänt Manóverstrómkretsen fórser via borstarna rotorn med stróm fGr matning av en roterande elektromagnet, vilken tiilsammans med statorn (lindningen) alstrar egen mandverstrdm. Mandverlindningsstrdmmen likriktas till likstrón av ma- ndverdioderna, stálls in med vridmotstándet, filtreras av kondensatorn och används av rotorn. Ett fel ¡ mandverstrómkretsen páverkar sávál svets- som 120/220V servo- kretsarna ¡ lika hág grad. Eftersom stórre delen av de elektriska lednin- garna och komponenterna finns i mandverkretsen, Sr det | denna som de flesta felen uppkommer. Samt!iga fyra säkringar i maskinen ër anslutna til! servo- kretsen och har inget samband med vare sig svetsaggregatets funktion eller manoverkretsen, Ex.1: Utrustningen helt strdml8s; ingen. svets- eller servospinning. Felet : ligger i. manôverstr&mkretsen. a | “Ex:2:- 'Lág UtspEnning.- Max: uppmätt tomgängsspänning | svetsströmkretsen 45V (ska vara 70) och | servostr&mkretsen 80V (ska vara 120/220/). Felet ligger i. mandverstrómkretsen.. Ex.3:..Lág.utgiende strómstyrka. Max. tomgángsspánning svetsstrómkrets 70V (0K), servastrómkrets 120/220V (OK). Felet ligger i manSverstrôm- kretsen. Е я | SL Ex.4: ingen utsignal frán svetsaggregatet, vars tomgángsspánning ar OV (ska vara 70), medan tomgángsspáanningen | servostrdmkretsen ar OK (120/220/V). Felet ligger ¡ svetsstrómkretsen. Ex.5: Lág svetseffekt. Max. tomgángsspánning i svetsstrdmkretsen är 48V (ska vara 70), medan virdet f&r servostrdmkretsen, 120/220/V dr OK. Felet ligger inte i manôverstr&mkretsen, utan | svetsstrOmkretsen. Ex.6: Ingen utsignal frân servosträ&mkretsen. Tomgängsspänningen | svets- strómkretsen dr OK (70V), medan ingen spänning finns i servostrôm- kretsen (ska vara 120/220/V), vilken senare dá ar felaktig. EX.7: L3g uteffekt fran servostrdmkretsen. Svetsstr&mkretsens tomgángs- spiñning ligger pá 70V (OK) och servostrómkretsens pá 80V (ska vara 120/220/). Felet ligger inte 'i manóverstrómkretsen utan ¡ servostróm- kretsen. Anm.: Om felet ligger | servostrómkretsen, ska man kolla de fyra sdkringarna (1 pá manóverpanelen, 3 under hóljet), vilka enbart paverkar 120/220/V servo- strómkretsen. АТ Ема © Hanóverstrómkretsen fórser via borstarna rotorn med stróm fúr matning av en roterande elektromagnet, vilken tillsammans med statorn (lindhingen) aistrar egen manóverstróm. Manóverlindningsstrómmen likriktas till likstróm av ma- nôverdioderna, ställs in med vridmotständet, filtreras av kondensatorn och anvands av rotorn. Ett fel ¡ manóverstrómkretsen páverkar sávál svets- som 120/220V servo- kretsarna i lika hdg grad. Eftersom stórre delen av de elektriska lednin- garna och komponenterna finns i mandverkretsen, dr det i denna som de flesta felen uppkommer. Samtliga fyra säkringar | maskinen dr anslutna till servo- kretsen och har inget samband med vare sig svetsaggregatets funktion eller manôverkretsen. но 1solering av manëverkretsens komponenter innan provningarna búrjar, ska komponenterna isoleras, s$ att Inga 'retur- -Strómmar"' ger upphov till felaktiga avlásningsvárden. Detta sker pá fol jande 1. Lyft av topphdljet fran svetsaggregatet (pos.24, sid.l0),. 2. Koppla ur rotor, manôverlIndningar och kondensator genom att ta bort och — skilja pá dioderna och’de tre vita ledningarna frán uttag 4 pâ manëver- kretskortet (fig. 3, sid. 4). 3. Ta loss de róda och gróna manóverjordledningarna frán h8ljet (pos. 100, sid. 16). | Komponentprovning Den enda utrustning, som behôëvs fôër provning av maskinen, ár ett universal- instrument med ohmeter (skala Rx! och 1K). Motorn far inte kôras igang da provning pagar. Magnet iseringskabel Grundmagnetiseringen ástadkoms med hjálp av en positiv puls, som hárrór frán motormagneten. Denna impuls gár láangs den gula kabel, som sitter ansluten under motorns fdrgasare, via borstarna och den 3tergdr genom jordkabeln mel- lan chassit och motorn. Kontrollera att sâväl den guia magnetiseringskabelin som jordkabeln mellan ramen och motorn sitter som de ska. Ett ev. brott pa endera av dessa ledningar kan faststállas genom mitning med en ohmneter mellan uttag 1 pâ man&verkortet (fig. 3) och generatorns Jordanslutning. In- strumentet ska ge ett kortslutningsutslag om c:a 0,5 ohm, dá dess ledningar ansluts till motorn. Borstar och rotor (pos. 98 och 95, sid.16) Kontrollera att Du fár k - 10 ohms utslag pá ohmmeterns Rxi-skala mellan den vita borstledningen, lossad frán uttag 4, och jord. Vid felaktigt ut- slag, ligger problemet inuti generatorn vid borstarna. Sedan det bakre hól- jet demonterats frán generatorn, kan man báde konstatera att rotorn uppvisar ett motstánd av ungefár 4 ohm och om problem fórekommer vid borstenheten Anm.: FOr underhall pá borstarna eller kontroll av rotorn ska man varken de- montera fläktarna e!ler slacka kilremmen, utan istället skruva ur de fyra skruvar, som hâller bakre häl jet, sá att detta kan lyftas bort. VARNING: Tappa inte bort de tvd fjidrar, som kommer fram bakom borstarna - dessa fjddrar FAR INTE HELLER LAMNAS KVAR INUTI GENERATORN! F&r in en ná! (pap- perskldmma) under borstarna, f&r att hälla säväl dessa som fisdrarna pa plats, dá enheten monteras tillbaka. Lát nálen komma ut genom hálet pá ge- neratorns baksida. Anm.: Glôm inte att avlágsna nálen efter avslutad montering. Manoverlindningar Vet enda, som normalt intráffar med en lindning, ár att tráden gir av eller att kortslutning uppstâr mot jord. F&rvissa Dig med hjälp av ohmmeter (Rx!) att kortslutning (c:a 0,5 ohm) fôreligger mellan uttag 2 och den grôna led- ningen, !iksom mellan uttag 3 och den rôda ledningen (fig. 3). Kontrollera ocksd att strómkretsen 3r obruten (oándligt ohmtal) mellan uttagen 2 och 3 och generatorhuset. F&r Du r3tta utslag enl!. ovan dr manóver!indningarna felfria. ANM.: Lindringen ska isoleras mot jord, annars fir man Ffelal- ica utslag. Se Kondensator (fig. 3, sid. 4) Sart ohmmeterledningarna (R x 1K) mot Jord och kondensatorns plussida (den vita ledningen, som lossades frán uttag 4 | enlighet med punkt 2 under "|so- lering av manôverkretsens komponenter'' ovan). Vid färsta beróringen ska ohm- meternálen indikera ett motstánd kring noll, men allt eftersom kondensatorn laddas upp, ska nálutslaget Atergá till ett hógt värde. Kasta om ledningarna och upprepa provningen. : ANM.: Kondensatorn kan visa sig felaktig under drift p.g.a. fel di spinning ldggs pá, men andá ge normala utslag vid ohmmeter-provningen. Detta ger upp- hov till svärl&sta problem med svetsaggregatet. MISSTANKER MAN KONDENSATOR- FEL, SKA MAN PROVA MED ATT BYTA UT DEN! En defekt kondensator kan ocksá fór- orsaka andra typer av problem, t.ex. att maskinen fungerar nár den Sr kall. men "dor nár den blir varm. ANH.: Om kondensatorn inte úr isolerad, fár man felaktiga mätv3rden. Manôverdioder (fig. 3, sid. 4) Kontrollera (skala RX!IK) att var och en av dioderna pá manóverkortet upp- visar ett h5gt motstánd med ledningarna omkastade. ANM.: Dioderna ska vara isolerade, fór att man inte ska f3 felaktiga mátre- sultat, Vridmotstánd (pos. 49 , sid.12) Med ohmmeterledningarna (Rx1) mellan uttag 5 (fig. 3) ach vridmotstándet (vita ledningen), ska man vrida instäliningsratten frên max til! min. in- strumentutslaget ska variera med instal Iningsláget mellan 0 och 6 ohm. Um provningarna visar att manóverkretsen Sr OK, eller om man konstaterat och átgairdat felaktigheter, ska de tvá dioderna och de tre vita ledningarna till uttag 4 pá kretskortet steranslutas, .liksom man âter ska ansluta de róda och gróna mandverjordkablarna till generatorhuset. Alimänt Svetsstrmkretsen ger svetslikstróm till aggregatet och bestar av en trefas- lindning och en helvâgs 3-faslikriktare. Kontroll av svetskretsen (fig. 2) 1. Prova dioderna med ohmmeterns hjälp (skala RXIK) genom att sátta instru- mentkablarnas Andar mot det isolerade uttaget (pos. 79, sid.l4) och mot- svarande kylkropp (pos. 466, sid. 12), Ohmmetern ska visa ett hogt várde med ledningarna pá det ena s3ttet och ett lágt várde dd ledningarna kastas Om, 2. Kontrollera att svetslindningarna vid det isolerade uttaget ger odndligt mdtarutslag mot generatorhuset och se till att alla tre ledningarna ár kortslutna sinsemellan. Isolering av komponenter Kom ¡hág, att det inte gar att prova en diod it gángen, eftersom det gár ett returstromf !8de genom huvudlindningen. | normalfallet behöver man varken lóda eller ta loss dioderna f8r att kunna prova dem, En kortsiuten diod, vilket dr det vanligaste felet pa en diod, innebar att hela <veisstrómnen — e TT * а ! nr = бое бое = О-о Зо» — + ос = nâr in | e- av liadniacane Ear 5 OBSERVERA: Om en sBkringskabel dr brand, ska man se till att byta ut den —— defekta dioden, annars brinner ledningen av igen! Om en diod bryter kretsen (sillan fórekomande), miste den 18das loss och kontrolleras separat med ohmmeterns hjs1p. Byte av huvuddiod !. Avlägsna säkringsträden .nr 16 ge-om att smilta bort 18dningen och linda av den med en spetsig ting. 2. Skruva ur den felaktiga dioden med en- 11/16 hylsnyckel. 3. Skruva I den nya dioden fSrsiktigt, sá att den inte skadas. S3tt till- baka s3kringstrdden nr 16 och kontrollera med ohmmetern efter avslutad montering. Allm3nt Servokretsen har en egen separat trefaslindning, som via servodiodbryggan (pos. 30 , sid.12) likriktas till likstróm. Lindningen Sr fürsedd med en saákring invándigt i aggregatet, fô&r att fórhindra att en utvändig kortslut- ning skadar servolindningen (om detta inte f&rhindras av 15/10/A-säkringen, роз, 24, 514.12). Provning av servokretsen (fig. 2) 1. Isolera servokretsen genom att ta bort de tre 20/12/A-säkringarna (pos. 42 , sid.12) och 15/10/A-sikringen (pos. 24 , sid. 12) pa frontplattan. 2. Kontrollera servolindningen pá de tre sSkringshállarnas lindningssida, fôr att se att de tre kablarna frán generatorn är kortslutna sinsemellan och inte ger utslag mot jord. 3. Med ohmmetern kontrolleras, att likriktaren ger utslag pá h8gt motstánd (skala RX1K) nár ledningarna ansluts pá ena sittet och lágt motstánd, da ledningarna kastas om. Prova fran varje sdkring till likriktarens minus- och plussida (fig. 3). 4. Kontrollera servokretsens ledningar fran servokretskortet till sSkring och uttag (pos. 29, 24 och 22, sid 12, енот 3) ‚ - E AAA 14 . TEIL I KEILRIEMEN UND RIEMENSCHEIBE Vorldufige Kontrolle ACHTUNG! dann kaum sinnvoll. MOGLICHE URSACHE menspannung. menspannung. geben. messern. ">
/
Ladda ner
Bara en vänlig påminnelse. Du kan visa dokumentet här. Men viktigast av allt, vår AI har redan läst det. Den kan förklara komplexa saker på ett enkelt sätt, svara på dina frågor på vilket språk som helst och hjälpa dig att snabbt navigera även de längsta eller mest komplicerade dokumenten.
Annons